Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1926-05-14 · 165 sidor, varav 164 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 164 av 165 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1
Nr 8 A.
Godkänd av första kammaren den 14 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande Nr 8 och memorial Nr 103.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte
-
mentet på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —
3 kansliråd.......................................... B 30
3 förste kanslisekreterare................................ B 26
1 registrator......................................... B 22
3 andre kanslisekreterare................................ B21
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 8 A. 1
Departe
mentet.
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Arkiv,
bibliotek och
museer.
Befattning. Lönegrad.
1 kansliskrivare ...................................... Bil
1 förste expedition svakt................................. B 7
2 kanslibiträden ...................................... B 7
2 expeditionsvakter.................................... B 5
5 kontorsbiträden..................................... B 4
dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......kronor 157,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................... » 29,400
Summa kronor 186,500
dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor,
med 95,100 kronor till 186,500 kronor.
Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, anmäler riksdagen
i särskild skrivelse sitt beslut.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till fortsatt
utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
inom riksdagen väckta motioner (I: 75 och II: 99), däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie
stat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:
»Envar, som äger något intresse för utforskandet av Sveriges historia i
äldre och nyare tid, måste inse, i hur hög grad utgivandet av själva källmaterialet
befordrar detta arbete. Först när de historiska källorna blivit
tryckta, bli de lätt tillgängliga för forskare, som taga upp problemen till
ständig förnyad prövning, och för den större krets, som vilja höra gångna
tider tala med sin egen tunga. Och denna krets vidgas i samma mån, som
mindre, populärt lagda källpublikationer kunna utges på grundval av de
större, mer vetenskapliga. Både forskningen, skolan och den historiskt intresserade
allmänheten få med tiden nytta och glädje av dessa historiska
källpublikationer, mer direkt eller mer indirekt.
3
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Sedan länge har det i alla kulturländer betraktats såsom ett statsintresse
att främja en sådan publikationsverksamhet. Vad Sverige angår, ha statsmakterna
alltsedan 1853—54 års riksdag beaktat detta, och det har därvid
ansetts ligga i sakens natur, att riksarkivet är närmast att organisera och
sköta utgivningsarbetet. Anslaget, från början 3,000 riksdaler riksgälds, blev
år 1890 på grund av enskilda motioner i verkligheten höjt till 4,500 kronor
därigenom, att 1,500 kronor anvisades till utgivandet av en serie ''Svenska
riksdagsakter’, som för närvarande hör till våra värdefullaste och mest använda
källpubli kationer, ehuru den är långt ifrån fullbordad. Bland andra
likartade serier, som utgivits genom riksarkivets försorg, må erinras om
''Svenskt Diplomatarium’, ''Konung Gustaf I:s registratur’ och ''Svenska
riksrådets protokoll’, allt källor av utomordentligt värde och intresse.
Det egendomliga är, att detta publikationsanslag sedan år 1890 icke har
blivit höjt, ehuru redan penningvärdets fall har inneburit en reel minskning
och ehuru en verklig förhöjning helt visst, i sammanhang med forskningens
krav, hade varit önskvärd. Den 31 augusti 1925 ingav riksarkivet till Kungl.
Maj:t en utförligt motiverad framställning, som utmynnade i en hemställan,
att ett reservationsanslag på ordinarie stat av 15,000 kronor skulle begäras
av riksdagen för ''fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia’. Såsom skäl anfördes
bland annat, att tryckningskostnaderna avsevärt stegrats, att också
redaktionsarvodena (som förekomma i den män riksarkivet icke är i tillfälle
att anlita sina egna arbetskrafter under tjänstetid) måste tillmätas alltför
knappt och att det i övrigt vore önskvärt, att publikationsverksamheten, i
sammanhang med det ökade intresset för historisk forskning, kunde vidgas
utöver den gamla ramen. Därvid erinrades särskilt om att någon del av
kammararkivets rika material kunde förtjäna att utgivas och särskilt om
planerna att till den svenska riksdagens 500-års jubileum år 1934 åstadkomma
en monumental svensk riksdagshistoria, som naturligtvis i väsentlig grad
måste bygga på sovrat och utgivet källmaterial.
För att endast beröra de båda sist anförda punkterna synes det oss uppenbart,
att det i bästa mening tidsenliga intresset för ekonomisk historia i sin
mån kunde främjas på det sätt riksarkivet avsett och att fullföljandet, delvis
efter ny planläggning, av publicerande av aktstycken, som äro av vikt
för den svenska riksdagens historia, i hög grad skulle underlätta utarbetandet
av riksdagshistorien. Detta senare har också behjärtats av de kommitterade,
som av riksgäldskontoret fått i uppdrag att utreda frågan om utgivandet av
''ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen’. Dessa,
som ställt sig avvisande till tanken, att riksgäldskontoret i detta sammanhang
skulle föranstalta utgivandet av källpublikationer till riksdagens historia,
anföra i en skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 oktober 1925 följande: Det
är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer måste för all framtid
vara av största betydelse för all forskning rörande riksdagens historia och
de mångskiftande spörsmål, varmed den sysslat under sin halvtusenåriga
tillvaro, och att även det nu ifrågavarande arbetet skulle av dem komma
att draga synnerligt gagn. Emellertid höra aktpublikationer sådana som de
ifrågavarande sedan decennier i följd av riksdagens beslut till de utgivningsarbeten,
som äro uppdragna åt riksarkivet att verkställa, och det synes oss
under sådana förhållanden icke ändamålsenligt att föranstalta vid sidan därav
om nya genom riksgäldskontoret utgivna serier av dylika akter. Vi skulle
även av den anledning finna detta olämpligt, att i ena fallet — det historiskt
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
statsrättsliga arbetet — det är fråga om en publikation, som bör vara fullbordad
till ett visst jubileumsår, under det att i det andra fallet — aktpublikationerna
— frågan gäller serier, vilkas utgivande bör fortgå även
därefter. Den utomordentliga betydelse, som måste tillerkännas dessa aktpublikationer,
synes oss emellertid påkalla att deras utgivande i möjligaste
mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit, riksarkivet under hänvisning
bland annat härtill i underdånig framställning av den 31 sistlidna augusti
hemställt om förhöjning av till dessa aktpublikationer utgående årsanslag,
vilket trots flerdubbla publikationskostnader för närvarande icke är högre än
det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av sagda anslag,
som kunna finnas erforderliga’.
Av årets statsverksproposition finner man, att departementschefen, ehuru
ense med riksarkivet om önskvärdheten av att dess publikationsarbete måtte
få en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, icke ansett sig kunna
förorda någon höjning av anslagsbeloppet, och Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att anvisa endast ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.»
Under en lång följd av år hava anslag anvisats å extra stat till utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia. Under vart och ett av åren 1918—1922 utgick anslaget med
6.000 kronor och under förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret
1923—1924 beviljades emellertid intet anslag för ändamålet med hänsyn
till de då rådande statsfinansiella förhållandena. Enär ett inställande
av ifrågavarande utgivningsarbete ansågs medföra alltför stora olägenheter,
föreslog Eders Kungl. Maj:t 1924 års riksdag att för budgetåret 1924—1925
för ändamålet bevilja ett extra anslag av 4,500 kronor. Riksdagen biföll Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Likaså har för budgetåret 1925—1926 anvisats för ändamålet
ett extra anslag av 4,500 kronor.
Riksarkivet har hemställt om förslag till riksdagen att för fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag av
15.000 kronor. Vidare hava de kommitterade, vilka av fullmäktige i riksgäldskontoret
utsetts att verkställa utredning angående utgivande i samband
med firande av riksdagens 500-åriga tillvaro av ett historiskt och statsrättsligt
arbete om den svenska riksdagen, hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning
om vidtagande av åtgärder, som kunna befinnas erforderliga, för ett väsentligt
höjande av nu ifrågavarande anslag. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
har departementschefen förklarat sig ense med riksarkivet om betydelsen av
nämnda publikationsarbete samt om önskvärdheten av att detsamma måtte
kunna givas en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, men
emellertid icke ansett sig för närvarande kunna förorda en höjning av anslagsbeloppet.
Enligt riksdagens mening torde någon tvekan icke råda om den utomordentliga
betydelsen för den historiska forskningen av de aktpublikationer,
5
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
som riksarkivet genom förevarande anslag satts i tillfälle att utgiva. De
bidrag de givit till forskningen hava varit många och värdefulla, och de
hava därigenom även främjat en ökad kännedom om vårt folks och vårt
statslivs utveckling. Anslagets hittillsvarande knapphet har emellertid i hög
grad försvårat och hämmat publikationsverksamheten. Det synes riksdagen
ligga i öppen dag, att det anslag, som för mer än 30 år sedan ansågs vara
för detta ändamål tillräckligt, icke nu skall kunna fylla det ändamål det
är avsett att befordra. Då härtill kommer det stegrade intresse för historisk
forskning, som numera med styrka gör sig gällande, finner riksdagen vägande
skäl tala för de yrkanden, som i ovanberörda motioner framkommit, varigenom
möjlighet skulle beredas för ett snabbare utgivande av det historiska
urkundsmaterialet än vad de senare åren varit möjligt. En alldeles särskild
omständighet, som framhäver vikten av det av motionärerna framburna
kravet, anser riksdagen utgöras av det av riksdagen numera beslutade utgivandet
av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.
Såväl för utarbetande av detta arbete som för fortsatta forskningar på området
är det uppenbarligen av största vikt, att utgivande av det riksdagens
historia belysande aktmaterialet sker i större omfattning och med hänsyn
till tidpunkten för berörda arbetes färdigblivande i hastigare tempo.
I betraktande av vad sålunda förekommit, har riksdagen funnit grundad
« anledning föreligga, att ett större belopp ställes till förfogande för ifrågavarande
ändamål, än Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Riksdagen har
alltså å ordinarie stat under riksarkivet uppfört för ändamålet ett anslag,
vars belopp riksdagen funnit lämpligen kunna bestämmas till 8,000 kronor.
Den närmare planen för anslagets användning och gången av utgivningsarbetet
torde böra överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att fastställa.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (1: 75 och II: 99) i riksstaten under
riksarkivet samt under rubrik: fortsatt utgivande genom riksarkivet av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, uppfört ett
ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 4,000 kronor.
4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 11,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t med
-
6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
delade bestämmelser, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av
29,000 kronor.
För katalogiseringsarbeten vid kung! biblioteket har riksdagen för löpande
budgetår anvisat ett extra anslag å 20,800 kronor, med vilket belopp närmast
åsyftas att möjliggöra en katalogisering över de ofullständigt förtecknade
delarna av kungl. bibliotekets äldre svenska samlingar. Detta behov
kvarstår alltjämt. Den nu begärda anslagsökningen avser att uppfylla ett
för biblioteket såsom synnerligen viktigt betecknat önskemål, nämligen åstadkommande
av en för allmänheten tillgänglig kataloganordning. Departementschefen
framhåller, att tillkomsten av en dylik katalog skulle i hög
grad minska behovet av ökade arbetskrafter, vilket behov med nödvändighet
komme att göra sig än mer gällande i samma mån bibliotekets samlingar
växte och allmänhetens lånekrav stegrades. Det vore följaktligen,
enligt departementschefens mening, en åtgärd i besparande syfte, som
ifrågasättes; genom vissa engångskostnader under ett begränsat antal år
skulle man kunna undvika de permanenta och betydligt högre kostnader,
som läge i anställandet av ökad personal för bibliotekets expeditionsarbete.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att
dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt
för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41:a årgång, omfattande
år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 5,000
kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
dels oek till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a-—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
För nu ifrågavarande ändamål utgå för löpande budgetår anslag till belopp
av respektive 5,000 och 2,000 kronor. Den nu begärda förhöjningen
av sistnämnda anslag står i överensstämmelse med den beräkning rörande
kostnaderna för tioårsregistret, som förelädes 1924 års riksdag.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt
för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande
år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag å 5,000
kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7
dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31 :a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att
dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med
25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor;
dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Till bokinköp och bokbindning utgår jämväl för löpande budgetår ett
extra anslag till samma belopp, som nu föreslås, eller 20,000 kronor.
Vad angår den föreslagna höjningen av den ordinarie anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, är densamma föranledd företrädesvis av såväl
den stegrade bokproduktionen och de i ovanligt hög grad höjda prisen å
den utländska bokmarknaden som de alltjämt uppdrivna bokbindningskostnaderna.
Departementschefen erinrar om den utomordentligt viktiga ställning,
som kungl. biblioteket intager i vårt lands biblioteksväsende såsom
förmedlare av boklån till bibliotek och institutioner i landets skilda delar,
samt påpekar vikten av att kungl. biblioteket må erhålla möjlighet att följa
med det väsentligaste av den i utlandet utkommande litteraturen och därigenom
fylla sin uppgift som vårt nationalbibliotek.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen kan visserligen förefalla
högt tillmätt; då emellertid riksdagens vederbörande utskott tagit närmare
kännedom om den oerhörda stegringen av priserna å den utländska
bokmarknaden under de senare åren och de ekonomiska svårigheter i övrigt,
varmed kungl. bibliotekets ledning haft att för uppehållande av bibliotekets
ställning kämpa, har riksdagen funnit nödvändigt, att en höjning av anslaget
i fråga, i likhet med vad som Eders Kungl. Maj:t föreslagit, vidtages.
Riksdagen har därför
dels ökat den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med
25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor;
dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
8:o) Sedan 1925 års riksdag för uppförande i samband med kungl. bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda
ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse den 6 oktober
1921 angivna s. k. mindre förslaget beviljat ett belopp av 740,000 kronor
samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag an
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
visat 225,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen
att av nämnda utav 1925 års riksdag beviljade belopp av 740,000 kronor för
budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av
365,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1925 års riksdag beviljade
beloppet av 740,000 kronor till uppförande i samband med kungl. bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader för budgetåret
1926—1927 anvisat såsom extra reservationsanslag ett belopp av 365,000
kronor.
9:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 9) föreslagit riksdagen i fråga
om understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping har riksdagen,
i anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten
proposition nr 48, i skrivelse nr 111 meddelat sitt beslut.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen
dels att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;
dels ock att för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med
den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket
för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
Till uppehållande av verksamheten vid pedagogiska biblioteket har riksdagen
för löpande budgetår anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Då nu
för ändamålet föreslås ett till 5,000 kronor nedsatt belopp, är detta beroende
därpå, att för biblioteket, för vilket hittills förhyrts lokaler, kommer
att, enligt vad departementschefen framhåller, hyresfritt upplåtas nya lokaler
i den statens ämbetsbyggnad, som är under uppförande vid Hantverkargatan
i Stockholm. Avsikten är, att biblioteket skall kunna taga sina
nya lokaler i besittning med hösten 1926.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att
utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;
dels ock för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med den
förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket för
samma budgetår anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
11:0) 1 enlighet med Eders Kung], Majrts förslag (punkt 11) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
9
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anslag av 1,500 kronor, att med högst detta belopp utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att böja det
för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas
vård och underhåll samt expenser från nuvarande belopp 11,000 kronor
med 5,000 kronor till 16,000 kronor.
Den ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd av dess under senare
år uppvisade otillräcklighet. Departementschefen har erinrat om de speciella
kostnader, vården och underhållet av museets dyrbara samlingar påkalla,
helst som jämväl den moderna museitekniken ställer ökade krav på
konstföremålens förvarande och utställande.
Riksdagen, som väl blivit övertygad om behovet av ökade medel för ifrågavarande
ändamål men av den förebragta utredningen icke funnit detta behov
ännu kunna betraktas vara av stadigvarande beskaffenhet, har ansett
försiktigheten bjuda att, innan tillräcklig erfarenhet härutinnan vunnits, uppföra
den föreslagna anslagshöjningen, 5,000 kronor, såsom extra anslag.
Riksdagen har förty
dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
för nationalmuseum: samlingarnas vård och underhåll samt
expenser med oförändrat belopp, 11,000 kronor;
dels ock till förstärkning av nämnda reservationsanslag för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för fortsatt
etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
Den för riksdagen år 1925 framlagda kostnadsberäkningen för en fullständig
etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk slutade å
ett belopp av 6,500 kronor, varav riksdagen för löpande budgetår anvisat
3,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot att nu för ändamålet
anvisas återstående beloppet, får förty anmäla, att riksdagen för fortsatt
etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926
—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av
arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,850 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets för
-
10
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sorg anordnade vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har riksdagen
för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
Riksdagen, som funnit starka skäl tala till förmån för Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader, som äro förenade
med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,
föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och
transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konservering av
handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms
slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott bestämma.
Anslaget, som jämväl för löpande budgetår utgår med 12,000 kronor, har
hittills avsett allenast tavelsamlingen å Gripsholms slott.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, vill, samtidigt som riksdagen ansluter sig till departementschefens
uttalande om lämpligheten av att från olika håll infordra anbud å konserveringsarbetenas
utförande, framhålla, att det med hänsyn till det dyrbara
tavelmaterialet är av den största vikt, att konserveringsarbetena anförtros
endast åt fullt kompetenta personer.
Riksdagen har alltså, till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms och Drottningholms slott för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för
livrustkammaren;
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 11
dels föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till
lönegraden B 27;
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för livrustkammaren;
dels
medgiva, att Eders Kungl Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda
avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och
32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till
avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av
avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren
för livrustkammaren;
dels förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för
vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att
gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,
å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren
uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;
dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900
kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder; samt
till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag
av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Eders Kungl. Maj:t
angivna grunder.
Statens kostnader för uppehållande av verksamheten vid och underhållet
av livrustkammaren bestridas för närvarande från en mängd olika i riksstaten
uppförda anslag. Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att bringa enhetlighet
och överskådlighet i hithörande förhållanden. Ett från livrustkammaren
framlagt förslag om uppförande av institutionens anslag på ordinarie stat
har departementschefen med hänsyn till vissa svävande museifrågor icke
ansett sig böra tillmötesgå i annan mån än att han förordar att avlöningen åt
12
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
livrustkammarens föreståndare må utgå å ordinarie stat. Riksdagen delar
denna uppfattning och har bifallit förslaget i detta hänseende.
Förslaget att föreståndaren för livrustkammaren hänföres till lönegraden
B 27 har riksdagen bifallit.
Det föreslagna extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
är beräknat på följande sätt:
Tekniskt biträde (livrustmästare) . . .
Kvinnligt tekniskt biträde (åldfru) . .
4 vaktmästare.................
Amanuens ...................
Extra vakter och tillfällig arbetshjälp
Avlöningsförhöjningar...........
......kronor 3,486: —
...... » 3,000: —
...... » 9,768: —
...... * 5,676: —
...... » 1,200: —
...... » 770:-
Summa kronor 23,900: —
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad härutinnan beräknats
och föreslagits men vill emellertid framhålla, att riksdagen härigenom
icke i någon mån tagit ställning till en i samband med anslagets
eventuella uppförande å ordinarie stat blivande definitiv reglering av avlöningsförhållande
för nu senast berörda personal.
Det föreslagna anslaget å 22,100 kronor till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar har enligt statsrådsprotokollet beräknats skola
utgå till nedan angivna ändamål med följande belopp:
Tjänstedräkter................................kronor 500: —
Samlingarnas vård och expenser................... » 4,000: —
Samlingarnas ökande........................... » 3,500: —
Etikettering av samlingarna...................... » 1,000: —
Upprättande av lappkatalog...................... » 9,700: —
Avskrifter av äldre inventarieförteckningar........... » 2,400: —
Montering av föremål i samlingarna................ » 1,000: —
För de flesta av nu senast angivna ändamål har riksdagen årligen anvisat
extra anslagsmedel. I ett par fall äro summorna något höjda utöver vad
hittills beviljats.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot beräkningen av senast
berörda anslag och har följaktligen beviljat detsamma.
Till livrustkammaren utgå för innevarande budgetår dels särskilda för
samlingarna uppförda anslag å sammanlagt 30,400 kronor, dels från anslaget
till nordiska museet, stort 126,550 kronor, ett belopp av i runt tal 11,100
kronor, dels ock från anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren, stort 5,000 kronor,
ett belopp av 1,400 kronor, tillhopa alltså 42,900 kronor. Då sammanlagda
beloppet av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagen uppgår till 57,000
kronor, medför förslaget en kostnadsökning av 14,100 kronor. Om hänsyn
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13
tages till den med löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen,
bliver emellertid kostnadsökningen mindre än sistberörda summa utvisar.
På sätt framgår av punkterna 24 och 26 i det följande, har riksdagen i
anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutat en minskning av dels
anslaget till nordiska museet med 11,100 kronor, dels ock anslaget till tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska museet och livrustkammaren
med 1,400 kronor.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för
livrustkammaren;
dels föreskrivit, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till
lönegraden B 27;
dels fastställt följande
Stat för livrustkammaren.
Avlöning till föreståndaren för livrustkammaren, förslagsanslag
....................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................
Summa förslagsanslag
kronor 10,500: —
» 500: -
kronor 11,000: —
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t ma utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda
avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och
32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till
avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av
avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren
för livrustkammaren;
dels förklarat, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för
vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att
14
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,
å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkam maren
uppfört till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;
dels för budgetåret 1926—1927 anvisat till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor,
att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder;
dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisat till underhåll och vård av
livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor,
att likaledes utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser
skola lända till efterrättelse:
Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande avdelningsföreståndare
på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning
eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där
det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare
ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,
vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande
avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan
befattning av nämnda slag vid museet;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet
på följande sätt: T„ ,
r Lönegrad.
8 professorer och avdelningsföreståndare..............B 30
8 museiassistenter.............................. B21
1 förste konservator............................. B17
1 konservator..................................B15
4 preparatorer ................................. B10
1 maskinist................................... B 10
4 museibiträden................................ B 7
1 förste vaktmästare.............................B 7
1 vaktmästare, tillika trädgårds skötare................B 5
5 vaktmästare ................................. B 5
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för naturhistoriska riksmuseet;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser ifråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
15
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgiva, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen
och av konservatorsbef åtta ingen vid museet må komma i åtnjutande
av semester under 45 dagar årligen;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,
provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant
avlöning från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas
med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlö
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ningar m. m. å 194,112 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie
förslagsanslag till avlöningar in. in. å 228,350 kronor;
dels höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp, 41,300
kronor, med 52,020 kronor till 93,320 kronor;
dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa
till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av
2,400 kronor,
till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400
kronor,
till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen
ett belopp av 4,000 kronor,
till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare
ett belopp av 300 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (I: 107 och II: 255), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta de ändringar uti Eders Kungl. Maj:ts äskanden
till anslag för nästa budgetår till naturhistoriska riksmuseet,
att det i staten i stället för »1 förste vaktmästare» i lönegrad B 7 upptages
»1 uppsyningsman» i lönegrad B 10 och att i stället för »1 vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare» i lönegrad B 5 upptages »1 vaktmästare,
tillika trädgårdsmästare» i lönegrad B 7 samt att det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. i samband därmed höjes med 910 kronor eller
till 229,260 kronor,
att det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. höjes med 375
kronor eller till 93,695 kronor,
samt att det särskilda arvodet åt den trädgårdssakkunnige vaktmästaren
höjes till 600 kronor.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda löneregleringsförslaget bygger i allt
väsentligt på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet
betänkande.
Vad först beträffar intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet har riksdagen
i särskild skrivelse nr 79 allaredan meddelat sitt beträffande dessa
befattningshavares avlöningsförmåner fattade beslut, innebärande, att bemälde
intendenter under benämning professorer och avdelningsföreståndare skola
hänföras till lönegraden B 30 i det civila avlöningsreglementet.
Det till förste intendenten nu utgående arvodet av 500 kronor har föreslagits
skola utgå med oförändrat belopp till den avdelningsföreståndare,
som har överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter. Häremot
har riksdagen intet att erinra.
Assistenterna, för vilka nu utgår ett arvode av 4,600 kronor till en var,
äro med ändrad benämning museiassistenter föreslagna till erhållande av
17
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ordinarie anställning med placering i lönegraden B 21. Riksdagen har ansett
sig böra bifalla detta förslag.
I avseende å övergången till de nya förhållandena anser departementschefen
den anordningen böra vidtagas, att fullmakter av vetenskapsakademien
omedelbart utfärdas för de assistenter, vilka i denna egenskap efter
vederbörliga förordnanden tjänstgjort vid museet i tio år och däröver, men
att i övrigt nu löpande, av vetenskapsakademien meddelade förordnanden
fortfarande gälla för den tid de avse, varunder nuvarande arvodesbelopp
jämte tillfällig löneförbättring böra utgå, vederbörande dock obetaget att
skriftligen förklara sig vilja med den nya statens ikraftträdande avstå från
honom givet förordnande, i vilket fall ban må kunna efter ansökan och
sedan platsen ifråga blivit i vederbörlig ordning ledigförklarad av vetenskapsakademien
utnämnas till ordinarie innehavare av densamma. Riksdagen
finner denna anordning välbetänkt och har mot densamma intet att erinra.
Konservatorerna — en förste konservator och en konservator — vilka nu
åtnjuta avlöning av 3,500 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 400 kronor,
respektive 3,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å 300 kronor,
äro förslagna till placering i lönegraderna B 17, resp. B 15. Det nu utgående
arvodet å 300 kronor till den konservator, som förordnas att undervisa
och handleda konservatorselever, skulle vid löneregleringen indragas,
och åläggande i detta hänseende utan ersättning tillkomma konservatorerna.
Konservatorerna hava nu en var rätt till en månads semester och äro bundna
vid 6 timmars daglig arbetstid. Med hänsyn till det hälsovådliga arbete,
som är förenat med utövande av dessa tjänster, och då nuvarande innehavare
av befattningarna styrkt sig sedan åtskillig tid lida av i tjänsten
ådragen arsenikförgiftning, har föreslagits, att semestern för bemälda nuvarande
tjänstinnehavare utsträckes till 45 dagar, varjämte departementschefen
såsom en ändring i gällande instruktion tänkt sig den bestämmelsen,
att tjänstetiden må kunna efter vederbörande intendents beprövande nedsättas
under 7 timmar de dagar, då konservatorna äro sysselsatta med hälsovådligt
arbete. Eders Kungl. Maj ds förslag beträffande konservatorerna har
riksdagen funnit sig böra bifalla. I avseende å den tilltänkta nedsättningen
av tjänstetiden under 7 timmar har riksdagen intet att erinra, under förutsättning
likväl att en dylik bestämmelse varder med varsamhet tillämpad,
så att den generella regeln om 7 timmars tjänstgöring icke bliver i avsevärdare
mån eftersatt.
De fyra vid riksmuseet anställda kvinnliga biträdena, av vilka för närvarande
två åtnjuta avlöning enligt första och två enligt andra graden av
den för dylika biträden förut gällande löneskalan, skulle enligt förslaget
under benämning museibiträden hänföras till lönegraden B 7. Riksdagen
har ansett sig böra bifalla detta förslag.
Preparatorerna vid museet äro, i likhet med vad som skett i fråga om
motsvarande befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 sand. Nr 8 A. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vetenskapliga institutioner, föreslagna till placering i lönegraden B 10. Häremot
har riksdagen intet att erinra.
Förslaget om maskinistens hänförande till samma lönegrad har riksdagen
likaledes ansett sig böra bifalla.
Vid riksmuseet finnes nu anställd en förste vaktmästare med avlöning i
B-grupp. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att denne, i likhet med vad som
skett i fråga om motsvarande befattningshavare vid andra institutioner, hänföres
till lönegraden B 7. I ovanberörda motioner har yrkats, att denne
befattningshavare under benämning »uppsyningsman» måtte placeras i lönegraden
B 10. Till stöd härför har anförts följande:
»Bland de uppgifter, som åligga l:ste vaktmästaren (vilken i övrigt enligt
instruktionen helst bör äga någon kunskap i främmande språk) är hans i
§ 23 mom. 2 av riksmuseets instruktion stadgade förmanskap för museets
övriga vaktmästare i allt som rör deras arbete för museet i dess helhet.
Förutom de ordinarie vaktmästarna finnas emellertid vid museet fast anställda
7 extra bevakningsbiträden, 5 städerskor och en nattvakt, varförutom tillfälliga
medhjälpare ofta måste anlitas för kortare tid. Hela denna personal
är underställd förste vaktmästaren, som har att i huvudsak på egen hand
övervaka densamma, leda arbetet, kontrollera nattbevakningen m. m. Förste
vaktmästaren skall enligt instruktionen ''anskaffa nödig bevakningspersonal’,
och motsvarande åliggande kommer i verkligheten på hans lott även beträffande
städerskorna och tillfälligt anställd personal. Han äger att uppgöra
avlöningslistor för den extra personalen, kontrollera beräkningen av arbetstid
och verkställa utbetalning av avlöning, för vilket ändamål han från vetenskapsakademiens
kamrerarekontor utbekommer förskott, som av honom redovisas.
Han måste i stor utsträckning ombesörja inköp ur det allmänna
expensanslaget av inventarier och förbrukningsmaterial. Hans ställning i
förhållande till allmänheten är även av krävande art; han svarar för ordningen
inom de stora utställningslokalerna under visningstiden och ombesörjer
vidare försäljningen av vägledningar samt redovisar inflytande medel.
Förste vaktmästarens omsorg om det stora byggnadskomplexet har ansetts
vara av den betydelse, att han därför tillerkänts fri bostad jämte bränsle,
vilken förmån han genom den nya löneregleringen förlorar. Löneregleringskommittén
håller visserligen före, att ingen ersättning för den förlorade
naturaförmånen bör beräknas, men enligt inhämtade uppgifter äro de åligganden,
för vilka dessa förmåner hittills utgått, av mycket stor betydelse för
byggnadernas rätta vård. Ett enda exempel må anföras. Under den tid,
som förflutit efter inflyttningen i de nya lokalerna, har det vid häftiga regn
blott alltför ofta inträffat, att läckor i taken uppkommit, vilka, om de ej i
tid uppmärksammas, kunna förorsaka synnerligen allvarliga skador med avseende
på inventarier och samlingar. Överhuvudtaget måste förste vaktmästaren
vara beredd att alla tider på dygnet ingripa beträffande plötsligt
uppkomna skador och bristfälligheter av olika slag. Han är vidare ansvarig
för upprätthållandet av god ordning beträffande personalens bostäder, för
vilken uppgift, förutom gott omdöme, en i alla avseenden starkt markerad
förmansställning är av vikt. Den av löneregleringskommittén omtalade
extra ersättningen av 200 kronor grundar sig blott på en tillfällig överenskommelse
med byggnadsstyrelsen och utgår för uppgifter, vilka ej tillkomma
förste vaktmästaren i tjänsten, främst kontrollen för byggnadsstyrelsens räkning
av med reparationer sysselsatta arbetare.
19
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
För en rätt uppskattning av förste vaktmästarens tjänsteställning är en
särskild omständighet beträffande riksmuseets organisation av stor vikt. Såsom
i någon mån torde framgå redan av det föregående och för övrigt är
naturligt beträffande en institution av museets storlek och art, förekomma
en mångfald för hela museet gemensamma jämförelsevis maktpåliggande
praktiska bestyr, vilka icke kunna anses tillkomma en befattningshavare i
vaktmästarställning. Emellertid finnes vid museet förutom maskinisten, som
är upptagen av sina särskilda uppgifter, ingen befattningshavare av högre
grad, åt vilken dessa göromål kunna anförtros, för så vitt de icke anses böra
direkt påläggas museets förste intendent. Denne, som för sina särskilda
åligganden åtnjuter ett arvode av 500 kronor, tages helt naturligt huvudsakligen
i anspråk för större ärenden rörande museets förvaltning. Då han
för övrigt i första rummet är föreståndare för en av museets avdelningar
och har samma vetenskapliga och museala uppgifter som övriga intendenter,
är det uppenbart orimligt att beträffande de praktiska bestyren av honom
kräva en långt gående befattning med detaljer. Detta gör, att mycket
stora krav måste ställas på förste vaktmästaren och åt honom anförtros
uppgifter av mycket större omfattning och betydelse än som pläga tillkomma
förste vaktmästarna i ämbetsverken. Detta för förste vaktmästarens ställning
avgörande och för riksmuseet säregna förhållande kunde icke tillräckligt
förutses, då befattningen upprättades före utflyttningen till de nya lokalerna,
och densamma blev därför från början avgjort för lågt placerad i
löneskalan.
Med hänsyn till vad här anförts beträffande förste vaktmästarens åligganden
synes den av vetenskapsakademien för honom föreslagna löneplaceringen
väl motiverad liksom ock att han benämnes ''uppsyningsman’.»
Vid besök å riksmuseet, som företagits av ledamöter av riksdagens vederbörande
utskott, hava upplysningar inhämtats om beskaffenheten av de göromål,
som tillkomma ifrågavarande befattningshavare. Då enligt riksdagens
mening denne tjänstinnehavare icke kan i avseende å sin verksamhet jämföras
med de till lönegraden B 7 hänförda förste vaktmästarna utan måste
anses hava betydligt mera krävande och omfattande arbeten om hand än
dessa, har riksdagen funnit goda skäl vara anförda för det motionsvis framlagda
förslaget och har alltså beslutat, att tjänsten med benämning »uppsyningsman»
hänföres till lönegraden B 10.
