Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1926-05-14 · 165 sidor, varav 164 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 164 av 165 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande Nr 8 och memorial Nr 103.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte
-

mentet på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

3 kansliråd.......................................... B 30

3 förste kanslisekreterare................................ B 26

1 registrator......................................... B 22

3 andre kanslisekreterare................................ B21

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 8 A. 1

Departe
mentet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek och

museer.

Befattning. Lönegrad.

1 kansliskrivare ...................................... Bil

1 förste expedition svakt................................. B 7

2 kanslibiträden ...................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................... B 5

5 kontorsbiträden..................................... B 4

dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas från

och med budgetåret 1926—1927:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......kronor 157,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................... » 29,400

Summa kronor 186,500

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor,

med 95,100 kronor till 186,500 kronor.

Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, anmäler riksdagen

i särskild skrivelse sitt beslut.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till fortsatt

utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

inom riksdagen väckta motioner (I: 75 och II: 99), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie

stat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»Envar, som äger något intresse för utforskandet av Sveriges historia i

äldre och nyare tid, måste inse, i hur hög grad utgivandet av själva källmaterialet

befordrar detta arbete. Först när de historiska källorna blivit

tryckta, bli de lätt tillgängliga för forskare, som taga upp problemen till

ständig förnyad prövning, och för den större krets, som vilja höra gångna

tider tala med sin egen tunga. Och denna krets vidgas i samma mån, som

mindre, populärt lagda källpublikationer kunna utges på grundval av de

större, mer vetenskapliga. Både forskningen, skolan och den historiskt intresserade

allmänheten få med tiden nytta och glädje av dessa historiska

källpublikationer, mer direkt eller mer indirekt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Sedan länge har det i alla kulturländer betraktats såsom ett statsintresse

att främja en sådan publikationsverksamhet. Vad Sverige angår, ha statsmakterna

alltsedan 1853—54 års riksdag beaktat detta, och det har därvid

ansetts ligga i sakens natur, att riksarkivet är närmast att organisera och

sköta utgivningsarbetet. Anslaget, från början 3,000 riksdaler riksgälds, blev

år 1890 på grund av enskilda motioner i verkligheten höjt till 4,500 kronor

därigenom, att 1,500 kronor anvisades till utgivandet av en serie ''Svenska

riksdagsakter’, som för närvarande hör till våra värdefullaste och mest använda

källpubli kationer, ehuru den är långt ifrån fullbordad. Bland andra

likartade serier, som utgivits genom riksarkivets försorg, må erinras om

''Svenskt Diplomatarium’, ''Konung Gustaf I:s registratur’ och ''Svenska

riksrådets protokoll’, allt källor av utomordentligt värde och intresse.

Det egendomliga är, att detta publikationsanslag sedan år 1890 icke har

blivit höjt, ehuru redan penningvärdets fall har inneburit en reel minskning

och ehuru en verklig förhöjning helt visst, i sammanhang med forskningens

krav, hade varit önskvärd. Den 31 augusti 1925 ingav riksarkivet till Kungl.

Maj:t en utförligt motiverad framställning, som utmynnade i en hemställan,

att ett reservationsanslag på ordinarie stat av 15,000 kronor skulle begäras

av riksdagen för ''fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia’. Såsom skäl anfördes

bland annat, att tryckningskostnaderna avsevärt stegrats, att också

redaktionsarvodena (som förekomma i den män riksarkivet icke är i tillfälle

att anlita sina egna arbetskrafter under tjänstetid) måste tillmätas alltför

knappt och att det i övrigt vore önskvärt, att publikationsverksamheten, i

sammanhang med det ökade intresset för historisk forskning, kunde vidgas

utöver den gamla ramen. Därvid erinrades särskilt om att någon del av

kammararkivets rika material kunde förtjäna att utgivas och särskilt om

planerna att till den svenska riksdagens 500-års jubileum år 1934 åstadkomma

en monumental svensk riksdagshistoria, som naturligtvis i väsentlig grad

måste bygga på sovrat och utgivet källmaterial.

För att endast beröra de båda sist anförda punkterna synes det oss uppenbart,

att det i bästa mening tidsenliga intresset för ekonomisk historia i sin

mån kunde främjas på det sätt riksarkivet avsett och att fullföljandet, delvis

efter ny planläggning, av publicerande av aktstycken, som äro av vikt

för den svenska riksdagens historia, i hög grad skulle underlätta utarbetandet

av riksdagshistorien. Detta senare har också behjärtats av de kommitterade,

som av riksgäldskontoret fått i uppdrag att utreda frågan om utgivandet av

''ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen’. Dessa,

som ställt sig avvisande till tanken, att riksgäldskontoret i detta sammanhang

skulle föranstalta utgivandet av källpublikationer till riksdagens historia,

anföra i en skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 oktober 1925 följande: Det

är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer måste för all framtid

vara av största betydelse för all forskning rörande riksdagens historia och

de mångskiftande spörsmål, varmed den sysslat under sin halvtusenåriga

tillvaro, och att även det nu ifrågavarande arbetet skulle av dem komma

att draga synnerligt gagn. Emellertid höra aktpublikationer sådana som de

ifrågavarande sedan decennier i följd av riksdagens beslut till de utgivningsarbeten,

som äro uppdragna åt riksarkivet att verkställa, och det synes oss

under sådana förhållanden icke ändamålsenligt att föranstalta vid sidan därav

om nya genom riksgäldskontoret utgivna serier av dylika akter. Vi skulle

även av den anledning finna detta olämpligt, att i ena fallet — det historiskt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

statsrättsliga arbetet — det är fråga om en publikation, som bör vara fullbordad

till ett visst jubileumsår, under det att i det andra fallet — aktpublikationerna

— frågan gäller serier, vilkas utgivande bör fortgå även

därefter. Den utomordentliga betydelse, som måste tillerkännas dessa aktpublikationer,

synes oss emellertid påkalla att deras utgivande i möjligaste

mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit, riksarkivet under hänvisning

bland annat härtill i underdånig framställning av den 31 sistlidna augusti

hemställt om förhöjning av till dessa aktpublikationer utgående årsanslag,

vilket trots flerdubbla publikationskostnader för närvarande icke är högre än

det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av sagda anslag,

som kunna finnas erforderliga’.

Av årets statsverksproposition finner man, att departementschefen, ehuru

ense med riksarkivet om önskvärdheten av att dess publikationsarbete måtte

få en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, icke ansett sig kunna

förorda någon höjning av anslagsbeloppet, och Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att anvisa endast ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.»

Under en lång följd av år hava anslag anvisats å extra stat till utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia. Under vart och ett av åren 1918—1922 utgick anslaget med

6.000 kronor och under förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret

1923—1924 beviljades emellertid intet anslag för ändamålet med hänsyn

till de då rådande statsfinansiella förhållandena. Enär ett inställande

av ifrågavarande utgivningsarbete ansågs medföra alltför stora olägenheter,

föreslog Eders Kungl. Maj:t 1924 års riksdag att för budgetåret 1924—1925

för ändamålet bevilja ett extra anslag av 4,500 kronor. Riksdagen biföll Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Likaså har för budgetåret 1925—1926 anvisats för ändamålet

ett extra anslag av 4,500 kronor.

Riksarkivet har hemställt om förslag till riksdagen att för fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag av

15.000 kronor. Vidare hava de kommitterade, vilka av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsetts att verkställa utredning angående utgivande i samband

med firande av riksdagens 500-åriga tillvaro av ett historiskt och statsrättsligt

arbete om den svenska riksdagen, hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning

om vidtagande av åtgärder, som kunna befinnas erforderliga, för ett väsentligt

höjande av nu ifrågavarande anslag. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

har departementschefen förklarat sig ense med riksarkivet om betydelsen av

nämnda publikationsarbete samt om önskvärdheten av att detsamma måtte

kunna givas en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, men

emellertid icke ansett sig för närvarande kunna förorda en höjning av anslagsbeloppet.

Enligt riksdagens mening torde någon tvekan icke råda om den utomordentliga

betydelsen för den historiska forskningen av de aktpublikationer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som riksarkivet genom förevarande anslag satts i tillfälle att utgiva. De

bidrag de givit till forskningen hava varit många och värdefulla, och de

hava därigenom även främjat en ökad kännedom om vårt folks och vårt

statslivs utveckling. Anslagets hittillsvarande knapphet har emellertid i hög

grad försvårat och hämmat publikationsverksamheten. Det synes riksdagen

ligga i öppen dag, att det anslag, som för mer än 30 år sedan ansågs vara

för detta ändamål tillräckligt, icke nu skall kunna fylla det ändamål det

är avsett att befordra. Då härtill kommer det stegrade intresse för historisk

forskning, som numera med styrka gör sig gällande, finner riksdagen vägande

skäl tala för de yrkanden, som i ovanberörda motioner framkommit, varigenom

möjlighet skulle beredas för ett snabbare utgivande av det historiska

urkundsmaterialet än vad de senare åren varit möjligt. En alldeles särskild

omständighet, som framhäver vikten av det av motionärerna framburna

kravet, anser riksdagen utgöras av det av riksdagen numera beslutade utgivandet

av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

Såväl för utarbetande av detta arbete som för fortsatta forskningar på området

är det uppenbarligen av största vikt, att utgivande av det riksdagens

historia belysande aktmaterialet sker i större omfattning och med hänsyn

till tidpunkten för berörda arbetes färdigblivande i hastigare tempo.

I betraktande av vad sålunda förekommit, har riksdagen funnit grundad

« anledning föreligga, att ett större belopp ställes till förfogande för ifrågavarande

ändamål, än Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Riksdagen har

alltså å ordinarie stat under riksarkivet uppfört för ändamålet ett anslag,

vars belopp riksdagen funnit lämpligen kunna bestämmas till 8,000 kronor.

Den närmare planen för anslagets användning och gången av utgivningsarbetet

torde böra överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att fastställa.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (1: 75 och II: 99) i riksstaten under

riksarkivet samt under rubrik: fortsatt utgivande genom riksarkivet av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, uppfört ett

ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 11,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t med
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

delade bestämmelser, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

29,000 kronor.

För katalogiseringsarbeten vid kung! biblioteket har riksdagen för löpande

budgetår anvisat ett extra anslag å 20,800 kronor, med vilket belopp närmast

åsyftas att möjliggöra en katalogisering över de ofullständigt förtecknade

delarna av kungl. bibliotekets äldre svenska samlingar. Detta behov

kvarstår alltjämt. Den nu begärda anslagsökningen avser att uppfylla ett

för biblioteket såsom synnerligen viktigt betecknat önskemål, nämligen åstadkommande

av en för allmänheten tillgänglig kataloganordning. Departementschefen

framhåller, att tillkomsten av en dylik katalog skulle i hög

grad minska behovet av ökade arbetskrafter, vilket behov med nödvändighet

komme att göra sig än mer gällande i samma mån bibliotekets samlingar

växte och allmänhetens lånekrav stegrades. Det vore följaktligen,

enligt departementschefens mening, en åtgärd i besparande syfte, som

ifrågasättes; genom vissa engångskostnader under ett begränsat antal år

skulle man kunna undvika de permanenta och betydligt högre kostnader,

som läge i anställandet av ökad personal för bibliotekets expeditionsarbete.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,

enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt

för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41:a årgång, omfattande

år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 5,000

kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;

dels oek till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a-—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

För nu ifrågavarande ändamål utgå för löpande budgetår anslag till belopp

av respektive 5,000 och 2,000 kronor. Den nu begärda förhöjningen

av sistnämnda anslag står i överensstämmelse med den beräkning rörande

kostnaderna för tioårsregistret, som förelädes 1924 års riksdag.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt

för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande

år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag å 5,000

kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31 :a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med

25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Till bokinköp och bokbindning utgår jämväl för löpande budgetår ett

extra anslag till samma belopp, som nu föreslås, eller 20,000 kronor.

Vad angår den föreslagna höjningen av den ordinarie anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, är densamma föranledd företrädesvis av såväl

den stegrade bokproduktionen och de i ovanligt hög grad höjda prisen å

den utländska bokmarknaden som de alltjämt uppdrivna bokbindningskostnaderna.

Departementschefen erinrar om den utomordentligt viktiga ställning,

som kungl. biblioteket intager i vårt lands biblioteksväsende såsom

förmedlare av boklån till bibliotek och institutioner i landets skilda delar,

samt påpekar vikten av att kungl. biblioteket må erhålla möjlighet att följa

med det väsentligaste av den i utlandet utkommande litteraturen och därigenom

fylla sin uppgift som vårt nationalbibliotek.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen kan visserligen förefalla

högt tillmätt; då emellertid riksdagens vederbörande utskott tagit närmare

kännedom om den oerhörda stegringen av priserna å den utländska

bokmarknaden under de senare åren och de ekonomiska svårigheter i övrigt,

varmed kungl. bibliotekets ledning haft att för uppehållande av bibliotekets

ställning kämpa, har riksdagen funnit nödvändigt, att en höjning av anslaget

i fråga, i likhet med vad som Eders Kungl. Maj:t föreslagit, vidtages.

Riksdagen har därför

dels ökat den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med

25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

8:o) Sedan 1925 års riksdag för uppförande i samband med kungl. bibliotekets

nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda

ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse den 6 oktober

1921 angivna s. k. mindre förslaget beviljat ett belopp av 740,000 kronor

samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visat 225,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen

att av nämnda utav 1925 års riksdag beviljade belopp av 740,000 kronor för

budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av

365,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1925 års riksdag beviljade

beloppet av 740,000 kronor till uppförande i samband med kungl. bibliotekets

nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader för budgetåret

1926—1927 anvisat såsom extra reservationsanslag ett belopp av 365,000

kronor.

9:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 9) föreslagit riksdagen i fråga

om understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping har riksdagen,

i anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten

proposition nr 48, i skrivelse nr 111 meddelat sitt beslut.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen

dels att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock att för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med

den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket

för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Till uppehållande av verksamheten vid pedagogiska biblioteket har riksdagen

för löpande budgetår anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Då nu

för ändamålet föreslås ett till 5,000 kronor nedsatt belopp, är detta beroende

därpå, att för biblioteket, för vilket hittills förhyrts lokaler, kommer

att, enligt vad departementschefen framhåller, hyresfritt upplåtas nya lokaler

i den statens ämbetsbyggnad, som är under uppförande vid Hantverkargatan

i Stockholm. Avsikten är, att biblioteket skall kunna taga sina

nya lokaler i besittning med hösten 1926.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att

utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med den

förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket för

samma budgetår anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

11:0) 1 enlighet med Eders Kung], Majrts förslag (punkt 11) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anslag av 1,500 kronor, att med högst detta belopp utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att böja det

för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas

vård och underhåll samt expenser från nuvarande belopp 11,000 kronor

med 5,000 kronor till 16,000 kronor.

Den ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd av dess under senare

år uppvisade otillräcklighet. Departementschefen har erinrat om de speciella

kostnader, vården och underhållet av museets dyrbara samlingar påkalla,

helst som jämväl den moderna museitekniken ställer ökade krav på

konstföremålens förvarande och utställande.

Riksdagen, som väl blivit övertygad om behovet av ökade medel för ifrågavarande

ändamål men av den förebragta utredningen icke funnit detta behov

ännu kunna betraktas vara av stadigvarande beskaffenhet, har ansett

försiktigheten bjuda att, innan tillräcklig erfarenhet härutinnan vunnits, uppföra

den föreslagna anslagshöjningen, 5,000 kronor, såsom extra anslag.

Riksdagen har förty

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

för nationalmuseum: samlingarnas vård och underhåll samt

expenser med oförändrat belopp, 11,000 kronor;

dels ock till förstärkning av nämnda reservationsanslag för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för fortsatt

etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Den för riksdagen år 1925 framlagda kostnadsberäkningen för en fullständig

etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk slutade å

ett belopp av 6,500 kronor, varav riksdagen för löpande budgetår anvisat

3,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot att nu för ändamålet

anvisas återstående beloppet, får förty anmäla, att riksdagen för fortsatt

etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av

arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,850 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sorg anordnade vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har riksdagen

för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen, som funnit starka skäl tala till förmån för Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader, som äro förenade

med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,

föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och

transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konservering av

handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms

slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott bestämma.