Den av vaktmästarna, åt vilken trädgårdsgöromålen vid museet anförtrotts,
uppbär nu utöver kontant lön förmånen av fri bostad med bränsle. Eders
Kung! Maj:ts förslag innebär, att denne befattningshavare, benämnd vaktmästare
tillika trädgårdsskötare, skall hänföras till lönegraden B 5, varjämte han
med hänsyn till sin drygare tjänstgöring skulle erhålla ett arvode å 300
kronor på extra stat. I ovanberörda motioner har föreslagits, att denne befattningshavare
under benämning vaktmästare tillika trädgårdsmästare skall
placeras i lönegraden B 7 jämte ett särskilt extra arvode av 600 kronor.
Till stöd härför hava motionärerna anfört följande:
»För den befattningshavare, vilken i statförslaget benämnes vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare, hava museets intendenter och vetenskapsakademien
föreslagit lönegrad B 7, medan han av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
20
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
med löneregleringskommitténs förslag, placerats i lönegrad B 5. Denna låga
placering på löneskalan synes bero på en missuppfattning rörande tjänstens
karaktär. Enligt vad jag av intendenten för den botaniska avdelningen inhämtat,
består den trädgårdssakkunnige vaktmästarens tjänstegöromål inom
avdelningen blott till mycket ringa del av handräckningsarbete och andra
enklare vaktmästargöromål, utan till alldeles övervägande del av arbete av vida
mer kvalificerad natur, såsom preparationsarbeten, ordnandet av samlingar
och dessas katalogisering, o. s. v. Eu stor del av året upptages emellertid
den huvudsakliga arbetstiden av den till museets yttre anläggningar förlagda
delen av tjänstgöringen. Denna befattningshavare är härvidlag bl. a.
förman för övriga i hithörande arbeten deltagande vaktmästare, eldare och
mera tillfälligt anställda arbetare, förmedlar med de senare avtal om anställning
och arbetspris, utbetalar dessas löner, för vilket ändamål han hos vetenskapsakademiens
kamrerare lyfter förskott, och redovisar dessa med avlöningslistor,
uppgör förslag till och verkställer inköp av nödvändiga materialier
o. s. v. Uppenbart är att så pass omfattande åligganden kräva
kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren, som måste väsentligen överstiga övriga
vid museet anställda vaktmästares, vilkas tjänstgöring utanför avdelningarna
utgöres av vakttjänst i museets utställningssalar och annat handräckningsarbete.
Av vikt för tjänsteställningens bedömande är det kanske främst, att
instruktionen för riksmuseet av denne tjänstinnehavare kräver, att han skall
vara trädgårdskunnig, vilket givetvis bör och alltid uppfattats på sådant sätt,
att han redan vid anställningen skall vara fack-kunnig trädgårdsman. Vid
platsens tillsättande har också huvudvikten lagts vid trädgårdsmeriternas kvalitet,
vilket otvetydigt framgår av det motiverade förslag, som av vetenskapsakademien
infordrades av dåvarande intendenten för botaniska avdelningen.
Akademien beslöt också i överensstämmelse med detsamma. Senare har
också museets nuvarande förste intendent i sitt yttrande med anledning av
en av den nuvarande tjänsteinnehavaren framställd begäran om löneförbättring
vitsordat, att hans ''utbildning, omfattande bland annat examen vid
statens trädgårdsskola samt 4 års studier i utlandet, ställer honom på en
annan nivå än övriga (museets) vaktmästare, och att han närmast är att jämställa
med preparatorerna’. Efter dessa uttalanden ifrågasätter visserligen
förste intendenten i viss mån behovet av en så högt kvalificerad trädgårdsman
för skötandet av museets anläggningar, när dessa en gång bli färdigordnade,
samt anser, att frågan om ''eu eventuell särskild trädgårdsmästares
ställning synes böra anstå, tills de nya förhållandena inträda’. Detta uttalande
har för löneregleringskommittén varit av grundläggande betydelse
vid dess placering av tjänsten i lönegraden B 5. Emellertid är att märka,
att sedan nyssnämnda uttalanden gjordes drygt 4 år förflutit och att, enligt
vad jag inhämtat, å ena sidan under denna tid frågan om eventuell
omreglering av förhållandena på intet sätt framskridit och att å andra sidan
de yttre anläggningarnas vård under denna tid visat sig mera krävande än
som förut framträtt. Förste intendenten har också på förfrågan förklarat,
att han numera anser tjänstens uppflyttning till lönegraden B 7 i alla avseenden
fullt motiverad. De härför i det föregående anförda skälen synas
också fullt övertygande.
Utöver avlöningen i den föreslagna lönegraden har löneregleringskommittén
åt här ifrågavarande tjänsteinnehavare föreslagit ett särskilt arvode på
extra stat å 300 kronor. Detta arvode har uttryckligen och uteslutande motiverats
med hans skyldighet att under fem sommarmånader utföra visst över
-
21
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tidsarbete, så att hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid under sommaren
fastställts till 10 timmar. Det av kommittén föreslagna arvodet ansågs av
intendenterna och kungl. vetenskapsakademien i deras yttranden med anledning
av lönekommitténs betänkande för litet och föreslogs höjt till 600
kronor. Ersättning med detta belopp för tre timmars dagligt övertidsarbete
under fem månader torde stå i god överensstämmelse med de i de reglerade
verken fastställda grunderna för avlönande av övertidsarbete av befattningshavare
i lönegraden B 7.»
Riksdagen har icke kunnat undgå finna den av Eders Kungl. Maj:t för denne
befattningshavare ifrågasatta löneplaceringen väl låg. Med hänsyn till de kvalifikationer,
som fordras av tjänstens innehavare, och i betraktande därav,
att trädgårdsmästarna vid hospitalen äro hänförda till lönegraden B 10 och
underträdgårdsmästarna vid universiteten till lönegraden B 7, har riksdagen
funnit skäligt, i likhet med vad i motionerna äskas, besluta, att vaktmästaren,
tillika trädgårdsskötaren vid naturhistoriska riksmuseet, hänföres till lönegraden
B 7. Någon höjning av det extra arvodet utöver vad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit eller 300 kronor har riksdagen däremot icke funnit skäligt
medgiva.
I fråga om övriga vaktmästares placering i lönegraden B 5 har riksdagen
intet att erinra.
I avseende å ersättningar och arvoden åt extra befattningshavare innebär
Eders Kungl. Maj:ts förslag i stort sett allenast en med hänsyn till bortfall av
tillfällig löneförbättring och ändrade grunder för dyrtidstilläggens beräkning
vidtagen jämkning av de belopp, som nu utgå. Riksdagen, som häremot
icke funnit någon anledning till erinran, föranledes att allenast i ett fall
vidtaga en mindre ändring.
Å nu gällande stat är uppförd en anslagspost å 7,000 kronor till ritningar
och fotografier. I avseende å denna post har ingen ändring av Eders Kungl.
Maj:t ifrågasatts, utan är densamma avsedd att oförändrad ingå i det föreslagna
reservationsanslaget å 93,320 kronor. I ovanberörda motioner har
emellertid yrkats på en höjning av detta anslag med 375 kronor och har
till stöd härför anförts:
»Av det till 7,000 kronor upptagna anslaget till ritningar och fotografier,
vilket är uppdelat på de sju museiavdelningarna vid Frescati med lika
belopp av 1,000 kronor, utgå bland annat arvoden till ritare. Dessa äro
i allmänhet mera tillfälligt anställda och åtnjuta icke dyrtidstillägg. Emellertid
finns vid riksmuseet även en kvinnlig ritare, som i mer eller mindre
fast anställning arbetat vid museet sedan 1894, om ock under äldre tid med
samtidig sysselsättning på annat håll. Ifrågavarande numera fast anställda
befattningshavare åtnjuter för närvarande ur ritningsanslaget ett årligt arvode
av 2,500 kronor, å vilket utgår dyrtidstillägg. Av detta årliga arvode
tillskjuter den paleobotaniska avdelningen hela sin andel av ritningsanslaget
eller 1,000 kronor, de botaniska och entomologiska avdelningarna respektive
700 och 800 kronor. Tjänstgöringen är i proportion härtill fördelad på
de olika avdelningarna. Genom den nedsättning av dyrtidstillägget, som
22
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
föranledes av regleringen, kommer ifrågavarande ritares avlöningsförmåner
att minskas med 450 kronor. Det kan givetvis icke hava avsetts, att en
dylik nedsättning skulle bliva följden av den rent formella omläggningen i
samband med löneregleringen. I alla andra motsvarande fall har ersättning
för det sänkta dyrtidstillägget beretts genom höjning av vederbörande anslag,
och ingen anledning finns att för ifrågavarande befattningshavare frångå
denna princip. Anslaget till ritningar kan icke bestrida den behövliga ersättningen,
enär den paleobotaniska avdelningen redan nu för avlöning av
denna kvinnliga ritare förbrukar hela sin andel, och de små belopp, vilka,
sedan motsvarande arvode utgått, återstå av de bägge andra avdelningarnas
andelar, äro tagna i anspråk för andra minst lika viktiga ändamål.
På det att ifrågavarande befattningshavare icke genom löneregleringen må
vederfaras en betydande och omotiverad minskning av löneförmånerna, vilket
— som sagt — icke torde varit avsett, synes anslaget till ritningar alltså
böra höjas med erforderligt belopp eller 375 kronor. Denna höjning motsvaras
av en lika stor minskning i anslag till dyrtidstillägg och medför alltså
ingen stegring av statsutgifterna i jämförelse med innevarande budgetår.»
Riksdagen bar på grund av vad sålunda anförts funnit skäligt vidtaga den
i motionen i detta hänseende föreslagna anslagsökningen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 4,000 kronor till vetenskapligt
biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen har riksdagen
bifallit.
Vad i övrigt förslaget innebär rörande särskilda avlöningsbestämmelser
m. m. har icke givit riksdagen anledning till erinran.
I nu gällande stat förekommer en uppdelning av anslagsposterna till å
ena sidan avdelningarna vid Frescati och å den andra etnografiska avdelningen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ett upphävande av denna uppdelning,
och bar riksdagen intet att häremot invända.
Anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän är i Eders Kungl. Maj:ts
förslag till stat uppfört med 210,000 kronor. I anslutning till vad riksdagen
ovan beslutat i fråga om löneplacering för en uppsyningsman och en vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare torde anslaget böra höjas med 900 kronor till
210,900 kronor.
Under den i Eders Kungl. Maj:ts statförslag uppförda anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare har sammanförts från olika poster
nu utgående medel till extra tjänstemän vid museet. Hit hava först hänförts
ersättningar till två eldare tillhopa 4,416 kronor. I nu gällande stat för
riksmuseet har 18 procent av begynnelseavlöningen till maskinisten samt av
eldarnas arvoden, tillhopa 756 kronor, avdragits å museets anslag och påförts
staten för Sveriges geologiska undersökning. I sistnämnda verks stat
har anslaget i fråga inräknats i anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m.». Då dylika överföringar föranleda, att staternas
uppställning samt anslagsbeloppens beräkning bliva onödigt invecklade, har
nu den ändringen vidtagits, att hela beloppet i fråga påförts riksmuseets
anslag. Till icke-ordinarie befattningshavare hava vidare hänförts de extra
23
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
bevakningsbiträdena vid de offentliga förevisningarna, vilkas ersättningar beräknats
till 4,750 kronor. Till nattlig bevakning har räknats med ett belopp
av 3,200 kronor. Anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare»
har i anslutning härtill uppförts med 12,400 kronor, att av Eders
Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna.
Häremot har riksdagen intet att erinra.
De nuvarande expensanslagen för avdelningarna vid Frescati, nu 40,000
kronor, och för etnografiska avdelningen, nu 8,200 kronor, äro med hänsyn
till höjning av däri ingående ersättningar till extra befattningshavare beräknade
till 40,900, resp. 9,100 kronor. Dessa anslagsposter äro i förslaget
utbrutna ur hittillsvarande stater och sammanförda med museets reservationsanslag
till samlingar m. m. I sistnämnda anslag, nu 41,300 kronor,
ingå ett par poster, beträffande vilka en ökning nu ifrågasättes. Anslagsposterna
till konservatorselever, nu 1,000 kronor, och till ordnande, vård
och förökande av samlingarna m. m., nu 30,300, äro med hänsyn till ökningen
av här ingående arvoden till icke-ordinarie befattningshavare beräknade
till 1,750 kronor, respektive 31,570 kronor. Vidare har riksdagen ovan
vidtagit en förhöjd beräkning av anslagsposten till ritningar och fotografier,
nu 7,000 kronor, med 375 kronor. Riksdagen har icke funnit anledning till
erinran mot de gjorda beräkningarna och torde i anslutning till vad riksdagen
sålunda beslutat ifrågavarande reservationsanslag höra uppföras med
93,695 kronor.
Riksdagen har vid granskning av förslaget icke funnit något att i övrigt
mot detsamma erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner
(I: 107 och II: 255)
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser
skola lända till efterrättelse:
Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande
avdelningsföreståndare på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning
eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där
det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare
ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,
vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest
tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande
annan befattning av nämnda slag vid museet;
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet
på följande sätt:
24
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Lönegrad.
8 professorer och avdelningsföreståndare........... .........B 30
8 museiassistenter............................ B21
1 förste konservator............................. B17
1 konservator.................................... jj ^5
4 preparatorer.................................. jjjq
1 maskinist................................ g 20
4 museibiträden.............................. g 7
1 uppsyningsman..................................... g20
1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare......................B 7
5 vaktmästare................................ g 5
dels fastställt följande
Stat för Naturhistoriska riksmuseet.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 210,900: —
Yikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 5,000:_
Arvode till den avdelningsföreståndare, som utses att
hava överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter
................................ » 500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare....... » 12,400: —
Till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare
.................................. » 450-_
Summa förslagsanslag kronor 229,250: —
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels medgivit, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen
och av konservatorsbefattningen vid museet må komma
i åtnjutande av semester under 45 dagar årligen;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,
provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli
månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning
från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller
fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet,
enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;
25
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från
anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31
§ avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19
§ av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den
nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlöningar
m. m. å 194,112 kronor — uppfört under samma rubrik ett ordinarie
förslagsanslag till avlöningar m. m. å 229,250 kronor;
dels höjt det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp,
41,300 kronor, med 52,395 kronor till 93,695 kronor;
dels ock för budgetåret 1926—-1927 såsom extra anslag anvisat
till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av
2,400 kronor,
till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400
kronor,
till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen
ett belopp av 4,000 kronor,
till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare,
ett belopp av 300 kronor.
21 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till inköp
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument
26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och museiskåp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 2,300 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,300 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning,
belysning, städning m. m. av de lokaler i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm, vilka ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
anslag av 1,750 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1926—1927 såsom särskilda extra anslag anvisa
dels till täckande av brist för budgetåret 1924—-1925 i den i staten för
naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslagsposten
till expenser ett belopp av 1,300 kronor,
dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt
till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret
1926—1927 ett belopp av 16,000 kronor att utgå med den fördelning, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
Beträffande det begärda förstärkningsanslaget å 16,000 kronor, har riksdagen
funnit, att vissa poster i de till grund för nämnda summa liggande
beräkningarna förefalla vara väl högt tillmätta, varför riksdagen ansett sig
böra vidtaga en nedsättning av anslaget till 14,000 kronor. I övrigt har
riksdagen icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927
såsom särskilda extra anslag anvisat
dels till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i den i staten för
naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslagsposten
till expenser ett belopp av 1,300 kronor,
dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt
till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret
1926—1927 ett belopp av 14,000 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 115,450
kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders
Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27
må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas
till museets ändamål.
Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 126,550 kronor. Anslagsminskningen
är, såsom riksdagen under punkten 19 ovan erinrat, beroende
därpå att vissa belopp, tillhopa 11,100 kronor, vilka förut av nordiska
museet utbetalats till vissa livrustkammarens ändamål, skola ingå i
det till livrustkammaren direkt utgående statsanslaget.
Riksdagen har till nordiska museet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 115,450 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets
nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor,
Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.
25:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 25) föreslagit riksdagen
i fråga om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal anmäler
riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för beredande
för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa
vaktmästare m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
angivna belopp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 3,600 kronor.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 5,000 kronor.
Anslagsminskningen är, såsom under punkten 19 ovan erinrats, beroende
därpå, att de tillfälliga lönetillägg, som hittills utgått till vaktmästare m. fl.
vid livrustkammaren, komma att på grund av beslutet om löneregleringen
för livrustkammarens personal bortfalla.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande för tiden 1 juli 1926
—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid
nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 angivna belopp anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 3,600 kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen
å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av
44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,
som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande
tid åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk, och enligt de
närmare bestämmelser, som må av Eders Kungl. Maj:t meddelas.
För löpande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 47,000 kronor.
Den föreslagna anslagsminskningen är en följd av att i samband med en
28
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lönereglering för livrustkammarens befattningshavare avlöningarna för dessa
hava ansetts böra helt bestridas förmedelst statsmedel, och dyrtidstilläggen
vid sådant förhållande i sin helhet skola från och med budgetåret 1926—
1927 utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret
1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av
riksdagen i huvudsak bifallits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande under tiden 1 juli 1926
—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal med undantag
av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 44,000 kronor, att utgå under
iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna varda bestämda beträffande
dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare i statens
icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser, som må av Eders
Kungl. Maj:t meddelas.
28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska museet
i Lund anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 25,000 kronor,
att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till
styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning åt
två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
29) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
musikhistoriska museet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag
av 4,000 kronor, att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl.
Maj.t kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor
att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.
För budgetåret 1924—1925 anvisades till ifrågavarande museum ett
belopp av 7,000 kronor. I detta belopp ingick även ersättning för hyra
av lokaler. Sedan museet blivit uppsagt från sina förutvarande lokaler
och den anordning träffats, att nya lokaler skulle beredas museet i den
ämbetsverksbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vilken beräknades
bliva färdig våren 1926, anvisades för budgetåret 1925—1926 ett anslag
av 3,400 kronor, närmast avsett för magasinering och flyttning av museets
samlingar till de nya lokalerna.
Riksdagens skrivelse Nr S i. 29
Det nu ifrågasatta anslaget å 2,450 kronor avser bidrag till uppehållande
av museets verksamhet, sedan detsamma tagit sina nya lokaler i bruk.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 2,450 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
31:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 42—57 av riksstatens andra
huvudtitel framlagt förslag i fråga om de anslag till kyrkliga ändamål, vilka
ansetts böra uppföras i riksstaten för budgetåret 1926—1927. Då numera Eders
Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande av handläggningen av de kyrkliga
ärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet av riksdagen
avslagits, böra anslagen till kyrkliga ändamål, i likhet med vad tillförene
varit fallet, uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel. Riksdagen har i skrivelse
nr 190 meddelat sina beslut i fråga om anslagen till nu berörda ändamål
för budgetåret 1926—1927.
Akademier m. m.
32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en
katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1926—1927
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.
33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i
dess fastighet i Djursholm förvarade och av styrelsen för makarna MittagLefflers
matematiska stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de
grunder, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.
Såsom framgår av den redogörelse, departementschefen lämnat för denna
fråga, är det internationella vetenskapliga samarbetet organiserat på ett annat
sätt än förut varit fallet. Under det att förr akademierna i de olika länderna
förmedlade detta samarbete, har på grund av de förhållanden, som
Kyrkliga
ändamål.
Akademier
in. m.
30
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
uppstått efter världskriget, det blivit de olika staterna, som genom sina
regeringar fått omhändertaga och dirigera den yttre ledningen av detta arbete.
I och med att staten och ej de olika akademierna numera är den i sista
hand beslutande i fråga om anslutning till de olika internationella vetenskapliga
sammanslutningarna, komma vissa förpliktelser av ekonomisk art,
vilka förut endast delvis fallit på staten och förut även i viss omfattning
saknats, numera att helt vila på statsverket. Endast i ett fall, nämligen i
fråga om bestridande av årsavgifterna för unionen för geodesi och geofysik,
har riksdagens medverkan förut påkallats. Beträffande övriga avgifter
hava de erforderliga medlen anvisats från åttonde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter. Från samma anslag hava även i regel utgått
nödiga medel för bestridande av resekostnader för delegerade vid förekommande
internationella vetenskapliga kongresser.
De kostnader, som skola bestridas med medel från ifrågavarande anslag, utgöras
dels av årsavgifterna till det internationella forskningsrådet samt till en
var av unionerna för geodesi och geofysik, för astronomi och för fysik, dels
av delegerades resekostnader. Vad angår årsavgifterna, har årsavgiften till
unionen för geodesi och geofysik, 5,200 francs, sedan ett par år utgått
från ett av riksdagen för ändamålet anvisat anslag å sistnämnda belopp.
De övriga årsavgifterna utgöra:
till internationella forskningsrådet............. 500 francs
» unionen för astronomi................... 3,000 »
» unionen för fysik...................... 400 »
3,900 francs
De sammanlagda årsavgifterna till de sammanslutningar, Sverige för närvarande
tillhör, skulle sålunda uppgå till 9,100 francs eller efter en kurs
av 17 öre för franc 1,547 kronor.
I fråga om resekostnaderna erinrar departementschefen om att det endast
är fråga om dylika kostnader för deltagande i de utom Sverige hållna
internationella vetenskapliga kongresser, som anordnas av forskningsrådet
och nu senast berörda unioner, vilka kostnader av honom beräknats till i
runt tal 2,500 kronor. Sammanlagda beloppet skulle alltså uppgå till 4,047
kronor eller avrundat 4,100 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra med ovan angivna jämkning bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för
fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservations
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31
anslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott bestämma.
36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.
37:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av ökade
medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926—1927 anvisat ett
extra anslag av 42,250 kronor.
38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
ruin, till inventering och konservering av vissa samlingar inom statens
historiska museum m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll
av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
biblioteket för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 192b 192 < anvisat ett extra reser
vationsanslag
av 1,500 kronor.
41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för täckande
av brist i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens räkenskaper för
budgetåret 1924—1925 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 7,663 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen, för täckande av brist i vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens räkenskaper för budgetåret 1924 1925, anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 7,663 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa:
dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet
32
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i
de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i
nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;
dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av
10,000 kronor.
Till utförande av vissa ändringsarbeten inom de av akademien disponerade
lokalerna i nationalmuseibyggnaden, avseende att anskaffa framför allt
lämpligare arbetslokaler för statens historiska museums och riksantikvarieämbetets
tjänstemän, anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 147,000 kronor.
I planen för ifrågavarande arbeten föreslås nu vissa ändringar, vilka betingats
dels därav, att akademien såsom donation erhållit en synnerligen
värdefull myntsamling, till vilken donation är såsom villkor förbundet, att
de donerade samlingarna bleve utställda i lämplig och tillräcklig lokal inom
museet, dels ock därav, att det befunnits lämpligt att samtidigt med de pågående
ändringsarbetena inom akademiens lokaler låta utföra de arbeten,
som erfordrades för uppdragande av huvudstammar till nationalmusei blivande
värmeledning. Med den ifrågavarande donationen är jämväl förbundet
såsom villkor, att tillräckliga och ändamålsenliga montrer anskaffas
för myntsamlingarnas exponering och förvaring.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisat
dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i
de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i
nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;
dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av
10,000 kronor.
43ro) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 152, anmält, har riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, under riksstatens åttonde
huvudtitel under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1926—1927 anvisat: till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer
m. in., ävensom till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor samt till lokalhyra
för denna samling ävensom densammas bearbetning, vård och underhåll
ett extra anslag av 33,000 kronor.
44:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit angående
lönereglering för befattningshavare vid akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt
beslut.
33
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att uppföra det
i riksstaten under akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. med ett från 37,200 kronor
till 41,300 kronor förhöjt belopp att utgå med den fördelning, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.
Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria
konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,
till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning
och renhållning ävensom till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.
Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen såsom bidrag till
uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av
18,400 kronor.
Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.
48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för uppehållande
av vaktmästargöromål vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid
Sergelgatan i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 2,200 kronor.
Jämväl rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
202, sitt beslut.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att dels förklara,
att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med den
1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska
akademien samt vid musikkonservatoriet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas
med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest
tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom..
Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller
vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av
dessa befattningar.
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av musikkonservatoriets direktör, vara skyldig att, utan
särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 11 saml. Nr 8 A. 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid akademien eller konservatoriet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,
samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens
bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens
tjänst icke påfordras.
Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning
enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya
staten skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom
i 36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära
tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före
reglementets ikraftträdande.
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt
vid musikkonservatoriet på följande sätt:
Lönegrad
1 sekreterare......................................... B 26
8 lärare............................................. B21
Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:
1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;
5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt
8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.
1 förste vaktmästare................................... B 7
1 vaktmästare........................................ B 5
1 kontorsbiträde...................................... B 4
1 portvakt.......................................... B 1
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för musikaliska akademien
med musikkonservatorium;
dels bemyndiga Eders Kung! Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid
musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att
äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli
månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter
fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;
i
35
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m.
uppfört ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppföra under samma rubrik
ej mindre till avlöningar m. m. ett ordinarie förslagsanslag å 151,760
kronor,
än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag
å 6,740 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion, (I: 78), däruti hemställts att riksdagen må besluta sådan
ändring i det för riksdagen framlagda förslaget till lönereglering för musikaliska
akademien med musikkonservatoriet, att beloppet av det arvode, som
skall utgå till direktören vid konservatoriet, bestämmes till 10,000 kronor, å
vilket arvode skola utgå tre ålderstillägg, vart och ett å 480 kronor efter
respektive 3, 6 och 9 år.
Eders Kungl. Maj ris föreliggande framställning grundar sig även den på
ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet förslag, avseende
reglering av avlöningsförhållandena för såväl den vid musikaliska akademien
som vid musikkonservatoriet anställda personalen.
Musikaliska akademiens sekreterare uppbär för närvarande en begynnelse
-
36
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
avlöning av 4,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å
500 kronor efter 5, 10 och 15 år.
Mot den nu föreslagna placeringen av sekreteraren i lönegraden B 26 har
riksdagen intet att erinra.
Den vid akademien anställde kamrerarens begynnelseavlöning utgör för
närvarande 3,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg till lönen vart och ett
å 375 kronor efter 5, 10 och 15 år. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att
kamrerarbefattningen förändras från ordinarie befattning till en arvodestjänst
med ett arvode å 4,200 kronor, varjämte förutsattes, att kamrerarbefattningen
må kunna förenas med annan ordinarie statstjänst. Riksdagen har
intet att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del.
Bibliotekariens avlöning är för närvarande bestämd till 2,000 kronor, vartill
skulle efter respektive 5, 10 och 15 år komma ålderstillägg, vart och
ett å 250 kronor. Liksom i fråga om kamrerarbefattningen innebär Eders
Kungl. Maj ds förslag, att bibliotekarietjänsten förvandlas från ordinarie befattning
till en arvodestjänst. Arvodesbeloppet är även för denne föreslaget
till 4,200 kronor. Riksdagen har ansett sig böra bifalla detta förslag.
Från och med år 1882 har konservatoriets föreståndare i akademiens stat
benämnts »direktör». Enligt beslut av 1908 års riksdag är direktörsavlöningen
bestämd till 6,000 kronor. Direktören tillsättes nu genom förordnande
på en tid av tre år. Enligt Eders Kungl. Maj ds förslag skulle själva
anställningsformen, förordnande på viss tid, bibehållas. Direktören skulle uppbära
ett arvode av 8,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och
ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Ifråga om grunderna för
ålderstilläggens utgående ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet
samt ersättning till vikarie å direktörsbefattningen m. m. skulle Eders Kungl.
Majd äga att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Motionsvis har
yrkats en höjning av arvodet till 10,000 kronor.
Enligt gällande stat är direktören i lönehänseende förmånligare ställd än
sekreteraren, men skulle enligt Eders Kungl. Maj ds föreliggande förslag detta
förhållande ändras därhän, att sekreteraren (begynnelselön 8,580 kronor—
slutlön 10,020 kronor) bleve den, som nu i lönehänseende skulle ställas främst.
En så stark förskjutning i relationen ifrågavarande befattningshavare emellan,
som Eders Kungl. Maj ds förslag innebär, synes riksdagen ej vara
motiverad, utan anser riksdagen, med hänsyn till vikten av att till den krävande
och ansvarsfulla direktörsbefattningen kunna förvärva en fullt kvalificerad
person, skäligt, att nu nämnda tjänstinnehavare varda i avlöningshänseende
ungefärligen likställda. Riksdagen har följaktligen på det sätt ansett sig höra
bifalla det motionsvis gjorda yrkandet, att riksdagen för direktören fastställt
ett arvode av 8,600 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å
480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.
För de vid musikkonservatoriet anställda ordinarie lärarna utgå avlö
-
37
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ningarna med mycket olika belopp, allt efter den växlande tjänstgöringsskyldighet,
som åligger vederbörande.
För de 5 lärare, vilka hava en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar,
nämligen lärarna i pianospelning, i pianospelning i orgelklassen, i orgelspelning,
i harmonilära samt i elementar-, kyrko- och körsång, innebär Eders
Kungl. Maj:ts förslag en placering i lönegraden B21. För 3 lärare, nämligen lärarna
i solosång, i violinspelning samt i kontrapunkt, komposition och instrumentation,
vilka nu hava en undervisningsskyldighet av 15 veckotimmar,
föreslår departementschefen en utsträckning av undervisningsskyldigheten
till 20 veckotimmar. Under denna förutsättning förordas, att jämväl dessa
lärare hänföras till lönegraden B 21. Beträffande lärarbefattningen i musikens
historia och estetik föreslår departementschefen med utgångspunkt från
nuvarande löneförhållanden och med en viss avrundning av summan ett arvode
av 3,100 kronor jämte därå utgående tre ålderstillägg, vart och ett å
350 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Slutarvodet skulle alltså bli 4,150
kronor. Övriga lärarbefattningar vid konservatoriet utom orkesteranförarbefattningen,
vilka nu äro ordinarie tjänster, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag förändras till icke-ordinarie befattningar. De för dessa befattningar
föreslagna arvodesbeloppen grunda sig på en beräkning efter 300 kronor
för veckotimme, vartill skulle komma ålderstillägg, beräknade efter 30 kronor
för veckotimme. I fråga om grunderna för ålderstilläggens utgående
ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet samt ersättning till vikarier
å nu senast berörda icke-ordinarie lärarbefattningar m. m. skulle Eders
Kungl. Maj:t äga att efter lönenämndens hörande utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma rörer lärarbefattningarna vid
musikkonservatoriet, har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Den å akademiens stat nu uppförda kvinnliga biträdesbefattningen är i
Eders Kungl. Maj:ts förslag hänförd till lönegraden B 4. Likaledes är den vid
akademien anställda vaktpersonalen placerad i de lönegrader, till vilka motsvarande
befattningshavare vid nyreglerade verk hänförts. Häremot har
riksdagen intet att erinra. Beträffande vaktmästares tjänstgöringsskyldighet
utöver egen tjänst torde bestämmelser lämpligen icke böra givas av musikkonservatoriets
direktör, vadan riksdagen beslutat att vad härom i förslaget
finnes uttalat, skall utgå.
Likaså har riksdagen bifallit vad som föreslagits i fråga om det civila avlöningsreglementets
tillämplighet å de vid akademien och konservatoriet anställda
ordinarie befattningshavarna.
Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att Eders Kungl. Maj:t skulle bemyndigas
utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. På sätt framgår av statsrådsprotokollet,
skulle härvid, bland annat, sådana föreskrifter komma att utfärdas,
vilka skulle bereda möjlighet för befattningshavare, vilkas tjänster
för närvarande äro uppförda såsom ordinarie i staten men enligt förslaget
38
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
skulle förvandlas till icke ordinarie, att, därest de kvarstå å gammal stat,
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått
under året närmast före avlöningsreglementets ikraftträdande, ävensom att
övergå å den nya staten efter det den med vederbörandes ordinarie tjänst
å gammal stat svarande befattningen å den nya staten blivit genom beslut
av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen förenad med rätt till pension.
Mot vad härutinnan anförts har riksdagen icke funnit något att erinra.
Vad beträffar de föreslagna arvodena till vissa befattningshavare vid såväl
akademien som musikkonservatoriet, hava desamma i staten sammanförts
under ett gemensamt anslag »avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
m. m.» De arvoden, varom här är fråga, äro följande:
1
1
1
kamrerare, arvode ............................
bibliotekarie, arvode...........................
lärare i musikens historia och estetik, arvode........
Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 350 kronor, efter 6 år
med ytterligare 350 kronor och efter 9 år med än ytterligare 350
kronor.
kronor 4,200: —
» 4,200: —
» 3,100: —
1 lärare i spelning å blåsinstrument av mässing, arvode . . »
Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 270 kronor, efter 6 år
med ytterligare 270 kronor och efter 9 år med än ytterligare 270
kronor.
2 lärare, en i violoncellspelning och en i klarinettspelning,
en var arvode av 2,400 kronor.................. »
Anm.: Efter 3 år kan ett vart av dessa arvoden höjas med 240
kronor, efter 6 år med ytterligare 240 kronor och efter 9 år med
än ytterligare 240 kronor.
1 lärare i pianostämning......................... »
Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 180 kronor, efter 6 år med
ytterligare 180 kronor och efter 9 år med än ytterligare 180 kronor.
2 lärare, en i kontrabasspelning och en i flöjtspelning, ävensom
1 orkesteranförare, en var arvode av 1,200 kronor »
Anm.: Efter 3 år kan vart och ett av dessa arvoden höjas med
120 kronor, efter 6 år med ytterligare 120 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 120 kronor.
2,700: —
4,800: —
1,800: —
3,600: —
Vid beräkningen av erforderligt anslagsbelopp har hänsyn tagits därtill
att ålderstillägg äro avsedda att utgå å flertalet arvoden, och hava i betraktande
härav de erforderliga anslagsmedlen beräknats efter samma grunder,
som tillämpats vid beräkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
d. v. s. med avlöning i näst högsta lönegrad. I anslutning härtill har
ifrågavarande avlöningsanslag, som tillagts förslagsanslags natur, beräknats
till 27,680 kronor eller i runt tal 27,700 kronor. Till denna summa har
emellertid vidare lagts redan nu utgående anslagsmedel till avlönande av
biträdande lärare m. m.
I avseende å dessa sistnämnda medel finnes å akademiens nu gällande
ordinarie stat uppförd en anslagspost »till arvoden åt biträdande lärare och
andra utgifter för undervisningen» å 17,000 kronor, varjämte för budgetåret
39
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1925—1926 anvisats ett extra anslag av 6,000 kronor till biträdande lärare
m. m. Å dessa arvoden utgår tillfällig löneförbättring med i runt tal 5,750
kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den med löneregleringen
förenade sänkningen av dyrtidstillägget hava de medel, som för ifrågavarande
ändamål erfordras, beräknats till i runt tal 34,000 kronor. Det anslag,
som i staten upptagits till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
har följaktligen föreslagits till 61,700 kronor.
Till den nya staten skulle slutligen överföras den nu utgående anslagsposten
»för beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium»
med 1,500 kronor. Däremot skulle de nu i staten upptagna anslagsposterna
»till biblioteket» 1,000 kronor samt »till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland
instrumenters vård och underhåll» — för närvarande 5,735 kronor —
med ett till 5,740 kronor avrundat belopp sammanföras till ett särskilt anslag
till materiell och expenser m. m. å 6,740 kronor, vilket anslag, i likhet
med vad som eljest gällde i fråga om anslag för dylikt ändamål, skulle
erhålla karaktären av reservationsanslag.
Riksdagen har vid prövning av vad i nu berörda hänseenden föreslagits
icke funnit anledning till någon erinran.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motion (I: 78)
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid musikaliska akademien samt vid musikkonservatoriet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas
med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest
tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom.
Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller
vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av
dessa befattningar.
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande
avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan
befattning av nämnda slag vid akademien eller konservatoriet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,
samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens
bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens
tjänst icke påfordras.
40
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning
enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya staten
skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom i
36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära
tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före
reglementets ikraftträdande;
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt vid
musikkonservatoriet på följande sätt:
Lönegrad
1 sekreterare......................................... B 26
8 lärare............................................. B21
Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:
1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;
5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt
8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.
1 förste vaktmästare.................................... B 7
1 vaktmästare........................................ B 5
1 kontorsbiträde....................................... B 4
1 portvakt........................................... B 1
dels fastställt följande
Stat för musikaliska akademien med musikkonservatorium.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 78,400: —
Arvode åt direktören för musikkonservatorium, förslagsanslag
................................... » 9,560: —
Anm.: Arvodet utgör 8,600 kronor samt kan efter 3 år höjas
med 480 kronor, efter 6 år med ytterligare 480 kronor samt efter
9 år med än ytterligare 480 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 1,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag............................... » 61,700: —
För beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium
................................ » 1,500: —
Summa förslagsanslag 152,360: —
Materiell och expenser m. m., reservationsanslag.......kronor 6,740: —
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid
musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att
äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli
41
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter
fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri
uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika
ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall
angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av
avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från
anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den
nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m. uppfört
ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppfört under samma rubrik
ej mindre till avlöningar m. m. ett ordinarie förslagsanslag å 152,360
kronor,
än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag
å 6,740 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 såsom extra anslag anvisa:
dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
42 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500
kronor;
dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska akademien
avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.
I nu gällande stat för musikaliska akademien finnas bland annat upptagna
två anslagsposter, den ena å 1,000 kronor till biblioteket och den andra å
5,735 kronor till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland instrumenters
vård och underhåll. Under nästföregående punkt har föreslagits, att nämnda
två anslagsposter skola utbrytas ur staten och sammanföras till ett reservationsanslag
till materiell och expenser m. m. Till förstärkning av ifrågavarande
anslagsposter utgå för löpande budgetår anslag å respektive 2,000
och 12,000 kronor.
De ökade anslagskraven äro betingade av det numera av riksdagen godkända
inköpet av fastigheten nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron med adressnummer
13 vid norra Blasieholmshamnen. För de härigenom för akademien
förvärvade nya lokalernas förseende med inventarier beräknas komma
att erfordras ett belopp av 20,000 kronor. Dessutom anses expensutgifterna
till följd av fastighetsförvärvet skola ökas med 2,500 kronor till 14,500
kronor, varjämte detta belopp sammanförts med anslagsbeloppet å 2,000
kronor till biblioteket till ett gemensamt anslag å 16,500 kronor till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. m.
för musikaliska akademien.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 såsom extra
anslag anvisat:
dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500
kronor;
dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska
akademien avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.
51 ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader
förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 52,643 kronor, att utgå
med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
För budgetåret 1925—1926 utgår för ändamålet ett anslag av 53,430
kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring av
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad samt av viss staten till
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A . 43
hörig, huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 52,643 kronor, att
utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
52) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att i utgiftsstateu
för universitetet i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med dieinska unuteslutande
av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande de™8ndlgeQ
lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra en professur i öron-,
näs- och halssjukdomar med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som
äro förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet
för befattningens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom
att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 6,600 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen om förvandling av
den biträdande lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala
universitet till en professur i samma ämnen är närmast föranledd av det
snart väntade färdigblivandet av en modernt inrättad otiatrisk klinik vid det
akademiska sjukhuset, för vilken klinik erfordrades en chef med samma
ställning som övriga klinikchefer vid sjukhuset. Härjämte har till stöd för
förslaget åberopats den stegrade betydelsen för de medicinska studierna av
undervisningen i detta ämne ävensom ämnets viktiga ställning i den moderna
terapin.
Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen och i betraktande av
vad till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag anförts, har riksdagen funnit
sig böra bifalla detsamma. Då i statsrådsprotokollet erinras om de konsekvenser
ett bifall till förslaget kan hava i avseende å ett framtida krav i
enahanda hänseende från Dunds universitet, vill riksdagen allenast hava
framhållit, att ett bifall till den föreliggande framställningen icke får anses
i sig innebära ett ståndpunkttagande till en motsvarande lösning av lärarfrågan
i samma ämne vid Lunds universitet, vilken sistnämnda fråga torde
böra, då den bliver aktuell, prövas efter då förhandenvarande omständigheter.
I sammanhang med nu ifrågavarande förslag har i statsrådsprotokollet erinrats
därom, att Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 21 november 1925
medgivit, att Uppsala universitet finge av sina omhänderhavande medel använda
visst belopp till uppförande pa akademiska sjukhusets tomt av en
44
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
byggnad, innehållande bostäder för två av sjukhusets överläkare, att ägas
och förvaltas av universitetet, vars drätselnämnd skulle bestämma årshyran
med hänsyn till det hyresbelopp, som å orten i allmänhet gällde för liknande
lägenheter. De nuvarande innehavarna av professurerna i kirurgi och i obstetrik
och gynekologi hade förklarat sig villiga att mot överenskommet hyresbelopp
bebo var sin av byggnadens lägenheter, så länge de vid universitetet
beklädde ifrågavarande professorsämbeten. Då departementschefen ansåge
det vara av vikt, att nämnda lägenheter förbehölles innehavarna av just nu
nämnda professurer, ansåge han skyldighet böra föreskrivas för blivande
innehavare av dessa professurer att bebo lägenheterna, och därest någon
erinran från riksdagens sida härutinnan icke mötte, hade han för avsikt att
föreslå Eders Kungl. Maj:t att utfärda en föreskrift i detta syfte. Riksdagen
har icke funnit anledning till erinran mot vad i sistnämnda hänseende
förekommit.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med uteslutande av
därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande lärare i öron-,
näs- och halssjukdomar — uppfört en professur i öron-, näs- och halssjukdomar
med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade
med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för befattningens
innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna, ävensom för detta ändamål höjt det
ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med ett
belopp av 6,600 kronor.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunder.
Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen
avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän. Beloppen äro med ett undantag, där minskning med 375 kronor
ägt rum, desamma, till vilka anslagen i samband med löneregleringen
för universitetet av 1925 års riksdag bestämdes för budgetåret 1925—1926.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet
i Uppsala anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
34,980 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna ändamål.
45
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
54:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 107,350 kronor,
att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.
55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell m. m. för
hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—
1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa:
dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna
för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett
extra anslag av 2,870 kronor;
dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat:
dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna
för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett
extra anslag av 2,870 kronor;
dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till inköp
av instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926 1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
Från universitetsmyndigheternas sida bar för ändamålet äskats ett anslag
av 28,000 kronor. Departementschefen har räknat med en fördelning av
anslaget på två år och förordar nu för budgetåret 1926—1927 ett belopp
av 10,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av instrument, modeller och preparat
för den geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till avlöning
åt ett räknebiträde vid Uppsala universitets astronomiska observatorium
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
46
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen har funnit skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till avlöning åt ett räknebiträde vid
Uppsala universitets astronomiska observatorium för budgetåret 1926—1927
anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att öka det i
utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska
institutionen uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor till
3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,
med 1,200 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1903 års riksdag ett belopp
av 2,000 kronor till arvode åt en vid Uppsala universitets meteorologiska
observatorium anställd assistent samt till övriga omkostnader vid den
seismiska stationen därstädes. Anslag till denna summa har alltsedan dess
årligen utgått å extra stat. I samband med 1925 års lönereglering för universitetet
blev assistentarvodet, 1,500 kronor, överflyttat till ordinarie stat och
samtidigt höjt till 2,400 kronor, medan däremot arvode till assistent i övrigt
bestämdes till 3,600 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en reglering av detta assistentarvode
till samma belopp, varmed övriga assistentarvoden vid universitetet utgå.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen ökat det i utgiftsstaten för universitetet i
Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska institutionen uppförda arvodet
åt en assistent från 2,400 kronor till 3,600 kronor samt förty höjt
det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten, med 1,200 kronor.
60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till bestridande
av driftkostnaderna vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans
biologiska station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Anslaget, som tidigare utgått med högre belopp, har under de senare
budgetåren utgjort 3,600 kronor.
Riksdagen, som finner den ifrågasatta anslagshöjningen motiverad, får
anmäla, att riksdagen till bestridande av driftkostnaderna vid den universitetet
i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station för budgetåret 1926
—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
61 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala under avdelningen III. Anslag till diverse
ändamål uppföra under rubrik »Ersättning till universitetets reservfond för indragning
av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett
belopp av 5,530 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda
universitet, universitetsstaten, med sagda belopp.
47
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Genom den lönereglering för universitetens befattningshavare, som förelädes
1925 års riksdag och i allt väsentligt vann riksdagens godkännande, vidtogs en
ändrad uppställning av universitetens stater. Medan förut universitetsstaterna
i sin helhet utmynnade i bestämda anslag å riksstaten, skedde en
uppdelning i så måtto, att avlöningsstaterna för professorer och lärare m. fl.,
vilkas avlöningsförmåner reglerades efter dittills vedertagna avlöningsgrunder,
kommo att fortfarande representera fasta och bestämda anslag, medan
åter avlöningsstaterna för tjänstemän vid universitetens samlingar och inrättningar,
å vilka det civila avlöningsreglementet blev tillämpat, i riksstaten
uppfördes såsom särskilda förslagsanslag.
Sedan gammalt har med riksdagens medgivande den anordningen ägt
rum, att sådana besparingar å universitetsstaterna, som avsett avlöningar,
ingått till universitetens reservfonder. Denna anordning har riksdagen bibehållit
i avseende å de vid 1925 års lönereglering beslutade avlöningsstaterna
för professorer och lärare m. fl. Emellertid har ett annat förhållande
kommit att uppstå beträffande de besparingar, som kunde uppkomma å
anslagen till avlöningar åt tjänstemän och betjänte vid universitetens samlingar
och inrättningar. I och med att dessa anslag erhöllo förslagsanslags
natur, komma besparingar härå att tillgodoföras statsverkets kassafond. Vid
anmälan inför Eders Kungi. Maj:t av frågan om universitetens lönereglering
berörde föredragande departementschefen detta förhållande och framhöll, hurusom
billigheten fordrade, att universitetens reservfonder gottgjordes för de inkomstminskningar,
som därigenom skulle tillskyndas dem. I likhet med högskolornas
löneregleringskommitté ansåg han, att direkta anslag av statsmedel
här borde ifrågakomma. Emellertid erfordrades vidtagande av särskilda åtgärder
i sådant syfte ej förr än vid 1926 års riksdag, enär först vid ingången
av budgetåret 1926—1927 reservfonderna borde beredas ersättningar
för de besparingar å avlöningsanslagen för budgetåret 1925—1926,
som fonderna gå miste om.
Denna av departementschefen hävdade uppfattning föranledde ingen erinran
från riksdagens sida. Eders Kungl. Maj:t anbefallde sedermera genom beslut
den 6 juni 1925 kanslern att i samband med avgivande av förslag till
sådana framställningar, som vore avsedda att föreläggas 1926 års riksdag,
efter vederbörandes hörande till Eders Kungl. Maj:t inkomma med uppgift
å den årliga medelinkomst under femårsperioden 1920—1924, som influtit
till vederbörande universitets reservfond i form av besparingar å anslag till
avlöningar åt sådana befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet den
22 juni 1921 skulle äga tillämpning och vilkas löner förty komme att
framdeles bestridas från för ändamålet uppförda förslagsanslag.
Nämnda medelinkomst har beträffande Uppsala universitet uppgått till
5,530 kronor och för Lunds universitets vidkommande till 3,415 kronor. Med
detta belopp anser nu departementschefen alltså gottgörelse böra beredas
universitetens reservfonder.
48
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Den omständigheten, att den genom 1925 års riksdags beslut ändrade uppställningen
av universitetens stater kommer att medföra någon inkomstminskning
för universitetens reservfonder, synes riksdagen icke i och för sig kunna
innebära förpliktelse för staten att genom särskilda anslag ersätta reservfonderna,
för vad desamma härigenom gå miste om. Emellertid anser riksdagen,
att skälig hänsyn till inkomstminskningen bör tagas då det gäller
att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för vissa institutioner, och har riksdagen i betraktande härav ansett
sig böra höja det under punkt 62 här nedan omförmälda anslaget med 5,000
kronor och det under punkten 70 här nedan angivna anslaget med 3,000
kronor i förhållande till vad Eders Kungl. Maj:t under båda dessa punkter
föreslagit. Riksdagen får därför anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag icke vunnit riksdagens bifall.
Med anledning av riksdagens under punkterna 53 och 60 anmälda beslut
har det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten, nu
l, 337,620 kronor, ökats med 7,800 kronor till 1,345,420 kronor.
62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) och under
hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare fnedel till materiell
m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska
sektionen — med uteslutande av en professur i statskunskap och
statistik — uppföra dels en professur i statskunskap, dels ock en professur
i statistik med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro
förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för
tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande
fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom att för ändamålet
höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten, med
12,000 kronor.
Frågan om en fristående professur i enbart statistik vid Lunds universitet
är, såsom framgår av den utav departementschefen lämnade utredningen,
av gammalt datum. Redan år 1914 gjordes framställning i ämnet till riksdagen,
men blev då frågan skjuten på framtiden. Behovet av en fastare
organisation av statistikundervisningen har sedan dess med allt större styrka
gjort sig gällande, och tiden har därför ansetts nu vara inne att söka giva
statistiken den ställning vid universitetet, som sedan länge eftersträvats.
49
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen har bifallit det framställda förslaget om inrättande av en ordinarie
professur i ämnet. Den kostnad för statsverket, som härav föranledes,
inskränker sig till skillnaden mellan professors begynnelselön, 12,000 kronor,
och det nu till den biträdande läraren utgående arvodet av 8,200 kronor,
eller alltså till 3,800 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet
i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen —
med uteslutande av en professur i statskunskap och statistik — uppfört
dels en professur i statskunskap, dels ock en professur i statistik med enahanda
avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade med universitetsprofessurer
i allmänhet och med skyldighet för tjänsternas innehavare att
vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna, ävensom för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,208,200 kronor, med 12,000
kronor till 1,220,200 kronor.
64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 53,635 kronor, att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.
65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för vissa
institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 78,225 kronor, att av Eders Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 omförmälda ändamål.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.
För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna härför.
De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 4
50
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets driftkostnader.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1925
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till förstärkning
och ersättning av elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid
universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Riksdagen har funnit skäligt bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning och ersättning av elektromaskinell
utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för inköp åt
geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Lund av ett för
mineralogiskt bruk avsett röntgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater
och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 19,457 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen för inköp åt geologisk-mineralogiska institutionen vid
universitetet i Lund av ett för mineralogiskt bruk avsett röntgeninstrumentarium
jämte nödiga biapparater och montering av detsamma för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 19,457 kronor.
69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten
för universitetet i Lund under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål
uppföra under rubrik »ersättning till universitetets reservfond för indragning
av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp av
3,415 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med sagda belopp.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 61 här ovan anfört får
riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke
vunnit riksdagens bifall.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under
punkt 68 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i
Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51
För löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av
50,000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under punkten 61 här ovan anfört
får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen under punkt 68 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna institutionerna
vid universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
reservationsanslag av 63,000 kronor.
71 ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 93,013 kronor, att med särskilda belopp av
Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.
72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 70)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
56,300 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926
omförmälda ändamål.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.
Framställningen är betingad av den starka tillströmningen till den medicinska
studiebanan under de senare åren. Såsom framgår av statsrådsprotokollet,
framhåller emellertid departementschefen, att den föreslagna nya
lärarbefattningen icke synes böra bliva av permanent natur. I den mån en
återgång av elevantalet till det normala sker torde — framhåller departementschefen
— grunden för dubblering av kurserna i histologi bortfalla och
därmed också behovet av denne biträdande lärare.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till arvode åt en biträdande lärare i histologi vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 4,200 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna anordningarna för undervisningen
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.
52
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Framställningen avser beredande av medel till förbättrande av anordningarna
och materialet för ifrågavarande undervisning.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna anordningarna
för undervisningen vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 4,772 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörände den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tandläkarinstitutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet
på följande sätt:
Lönegrad.
3 lärare............................. B 24
Anm.: Nämda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2)
tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.
1 sjuksköterska....................... B 11
1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet .... B 7
1 kassörska.......................... B 7
1 vaktmästare........................ B 7
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för tandläkarinstitutet, i vad densamma omfattar den under
utgiftsstaten upptagna avlöningsstaten;
dels förklara, att Eders Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje särskilt
fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda »reservation
att inlevereras till statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande
av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande
av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom ramen
för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å
vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
53
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lönetillägg — i förskott vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926
innebar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller
fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och
fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall
angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av av1
öningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels förklara, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsva
rande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag
å 53,280 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag
av 94,250 kronor.
Jämväl det under denna punkt framlagda löneregleringsförslaget är grundat
på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.
Enligt nu gällande stat för Tandläkarinstitutet uppgå avlöningarna vid
institutets tre ordinarie lärarbefattningar till följande belopp:
54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Begynnelseavlöning
Slut-
avlöning
Befattningshavare
Lön
Tjänstgö-
ringspen-
ningar
Summa
1 lärare i protéslära och tandreglering
3,500
2,000
5,500
6,500
1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinikfö- reståndare ....................
3,000
2,000
5,000
6,000
1 d:o i tandfyllningskonst..........
3,000
1,500
4,500
5,500
Då någon olikhet numera icke förefinnes beträffande de olika lärarnas
ämbetsåligganden och tjänstgöringsskyldighet, föreslår Eders Kungl. Maj:t,
att de samtliga skola hänföras till lönegraden B 24. Häremot har riksdagen
icke något att erinra.
För tandläkarinstitutets protésavdelning äro för närvarande uppförda å
ordinarie stat två arvoden ä 3,000 kronor till en var av två laboratorer samt
tre arvoden ä 1,200 kronor till en var av tre assistenter. Förslaget innebär,
att dessa arvoden bestämmas till 4,500 kronor, respektive 1,800 kronor.
För samma avdelning utgå vidare å extra stat två arvoden å 1,200 kronor
till en var av två assistenter. Dessa arvoden hava i likhet med de å ordinarie
stat uppförda arvodena å samma belopp ansetts böra höjas till 1,800
kronor vartdera. Då vidare behovet av dessa extra assistenter är konstaterat
vara av stadigvarande beskaffenhet, har föreslagits att överföra de härför
erforderliga anslagsmedlen till ordinarie stat. Riksdagen har bifallit vad
beträffande denna avdelning i nu berörda avseenden föreslagits.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från tandläkarinstitutets sida
föreslagits ett nytt arvode å 3,000 kronor till en biträdande lärare i tandreglering.
Denne lärare skulle giva en särskild kurs i orthodonti, vilken
kurs skulle göras obligatorisk för de studerande, dock inom nuvarande ramen
för studierna. Departementschefen har emellertid icke ansett sig böra
föreslå, att detta arvode, som han förslagsvis tänkt kunna bestämmas till
2,000 kronor, uppföres vare sig å extra eller ordinarie stat, utan då det
gäller en mera tillfällig försöksanordning anser han erforderliga medel kunna
med Eders Kungl. Maj:ts medgivande utgå från överskottet av institutets elevoch
patientavgifter. Därest icke någon gensaga yppas från riksdagens sida mot
en dylik anordning, har departementschefen förklarat sig hava för avsikt
att framdeles för Eders Kungl. Maj:t framlägga ett dyhkt förslag, därvid han
ytterligare betonat, att det endast gällde en tillfällig anordning i avvaktan på
utredning huruvida icke undervisningen i ämnet orthodonti kunde fullt nöjaktigt
bestridas av de lärarkrafter, som redan nu funnes. Vad i nu senast
berörda hänseende anförts, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
För institutets tandkirurgiska avdelning finnas å ordinarie stat uppförda
ett arvode å 3,000 kronor till en assisterande lärare och tre arvoden å 900
kronor till tre assistenter. Till denna avdelning hör vidare en poliklinik
-
55
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
assistent med å stat uppfört arvode av 900 kronor. Dessa arvoden hava nu
föreslagits till respektive 4,500 och 1,350 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär emellertid vidare, att en av assistentbefattningarna vid avdelningen
skulle förvandlas till en biträdande lärarbefattning med ett arvode av 4,500
kronor. Riksdagen har bifallit vad i fråga om denna avdelning föreslagits.
Institutets tandfyllningsavdelning förfogar nu över två laboratorer, en var
med ett arvode av 3,000 kronor, samt fem assistenter, en var med ett arvode
av 900 kronor. Av assistentarvodena utgå två för närvarande från extra
anslagsmedel. Någon ökning av avdelningens arbetskrafter har icke ifrågasatts.
Förslaget innebär, att ifrågavarande arvoden bestämmas till 4,500
kronor, respektive 1,350 kronor. Då ett stadigvarande behov av samtliga
nämnda lärarkrafter föreligger, hava dessa arvoden ansetts böra överföras
till ordinarie stat. Riksdagen har häremot intet att erinra.
För röntgenlaboratoriets vidkommande finnes nu å ordinarie stat uppförd
en röntgenassistent med ett arvode av 1,500 kronor. Från institutets sida
har föreslagits en förvandling av denna assistentbefattning till en laboratorsbefattning
med ett arvode av 3,000 kronor. Med hänsyn till den vikt, den
moderna läkarvetenskapen tillmäter röntgenologien över huvud, och röntgendiagnostikens
betydelse för tandläkarutbildningen har departementschefen
funnit fog förefinnas för detta förslag och förordat anställande vid röntgenlaboratoriet
av en laborator med samma arvode, som ifrågasatts för institutets
övriga laboratorer, eller alltså 4,500 kronor. Riksdagen har icke funnit
övertygande skäl vara anförda för att nu på en gång höja ifrågavarande
arvode till nära tredubbla beloppet. Det synes riksdagen tillfyllest med bibehållande
av en assistent å nämnda laboratorium, och torde arvodet böra bestämmas
till 3,000 kronor.
Eu sammanfattning av de föreslagna arvodena till institutets icke-ordinarie
lärare med av riksdagen nyss angiven jämkning innebär alltså följande:
Protésavdelningen :
2 laboratorer, en var ä 4,500 kronor...................kronor 9,000
5 assistenter, en var å 1,800 kronor................... » 9,000
Tandkirurgiska avdelningen:
2 assisterande lärare, en var å 4,500 kronor............. > 9,000
3 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 4,050
T andfyllning savdelningen:
2 laboratorer, en var å 4,500 kronor................... » 9,000
5 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... * 6,750
Röntgenlaboratoriet:
1 assistent .................................... ■ • * 3,000
Summa kronor 49,800
56
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Å institutets ordinarie stat uppförde 1925 års riksdag ett arvode av 2,350
kronor till laboratoriebiträde vid protésavdelningen. För ifrågavarande biträde
föreslås nu placering i lönegraden B 7. Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan har riksdagen intet att erinra.
Vid institutet finnas två kassörskor. För den ena av dessa är å institutets
stat uppfört ett arvode av 2,350 kronor jämte felräkningspenningar 180
kronor. Den andra kassörskans avlöning utgår av institutets egna medel
med ett belopp av likaledes 2,350 kronor från en å omkostnadsstaten uppförd
anslagspost å 5,050 kronor till »avlöning till tamburvakt, till en kassörska
ävensom till biträde på röntgenavdelningen». Vad angår den å
stat uppförda kassörsketjänsten föreslås, att densamma förändras till en ordinarie
tjänst med placering i lönegraden B 7. Beträffande den andra kassörskebefattningen
föreslås bibehållande av nuvarande anordning med ersättningens
bestridande förmedelst institutets egna inkomster. Riksdagen har
ansett sig böra bifalla vad sålunda föreslagits beträffande dessa båda befattningar.
A tandkirurgiska avdelningen är för närvarande anställd en sjuksköterska,
vilken uppbär ett å stat uppfört arvode av 2,900 kronor för år. Denna
befattning föreslås nu skola omändras till en ordinarie tjänst med avlöning
enligt lönegraden B 11.
Riksdagen har ej kunnat undgå finna den sålunda föreslagna löneplaceringen
synnerligen hög. Till jämförelse må erinras, att vid hospitalen sköterska
uppbär avlöning enligt lönegrad B 6 och översköterska är placerad
i lönegrad B 7. Riksdagen har av den föreliggande utredningen ej funnit
skäl vara anförda till en placering av nu ifrågavarande sköterska i högre
lönegrad än den, till vilken översköterska vid hospital hänförts, eller alltså
lönegraden B 7.
För bestridande av inspektorsgöromålen är för närvarande i staten uppfört
ett anslag av 1,200 kronor. Ersättning till sekreteraren utgår med
1,000 kronor. Dessa arvoden skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag höjas
med belopp, som motsvara den med löneregleringen förenade sänkningen av
dyrtidstilläggen, till respektive 1,450 kronor och 1,200 kronor. Riksdagen har
häremot intet att erinra.
Förslaget om vaktmästarens placering i lönegraden B 7 har av riksdagen
bifallits.
I departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet erinras vidare om
förekomsten vid institutet av vissa examensavgifter. Enligt föreskrift i 60
§ av gällande stadgar för tandläkarinstitutet skola de, som anmäla sig till
undergående av tandläkarkandidatexamen erlägga en avgift av 45 kronor,
varav 15 kronor skola ingå till lärarkollegiets vid karolinska institutet kassa,
och återstoden lika fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.
Vidare skola de, som anmäla sig till undergående av tandläkarexamen erlägga
dels en avgift av 75 kronor att användas till bestridande av kost
-
57
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
naderna för institutet, dels ock för prövningen en ytterligare avgift av 65
kronor, varav 15 kronor ingå till tandläkarinstitutets lärarråds kassa och
återstoden på lämpligt sätt fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.
Departementschefen erinrar att någon andel av ifrågavarande examensavgifter
i regel icke tillfaller lärare vid tandläkarinstitutet. Av avgiften för
tandläkarkandidatexamen skola 30 kronor fördelas lika mellan examensnämndens
medlemmar, vilka äro inspektor och två av karolinska institutets
lärarkollegium för tre år utsedda ledamöter. I den mån dessa sistnämnda
två ledamöter utgöras av lärare vid vare sig tandläkarinstitutet eller karolinska
institutet, anser departementschefen att det bör föreskrivas att någon
andel av ifrågavarande examensavgift icke bör tillfalla dem. Examensnämnden
för tandläkarexamen utgöres av inspektor och två årligen av tandläkarinstitutets
lärarråd utsedda, utom tandläkarinstitutet stående, praktiserande
tandläkare. Några ändrade bestämmelser i avseende å fördelningen
av examensavgiften i sistnämnda fall skulle enligt departementschefens mening
icke erfordras.
Enligt vad riksdagen inhämtat, har under år 1925 av vid tandläkarkandidatexamina
under detta år influtna avgifter var och en av examensnämndens
tre medlemmar uppburit 900 kronor. Beträffande avgifterna för tandläkarexamina
under samma år har riksdagen inhämtat, att inspektor av dessa
avgifter uppburit 730 kronor och att till var och en av de av lärarrådet utsedda
praktiserande tandläkarna utbetalats 1,460 kronor.
Riksdagen har ej kunnat undgå finna nämnda ersättningar väl höga, och
synes det riksdagen icke vara opåkallat ifrågasätta en revidering av härutinnan
gällande bestämmelser. Lämpligast förefaller det riksdagen, att i fall
såsom det nu föreliggande ersättningarna bestämmas till vissa fixa belopp.
Riksdagen har emellertid icke velat närmare ingå på denna fråga, enär densamma
synes vara av beskaffenhet att böra tagas under förnyad omprövning.
I avvaktan på resultatet av en blivande utredning torde nuvarande
grunder i förevarande avseende fortfarande böra gälla, varvid riksdagen dock
håller före, att med hänsyn till de avsevärda belopp, vartill ifrågavarande
ersättningar under sistförflutna år uppgått, den bestämmelsen lämpligen torde
böra meddelas, att ersättningarna skola utgå med högst 1 2 3/3 av de belopp,
som för ändamålet utbetalats under år 1925.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till inkomststat för tandläkarinstitutet är av
följande lydelse:
1. Statsanslag, förslagsanslag....................kronor 94,250: —
2. Inkomster genom institutets verksamhet:
Elevavgifter, förslagsvis......kronor 80,000: —
Patientavgifter, förslagsvis .... » 100,000: —
Garderobsavgifter, förslagsvis . . » 2,500: — » 182,500: —
58
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
3.
4.
Hyresmedel ............
Bidrag från Stockholms stad
......kronor 6,000: —
...... » 5,000: —
Summa kronor 287,750: —
I anslutning härtill föreligger enligt statsrådsprotokollet följande förslag
till utgiftsstat för institutet:
1. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 39,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare......... 53,950
2.
Summa förslagsanslag 94,250: —
Omkostnadsstat.
Värme och lyshållning........................... 33,000: —
Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter........ 23,000: —
Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt telefonavgifter
..................................... 6,000: —
Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till biträden
på röntgenavdelningen.......................... 8,355: —
Avlöning till eu sköterska på protésavdelningen......... 2,400: —
Biblioteket.................................... 1,000
Reparationer och oförutsedda utgifter................ 5,000
Underhåll av inventarier.......................... 5,000
Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet . 50,000
Undervisnings- och åskådningsmateriell............... 12,000
Summa 145,755
Anm.: Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de under omkostnadsstaten
upptagna utgiftsposterna å en post göra minskning och å en annan ökning, endast omkostnadsstatens
slutsumma icke överskrides.
3. Reservation att inlevereras till statsverket..........kronor 47,745: —
Summa kronor 287,750: —
Anm.: Kung! Maj.t äger att, efter därom i varje särskilt fall gjord framställning, av
ifrågavarande reservation disponera erforderligt belopp för täckande av sådant behov, vars
tillgodoseende visat sig vara för uppehållande av institutets verksamhet oavvisligt.