Anslaget, som jämväl för löpande budgetår utgår med 12,000 kronor, har

hittills avsett allenast tavelsamlingen å Gripsholms slott.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, vill, samtidigt som riksdagen ansluter sig till departementschefens

uttalande om lämpligheten av att från olika håll infordra anbud å konserveringsarbetenas

utförande, framhålla, att det med hänsyn till det dyrbara

tavelmaterialet är av den största vikt, att konserveringsarbetena anförtros

endast åt fullt kompetenta personer.

Riksdagen har alltså, till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Gripsholms och Drottningholms slott för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för

livrustkammaren;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 11

dels föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till

lönegraden B 27;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för livrustkammaren;
dels

medgiva, att Eders Kungl Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda

avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och

32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till

avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av

avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren

för livrustkammaren;

dels förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för

vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att

gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,

å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren

uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900

kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder; samt

till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag

av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Eders Kungl. Maj:t

angivna grunder.

Statens kostnader för uppehållande av verksamheten vid och underhållet

av livrustkammaren bestridas för närvarande från en mängd olika i riksstaten

uppförda anslag. Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att bringa enhetlighet

och överskådlighet i hithörande förhållanden. Ett från livrustkammaren

framlagt förslag om uppförande av institutionens anslag på ordinarie stat

har departementschefen med hänsyn till vissa svävande museifrågor icke

ansett sig böra tillmötesgå i annan mån än att han förordar att avlöningen åt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

livrustkammarens föreståndare må utgå å ordinarie stat. Riksdagen delar

denna uppfattning och har bifallit förslaget i detta hänseende.

Förslaget att föreståndaren för livrustkammaren hänföres till lönegraden

B 27 har riksdagen bifallit.

Det föreslagna extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

är beräknat på följande sätt:

Tekniskt biträde (livrustmästare) . . .

Kvinnligt tekniskt biträde (åldfru) . .

4 vaktmästare.................

Amanuens ...................

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp

Avlöningsförhöjningar...........

......kronor 3,486: —

...... » 3,000: —

...... » 9,768: —

...... * 5,676: —

...... » 1,200: —

...... » 770:-

Summa kronor 23,900: —

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad härutinnan beräknats

och föreslagits men vill emellertid framhålla, att riksdagen härigenom

icke i någon mån tagit ställning till en i samband med anslagets

eventuella uppförande å ordinarie stat blivande definitiv reglering av avlöningsförhållande

för nu senast berörda personal.

Det föreslagna anslaget å 22,100 kronor till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar har enligt statsrådsprotokollet beräknats skola

utgå till nedan angivna ändamål med följande belopp:

Tjänstedräkter................................kronor 500: —

Samlingarnas vård och expenser................... » 4,000: —

Samlingarnas ökande........................... » 3,500: —

Etikettering av samlingarna...................... » 1,000: —

Upprättande av lappkatalog...................... » 9,700: —

Avskrifter av äldre inventarieförteckningar........... » 2,400: —

Montering av föremål i samlingarna................ » 1,000: —

För de flesta av nu senast angivna ändamål har riksdagen årligen anvisat

extra anslagsmedel. I ett par fall äro summorna något höjda utöver vad

hittills beviljats.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot beräkningen av senast

berörda anslag och har följaktligen beviljat detsamma.

Till livrustkammaren utgå för innevarande budgetår dels särskilda för

samlingarna uppförda anslag å sammanlagt 30,400 kronor, dels från anslaget

till nordiska museet, stort 126,550 kronor, ett belopp av i runt tal 11,100

kronor, dels ock från anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren, stort 5,000 kronor,

ett belopp av 1,400 kronor, tillhopa alltså 42,900 kronor. Då sammanlagda

beloppet av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagen uppgår till 57,000

kronor, medför förslaget en kostnadsökning av 14,100 kronor. Om hänsyn

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13

tages till den med löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen,

bliver emellertid kostnadsökningen mindre än sistberörda summa utvisar.

På sätt framgår av punkterna 24 och 26 i det följande, har riksdagen i

anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutat en minskning av dels

anslaget till nordiska museet med 11,100 kronor, dels ock anslaget till tillfälliga

lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska museet och livrustkammaren

med 1,400 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för

livrustkammaren;

dels föreskrivit, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till

lönegraden B 27;

dels fastställt följande

Stat för livrustkammaren.

Avlöning till föreståndaren för livrustkammaren, förslagsanslag

....................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................

Summa förslagsanslag

kronor 10,500: —

» 500: -

kronor 11,000: —

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t ma utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda

avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och

32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till

avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av

avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren

för livrustkammaren;

dels förklarat, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för

vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,

å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkam maren

uppfört till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;

dels för budgetåret 1926—1927 anvisat till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor,

att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder;

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisat till underhåll och vård av

livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor,

att likaledes utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser

skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande avdelningsföreståndare

på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning

eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där

det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare

ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,

vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande

avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan

befattning av nämnda slag vid museet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet

på följande sätt: T„ ,

r Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare..............B 30

8 museiassistenter.............................. B21

1 förste konservator............................. B17

1 konservator..................................B15

4 preparatorer ................................. B10

1 maskinist................................... B 10

4 museibiträden................................ B 7

1 förste vaktmästare.............................B 7

1 vaktmästare, tillika trädgårds skötare................B 5

5 vaktmästare ................................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för naturhistoriska riksmuseet;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser ifråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgiva, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen

och av konservatorsbef åtta ingen vid museet må komma i åtnjutande

av semester under 45 dagar årligen;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,

provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången

av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit

för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant

avlöning från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt

bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas

med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningar m. m. å 194,112 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie

förslagsanslag till avlöningar in. in. å 228,350 kronor;

dels höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp, 41,300

kronor, med 52,020 kronor till 93,320 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av

2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400

kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

ett belopp av 4,000 kronor,

till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare

ett belopp av 300 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (I: 107 och II: 255), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta de ändringar uti Eders Kungl. Maj:ts äskanden

till anslag för nästa budgetår till naturhistoriska riksmuseet,

att det i staten i stället för »1 förste vaktmästare» i lönegrad B 7 upptages

»1 uppsyningsman» i lönegrad B 10 och att i stället för »1 vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare» i lönegrad B 5 upptages »1 vaktmästare,

tillika trädgårdsmästare» i lönegrad B 7 samt att det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. i samband därmed höjes med 910 kronor eller

till 229,260 kronor,

att det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. höjes med 375

kronor eller till 93,695 kronor,

samt att det särskilda arvodet åt den trädgårdssakkunnige vaktmästaren

höjes till 600 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda löneregleringsförslaget bygger i allt

väsentligt på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet

betänkande.

Vad först beträffar intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet har riksdagen

i särskild skrivelse nr 79 allaredan meddelat sitt beträffande dessa

befattningshavares avlöningsförmåner fattade beslut, innebärande, att bemälde

intendenter under benämning professorer och avdelningsföreståndare skola

hänföras till lönegraden B 30 i det civila avlöningsreglementet.

Det till förste intendenten nu utgående arvodet av 500 kronor har föreslagits

skola utgå med oförändrat belopp till den avdelningsföreståndare,

som har överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter. Häremot

har riksdagen intet att erinra.

Assistenterna, för vilka nu utgår ett arvode av 4,600 kronor till en var,

äro med ändrad benämning museiassistenter föreslagna till erhållande av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ordinarie anställning med placering i lönegraden B 21. Riksdagen har ansett

sig böra bifalla detta förslag.

I avseende å övergången till de nya förhållandena anser departementschefen

den anordningen böra vidtagas, att fullmakter av vetenskapsakademien

omedelbart utfärdas för de assistenter, vilka i denna egenskap efter

vederbörliga förordnanden tjänstgjort vid museet i tio år och däröver, men

att i övrigt nu löpande, av vetenskapsakademien meddelade förordnanden

fortfarande gälla för den tid de avse, varunder nuvarande arvodesbelopp

jämte tillfällig löneförbättring böra utgå, vederbörande dock obetaget att

skriftligen förklara sig vilja med den nya statens ikraftträdande avstå från

honom givet förordnande, i vilket fall ban må kunna efter ansökan och

sedan platsen ifråga blivit i vederbörlig ordning ledigförklarad av vetenskapsakademien

utnämnas till ordinarie innehavare av densamma. Riksdagen

finner denna anordning välbetänkt och har mot densamma intet att erinra.

Konservatorerna — en förste konservator och en konservator — vilka nu

åtnjuta avlöning av 3,500 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 400 kronor,

respektive 3,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å 300 kronor,

äro förslagna till placering i lönegraderna B 17, resp. B 15. Det nu utgående

arvodet å 300 kronor till den konservator, som förordnas att undervisa

och handleda konservatorselever, skulle vid löneregleringen indragas,

och åläggande i detta hänseende utan ersättning tillkomma konservatorerna.

Konservatorerna hava nu en var rätt till en månads semester och äro bundna

vid 6 timmars daglig arbetstid. Med hänsyn till det hälsovådliga arbete,

som är förenat med utövande av dessa tjänster, och då nuvarande innehavare

av befattningarna styrkt sig sedan åtskillig tid lida av i tjänsten

ådragen arsenikförgiftning, har föreslagits, att semestern för bemälda nuvarande

tjänstinnehavare utsträckes till 45 dagar, varjämte departementschefen

såsom en ändring i gällande instruktion tänkt sig den bestämmelsen,

att tjänstetiden må kunna efter vederbörande intendents beprövande nedsättas

under 7 timmar de dagar, då konservatorna äro sysselsatta med hälsovådligt

arbete. Eders Kungl. Maj ds förslag beträffande konservatorerna har

riksdagen funnit sig böra bifalla. I avseende å den tilltänkta nedsättningen

av tjänstetiden under 7 timmar har riksdagen intet att erinra, under förutsättning

likväl att en dylik bestämmelse varder med varsamhet tillämpad,

så att den generella regeln om 7 timmars tjänstgöring icke bliver i avsevärdare

mån eftersatt.

De fyra vid riksmuseet anställda kvinnliga biträdena, av vilka för närvarande

två åtnjuta avlöning enligt första och två enligt andra graden av

den för dylika biträden förut gällande löneskalan, skulle enligt förslaget

under benämning museibiträden hänföras till lönegraden B 7. Riksdagen

har ansett sig böra bifalla detta förslag.

Preparatorerna vid museet äro, i likhet med vad som skett i fråga om

motsvarande befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 sand. Nr 8 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vetenskapliga institutioner, föreslagna till placering i lönegraden B 10. Häremot

har riksdagen intet att erinra.

Förslaget om maskinistens hänförande till samma lönegrad har riksdagen

likaledes ansett sig böra bifalla.

Vid riksmuseet finnes nu anställd en förste vaktmästare med avlöning i

B-grupp. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att denne, i likhet med vad som

skett i fråga om motsvarande befattningshavare vid andra institutioner, hänföres

till lönegraden B 7. I ovanberörda motioner har yrkats, att denne

befattningshavare under benämning »uppsyningsman» måtte placeras i lönegraden

B 10. Till stöd härför har anförts följande:

»Bland de uppgifter, som åligga l:ste vaktmästaren (vilken i övrigt enligt

instruktionen helst bör äga någon kunskap i främmande språk) är hans i

§ 23 mom. 2 av riksmuseets instruktion stadgade förmanskap för museets

övriga vaktmästare i allt som rör deras arbete för museet i dess helhet.

Förutom de ordinarie vaktmästarna finnas emellertid vid museet fast anställda

7 extra bevakningsbiträden, 5 städerskor och en nattvakt, varförutom tillfälliga

medhjälpare ofta måste anlitas för kortare tid. Hela denna personal

är underställd förste vaktmästaren, som har att i huvudsak på egen hand

övervaka densamma, leda arbetet, kontrollera nattbevakningen m. m. Förste

vaktmästaren skall enligt instruktionen ''anskaffa nödig bevakningspersonal’,

och motsvarande åliggande kommer i verkligheten på hans lott även beträffande

städerskorna och tillfälligt anställd personal. Han äger att uppgöra

avlöningslistor för den extra personalen, kontrollera beräkningen av arbetstid

och verkställa utbetalning av avlöning, för vilket ändamål han från vetenskapsakademiens

kamrerarekontor utbekommer förskott, som av honom redovisas.

Han måste i stor utsträckning ombesörja inköp ur det allmänna

expensanslaget av inventarier och förbrukningsmaterial. Hans ställning i

förhållande till allmänheten är även av krävande art; han svarar för ordningen

inom de stora utställningslokalerna under visningstiden och ombesörjer

vidare försäljningen av vägledningar samt redovisar inflytande medel.

Förste vaktmästarens omsorg om det stora byggnadskomplexet har ansetts

vara av den betydelse, att han därför tillerkänts fri bostad jämte bränsle,

vilken förmån han genom den nya löneregleringen förlorar. Löneregleringskommittén

håller visserligen före, att ingen ersättning för den förlorade

naturaförmånen bör beräknas, men enligt inhämtade uppgifter äro de åligganden,

för vilka dessa förmåner hittills utgått, av mycket stor betydelse för

byggnadernas rätta vård. Ett enda exempel må anföras. Under den tid,

som förflutit efter inflyttningen i de nya lokalerna, har det vid häftiga regn

blott alltför ofta inträffat, att läckor i taken uppkommit, vilka, om de ej i

tid uppmärksammas, kunna förorsaka synnerligen allvarliga skador med avseende

på inventarier och samlingar. Överhuvudtaget måste förste vaktmästaren

vara beredd att alla tider på dygnet ingripa beträffande plötsligt

uppkomna skador och bristfälligheter av olika slag. Han är vidare ansvarig

för upprätthållandet av god ordning beträffande personalens bostäder, för

vilken uppgift, förutom gott omdöme, en i alla avseenden starkt markerad

förmansställning är av vikt. Den av löneregleringskommittén omtalade

extra ersättningen av 200 kronor grundar sig blott på en tillfällig överenskommelse

med byggnadsstyrelsen och utgår för uppgifter, vilka ej tillkomma

förste vaktmästaren i tjänsten, främst kontrollen för byggnadsstyrelsens räkning

av med reparationer sysselsatta arbetare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För en rätt uppskattning av förste vaktmästarens tjänsteställning är en

särskild omständighet beträffande riksmuseets organisation av stor vikt. Såsom

i någon mån torde framgå redan av det föregående och för övrigt är

naturligt beträffande en institution av museets storlek och art, förekomma

en mångfald för hela museet gemensamma jämförelsevis maktpåliggande

praktiska bestyr, vilka icke kunna anses tillkomma en befattningshavare i

vaktmästarställning. Emellertid finnes vid museet förutom maskinisten, som

är upptagen av sina särskilda uppgifter, ingen befattningshavare av högre

grad, åt vilken dessa göromål kunna anförtros, för så vitt de icke anses böra

direkt påläggas museets förste intendent. Denne, som för sina särskilda

åligganden åtnjuter ett arvode av 500 kronor, tages helt naturligt huvudsakligen

i anspråk för större ärenden rörande museets förvaltning. Då han

för övrigt i första rummet är föreståndare för en av museets avdelningar

och har samma vetenskapliga och museala uppgifter som övriga intendenter,

är det uppenbart orimligt att beträffande de praktiska bestyren av honom

kräva en långt gående befattning med detaljer. Detta gör, att mycket

stora krav måste ställas på förste vaktmästaren och åt honom anförtros

uppgifter av mycket större omfattning och betydelse än som pläga tillkomma

förste vaktmästarna i ämbetsverken. Detta för förste vaktmästarens ställning

avgörande och för riksmuseet säregna förhållande kunde icke tillräckligt

förutses, då befattningen upprättades före utflyttningen till de nya lokalerna,

och densamma blev därför från början avgjort för lågt placerad i

löneskalan.

Med hänsyn till vad här anförts beträffande förste vaktmästarens åligganden

synes den av vetenskapsakademien för honom föreslagna löneplaceringen

väl motiverad liksom ock att han benämnes ''uppsyningsman’.»