Med hänsyn till vad riksdagen beslutat i fråga om löneplacering för en
sjuksköterska, torde det under avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget till
avlöningar till ordinarie tjänstemän böra bestämmas till 38,600. I anslagsposten
»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare» bör ingå, dels i anslutning
till vad riksdagen angivit ett belopp av 49,800 kronor, avseende
arvoden åt laboratorer och assistenter, dels ock arvoden till inspektor och
sekreterare av sammanlagt 2,650 kronor. Anslaget bör alltså bestämmas
till 52,450 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med angivna
grunder.
I avseende å de avlöningar, som bestridas från omkostnadsstaten, vill riksdagen
allenast erinra därom, att å dessa avlöningar tillfällig löneförbätt
-
59
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ring icke skall utgå och dyrtidstillägg, i den mån sådant förekommer, utbetalas
enligt de för reglerade verk gällande grunder.
Riksdagen, som vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt,
icke funnit anledning till erinran, får alltså anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tandläkarinstitutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet på
följande sätt:
Lönegrad.
3 lärare ......................................
Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande i
1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.
1 sjuksköterska................................
1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.............
1 kassörska...................................
1 vaktmästare .................................
dels godkänt följande
avlöningsstat för tandläkarinstitutet:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........
Yikariatsersättningar, förslagsanslag..................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.........
Summa förslagsanslag kronor 91,950: —
dels förklarat att Eders Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje
särskilt fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda
»reservation att inlevereras till statsverket» disponera erforderbgt belopp för
täckande av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande
av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom
ramen för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
ifråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å
vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och till
-
;n:
B 24
B 7
B 7
B 7
B 7
38,600
900
52,450
60
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
fälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom
skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglem
entet om förmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;
dels förklarat, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj.t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den
nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag å
53,280 kronor — uppfört under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag
av 91,950 kronor.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet
under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927.
Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.
61
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Sålunda anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande
av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1920 — utöver
av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000
kronor, dels ock till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1921
ett belopp av 345,000 kronor. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag medgav
1922 års riksdag, att uppkommande besparingar å dessa anslag finge användas
till täckande av motsedd brist i räkenskaperna för år 1922 samt beviljade
på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare ett förslagsanslag,
högst 165,000 kronor.
1923 års riksdag medgav, att uppkommande besparing å anslaget på
tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets räkenskaper för
sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd brist i räkenskaperna
för tiden 1 januari—30 juni 1923, samt anvisade för budgetåret 1923
—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets
verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 ett extra anslag
av 150,000 kronor.
Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade
anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret
och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan förbrukats,
blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. Sedan vederbörlig
utredning givit vid handen, att besparing å det på tilläggsstat för år 1922
anvisade anslaget belöpte sig till 84,283 kronor, föreslog Eders Kungl. Maj:t
1924 års riksdag dels medgiva, att nämnda besparing måtte få användas till
täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret
1924—1925, dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade
medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli
1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor. Denna framställning
blev av riksdagen bifallen.
Vid bokslutet för budgetåret 1923—1924 visade det sig, att den verkliga
bristen för nämnda år — för vars täckande Eders Kungl. Maj:t äskat anslag
till belopp av 289,000 kronor men riksdagen anvisat allenast 150,000 kronor
— uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor, och direktionen hemställde
därför om framställning till riksdagen att för täckande av denna brist
anvisa ett extra anslag av ytterligare 40,000 kronor. Direktionen uttalade
sig därvid tillika om de brister, som vore att emotse under budgetåren 1924
—1925 och 1925—1926, samt hemställde om förslag till riksdagen att för
täckande av motsedd brist i räkenskaperna för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 216,000 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1925
års riksdag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187 kronor
till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923
—1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade
62
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924
—1925 och 1925—1926.
Departementschefen erinrar att han i anledning av ett av 1925 års riksdag
gjort uttalande föranstaltat om en närmare utredning rörande grunderna
för bidrag från statens sida för uppehållande av lasarettets verksamhet. Det
uppdrag, som i detta hänseende gavs åt generalfältläkaren Bauer, har emellertid
med hänsyn till de med detsamma förenade svårigheterna icke kunnat bliva
fullföljt i så god tid, att hänsyn till resultatet av denna utredning kunnat
tagas vid beräkningen av statsbidraget till lasarettet för budgetåret 1926—
1927.
Departementschefen har i betraktande härav icke för anslagsbehovets beräkning
haft någon annan grund att bygga på än de av lasarettsdirektionen
nu gjorda kalkylerna. Bristen för budgetåret 1924—1925 har uppgått till
204,417 kronor. Till täckande av såväl denna brist som den brist, som kan
väntas uppstå för budgetåret 1925—1926 — beräknad till 229,847 kronor —
förefinnes, förutom av riksdagen tidigare anvisade medel å tillhopa 134,283
kronor till täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, det av 1925 års riksdag
anvisade anslaget å 225,000 kronor. Detta anslag tages i första hand i
anspråk för täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, alltså 70,134 kronor,
och återstoden, 154,866 kronor, åtgår för täckande av bristen för budgetåret
1925—1926. Då den sistnämnda beräknats till 229,847 kronor, skulle
sålunda för sistnämnda budgetår ytterligare erfordras 74,981 kronor, vilket
belopp avrundats till 75,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 räknas
med en brist av 252,445 kronor, vilken summa jämkats till 250,000 kronor.
Departementschefen har minskat nämnda krav med i runt tal 8,000 kronor
till 317,000 kronor, vilket belopp sålunda föreslås att i första hand avse
täckande av bristen för budgetåret 1925—1926 samt därefter bristen för
nästkommande budgetår, och uttalar departementschefen sin bestämda förväntan,
att sagda summa skall visa sig tillräcklig för tillgodoseende av de
ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet under budgetåren 1925—1926
och 1926—1927.
Vid behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts för 1925 års riksdag framlagda
krav om anslag för nu ifrågavarande ändamål uttalade riksdagen sin förväntan,
att det av Eders Kungl. Maj:t då äskade beloppet, 225,000 kronor,
skulle visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för lasarettets
verksamhet under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.
Såvitt framgår av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, erfordras nu
det oaktat för bestridande av kostnader för lasarettets verksamhet under sistnämnda
budgetår ytterligare medel. Då riksdagen har sig bekant, att den
av departementschefen föranstaltade utredningen, vilken åsyftar att bringa
reda i lasarettets ekonomiska förhållanden, snarast är att förvänta, har
riksdagen icke velat vidtaga någon rubbning av det nu äskade anslagsbe
-
63
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
loppet. Riksdagen vill emellertid därvid uttala sin förväntan, att det nu beviljade
beloppet, 317,000 kronor, skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende
av de behov, för vilka det enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag är avsett.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade medel för
upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet under budgetåren 1925—
1926 och 1926—1927.
77:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 75) föreslagit riksdagen
angående nybyggnader för en ny medicinsk högskola samt för ändringsarbeten
å serafimerlasarettet m. m. kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1926—30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
127,104 kronor.
Det för budgetåret 1925—1926 utgående förstärkningsanslaget utgör 147,400
kronor.
Riksdagen, som ej har något erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset
i Stockholm under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 127,104 kronor.
79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande
departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt
meddelade bestämmelser.
80:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 78) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1926—1927 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.
81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å 100 kronor
64
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid
en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
82:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 80) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör
vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
83:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 81) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d etudes scandinaves vid Paris
universitet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 2,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.
84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i tryck
av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom
juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 83) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1926—1927 anvisat såsom extra reservationsanslag
dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av
20,000 kronor;
dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
86:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 84) föreslagit riksdagen i
fråga om ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors- m. fl. befattningar
vid universiteten och karolinska institutet anmäler riksdagen i särskild
skrivelse sitt beslut.
87:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 85) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till forskarstipendier för docenter vid universiteten och karolinska
institutet anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.
88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65
statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor
lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg
efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensionsunderlaget
för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och
pensionsavgiften 450 kronor;
skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga
delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats
i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det
tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under eu och en halv
månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas
kunna ske;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;
dels förklara,
att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat
och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser
och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende
till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Eders
Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,
att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan, han skall varda
bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom,
att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss
nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning,
han ävensom eu var annan, som senare tillträder denna befattning, skall
vara pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda
avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Eders Kungl.
Majds bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed,
dels ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om
pension;
dels ock höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning
åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor
med 4,500 kronor till 12,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för
statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor
lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg
efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensions
Bihang
till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 5
66
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
underlaget för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och pensionsavgiften
450 kronor;
skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga
delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats
i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det
tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under en och en halv
månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas
kunna ske;
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;
dels förklarat,
att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat
och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser
och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende
till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Eders
Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,
att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan, han skall varda
bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit honom,
att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss
nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning, han
ävensom en var annan, som senare tillträder denna befattning, skall vara
pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner
fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed,
dels ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om
pension;
dels höjt det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning
åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor med 4,500
kronor till 12,000 kronor.
89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.
För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 55,000 kronor.
Anslagsökningen är till en del beroende därpå att, i samband med löneregleringen
för chefen för institutet, en reglering såsom kompensation för
minskade dyrtidstillägg ansetts böra genomföras jämväl med avseende å de
till institutets övriga befattningshavare utgående arvodena.
67
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid
rasbiologiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor, att disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t
fastställda grunder.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till fullföljande
av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia
Suecica» för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av
12,000 kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
Kostnaden för tryckning av ifrågavarande arbete har beräknats till 22,000
kronor, varav för löpande budgetår anvisats 10,000 kronor. Eders Kungl.
Maj ds förslag innebär anvisande av medel till återstående kostnaden 12,000
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fullföljande av tryckningen av
rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia Suecica» för budgetåret 1926
—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att disponeras
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
91:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid farmaceutiska institutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande
sätt:
Lönegrad
2 professorer..........................................B 28
4 laboratorer..........................................B 21
1 förste vaktmästare..................................B 7
1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare....................B 7
1 vaktmästare........................................ B 1
68
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för farmaceutiska institutet;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktan! entsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av där
-
69
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
städes under rubrik farmaceutiska institutet, uppfört ordinarie anslag å
50,900 kronor — under rubrik farmaceutiska institutet uppföra
ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 72,950 kronor,
än även till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900
kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta lika lydande motioner (I: 172 och II: 226), däruti hemställts,
att riksdagen måtte vid fastställande av stat för farmaceutiska institutet
hänföra laboratorerna vid institutet till sådan lönegrad, att laboratorslönen
och professorslönen därstädes komma att stå i samma förhållande till varandra
som motsvarande löner vid annan institution, där sådana tjänster äro
ordinarie.
Det föreliggande löneregleringsförslaget grundar sig på ett av högskolornas
löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.
I den för farmaceutiska institutet nu gällande staten är avlöningen för en
var av institutets två professorer upptagen till 6,400 kronor, vartill efter
fem år kan komma ett tillägg till lönen med 600 kronor. Eders Kungi. Maj:t
föreslår nu, att professorerna skola hänföras till lönegraden B 28. Riksdagen
har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Vid institutet äro anställda tre lärare med följande avlöningsförmåner:
1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap med arvode av 2,000
kronor, 1 lärare i fysik med arvode av 1,500 kronor samt 1 lärare i bakteriologi
med arvode 1,000 kronor. Förslaget innebär en höjning av dessa
arvoden till respektive 3,000, 2,400 och 1,800 kronor, och har riksdagen häremot
intet att erinra.
Å institutets stat finnas vidare uppförda fyra laboratorer, en var med en
avlöning av 4,500 kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera å
500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorerna skola hänföras
till lönegraden B 21. Motionsvis har yrkats viss höjning av laboratorernas
avlöningsförmåner.
Riksdagen har ej kunnat undgå finna, att Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande
laboratorerna innebär en sämre löneställning för dessa i förhållande
till professorerna vid institutet än vad eljest i regel är fallet i fråga om avlöningar
till laboratorer vid andra institutioner, där ordinarie professorer finnas
anställda. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av vad i motionerna
1:172 och 11:226 anförts har riksdagen funnit skäl föreligga för en höjning
av avlöningen för farmaceutiska institutets laboratorer och har sålunda
hänfört dessa till lönegraden B 22.
För bestridande av föreståndargöromål anvisar gällande stat 1,000 kronor.
Vidare är i institutets stat uppförd en anslagspost å 1,000 kronor för bestridande
av sekreterar- och kamrerargöromål. Detta belopp utgår enligt
styrelsens beslut med hälften till sekreteraren och hälften till kamreraren.
Det föreliggande förslaget innebär en höjning av föreståndararvodet till
70
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1,200 kronor. Sekreterararvodet föreslås till 750 kronor och kamrerararvodet
till 1,000 kronor. Riksdagen har i nu berörda hänseenden intet att erinra.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande vaktmästarna, vilka föreslås placerade
i motsvarande lönegrader som vaktmästare med samma göromål vid
övriga reglerade verk, har riksdagen ej heller något att erinra.
Likaså har riksdagen bifallit vad som föreslagits i fråga om arvoden till
två amanuenser.
De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen beviljade arvodena
till icke-ordinarie befattningshavare äro alltså följande:
1 lärare i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap
...................................
1 lärare i fysik ...............................
1 lärare i bakteriologi..........................
Institutets föreståndare, arvode....................
Institutets sekreterare...........................
Institutets kamrerare...........................
2 amanuenser, arvoden ä 800 kronor, å vilka arvoden
dyrtidstillägg icke må utgå.....................
kronor
»
»
»
3,000: —
2,400: —
1,800: —
1,200: —
750: —
1,000: —
1,600: —
Summa kronor 11,750: —
Nu ifrågavarande arvoden skulle sammanföras under ett gemensamt anslag
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, att av Eders Kungl.
Maj:t fördelas i enlighet med nu angivna grunder. Riksdagen har godkänt
denna anordning.
Ä nu gällande stat för institutet finnas uppförda tre anslagsposter: materialier,
instrument, böcker och samlingar å 7,500 kronor, uppvärmning, belysning
och vattenförbrukning m. m. dylikt å 3,500 kronor och egendomens
underhåll, renhållning och diverse å 3,000 kronor. Ifrågavarande medel
hava under en lång följd av år visat sig vara otillräckliga för vederbörande
ändamål, och riksdagen har efter av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar
anvisat erforderliga förstärkningsanslag å extra stat. Detta anslag uppgick
för budgetåret 1925—1926 till 14,500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär nu, att dessa medel överföras till ordinarie stat och sammanslås med
där förut uppförda anslagsposter till ifrågavarande ändamål. Departementschefen
räknar härvid med följande belopp:
Materialier, instrument, böcker och samlingar.........kronor 15,500: —
Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m.
dylikt.................................... » 7,300: —
Egendomens underhåll, renhållning och diverse....... » 6,600: —
Summa kronor 29,400
I likhet med anslag av motsvarande art vid andra institutioner, skulle
under rubrik »Materialier m. m.» ett reservationsanslag uppföras i riks
-
71
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
staten, att sedermera av Eders Kungl. Maj:t fördelas i anslutning till vad
nyss angivits. Därvid borde angivas att institutets styrelse finge äga att å
en post göra minskning och å en annan ökning, endast slutsumman, 29,400
kronor, icke överskredes. Vid beräkning av anslaget i riksstaten erinrar
emellertid departementschefen, hurusom enligt gällande bestämmelser summan
av kurs- och terminsavgifter för helt år icke får understiga 6,500 kronor,
och att det belopp, varmed avgifterna kunna komma att överskjuta
nämnda summa, må efter Eders Kungl. Majrts prövning användas såväl till
förbättring av materielen vid institutet som ock till bestridande av kostnaderna
för förökad undervisning därstädes, i fall sådant befinnes behövligt,
dock att sådana överskottsmedel icke få användas till beredande
av ökad ersättning åt befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd
i staten. Ovanberörda summa av 29,400 kronor har alltså vid bestämmande
av vederbörande riksstatsanslag minskats med 6,500 kronor till
22,900 kronor.
Riksdagen, som varken i senast berörda hänseende eller i övrigt har något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner I: 172
och II: 226
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid farmaceutiska institutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid institutet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande
sätt:
2 professorer .......................
4 laboratorer.......................
1 förste vaktmästare..................
1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare .
1 vaktmästare ..................
Lönegrad
. B 28
. B 22
. B 7
. B 7
. B 7
72
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels fastställt följande
Stat för farmaceutiska institutet:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... kronor 61,600: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 1,400:
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare........ » 11,750:
Summa förslagsanslag kronor 74,750: —
Materialier m. m., reservationsanslag................kronor 22,900:_
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926
innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller
fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri
belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels förklarat, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sadant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till
avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 73
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den
nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik farmaceutiska institutet uppfört ordinarie anslag å 50,900 kronor
— under rubrik farmaceutiska institutet uppfört
till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 74,750 kronor, samt
till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900 kronor.
Tekniska högskolan m. m.
92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tekniska högskolan;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid högskolan.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på föl
-
jande sätt:
Lönegrad
34 professorer......................... B 30
1 sekreterare......................... B 26
1 kamrerare.......................... B 24
1 verkmästare ........................ B10
1 maskinist.......................... B 8
1 kanslibiträde........................B 7
1 förste vaktmästare....................B 7
14 laboratorievaktmästare.................B 7
1 vaktmästare, tillika preparator...........B 7
1 reparatör...........................B 7
2 vaktmästare ........................ B 5
1 kontorsbiträde....................... B 4
Tekniska
högskolan
in. in.
74
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för tekniska högskolan;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl
i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg
och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan
åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte
fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§
av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader
för uppehållande av högskolans verksamhet 59,500 kronor ävensom
det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000
kronor — under rubrik tekniska högskolan uppföra
ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,
än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,
följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:
Riksdagens skrivelse Nr SA. 75
a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt
b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande löneregleringsförslag bygger liksom övriga
av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda
förslag av liknande innebörd på ett av högskolornas löneregleringskommitté
i ämnet avgivet betänkande.
I avseende å den ifrågasatta löneplaceringen av tekniska högskolans professorer
har riksdagen redan fattat beslut i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag. •
Till de vid högskolan anställda olika speciallärarna utgå för närvarande
dels arvoden med fasta, i högskolans ordinarie stat angivna belopp,
dels ock arvoden från ett av riksdagen årligen anvisat anslag å extra stat,
i vilket sistnämnda avseende dock riksdagen i detalj granskat och fastställt
de särskilda arvodesbeloppen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i högskolans stat upptages en klumpsumma,
avsedd till arvoden åt speciallärare. Med medel från denna anslagspost
skulle avlönas jämväl de speciallärare, vilkas arvoden för närvarande
utginge från berörda särskilda anslag å extra stat, och vilka lärare samtliga
vore även för framtiden oumbärliga för högskolans verksamhet. Det skulle
vidare ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, efter förslag av högskolans lärarkollegium
och styrelse, för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma,
vilka speciallärarbefattningar, som skulle finnas vid högskolan, och huru
stort arvode, som skulle tillkomma varje lärare. Arvode skulle ej sättas till
högre belopp än 7,200 kronor. Därest samma person innehade mer än en
speciallärarbefattning, skulle denne såsom arvode ej uppbära mera än sammanlagt
högst 7,200 kronor.
I statsrådsprotokollet erinrar departementschefen vidare därom, att speciallärarbefattningen
i svenska arkitekturens historia för närvarande innehaves
och även i framtiden borde innehavas av den vid konsthögskolan anställde
professorn i svensk arkitekturhistoria. Härvid borde iakttagas att speciallärararvodet
endast finge utgå med så stort belopp, som erfordrades för uppbringande
av den sammanlagda ersättningen till ifrågavarande befattningshavare
till det avlöningsbelopp, som skulle tillkomma honom, därest han vore
placerad i lönegraden B 30.
Speciallärare borde vidare förordnas av högskolans styrelse efter förslag
av lärarkollegiet tillsvidare för en tidsperiod av högst 5 år. Dessutom föreslås
inrättande av en ny speciallärarbefattning i gjuteriteknik.
I fråga om det belopp, till vilket anslaget till speciallärare skulle beräknas,
har departementschefen utgått från de för budgetåret 1925—1926 anvisade
anslagen till speciallärare samt å dessa anslag beräknat sådan förhöjning,
som erfordras för att kompensera bortfallandet av tillfällig löneförbättring
och minskning i dyrtidstillägg. Sammanlagda arvodet till de i
högskolans stat upptagna speciallärarna uppgår till 40,750 kronor. Det till
76
liiksdagens skrivelse Nr 8 A.
arvoden åt vissa speciallärare beviljade extra anslaget utgör 35,850 kronor.
Ersättningen för mistad tillfällig löneförbättring — dylik löneförbättring utgår
endast till speciallärare på ordinarie stat — och kompensationen för
dyrtidstilläggets minskning har uppskattats till sammanlagt omkring 26,000
kronor. Härtill kommer arvodet vid den föreslagna nya speciallärarbefattningen
i gjuteriteknik, 2,900 kronor. Totala arvodesbeloppet skulle enligt
denna beräkning komma att uppgå till 105,500 kronor.
Vid granskning av vad som i fråga om högskolans speciallärare föreslagits,
bar riksdagen ansett sig böra godkänna den ifrågasatta anordningen av
arvodenas sammanförande till ett gemensamt anslag ävensom vad i övrigt
härutinnan föreslagits. Då riksdagen bifaller förslaget i detta avseende, förutsätter
emellertid riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t årligen i samband med fram1
äggan de för riksdagen av högskolans anslagsäskanden förelägger riksdagen
en tablå över dispositionen av det för ändamålet utgående anslaget, angivande
de olika speciallärarbefattningarna samt det för var och en av
dessa befattningar utgående arvodet och fastställda antalet undervisningstimmar.
I avseende å beräkningen av det nu ifrågasatta anslaget, 105,500
kronor, bär riksdagen intet att erinra.
A högskolans stat äro för närvarande uppförda följande, högskolans rektor
avseende tre anslag, nämligen dels arvode åt en professor såsom högskolans
rektor 1,500 kronor, dels hyresbidrag åt rektor 1,000 kronor, dels ock arvode
åt ett biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor 4,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu,
att rektors hyresbidrag bortfaller, att rektorsarvodet höjes till 2,400 kronor
samt att arvodet till den lärare, som uppehåller den del av rektors undervisningsskyldighet,
varifrån denne åtnjuter befrielse, bestrides från förslagsanslaget
till vikariatsersättningar. Riksdagen har bifallit detta förslag.
Det nu till bergsskolans föreståndare utgående arvodet å 600 kronor är i
förslaget bibehållet. Häremot torde intet vara att erinra.
I fråga om högskolans förvaltningspersonal innebär förslaget till en början,
att sekreteraren, vilken nu uppbär å ordinarie stat arvode med 2,000
kronor, samt å extra stat ett lika stort belopp, skulle hänföras till lönegraden
B 26. Beträffande den kompetens, som skulle fordras av sekreteraren,
anser departementschefen, att för behörighet borde — där ej Eders
Kungl. Maj:t för särskilt fall funne skäl medgiva undantag — fordras att
hava avlagt examen, vilken berättigar till inträde i rättegångsverken.
I avseende å den föreslagna lönegraden för sekreteraren har riksdagen intet
att erinra. Vad angår kompetensvillkoren, har riksdagen uppmärksammat,
att härutinnan olika meningar gjorts gällande inom högskolans lärarkollegium;
medan kollegiets majoritet uttalat sig för behovet av juridisk
sakkunskap, hava åtskilliga professorer såsom sin mening framhållit, att
fordran på juridisk examen ej borde uppställas såsom kompetensvillkor vid
sekreterartjänsten, och högskolans styrelse har förklarat sig anse, att även
77
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig teknisk
läroanstalt borde medföra kompetens till befattningen. För egen del
håller riksdagen före, att i fråga om en sådan tjänst som sekreterarbefattningen
vid tekniska högskolan, av vars innehavare måste fordras en viss
kännedom ej endast om högskolans organisation och angelägenheter utan
även om ingeniörsutbildningen och tekniska förhållanden i allmänhet, kravet
på juridisk utbildning icke synes böra uppställas såsom normgivande utan
att jämställd med juridisk examen såsom kompetensfordran bör kunna uppställas
vare sig avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed
jämförlig teknisk läroanstalt eller ock eu högre universitetsexamen i ämnen
berörande högskolans verksamhet.
Högskolans kamrerare åtnjuter för närvarande å ordinarie stat ett arvode
å 800 kronor samt å extra stat 2,700 kronor. Härutöver uppbär kamreraren
såsom ersättning för förvaltning av donationsmedel 200 kronor årligen,
vilken ersättning utgår av de fonder, vilkas donationsvillkor ej lägga hinder
i vägen härför. Den nuvarande kamreraren är jämväl rektors biträde vid
tillsynen över byggnaderna m. m. Härför uppbär han ersättning å 2,600
kronor, varav 1,600 kronor bestridas av elevavgifter och 1,000 kronor utgå
å extra stat.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att vid högskolan inrättas en ordinarie
kamrerarbefattning med avlöning i lönegraden B 24 samt att i sammanhang
härmed det för närvarande utgående extra anslaget å 1,000 kronor till fyllnadsarvode
åt rektors biträde vid tillsyn av byggnaderna m. m. ävensom
det belopp av 200 kronor, som kamreraren nu uppbär för förvaltning av
donationsmedel, skola upphöra att utgå. Ett genomförande av förslaget
skulle även medföra, att det arvode å 1,600 kronor, som nu utgår av elevavgifterna
till rektors biträde vid tillsyn av högskolebyggnaderna m. in.,
skall bortfalla. Riksdagen har ansett sig böra bifalla detta Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Det nu å ordinarie stat till en bibliotekarie uppförda arvodet å 4,000 kronor
föreslås höjt till 4,800 kronor. Till amanuens och extra arbetshjälp vid
biblioteket utgår för närvarande från högskolans ordinarie anslag ett belopp
av 4,500 kronor. Med hänsyn bland annat till den ökade arbetsmängden
föreslås en höjning av detta belopp till 6,300 kronor. Riksdagen bär i nu
berörda hänseenden intet att erinra.
De nu å ordinarie stat uppförda två kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna
med avlöning i första, resp. andra lönegraden föreslås inplacerade i lönegraderna
B 4, resp. B 7. Vidare innebär förslaget en minskning av antalet
extra skrivbiträden från tre till två, för vilka sistnämndas avlöning räknas
med ett belopp av 5,000 kronor. Riksdagen har bifallit vad härutinnan
föreslagits.
I fråga om den ordinarie vaktmästarpersonalen finnes för närvarande 1
verkmästare med avlöning i C-grupp, 1 förste vaktmästare, 1 maskinist, 1
78
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
reparatör och 11 laboratorievaktmästare med avlöning i B-grupp och 1 vaktmästare
med avlöning i lönegruppen A. Vidare utgå för närvarande från
ett klumpanslag å extra stat arvode å 2,160 kronor åt 1 extra vaktmästare,
tillika preparator, arvoden å 1,865 kronor åt 1 extra maskinist och 3 extra
laboratorievaktmästare, arvode å 1,570 kronor åt 1 extra vaktmästare samt
arvode å 1,500 kronor åt 1 extra vaktmästare vid biblioteket. Härjämte
utgå dels å ordinarie stat, dels ock från nyssberörda extra anslag arvoden
till 4 portvakter; dessa arvoden äro nu bestämda till 500 kronor, och tillkommer
för en var av portvakterna förmånen av fri bostad. Eders Kung! Maj:ts
förslag innebär, att den ordinarie vaktmästarpersonalen vid högskolan skulle
komma att bestå av 1 verkmästare i B 10, 1 maskinist i B 8, 1 förste vaktmästare,
1 vaktmästare, tillika preparator, 14 laboratorievaktmästare och 1
reparatör i B 7 samt 2 vaktmästare i B 5. I fråga om den extra vaktmästarpersonalen
innebär förslaget, att medel skulle beviljas till en ny extra
laboratorievaktmästare och att ifrågavarande extra befattningshavare följaktligen
skulle utgöras av 1 maskinist, 1 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare
och 4 portvakter. För dessa befattningshavares avlöning beräknas ett belopp
av 11,000 kronor. Där fri bostad tillkommit vaktmästare och jämförlig
befattningshavare utöver lönen, skulle denna förmån efter regleringens genomförande
bortfalla och ersättning för bostaden erläggas enligt därför i allmänhet
stadgade grunder. Undantag skulle dock göras för portvakterna,
som borde bibehållas vid förmånen av fri bostad utöver den kontanta avlöningen,
vilken i samband med löneregleringen skulle höjas med belopp,,
motsvarande minskningen i dyrtidstillägg eller från 500 till 600 kronor. Riksdagen
har vid prövning av vad beträffande vaktmästarpersonalen föreslagits
och anförts icke funnit anledning till erinran.
Till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter finnes å högskolans
stat uppförd en anslagspost å 14,300 kronor. Till förstärkning av denna
post har beviljats ett extra anslag, som de sista budgetåren utgått med
25,000 kronor. Eders Kungl. Majts förslag innebär ett överförande av förstärkningsanslaget
till den ordinarie staten genom att öka den ordinarie anslagsposten
med motsvarande belopp. Vidare äro i förslaget arvodena höjda i
den omfattning, som är påkallad för att motväga dyrtidstilläggens minskning.
Anslagsposten i fråga är med hänsyn härtill beräknad till 47,000
kronor.
Mot den beräknade summan av 47,000 kronor har riksdagen intet att erinra.
Det i nu gällande stat upptagna anslaget å 5,000 kronor till stipendier åt
elever vid högskolan är i det nya statförslaget upptaget under högskolans
nya omkostnadsstat såsom ett särskilt reservationsanslag.
I tekniska högskolans nuvarande stat finnes upptagen en post: »anslag till
biblioteket» å 12,000 kronor, vilka medel utgå från det ordinarie reservationsanslaget
till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet.
Dessutom ingå i det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra anslaget till
79
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vissa fyllnadsarvoden och avlöning av viss vaktbetjäning m. m. två till bibliotekets
förfogande ställda materialanslag, nämligen dels 4,010 kronor till
ökade bokbindningskostnader vid biblioteket, dels ock 1,000 kronor till inlösen
av publikationer, utgivna av ingen]örsvetenskapsakademien, vilka publikationer
skola användas vid bytesförbindelser med utländska bibliotek. Med
anledning av en från högskolans sida begärd höjning av biblioteksanslaget
har departementschefen räknat med ett till 16,000 kronor höjt belopp. Vadare
äro enligt Eders Kung! Maj ds förslag de för närvarande utgående extra anslagen
till ökade bokbindningskostnader och till inlösen av ingen]''örsvetenskapsakademiens
publikationer överförda till den ordinarie staten och sammanlagda
med där förut befintligt anslag, som därigenom skulle ökas från nyss angivna
16,000 kronor till i avrundat tal 21,000 kronor, vilket belopp är i
statförslaget upptaget i högskolans omkostnadsstat. Riksdagen har bifallit
Eders Kungl. Majts förslag i detta hänseende.
I detta sammanhang har departementschefen upptagit och förordat ett
engångsanslag till komplettering av bokbestånd och tidskriftsserier för budgetåret
1926—1927 av 10,000 kronor. Riksdagen har häremot intet att erinra
och återkommer under punkt 95 i det följande till detta anslag.
Den i högskolans stat nu uppförda anslagsposten till samlingar och laborationer
upptager ett belopp av 17,500 kronor, vilka medel utgå från det
ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet. Till förstärkande av denna anslagspost hava beviljats
ansenliga belopp. Så har riksdagen på extra stat för åren 1920, 1921
och 1922 beviljat respektive 75,000 kronor, 110,000 kronor och 130,000
kronor. För förra halvåret 1923 utgjorde förstärkningsanslaget 71,500 kronor,
för budgetåret 1923—1924 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren
1924—1925 och 1925—1926 150,000 kronor. I högskolans framställning
om anslag till högskolan för budgetåret 1926—1927 begäres för här
ifrågavarande ändamål, förutom det ordinarie anslaget å 17,500 kronor, ett
extra reservationsanslag å 183,400 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag innebär nu, dels att för ifrågavarande ändamål i den ordinarie staten,
upptages en anslagspost av 150,000 kronor, vilket belopp sammanförts med
vissa andra anslagsposter å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt
ordinarie reservationsanslag till materiell m. m., dels ock att såsom förstärkning
av denna anslagspost skulle för budgetåret 1926—1927 utgå ett extra
anslag av 35,000 kronor. Riksdagen har vid prövning härav funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, och återkommer riksdagen, vad angår det
extra förstärkningsanslaget, under punkten 93 i det följande till detsamma.