Vid besök å riksmuseet, som företagits av ledamöter av riksdagens vederbörande

utskott, hava upplysningar inhämtats om beskaffenheten av de göromål,

som tillkomma ifrågavarande befattningshavare. Då enligt riksdagens

mening denne tjänstinnehavare icke kan i avseende å sin verksamhet jämföras

med de till lönegraden B 7 hänförda förste vaktmästarna utan måste

anses hava betydligt mera krävande och omfattande arbeten om hand än

dessa, har riksdagen funnit goda skäl vara anförda för det motionsvis framlagda

förslaget och har alltså beslutat, att tjänsten med benämning »uppsyningsman»

hänföres till lönegraden B 10.

Den av vaktmästarna, åt vilken trädgårdsgöromålen vid museet anförtrotts,

uppbär nu utöver kontant lön förmånen av fri bostad med bränsle. Eders

Kung! Maj:ts förslag innebär, att denne befattningshavare, benämnd vaktmästare

tillika trädgårdsskötare, skall hänföras till lönegraden B 5, varjämte han

med hänsyn till sin drygare tjänstgöring skulle erhålla ett arvode å 300

kronor på extra stat. I ovanberörda motioner har föreslagits, att denne befattningshavare

under benämning vaktmästare tillika trädgårdsmästare skall

placeras i lönegraden B 7 jämte ett särskilt extra arvode av 600 kronor.

Till stöd härför hava motionärerna anfört följande:

»För den befattningshavare, vilken i statförslaget benämnes vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare, hava museets intendenter och vetenskapsakademien

föreslagit lönegrad B 7, medan han av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med löneregleringskommitténs förslag, placerats i lönegrad B 5. Denna låga

placering på löneskalan synes bero på en missuppfattning rörande tjänstens

karaktär. Enligt vad jag av intendenten för den botaniska avdelningen inhämtat,

består den trädgårdssakkunnige vaktmästarens tjänstegöromål inom

avdelningen blott till mycket ringa del av handräckningsarbete och andra

enklare vaktmästargöromål, utan till alldeles övervägande del av arbete av vida

mer kvalificerad natur, såsom preparationsarbeten, ordnandet av samlingar

och dessas katalogisering, o. s. v. Eu stor del av året upptages emellertid

den huvudsakliga arbetstiden av den till museets yttre anläggningar förlagda

delen av tjänstgöringen. Denna befattningshavare är härvidlag bl. a.

förman för övriga i hithörande arbeten deltagande vaktmästare, eldare och

mera tillfälligt anställda arbetare, förmedlar med de senare avtal om anställning

och arbetspris, utbetalar dessas löner, för vilket ändamål han hos vetenskapsakademiens

kamrerare lyfter förskott, och redovisar dessa med avlöningslistor,

uppgör förslag till och verkställer inköp av nödvändiga materialier

o. s. v. Uppenbart är att så pass omfattande åligganden kräva

kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren, som måste väsentligen överstiga övriga

vid museet anställda vaktmästares, vilkas tjänstgöring utanför avdelningarna

utgöres av vakttjänst i museets utställningssalar och annat handräckningsarbete.

Av vikt för tjänsteställningens bedömande är det kanske främst, att

instruktionen för riksmuseet av denne tjänstinnehavare kräver, att han skall

vara trädgårdskunnig, vilket givetvis bör och alltid uppfattats på sådant sätt,

att han redan vid anställningen skall vara fack-kunnig trädgårdsman. Vid

platsens tillsättande har också huvudvikten lagts vid trädgårdsmeriternas kvalitet,

vilket otvetydigt framgår av det motiverade förslag, som av vetenskapsakademien

infordrades av dåvarande intendenten för botaniska avdelningen.

Akademien beslöt också i överensstämmelse med detsamma. Senare har

också museets nuvarande förste intendent i sitt yttrande med anledning av

en av den nuvarande tjänsteinnehavaren framställd begäran om löneförbättring

vitsordat, att hans ''utbildning, omfattande bland annat examen vid

statens trädgårdsskola samt 4 års studier i utlandet, ställer honom på en

annan nivå än övriga (museets) vaktmästare, och att han närmast är att jämställa

med preparatorerna’. Efter dessa uttalanden ifrågasätter visserligen

förste intendenten i viss mån behovet av en så högt kvalificerad trädgårdsman

för skötandet av museets anläggningar, när dessa en gång bli färdigordnade,

samt anser, att frågan om ''eu eventuell särskild trädgårdsmästares

ställning synes böra anstå, tills de nya förhållandena inträda’. Detta uttalande

har för löneregleringskommittén varit av grundläggande betydelse

vid dess placering av tjänsten i lönegraden B 5. Emellertid är att märka,

att sedan nyssnämnda uttalanden gjordes drygt 4 år förflutit och att, enligt

vad jag inhämtat, å ena sidan under denna tid frågan om eventuell

omreglering av förhållandena på intet sätt framskridit och att å andra sidan

de yttre anläggningarnas vård under denna tid visat sig mera krävande än

som förut framträtt. Förste intendenten har också på förfrågan förklarat,

att han numera anser tjänstens uppflyttning till lönegraden B 7 i alla avseenden

fullt motiverad. De härför i det föregående anförda skälen synas

också fullt övertygande.

Utöver avlöningen i den föreslagna lönegraden har löneregleringskommittén

åt här ifrågavarande tjänsteinnehavare föreslagit ett särskilt arvode på

extra stat å 300 kronor. Detta arvode har uttryckligen och uteslutande motiverats

med hans skyldighet att under fem sommarmånader utföra visst över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tidsarbete, så att hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid under sommaren

fastställts till 10 timmar. Det av kommittén föreslagna arvodet ansågs av

intendenterna och kungl. vetenskapsakademien i deras yttranden med anledning

av lönekommitténs betänkande för litet och föreslogs höjt till 600

kronor. Ersättning med detta belopp för tre timmars dagligt övertidsarbete

under fem månader torde stå i god överensstämmelse med de i de reglerade

verken fastställda grunderna för avlönande av övertidsarbete av befattningshavare

i lönegraden B 7.»

Riksdagen har icke kunnat undgå finna den av Eders Kungl. Maj:t för denne

befattningshavare ifrågasatta löneplaceringen väl låg. Med hänsyn till de kvalifikationer,

som fordras av tjänstens innehavare, och i betraktande därav,

att trädgårdsmästarna vid hospitalen äro hänförda till lönegraden B 10 och

underträdgårdsmästarna vid universiteten till lönegraden B 7, har riksdagen

funnit skäligt, i likhet med vad i motionerna äskas, besluta, att vaktmästaren,

tillika trädgårdsskötaren vid naturhistoriska riksmuseet, hänföres till lönegraden

B 7. Någon höjning av det extra arvodet utöver vad Eders Kungl.

Maj:t föreslagit eller 300 kronor har riksdagen däremot icke funnit skäligt

medgiva.

I fråga om övriga vaktmästares placering i lönegraden B 5 har riksdagen

intet att erinra.

I avseende å ersättningar och arvoden åt extra befattningshavare innebär

Eders Kungl. Maj:ts förslag i stort sett allenast en med hänsyn till bortfall av

tillfällig löneförbättring och ändrade grunder för dyrtidstilläggens beräkning

vidtagen jämkning av de belopp, som nu utgå. Riksdagen, som häremot

icke funnit någon anledning till erinran, föranledes att allenast i ett fall

vidtaga en mindre ändring.

Å nu gällande stat är uppförd en anslagspost å 7,000 kronor till ritningar

och fotografier. I avseende å denna post har ingen ändring av Eders Kungl.

Maj:t ifrågasatts, utan är densamma avsedd att oförändrad ingå i det föreslagna

reservationsanslaget å 93,320 kronor. I ovanberörda motioner har

emellertid yrkats på en höjning av detta anslag med 375 kronor och har

till stöd härför anförts:

»Av det till 7,000 kronor upptagna anslaget till ritningar och fotografier,

vilket är uppdelat på de sju museiavdelningarna vid Frescati med lika

belopp av 1,000 kronor, utgå bland annat arvoden till ritare. Dessa äro

i allmänhet mera tillfälligt anställda och åtnjuta icke dyrtidstillägg. Emellertid

finns vid riksmuseet även en kvinnlig ritare, som i mer eller mindre

fast anställning arbetat vid museet sedan 1894, om ock under äldre tid med

samtidig sysselsättning på annat håll. Ifrågavarande numera fast anställda

befattningshavare åtnjuter för närvarande ur ritningsanslaget ett årligt arvode

av 2,500 kronor, å vilket utgår dyrtidstillägg. Av detta årliga arvode

tillskjuter den paleobotaniska avdelningen hela sin andel av ritningsanslaget

eller 1,000 kronor, de botaniska och entomologiska avdelningarna respektive

700 och 800 kronor. Tjänstgöringen är i proportion härtill fördelad på

de olika avdelningarna. Genom den nedsättning av dyrtidstillägget, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

föranledes av regleringen, kommer ifrågavarande ritares avlöningsförmåner

att minskas med 450 kronor. Det kan givetvis icke hava avsetts, att en

dylik nedsättning skulle bliva följden av den rent formella omläggningen i

samband med löneregleringen. I alla andra motsvarande fall har ersättning

för det sänkta dyrtidstillägget beretts genom höjning av vederbörande anslag,

och ingen anledning finns att för ifrågavarande befattningshavare frångå

denna princip. Anslaget till ritningar kan icke bestrida den behövliga ersättningen,

enär den paleobotaniska avdelningen redan nu för avlöning av

denna kvinnliga ritare förbrukar hela sin andel, och de små belopp, vilka,

sedan motsvarande arvode utgått, återstå av de bägge andra avdelningarnas

andelar, äro tagna i anspråk för andra minst lika viktiga ändamål.

På det att ifrågavarande befattningshavare icke genom löneregleringen må

vederfaras en betydande och omotiverad minskning av löneförmånerna, vilket

— som sagt — icke torde varit avsett, synes anslaget till ritningar alltså

böra höjas med erforderligt belopp eller 375 kronor. Denna höjning motsvaras

av en lika stor minskning i anslag till dyrtidstillägg och medför alltså

ingen stegring av statsutgifterna i jämförelse med innevarande budgetår.»

Riksdagen bar på grund av vad sålunda anförts funnit skäligt vidtaga den

i motionen i detta hänseende föreslagna anslagsökningen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 4,000 kronor till vetenskapligt

biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen har riksdagen

bifallit.

Vad i övrigt förslaget innebär rörande särskilda avlöningsbestämmelser

m. m. har icke givit riksdagen anledning till erinran.

I nu gällande stat förekommer en uppdelning av anslagsposterna till å

ena sidan avdelningarna vid Frescati och å den andra etnografiska avdelningen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ett upphävande av denna uppdelning,

och bar riksdagen intet att häremot invända.

Anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän är i Eders Kungl. Maj:ts

förslag till stat uppfört med 210,000 kronor. I anslutning till vad riksdagen

ovan beslutat i fråga om löneplacering för en uppsyningsman och en vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare torde anslaget böra höjas med 900 kronor till

210,900 kronor.

Under den i Eders Kungl. Maj:ts statförslag uppförda anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare har sammanförts från olika poster

nu utgående medel till extra tjänstemän vid museet. Hit hava först hänförts

ersättningar till två eldare tillhopa 4,416 kronor. I nu gällande stat för

riksmuseet har 18 procent av begynnelseavlöningen till maskinisten samt av

eldarnas arvoden, tillhopa 756 kronor, avdragits å museets anslag och påförts

staten för Sveriges geologiska undersökning. I sistnämnda verks stat

har anslaget i fråga inräknats i anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m.». Då dylika överföringar föranleda, att staternas

uppställning samt anslagsbeloppens beräkning bliva onödigt invecklade, har

nu den ändringen vidtagits, att hela beloppet i fråga påförts riksmuseets

anslag. Till icke-ordinarie befattningshavare hava vidare hänförts de extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bevakningsbiträdena vid de offentliga förevisningarna, vilkas ersättningar beräknats

till 4,750 kronor. Till nattlig bevakning har räknats med ett belopp

av 3,200 kronor. Anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare»

har i anslutning härtill uppförts med 12,400 kronor, att av Eders

Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna.

Häremot har riksdagen intet att erinra.

De nuvarande expensanslagen för avdelningarna vid Frescati, nu 40,000

kronor, och för etnografiska avdelningen, nu 8,200 kronor, äro med hänsyn

till höjning av däri ingående ersättningar till extra befattningshavare beräknade

till 40,900, resp. 9,100 kronor. Dessa anslagsposter äro i förslaget

utbrutna ur hittillsvarande stater och sammanförda med museets reservationsanslag

till samlingar m. m. I sistnämnda anslag, nu 41,300 kronor,

ingå ett par poster, beträffande vilka en ökning nu ifrågasättes. Anslagsposterna

till konservatorselever, nu 1,000 kronor, och till ordnande, vård

och förökande av samlingarna m. m., nu 30,300, äro med hänsyn till ökningen

av här ingående arvoden till icke-ordinarie befattningshavare beräknade

till 1,750 kronor, respektive 31,570 kronor. Vidare har riksdagen ovan

vidtagit en förhöjd beräkning av anslagsposten till ritningar och fotografier,

nu 7,000 kronor, med 375 kronor. Riksdagen har icke funnit anledning till

erinran mot de gjorda beräkningarna och torde i anslutning till vad riksdagen

sålunda beslutat ifrågavarande reservationsanslag höra uppföras med

93,695 kronor.

Riksdagen har vid granskning av förslaget icke funnit något att i övrigt

mot detsamma erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner

(I: 107 och II: 255)

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser

skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande

avdelningsföreståndare på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning

eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där

det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare

ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,

vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest

tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande

annan befattning av nämnda slag vid museet;

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet

på följande sätt:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare........... .........B 30

8 museiassistenter............................ B21

1 förste konservator............................. B17

1 konservator.................................... jj ^5

4 preparatorer.................................. jjjq

1 maskinist................................ g 20

4 museibiträden.............................. g 7

1 uppsyningsman..................................... g20

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare......................B 7

5 vaktmästare................................ g 5

dels fastställt följande

Stat för Naturhistoriska riksmuseet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 210,900: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 5,000:_

Arvode till den avdelningsföreståndare, som utses att

hava överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter

................................ » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare....... » 12,400: —

Till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare

.................................. » 450-_

Summa förslagsanslag kronor 229,250: —

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels medgivit, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen

och av konservatorsbefattningen vid museet må komma

i åtnjutande av semester under 45 dagar årligen;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,

provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången

av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli

månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller

fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet,

enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från

anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31

§ avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19

§ av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den

nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlöningar

m. m. å 194,112 kronor — uppfört under samma rubrik ett ordinarie

förslagsanslag till avlöningar m. m. å 229,250 kronor;

dels höjt det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp,

41,300 kronor, med 52,395 kronor till 93,695 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—-1927 såsom extra anslag anvisat

till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av

2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400

kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

ett belopp av 4,000 kronor,

till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare,

ett belopp av 300 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till inköp

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och museiskåp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 2,300 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,300 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning,

belysning, städning m. m. av de lokaler i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm, vilka ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

anslag av 1,750 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1926—1927 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av brist för budgetåret 1924—-1925 i den i staten för

naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslagsposten

till expenser ett belopp av 1,300 kronor,

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma

stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt

till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret

1926—1927 ett belopp av 16,000 kronor att utgå med den fördelning, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Beträffande det begärda förstärkningsanslaget å 16,000 kronor, har riksdagen

funnit, att vissa poster i de till grund för nämnda summa liggande

beräkningarna förefalla vara väl högt tillmätta, varför riksdagen ansett sig

böra vidtaga en nedsättning av anslaget till 14,000 kronor. I övrigt har

riksdagen icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927

såsom särskilda extra anslag anvisat

dels till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i den i staten för

naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslagsposten

till expenser ett belopp av 1,300 kronor,

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma

stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt

till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret

1926—1927 ett belopp av 14,000 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 115,450

kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders

Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas

till museets ändamål.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 126,550 kronor. Anslagsminskningen

är, såsom riksdagen under punkten 19 ovan erinrat, beroende

därpå att vissa belopp, tillhopa 11,100 kronor, vilka förut av nordiska

museet utbetalats till vissa livrustkammarens ändamål, skola ingå i

det till livrustkammaren direkt utgående statsanslaget.

Riksdagen har till nordiska museet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 115,450 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets

nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor,

Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

25:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 25) föreslagit riksdagen

i fråga om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal anmäler

riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för beredande

för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa

vaktmästare m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

angivna belopp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 3,600 kronor.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 5,000 kronor.

Anslagsminskningen är, såsom under punkten 19 ovan erinrats, beroende

därpå, att de tillfälliga lönetillägg, som hittills utgått till vaktmästare m. fl.

vid livrustkammaren, komma att på grund av beslutet om löneregleringen

för livrustkammarens personal bortfalla.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande för tiden 1 juli 1926

—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid

nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 angivna belopp anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 3,600 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för beredande

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen

å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,

som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande

tid åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk, och enligt de

närmare bestämmelser, som må av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 47,000 kronor.

Den föreslagna anslagsminskningen är en följd av att i samband med en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lönereglering för livrustkammarens befattningshavare avlöningarna för dessa

hava ansetts böra helt bestridas förmedelst statsmedel, och dyrtidstilläggen

vid sådant förhållande i sin helhet skola från och med budgetåret 1926—

1927 utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret

1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av

riksdagen i huvudsak bifallits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande under tiden 1 juli 1926

—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal med undantag

av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 44,000 kronor, att utgå under

iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna varda bestämda beträffande

dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare i statens

icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser, som må av Eders

Kungl. Maj:t meddelas.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska museet

i Lund anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 25,000 kronor,

att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till

styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning åt

två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

29) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

musikhistoriska museet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag

av 4,000 kronor, att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl.

Maj.t kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor

att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

För budgetåret 1924—1925 anvisades till ifrågavarande museum ett

belopp av 7,000 kronor. I detta belopp ingick även ersättning för hyra

av lokaler. Sedan museet blivit uppsagt från sina förutvarande lokaler

och den anordning träffats, att nya lokaler skulle beredas museet i den

ämbetsverksbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vilken beräknades

bliva färdig våren 1926, anvisades för budgetåret 1925—1926 ett anslag

av 3,400 kronor, närmast avsett för magasinering och flyttning av museets

samlingar till de nya lokalerna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S i. 29

Det nu ifrågasatta anslaget å 2,450 kronor avser bidrag till uppehållande

av museets verksamhet, sedan detsamma tagit sina nya lokaler i bruk.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1926—

1927 ett extra anslag av 2,450 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 42—57 av riksstatens andra

huvudtitel framlagt förslag i fråga om de anslag till kyrkliga ändamål, vilka

ansetts böra uppföras i riksstaten för budgetåret 1926—1927. Då numera Eders

Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande av handläggningen av de kyrkliga

ärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet av riksdagen

avslagits, böra anslagen till kyrkliga ändamål, i likhet med vad tillförene

varit fallet, uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel. Riksdagen har i skrivelse

nr 190 meddelat sina beslut i fråga om anslagen till nu berörda ändamål

för budgetåret 1926—1927.

Akademier m. m.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en

katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1926—1927

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i

dess fastighet i Djursholm förvarade och av styrelsen för makarna MittagLefflers

matematiska stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de

grunder, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

Såsom framgår av den redogörelse, departementschefen lämnat för denna

fråga, är det internationella vetenskapliga samarbetet organiserat på ett annat

sätt än förut varit fallet. Under det att förr akademierna i de olika länderna

förmedlade detta samarbete, har på grund av de förhållanden, som

Kyrkliga

ändamål.

Akademier

in. m.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

uppstått efter världskriget, det blivit de olika staterna, som genom sina

regeringar fått omhändertaga och dirigera den yttre ledningen av detta arbete.

I och med att staten och ej de olika akademierna numera är den i sista

hand beslutande i fråga om anslutning till de olika internationella vetenskapliga

sammanslutningarna, komma vissa förpliktelser av ekonomisk art,

vilka förut endast delvis fallit på staten och förut även i viss omfattning

saknats, numera att helt vila på statsverket. Endast i ett fall, nämligen i

fråga om bestridande av årsavgifterna för unionen för geodesi och geofysik,

har riksdagens medverkan förut påkallats. Beträffande övriga avgifter

hava de erforderliga medlen anvisats från åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Från samma anslag hava även i regel utgått

nödiga medel för bestridande av resekostnader för delegerade vid förekommande

internationella vetenskapliga kongresser.

De kostnader, som skola bestridas med medel från ifrågavarande anslag, utgöras

dels av årsavgifterna till det internationella forskningsrådet samt till en

var av unionerna för geodesi och geofysik, för astronomi och för fysik, dels

av delegerades resekostnader. Vad angår årsavgifterna, har årsavgiften till

unionen för geodesi och geofysik, 5,200 francs, sedan ett par år utgått

från ett av riksdagen för ändamålet anvisat anslag å sistnämnda belopp.

De övriga årsavgifterna utgöra:

till internationella forskningsrådet............. 500 francs

» unionen för astronomi................... 3,000 »

» unionen för fysik...................... 400 »

3,900 francs

De sammanlagda årsavgifterna till de sammanslutningar, Sverige för närvarande

tillhör, skulle sålunda uppgå till 9,100 francs eller efter en kurs

av 17 öre för franc 1,547 kronor.

I fråga om resekostnaderna erinrar departementschefen om att det endast

är fråga om dylika kostnader för deltagande i de utom Sverige hållna

internationella vetenskapliga kongresser, som anordnas av forskningsrådet

och nu senast berörda unioner, vilka kostnader av honom beräknats till i

runt tal 2,500 kronor. Sammanlagda beloppet skulle alltså uppgå till 4,047

kronor eller avrundat 4,100 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra med ovan angivna jämkning bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för

fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservations
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31

anslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott bestämma.

36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av ökade

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926—1927 anvisat ett

extra anslag av 42,250 kronor.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

ruin, till inventering och konservering av vissa samlingar inom statens

historiska museum m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll

av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

biblioteket för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 192b 192 < anvisat ett extra reser
vationsanslag

av 1,500 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för täckande

av brist i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens räkenskaper för

budgetåret 1924—1925 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 7,663 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, för täckande av brist i vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens räkenskaper för budgetåret 1924 1925, anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 7,663 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i

de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i

nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av

10,000 kronor.

Till utförande av vissa ändringsarbeten inom de av akademien disponerade

lokalerna i nationalmuseibyggnaden, avseende att anskaffa framför allt

lämpligare arbetslokaler för statens historiska museums och riksantikvarieämbetets

tjänstemän, anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 147,000 kronor.

I planen för ifrågavarande arbeten föreslås nu vissa ändringar, vilka betingats

dels därav, att akademien såsom donation erhållit en synnerligen

värdefull myntsamling, till vilken donation är såsom villkor förbundet, att

de donerade samlingarna bleve utställda i lämplig och tillräcklig lokal inom

museet, dels ock därav, att det befunnits lämpligt att samtidigt med de pågående

ändringsarbetena inom akademiens lokaler låta utföra de arbeten,

som erfordrades för uppdragande av huvudstammar till nationalmusei blivande

värmeledning. Med den ifrågavarande donationen är jämväl förbundet

såsom villkor, att tillräckliga och ändamålsenliga montrer anskaffas

för myntsamlingarnas exponering och förvaring.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisat

dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i

de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i

nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av

10,000 kronor.

43ro) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 152, anmält, har riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, under riksstatens åttonde

huvudtitel under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1926—1927 anvisat: till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer

m. in., ävensom till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor samt till lokalhyra

för denna samling ävensom densammas bearbetning, vård och underhåll

ett extra anslag av 33,000 kronor.

44:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit angående

lönereglering för befattningshavare vid akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt

beslut.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att uppföra det

i riksstaten under akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. med ett från 37,200 kronor

till 41,300 kronor förhöjt belopp att utgå med den fördelning, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,

till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning

och renhållning ävensom till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.

Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen såsom bidrag till

uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan

för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

18,400 kronor.

Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 202, sitt beslut.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för uppehållande

av vaktmästargöromål vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid

Sergelgatan i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 2,200 kronor.

Jämväl rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

202, sitt beslut.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att dels förklara,

att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med den

1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska

akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas

med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest

tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom..

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller

vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av

dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av musikkonservatoriets direktör, vara skyldig att, utan

särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 11 saml. Nr 8 A. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid akademien eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens

bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens

tjänst icke påfordras.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning

enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya

staten skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom

i 36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära

tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före

reglementets ikraftträdande.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt

vid musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare......................................... B 26

8 lärare............................................. B21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:

1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;

5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt

8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare................................... B 7

1 vaktmästare........................................ B 5

1 kontorsbiträde...................................... B 4

1 portvakt.......................................... B 1

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för musikaliska akademien

med musikkonservatorium;

dels bemyndiga Eders Kung! Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid

musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att

äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli

månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter

fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

i

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m.

uppfört ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppföra under samma rubrik

ej mindre till avlöningar m. m. ett ordinarie förslagsanslag å 151,760

kronor,

än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag

å 6,740 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion, (I: 78), däruti hemställts att riksdagen må besluta sådan

ändring i det för riksdagen framlagda förslaget till lönereglering för musikaliska

akademien med musikkonservatoriet, att beloppet av det arvode, som

skall utgå till direktören vid konservatoriet, bestämmes till 10,000 kronor, å

vilket arvode skola utgå tre ålderstillägg, vart och ett å 480 kronor efter

respektive 3, 6 och 9 år.

Eders Kungl. Maj ris föreliggande framställning grundar sig även den på

ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet förslag, avseende

reglering av avlöningsförhållandena för såväl den vid musikaliska akademien

som vid musikkonservatoriet anställda personalen.

Musikaliska akademiens sekreterare uppbär för närvarande en begynnelse
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avlöning av 4,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor efter 5, 10 och 15 år.

Mot den nu föreslagna placeringen av sekreteraren i lönegraden B 26 har

riksdagen intet att erinra.

Den vid akademien anställde kamrerarens begynnelseavlöning utgör för

närvarande 3,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg till lönen vart och ett

å 375 kronor efter 5, 10 och 15 år. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att

kamrerarbefattningen förändras från ordinarie befattning till en arvodestjänst

med ett arvode å 4,200 kronor, varjämte förutsattes, att kamrerarbefattningen

må kunna förenas med annan ordinarie statstjänst. Riksdagen har

intet att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del.

Bibliotekariens avlöning är för närvarande bestämd till 2,000 kronor, vartill

skulle efter respektive 5, 10 och 15 år komma ålderstillägg, vart och

ett å 250 kronor. Liksom i fråga om kamrerarbefattningen innebär Eders

Kungl. Maj ds förslag, att bibliotekarietjänsten förvandlas från ordinarie befattning

till en arvodestjänst. Arvodesbeloppet är även för denne föreslaget

till 4,200 kronor. Riksdagen har ansett sig böra bifalla detta förslag.

Från och med år 1882 har konservatoriets föreståndare i akademiens stat

benämnts »direktör». Enligt beslut av 1908 års riksdag är direktörsavlöningen

bestämd till 6,000 kronor. Direktören tillsättes nu genom förordnande

på en tid av tre år. Enligt Eders Kungl. Maj ds förslag skulle själva

anställningsformen, förordnande på viss tid, bibehållas. Direktören skulle uppbära

ett arvode av 8,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och

ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Ifråga om grunderna för

ålderstilläggens utgående ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet

samt ersättning till vikarie å direktörsbefattningen m. m. skulle Eders Kungl.

Majd äga att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Motionsvis har

yrkats en höjning av arvodet till 10,000 kronor.

Enligt gällande stat är direktören i lönehänseende förmånligare ställd än

sekreteraren, men skulle enligt Eders Kungl. Maj ds föreliggande förslag detta

förhållande ändras därhän, att sekreteraren (begynnelselön 8,580 kronor—

slutlön 10,020 kronor) bleve den, som nu i lönehänseende skulle ställas främst.

En så stark förskjutning i relationen ifrågavarande befattningshavare emellan,

som Eders Kungl. Maj ds förslag innebär, synes riksdagen ej vara

motiverad, utan anser riksdagen, med hänsyn till vikten av att till den krävande

och ansvarsfulla direktörsbefattningen kunna förvärva en fullt kvalificerad

person, skäligt, att nu nämnda tjänstinnehavare varda i avlöningshänseende

ungefärligen likställda. Riksdagen har följaktligen på det sätt ansett sig höra

bifalla det motionsvis gjorda yrkandet, att riksdagen för direktören fastställt

ett arvode av 8,600 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å

480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.

För de vid musikkonservatoriet anställda ordinarie lärarna utgå avlö
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningarna med mycket olika belopp, allt efter den växlande tjänstgöringsskyldighet,

som åligger vederbörande.

För de 5 lärare, vilka hava en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar,

nämligen lärarna i pianospelning, i pianospelning i orgelklassen, i orgelspelning,

i harmonilära samt i elementar-, kyrko- och körsång, innebär Eders

Kungl. Maj:ts förslag en placering i lönegraden B21. För 3 lärare, nämligen lärarna

i solosång, i violinspelning samt i kontrapunkt, komposition och instrumentation,

vilka nu hava en undervisningsskyldighet av 15 veckotimmar,

föreslår departementschefen en utsträckning av undervisningsskyldigheten

till 20 veckotimmar. Under denna förutsättning förordas, att jämväl dessa

lärare hänföras till lönegraden B 21. Beträffande lärarbefattningen i musikens

historia och estetik föreslår departementschefen med utgångspunkt från

nuvarande löneförhållanden och med en viss avrundning av summan ett arvode

av 3,100 kronor jämte därå utgående tre ålderstillägg, vart och ett å

350 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Slutarvodet skulle alltså bli 4,150

kronor. Övriga lärarbefattningar vid konservatoriet utom orkesteranförarbefattningen,

vilka nu äro ordinarie tjänster, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag förändras till icke-ordinarie befattningar. De för dessa befattningar

föreslagna arvodesbeloppen grunda sig på en beräkning efter 300 kronor

för veckotimme, vartill skulle komma ålderstillägg, beräknade efter 30 kronor

för veckotimme. I fråga om grunderna för ålderstilläggens utgående

ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet samt ersättning till vikarier

å nu senast berörda icke-ordinarie lärarbefattningar m. m. skulle Eders

Kungl. Maj:t äga att efter lönenämndens hörande utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma rörer lärarbefattningarna vid

musikkonservatoriet, har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Den å akademiens stat nu uppförda kvinnliga biträdesbefattningen är i

Eders Kungl. Maj:ts förslag hänförd till lönegraden B 4. Likaledes är den vid

akademien anställda vaktpersonalen placerad i de lönegrader, till vilka motsvarande

befattningshavare vid nyreglerade verk hänförts. Häremot har

riksdagen intet att erinra. Beträffande vaktmästares tjänstgöringsskyldighet

utöver egen tjänst torde bestämmelser lämpligen icke böra givas av musikkonservatoriets

direktör, vadan riksdagen beslutat att vad härom i förslaget

finnes uttalat, skall utgå.

Likaså har riksdagen bifallit vad som föreslagits i fråga om det civila avlöningsreglementets

tillämplighet å de vid akademien och konservatoriet anställda

ordinarie befattningshavarna.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att Eders Kungl. Maj:t skulle bemyndigas

utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. På sätt framgår av statsrådsprotokollet,

skulle härvid, bland annat, sådana föreskrifter komma att utfärdas,

vilka skulle bereda möjlighet för befattningshavare, vilkas tjänster

för närvarande äro uppförda såsom ordinarie i staten men enligt förslaget

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skulle förvandlas till icke ordinarie, att, därest de kvarstå å gammal stat,

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått

under året närmast före avlöningsreglementets ikraftträdande, ävensom att

övergå å den nya staten efter det den med vederbörandes ordinarie tjänst

å gammal stat svarande befattningen å den nya staten blivit genom beslut

av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen förenad med rätt till pension.

Mot vad härutinnan anförts har riksdagen icke funnit något att erinra.

Vad beträffar de föreslagna arvodena till vissa befattningshavare vid såväl

akademien som musikkonservatoriet, hava desamma i staten sammanförts

under ett gemensamt anslag »avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m.» De arvoden, varom här är fråga, äro följande:

1

1

1

kamrerare, arvode ............................

bibliotekarie, arvode...........................

lärare i musikens historia och estetik, arvode........