A högskolans ordinarie stat finnes vidare nu uppfört ett anslag till diverse
utgifter för bränsle, lyshållning m. m. å 25,000 kronor, vilka medel utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande
av högskolans verksamhet. Förutom kostnaderna för uppvärmning
— inbegripen ersättning till eldare — och belysning bestridas från detta an
-
80
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slag jämväl utgifterna för elektrisk kraft för drivande av olika slags maskiner
ävensom utgifterna för vatten, för telefon och telefonvakt, städning, för gårdars
och vägars underhåll samt gårdskarl, för inventarier samt för kansliet
(tryckning, extra skrivbiträden m. m.). Under en följd av år har riksdagen
på extra stat anvisat ökade medel för här ifrågavarande ändamål samt även
vid flera tillfällen beviljat anslag på tilläggsstat till förstärkande av förevarande
ordinarie anslag. Sålunda hava för ändamålet anvisats extra anslag:
för år 1922 av 250,000 kronor, för förra halvåret 1923 av 75,000
kronor, för budgetåret 1923—1924 av 130,000 kronor och för ett vart av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 av 180,000 kronor. Härjämte hava
av riksdagen anvisats, till täckande av motsedda brister för år 1922 och
förra halvåret 1923 å nämnda ordinarie anslag, ett extra anslag av 40,000
kronor samt till täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
å samma ordinarie anslag ett extra anslag av 69,500 kronor. Från högskolans
sida har det totala anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål beräknats
till 205,000 kronor. Departementschefen har ansett sig för budgetåret
1926—1927 icke behöva räkna med ett högre totalbelopp än 185,000
kronor. På ordinarie stat är härav uppfört 150,000 kronor, vilket belopp i
det föreliggande statsförslaget sammanförts med vissa andra anslagsposter
å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag
till materiell m. m. Återstoden, 35,000 kronor, skulle utgå såsom extra anslag.
Riksdagen har icke funnit anledning att häremot framställa någon erinran
och återkommer beträffande det extra anslaget under punkten 94 i
det följande till detsamma.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat för tekniska högskolan
grupperar anslagen i två huvudavdelningar: 1) avlöningsstat, upptagande
de anslag, som äro avsedda för bestridande av avlöningar och arvoden
av olika slag och vilka anslag delvis hava naturen av förslagsanslag,
samt 2) omkostnadsstat, upptagande övriga anslag, vilka samtliga äro av
reservationsanslags natur. Riksdagen har godkänt denna ändrade uppställning
av staten.
Nu gällande stat för tekniska högskolan slutar på ett belopp av 422,950
kronor. Härtill kommer dels kostnaden för den till befattningshavarna
vid högskolan utgående tillfälliga löneförbättringen, 44,900 kronor, och för
det tillfälliga lönetillägget åt vissa vaktmästare m. fl., 6,450 kronor, ävensom
det extra förslagsanslaget till provisoriska lönetillägg åt professorerna,
50,000 kronor; dels det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier,
3,000 kronor; dels de extra anslagen till arvoden åt vissa speciallärare,
35,850 kronor, till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning
m. m., 24,400 kronor, samt till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,
25,000 kronor; dels ock förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer,
150,000 kronor, samt till bränsle, lyshållning m. ro., 180,000 kronor.
Den slutliga kostnadssumman för högskolan under budgetåret 1925—1926
81
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
utgör således — med frånseende av engångsanslag — 942,550 kronor. Den av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 998,600
kronor, vartill skulle komma förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer
å 35,000 kronor och till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
å likaledes 35,000 kronor, vilket allt sammanlagt utgör 1,068,600 kronor.
Den av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen
enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 1,068,600
kronor och 942,550 kronor, eller 126,050 kronor. Den verkliga kostnadsökningen
för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med
löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade
belastningen av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.
Riksdagen, som i övrigt vid prövning av det föreliggande förslaget icke
funnit anledning till erinran mot detsamma, får alltså anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tekniska högskolan;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning,
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
högskolan.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på föl
-
jande sätt:
Lönegrad
34 professorer................................. B 30
1 sekreterare ................................. B 26
1 kamrerare . ................................. B 24
1 verkmästare.................................B10
1 maskinist.................................. B 8
1 kanslibiträde................................B 7
1 förste vaktmästare............................ B 7
14 laborator^vaktmästare......................... B 7
1 vaktmästare, tillika preparator................ . B 7
1 reparatör................................... B 7
2 vaktmästare..................................B 5
1 kontorsbiträde............................... B 4
dels fastställt följande
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 6
82
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Stat för tekniska högskolan.
A) Avlöningsstat:
Avlöningar till professorer1), förslagsanslag.........kronor 386,000: —
Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal, förslagsanslag
.................................. » 24,000: —
Avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., förslagsanslag
................................... > 70,000: —
Vikariatsersättningar2), förslagsanslag.............. » 10,000: —
Arvoden till speciallärare8)...................... » 105,500: —
» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter .... » 47,000: —
Arvode till högskolans rektor.................... » 2,400: —
» » bergsskolans föreståndare............ » 600: —
» » bibliotekarien....................... » 4,800: —
» » amanuens och arbetshjälp vid biblioteket . . » 6,300: —
Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal..... » 5,000: —•
Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl....... » 11,000: —
Summa förslagsanslag kronor 672,600
B) Omkostnadsstat:
Stipendier åt elever, reservationsanslag.............kronor 5,000: —
Biblioteket, reservationsanslag.................... » 21,000: —
Samlingar och laborationer, reservationsanslag........ » 150,000: —
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter, reservationsanslag
................................... » 150,000: —
Summa reservationsanslag kronor 326,000: - Summa summarum kronor 998,600: —
Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 34, omfatta vardera ett av följande ämnesområden:
1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4) läran om vattenmotorer; 5) mekanisk
teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik; 7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi;
9) vägbyggnad och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;
12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadslära; 15) matematik och
mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri; 18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära;
20) skeppsbyggnadslära; 21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi;
23) byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran om maskinelement; 26) allmän bergsmekanik
och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk kemi; 29) elektromaskinlära;
30) brobyggnad; 31) läran om förbränningsmotorer; 32) hyttmekanik samt järnets bearbetning
och behandling; 33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära.
Anm. 2. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett biträde för uppehållande
av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.
Anm. 3. Kung! Maj:t bestämmer, efter förslag av högskolans lärarkollegium och styrelse,
för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola finnas vid högskolan, ävensom
det arvode, som skall tillkomma varje speciallärare.
Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening av flera speciallärarbefattningar
äger befattningshavaren ej uppbära arvode med högre belopp än tillhopa
7,200 kronor.
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
83
^Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg
och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan åtnjuter
fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25,
28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§ av
avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader
för uppehållande av högskolans verksamhet å 59,500 kronor ävensom det
ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000 kronor —
under rubrik tekniska högskolan uppfört
ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,
än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet
följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:
ä) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt
b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.
93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under
hänvisning till vad riksdagen under punkt 92 anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer
84
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vid tekniska högskolan för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag
av 35,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna
vid högskolan på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
94:o) På grund av Eders Kungl. Majts framställning (punkt 92) och under
åberopande av vad riksdagen under punkt 92 anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 35,000 kronor.
95:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) och under
hänvisning till vad riksdagen under punkt 92 här ovan anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
96:o) Eders Kungl. Majt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa av institutioner vid
tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåretl926—1927
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Eders
Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
Anslag har tidigare av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål. Till
inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de nya laboratorierna vid
tekniska högskolan bar riksdagen sålunda anvisat på tilläggsstat för år 1919
250.000 kronor samt på extra stat för år 1920 300,000 kronor ävensom för
vart och ett av åren 1921 och 1922 200,000 kronor. Slutligen har för budgetåret
1925—1926 beviljats ett anslag av 60,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kung], Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
20.000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid Chalmers tekniska institut;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom
i övrigt enligt bestämmande av institutets rektor, vara skyldig att, utan sär
-
85
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
skild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid institutet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på föl
-
jande sätt:
Lönegrad
12 professorer........................... B 28
5 andre lärare.......................... B 22
1 maskinist............................ B 8
1 förste vaktmästare...................... B 7
5 laboratorievaktmästare................... B 7
1 vaktmästare.......................... B 5
1 eldare, tillika gårdskarl.................. B 5
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för Chalmers tekniska institut ävensom till övergångsstat för
samma institut;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränse eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27
§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns
till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads
-
86
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag,
i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgiva, att därest Eders Kungl. Majt antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska
institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
icke är avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som
till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till
bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —
under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra
eg mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor
än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet
följande ordinarie reservationsanslag nämligen
a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt
b) till materiel m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;
dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra ett ordinarie anslag:
Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;
dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda
övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders
Kungl. Maj:t meddelas.
Jämväl det nu föreliggande löneregleringsförslaget är grundat på ett av
högskolornas löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.
Genom beslut av 1911 års riksdag blevo lektoraten vid Chalmers tekniska
institut ombildade till professurer, vilkas innehavare i avseende å avlöningen
likställdes med farmaceutiska institutets professorer. Avlöningen enligt stat
utgör 6,400 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Eders
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande professorer hänföras till
samma lönegrad, som föreslagits för professorerna vid farmaceutiska institutet,
eller alltså lönegraden B 28. Riksdagen, som för sistnämnda professorer
bestämt denna lönegrad, har beslutat, att densamma skall gälla jämväl
för professorerna vid Chalmers tekniska institut.
Andre lärare, för vilka avlöningen nu utgör 4,000 kronor jämte rätt till
två ålderstillägg å 500 kronor, föreslås till placering i lönegraden B 22.
Riksdagen har häremot intet att erinra.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. , 87
Vid institutet finnas dessutom anställda ytterligare två ordinarie lärare —
en verkstadsingenjör och en lärare i frihandsteckning. Verkstadsingenjören
är avlönad på enahanda sätt som andre lärarna; läraren i frihandsteckning
åtnjuter en avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 400
kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande befattningshavare
— för underlättande av en kommande omorganisation — uppföras
på övergångsstat med bibehållande av nuvarande löneförmåner, inklusive
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Riksdagen har bifallit vad härutinnan
föreslagits.
Till de vid institutet anställda speciallärarna utgå för närvarande arvoden
med fasta, i den ordinarie staten angivna belopp. Vidare äro i staten uppförda
anslag till uppehållande av undervisningen i svenska språket, i tyska
språket samt i historia och geografi med tillhopa 4,700 kronor. Eders Kungl.
Maj:ts förslag i avseende å avlöningen av speciallärarna vid Chalmers tekniska
institut innebär en anordning liknande den, som i samma avseende ifrågasatts
beträffande tekniska högskolans speciallärare. Enligt detta förslag skulle
i staten för institutet uppföras ett anslag, tillräckligt för bestridande av
arvoden åt samtliga speciallärare, i vilket anslag även skulle ingå nuvarande
anslag för meddelande av undervisning i de humanistiska ämnena. Det skulle
vidare tillkomma Eders Kungl. Maj:t att, efter förslag av institutets lärarråd
och styrelse för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma dels vilka
speciallärarbefattningar skulle finnas vid institutet, dels ock det arvode, som
skulle tillkomma varje speciallärare. Förordnande för speciallärare skulle
utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarrådet och gälla tillsvidare för en
tidsperiod av högst 5 år. Vid beräkning av det belopp, som för ifrågavarande
ändamål borde upptagas i institutets stat, har man utgått från de
i staten för närvarande upptagna speciallärararvodena, vilka tillhopa utgöra
19,700 kronor. Härtill har lagts det belopp av 4,700 kronor, som utgår för
uppehållande av undervisningen i åtskilliga humanistiska ämnen. Summan,
utgörande 24,400 kronor, har vidare ökats med dels den för närvarande
utgående tillfälliga löneförbättringen, dels ock ett belopp, motsvarande skillnaden
mellan det dyrtidstillägg, som utgår å gammalreglerade och det som
belöper å nyreglerade arvoden. Efter denna beräkningsgrund har erhållits
ett anslag av i runt tal 37,000 kronor. Liksom i fråga om tekniska högskolan
skulle även beträffande Chalmers tekniska institut föreskrivas, att
speciallärararvode icke finge sättas högre än 7,200 kronor, samt att befattningshavare
vid förening av flera speciallärarbefattningar icke finge uppbära
arvode med större belopp än tillhopa 7,200 kronor. Riksdagen har mot den
föreslagna anordningen eller mot vad i övrigt härutinnan föreslagits intet
att erinra. Dock förutsätter riksdagen, i likhet med vad riksdagen anfört i
fråga om speciallärararvodena vid tekniska högskolan, att Eders Kungl. Maj:t
årligen i samband med framläggande för riksdagen av institutets anslagsäskanden
förelägger riksdagen en tablå över dispositionen av det för ända
-
88
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
målet utgående anslaget, angivande de olika speciallärarbefattningarna samt
det för var och en av dessa befattningar utgående arvodet och fastställda
antalet undervisningstimmar.
Arvodet till institutets rektor, nu 1,500 kronor, är föreslaget till 1,800
kronor. För bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamrerargöromål
utgår enligt nu gällande stat ett belopp av 3,700 kronor. För ändamålet
föreslås nu, med hänsyn till bortfallet av tillfällig löneförbättring och minskningen
av dyrtidstilläggen, ett belopp av 6,100 kronor. Riksdagen har i nu
berörda hänseenden intet att erinra.
I avseende å vaktmästarpersonalen innebär Eders Kungl. Majrts förslag i
stort sett ett överförande av nu befintliga ordinarie befattningshavare till
de lönegrader, till vilka motsvarande tjänstinnehavare vid nyreglerade verk
hänförts. Vidare föreslår Eders Kungl. Maj:t inrättande av en ny laboratorievaktmästarbefattning
vid avdelningen för kemisk teknologi med placering
i lönegraden B 7. Riksdagen har bifallit vad härutinnan föreslagits.
Till arvoden åt assistenter och repetitörer är i nu gällande stat upptaget
ett belopp å 11,500 kronor. Med hänsyn till den med löneregleringen förenade
sänkningen av dyrtidstilläggen är beloppet föreslaget höjt till 14,000
kronor. Vidare är det nu utgående anslaget å 1,500 kronor till gottgörelse
åt arbetsbiträden å verkstaden i statförslaget höjt till 1,800 kronor. Beträffande
vidare det i staten nu upptagna anslaget å 550 kronor till stipendier
och jiremier åt elever har ingen annan ändring vidtagits än att anslaget
avrundats till 600 kronor och upptagits under institutets omkostnadsstat såsom
ett särskilt reservationsanslag. Riksdagen har i nu berörda hänseenden
intet att erinra.
A institutets ordinarie stat finnes uppfört ett anslag å 12,000 kronor till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Anslaget har emellertid länge
visat sig otillräckligt, varför riksdagen under en följd av år beviljat medel
till dess förstärkande och till täckande av i anslaget uppkomna brister. För
budgetåret 1925—1926 har för sagda ändamål beviljats ett extra anslag av
32.000 kronor. Utgifterna för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret
1926—1927 hava beräknats uppgå till 44,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts
förslag innebär nu, att av denna summa ett belopp av 35,000 kronor ingår i
en särskild omkostnadsstat för institutet och med andra anslagsposter sammanföres
till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. Till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter skulle därutöver anvisas ett
extra anslag å 9,000 kronor. Riksdagen har bifallit förslaget beträffande
anvisande av medel till senast berörda ändamål.
För år 1914 och följande år har riksdagen anvisat särskilda anslag till
förstärkning av det å ordinarie stat uppförda anslaget å 9,000 kronor till
bibliotek, samlingar och laboratorier. För budgetåret 1925—1926 uppgår
detta förstärkningsanslag, liksom under de närmast föregående åren, till
16.000 kronor. Eders Kungl. Majrts förslag innebär, att de för bibliotek, sam
-
89
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lingar och laboratorier erforderliga anslagsmedlen upptagas med ett belopp
av 25,000 kronor i omkostnadsstaten för institutet och med åtskilliga andra
anslagsposter sammanföras till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag
till materiell m. m. I sagda reservationsanslag skulle jämväl ingå den nuvarande
anslagsposten å 2,000 kronor till verkstaden. Jämväl vad härutinnan
föreslagits har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda statförslaget företer i avseende å
sin allmänna uppställning samma anordning, som föreslagits beträffande
den nya staten för tekniska högskolan. Riksdagen har häremot intet att erinra.
Nu gällande stat för Chalmers tekniska institut slutar på 185,400 kronor.
Lägges härtill den till befattningshavarna vid institutet utgående tillfälliga
löneförbättringen, tillhopa 24,800 kronor, det tillfälliga lönetillägget åt vissa
vaktmästare m. fl., tillhopa 2,460 kronor, samt de båda förstärkningsanslagen
till uppvärmning m. m. å 32,000 kronor och till bibliotek m. in. å 16,000
kronor, kommer man — om man bortser från engångsanslag -— till en slutlig
kostnadssumma för institutet under budgetåret 1925—1926 av 260,660
kronor. Den föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 315,800 kronor,
vartill så kommer övergångsstaten å 7,000 kronor, tillfällig löneförbättring
och ersättning för minskning i dyrtidstillägg till befattningshavare å övergångsstat
3,300 kronor samt ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter 9,000 kronor, vilket sammanlagt utgör 335,100 kronor. Den
av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen
enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 335,100
kronor och 260,660 kronor, eller 74,440 kronor. Den verkliga kostnadsökningen
för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med löneregleringen
förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade belastningen
av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.
Riksdagen, som vid prövning av det föreliggande förslaget icke i övrigt
funnit anledning till erinran mot detsamma, får alltså anmäla, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid Chalmers tekniska institut;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Envar
vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.
90 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande sätt:
Lönegrad
12 professorer.......................... B 28
5 andre lärare......................... B 22
1 maskinist........................... B 8
1 förste vaktmästare .................... B 7
5 laboratorievaktmästare.................. B 7
1 vaktmästare ......................... B 5
1 eldare, tillika gårdskarl................. B 5
dels fastställt följande
Stat för Chalmers tekniska institut.
A) Avlöningsstat:
Avlöningar till professorer,1) förslagsanslag..........kronor 123,100: —
» » andre lärare,2) förslagsanslag......... » 37,200: —
» » vaktmästare m. fl., förslagsanslag...... » 28,200: —
Vikariatsersättningar,3) förslagsanslag .............. » 4,000: —
Arvoden till speciallärare4)...................... » 37,000: —
Arvode till institutets rektor..................... > 1,800: —
Arvoden till sekreterare, kamrerare och bibliotekarie5) . . » 6,100: —
» » assistenter och repetitörer............. » 14,000: —
Till gottgörelse åt arbetsbiträden å verkstaden ....... » 1,800: —
Summa förslagsanslag kronor 253,200: —
B) Omkostnadsstat:
Stipendier och premier åt elever, reservationsanslag .... kronor 600: —
Bibliotek, samlingar och laboratorier, reservationsanslag. . » 25,000: —
Verkstaden, reservationsanslag.................... » 2,000: —
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter, reservationsanslag
............... » 35,000: —
Summa reservationsanslag kronor 62,600: —
Summa summarum kronor 315,800: —
Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 12, omfatta vardera ett av följande ämnes
-
områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära
och ornamentsritning; 6) elektroteknik; 7) kemi och kemisk teknologi; 8) oorganisk
kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran om vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenbyggnadslära; samt 12) elektroteknik med
undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner.
Anm. 2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett av följande ämnesområden:
1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära
med ritning; 4) elektroteknik och 5) maskinlära med ritning och mekanisk
teknologi.
Anm. 3. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett biträde för uppehållande
av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.
Anm. 4. Kungl. Maj:t bestämmer, efter förslag av institutets lärarråd och styrelse, för
viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola finnas vid institutet, ävensom det arvode,
som skall tillkomma varje speciallärare.
91
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening av derå speciallärarbefattningar
äger befattningshavaren ej uppbära arvode med högre belopp än tillhopa
7,200 kronor.
I anslaget till arvoden åt speciallärare ingår även anslag för meddelande av undervisning
i vissa humanistiska ämnen.
Anm. 5. Anslagets fördelning mellan de olika befattningshavarna bestämmes av Kungl.
Maja efter förslag av institutets lärarråd och styrelse.
ävensom följande
Övergångsstat för Chalmers tekniska institut.
1 verkstadsingenjör........
1 lärare i frihandsteckning . . .
Lön
Tjänstgö-
rings-
pengar
Summa
2,400
1,800
1,600
1,200
4.000
3.000
Summa kronor
—
—
7,000
Anm. 1. För verkstadsingenjör kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.
Anm. 2. För lärare i frihandsteckning kan lönen efter 5 år höjas med 400 kronor och
efter ytterligare 5 år likaledes med 400 kronor.
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27
§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns
till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads
-
92
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i
vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels förklarat, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska
institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är
avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till de
befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till
bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —
under rubrik Chalmers tekniska institut uppfört
ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor
än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet
följande ordinarie reservationsanslag nämligen
a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt
b) till materiell m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;
dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppfört ett ordinarie anslag:
Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;
dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda
övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisat ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders
Kungl. Maj:t meddelas.
98 :o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) och under
hänvisning till vad riksdagen under punkt 97 här ovan anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.
99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till slutförande
av beslutade nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna
vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra reservationsanslag av 522,320 kronor.
I en för 1925 års riksdag framlagd proposition (nr 44) angående anslag för
ifrågavarande ändamål uppskattades i överensstämmelse med byggnadssty
-
93
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
relsens förslag den totala byggnadskostnaden till 2,540,000 kronor. Till bestridande
härav finnes att tillgå — förutom av riksdagen anvisade anslag å
tillsammans 1,950,000 kronor — återstoden av ett av riksdagen på extra
stat för år 1921 anvisat reservationsanslag å 100,000 kronor, avsett att
användas till ritningar och andra förberedande arbeten för nybyggnaderna,
vilken återstod, efter gäldande av kostnaderna för dessa arbeten, uppgivits
utgöra 67,680 kronor, eller således tillhopa 2,017,680 kronor. Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag innebär nu anvisande av återstoden av det beräknade
kostnadsbeloppet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till slutförande av beslutade nybyggnader
för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av
522,320 kronor.
Skolöverstyrelsen.
100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) får riksdagen
anmäla, att riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen med oförändrat belopp, 528,100 kronor.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.
För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 6,500 kronor.
Med anslagshöjningen avses att bereda överstyrelsen ökade möjligheter att
tillgodose behovet inom överstyrelsen av juridiskt-administrativ sakkunskap.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.
102:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har
riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till arvode åt
byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 4,800 kronor.
103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 101) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor.
104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till
möblering av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler m. m. anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor.
Allmänna
läroverken
m. m.
94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Genom beslut den 18 juli 1924 har Eders Kungl. Maj:t godkänt en av
byggnadsstyrelsen uppgjord plan beträffande dispositionen av den under uppförande
varande ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren,
enligt vilken plan skolöverstyrelsen skall till tjänstelokaler få disponera bottenvåningen
och våningen en trappa upp i denna byggnad. Inflyttningen
i de nya lokalerna beräknas kunna äga rum under sommaren 1926.
I de nya lokalerna kommer överstyrelsen att disponera ett något större
antal rum än vad för närvarande är fallet, och möbleringen av de nytillkommande
rummen medför vissa kostnader. Vidare hava åtskilliga av de
utav överstyrelsen använda möblerna befunnits vara i behov av att bliva
utbytta mot nyare och bättre. I det nu äskade anslaget ingå även beräknade
kostnader för flyttningen till ämbetsverkets nya lokaler.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till möblering av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler
m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
10,000 kronor.
Allmänna läroverken m. m.
105:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.
Maj:t upptagit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med oförändrat
belopp 116,985 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner (I: 178 och II: 247), däruti hemställts, att riksdagen
måtte
dels besluta att högre lärarinneseminariets hushållsskola från och med den
1 juli 1926 skall uppföras på ordinarie stat, under namn av statens skolköksseminarium
och hushållsskola;
samt att till grund för de med anledning härav erforderliga åtgärder och
bestämmelser skola läggas skolöverstyrelsens i motionen 1:178 återgivna
förslag;
dels ock från och med budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor
till 130,285 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett ordinarie anslag
till högre lärarinneseminariet å 116,985 kronor. Dessutom äro uppförda
extra anslag dels å 60,160 kronor till diverse behov vid seminariet och
dels å 21,000 kronor till arvoden åt timlärare och vikarier vid seminariet.
I anslaget till diverse behov ingår en post å 28,300 kronor till uppehållande
av verksamheten vid den till seminariet hörande hushållsskolan samt en vid
denna skola anordnad kurs för utbildande av husmödrar. Hushållsskolans
verksamhet uppehälles genom detta extra anslag samt genom terminsavgifter.
95
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Frågan om uppförande av hushållsskolan på ordinarie stat har förut varit
föremål för övervägande. Såväl år 1909 som år 1911 hava framställningar
gjorts av rektor vid seminariet i sådant syfte, utan att de lett till något
resultat. Såsom framgår av statsrådsprotokollet har rektor i skrivelse till
skolöverstyrelsen åter framställt förslag till hushållsskolans uppförande på
ordinarie stat. Detta förslag, som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande
yttrande överlämnats till Eders Kungl. Maj:t innebär huvudsakligen följande:
Högre lärarinneseminariets hushållsskola grundades år 1892 och har under
tidernas lopp så utvecklats, att därstädes numera givas sju särskilda slag av
kurser, nämligen: en lärarinnekurs (sedan 1894), en husmoderskurs (sedan
1892), en kurs för utbildande av ekonomiföreståndarinnor eller husmödrar
vid större anstalter (sedan 1918) (1916), en kurs för hemföreståndarinnor
(sedan 1923), kurser för barn ur folkskolans högsta klass (sedan 1895), undervisning
i huslig ekonomi åt lärjungarna i normalskolans 6:e klass (sedan
1924) samt aftonkurs för arbetande unga kvinnor (fabriksarbeterskor, affärsanställda
m. fl.), anordnad, om ett par år undantagas, sedan 1901. Tiden
har nu ansetts vara inne att åstadkomma en förändring av skolans ställning.
Med den vikt, som numera tillmätes ämnet huslig ekonomi vid offentliga
och enskilda läroanstalter, har det ansetts vara av behovet påkallat, att eu
statlig institution finnes, som har till uppgift att utbilda lärarinnor i ämnet
och som i övrigt kan verka normerande beträffande undervisningen inom
den viktiga ämnesgrupp, som här är i fråga. Såsom det starkaste skälet
för skolans överförande på ordinarie stat har dock ansetts vara det osäkerhetstillstånd
i rättsligt och ekonomiskt hänseende, vari skolans lärarinnor
befinna sig, i det de sakna rätt till uppflyttning i lönegrad, till avlöning
under sjukdom och till pension, vilket ansetts vara så mycket mera orimligt,
om man tager hänsyn till den långa tid flera av lärarinnorna tjänstgjort
vid skolan, den nuvarande biträdande föreståndarinnan ända sedan
1892, alltså under 33 år, och en av lärarinnorna under cirka 13 år.
Vid hushållsskolan, som skulle erhålla namnet »statens skolköksseminarium
och hushållsskola», skulle anställas fem ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål,
av vilka en tillika skulle tjänstgöra såsom biträdande föreståndarinna,
en ordinarie lärarinna i handarbete samt dessutom erforderligt antal timlärare.
Avlöningen skulle utgöra för en lärarinna i hushållsgöromål, tillika
biträdande föreståndarinna, 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma tre ålderstillägg å 360
kronor, samt dessutom hyresersättning å 1,250 kronor från läroanstaltens
terminsavgiftsmedel. Annan lärarinna i hushållsgöromål skulle erhålla avlöning
med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2728 kronor i tredje
och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varav en fjärdedel skulle utgöra tjänstgöringspenningar.
Avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete
skulle utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor
i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden, varav likaledes en fjärdedel
96
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Vikarierande biträdande föreståndarinna
skulle utöver avlöning såsom ordinarie lärarinna åtnjuta arvode av 500
kronor för år; vidare skulle arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna
i hushållsgöromål utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna
eller vikarierande lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme.
Arvodet för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs skulle
utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans övriga
kurser med 200 kronor för veckotimme. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten
skulle biträdande föreståndarinna vara skyldig att för den fastställda avlöningen
undervisa 12 timmar i veckan, annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål
22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar
i veckan. Ordinarie lärarinna, vilken icke vore förordnad till biträdande
föreståndarinna, skulle dessutom vara skyldig underkasta sig ytterligare
tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna
i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i
tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, samt för lärarinna i handarbete
85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor
i fjärde lönegraden, allt för veckotimme. I övrigt skulle i tillämpliga delar
gälla vad i kungl. kungörelsen den 22 juli 1918 vore föreskrivet angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet
Till nu angivna löner skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Den årliga kostnaden för skolköksseminariet och hushållsskolan beräknades
till 13,300 kronor å ordinarie stat, med vilket belopp alltså det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet borde höjas. Å extra stat skulle erfordras
anslag till förhyrande av lokaler 8,000 kronor, till expenser 5,000
kronor och till arvoden åt timlärare och vikarier 10,000 kronor. Sammanlagt
skulle kostnaden uppgå till 36,300 kronor, innebärande en ökning av nu
utgående anslag, 28,300 kronor, med 8,000 kronor. Det ordinarie anslaget
till seminariet skulle således uppföras med ett belopp av 130,285 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen förklarat
sig finna skälen för hushållsskolans uppförande på ordinarie stat vara i
mycket beaktansvärda.
Med hänsyn till den långa tid seminariets hushållsskola ägt bestånd och
det förtjänstfulla arbete, som nedlagts vid undervisningen därstädes, anser
departementschefen det vara väl befogat att giva skolans lärarpersonal en
säkrare ställning med rätt till ålderstillägg, avlöning under sjukdom och
pension. Emellertid framhåller departementschefen, hurusom överskottet på
hushållslärarinnor, trots det ökade behovet av lärarkrafter på området, tenderade
att bliva ännu större än det för närvarande vore. Det borde följaktligen
tagas under övervägande, om icke åtgärder måste vidtagas för att
begränsa lärarproduktionen. Under sådana förhållanden säger sig departementschefen
hava, trots de skäl, som talade för uppförande av seminariets
97
.Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
hushållsskola på ordinarie stat, känt sig mer än tveksam, huruvida man nu
borde binda sig vid den föreslagna organisationen i hela dess omfattning.
Innan förhållandena kunde bättre överblickas, vore det lämpligast att dröja
med en definitiv organisation av seminariets hushållsskola. Departementschefen
har därför ansett sig icke nu kunna förorda ett framläggande för
riksdagen av förslag till hushållsskolans uppförande å ordinarie stat utan
borde kostnaden för hushållsskolans verksamhet ännu någon tid bestridas
från seminariets extra anslag till diverse behov.
I ovanberörda motioner har upptagits skolöverstyrelsens förslag om hushållsskolans
uppförande på ordinarie stat.
Riksdagen har ej kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda för det
av motionärerna framburna förslaget. Det undervisningsbehov, som ifrågavarande
läroanstalt har att fylla, framträder med en allt mer växande och
erkänd betydelse, och den vid skolan anställda lärarpersonalen synes äga
berättigade anspråk på att erhålla en mera tryggad ställning, på samma
gång läroanstaltens överförande till ordinarie stat skulle bringa mera fasthet
i dess ekonomiska förhållanden och medföra en större trygghet för dess
framtida utveckling. Vad angår de invändningar, som rests mot skolans
uppförande på ordinarie stat, torde allenast böra framhållas, att den undervisning,
för vars behov av lärarkrafter skolan sörjer, numera nått en sådan
konsolidering och spridning i skilda slag av läroanstalter, att i trots av det
av departementschefen påpekade överskottet av hushållslärarinnor någon sådan
tillbakagång ej vore att befara, som skulle göra en statens utbildningsanstalt
på detta område överflödig. I annat sammanhang har också departementschefen,
vid förordande av en begränsning av statens understöd till de
privata skolköksseminariernas verksamhet, framhållit, hurusom det vore ställt
utan varje tvivel, att någon beskärning av högre lärarinneseminariets hushållsskola
icke borde vidtagas. Riksdagen har vid prövning av denna fråga
funnit sig böra besluta, att hushållsskolan under namn av »statens skolköksseminarium
och hushållsskola» överföres å ordinarie stat.
Vad beträffar det ifrågasatta antalet ordinarie lärarinnor och deras undervisningsskyldighet
har riksdagen intet att erinra.
Avlöningen till ordinarie lärarinna i hushållsgöromål är beräknad efter en
tjänstgöring av 22 veckotimmar och efter en stigande skala av 100, 112,
124 och 136 kronor för veckotimme. Motsvarande lärarinna vid folkskoleseminarium
har en tjänstgöringsskyldighet av likaledes 22 veckotimmar, och
för henne är avlöningen beräknad efter en stigande skala av 90, 102, 114
och 126 kronor för veckotimme. Den ifrågasatta skillnaden mellan dessa
lärarinnors löner finner riksdagen motiverad med hänsyn ej minst till förstnämnda
lärarinnors uppgift att utbilda facklärarinnor i hushållsgöromål samt
även till den krävande undervisningsskyldigheten i fråga om åtskilliga till
området hörande teoretiska ämnen. Denna skillnad i beräkningen av avlöningarna
är vedertagen även beträffande andra lärarkategorier; så t. ex.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 7
98
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
äro övningslärare vid folkskoleseminarierna, med hänsyn till sin uppgift att
utbilda lärare avlönade efter en högre måttstock än motsvarande lärare vid
de allmänna läroverken.