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 350 kronor, efter 6 år

med ytterligare 350 kronor och efter 9 år med än ytterligare 350

kronor.

kronor 4,200: —

» 4,200: —

» 3,100: —

1 lärare i spelning å blåsinstrument av mässing, arvode . . »

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 270 kronor, efter 6 år

med ytterligare 270 kronor och efter 9 år med än ytterligare 270

kronor.

2 lärare, en i violoncellspelning och en i klarinettspelning,

en var arvode av 2,400 kronor.................. »

Anm.: Efter 3 år kan ett vart av dessa arvoden höjas med 240

kronor, efter 6 år med ytterligare 240 kronor och efter 9 år med

än ytterligare 240 kronor.

1 lärare i pianostämning......................... »

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 180 kronor, efter 6 år med

ytterligare 180 kronor och efter 9 år med än ytterligare 180 kronor.

2 lärare, en i kontrabasspelning och en i flöjtspelning, ävensom

1 orkesteranförare, en var arvode av 1,200 kronor »

Anm.: Efter 3 år kan vart och ett av dessa arvoden höjas med

120 kronor, efter 6 år med ytterligare 120 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 120 kronor.

2,700: —

4,800: —

1,800: —

3,600: —

Vid beräkningen av erforderligt anslagsbelopp har hänsyn tagits därtill

att ålderstillägg äro avsedda att utgå å flertalet arvoden, och hava i betraktande

härav de erforderliga anslagsmedlen beräknats efter samma grunder,

som tillämpats vid beräkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

d. v. s. med avlöning i näst högsta lönegrad. I anslutning härtill har

ifrågavarande avlöningsanslag, som tillagts förslagsanslags natur, beräknats

till 27,680 kronor eller i runt tal 27,700 kronor. Till denna summa har

emellertid vidare lagts redan nu utgående anslagsmedel till avlönande av

biträdande lärare m. m.

I avseende å dessa sistnämnda medel finnes å akademiens nu gällande

ordinarie stat uppförd en anslagspost »till arvoden åt biträdande lärare och

andra utgifter för undervisningen» å 17,000 kronor, varjämte för budgetåret

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1925—1926 anvisats ett extra anslag av 6,000 kronor till biträdande lärare

m. m. Å dessa arvoden utgår tillfällig löneförbättring med i runt tal 5,750

kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den med löneregleringen

förenade sänkningen av dyrtidstillägget hava de medel, som för ifrågavarande

ändamål erfordras, beräknats till i runt tal 34,000 kronor. Det anslag,

som i staten upptagits till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

har följaktligen föreslagits till 61,700 kronor.

Till den nya staten skulle slutligen överföras den nu utgående anslagsposten

»för beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium»

med 1,500 kronor. Däremot skulle de nu i staten upptagna anslagsposterna

»till biblioteket» 1,000 kronor samt »till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland

instrumenters vård och underhåll» — för närvarande 5,735 kronor —

med ett till 5,740 kronor avrundat belopp sammanföras till ett särskilt anslag

till materiell och expenser m. m. å 6,740 kronor, vilket anslag, i likhet

med vad som eljest gällde i fråga om anslag för dylikt ändamål, skulle

erhålla karaktären av reservationsanslag.

Riksdagen har vid prövning av vad i nu berörda hänseenden föreslagits

icke funnit anledning till någon erinran.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motion (I: 78)

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid musikaliska akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas

med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest

tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom.

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller

vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av

dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande

avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan

befattning av nämnda slag vid akademien eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens

bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens

tjänst icke påfordras.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning

enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya staten

skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom i

36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära

tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före

reglementets ikraftträdande;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt vid

musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare......................................... B 26

8 lärare............................................. B21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:

1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;

5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt

8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare.................................... B 7

1 vaktmästare........................................ B 5

1 kontorsbiträde....................................... B 4

1 portvakt........................................... B 1

dels fastställt följande

Stat för musikaliska akademien med musikkonservatorium.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 78,400: —

Arvode åt direktören för musikkonservatorium, förslagsanslag

................................... » 9,560: —

Anm.: Arvodet utgör 8,600 kronor samt kan efter 3 år höjas

med 480 kronor, efter 6 år med ytterligare 480 kronor samt efter

9 år med än ytterligare 480 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 1,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................... » 61,700: —

För beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium

................................ » 1,500: —

Summa förslagsanslag 152,360: —

Materiell och expenser m. m., reservationsanslag.......kronor 6,740: —

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid

musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att

äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter

fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri

uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika

ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall

angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av

avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från

anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den

nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m. uppfört

ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppfört under samma rubrik

ej mindre till avlöningar m. m. ett ordinarie förslagsanslag å 152,360

kronor,

än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag

å 6,740 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 såsom extra anslag anvisa:

dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500

kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska akademien

avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.

I nu gällande stat för musikaliska akademien finnas bland annat upptagna

två anslagsposter, den ena å 1,000 kronor till biblioteket och den andra å

5,735 kronor till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland instrumenters

vård och underhåll. Under nästföregående punkt har föreslagits, att nämnda

två anslagsposter skola utbrytas ur staten och sammanföras till ett reservationsanslag

till materiell och expenser m. m. Till förstärkning av ifrågavarande

anslagsposter utgå för löpande budgetår anslag å respektive 2,000

och 12,000 kronor.

De ökade anslagskraven äro betingade av det numera av riksdagen godkända

inköpet av fastigheten nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron med adressnummer

13 vid norra Blasieholmshamnen. För de härigenom för akademien

förvärvade nya lokalernas förseende med inventarier beräknas komma

att erfordras ett belopp av 20,000 kronor. Dessutom anses expensutgifterna

till följd av fastighetsförvärvet skola ökas med 2,500 kronor till 14,500

kronor, varjämte detta belopp sammanförts med anslagsbeloppet å 2,000

kronor till biblioteket till ett gemensamt anslag å 16,500 kronor till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. m.

för musikaliska akademien.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 såsom extra

anslag anvisat:

dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500

kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska

akademien avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.

51 ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader

förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 52,643 kronor, att utgå

med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ändamålet ett anslag av 53,430

kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring av

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad samt av viss staten till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A . 43

hörig, huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 52,643 kronor, att

utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

52) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att i utgiftsstateu

för universitetet i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med dieinska unuteslutande

av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande de™8ndlgeQ

lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra en professur i öron-,

näs- och halssjukdomar med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som

äro förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet

för befattningens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 6,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen om förvandling av

den biträdande lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala

universitet till en professur i samma ämnen är närmast föranledd av det

snart väntade färdigblivandet av en modernt inrättad otiatrisk klinik vid det

akademiska sjukhuset, för vilken klinik erfordrades en chef med samma

ställning som övriga klinikchefer vid sjukhuset. Härjämte har till stöd för

förslaget åberopats den stegrade betydelsen för de medicinska studierna av

undervisningen i detta ämne ävensom ämnets viktiga ställning i den moderna

terapin.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen och i betraktande av

vad till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag anförts, har riksdagen funnit

sig böra bifalla detsamma. Då i statsrådsprotokollet erinras om de konsekvenser

ett bifall till förslaget kan hava i avseende å ett framtida krav i

enahanda hänseende från Dunds universitet, vill riksdagen allenast hava

framhållit, att ett bifall till den föreliggande framställningen icke får anses

i sig innebära ett ståndpunkttagande till en motsvarande lösning av lärarfrågan

i samma ämne vid Lunds universitet, vilken sistnämnda fråga torde

böra, då den bliver aktuell, prövas efter då förhandenvarande omständigheter.

I sammanhang med nu ifrågavarande förslag har i statsrådsprotokollet erinrats

därom, att Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 21 november 1925

medgivit, att Uppsala universitet finge av sina omhänderhavande medel använda

visst belopp till uppförande pa akademiska sjukhusets tomt av en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

byggnad, innehållande bostäder för två av sjukhusets överläkare, att ägas

och förvaltas av universitetet, vars drätselnämnd skulle bestämma årshyran

med hänsyn till det hyresbelopp, som å orten i allmänhet gällde för liknande

lägenheter. De nuvarande innehavarna av professurerna i kirurgi och i obstetrik

och gynekologi hade förklarat sig villiga att mot överenskommet hyresbelopp

bebo var sin av byggnadens lägenheter, så länge de vid universitetet

beklädde ifrågavarande professorsämbeten. Då departementschefen ansåge

det vara av vikt, att nämnda lägenheter förbehölles innehavarna av just nu

nämnda professurer, ansåge han skyldighet böra föreskrivas för blivande

innehavare av dessa professurer att bebo lägenheterna, och därest någon

erinran från riksdagens sida härutinnan icke mötte, hade han för avsikt att

föreslå Eders Kungl. Maj:t att utfärda en föreskrift i detta syfte. Riksdagen

har icke funnit anledning till erinran mot vad i sistnämnda hänseende

förekommit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med uteslutande av

därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande lärare i öron-,

näs- och halssjukdomar — uppfört en professur i öron-, näs- och halssjukdomar

med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade

med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för befattningens

innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna, ävensom för detta ändamål höjt det

ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med ett

belopp av 6,600 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen

avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän. Beloppen äro med ett undantag, där minskning med 375 kronor

ägt rum, desamma, till vilka anslagen i samband med löneregleringen

för universitetet av 1925 års riksdag bestämdes för budgetåret 1925—1926.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet

i Uppsala anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

34,980 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivna ändamål.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

54:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 107,350 kronor,

att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell m. m. för

hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—

1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa:

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna

för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett

extra anslag av 2,870 kronor;

dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat:

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna

för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett

extra anslag av 2,870 kronor;

dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till inköp

av instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926 1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Från universitetsmyndigheternas sida bar för ändamålet äskats ett anslag

av 28,000 kronor. Departementschefen har räknat med en fördelning av

anslaget på två år och förordar nu för budgetåret 1926—1927 ett belopp

av 10,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av instrument, modeller och preparat

för den geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till avlöning

åt ett räknebiträde vid Uppsala universitets astronomiska observatorium

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har funnit skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till avlöning åt ett räknebiträde vid

Uppsala universitets astronomiska observatorium för budgetåret 1926—1927

anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att öka det i

utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska

institutionen uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor till

3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,

med 1,200 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1903 års riksdag ett belopp

av 2,000 kronor till arvode åt en vid Uppsala universitets meteorologiska

observatorium anställd assistent samt till övriga omkostnader vid den

seismiska stationen därstädes. Anslag till denna summa har alltsedan dess

årligen utgått å extra stat. I samband med 1925 års lönereglering för universitetet

blev assistentarvodet, 1,500 kronor, överflyttat till ordinarie stat och

samtidigt höjt till 2,400 kronor, medan däremot arvode till assistent i övrigt

bestämdes till 3,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en reglering av detta assistentarvode

till samma belopp, varmed övriga assistentarvoden vid universitetet utgå.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen ökat det i utgiftsstaten för universitetet i

Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska institutionen uppförda arvodet

åt en assistent från 2,400 kronor till 3,600 kronor samt förty höjt

det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten, med 1,200 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till bestridande

av driftkostnaderna vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans

biologiska station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Anslaget, som tidigare utgått med högre belopp, har under de senare

budgetåren utgjort 3,600 kronor.

Riksdagen, som finner den ifrågasatta anslagshöjningen motiverad, får

anmäla, att riksdagen till bestridande av driftkostnaderna vid den universitetet

i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

61 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under avdelningen III. Anslag till diverse

ändamål uppföra under rubrik »Ersättning till universitetets reservfond för indragning

av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett

belopp av 5,530 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda

universitet, universitetsstaten, med sagda belopp.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Genom den lönereglering för universitetens befattningshavare, som förelädes

1925 års riksdag och i allt väsentligt vann riksdagens godkännande, vidtogs en

ändrad uppställning av universitetens stater. Medan förut universitetsstaterna

i sin helhet utmynnade i bestämda anslag å riksstaten, skedde en

uppdelning i så måtto, att avlöningsstaterna för professorer och lärare m. fl.,

vilkas avlöningsförmåner reglerades efter dittills vedertagna avlöningsgrunder,

kommo att fortfarande representera fasta och bestämda anslag, medan

åter avlöningsstaterna för tjänstemän vid universitetens samlingar och inrättningar,

å vilka det civila avlöningsreglementet blev tillämpat, i riksstaten

uppfördes såsom särskilda förslagsanslag.

Sedan gammalt har med riksdagens medgivande den anordningen ägt

rum, att sådana besparingar å universitetsstaterna, som avsett avlöningar,

ingått till universitetens reservfonder. Denna anordning har riksdagen bibehållit

i avseende å de vid 1925 års lönereglering beslutade avlöningsstaterna

för professorer och lärare m. fl. Emellertid har ett annat förhållande

kommit att uppstå beträffande de besparingar, som kunde uppkomma å

anslagen till avlöningar åt tjänstemän och betjänte vid universitetens samlingar

och inrättningar. I och med att dessa anslag erhöllo förslagsanslags

natur, komma besparingar härå att tillgodoföras statsverkets kassafond. Vid

anmälan inför Eders Kungi. Maj:t av frågan om universitetens lönereglering

berörde föredragande departementschefen detta förhållande och framhöll, hurusom

billigheten fordrade, att universitetens reservfonder gottgjordes för de inkomstminskningar,

som därigenom skulle tillskyndas dem. I likhet med högskolornas

löneregleringskommitté ansåg han, att direkta anslag av statsmedel

här borde ifrågakomma. Emellertid erfordrades vidtagande av särskilda åtgärder

i sådant syfte ej förr än vid 1926 års riksdag, enär först vid ingången

av budgetåret 1926—1927 reservfonderna borde beredas ersättningar

för de besparingar å avlöningsanslagen för budgetåret 1925—1926,

som fonderna gå miste om.

Denna av departementschefen hävdade uppfattning föranledde ingen erinran

från riksdagens sida. Eders Kungl. Maj:t anbefallde sedermera genom beslut

den 6 juni 1925 kanslern att i samband med avgivande av förslag till

sådana framställningar, som vore avsedda att föreläggas 1926 års riksdag,

efter vederbörandes hörande till Eders Kungl. Maj:t inkomma med uppgift

å den årliga medelinkomst under femårsperioden 1920—1924, som influtit

till vederbörande universitets reservfond i form av besparingar å anslag till

avlöningar åt sådana befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet den

22 juni 1921 skulle äga tillämpning och vilkas löner förty komme att

framdeles bestridas från för ändamålet uppförda förslagsanslag.

Nämnda medelinkomst har beträffande Uppsala universitet uppgått till

5,530 kronor och för Lunds universitets vidkommande till 3,415 kronor. Med

detta belopp anser nu departementschefen alltså gottgörelse böra beredas

universitetens reservfonder.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den omständigheten, att den genom 1925 års riksdags beslut ändrade uppställningen

av universitetens stater kommer att medföra någon inkomstminskning

för universitetens reservfonder, synes riksdagen icke i och för sig kunna

innebära förpliktelse för staten att genom särskilda anslag ersätta reservfonderna,

för vad desamma härigenom gå miste om. Emellertid anser riksdagen,

att skälig hänsyn till inkomstminskningen bör tagas då det gäller

att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för vissa institutioner, och har riksdagen i betraktande härav ansett

sig böra höja det under punkt 62 här nedan omförmälda anslaget med 5,000

kronor och det under punkten 70 här nedan angivna anslaget med 3,000

kronor i förhållande till vad Eders Kungl. Maj:t under båda dessa punkter

föreslagit. Riksdagen får därför anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag icke vunnit riksdagens bifall.

Med anledning av riksdagens under punkterna 53 och 60 anmälda beslut

har det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten, nu

l, 337,620 kronor, ökats med 7,800 kronor till 1,345,420 kronor.

62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) och under

hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare fnedel till materiell

m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska

sektionen — med uteslutande av en professur i statskunskap och

statistik — uppföra dels en professur i statskunskap, dels ock en professur

i statistik med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro

förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för

tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom att för ändamålet

höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten, med

12,000 kronor.

Frågan om en fristående professur i enbart statistik vid Lunds universitet

är, såsom framgår av den utav departementschefen lämnade utredningen,

av gammalt datum. Redan år 1914 gjordes framställning i ämnet till riksdagen,

men blev då frågan skjuten på framtiden. Behovet av en fastare

organisation av statistikundervisningen har sedan dess med allt större styrka

gjort sig gällande, och tiden har därför ansetts nu vara inne att söka giva

statistiken den ställning vid universitetet, som sedan länge eftersträvats.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har bifallit det framställda förslaget om inrättande av en ordinarie

professur i ämnet. Den kostnad för statsverket, som härav föranledes,

inskränker sig till skillnaden mellan professors begynnelselön, 12,000 kronor,

och det nu till den biträdande läraren utgående arvodet av 8,200 kronor,

eller alltså till 3,800 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet

i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen —

med uteslutande av en professur i statskunskap och statistik — uppfört

dels en professur i statskunskap, dels ock en professur i statistik med enahanda

avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade med universitetsprofessurer

i allmänhet och med skyldighet för tjänsternas innehavare att

vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna, ävensom för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,208,200 kronor, med 12,000

kronor till 1,220,200 kronor.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1926—

1927 ett extra anslag av 53,635 kronor, att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för vissa

institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1926—

1927 ett extra reservationsanslag av 78,225 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 omförmälda ändamål.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av

driftkostnaderna under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,

vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss

utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen

äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av

underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets driftkostnader.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1925

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till förstärkning

och ersättning av elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid

universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Riksdagen har funnit skäligt bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning och ersättning av elektromaskinell

utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för inköp åt

geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Lund av ett för

mineralogiskt bruk avsett röntgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater

och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 19,457 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen för inköp åt geologisk-mineralogiska institutionen vid

universitetet i Lund av ett för mineralogiskt bruk avsett röntgeninstrumentarium

jämte nödiga biapparater och montering av detsamma för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 19,457 kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten

för universitetet i Lund under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål

uppföra under rubrik »ersättning till universitetets reservfond för indragning

av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp av

3,415 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med sagda belopp.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 61 här ovan anfört får

riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

vunnit riksdagens bifall.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 68 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i

Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000

kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

För löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

50,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkten 61 här ovan anfört

får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen under punkt 68 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna institutionerna

vid universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

reservationsanslag av 63,000 kronor.

71 ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 93,013 kronor, att med särskilda belopp av

Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna ändamål.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 70)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

56,300 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926

omförmälda ändamål.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

Framställningen är betingad av den starka tillströmningen till den medicinska

studiebanan under de senare åren. Såsom framgår av statsrådsprotokollet,

framhåller emellertid departementschefen, att den föreslagna nya

lärarbefattningen icke synes böra bliva av permanent natur. I den mån en

återgång av elevantalet till det normala sker torde — framhåller departementschefen

— grunden för dubblering av kurserna i histologi bortfalla och

därmed också behovet av denne biträdande lärare.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till arvode åt en biträdande lärare i histologi vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 4,200 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna anordningarna för undervisningen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Framställningen avser beredande av medel till förbättrande av anordningarna

och materialet för ifrågavarande undervisning.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna anordningarna

för undervisningen vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 4,772 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörände den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tandläkarinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet

på följande sätt:

Lönegrad.

3 lärare............................. B 24

Anm.: Nämda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2)

tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska....................... B 11

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet .... B 7

1 kassörska.......................... B 7

1 vaktmästare........................ B 7

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för tandläkarinstitutet, i vad densamma omfattar den under

utgiftsstaten upptagna avlöningsstaten;

dels förklara, att Eders Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje särskilt

fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda »reservation

att inlevereras till statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande

av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande

av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom ramen

för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å

vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lönetillägg — i förskott vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926

innebar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,

som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller

fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och

fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,

av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall

angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av av1

öningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels förklara, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsva

rande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag

å 53,280 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag

av 94,250 kronor.

Jämväl det under denna punkt framlagda löneregleringsförslaget är grundat

på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.

Enligt nu gällande stat för Tandläkarinstitutet uppgå avlöningarna vid

institutets tre ordinarie lärarbefattningar till följande belopp:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Begynnelseavlöning

Slut-

avlöning

Befattningshavare

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

1 lärare i protéslära och tandreglering

3,500

2,000

5,500

6,500

1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinikfö- reståndare ....................

3,000

2,000

5,000

6,000

1 d:o i tandfyllningskonst..........

3,000

1,500

4,500

5,500

Då någon olikhet numera icke förefinnes beträffande de olika lärarnas

ämbetsåligganden och tjänstgöringsskyldighet, föreslår Eders Kungl. Maj:t,

att de samtliga skola hänföras till lönegraden B 24. Häremot har riksdagen

icke något att erinra.

För tandläkarinstitutets protésavdelning äro för närvarande uppförda å

ordinarie stat två arvoden ä 3,000 kronor till en var av två laboratorer samt

tre arvoden ä 1,200 kronor till en var av tre assistenter. Förslaget innebär,

att dessa arvoden bestämmas till 4,500 kronor, respektive 1,800 kronor.

För samma avdelning utgå vidare å extra stat två arvoden å 1,200 kronor

till en var av två assistenter. Dessa arvoden hava i likhet med de å ordinarie

stat uppförda arvodena å samma belopp ansetts böra höjas till 1,800

kronor vartdera. Då vidare behovet av dessa extra assistenter är konstaterat

vara av stadigvarande beskaffenhet, har föreslagits att överföra de härför

erforderliga anslagsmedlen till ordinarie stat. Riksdagen har bifallit vad

beträffande denna avdelning i nu berörda avseenden föreslagits.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från tandläkarinstitutets sida

föreslagits ett nytt arvode å 3,000 kronor till en biträdande lärare i tandreglering.

Denne lärare skulle giva en särskild kurs i orthodonti, vilken

kurs skulle göras obligatorisk för de studerande, dock inom nuvarande ramen

för studierna. Departementschefen har emellertid icke ansett sig böra

föreslå, att detta arvode, som han förslagsvis tänkt kunna bestämmas till

2,000 kronor, uppföres vare sig å extra eller ordinarie stat, utan då det

gäller en mera tillfällig försöksanordning anser han erforderliga medel kunna

med Eders Kungl. Maj:ts medgivande utgå från överskottet av institutets elevoch

patientavgifter. Därest icke någon gensaga yppas från riksdagens sida mot

en dylik anordning, har departementschefen förklarat sig hava för avsikt

att framdeles för Eders Kungl. Maj:t framlägga ett dyhkt förslag, därvid han

ytterligare betonat, att det endast gällde en tillfällig anordning i avvaktan på

utredning huruvida icke undervisningen i ämnet orthodonti kunde fullt nöjaktigt

bestridas av de lärarkrafter, som redan nu funnes. Vad i nu senast

berörda hänseende anförts, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

För institutets tandkirurgiska avdelning finnas å ordinarie stat uppförda

ett arvode å 3,000 kronor till en assisterande lärare och tre arvoden å 900

kronor till tre assistenter. Till denna avdelning hör vidare en poliklinik
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

assistent med å stat uppfört arvode av 900 kronor. Dessa arvoden hava nu

föreslagits till respektive 4,500 och 1,350 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär emellertid vidare, att en av assistentbefattningarna vid avdelningen

skulle förvandlas till en biträdande lärarbefattning med ett arvode av 4,500

kronor. Riksdagen har bifallit vad i fråga om denna avdelning föreslagits.

Institutets tandfyllningsavdelning förfogar nu över två laboratorer, en var

med ett arvode av 3,000 kronor, samt fem assistenter, en var med ett arvode

av 900 kronor. Av assistentarvodena utgå två för närvarande från extra

anslagsmedel. Någon ökning av avdelningens arbetskrafter har icke ifrågasatts.

Förslaget innebär, att ifrågavarande arvoden bestämmas till 4,500

kronor, respektive 1,350 kronor. Då ett stadigvarande behov av samtliga

nämnda lärarkrafter föreligger, hava dessa arvoden ansetts böra överföras

till ordinarie stat. Riksdagen har häremot intet att erinra.

För röntgenlaboratoriets vidkommande finnes nu å ordinarie stat uppförd

en röntgenassistent med ett arvode av 1,500 kronor. Från institutets sida

har föreslagits en förvandling av denna assistentbefattning till en laboratorsbefattning

med ett arvode av 3,000 kronor. Med hänsyn till den vikt, den

moderna läkarvetenskapen tillmäter röntgenologien över huvud, och röntgendiagnostikens

betydelse för tandläkarutbildningen har departementschefen

funnit fog förefinnas för detta förslag och förordat anställande vid röntgenlaboratoriet

av en laborator med samma arvode, som ifrågasatts för institutets

övriga laboratorer, eller alltså 4,500 kronor. Riksdagen har icke funnit

övertygande skäl vara anförda för att nu på en gång höja ifrågavarande

arvode till nära tredubbla beloppet. Det synes riksdagen tillfyllest med bibehållande

av en assistent å nämnda laboratorium, och torde arvodet böra bestämmas

till 3,000 kronor.

Eu sammanfattning av de föreslagna arvodena till institutets icke-ordinarie

lärare med av riksdagen nyss angiven jämkning innebär alltså följande:

Protésavdelningen :

2 laboratorer, en var ä 4,500 kronor...................kronor 9,000

5 assistenter, en var å 1,800 kronor................... » 9,000

Tandkirurgiska avdelningen:

2 assisterande lärare, en var å 4,500 kronor............. > 9,000

3 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 4,050

T andfyllning savdelningen:

2 laboratorer, en var å 4,500 kronor................... » 9,000

5 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... * 6,750

Röntgenlaboratoriet:

1 assistent .................................... ■ • * 3,000

Summa kronor 49,800

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Å institutets ordinarie stat uppförde 1925 års riksdag ett arvode av 2,350

kronor till laboratoriebiträde vid protésavdelningen. För ifrågavarande biträde

föreslås nu placering i lönegraden B 7. Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan har riksdagen intet att erinra.

Vid institutet finnas två kassörskor. För den ena av dessa är å institutets

stat uppfört ett arvode av 2,350 kronor jämte felräkningspenningar 180

kronor. Den andra kassörskans avlöning utgår av institutets egna medel

med ett belopp av likaledes 2,350 kronor från en å omkostnadsstaten uppförd

anslagspost å 5,050 kronor till »avlöning till tamburvakt, till en kassörska

ävensom till biträde på röntgenavdelningen». Vad angår den å

stat uppförda kassörsketjänsten föreslås, att densamma förändras till en ordinarie

tjänst med placering i lönegraden B 7. Beträffande den andra kassörskebefattningen

föreslås bibehållande av nuvarande anordning med ersättningens

bestridande förmedelst institutets egna inkomster. Riksdagen har

ansett sig böra bifalla vad sålunda föreslagits beträffande dessa båda befattningar.

A tandkirurgiska avdelningen är för närvarande anställd en sjuksköterska,

vilken uppbär ett å stat uppfört arvode av 2,900 kronor för år. Denna

befattning föreslås nu skola omändras till en ordinarie tjänst med avlöning

enligt lönegraden B 11.

Riksdagen har ej kunnat undgå finna den sålunda föreslagna löneplaceringen

synnerligen hög. Till jämförelse må erinras, att vid hospitalen sköterska

uppbär avlöning enligt lönegrad B 6 och översköterska är placerad

i lönegrad B 7. Riksdagen har av den föreliggande utredningen ej funnit

skäl vara anförda till en placering av nu ifrågavarande sköterska i högre

lönegrad än den, till vilken översköterska vid hospital hänförts, eller alltså

lönegraden B 7.

För bestridande av inspektorsgöromålen är för närvarande i staten uppfört

ett anslag av 1,200 kronor. Ersättning till sekreteraren utgår med

1,000 kronor. Dessa arvoden skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag höjas

med belopp, som motsvara den med löneregleringen förenade sänkningen av

dyrtidstilläggen, till respektive 1,450 kronor och 1,200 kronor. Riksdagen har

häremot intet att erinra.

Förslaget om vaktmästarens placering i lönegraden B 7 har av riksdagen

bifallits.

I departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet erinras vidare om

förekomsten vid institutet av vissa examensavgifter. Enligt föreskrift i 60

§ av gällande stadgar för tandläkarinstitutet skola de, som anmäla sig till

undergående av tandläkarkandidatexamen erlägga en avgift av 45 kronor,

varav 15 kronor skola ingå till lärarkollegiets vid karolinska institutet kassa,

och återstoden lika fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.

Vidare skola de, som anmäla sig till undergående av tandläkarexamen erlägga

dels en avgift av 75 kronor att användas till bestridande av kost
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

naderna för institutet, dels ock för prövningen en ytterligare avgift av 65

kronor, varav 15 kronor ingå till tandläkarinstitutets lärarråds kassa och

återstoden på lämpligt sätt fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.

Departementschefen erinrar att någon andel av ifrågavarande examensavgifter

i regel icke tillfaller lärare vid tandläkarinstitutet. Av avgiften för

tandläkarkandidatexamen skola 30 kronor fördelas lika mellan examensnämndens

medlemmar, vilka äro inspektor och två av karolinska institutets

lärarkollegium för tre år utsedda ledamöter. I den mån dessa sistnämnda

två ledamöter utgöras av lärare vid vare sig tandläkarinstitutet eller karolinska

institutet, anser departementschefen att det bör föreskrivas att någon

andel av ifrågavarande examensavgift icke bör tillfalla dem. Examensnämnden

för tandläkarexamen utgöres av inspektor och två årligen av tandläkarinstitutets

lärarråd utsedda, utom tandläkarinstitutet stående, praktiserande

tandläkare. Några ändrade bestämmelser i avseende å fördelningen

av examensavgiften i sistnämnda fall skulle enligt departementschefens mening

icke erfordras.

Enligt vad riksdagen inhämtat, har under år 1925 av vid tandläkarkandidatexamina

under detta år influtna avgifter var och en av examensnämndens

tre medlemmar uppburit 900 kronor. Beträffande avgifterna för tandläkarexamina

under samma år har riksdagen inhämtat, att inspektor av dessa

avgifter uppburit 730 kronor och att till var och en av de av lärarrådet utsedda

praktiserande tandläkarna utbetalats 1,460 kronor.

Riksdagen har ej kunnat undgå finna nämnda ersättningar väl höga, och

synes det riksdagen icke vara opåkallat ifrågasätta en revidering av härutinnan

gällande bestämmelser. Lämpligast förefaller det riksdagen, att i fall

såsom det nu föreliggande ersättningarna bestämmas till vissa fixa belopp.

Riksdagen har emellertid icke velat närmare ingå på denna fråga, enär densamma

synes vara av beskaffenhet att böra tagas under förnyad omprövning.

I avvaktan på resultatet av en blivande utredning torde nuvarande

grunder i förevarande avseende fortfarande böra gälla, varvid riksdagen dock

håller före, att med hänsyn till de avsevärda belopp, vartill ifrågavarande

ersättningar under sistförflutna år uppgått, den bestämmelsen lämpligen torde

böra meddelas, att ersättningarna skola utgå med högst 1 2 3/3 av de belopp,

som för ändamålet utbetalats under år 1925.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till inkomststat för tandläkarinstitutet är av

följande lydelse:

1. Statsanslag, förslagsanslag....................kronor 94,250: —

2. Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis......kronor 80,000: —

Patientavgifter, förslagsvis .... » 100,000: —

Garderobsavgifter, förslagsvis . . » 2,500: — » 182,500: —

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3.

4.

Hyresmedel ............

Bidrag från Stockholms stad

......kronor 6,000: —

...... » 5,000: —

Summa kronor 287,750: —

I anslutning härtill föreligger enligt statsrådsprotokollet följande förslag

till utgiftsstat för institutet:

1. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 39,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare......... 53,950

2.

Summa förslagsanslag 94,250: —

Omkostnadsstat.

Värme och lyshållning........................... 33,000: —

Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter........ 23,000: —

Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt telefonavgifter

..................................... 6,000: —

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till biträden

på röntgenavdelningen.......................... 8,355: —

Avlöning till eu sköterska på protésavdelningen......... 2,400: —

Biblioteket.................................... 1,000

Reparationer och oförutsedda utgifter................ 5,000

Underhåll av inventarier.......................... 5,000

Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet . 50,000

Undervisnings- och åskådningsmateriell............... 12,000

Summa 145,755

Anm.: Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de under omkostnadsstaten

upptagna utgiftsposterna å en post göra minskning och å en annan ökning, endast omkostnadsstatens

slutsumma icke överskrides.