Den ifrågasatta avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete
är beräknad efter samma grunder som nuvarande avlöning till den vid
högre lärarinneseminariet anställda ordinarie handarbetslärarinnan. Riksdagen
har häremot intet att erinra. Jämväl de i övrigt ifrågasatta avlöningarna
och ersättningarna har riksdagen vid granskning icke funnit giva anledning
till anmärkning. Givetvis böra å de föreslagna lönerna tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg utgå efter samma grunder, som gälla för övrig
vid lärarinneseminariet anställd lärarpersonal.
På grund av riksdagens nu ifrågavarande beslut kommer den ordinarie
lönestaten för hushållsskolan att uppgå till 13,300 kronor, med vilket belopp
alltså det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet ökats.
I det under nästföljande punkt föreslagna anslaget å 62,460 kronor till
diverse behov vid högre lärarinneseminariet ingår en post å 30,600 kronor
till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt upprätthållande av den
vid skolan anordnade kursen för utbildande av husmödrar. Enligt skolöverstyrelsens
förslag skulle denna post ersättas med dels 8,000 kronor till förhyrande
av lokaler för seminariets hushållsskola, dels 5,000 kronor till expenser
för hushållsskolan, dels ock 10,000 kronor till arvoden åt timlärare
och vikarier vid samma skola, innebärande en minskning å 7,600 kronor i
förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har häremot intet att
erinra och återkommer under följande punkt härtill. Dragés sistnämnda belopp
av 7,600 kronor från den ifrågasatta ordinarie anslagsökningen å 13,300
kronor, erhålles en summa av 5,700 kronor, vilken sålunda utgör den anslagsökning
enligt stat, som riksdagens bifall till ovanberörda motioner
innebär.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner (I: 178 och II: 247),
dels beslutat,
att från och med budgetåret 1926—1927 fem lärarinnetjänster i hushållsgöromål
och en lärarinnetjänst i handarbete vid den med högre lärarinneseminariet
förenade hushållsskolan, hädanefter benämnd statens skolköksseminarium
och hushållsskola, skola uppföras på ordinarie stat;
att en av de ordinarie lärarinnorna i hushållsgöromål skall förordnas att
vara biträdande föreståndarinna vid läroanstalten;
att den ordinarie lärarinna, som förordnas till biträdande föreståndarinna,
skall äga att uppbära en årlig avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 360 kronor, samt dessutom, därest fri bostad ej åtnjutes,
från och med den 1 juli 1926 tills vidare och till dess Eders Kungl.
Maj:t annorlunda bestämmer, hyresersättning med ett belopp av 1,250 kro
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99
nor för år räknat, att utgå av de vid sagda skola inflytande terminsavgifterna;
att
den årliga avlöningen för annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål
skall utgå med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2,728 kronor
i tredje och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varvid i varje fall en fjärdedel
skall beräknas utgöra tjänstgöringspenningar;
att den årliga avlöningen för ordinarie handarbetslärarinna skall utgå
med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor i tredje och
2,178 kronor i fjärde lönegraden, varvid i varje fall en fjärdedel skall beräknas
utgöra tjänstgöringspenningar;
att vikarierande biträdande föreståndarinna, utöver den benne som ordinarie
lärarinna i hushållsgöromål tillkommande avlöningen, skall åtnjuta
ett arvode av 500 kronor för år räknat;
att arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i hushållsgöromål
skall utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna eller vikarierande
lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme;
att arvode för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs
skall utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans
övriga kurser med 200 kronor för veckotimme;
att biträdande föreståndarinnan skall vara skyldig att för den fastställda
avlöningen undervisa 12 timmar i veckan;
att för den fastställda avlöningen annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål
skall vara skyldig tjänstgöra 22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan
i handarbete 18 timmar i veckan;
att ordinarie lärarinna vid sagda läroanstalt, vilken icke är förordnad till
biträdande föreståndarinna, skall vara skyldig underkasta sig ytterligare
tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna
i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor
i tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, allt för veckotimme, samt
för lärarinna i handarbete 85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor
i tredje och 121 kronor i fjärde lönegraden, allt för veckotimme;
att i övrigt i tillämpliga delar skall gälla vad i kung! kungörelsen den
22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid
högre lärarinneseminariet är föreskrivet;
dels ock höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med
13,300 kronor eller från 116,985 kronor till 130,285 kronor.
106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor
för eldaren;
100
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 62,460 kronor.
För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 60,160
kronor. Den nu ifrågasatta höjningen av 2,300 kronor avser ökad hyra
för hushållsskolan och faller på en i anslaget ingående post till uppehållande
av hushållsskolans verksamhet m. m., nu 28,300 kronor och föreslagen
höjd till 30,600 kronor. Riksdagen har under nästföregående punkt anmält
sitt beslut om hushållsskolans uppförande å ordinarie stat, vilket innebär,
att sistnämnda post å 30,600 kronor skulle ersättas av tre under nämnda
punkt angivna poster å tillhopa 23,000 kronor. Det nu föreslagna anslaget
å 62,460 kronor skulle alltså med anledning av riksdagens sistberörda
beslut minskas med 7,600 kronor till 54,860 kronor.
Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250
kronor för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 54,860 kronor.
107:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt
timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 21,000 kronor.
108:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkterna 106, 107 och 108)
föreslagit riksdagen angående vissa anslag till de allmänna läroverken, anmäler
riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.
109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen, att till
extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 41,600 kronor.
1925 års riksdag beviljade för ifrågavarande ändamål ett extra anslag av
27,540 kronor. Riksdagen utgick därvid från att antalet extra undervisningstimmar
i gymnastik behövde uppbringas från 242 till 450. Av ekonomiska
skäl ansågs ökningen av antalet timmar, 208, böra fördelas på två år. För
budgetåret 1925—1926 anvisades därför medel för (242 + 104) 346 timmar.
För att läsåret 1926—1927 kunna anordna 450 extra timmar har nu föreslagits
en höjning av det nuvarande anslaget med ett belopp, motsvarande
kostnaden för ytterligare 104 timmar. Efter en medelkostnad av 135 kronor
för veckotimme har beräknats en anslagsökning av 14,040 kronor. Genom
att härtill lägga det nu utgående extra anslaget å 27,540 kronor, har
101
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
totalbeloppet av det erforderliga extra anslaget beräknats till 41,580 kronor
eller i runt tal 41,600 kronor.
Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 41,600
kronor.
110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen, att till
extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 5,100 kronor.
Ifrågavarande anslag, som avsetts att bestrida kostnaderna för extra undervisningstimmar
i musik vid de allmänna läroverken, utgör för budgetåret
1925—1926 4,400 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit beviljandet
av medel för undervisning under ytterligare 5 nya veckotimmar. Den härav
förorsakade kostnadsökningen utgör, efter ett medelpris av 145 kronor för
timme, 725 kronor, och det erforderliga extra anslaget skulle alltså uppgå
till 5,125 kronor eller i avrundat belopp till 5,100 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 5,100
kronor.
11 l:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 111) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 2,850 kronor.
112:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000
kronor;
dels ock medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1 juli
1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor,
allt för veckotimme och år.
Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.
För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet
42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader av
staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för budgetåret
1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda
belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riks
-
102
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dagen medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda
anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande
kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp. Jämväl för budgetåret
1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 21,000 kronor enligt de
av 1924 års riksdag givna bestämmelserna.
Beträffande budgetåret 1926—1927 har nu Eders Kung! Maj:t hemställt,
att slöjdlärarnas arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel
och i anslutning härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, hurusom stora olägenheter uppstått
på grund av de nu gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande anslag.
Vid en del läroverk hade slöjdundervisningen helt måst inställas, vid andra
hade svårigheter uppstått för dess anordnande redan vid läsårets början, då
vederbörande kommuns beslut om bidrag ännu icke varit fattat. Aven där
bidrag lämnats, hade allvarliga betänkligheter framförts mot att kommun
betalade halva kostnaden för undervisning, som staten förut helt bekostat,
och i åtskilliga fall hade bestämt uttalats, att kommunbidraget skulle utgå
endast tillfälligt och i avvaktan på att staten åter skulle påtaga sig hela
kostnaden för undervisningen. Då besluten om kommunala bidrag ej alltid
innefattat jämväl tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt slöjdläraren,
hade Eders Kungi. Maj:t i en del fall medgivit, att slöjdundervisning finge
anordnas utan hinder härav.
Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne samt de olägenheter,
som följt av de nuvarande grunderna för statsbidrags utgående,
har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen
vill vidare betona, hurusom nu rådande anordning torde vara att betrakta
såsom en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000
kronor;
dels ock medgivit, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1
juli 1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75
kronor, allt för veckotimme och år.
113:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
114:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 114) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
103
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ruin, för upprätthållande under läsåret 1926—1927 vid ett högre läroverk
i Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,500 kronor.
115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna
läroverken med flera läroanstalter anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 7,000 kronor.
116:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,000 kronor.
Anslag till enahanda belopp utgick senast å tilläggsstat för vart och ett
av åren 1921 och 1922. Av statsfinansiella skäl har framställning om anslag
till studiekursen därefter icke av Eders Kungl. Maj:t gjorts hos riksdagen.
Anslaget skulle mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande av föreningen
1’amitié franco-suédoise, och skulle Eders Kungl. Maj:t, såsom förut ägt
rum, fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som kunde befinnas
erforderliga för åtnjutande av anslaget.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 3,000 kronor.
117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att, såsom
bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som
skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 3,500 kronor.
Riksdagen har såsom bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som skola bestridas av ljus och vedkassan vid
allmänt läroverk, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.
118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,575,000
kronor, med 75,000 kronor till 1,650,000 kronor.
104
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
För budgetåret 1924—1925 utgick anslaget med ett belopp av 1,475,000
kronor och i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är detsamma uppfört
med 1,575,000 kronor. Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret
1924—1925 framgår, att anslaget under detta budgetår överskridits
med omkring 176,000 kronor. Den för budgetåret 1925—1926 vidtagna
ökningen av anslaget med 100,000 kronor synes alltså icke hava varit
tillräcklig, utan har en ytterligare höjning av detsamma ansetts erforderlig.
För att tillgodose de ökade anspråken på anslaget hemställes nu om en höjning
av detsamma med 75,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,575,000 kronor, med 75,000 kronor till 1,650,000
kronor.
120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd
samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000
kronor till 26,000 kronor.
Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda
slö j davdelningar.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala
mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000 kronor till 26,000 kronor.
121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—30
juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
dels ock för sistberörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra förslagsanslag av 360,000 kronor.
Anslaget utgör för budgetåret 1925—1926 349,000 kronor.
Ökningen av antalet kommunala mellanskolor och av de vid dem inrättade
parallellavdelningar, vilken innebär en ökning även av antalet lärare»
har medfört en motsvarande större belastning av ifrågavarande anslag. För
budgetåret 1925—1926 torde detsamma komma att överskridas med nära
10,000 kronor. I nu gällande grunder för den tillfälliga löneförbättringen
föreslås icke någon förändring.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—
30 juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 360,000 kronor.
122:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000 kronor,
med 1,500 kronor till 749,500 kronor samt i riksstaten förbudgetåret 1926—- 1927 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande
belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —
högre flickskolor ................. » 470,000: —
högre goss- eller samskolor ......... » 232,500: —
enskilda lärarinneseminarier......... » 27,000: —
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 749,500
kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 176), däruti hemställts, att riksdagen, i syfte att bereda
Anna Sandströms seminarium samma årsanslag som det förut haft,
ville öka det av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk med 1,500 kronor.
I samband med anmälan av sina beslut om anslagen till privatläroverken
anhöll 1925 års riksdag ej mindre om skyndsam utredning rörande
behovet av vid högre lärarinneseminarium utbildade lärarinnor än
även om vidtagande av de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för
begränsning av de enskilda högre lärarinneseminariernas verksamhet.
På sätt av statsrådsprotokollet framgår, har utredning i berörda hänseenden
numera verkställts av skolöverstyrelsen. Resultatet av skolöver
-
106
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
styrelsens undersökning ger vid handen, att för närvarande finnes ett
ganska betydande överskott av lärarinnor, som erhållit utbildning vid
dessa seminarier, och att detta överskott tillkommit under de senaste
åren. Enligt överstyrelsens åsikt har man därför att under de närmast
kommande åren räkna med förefintligheten av ett större antal lärarinnor än
vad som erfordras för de skolor, för vilka de erhållit utbildning. Med anledning
härav föreslår överstyrelsen vissa åtgärder för att nedbringa antalet
utexaminerade lärarinnor. Då överstyrelsen emellertid icke är övertygad
om att det nu påvisade överskottet är av konstant natur, anser
överstyrelsen det riktigast att nu ej vidtaga någon åtgärd, som skulle
medföra svårigheter för att vid behov åter öka antalet lärarinnor. Att helt
indraga verksamheten vid något seminarium vore därför icke tillrådligt.
Bättre vore att intagning av nya elever ej varje år skedde vid alla de enskilda
seminarierna. Överstyrelsen, som icke anser det lämpligt att redan för läsåret
1926—1927 inskränka verksamheten vid något seminarium, föreslår,
att läsåret 1927—1928 nya elever skulle få antagas endast vid ett enskilt
seminarium samt att det skulle ankomma på Eders Kungl. Maj:t att bestämma
i vad mån man bör förfara på motsvarande sätt även för framtiden.
Enligt statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen hysa vissa betänkligheter
mot överstyrelsens förslag. Den verkställda undersökningen
finner departementschefen visa, att den konstaterade överproduktionen av
lärarinnor, utbildade vid högre seminarier, icke är av övergående natur.
Den starka ökningen i överskottet de senaste åren är enligt hans åsikt
mycket betänklig. Särskilt anser departementschefen härvid böra beaktas
en faktor, som otvivelaktigt är av stor betydelse, nämligen det stora antalet
vid universiteten studerande kvinnor, som avse att avlägga filosofisk ämbetsexamen.
Beträffande åtgärder för en inskränkning av lärarinneproduktionen anser
departementschefen det vara bättre att helt indraga statsbidrag till ett
seminarium, vilket torde komma att medföra seminariets nedläggande,
och låta de andra två fortsätta sin verksamhet på hittillsvarande sätt. I
händelse ett av seminarierna nedlägges, skulle detta medföra en minskning
i antalet utexaminerade lärarinnor, vilken efter några år torde visa
sitt resultat i minskat antal lärarinnor utan anställning. Då enligt departementschefens
förmenande beslut om en sådan indragning av statsbidrag
till ett seminarium bör fattas, anmodades skolöverstyrelsen att inkomma
med förslag beträffande den ordning, i vilken de nu statsunderstödda privata
lärarinneseminarierna borde förlora rätten till statsanslag.
Överstyrelsen framhåller därvid, att då, förutom statens högre lärarinneseminarium,
två seminarier äro belägna i Stockholm, syntes något av dessa
senare böra i första hand indragas och det i Göteborg befintliga bibehållas.
Ifråga om indragningen av något av Stockholmsseminarierna, privata högre
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107
lärarinneseminariet och. Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, anser
överstyrelsen, att en indragning av anslag i första hand bör drabba Anna
Sandströms högre lärarinneseminarium.
Departementschefen ansluter sig till överstyrelsens förslag. Då den genom
en indragning avsedda minskningen i antalet lärarinnor syntes böra
ske så snart som möjligt, borde någon nyantagning av elever vid nämnda
seminarium icke ske under år 1926 utan den första årskursen indragas redan
läsåret 1926—1927. Statsanslaget till seminariet borde därför för detta läsår
endast beräknas för andra och tredje årsavdelningarna. Minskningen i
statsanslaget skulle utgöra 1,500 kronor det år, då anslag icke utgår till en
första årsavdelning. Statsanslaget till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium
borde därför för budgetåret 192b 192 i utgå med ett belopp
av 7,500 kronor beräknat för 2 årsavdelningar. För budgetåret 1927—
1928 skulle det för endast en årsavdelning utgöra 3,750 kronor, för att därefter
helt upphöra. Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier, som
nu är uppförd med 28,500 kronor, skulle således för budgetåret 1926 1927
minskas med 1,500 kronor till 27,000 kronor.
Ovanberörda motion avser att bereda Anna Sandströms seminarium samma
årsanslag som det förut haft i syfte att förebygga en alltför hastig indragning
av seminariet.
På grund av den av skolöverstyrelsen och departementschefen förebragta
utredningen finner riksdagen det vara ställt utom allt tvivel, att åtgärder
böra vidtagas för eu inskränkning av antalet vid de högre lärarinneseminarierna
nyutbildade lärarinnor i landet. Riksdagen finner jämväl, att
denna inskränkning måste erhålla minst den omfattning, som Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag innebär. Emellertid har riksdagen med hänsyn till
vad i motionen anförts funnit skäligt, att ett års ytterligare respittid må beredas
den eller de läroanstalter, som må komma att träffas av de förestående
inskränkningarna, och har därför beslutat, att anslag skall för budgetåret
1926—1927 i full utsträckning utgå till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium.
Riksdagen förutsätter emellertid, att förslag om inskränkning i
ifrågavarande lärarinneproduktion förelägges nästkommande års riksdag, och
torde det därvid få bero på förnyat övervägande från Eders Kungl. Maj:ts sida,
huruvida inskränkningen i fråga bör äga rum genom indragning av Anna
Sandströms högre lärarinneseminarium eller Privata högre lärarinneseminariet
i Stockholm eller ock tilläventyrs genom annan anordning, såsom t, ex.
nyintagning av elever vartannat år alternerande vid nämnda båda seminarier.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag samt ovanberörda motion (I: 176), uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 751,000 kronor, med oförändrat
belopp samt i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit de i nämnda
anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:
108
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
enskilda mellanskolor.......................... kronor 20,000: —
högre flickskolor ............................. » 470,000:_
högre goss- eller samskolor...................... * 232,500: —
enskilda lärarinneseminarier..................... » 28,500:_
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 751,000
kronor.
124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor,
med 2,000 kronor till 472,000 kronor.
Anslagsminskningen är en följd av de skärpta bestämmelserna för statsanslag
åt enskilda läroanstalter och därmed följande minskning av antalet
lärare.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med 2,000 kronor till 472,000
kronor.
125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor att utgå i enlighet
med de i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) stadgade grunder.
För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 2,403,000 kronor. Anslagsminskningen
möjliggöres av skärpningen av bestämmelserna rörande
statsbidrag till de enskilda läroanstalterna.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande under tiden 1 juli 1926—30
juni 1921 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda
lärarinneseminarier för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag
av 2,395,000 kronor, att utgå i enlighet med de i kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 327) stadgade grunder.
126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att
utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
109
127:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att till
beredande av understöd enligt Eders Kung! Maj:ts beprövande av kommunalt
gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller en
statens realskola, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,
Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
Riksdagen bar till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts
beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens
högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till
understöd åt en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnad utbildningskurs
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 245), däri hemställts, att riksdagen måtte jämväl
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor till understöd
å Ateneums skolköksseminarium och sålunda till understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål anvisa oförändrat 16,000
kronor.
Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:
*
»I sin framställning i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, angående
understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål erinrar
föredragande departementschefen därom, att till understöd åt sådana kurser
årligen beviljats ett anslag, som sedan budgetåret 1923—1924 varit uppfört
i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor, varav hälften utgått till
Ateneums och hälften till Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av
anslag för ändamålet för budgetåret 1925—1926 hade emellertid riksdagen i
skrivelse den 25 maj 1925 (nr 206) anfört, att dessa två skolköksseminarier
enligt riksdagens mening borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion
av skolkökslärarinnor, varvid riksdagen emellertid utginge från att
statsbidrag skulle komma dem till del under två år framåt, för att möjliggöra,
att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt för stora
olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda lärarpersonalen.
Detta uttalande av 1925 års riksdag angående önskvärdheten av dessa två
kursers nedläggande var så till vida överraskande, att det icke grundade sig
på någon som helst utredning vare sig av behovet av produktionens inskränkande
eller av sättet, på vilket inskränkningen borde ske. En utredning
i dessa avseenden har efter riksdagsbeslutets fattande verkställts av
kungl. skolöverstyrelsen, som på grund av densamma ansett sig böra anvisa
en annan väg till produktionens inskränkning. Överstyrelsen finner
nämligen sin utredning ge vid handen, att en betydande ökning av behovet
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av skolkökslärarinnoi'' kan väntas redan omkring 1930, och anser det, även
om för närvarande ett större överskott finnes på dessa lärarkrafter, än som
kan anses erforderligt eller önskvärt, dock ej tillrådligt att vid själva startandet
av de praktiska ungdomsskolorna inskränka utbildningen av lärarinnor
på ett av de viktigaste områdena för dessa skolors undervisningsverksamhet
på ett sådant sätt, att en snart inträdande ökning av behovet
av dylik utbildning försvåras eller omöjliggöres. Detta skulle enligt överstyrelsens
mening kunna bli fallet, därest något av skolköksseminarierna
på grund av statsbidragets indragande tvingades att helt nedlägga sin verksamhet.
Däremot förordar överstyrelsen en tillfällig inskränkning i fråga om intagning
av nya elever vid den ena eller den andra av lärarinnekurserna vid
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, där sex lärarinnekurser samtidigt
pågå under det att i kurserna i Göteborg och vid Ateneum nya elever intagas
endast vartannat år.
Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att anslag bör beviljas för nästa
budgetår endast till Göteborgs, men icke till Ateneums skolköksseminarium.
Departementschefen motiverar detta med att ny tvåårig kurs skulle intagas
i Ateneums seminarium hösten 1926, däremot icke i Göteborgs, där ny kurs
intogs 1925, och att det kunde antagas, att kursen vid Ateneum komme att
nedläggas med utgången av innevarande läsår, därest något statsbidrag för
budgetåret 1926—1927 icke bleve beviljat.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden står i bestämd strid med den
utfästelse till statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium under
budgetåren 1925—1927, som 1925 års riksdagsuttalande otvetydigt innebär,
och som avsåg att bereda båda seminarierna en möjlighet att företaga den
av riksdagen önskade avvecklingen utan alltför stora olägenheter, särskilt
för den vid dem anställda lärarpersonalen. Enligt uppgift från Ateneums
skolköksseminarium synes också den av statsrådet förutsatta möjligheten av
dettas nedläggande redan med innevarande läsår vara utesluten. Styrelsen
för Ateneum för flickor har nämligen redan i maj 1925 — för att icke
lärarpersonalen skulle behöva sväva i ovisshet angående sin anställning de
närmaste åren — på grund av riksdagens ovan återgivna utfästelse beslutit,
att ny kurs skulle intagas hösten 1926. Prospekt om denna ha också utsänts,
enär förfrågningar i mängd ingått. Styrelsen har även av Kungl.
Maj:t fått sig rätt medgiven att utexaminera lärarinnor i hushållsgöromål
under 5 år från 1923 räknat.»
Till understöd åt kurser för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har
riksdagen, som av motionärerna erinrats, årligen beviljat ett anslag, som sedan
budgetåret 1923—1924 varit uppfört i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor.
Av detta anslag utgår hälften till kurs, anordnad vid Ateneum för flickor
i Stockholm, vanligen kallad Ateneums skolköksseminarium, och hälften till
en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad kurs, vanligen benämnd
Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av anslag för ändamålet
för budgetåret 1925—1926 anförde riksdagen i skrivelse den 25 maj
1925 (nr 206), att dessa två skolköksseminarier enligt riksdagens mening
borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.
För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt
för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
111
lärarpersonalen, utginge emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle
komma dem till del under två år framåt.
Med anledning av nyssberörda av riksdagen år 1925 gjorda uttalande har
riksdagen icke kunnat undgå finna fog för det av motionärerna framförda
yrkandet. Då riksdagen sålunda ansett sig böra i konsekvens med nämnda
riksdagsuttalande bifalla motionen och för budgetåret 1926—1927 anvisa
statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium, vill riksdagen emellertid
uttryckligen framhålla, att ett bifall till detta förslag icke får tagas till
intäkt för krav på ett fortsatt understödjande från statens sida av dessa läroanstalter,
utan att med hänsyn till den otvivelaktigt förekommande överproduktionen
på skolkökslärarinnor statsbidrag till ifrågavarande båda skolköksseminarier
efter utgången av budgetåret 1926—1927 icke synes böra
ifrågakomma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motion, (II: 245), till understöd åt utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget Ateneum
för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med
högst 8,000 kronor till vardera.
129:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 129) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 80,000 kronor.
130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till
understöd enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 31,000 kronor, att med den
fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts
högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm
samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.
Sedan åtskilliga år tillbaka har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera
benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg, Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt
föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm. Anslaget uppgår för budgetåret 1925—1926 till ett belopp av
27,100 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, bar departementschefen framhållit,
Folkunder
visningen.
112 Riksdagens skrivelse Nr S A.
att överproduktion av lärarkrafter i handarbete förefinnes och att frågan om
indragning av statsanslaget till ett eller flera av seminarierna bör tagas under
övervägande. En närmare undersökning härom bör enligt departementschefens
mening verkställas och framläggas för 1927 års riksdag. För närvarande
anser sig departementschefen kunna begränsa sig till att i samband
med fördelningen av statsanslaget för läsåret 1926—1927 meddela föreskrifter
om inskränkning i antalet elever vid dessa seminarier, därvid antalet nyantagna
elever skulle fastställas till ungefär detsamma som året 1920—1921.
Därest en sådan begränsning genomföres, finner departementschefen en höjning
av statsanslagen till seminarierna vara nödvändig, då en minskning
i elevantalet ej motsvaras av en liknande minskning i utgifterna. Departementschefen
förordar med hänsyn härtill, att anslaget höjes till 31,000 kronor.
Av departementschefen har sålunda ställts i utsikt en utredning rörande
möjligheten att indraga statsanslaget till ett eller flera av ifrågavarande
seminarier. Innan en dylik utredning och ett därpå grundat förslag föreligger,
synes det riksdagen mindre lämpligt att företaga en höjning av ifrågavarande
anslag, varför riksdagen har ansett sig böra bevilja samma anslagsbelopp,
som nu utgår.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda
Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium i Stockholm.
Folkundervisningen.
131:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
131) i fråga om den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna samt beträffande
två i anledning härav väckta motioner, har riksdagen i särskild
skrivelse, nr 104, meddelat sitt beslut.
132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att höja
den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 198,225 kronor med 9,600 kronor till 207,825 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning är gjord i anslutning till det
under nästföregående punkt omförmälda förslaget angående ordinarie reserva
-
113
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tionsanslaget till folkskoleseminarierna, innebärande bland annat folkskoleseminariets
i Umeå uppförande från och med budgetåret 1926—1927 som
dubbelseminarium å ordinarie stat. I överensstämmelse härmed hava de
för parallellavdelningarna vid nämnda seminarium avsedda stipendiemedel
å 9,600 kronor ansetts böra överflyttas från anslaget till studentkurser och
parallellavdelningar till nu ifrågavarande stipendieanslag.
Med erinran att riksdagen bifallit framställningen angående seminariet i
Umeå, får riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag, anmäla, att riksdagen höjt den i det
gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående
anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 198,225
kronor, med 9,600 kronor till 207,825 kronor.
133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för
beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Anslaget utgår nu med ett belopp av 75,000 kronor, men anses kunna
nedsättas på grund av att elevantalet kommer att begränsas i syfte att minska
lärarproduktionen.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
65,000 kronor.
134:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier in. m. har riksdagen i särskild skrivelse,
nr 104, meddelat sitt beslut.
135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till
bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i
Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 14,500 kronor.
För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 13,600 kronor. Anslagsökningen
är beroende på hyresförhöjningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Kalmar och Umeå å tillhopa 900 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad
och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 14,500
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr S A.
8
114
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 14,000
kronor.
137:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förhyrande av vissa
lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,
belysning och städning m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 2,675 kronor.
138:o) Sedan 1922 års riksdag beslutat, att byggnader för ett dubbelseminarium
i Linköping skulle å närmare angiven tomt uppföras i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Georg A. Nilsson upprättade ritningar,
samt anvisat för påbörjande av sagda, byggnadsarbeten på extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000
kronor samt 1923 års riksdag till uppförande av omförmälda byggnader,
utöver det redan anvisade anslaget å 150,000 kronor, beviljat ett belopp av
1,800,000 kronor och därav för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag
anvisat ett belopp av 800,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 138) föreslagit riksdagen att av det av 1923 års riksdag för uppförande
av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet
å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 554,000 kronor.
Riksdagen har av det av 1923 års riksdag för uppförande av byggnader
för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet å 1,800,000 kronor
anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 554,000 kronor.
139:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 139) föreslagit riksdagen att
dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet
i Linköping anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
å 81,000 kronor,
dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium bevilja ett belopp
av 14,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,
dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet
bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—
1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
Riksdagen, som vid prövning av de olika anslagsäskandena funnit kostnadsberäkningarna
vara uppgjorda med erforderlig varsamhet, har icke funnit
något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
115
Riksdagen har alltså
dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet
i Linköping anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
å 81,000 kronor,
dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium beviljat ett belopp
av 14,000 kronor och därav anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,
dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet
beviljat ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisat för budgetåret 1926
—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
140:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor, att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
141 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till
understöd åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
10,000 kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet,
som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Anslaget utgår nu med 14,000 kronor. Då verksamheten vid ifrågavarande
seminarier, vilka efter utgången av läsåret 1926—1927 äro avsedda
att nedläggas, under detta läsår kommer att bedrivas i begränsad omfattning,
har en sänkning av anslaget, på sätt nu föreslås, ansetts kunna vidtagas.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisat för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor och med
det belopp till vartdera seminariet, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 130,000
kronor, med 2,400 kronor till 127,600 kronor.
Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riks
-
116
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
staten för budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 130,000 kronor.
Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten
tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen
seminarierna i Haparanda och Murjek. Med hänsyn till beräknade inkomster
för hyra av elevernas bostäder och genom elevernas avgifter för ved och
lyse vid seminariet i Murjek anses en minskning i det för budgetåret 1925
—1926 beviljade anslaget till sagda seminarium kunna äga rum med ett
belopp av 1,400 kronor, varjämte på grund av någon nedgång i elevantalet
varigenom minskning automatiskt sker i det för elevstipendier beräknade
beloppet, anslaget i det hela till dessa båda seminarier befunnits för budgetåret
1926—1927 skola räcka, även om det nuvarande beloppet minskas med
ytterligare 1,000 kronor till 127,600 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 130,000 kronor, med 2,400 kronor
till 127,600 kronor.
143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen
dels medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga
åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som
äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,
dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservavationsanslag
av 100,800 kronor.
För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele
och Hagaström har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra reservationsanslag av 101,450 kronor, varav avsetts för seminariet i
Lycksele 69,550 kronor och för seminariet i Hagaström 31,900 kronor. För
budgetåret 1926—1927 har seminariernas anslagsbehov under i övrigt oförändrade
förhållanden beräknats till, vid seminariet i Lycksele 65,100 kronor,
alltså en sänkning i förhållande till det nu löpande budgetåret med 4,450
kronor, och vid seminariet i Hagaström 32,895 kronor, vilket åter innebär
en ökning i förhållande till det löpande budgetårets anslag med 995 kronor.
Härtill skulle läggas erforderliga belopp för beredande av ålderstillägg åt
lärarpersonalen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag. För ändamålet har
beräknats, vid seminariet i Lycksele 1,900 kronor och vid seminariet i Hagaström
900 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras för seminariet i
Lycksele 67,000 kronor (65,100 + 1,900) och för seminariet i Hagaström
33,795 kronor (32,895 -f 900), vilket sistnämnda belopp föreslagits avrundat
till 33,800 kronor, eller tillhopa 100,800 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen,
117
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgivit, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga
åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som
äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,
dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
reservationsanslag av 100,800 kronor.
t
144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1926—-1927 utgå med 3/i av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier
;
dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.
För budgetåret 1925—1926 är för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor. Enligt 1925 års riksdags beslut angående tillfällig
löneförbättring åt bl. a. lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och
statens småskoleseminarier har den tillfälliga löneförbättringen för dessa befattningshavare
höjts, detta beroende på att nämnda riksdag beslutat genomföra
dyrortsgruppering för löneförbättringens utgående till ifrågavarande personal.
I anslutning härtill har Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 11 september
1925 vidtagit motsvarande åtgärd med avseende å den tillfälliga löneförbättringen
för nu ifrågavarande lärarpersonal. Med hänsyn härtill och
under förutsättning, att lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor och
statens småskoleseminarier för budgetåret 1926—1927 tillerkännas tillfällig
löneförbättring med samma belopp som för budgetåret 1925—1926, har en
höjning av ifrågavarande anslag å 30,000 kronor ansetts erforderlig och
föreslagits till 10,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1926—1927
skulle komma att ökas till 40,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
följaktligen anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1926—1927 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.
145:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 145) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
118
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 10,400 kronor.