3. Reservation att inlevereras till statsverket..........kronor 47,745: —

Summa kronor 287,750: —

Anm.: Kung! Maj.t äger att, efter därom i varje särskilt fall gjord framställning, av

ifrågavarande reservation disponera erforderligt belopp för täckande av sådant behov, vars

tillgodoseende visat sig vara för uppehållande av institutets verksamhet oavvisligt.

Med hänsyn till vad riksdagen beslutat i fråga om löneplacering för en

sjuksköterska, torde det under avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget till

avlöningar till ordinarie tjänstemän böra bestämmas till 38,600. I anslagsposten

»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare» bör ingå, dels i anslutning

till vad riksdagen angivit ett belopp av 49,800 kronor, avseende

arvoden åt laboratorer och assistenter, dels ock arvoden till inspektor och

sekreterare av sammanlagt 2,650 kronor. Anslaget bör alltså bestämmas

till 52,450 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med angivna

grunder.

I avseende å de avlöningar, som bestridas från omkostnadsstaten, vill riksdagen

allenast erinra därom, att å dessa avlöningar tillfällig löneförbätt
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ring icke skall utgå och dyrtidstillägg, i den mån sådant förekommer, utbetalas

enligt de för reglerade verk gällande grunder.

Riksdagen, som vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt,

icke funnit anledning till erinran, får alltså anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tandläkarinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet på

följande sätt:

Lönegrad.

3 lärare ......................................

Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande i

1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska................................

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.............

1 kassörska...................................

1 vaktmästare .................................

dels godkänt följande

avlöningsstat för tandläkarinstitutet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........

Yikariatsersättningar, förslagsanslag..................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.........

Summa förslagsanslag kronor 91,950: —

dels förklarat att Eders Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje

särskilt fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda

»reservation att inlevereras till statsverket» disponera erforderbgt belopp för

täckande av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande

av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom

ramen för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

ifråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å

vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och till
-

;n:

B 24

B 7

B 7

B 7

B 7

38,600

900

52,450

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglem

entet om förmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels förklarat, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj.t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den

nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag å

53,280 kronor — uppfört under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag

av 91,950 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet

under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927.

Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande

av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Sålunda anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande

av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1920 — utöver

av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000

kronor, dels ock till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1921

ett belopp av 345,000 kronor. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag medgav

1922 års riksdag, att uppkommande besparingar å dessa anslag finge användas

till täckande av motsedd brist i räkenskaperna för år 1922 samt beviljade

på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare ett förslagsanslag,

högst 165,000 kronor.

1923 års riksdag medgav, att uppkommande besparing å anslaget på

tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets räkenskaper för

sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd brist i räkenskaperna

för tiden 1 januari—30 juni 1923, samt anvisade för budgetåret 1923

—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets

verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 ett extra anslag

av 150,000 kronor.

Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade

anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret

och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan förbrukats,

blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. Sedan vederbörlig

utredning givit vid handen, att besparing å det på tilläggsstat för år 1922

anvisade anslaget belöpte sig till 84,283 kronor, föreslog Eders Kungl. Maj:t

1924 års riksdag dels medgiva, att nämnda besparing måtte få användas till

täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret

1924—1925, dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade

medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli

1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor. Denna framställning

blev av riksdagen bifallen.

Vid bokslutet för budgetåret 1923—1924 visade det sig, att den verkliga

bristen för nämnda år — för vars täckande Eders Kungl. Maj:t äskat anslag

till belopp av 289,000 kronor men riksdagen anvisat allenast 150,000 kronor

— uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor, och direktionen hemställde

därför om framställning till riksdagen att för täckande av denna brist

anvisa ett extra anslag av ytterligare 40,000 kronor. Direktionen uttalade

sig därvid tillika om de brister, som vore att emotse under budgetåren 1924

—1925 och 1925—1926, samt hemställde om förslag till riksdagen att för

täckande av motsedd brist i räkenskaperna för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 216,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1925

års riksdag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187 kronor

till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923

—1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924

—1925 och 1925—1926.

Departementschefen erinrar att han i anledning av ett av 1925 års riksdag

gjort uttalande föranstaltat om en närmare utredning rörande grunderna

för bidrag från statens sida för uppehållande av lasarettets verksamhet. Det

uppdrag, som i detta hänseende gavs åt generalfältläkaren Bauer, har emellertid

med hänsyn till de med detsamma förenade svårigheterna icke kunnat bliva

fullföljt i så god tid, att hänsyn till resultatet av denna utredning kunnat

tagas vid beräkningen av statsbidraget till lasarettet för budgetåret 1926—

1927.

Departementschefen har i betraktande härav icke för anslagsbehovets beräkning

haft någon annan grund att bygga på än de av lasarettsdirektionen

nu gjorda kalkylerna. Bristen för budgetåret 1924—1925 har uppgått till

204,417 kronor. Till täckande av såväl denna brist som den brist, som kan

väntas uppstå för budgetåret 1925—1926 — beräknad till 229,847 kronor —

förefinnes, förutom av riksdagen tidigare anvisade medel å tillhopa 134,283

kronor till täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, det av 1925 års riksdag

anvisade anslaget å 225,000 kronor. Detta anslag tages i första hand i

anspråk för täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, alltså 70,134 kronor,

och återstoden, 154,866 kronor, åtgår för täckande av bristen för budgetåret

1925—1926. Då den sistnämnda beräknats till 229,847 kronor, skulle

sålunda för sistnämnda budgetår ytterligare erfordras 74,981 kronor, vilket

belopp avrundats till 75,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 räknas

med en brist av 252,445 kronor, vilken summa jämkats till 250,000 kronor.

Departementschefen har minskat nämnda krav med i runt tal 8,000 kronor

till 317,000 kronor, vilket belopp sålunda föreslås att i första hand avse

täckande av bristen för budgetåret 1925—1926 samt därefter bristen för

nästkommande budgetår, och uttalar departementschefen sin bestämda förväntan,

att sagda summa skall visa sig tillräcklig för tillgodoseende av de

ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet under budgetåren 1925—1926

och 1926—1927.

Vid behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts för 1925 års riksdag framlagda

krav om anslag för nu ifrågavarande ändamål uttalade riksdagen sin förväntan,

att det av Eders Kungl. Maj:t då äskade beloppet, 225,000 kronor,

skulle visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för lasarettets

verksamhet under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.

Såvitt framgår av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, erfordras nu

det oaktat för bestridande av kostnader för lasarettets verksamhet under sistnämnda

budgetår ytterligare medel. Då riksdagen har sig bekant, att den

av departementschefen föranstaltade utredningen, vilken åsyftar att bringa

reda i lasarettets ekonomiska förhållanden, snarast är att förvänta, har

riksdagen icke velat vidtaga någon rubbning av det nu äskade anslagsbe
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

loppet. Riksdagen vill emellertid därvid uttala sin förväntan, att det nu beviljade

beloppet, 317,000 kronor, skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende

av de behov, för vilka det enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag är avsett.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade medel för

upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet under budgetåren 1925—

1926 och 1926—1927.

77:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 75) föreslagit riksdagen

angående nybyggnader för en ny medicinsk högskola samt för ändringsarbeten

å serafimerlasarettet m. m. kommer riksdagen att framdeles anmäla

sitt beslut.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1926—30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

127,104 kronor.

Det för budgetåret 1925—1926 utgående förstärkningsanslaget utgör 147,400

kronor.

Riksdagen, som ej har något erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset

i Stockholm under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 127,104 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande

departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt

meddelade bestämmelser.

80:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 78) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1926—1927 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å 100 kronor

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid

en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

82:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 80) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör

vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

83:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 81) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d etudes scandinaves vid Paris

universitet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 2,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i tryck

av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom

juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret 1926—

1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 83) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1926—1927 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

86:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 84) föreslagit riksdagen i

fråga om ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors- m. fl. befattningar

vid universiteten och karolinska institutet anmäler riksdagen i särskild

skrivelse sitt beslut.

87:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 85) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till forskarstipendier för docenter vid universiteten och karolinska

institutet anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor

lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg

efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensionsunderlaget

för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och

pensionsavgiften 450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga

delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats

i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det

tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under eu och en halv

månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas

kunna ske;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;

dels förklara,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat

och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser

och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende

till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Eders

Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan, han skall varda

bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom,

att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss

nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning,

han ävensom eu var annan, som senare tillträder denna befattning, skall

vara pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda

avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Eders Kungl.

Majds bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed,

dels ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om

pension;

dels ock höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning

åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor

med 4,500 kronor till 12,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för

statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor

lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg

efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensions
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

underlaget för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och pensionsavgiften

450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga

delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats

i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det

tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under en och en halv

månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas

kunna ske;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;

dels förklarat,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat

och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser

och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende

till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Eders

Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan, han skall varda

bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit honom,

att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss

nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning, han

ävensom en var annan, som senare tillträder denna befattning, skall vara

pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner

fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed,

dels ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om

pension;

dels höjt det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning

åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor med 4,500

kronor till 12,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 55,000 kronor.

Anslagsökningen är till en del beroende därpå att, i samband med löneregleringen

för chefen för institutet, en reglering såsom kompensation för

minskade dyrtidstillägg ansetts böra genomföras jämväl med avseende å de

till institutets övriga befattningshavare utgående arvodena.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid

rasbiologiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor, att disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t

fastställda grunder.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till fullföljande

av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia

Suecica» för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

Kostnaden för tryckning av ifrågavarande arbete har beräknats till 22,000

kronor, varav för löpande budgetår anvisats 10,000 kronor. Eders Kungl.

Maj ds förslag innebär anvisande av medel till återstående kostnaden 12,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fullföljande av tryckningen av

rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia Suecica» för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att disponeras

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid farmaceutiska institutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst

bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande

sätt:

Lönegrad

2 professorer..........................................B 28

4 laboratorer..........................................B 21

1 förste vaktmästare..................................B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare....................B 7

1 vaktmästare........................................ B 1

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för farmaceutiska institutet;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktan! entsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av där
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

städes under rubrik farmaceutiska institutet, uppfört ordinarie anslag å

50,900 kronor — under rubrik farmaceutiska institutet uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 72,950 kronor,

än även till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta lika lydande motioner (I: 172 och II: 226), däruti hemställts,

att riksdagen måtte vid fastställande av stat för farmaceutiska institutet

hänföra laboratorerna vid institutet till sådan lönegrad, att laboratorslönen

och professorslönen därstädes komma att stå i samma förhållande till varandra

som motsvarande löner vid annan institution, där sådana tjänster äro

ordinarie.

Det föreliggande löneregleringsförslaget grundar sig på ett av högskolornas

löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

I den för farmaceutiska institutet nu gällande staten är avlöningen för en

var av institutets två professorer upptagen till 6,400 kronor, vartill efter

fem år kan komma ett tillägg till lönen med 600 kronor. Eders Kungi. Maj:t

föreslår nu, att professorerna skola hänföras till lönegraden B 28. Riksdagen

har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Vid institutet äro anställda tre lärare med följande avlöningsförmåner:

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap med arvode av 2,000

kronor, 1 lärare i fysik med arvode av 1,500 kronor samt 1 lärare i bakteriologi

med arvode 1,000 kronor. Förslaget innebär en höjning av dessa

arvoden till respektive 3,000, 2,400 och 1,800 kronor, och har riksdagen häremot

intet att erinra.

Å institutets stat finnas vidare uppförda fyra laboratorer, en var med en

avlöning av 4,500 kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera å

500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorerna skola hänföras

till lönegraden B 21. Motionsvis har yrkats viss höjning av laboratorernas

avlöningsförmåner.

Riksdagen har ej kunnat undgå finna, att Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande

laboratorerna innebär en sämre löneställning för dessa i förhållande

till professorerna vid institutet än vad eljest i regel är fallet i fråga om avlöningar

till laboratorer vid andra institutioner, där ordinarie professorer finnas

anställda. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av vad i motionerna

1:172 och 11:226 anförts har riksdagen funnit skäl föreligga för en höjning

av avlöningen för farmaceutiska institutets laboratorer och har sålunda

hänfört dessa till lönegraden B 22.

För bestridande av föreståndargöromål anvisar gällande stat 1,000 kronor.

Vidare är i institutets stat uppförd en anslagspost å 1,000 kronor för bestridande

av sekreterar- och kamrerargöromål. Detta belopp utgår enligt

styrelsens beslut med hälften till sekreteraren och hälften till kamreraren.

Det föreliggande förslaget innebär en höjning av föreståndararvodet till

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1,200 kronor. Sekreterararvodet föreslås till 750 kronor och kamrerararvodet

till 1,000 kronor. Riksdagen har i nu berörda hänseenden intet att erinra.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande vaktmästarna, vilka föreslås placerade

i motsvarande lönegrader som vaktmästare med samma göromål vid

övriga reglerade verk, har riksdagen ej heller något att erinra.

Likaså har riksdagen bifallit vad som föreslagits i fråga om arvoden till

två amanuenser.

De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen beviljade arvodena

till icke-ordinarie befattningshavare äro alltså följande:

1 lärare i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap

...................................

1 lärare i fysik ...............................

1 lärare i bakteriologi..........................

Institutets föreståndare, arvode....................

Institutets sekreterare...........................

Institutets kamrerare...........................

2 amanuenser, arvoden ä 800 kronor, å vilka arvoden

dyrtidstillägg icke må utgå.....................

kronor

»

»

»

3,000: —

2,400: —

1,800: —

1,200: —

750: —

1,000: —

1,600: —

Summa kronor 11,750: —

Nu ifrågavarande arvoden skulle sammanföras under ett gemensamt anslag

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, att av Eders Kungl.

Maj:t fördelas i enlighet med nu angivna grunder. Riksdagen har godkänt

denna anordning.

Ä nu gällande stat för institutet finnas uppförda tre anslagsposter: materialier,

instrument, böcker och samlingar å 7,500 kronor, uppvärmning, belysning

och vattenförbrukning m. m. dylikt å 3,500 kronor och egendomens

underhåll, renhållning och diverse å 3,000 kronor. Ifrågavarande medel

hava under en lång följd av år visat sig vara otillräckliga för vederbörande

ändamål, och riksdagen har efter av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar

anvisat erforderliga förstärkningsanslag å extra stat. Detta anslag uppgick

för budgetåret 1925—1926 till 14,500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär nu, att dessa medel överföras till ordinarie stat och sammanslås med

där förut uppförda anslagsposter till ifrågavarande ändamål. Departementschefen

räknar härvid med följande belopp:

Materialier, instrument, böcker och samlingar.........kronor 15,500: —

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m.

dylikt.................................... » 7,300: —

Egendomens underhåll, renhållning och diverse....... » 6,600: —

Summa kronor 29,400

I likhet med anslag av motsvarande art vid andra institutioner, skulle

under rubrik »Materialier m. m.» ett reservationsanslag uppföras i riks
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

staten, att sedermera av Eders Kungl. Maj:t fördelas i anslutning till vad

nyss angivits. Därvid borde angivas att institutets styrelse finge äga att å

en post göra minskning och å en annan ökning, endast slutsumman, 29,400

kronor, icke överskredes. Vid beräkning av anslaget i riksstaten erinrar

emellertid departementschefen, hurusom enligt gällande bestämmelser summan

av kurs- och terminsavgifter för helt år icke får understiga 6,500 kronor,

och att det belopp, varmed avgifterna kunna komma att överskjuta

nämnda summa, må efter Eders Kungl. Majrts prövning användas såväl till

förbättring av materielen vid institutet som ock till bestridande av kostnaderna

för förökad undervisning därstädes, i fall sådant befinnes behövligt,

dock att sådana överskottsmedel icke få användas till beredande

av ökad ersättning åt befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd

i staten. Ovanberörda summa av 29,400 kronor har alltså vid bestämmande

av vederbörande riksstatsanslag minskats med 6,500 kronor till

22,900 kronor.