146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu
47,750,000 kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en av Eders
Kungl. Maj.t den 19 februari 1926 till riksdagen avlåten proposition, nr 147,
däri Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att i nu förevarande avseenden godkänna följande grunder beträffande
avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor:
I. Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor
samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag
till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen
vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor
eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp
som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med
skyldighet för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig
ordning föreskriven återläsning.
II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för
erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan
nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.
III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av vederbörande
myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning
härav är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för
längre tid än högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå
dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med
oavkortat belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie a) vid folk- och
småskolor enligt de grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande
av vikarie å ledig tjänst, b) vidTortsättningsskolor samt vid undervisning
i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och högre folkskolor
enligt samma grunder, som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande
av den lärare, för vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid
högre folkskolor och kommunala mellanskolor med ett belopp som motsvarar
vikariens författningsenligt bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor
med belopp som för varje fall bestämmes av Eders Kungl. Maj:t.
Mot den föreslagna ökningen av förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid
folkskolor har riksdagen intet att erinra.
119
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Likaledes har riksdagen ansett sig böra bifalla det i propositionen nr
147 framlagda förslaget, dock allenast med tillägg om rätt för vikarierande
lärare att av skoldistrikt åtnjuta bostad och bränsle.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 47,750,000 kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor;
dels ock i nu förevarande avseenden godkänt följande grunder beträffande
avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor:
L Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor
samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag
till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen
vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor
eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp som om
undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med skyldighet
för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven
återläsning.
II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för
erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan
nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.
III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av vederbörande
myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning
härav är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för
längre tid än högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå
dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat
belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie, som av skoldistrikt
skall tillhandahållas bostad och bränsle a) vid folk- och småskolor enligt de
grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande av vikarie å ledig
tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning i slöjd- och hushållsgöromål
vid folk- och småskolor och högre folkskolor enligt samma grunder,
som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande av den lärare, för vilken
vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid högre folkskolor och kommunala
mellanskolor med ett belopp som motsvarar vikariens författningsenligt
bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor med belopp som för varje fall
bestämmes av Eders Kungl. Maj:t.
147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
beviljat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 325,000
120 Riksdagens skrivelse Nr 8 „4.
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.
l48:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit i fråga om
anslag till ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan i Tärna har
riksdagen, i anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen
avlåten proposition, nr 47, i skrivelse, nr 112, meddelat sitt beslut.
149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att
dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag
för rikets nordligaste gränsorter, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 150,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl.
Maj:t fastställda grunder,
dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget å
125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset
boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet till skolgång
genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga
barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste
gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å 200,000 kronor att utgå enligt de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga bara
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå
enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
1924 års riksdag har med anledning av en inom riksdagen väckt motion
anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa skyndsam utredning angående
behovet och lämpligheten av statsbidrag i vissa fall för underlättande
av skolgång för långt från skola boende skolpliktiga barn samt sedan framlägga
det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.
För den sålunda verkställda utredningen redogöres närmare i statsrådsprotokollet
och har densamma utmynnat i ovanberörda under förevarande
punkt framställda anslagsäskanden.
Till skolhems uppförande och inredning beviljade riksdagen första gången
anslag år 1919 med ett belopp av 240,000 kronor. Detta belopp anvisades
med 80,000 kronor för vart och ett av åren 1920, 1921 och 1922. Enligt de av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beviljande av statsbidrag till skolhems
uppförande och inredning, vilka grunder av riksdagen godtogos, avsågos
berörda bidrag allenast för lappmarksförsamlingar med icke finsktalande be
-
121
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
folkning i Västerbottens och Norrbottens län samt för Överkalix församling
i sistnämnda län. I propositionen uppskattades behovet av skolhem i nämnda
församlingar till 11 för den närmaste framtiden. De av riksdagen beviljade
medlen fördelades sedermera av Eders Kungl. Maj:t med 65,000 kronor
till vart och ett av Overkalix, Jokkmokks och Arjeplogs skoldistrikt och
med 45,000 kronor till Arvidsjaurs skoldistrikt. År 1925 framlade Eders
Kungl. Maj:t förslag om ett anslag av 100,000 kronor till fullföljande av
arbetet på åstadkommande av skolhem i omförmälda församlingar, vilket
förslag av riksdagen bifölls. Detta belopp är, enligt vad i statsrådsprotokollet
meddelas, ännu icke taget i anspråk.
Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att behovet av skolhem
enligt folkskolinspektörernas uppskattning har mycket omfattande dimensioner.
Dessa hava nämligen förordat inrättandet av skolhem i icke mindre
än 57 skoldistrikt, varav 47 inom Norrland, 5 inom Värmland, 2 inom Halland
och 1 inom vartdera av Dalarna, Dalsland och Östergötland. Inom
vissa av dessa skoldistrikt skulle på grund av barnantalet erfordras två
eller flera skolhem.
Skolöverstyrelsen framhåller skolhemmets stora betydelse såsom ersättare
för på en gång både skola och hem i de fall, där på grund av gles bebyggelse
och svåra skolvägar barnen eljest icke kunde beredas tillfälle till skolgång
eller endast erhålla undervisning i mindervärdiga skolor samt inackordering
i enskilda hem — vilken inackorderingsform överstyrelsen dock ur
principiell pedagogisk synpunkt föredrager — icke kunde tillgripas på grund
av brist på lämpliga inackorderingshem. Med beaktande av vissa betänkligheter,
som av åtskilliga av de i ärendet hörda myndigheterna framförts
mot att mera allmänt i nu angivna fall skilja barnen från föräldrarna och
sätta dem under främmande vård och fostran, betonar överstyrelsen, att
man på detta område borde gå fram med försiktighet. Överstyrelsen finner
emellertid konstaterat, att behov av skolhem förelåge även utanför de församlingar,
som enligt nu gällande bestämmelser kunde komma i åtnjutande
av bidrag till dylika anläggningars inrättande, samt förordar en sådan utvidgning
av den statliga understödsverksamheten för ifrågavarande ändamål,
att denna måtte komma att omfatta samtliga skoldistrikt i Västerbottens och
Norrbottens län ävensom skoldistrikten i Jämtlands län. Det erforderliga
anslagsbeloppet beräknar överstyrelsen till 190,000 kronor, varav 140,000
kronor skulle erfordras för skolhem inom lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning samt återstoden avses för de nytillkomna skoldistriktens
räkning.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet, förklarar sig departementschefen,
i likhet med överstyrelsen, uppskatta skolhemmens stora värde såsom ett
medel till skolväsendets upphjälpande i sådana församlingar, där ogynnsamma
naturförhållanden och fattigdom bland befolkningen lägga hinder i vägen
för en ordnad skolgång i fråga om ett mera avsevärt antal av de skolplik
-
122
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tiga barnen. Skolhemsverksamheten vore därför enligt departementschefens
mening förtjänt av ett kraftigt ekonomiskt stöd från statsmakternas sida.
Emellertid finge man icke frånkänna de invändningar betydelse, som gjorts
mot tanken att giva inackorderingssystemet en vittomfattande användning
jämväl såsom ett medel att vinna besparingar i utgifterna för skolväsendet
genom en på sådant sätt vunnen starkare koncentration av detsamma. Inackorderingen
betecknar departementschefen såsom en nödfallsutväg, som
borde tagas i anspråk endast där den påkallades av särskilda förhållanden.
Förelåge emellertid med hänsyn till dylika förhållanden tillräckliga skäl att
begagna inackorderingssystemet, vore det enligt departementschefens mening
en eftersträvansvärd sak, om samtidigt härigenom en minskning i kostnaderna
för skolväsendet kunde ernås genom indragning av en skola eller
på annat sätt, och detta spörsmål borde uppenbarligen noga uppmärksammas
vid skolmyndigheternas prövning av här förevarande ärenden.
Enligt departementschefens mening borde man på denna väg gå fram
med en viss varsamhet. Av den förebragta utredningen vore dock klarlagt,
att i åtskilliga skoldistrikt utom den icke finsktalande lappmarken de förut
angivna betingelserna för inackorderingssystemets användning förelåge, men
att lämpliga enskilda inackorderingshem därstädes icke kunde uppbringas
i tillräckligt antal. Här ansåg departementschefen skolhems upprättande
vara den bästa vägen till skolväsendets förbättrande. Detta gällde i särskild
grad ett flertal skoldistrikt i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län,
som enligt nu gällande bestämmelser icke kunde komma i åtnjutande av
statsbidrag till skolhemsanläggningar, men även några skoldistrikt i t. ex.
Värmland och Dalarna, där förhållandena vore enahanda. En utvidgning
av den statliga understödsverksamheten till dessa skoldistrikt vore otvivelaktigt
av behovet påkallad. Härvid anser departementschefen det dock vara
klokt att, i enlighet med överstyrelsens förslag, tills vidare stanna vid en utsträckning
av nämnda verksamhet till de omtalade skoldistrikten i Västerbottens,
Norrbottens och Jämtlands län.
För åtnjutande av statsbidrag till uppförande och inredning av skolhem
i sist omförmälda skoldistrikt böra enligt departementschefens mening gälla
samma bestämmelser, som för de svensktalande lappmarksförsamlingarna
meddelats. I enlighet härmed skulle bl. a. statsbidragets belopp bestämmas
av Eders Kungl. Maj:t med avseende fästat å vederbörande skoldistrikts ekonomiska
förhållanden samt efter prövning av övriga omständigheter i varje
särskilt fall. Likaledes borde i fråga om statsbidrag till avlöning av föreståndarinna
vid skolhem i nu berörda skoldistrikt samt i fråga om sådan
föreståndarinnas rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl. gälla enahanda bestämmelser som för de svensktalande
lappmarksförsamlingarna.
Vad beträffar beloppet av det anslag, som skulle erfordras för bidrag till
uppförande och inredning av skolhem uti ifrågavarande skoldistrikt, anser
123
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
departementschefen det icke nu vara möjligt att ens approximativt beräkna
detsamma. Då anslaget för budgetåret 1925—1926 utgör 100,000 kronor,
borde det lämpligen höjas med hänsyn till de nytillkommande skoldistrikten.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning till 150,000 kronor.
Vid prövning av det föreliggande förslaget om anslag till skolhemsbyggnader
och av vad till stöd för detsamma anförts, har riksdagen icke kunnat
undgå att hysa starka betänkligheter mot en utsträckning av grundsatsen
om statsbidrag till dylika byggnader jämväl till andra trakter än dem, där
ett statligt understödjande i detta hänseende redan nu ägt rum. Givet är,
att utanför den gräns, inom vilken statsbidrag hittills förekommer, behov
av understöd från det allmännas sida till ifrågavarande ändamål kan med
lika stor styrka göra sig gällande inom många andra trakter av landet än
just dem, som avses i det nu föreliggande förslaget, och de ekonomiska
konsekvenserna av ett bifall till detsamma äro uppenbarligen ägnade att
ingiva en viss tvekan. Riksdagen har emellertid icke velat motsätta sig bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda del, därvid riksdagen dock
uttryckligen förutsätter, att statsbidrag kommer endast sådana församlingar
till del, där på grund av fjällbygd eller övriga naturförhållanden bebyggelsen
är synnerligen gles och i övrigt den ekonomiska bärkraften särskilt
svag. Under denna förutsättning och då vidare en garanti för en rationell
disposition av anslaget torde få anses ligga däri, att Eders Kungl. Maj.t
skulle äga att för varje fall pröva och bestämma statsbidragets belopp,
har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad
det avser anslag till skolhemsbyggnader och deras inredning.
Till inackordering i skolhem eller enskilda hem av avlägset boende skolpliktiga
barn utgå för närvarande statsunderstöd under olika anslagstitlar. Huvudanslaget
är det ordinarie anslag å 125,000 kronor, som riksdagen sedan
flera år tillbaka beviljat för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,
avlägset boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke flnsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län samt i Överkalix församling i
sistnämnda län. Vid sidan härav utgår sedan åtskilliga år ett extra anslag
å 3,000 kronor för enahanda ändamål till Hotagens och Frostvikens församlingar
i Jämtland. Av nämnda belopp, 3,000 kronor, hava församlingarna
erhållit hälften vardera, Frostviken under villkor, att församlingen själv tillsköte
lika mycket som statsbidraget.
Även beträffande detta slag av åtgärder till skolgångens underlättande och
befrämjande har nu, på grundval av den förut omtalade utredningen, ifrågasatts
en utvidgning av den statliga understödsverksamheten. Skolöverstyrelsen
vill för sin del utsträcka verksamheten till att omfatta församlingar i
Värmlands, Jämtlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, där
124
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
behovet anses särskilt stort, men härutöver även i de fall, då sådant prövas
av behovet påkallat, till övriga delar av riket. Då enligt överstyrelsens förslag
inackorderingsbidrag skulle utgå jämväl för att bereda möjligheter till
skolorganisatoriska förenklingar och besparingar, anser överstyrelsen, att
statsbidrag till inackordering icke borde, såsom hittills, begränsas endast till
barn av fattiga föräldrar utan utgå oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.
Det för ändamålet erforderliga anslaget beräknar överstyrelsen till 250,000
kronor, vari då också skulle inbegripas anslaget till Hotagens och Frostvikens
församlingar.
Departementschefen anser här samma skäl gälla för ett varsamt framgående
som beträffande anslaget till skolhemsanläggningar samt gör gällande,
att det blivande anslaget, liksom skolhemsanslaget, tills vidare bör avses allenast
för församlingar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare
avvisar departementschefen tanken att utsträcka understödet även till
barn av andra än fattiga föräldrar. För ifrågavarande ändamål föreslås
nu, med hänsyn jämväl till det starkt ökade behovet av inackorderingsbidrag
inom lappmarksförsamlingarna i de två nordligaste länen, ett belopp
av 200,000 kronor såsom ordinarie anslag å riksstaten för budgetåret 1926
—1927. Därmed skulle det ovan omnämnda anslaget å 125,000 kronor
bortfalla och likaså det särskilda anslaget till Hotagens och Frostvikens församlingar
å 3,000 kronor.
Riksdagen finner det av Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande avseende framlagda
förslaget i så måtto innebära ett försök till vinnande av skolorganisatoriska
förbättringar och besparingar, att man genom inackordering undviker anordnande
av primitiva skolformer och anställande av nya lärarkrafter och
dymedelst erhåller möjlighet att bibehålla ett bättre skolväsen å respektive
orter. Dock delar riksdagen departementschefens uppfattning att ett varsamt
framgående med anslag till nu berörda ändamål uppenbarligen är av nöden.
Den nu föreslagna anordningen bör också, liksom departementschefen antytt
i fråga om skolhemsprincipen, betraktas såsom en nödfallsutväg, som
endast bör tillgripas, då särskilda omständigheter härför föreligga. Under
uttalande härav och med hänsyn till vad den i ärendet förebragta utredningen
giver vid handen, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Majrts förslag i denna del.
Enligt den av folkskolinspektörerna verkställda utredningen skulle anordningen
med skolskjutsar kunna tänkas ifrågakomma för sammanlagt omkring
5,600 barn, fördelade å 266 skoldistrikt med en tämligen jämn utbredning
över hela riket. Totalkostnaden för skjutsning av dessa barn har uppskattats
till 492,836 kronor. I allmänhet har man utgått från att för skjutsningen
motorfordon skulle komma till användning. Några inspektörer hava
vid beräkningen följt gällande skjutstaxa inom länet, men flertalet har räknat
med att avtal om daglig och regelbunden skjutsning skulle kunna vinnas
till avsevärt lägre kostnad. I vissa fall har man tänkt sig, att skol
-
125
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
distriktet självt anskaffade omnibus eller bil och avlönade chaufför. I regel
framhålles, att endast barn med 4 ä 5 l^m. skolväg eller däröver borde
komma i åtnjutande av skjuts, dock med undantag för barn, som måste
färdas till skolan båtledes. I fråga om statens bidragsskyldighet äro förslagen
växlande. Somliga räkna med att staten borde bidraga med 2/s av kostnaderna,
andra med s/i. En del inspektörer sätta bidraget till hälften i syfte att
motverka en befarad benägenhet från skoldistriktens sida att utan tvingande
skäl vilja anordna skolskjutsar.
Skolöverstyrelsen uttalar, att anordningen med skolskjutsar, som utgjorde
en nyhet för vårt land, otvivelaktigt innebure möjligheter till väsentliga förbättringar
av skolväsendet på vissa orter. Då emellertid anordningen vore
oprövad, anser överstyrelsen försiktigheten bjuda, att man till en början inskränkte
sig till att endast försöksvis anordna skolskjutsar. Någon begränsning
till vissa delar av landet finner överstyrelsen icke böra föreskrivas. Bidragens
storlek borde i allmänhet beräknas efter de omkostnader, som av
skjutsningen föranleddes, och icke efter antalet barn, som komme i åtnjutande
av skjuts. Såsom en regel syntes överstyrelsen böra gälla, att man
inskränkte bidraget till företrädesvis sådana fall, då de med ifrågavarande
anordning förenade kostnaderna uppvägdes av motsvarande besparingar för
skolväsendet i övrigt. För ändamålet begär överstyrelsen ett extra anslag
för budgetåret 1926—1927 å 30,000 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet anser departementschefen, i likhet
med överstyrelsen, att i åtskilliga skoldistrikt, där vägförhållandena och bebyggelsen
vore sådana, att avlägset boende barn utan större svårigheter
kunde uppsamlas för transport till skola, anordningen med skolskjutsar kunde
bliva till nytta. Den innebure i varje fall så stora möjligheter till åstadkommande
av förbättringar i skolväsendet, att den icke borde av statsmakterna
lämnas oförsökt, så mycket mindre som den samtidigt syntes innesluta
möjligheter till besparingar, som kunde uppväga de å skjutsningen
nedlagda kostnaderna.
Någon inskränkning av statsbidraget till endast vissa delar av riket
anser departementschefen i detta fall icke böra förekomma. Ett villkor
för att skoldistrikt skulle komma i åtnjutande av statsbidrag till skolskjutsar
borde vara, att distriktet förbunde sig att i avsevärd mån självt
deltaga i kostnaden härför. Med hänsyn till de besparingar i distriktets
egna utgifter för skolväsendet, skjutsningen kunde komma att medföra,
anser departementschefen lämpligt att av distriktet fordra minst samma ekonomiska
prestation som statsverkets. I enlighet härmed borde statsbidrag
företrädesvis utgå i de fall, där å skjutsningen nedlagda kostnader upp
vägdes av besparingar för skolväsendet. Där särskilda förhållanden så föranledde,
borde dock, såväl ifråga om denna regel som beträffande villkoret
om skoldistriktets bidragsskyldighet, undantag eller modifikationer kunna
göras. I regel borde endast barn med mycket lång eller eljest svår skolväg
126
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ifrågakomma till skjutsning. Även på denna punkt kunde emellertid avvikelser
tänkas befogade. Någon viss kilometersgräns borde i varje fall icke
fastställas, utan borde åt den anslagsbeviljande myndigheten överlämnas att
härutinnan uppställa de villkor och meddela de föreskrifter, som omständigheterna
i det särskilda fallet påkalla. Givetvis borde statsbidrag även kunna
utgå för skjutsning från skola och för färd med båt. Det borde slutligen
ankomma på Eders Kungl. Maj:t att pröva och avgöra ansökningar om statsbidrag
till skjutsning, åtminstone så länge anordningen hade karaktären av
försök och till dess en stadgad praxis på området hunnit utveckla sig.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn har riksdagen bifallit detsamma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för
rikets nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t
fastställda grunder;
dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget
å 125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset
boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet
till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för
skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets
nordligaste gränsorter, uppfört ett ordinarie anslag å 200,000 kronor, att utgå
enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva
;
dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor, att
utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.
151:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till
2,880,000 kronor.
127
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Den föreslagna höjningen är betingad därav, att anslaget under senaste
budgetår väsentligt överskridits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till 2,880,000 kronor.
152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i
egentlig folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.
Jämväl denna anslagsökning är föranledd därav, att anslaget under senaste
budgetår överskridits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu
317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.
153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
A anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1924—
1925 uppgingo till 51,578 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1926—1927.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor
utan angivet belopp.
154:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst
2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
På därom av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för
budgetåret 1925-—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska barn:
i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor och i
Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.
Vad angår den begärda ökningen av anslaget till skolan i Hamburg,
är denna avsedd till förbättrande av lärarinnans avlöning. Vidare har tillkommit
ett nytt anslagskrav, nämligen för svenska skolan i Paris, som tidigare
åtnjutit statsunderstöd, till dess verksamheten vid skolan under krigsåren
nedlades.
128
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning
åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst
6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst
4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa.
155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom understöd
åt svenska skolan i Kina anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000 kronor.
Mot den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är beroende
på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har
riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 3,175,000 kronor, med 765,000
kronor till 3,940,000 kronor.
157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Eders
Kungl. Maj.ds bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag
av 130,000 kronor. För 1927 års kurser har skolöverstyrelsen ansett ett
belopp av 132,000 kronor behövligt, varvid överstyrelsen räknat med eu
minskning av kursernas antal till 22 mot 23 under år 1926 och 32 under
år 1925. Överstyrelsen har i sin kostnadsberäkning vidtagit åtskilliga men
i det hela relativt obetydliga nedskärningar av utgifterna för undervisningen
vid kurserna. Den väsentligaste kostnadsminskningen för 1926 och 1927
års kurser har ernåtts genom en inskränkning av kursernas antal. Att välja
denna väg för att vinna en utgiftssänkning har icke synts departementschefen
tilltalande. Såsom motvikt häremot har överstyrelsen åberopat, att
under år 1925, visserligen med förbrukande till väsentlig del av vissa å
föregående års anslag uppkomna reservationer, hållits 5 kurser mer än som
ursprungligen planerats. I anledning härav har departementschefen emellertid
framhållit, att överstyrelsen borde för framtiden vinnlägga sig om att
129
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
i huvudsak följa den plan för kursernas anordning, jämväl i fråga om antalet
kurser, som legat till grund för Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning av anslagsbehovet.
Departementschefen utgår från att kostnaderna för 1927 års kurser skulle
belöpa sig till 132,000 kronor; enligt departementschefens beräkning skulle
alltså krävas för ändamålet ett anslag, motsvarande skillnaden mellan detta
belopp och överskottsmedlen vid utgången av budgetåret 1925—1926, uppskattade
till cirka 5,000 kronor, eller 127,000 kronor, vilken summa avrundats
nedåt till 125,000 kronor.
I anledning av vad departementschefen i ovan berörda hänseende låtit
komma till uttryck, vill riksdagen framhålla, att å ena sidan den av Eders
Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda planen beträffande ifrågavarande kursers
anordning och antal visserligen bör i allt väsentligt följas, men att å
andra sidan ett rationellt tillgodogörande av anslagets syftemål måste kräva,
att skolöverstyrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel en viss rörelsefrihet
i avseende å kursernas anordning och antal.
Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran med anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förslag, har ansett sig böra bifalla detsamma och
får alltså anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 125,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
158:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) har
riksdagen i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i högre folkskolor med oförändrat
belopp, 70,000 kronor.
159:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 159) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att uppföra
det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor såsom
förslagsanslag med ett belopp av 220,000 kronor.
Riksdagen har uppfört det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor såsom förslagsanslag med ett belopp av 220,000 kronor.
161:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 8 A.
9
130
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
162:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstum undervisningen, nu 165,000 kronor,
med ett belopp av 190,000 kronor, dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag
må för budgetåret 1926—1927 för anskaffande av lämplig
litteratur åt dövstumma, under de villkor Eders Kungl. Maj :t äger bestämma,
utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.
Anslagsförhöjningen betingas av att anslaget under budgetåret 1924—1925
överskridits med omkring 25,000 kronor. Vad beträffar understödet för
anskaffande av för dövstumma lämplig litteratur, vill riksdagen i likhet med
departementschefen framhålla, att anslagets beviljande icke får anses innebära
någon utfästelse från statens sida att för • framtiden stödja utgivandet
av i framställningen avsedd litteratur samt att det allenast är fråga om att
under ännu ett år fullfölja det påbörjade försöket å området.
Riksdagen har
dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen, nu 165,000 kronor,
med ett belopp av 190,000 kronor,
dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1926—
1927 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t äger bestämma, utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.
163:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 163) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.
164:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 164) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
165:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
166:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 45,000 kronor.
131
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till omläggning
av vatten- och avloppsledningar vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till omläggning av vatten- och avloppsledningar
vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för
budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.
169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av
9,800 kronor.
För ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår ett anslag av
10,500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1926
—1927 anvisat ett extra anslag av 9,800 kronor.
170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en
korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.
171:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.
172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med budgetåret
1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat under
rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från och med nämnda
budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i en av departements
-
132 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
chefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926
åberopad tablå,
dels ock i anledning härav minska det ordinarie anslaget till ifrågavarande
anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med
budgetåret 1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens
stat under rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från
och med nämnda budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i
den av departementschefen under punkt 172 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 åberopade tablån,
dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till ifrågavarande
anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.
173:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av
extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
anslag av 11,500 kronor.
174:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 174) har riksdagen till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för
blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 20,000
kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl föreskriva.
175:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat
belopp, 1,000 kronor,
dels ock medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från
och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t finner
skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat
belopp, 1,000 kronor,
dels ock medgivit, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från
och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t
133
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
finner skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av
sjukdom tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.
176:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för
blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000 kronor,
dels ock medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor, som
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 angivits, ävensom bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda närmare
bestämmelser i sådant hänseende.
Eders Kungl. Maj ds förslag innebär vissa jämkningar i de hittills gällande
bestämmelserna rörande blindskolelevernas ferieresor i avsikt att vinna det
med ifrågavarande anslag avsedda syftet att i största möjliga utsträckning
söka stärka sambandet mellan eleverna och deras anhöriga samt underhålla
och om möjligt uppöva elevernas förmåga att finna sig tillrätta utom skolans
murar och därigenom bereda dem omväxling och vederkvickelse. Sålunda
skulle hädanefter ifrågavarande resor kunna få företagas även å annan
tid än sommaren, och även från annan plats än just den skola, som bär ansvaret
för elevens utbildning. De borde vidare undantagsvis kunna äga rum
till annan plats än elevens hemort.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor
för blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000
kronor,
dels ock medgivit, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor,
som av departementschefen under punkt 176 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivits, ävensom bemyndigat Eders Kungl.
Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i sådant hänseende.
177:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
178:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 178) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
134
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Yrkesunder
visningen.
Yrkesundervisningen.
179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på proposition om anslag till de tekniska läroverken, i riksstaten för
budgetåret 1926—1927 för ändamålet beräkna
dels ett ordinarie reservationsanslag av 483,000 kronor;
dels ock extra anslag till ett belopp av sammanlagt 30,300 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari
1926 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu
493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor att fördelas mellan
de olika läroverken på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
angivits;
dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 6,300 kronor;
dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;
dels ock medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade
medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid
tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska
elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning
vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 258), däruti hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva, användas till stipendier åt behövande
elever vid statens tekniska fackskolor.
I den utredning av skolöverstyrelsen — innefattande en ingående undersökning,
huruvida ifrågavarande läroanstalter kunna anses överorganiserade och
beträffande de indragningsåtgärder, som i besparingssyfte kunna vidtagas —
som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, lämnar
överstyrelsen följande sammanfattning av sina åsikter i de spörsmål, utredningen
avsett.
1. De tekniska fackskolorna liksom de tekniska gymnasierna, sådana de
angivas i den till grund för 1918 års riksdags beslut liggande utredningen,
äro var för sig väl motiverade.
2. De kvarvarande tekniska elementarskolorna böra i och för skolsystemets
förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras till tekniska gym
-
135
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
nasier. En förenkling enbart genom indragning av dessa skolors kemiska
och byggnadstekniska linjer skulle väsentligt försvaga ifrågavarande skolor
utan att medföra någon mera avsevärd besparing för statsverket.
3. Intet av de nuvarande tekniska gymnasierna bör nedläggas, utan denna
skolform bör än ytterligare komma till användning vid sidan av de tekniska
fackskolorna och handelsgymnasierna samt de allmänna läroverkens real- och
latingymnasier, vilka, ehuru sidoställda, alla hava olika mål — de tre förstnämnda
huvudsakligen att utbilda för direkt utträde i det praktiska livet.
4. Beträffande de tekniska fackskolorna bör, trots deras ringa elevantal,
ingen indragning eller organisationsförändring företagas, utan vidare erfarenhet
avvaktas.
5. Kraftiga åtgärder böra vidtagas för att underlätta förvärvandet av för
inträde i fackskolorna föreskriven teoretisk och praktisk kompetens dels genom
inrättandet vid lärlings- och yrkesskolor av förberedande kurser, enligt
av riksdagen år 1924 lämnat medgivande, och dels genom att vederbörande
industriorganisationer bereda erforderlig möjlighet till lämplig praktisk
utbildning.
6. Statliga elevstipendier böra inrättas vid de tekniska fackskolorna.
7. Beträffande tekniska gymnasiet i Örebro bör iakttagas,
a) att dess fjärde parallellavdelning, såsom för undervisningsbehovet i det
hela numera obehövlig, bör successivt avvecklas;
b) att i samband därmed gymnasiets elektrotekniska linje bör indragas;
c) att differentieringen av undervisningen i vissa undervisningsämnen de
återstående tre parallellavdelningarna eller linjerna emellan bör närmare bestämmas
genom föreskrifter, som meddelas av Kung! Maj:t i den ordning,
som tillämpas beträffande de tekniska läroverken i övrigt, varvid en av linjerna
tills vidare må försöksvis erhålla en mera merkantil läggning än de
övriga, samt
d) att de olika parallellavdelningarna eller linjerna icke vidare må uppdelas
i ytterligare parallellavdelningar utan att, såsom i fråga om andra statens
läroanstalter, vederbörligt medgivande därtill dessförinnan erhållits i
varje särskilt fall.
Departementschefen gör gällande, att man vid prövning av frågan om de
tekniska läroverken bör bygga på erfarenhet, inhämtad under några år med
mera normala konjunkturer i fråga om elevrekryteringen än de nu rådande.
Först sedan en dylik erfarenhet vunnits hade man erhållit en säkrare grundval
för bedömande av frågan huruvida och i så fall vilka ändringar i den
nuvarande organisationen av den lägre tekniska undervisningen lämpligen
borde vidtagas, därvid även spörsmålet om en koncentrering av undervisningen
till ett färre antal läroanstalter borde komma under övervägande.
Departementschefen ansåge följaktligen, att för närvarande ingen rubbning
i denna organisation borde äga rum, utan att man borde inskränka sig till
vidtagande av vissa åtgärder, som kunde underlätta kommande indragningar.
De åtgärder, som nu lämpligen syntes departementschefen kunna vidtagas,
inskränkte sig i huvudsak till en vakanssättning av sådana ledigblivna lektorstjänster,
vilkas innehavare undervisade i de läroanstalter eller å de linjer,
som på grund av den svaga elevfrekvensen närmast ifrågakomme till indragning.
136
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten för
budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 493,200 kronor. Anslaget
är fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:
Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 46,500: —
Tekniska elementarskolan i Borås................ » 46,500: —
Tekniska gymnasiet i Örebro.................... » 121,225: —
Tekniska läroverket i Malmö.................... » 120,000: —
Tekniska läroverket i Härnösand................. » 62,950: —
Tekniska fackskolan i Västerås.................. » 39,000: —
Tekniska fackskolan i Eskilstuna................. » 35,300: —
Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov............................... > 21,725: —
Summa kronor 493,200: —-
I fråga om tekniska läroverket i Malmö innebär Eders Kung!. Maj ds förslag
en nedsättning av anslagsposten till läroverket med 7,900 kronor till 112,100
kronor, vilken nedsättning skulle möjliggöras dels därigenom, att ur läroverkets
stat avfördes en av de i densamma uppförda 12 lektorsbefattningarna,
dels genom minskning av den i nämnda stat ingående anslagsposten
till arvoden åt extra lärare. Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås att, med uteslutande
av den för fackskolan i Eskilstuna gällande staten av de i densamma ingående
anslagsposterna å sammanlagt 4,000 kronor till belysning och renhållning
samt till uppvärmning, i samma stat bland utgiftstitlarna uppföres
en anslagspost å 4,500 kronor till uppvärmning (bidrag till kostnaden), belysning,
renhållning m. m., dels ock att i samma stat uppföres en ny anslagspost
å 500 kronor till biträde vid laborationer. Vid bifall härtill skulle
den i reservationsanslaget till tekniska läroverk ingående anslagsposten för
fackskolan i Eskilstuna ökas med 1,000 kronor till 36,300 kronor. Riksdagen
anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del.
Eders Kungl. Maj ds förslag innebär vidare en nedsättning av den för de tekniska
läroverken gemensamma anslagsposten till arvoden åt extra lärare
och vikarier samt för oförutsedda behov till 18,425 kronor. Riksdagen har
ansett sig böra bifalla förslaget i denna del.
I övrigt skulle anslagsposterna till de särskilda läroanstalterna utgå med
sina nuvarande belopp.
Beträffande parallellavdelningarna vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
och en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro föreslås
anvisande av anslag till samma belopp, som för löpande budgetår utgå för
respektive ändamål. Riksdagen har häremot intet att erinra, liksom riksdagen
bifallit vad som föreslagits i fråga om anvisande av särskilda anslagsmedel
till vissa läroanstalter.
137
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Vad beträffar det i ovanberörda motion framförda yrkandet, ansluter sig
detsamma till punkten 6 i skolöverstyrelsens ovan återgivna sammanfattning.
Riksdagen vill erinra, hurusom riksdagen år 1918 i skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t anhöll om utredning rörande statsstipendier åt mindre bemedlade och
obemedlade elever vid de tekniska elementarskolorna och med dem jämförliga
läroanstalter. Något förslag i ämnet har, oaktat sedan dess upprepade
framställningar härutinnan gjorts hos Eders Kungl. Maj:t, icke förelagts riksdagen.
Riksdagen måste finna det i hög grad önskligt, att vid dessa liksom vid
andra läroanstalter åtgärder vidtagas för att bidraga till undanrödjande av
de ekonomiska hinder, vilka tilläventyrs förefinnas för begåvade obemedlade
eller mindre bemedlade elever att besöka och uppehålla sig vid dessa
skolor. Ett så mycket starkare skäl till ett skyndsamt vidtagande av erforderliga
åtgärder finner riksdagen ligga i den av skolöverstyrelsen verkställda
utredningen, som påvisar, att de tekniska fackskolorna icke äga det elevantal,
man från början här tänkt sig. Detta sammanhänger uppenbarligen
med en viss obenägenhet hos dem, för vilka dessa fackskolor närmast äro
avsedda, att underkasta sig de ekonomiska uppoffringar, ett genomgående
av skolorna medför. Ett bifall till motionen skulle i hög grad vara ägnat
att befrämja vad man med denna skolform från början åsyftat, och riksdagen
har vid nu anförda förhållanden ansett sig höra för ändamålet bevilja
medel, vilka riksdagen dock funnit böra begränsas till 5,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu
493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor, att fördelas mellan
de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 19 februari 1926 angivits;
dels till uppehållande av parallellavdclningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 6,300 kronor;
dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;
dels medgivit, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade
medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid
tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska
elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning
vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor;
dels ock i anledning av ovanberörda motion (1: 258) till stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid tekniska fackskolorna för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
138
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
180:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och med
dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisat för budgetåret 1926
—1927 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
181:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 120,000 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.
Det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till förhöjt understöd åt vissa
handelsgymnasier är till beloppet detsamma, som för innevarande budgetår
utgår till detta ändamål. Riksdagen har ansett sig böra bifalla vad härutinnan
föreslagits.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping,
utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret 1926
1927 ett extra anslag av 120,000 kronor, att utgå under förutsättning att
kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller
genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen
som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en
tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
183:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 750,000 kronor, med 150,000 kronor till 900,000 kronor.
Då, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, anslagsbehovet för innevarande
139
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
budgetår beräknats komma att uppgå till minst 860,000 kronor, synes det
riksdagen tillfyllest att beräkna det för budgetåret 1926—1927 erforderliga
anslaget till 875,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu
750,000 kronor, med 125,000 kronor till 875,000 kronor.
184:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 625,000 kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie anslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 625,000 kronor, med 25,000
kronor till 650,000 kronor.
185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att i
enlighet med nu gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor
för husmodersutbildning.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (1:80 och 11:92), däri hemställts,
att stipendierna till enskilda skolor för husmoderlig utbildning höjas till
30 resp. 15 kr. i månaden, samt att anslaget till stipendier omlägges från
reservations- till förslagsanslag.
Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1925 1926 anvisades
för ändamålet ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser
har skolöverstyrelsen att meddela beslut rörande det belopp till
understöd åt elever, som skall tillkomma varje skola. Vid bestämmandet
av nämnda belopp skall för obemedlad elev beräknas högst 20 kronor och
för mindre bemedlad elev högst 10 kronor för månad.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet har skolöverstyrelsen anhållit om
förslag till riksdagen att för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av
överstyrelsen angivna grunder användas till understöd åt behövande elever
vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem månaders
längd. Därest skäl ej ansåges föreligga att sålunda utvidga statens
stipendieunderstödjande verksamhet har överstyrelsen alternativt anhållit om
utverkande av riksdagens medgivande, att maximibeloppen för stipendierna
åt elever vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor måtte bestämmas
140
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
till samma belopp, som fastställts för elevstipendierna vid folkhögskolor och
lanthushållsskolor eller 30 kronor för obemedlad och 15 kronor för mindre
bemedlad elev i månaden samt att, för möjliggörande av den sålunda föreslagna
höjningen av understödets maximibelopp, ifrågavarande anslag måtte
för budgetåret 1926—1927 bestämmas till 45,000 kronor.
Departementschefen har icke ansett sig böra förorda ett utvidgande av
statens stipendieunderstödjande verksamhet till kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning. Jämväl de nuvarande beräkningsgrunderna
anser departementschefen böra bibehållas. I ovanberörda motioner hava
från skolöverstyrelsens förslag upptagits frågorna om dels höjning av stipendiebeloppen,
dels ändring av anslagets natur.
Vad först beträffar frågan om ändring av stipendiebeloppens storlek har
riksdagen icke funnit skäligt att, såsom motionsvis yrkats, vidtaga en rubbning
av nu rådande förhållanden och ansluter sig följaktligen till departementschefens
uppfattning av bibehållande av nu gällande grunder.
Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets
natur från reservationsanslag till förslagsanslag, har riksdagen funnit samma
skäl, som föranlett riksdagen att bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om en
motsvarande omläggning av anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor,
föreligga beträffande nu förevarande anslag, och har riksdagen förty
bifallit motionärernas yrkande i denna del.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (1:80 och 11:92) i vad desamma
avse ändrad natur av ifrågavarande anslag, för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor, att i enlighet med nu gällande
beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.
186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075
kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,
dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor,
under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.
Höjningen av det ordinarie anslaget avser att bereda skolan ökade medel
för bokinköp och bokbindning, för vilket ändamål för närvarande utgår ett
anslag av 1,500 kronor.
Det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid skolan utgår
för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 32,700 kronor. Med den
föreslagna höjningen avses att bereda ökad ersättning åt skolans räkenskaps
-
Riksdagens skrivelse Nr 81. 141
förare och kassör, vilkens avlöning för närvarande utgår med endast 400
kronor per år.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,
får anmäla, att riksdagen,
dels höjt det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075
kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,
dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor, under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.
187:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, såsom bidrag
till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt
av föredragande departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1926
—1927 anvisat
dels såsom bidrag med s/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna
under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 ett extra anslag av 45,210 kronor,
dels ock såsom särskilt bidrag med 3/b till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare
ett extra anslag av 1,230 kronor
eller tillhopa 46,440 kronor,
allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för skolornas uppehållande i av föredragande departementschefen uti nämnda
yttrande angiven omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel,
samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter
i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
188:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 188) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 9,850 kronor, att utgå med de
belopp, till de ändamål och under de villkor, som av departementschefen
under punkt 188 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1926 angivits.
189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att
dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan
i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000
kronor;
142
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som
må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,
som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av
stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av järnkontoret;
dels
ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda
grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 43,000 kronor,
vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra minskas
till belopp, som nu föreslagits.
Med erinran, att riksdagen numera meddelat sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927,
får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000
kronor;
dels föreskrivit, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som
må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de avlö.
ningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av
stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av
järnkontoret;
dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen
fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 143
190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att
dels till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning,
som av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning
till nu tillämpade grunder, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
dels ock förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser
för lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga
läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten
anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning
enligt de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag
av 60,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning,
som av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig
anslutning till nu tillämpade grunder, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor,
dels ock förklarat, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser
för lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga
läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten
anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning
enligt de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
191:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att
a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor
till 500,000 kronor,
b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten
å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena
hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,
c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret 1926
—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement
till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar
vandringsbibliotek.
Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel för budgetåret 1925—1926
hava av skolöverstyrelsen beräknats till 496,000 kronor. Med hänsyn till
Folkbildningsåtgärder
i övrigt.
144
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
den normala årliga utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten beräknas, att
någon ökning är erforderlig utöver nämnda belopp, och kommer departementschefen
till ett sammanlagt anslagsbehov å i runt tal 500,000
kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kung! Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor
till 500,000 kronor,
dels medgivit, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten
å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena
hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,
dels ock medgivit, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret
1926—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement
till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga
föreläsningar vandringsbibliotek.
192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag
må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,
dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juli 1927 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
Av det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra reservationsanslaget
av 350,000 kronor får enligt riksdagens medgivande användas dels högst
25.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, dels
3.000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, utgör jämväl för löpande
budgetår 10.
Riksdagen anser i likhet med Eders Kungl. Maj:t starka skäl tala för en
höjning av anslaget till det föreslagna beloppet, 400,000 kronor. Anslags
-
145
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
höjningen är nödvändig för att icke anordnandet av populärvetenskapliga
föreläsningar skall omöjliggöras på många platser, där det lokala intresset
med stora uppoffringar åstadkommit de nödiga förutsättningarna för övrigt
för en fruktbärande föreläsningsverksamhet.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor ävensom medgivit, att av detta anslag må
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode åt
en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,
dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
194:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
194) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som
från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att
under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
11,500 kronor, varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor
till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning,
tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika
stort belopp som statsbidraget.
195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro
avsedda att sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 10
146 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 8,000
kronor.
Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade
sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna
sig av den regelbundna akademiska undervisningen. I Lund höllos sommarkurser
senast år 1921 och under de följande åren hava dylika kurser anordnats
i Göteborg, Uppsala och Stockholm. För 1921 års sommarkurser i
Lund beviljades av riksdagen ett statsanslag å 8,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1926 eller
senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till
anordnande av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.
Till anordnande av två s. k. universitetscirklar har riksdagen för vart och
ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra anslag av
2,600 kronor. Av dessa har en universitetscirkel förlagts till Stockholm och
en till Malmö. Den nu begärda anslagshöjningen påkallas av inrättande av
ytterligare en universitetscirkel i Stockholm.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av tre s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,900
kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
finner gott meddela.
197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt föreningar,
som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 57,000 kronor.
198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till
folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1926—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
Till skolan utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 3,000 kronor.
Den föreslagna höjningen av nu utgående belopp har motiverats med
hänsyn till skolans utveckling.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, har riksdagen till folkliga musikskolan i Arvika för en minst
147
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1926—1927 beviljat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
199:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor, att direkt
utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,
må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som
Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) och under
erinran, att riksdagen numera meddelat sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg
för budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst, får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
biografbyrå för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder.
201 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1926—
1927 anvisat
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria studielån
ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor,
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1927 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 4,500 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Vad
i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning
för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning
till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.
Åtgärder
fysisk ut
bildning
148
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid
gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig
ordning bestämmas.
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
institutet;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet
på följande sätt:
Lönegrad
3 överlärare........................................B 28
4 lärare...........................................B21
2 lärarinnor .......................................B 18
2 vaktmästare, tillika portvakter.........................B 5
1 kontorsbiträde.....................................B 4
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för gymnastiska
centralinstitutet;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmäles i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
149
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår
av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader
skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å eu å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å
75,700 kronor — uppföra under samma rubrik ej mindre till avlöningar ett
ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor,
än även till materiell m. m. ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.
Jämväl nu föreliggande löneregleringsförslag är grundat på högskolornas
löneregleringskommittés betänkande.
De vid gymnastiska centralinstitutet anställda tre överlärarna äro nu i lönehänseende
likställda med professorerna vid farmaceutiska institutet och Chalmers
tekniska institut. Lönen uppgår således nu till 6,400 kronor, vartill
kan komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag att placera överlärarna i lönegrad B 28 har riksdagen intet
att erinra.
De vid institutet anställda fyra lärarna hava avlöning enligt den för förstagradstjänstemän
enligt 1907 års stat för statskontoret gällande lönetypen.
Riksdagen ansluter sig till Eders Kungl. Maj ds förslag att placera dessa
lärare i lönegrad B 21.
De två lärarinnorna vid institutet äro i avlöningshänseende likställda med
kvinnliga adjunkter vid de allmänna läroverken. Avlöningen utgör sålunda
3,600 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Eders
Kungl. Maj ds förslag innebär dessa lärarinnors hänförande till lönegraden
B 18. Riksdagen har intet att erinra häremot.
Eders Kungl. Majds förslag att hänföra vaktmästarna till lönegraden B 5
anser sig riksdagen böra bifalla.
En av institutets överlärare är förordnad till föreståndare för detsamma
och åtnjuter härför ett arvode av 1,000 kronor. I staten för institutet äro
vidare uppförda arvoden till en sekreterare och en räkenskapsförare med
150
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vardera 1,000 kronor och till en bibliotekarie med 500 kronor. Dessutom
är i staten uppfört ett skrivbiträde med avlöning bestämd i enlighet med
de för kvinnliga biträden i den så kallade första lönegraden fastställda avlöningsförmåner.
Beträffande denna förvaltningspersonal innebär Eders Kungl.
Maj:ts förslag, att arvodet till institutets föreståndare med hänsyn till den
nedsättning i dyrtidstillägg, som föranledes av genomförd lönereglering, bestämmes
till 1,200 kronor att utgå av anslaget till ordinarie befattningshavare.
Beträffande arvodena till sekreterare, räkenskapsförare och bibliotekarie
förordas ingen annan ändring än att deras nuvarande belopp med
anledning av nedsättningen i dyrtidstillägget höjas till respektive 1,550 kronor,
1,550 kronor och 600 kronor. Dessa arvoden föreslås skola sammanföras
med andra arvoden till en å staten uppförd anslagspost till avlöningar
åt icke ordinarie befattningshavare. Biträdet å institutets expedition har
hänförts till lönegraden B 4. Riksdagen har bifallit vad Eders Kungl. Maj:t
föreslagit beträffande förvaltningspersonalen.
I staten för institutet är uppfört ett anslag till arvoden till extra lärare,
vilket, efter att förut hava utgått med 11,000 kronor, av 1925 års riksdag
höjdes till 14,000 kronor från och med budgetåret 1925—1926. Någon ändring
av denna anslagspost är icke ifrågasatt, men med hänsyn därtill att dyrtidstillägg
efter genomförd lönereglering kommer att utgå med lägre belopp,
har densamma beräknats till 16,700 kronor. Till denna anslagspost skulle
jämväl hänföras de förut omnämnda arvodena till sekreterare, räkenskapsförare
och bibliotekarie å tillsammans 3,700 kronor. Anslagsposten skulle
följaktligen stiga till ett belopp av 20,400 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del ävensom mot vad Eders
Kungl. Maj:t föreslagit beträffande särskilda avlöningsbestämmelser och
övergångsanordningar har riksdagen intet att erinra.
I den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten skulle vidare med oförändrat
belopp upptagas den nuvarande anslagsposten till stipendier åt elever vid
institutet, 2,000 kronor. Den nu i staten intagna posten å 9,000 kronor till
ved, ljus, materiell, samlingar m. m. skulle utbrytas ur staten och givas
reservationsanslags natur.
Sedan ett antal år har riksdagen på extra stat anvisat ett reservationsanslag
å 600 kronor till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets
bibliotek. Då ifrågavarande anslag befunnits behövligt jämväl för framtiden,
har det sammanförts med förenämnda nu å den ordinarie staten för
institutet uppförda anslagsmedel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.
De sålunda sammanslagna anslagen skulle med ett belopp av 9,600 kronor
böra upptagas såsom ett särskilt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.
Nu gällande stat för institutet, ökad med tillfällig löneförbättring och tillfälliga
lönetillägg samt det extra anslaget till litteratur och bokbindning,
uppgår till 85,200 kronor. Dragés sistnämnda belopp från summan av
de ifrågasatta anslagen av 106,000 kronor och 9,600 kronor, erhålles 30,400
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 151
kronor, vilket belopp alltså angiver den av löneregleringen påkallade kostnadsökningen.
Riksdagen har icke något att erinra mot vad i senast berörda hänseende anförts
och föreslagits.
Då riksdagen jämväl i övrigt ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet;
dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:
Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning
för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning
till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.
I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid gymnastiska
centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig ordning
bestämmas.
Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
institutet;
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet
på följande sätt:
Lönegrad
3 överlärare ........................................ B28
4 lärare ........................................... B21
2 lärarinnor ........................................ B18
2 vaktmästare, tillika portvakter ......................... B 5
1 kontorsbiträde ..................................... B 4
dels fastställt följande
stat för gymnastiska centralinstitutet.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 82,300: —
Anm. Till institutets föreståndare utgår arvode med 1,200 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............kronor 1,300: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 20,400: —
Till stipendier åt elever....... »_2,000: —
Summa förslagsanslag kronor 106,000: —
Materiell m. m., reservationsanslag................ » 9,600: —
152
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga
tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader
skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §
av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i
anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än
den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig
underkasta sig nämnda reglemente;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å
75,700 kronor — uppfört under samma rubrik ej mindre till avlöningar
I
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153
ett ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor, än även till materiell m. m.
ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.
203:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 206) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1926—1927 anvisa:
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes;
dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,
samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 2,743 kronor.
Anslaget till extra personal utgår jämväl för innevarande budgetår med
samma belopp, som nu föreslås.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat:
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes;
dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,
samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 2,743 kronor.
204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till
understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 50,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner, (II: 152 och II: 243).
I motion II : 152 har hemställts, att riksdagen måtte till understödjande
av gymnastiken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 60,000
kronor, att utgå till svenska gymnastikförbundet på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
I motionen II: 243 har hemställts, att riksdagen måtte avslå Eders Kungl.
Maj:ts förslag uti punkten 207 i 8:e huvudtiteln i den del, där förslaget avser
understödjande av annan idrott än gymnastik.
I betraktande av pågående utredningsarbete beträffande statsunderstöd för
idrottens främjande samt därmed sammanhängande spörsmål har riksdagen
icke funnit sig böra vidtaga annan ändring i avseende å det till nu ifrågavarande
ändamål utgående anslaget i förhållande till vad för innevarande
budgetår gäller än att riksdagen med hänsyn till vad i ovanberörda motioner
anförts beslutat, att av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet
skall för svenska gymnastikförbundet avses en summa av 55,000 kronor.
154
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av idrotten
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 110,000 kronor, därav
till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till
understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
Anslaget utgår för löpande budgetår med 20,000 kronor.
Riksdagen har funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av skididrotten
bland ungdomen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
206:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 106) har hemställts, att
riksdagen behagade ställa en summa av 20,000 kronor till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande, att på sätt kungl. skolöverstyrelsen kan föreslå användas
såsom gratifikationer till de för gymnastikundervisningen vid rikets småskolor,
folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för
dövstumma och blinda anställda inspektörerna.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Redan vid 1900-talets början voro i vissa landskap och stift genom domkapitlens
och direktionens över kungl. gymnastiska centralinstitutets försorg
gymnastikinspektörer förordnade. Från år 1914 har Kungl. Maj:t förordnat
sådana för samtliga folkskolinspektionsområden.
För sitt arbete hava dessa inspektörer icke åtnjutit annan form av gottgörelse
än ersättning för rese- och traktamentskostnader under förrättningsresor
enligt klass 3 i förutvarande resereglemente.
Att detta ej varit tillräckligt har erkänts, och kungl. skolöverstyrelsen
har också i ett detaljerat förslag den 3 november 1923 föreslagit, att inspektörerna
skulle, förutom rese- och traktamentsersättning i vanlig ordning,
erhålla arvoden, bestämda efter förhållandena i varje särskilt inspektionsområde.
I genomsnitt räknades därvid med ett belopp av 500 kronor för
varje folkskolinspektörsområde, varigenom, då i regel fyra sådana områden
skulle tilläggas varje gymnastikinspektör, medelarvodet för inspektör skulle
komma att uppgå till 2,000 kronor. Härförutom skulle till gymnastikinspektör
utgå ersättning för expenser med i medeltal 200 kronor för varje
inspektör. . Detta förslag tillstyrktes av sakkunniga för kungl. gymnastiska
centralinstitutets omorganisation den 20 maj 1924 men har ej hittills föranlett
någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Emellertid har den hittills utgående och som otillräcklig ansedda ersättningen
nedsatts genom det nya resereglementets införande. Enligt detta
hänföras inspektörerna till klass II C, vilket genom den reducerade skjuts
-
155
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
legan och traktamentets uppdelning i dag- och nattraktamenten minskar inkomsten.
Då samtliga dessa inspektörer innehava annan tjänst som huvudsyssla,
vilken i allmänhet hindrar dem att någon längre tid vara frånvarande
från tjänstgöringsorten, nödgas de i stor utsträckning lägga sina inspektionsresor
så, att dessa kunna utföras under dagens lopp och inspektören
återvänder till hemmet samma dag. Tillkomsten av de nya bestämmelserna
har därför i realiteten medfört en sänkning av traktamentsersättningen för
dessa inspektörer från 16 till 12 kronor.
Även om, efter en planerad omorganisation av inspektörsinstitutionen,
deras ställning skulle bli bättre, ligger det dock i öppen dag, att under
tiden något måste göras för att hålla dem skadeslösa för den förlust, de lida
genom det nya resereglementets införande. Ovannämnda sakkunniga hava
också i skrivelse till Konungen den 14 innevarande januari framhållit
detta och föreslå, att eu summa av 20,000 kronor för ändamålet ställes till
Kungl. Maj:ts förfogande.
Då dessa tjänstemän sålunda genom en riksdagens åtgärd blivit satta i
en sämre ställning än förut, synes det vara en plikt för riksdagen att avhjälpa
detta missförhållande. Då detta lämpligen torde ske i form av gratifikationer,
till dess en omreglering av löneförmånerna blivit gjord, hemställes,
---»
Såsom i motionen framhålles, åtnjuta ifrågavarande inspektörer för sitt
arbete icke annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning. Då denna
gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit betydligt
nedsatt, synes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt, att inspektörerna
genom ersättning i annan form hållas skadeslösa för den förlust, de
genom det nya resereglementets införande kommit att lida. Betydelsen av
den verksamhet och det arbete till förmån för vårt folks fysiska fostran,
som genom dessa inspektörer utövas, får enligt riksdagens mening icke underskattas,
och riksdagen har vid nu anförda förhållanden ansett starka skäl
tala för ett bifall till ifrågavarande motion.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda
motion, II: 106, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid
folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter
för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1926—
1927 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
fornskriftsällskapet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1926 utgivna arbeten.
156
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
208:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 210) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1926 avsedda publikationen.
209:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1926 anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
210:o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt för budgetåret 1925—1926 såsom
extra anslag anvisat dels av nämnda belopp 10,000 kronor, dels ock av ett
år 1922 för samma ändamål beviljat anslag å 60,000 kronor ett belopp av
likaledes 10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 212) föreslagit
riksdagen att av det år 1925 till årliga understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna
grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa
20.000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1925 till årliga understöd
under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt
av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927
såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor.
211:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode under
tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga
biträden anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
8.000 kronor.
212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för
inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av två i statsrådsprotokollet
angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs
län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 157
exemplar av två i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1926 angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs
län för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 1,125
kronor.
213:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor
samt för vartdera av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 6,000 kronor,
har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att av förenämnda
år 1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
Riksdagen har av det år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1926
—1927 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.
214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 6,350 kronor att på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till
understöd för utgivande under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål
och svenskt folkliv».
För budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts
framställning ett extra anslag av 6,000 kronor till understöd för tidskriftens
utgivande under år 1923. Vidare har riksdagen i överensstämmelse med
Eders Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra
anslag av 5,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande under år
1924 och för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 5,500 kronor till
understöd för tidskriftens fortsatta utgivande under år 1925.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
anslag av 6,350 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande under år 1926 av
tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».
215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1926 1927
anvisa ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
För ändamålet utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 26,000
kronor. Anslagets användning för detta budgetår framgår av följande sammanställning
:
158
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
(för posterna
. S—10 ungefär
1.
Arvode åt en vetenskaplig medarbetare, som tillika fisa siffror)
är undersökningens och arkivets föreståndare . . . kronor 9,000: —
2. Arvode åt en vetenskaplig medarbetare........ > 6,000: —
3. Arvode åt ett hela året tjänstgörande expeditions
biträde.
.......................... » 2,400: —
4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål..... » 1,850: —
5. Resor............................. > 4,500: —
6. Inlösen av handskrifter.................. » 750: —
7. Böcker och kartor...................... » 500: —
8. Bindning........................... > 100: —
9. Materialier.......................... s 600: —
10. Expenser........................... > 300: —
Summa kronor 26,000: —
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en höjning av den för syftet med
dessa undersökningar mest betydelsefulla anslagsposten 5. Resor från 4,500
kronor till 6,000 kronor.
Vidare förordas en höjning av den nu med 1,850 kronor utgående anslagsposten
4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål till 3,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till fortsatt systematisk undersökning av svenska
folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av
28,650 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma.
216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett
extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
217:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till
understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Anslaget utgår för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 1,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har från enskilt håll anbud ingått
om betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare
bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets
tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva
redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde
antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt håll
erbjudna tryckningsbidraget beräknas till omkring 15,000 kronor. Det höjda
statsanslaget betingas alltså av arbetets forcerade utgivande.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag och
159
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande av ordbok över
Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1926—1927
anvisat
dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,
dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
219:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
220:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
222) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1926 anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
221:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1926 av det av riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på
de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
222:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
224) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivandet av statistiska
tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1926—
160
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1927 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
223:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1926—
1927 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
224:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1926—1927
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
225:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för
budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor,
har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen att för beredande
av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag
beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget
av 27,000 kronor för budgetåret 1926-—1927 anvisat ett extra anslag av 5,500
kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
226:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att till förhyrande
för en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor
samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.
Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav för budgetåret
1926—1927 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.
227:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 229) föreslagit riksdagen
angående anslag till vetenskaplig bearbetning av den s. k. Kinakommitténs
ostasiatiska arkeologiska samlingar, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 52,
anmält sitt beslut.
161
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.
. 229:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.
Diverse.
230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 75,000
kronor till 165,000 kronor.
Den föreslagna anslagsminskningen är beroende dels på de i det föregående
omförmälda löneregleringarna, dels på den ifrågasatta överflyttningen
av kyrkoärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den
7 januari 1926 (punkt 62) har av sistnämnda orsak andra huvudtitelns förslagsanslag
till ålderstillägg föreslagits skola ökas från 4,000 kronor till
14,000 kronor eller alltså med 10,000 kronor. Då riksdagen beslutat, att
kyrkoärendena fortfarande skola handläggas i ecklesiastikdepartementet,
tarvas följaktligen av denna anledning icke någon ökning av andra huvudtitelns
anslag till nu ifrågavarande ändamål, på samma gång den nu
ifrågasatta minskningen av åttonde huvudtitelns ålderstilläggsanslag torde
böra begränsas till 65,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang
meddelar sitt beslut ifråga om det under andra huvudtiteln uppförda anslaget,
får nu anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 65,000 kronor till 175,000 kronor.
231:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 233) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar, nu 180,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000
kronor.
232:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) har riksdagen
ökat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter, nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor
till 150,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 11 saml. Nr 8 A.
11
162
Riksdagens skrivelse Nr 8 A .
233:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att i riksstaten
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga med oförändrat belopp, 120,000 kronor.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,
att under förutsättning att kyrkoärendena bleve överflyttade till annat
departement belastningen å ifrågavarande anslag visserligen komme att minskas
— vilken minskning beräknades till 20,000 kronor — men att med hän-,
syn till de synnerligen stora krav, som ställdes på anslaget, och till de utredningsarbeten,
som under budgetåret 1926—-1927 borde bekostas från detsamma,
någon nedsättning av nuvarande anslagsbelopp icke borde vidtagas.
Såsom vidare framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 7 januari 1926, punkt 66, bar andra huvudtitelns kommittéanslag,
nu 240,000 kronor, beräknats kunna å ena sidan av i sistnämnda statsrådsprotokoll
angivna orsaker minskas med 70,000 kronor, å andra sidan med
hänsyn till den föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena ökas med
20,000 kronor, vadan sistnämnda anslag sålunda föreslagits till 190,000
kronor. Då förslaget om överflyttning av kyrkoärendenas handläggning till
justitiedepartementet icke av riksdagen bifallits, torde anledning icke förefinnas
att vid beräkningen av andra huvudtitelns kommittéanslag taga hänsyn
till kyrkoärendena men väl att av denna orsak höja åttonde huvudtitelns
kommittéanslag med den för kyrkoärendena beräknade summan av
20,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang meddelar sitt beslut
angående det under andra huvudtiteln uppförda anslaget till ifrågavarande
ändamål, får nu anmäla, att riksdagen ökat det under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, nu 120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.
234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, med 40,000
kronor till 210,000 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, skulle den ifrågasatta överflyttningen
av kyrkoärendena till justitiedepartementet föranleda en minskning
av anslaget med 33,000 kronor, vilket belopp varit avsett för domkapitlens
expeditioner, och har motsvarande anslag under andra huvudtiteln föreslagits
skola höjas med sistnämnda belopp. Då riksdagen avslagit förslaget
om kyrkoärendenas överflyttning till annat departement, torde anledning
saknas att öka andra huvudtitelns anslag till skrivmaterial och expenser,
ved m. m. Däremot torde det under åttonde huvudtiteln till samma
ändamål nu föreslagna anslagsbeloppet av denna anledning böra höjas
med nämnda summa 33,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang
meddelar sitt beslut i fråga om andra huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande
ändamål, får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten
163
Biksdagens skrivelse Nr 8 A.
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved in. m., nu 250,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till 243,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor).
235:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för ersättande
av de av riksgäldskontoret förskottsvis utbetalade medel till uppförande
av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.
Enligt skrivelse den 14 maj 1904 medgav riksdagen, bland annat, att kvarteret
Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga delen av
kvarteret Grönlandet norra därstädes ävensom statens byggnader inom dessa
kvarter finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås
med besparad hyresinkomst från egendomen i förstnämnda kvarter till en
byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare av vetenskapsakademien
förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter
samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt
upplåtas viss till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande mark mot ersättning
till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden att för
djurgårdskassans ändamål användas.
I skrivelse den 1 juni 1908 anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen
med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit för uppförande å ett till
tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpt område vid Djurgårds-Frescati
av nya byggnader för museet i huvudsaklig överensstämmelse med företedda
ritningar dels medgivit, att riksmuseets byggnadsfond finge i sin helhet
användas, dels besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor skulle av riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämde, för
att återgäldas i den mån då ännu osålda, staten tillhöriga andelar i kvarteren
Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm ävensom statens
byggnader i samma kvarter bleve försålda och köpeskillingar därför inflöte,
dels ock under åttonde huvudtiteln beviljat för byggnaderna ytterligare erforderliga
medel.
Riksgäldskontoret har under åren 1912 och 1913 till dåvarande överintendentsämbetet
utbetalat hela det anvisade beloppet 990,000 kronor. Sedermera
har detta belopp år efter år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper
såsom en dess fordran. Någon försäljning av de staten tillhöriga tomterna
och byggnaderna i ovannämnda båda kvarter har numera icke ansetts böra
ifrågakomma. Fastigheterna i kvarteret Grönlandet norra hava redan disponerats
till lokaler för statsinstitutioner, och även byggnaderna i kvarteret
164
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Grönlandet södra anses behövliga för allmänna ändamål. Till följd därav
har ersättning för ifrågavarande förskott ansetts böra beredas riksgäldskontoret
på annat sätt än som förutsattes, då anslaget beviljades.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för ersättande av de av riksgäldskontoret förskottsvis
utbetalade medel till uppförande av nya byggnader för naturhistoriska
riksmuseet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av
990,000 kronor.
237:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 239) föreslagit angående
anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 210,
anmält sitt beslut.
238:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
I anslutning till riksdagens tidigare anmälda beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något att
erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande av
tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln anvisat
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
239:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till beredande
av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.
I anslutning till riksdagens tidigare anmälda beslut i fråga om de allmänna
grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får
riksdagen, som icke har något att erinra mot det under förevarande huvudtitel
för ändamålet äskade anslaget, anmäla, att riksdagen till beredande av
dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln anvisat
ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.
240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) och under
erinran, att riksdagen numera meddelat beslut angående grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927,
vilka grunder äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för budgetåret
1925—1926, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att de för budgetåret 1925—1926 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårds
-
165
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,
ävensom åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola
lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1926—1927;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må betinnas
erforderliga, som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende
nu gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
vid de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna
läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda
lärargrupper anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av
21,000,000 kronor.
241 :o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon annan förändring
icke ifrågasatts än att ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt avseende försummade barn ur huvudtiteln uteslutits
och medel för ändamålet i stället beräknats under femte huvudtiteln.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit
särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 14 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.
v
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.