Riksdagen, som varken i senast berörda hänseende eller i övrigt har något

att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner I: 172

och II: 226

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid farmaceutiska institutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande

sätt:

2 professorer .......................

4 laboratorer.......................

1 förste vaktmästare..................

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare .

1 vaktmästare ..................

Lönegrad

. B 28

. B 22

. B 7

. B 7

. B 7

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels fastställt följande

Stat för farmaceutiska institutet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... kronor 61,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 1,400:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare........ » 11,750:

Summa förslagsanslag kronor 74,750: —

Materialier m. m., reservationsanslag................kronor 22,900:_

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926

innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,

som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller

fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri

belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,

av denna förmån för en månad;

dels förklarat, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sadant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till

avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 73

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den

nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik farmaceutiska institutet uppfört ordinarie anslag å 50,900 kronor

— under rubrik farmaceutiska institutet uppfört

till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 74,750 kronor, samt

till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tekniska högskolan;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på föl
-

jande sätt:

Lönegrad

34 professorer......................... B 30

1 sekreterare......................... B 26

1 kamrerare.......................... B 24

1 verkmästare ........................ B10

1 maskinist.......................... B 8

1 kanslibiträde........................B 7

1 förste vaktmästare....................B 7

14 laboratorievaktmästare.................B 7

1 vaktmästare, tillika preparator...........B 7

1 reparatör...........................B 7

2 vaktmästare ........................ B 5

1 kontorsbiträde....................... B 4

Tekniska

högskolan

in. in.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för tekniska högskolan;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl

i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg

och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan

åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte

fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§

av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader

för uppehållande av högskolans verksamhet 59,500 kronor ävensom

det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000

kronor — under rubrik tekniska högskolan uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,

än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,

följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SA. 75

a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande löneregleringsförslag bygger liksom övriga

av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda

förslag av liknande innebörd på ett av högskolornas löneregleringskommitté

i ämnet avgivet betänkande.

I avseende å den ifrågasatta löneplaceringen av tekniska högskolans professorer

har riksdagen redan fattat beslut i överensstämmelse med Eders

Kungl. Maj:ts förslag. •

Till de vid högskolan anställda olika speciallärarna utgå för närvarande

dels arvoden med fasta, i högskolans ordinarie stat angivna belopp,

dels ock arvoden från ett av riksdagen årligen anvisat anslag å extra stat,

i vilket sistnämnda avseende dock riksdagen i detalj granskat och fastställt

de särskilda arvodesbeloppen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i högskolans stat upptages en klumpsumma,

avsedd till arvoden åt speciallärare. Med medel från denna anslagspost

skulle avlönas jämväl de speciallärare, vilkas arvoden för närvarande

utginge från berörda särskilda anslag å extra stat, och vilka lärare samtliga

vore även för framtiden oumbärliga för högskolans verksamhet. Det skulle

vidare ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, efter förslag av högskolans lärarkollegium

och styrelse, för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma,

vilka speciallärarbefattningar, som skulle finnas vid högskolan, och huru

stort arvode, som skulle tillkomma varje lärare. Arvode skulle ej sättas till

högre belopp än 7,200 kronor. Därest samma person innehade mer än en

speciallärarbefattning, skulle denne såsom arvode ej uppbära mera än sammanlagt

högst 7,200 kronor.

I statsrådsprotokollet erinrar departementschefen vidare därom, att speciallärarbefattningen

i svenska arkitekturens historia för närvarande innehaves

och även i framtiden borde innehavas av den vid konsthögskolan anställde

professorn i svensk arkitekturhistoria. Härvid borde iakttagas att speciallärararvodet

endast finge utgå med så stort belopp, som erfordrades för uppbringande

av den sammanlagda ersättningen till ifrågavarande befattningshavare

till det avlöningsbelopp, som skulle tillkomma honom, därest han vore

placerad i lönegraden B 30.

Speciallärare borde vidare förordnas av högskolans styrelse efter förslag

av lärarkollegiet tillsvidare för en tidsperiod av högst 5 år. Dessutom föreslås

inrättande av en ny speciallärarbefattning i gjuteriteknik.

I fråga om det belopp, till vilket anslaget till speciallärare skulle beräknas,

har departementschefen utgått från de för budgetåret 1925—1926 anvisade

anslagen till speciallärare samt å dessa anslag beräknat sådan förhöjning,

som erfordras för att kompensera bortfallandet av tillfällig löneförbättring

och minskning i dyrtidstillägg. Sammanlagda arvodet till de i

högskolans stat upptagna speciallärarna uppgår till 40,750 kronor. Det till

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

liiksdagens skrivelse Nr 8 A.

arvoden åt vissa speciallärare beviljade extra anslaget utgör 35,850 kronor.

Ersättningen för mistad tillfällig löneförbättring — dylik löneförbättring utgår

endast till speciallärare på ordinarie stat — och kompensationen för

dyrtidstilläggets minskning har uppskattats till sammanlagt omkring 26,000

kronor. Härtill kommer arvodet vid den föreslagna nya speciallärarbefattningen

i gjuteriteknik, 2,900 kronor. Totala arvodesbeloppet skulle enligt

denna beräkning komma att uppgå till 105,500 kronor.

Vid granskning av vad som i fråga om högskolans speciallärare föreslagits,

bar riksdagen ansett sig böra godkänna den ifrågasatta anordningen av

arvodenas sammanförande till ett gemensamt anslag ävensom vad i övrigt

härutinnan föreslagits. Då riksdagen bifaller förslaget i detta avseende, förutsätter

emellertid riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t årligen i samband med fram1

äggan de för riksdagen av högskolans anslagsäskanden förelägger riksdagen

en tablå över dispositionen av det för ändamålet utgående anslaget, angivande

de olika speciallärarbefattningarna samt det för var och en av

dessa befattningar utgående arvodet och fastställda antalet undervisningstimmar.

I avseende å beräkningen av det nu ifrågasatta anslaget, 105,500

kronor, bär riksdagen intet att erinra.

A högskolans stat äro för närvarande uppförda följande, högskolans rektor

avseende tre anslag, nämligen dels arvode åt en professor såsom högskolans

rektor 1,500 kronor, dels hyresbidrag åt rektor 1,000 kronor, dels ock arvode

åt ett biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet

såsom professor 4,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu,

att rektors hyresbidrag bortfaller, att rektorsarvodet höjes till 2,400 kronor

samt att arvodet till den lärare, som uppehåller den del av rektors undervisningsskyldighet,

varifrån denne åtnjuter befrielse, bestrides från förslagsanslaget

till vikariatsersättningar. Riksdagen har bifallit detta förslag.

Det nu till bergsskolans föreståndare utgående arvodet å 600 kronor är i

förslaget bibehållet. Häremot torde intet vara att erinra.

I fråga om högskolans förvaltningspersonal innebär förslaget till en början,

att sekreteraren, vilken nu uppbär å ordinarie stat arvode med 2,000

kronor, samt å extra stat ett lika stort belopp, skulle hänföras till lönegraden

B 26. Beträffande den kompetens, som skulle fordras av sekreteraren,

anser departementschefen, att för behörighet borde — där ej Eders

Kungl. Maj:t för särskilt fall funne skäl medgiva undantag — fordras att

hava avlagt examen, vilken berättigar till inträde i rättegångsverken.

I avseende å den föreslagna lönegraden för sekreteraren har riksdagen intet

att erinra. Vad angår kompetensvillkoren, har riksdagen uppmärksammat,

att härutinnan olika meningar gjorts gällande inom högskolans lärarkollegium;

medan kollegiets majoritet uttalat sig för behovet av juridisk

sakkunskap, hava åtskilliga professorer såsom sin mening framhållit, att

fordran på juridisk examen ej borde uppställas såsom kompetensvillkor vid

sekreterartjänsten, och högskolans styrelse har förklarat sig anse, att även

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig teknisk

läroanstalt borde medföra kompetens till befattningen. För egen del

håller riksdagen före, att i fråga om en sådan tjänst som sekreterarbefattningen

vid tekniska högskolan, av vars innehavare måste fordras en viss

kännedom ej endast om högskolans organisation och angelägenheter utan

även om ingeniörsutbildningen och tekniska förhållanden i allmänhet, kravet

på juridisk utbildning icke synes böra uppställas såsom normgivande utan

att jämställd med juridisk examen såsom kompetensfordran bör kunna uppställas

vare sig avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed

jämförlig teknisk läroanstalt eller ock eu högre universitetsexamen i ämnen

berörande högskolans verksamhet.

Högskolans kamrerare åtnjuter för närvarande å ordinarie stat ett arvode

å 800 kronor samt å extra stat 2,700 kronor. Härutöver uppbär kamreraren

såsom ersättning för förvaltning av donationsmedel 200 kronor årligen,

vilken ersättning utgår av de fonder, vilkas donationsvillkor ej lägga hinder

i vägen härför. Den nuvarande kamreraren är jämväl rektors biträde vid

tillsynen över byggnaderna m. m. Härför uppbär han ersättning å 2,600

kronor, varav 1,600 kronor bestridas av elevavgifter och 1,000 kronor utgå

å extra stat.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att vid högskolan inrättas en ordinarie

kamrerarbefattning med avlöning i lönegraden B 24 samt att i sammanhang

härmed det för närvarande utgående extra anslaget å 1,000 kronor till fyllnadsarvode

åt rektors biträde vid tillsyn av byggnaderna m. m. ävensom

det belopp av 200 kronor, som kamreraren nu uppbär för förvaltning av

donationsmedel, skola upphöra att utgå. Ett genomförande av förslaget

skulle även medföra, att det arvode å 1,600 kronor, som nu utgår av elevavgifterna

till rektors biträde vid tillsyn av högskolebyggnaderna m. in.,

skall bortfalla. Riksdagen har ansett sig böra bifalla detta Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

Det nu å ordinarie stat till en bibliotekarie uppförda arvodet å 4,000 kronor

föreslås höjt till 4,800 kronor. Till amanuens och extra arbetshjälp vid

biblioteket utgår för närvarande från högskolans ordinarie anslag ett belopp

av 4,500 kronor. Med hänsyn bland annat till den ökade arbetsmängden

föreslås en höjning av detta belopp till 6,300 kronor. Riksdagen bär i nu

berörda hänseenden intet att erinra.

De nu å ordinarie stat uppförda två kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna

med avlöning i första, resp. andra lönegraden föreslås inplacerade i lönegraderna

B 4, resp. B 7. Vidare innebär förslaget en minskning av antalet

extra skrivbiträden från tre till två, för vilka sistnämndas avlöning räknas

med ett belopp av 5,000 kronor. Riksdagen har bifallit vad härutinnan

föreslagits.

I fråga om den ordinarie vaktmästarpersonalen finnes för närvarande 1

verkmästare med avlöning i C-grupp, 1 förste vaktmästare, 1 maskinist, 1

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

reparatör och 11 laboratorievaktmästare med avlöning i B-grupp och 1 vaktmästare

med avlöning i lönegruppen A. Vidare utgå för närvarande från

ett klumpanslag å extra stat arvode å 2,160 kronor åt 1 extra vaktmästare,

tillika preparator, arvoden å 1,865 kronor åt 1 extra maskinist och 3 extra

laboratorievaktmästare, arvode å 1,570 kronor åt 1 extra vaktmästare samt

arvode å 1,500 kronor åt 1 extra vaktmästare vid biblioteket. Härjämte

utgå dels å ordinarie stat, dels ock från nyssberörda extra anslag arvoden

till 4 portvakter; dessa arvoden äro nu bestämda till 500 kronor, och tillkommer

för en var av portvakterna förmånen av fri bostad. Eders Kung! Maj:ts

förslag innebär, att den ordinarie vaktmästarpersonalen vid högskolan skulle

komma att bestå av 1 verkmästare i B 10, 1 maskinist i B 8, 1 förste vaktmästare,

1 vaktmästare, tillika preparator, 14 laboratorievaktmästare och 1

reparatör i B 7 samt 2 vaktmästare i B 5. I fråga om den extra vaktmästarpersonalen

innebär förslaget, att medel skulle beviljas till en ny extra

laboratorievaktmästare och att ifrågavarande extra befattningshavare följaktligen

skulle utgöras av 1 maskinist, 1 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare

och 4 portvakter. För dessa befattningshavares avlöning beräknas ett belopp

av 11,000 kronor. Där fri bostad tillkommit vaktmästare och jämförlig

befattningshavare utöver lönen, skulle denna förmån efter regleringens genomförande

bortfalla och ersättning för bostaden erläggas enligt därför i allmänhet

stadgade grunder. Undantag skulle dock göras för portvakterna,

som borde bibehållas vid förmånen av fri bostad utöver den kontanta avlöningen,

vilken i samband med löneregleringen skulle höjas med belopp,,

motsvarande minskningen i dyrtidstillägg eller från 500 till 600 kronor. Riksdagen

har vid prövning av vad beträffande vaktmästarpersonalen föreslagits

och anförts icke funnit anledning till erinran.

Till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter finnes å högskolans

stat uppförd en anslagspost å 14,300 kronor. Till förstärkning av denna

post har beviljats ett extra anslag, som de sista budgetåren utgått med

25,000 kronor. Eders Kungl. Majts förslag innebär ett överförande av förstärkningsanslaget

till den ordinarie staten genom att öka den ordinarie anslagsposten

med motsvarande belopp. Vidare äro i förslaget arvodena höjda i

den omfattning, som är påkallad för att motväga dyrtidstilläggens minskning.

Anslagsposten i fråga är med hänsyn härtill beräknad till 47,000

kronor.

Mot den beräknade summan av 47,000 kronor har riksdagen intet att erinra.

Det i nu gällande stat upptagna anslaget å 5,000 kronor till stipendier åt

elever vid högskolan är i det nya statförslaget upptaget under högskolans

nya omkostnadsstat såsom ett särskilt reservationsanslag.

I tekniska högskolans nuvarande stat finnes upptagen en post: »anslag till

biblioteket» å 12,000 kronor, vilka medel utgå från det ordinarie reservationsanslaget

till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet.

Dessutom ingå i det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra anslaget till

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vissa fyllnadsarvoden och avlöning av viss vaktbetjäning m. m. två till bibliotekets

förfogande ställda materialanslag, nämligen dels 4,010 kronor till

ökade bokbindningskostnader vid biblioteket, dels ock 1,000 kronor till inlösen

av publikationer, utgivna av ingen]örsvetenskapsakademien, vilka publikationer

skola användas vid bytesförbindelser med utländska bibliotek. Med

anledning av en från högskolans sida begärd höjning av biblioteksanslaget

har departementschefen räknat med ett till 16,000 kronor höjt belopp. Vadare

äro enligt Eders Kung! Maj ds förslag de för närvarande utgående extra anslagen

till ökade bokbindningskostnader och till inlösen av ingen]''örsvetenskapsakademiens

publikationer överförda till den ordinarie staten och sammanlagda

med där förut befintligt anslag, som därigenom skulle ökas från nyss angivna

16,000 kronor till i avrundat tal 21,000 kronor, vilket belopp är i

statförslaget upptaget i högskolans omkostnadsstat. Riksdagen har bifallit

Eders Kungl. Majts förslag i detta hänseende.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit och förordat ett

engångsanslag till komplettering av bokbestånd och tidskriftsserier för budgetåret

1926—1927 av 10,000 kronor. Riksdagen har häremot intet att erinra

och återkommer under punkt 95 i det följande till detta anslag.

Den i högskolans stat nu uppförda anslagsposten till samlingar och laborationer

upptager ett belopp av 17,500 kronor, vilka medel utgå från det

ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet. Till förstärkande av denna anslagspost hava beviljats

ansenliga belopp. Så har riksdagen på extra stat för åren 1920, 1921

och 1922 beviljat respektive 75,000 kronor, 110,000 kronor och 130,000

kronor. För förra halvåret 1923 utgjorde förstärkningsanslaget 71,500 kronor,

för budgetåret 1923—1924 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1924—1925 och 1925—1926 150,000 kronor. I högskolans framställning

om anslag till högskolan för budgetåret 1926—1927 begäres för här

ifrågavarande ändamål, förutom det ordinarie anslaget å 17,500 kronor, ett

extra reservationsanslag å 183,400 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag innebär nu, dels att för ifrågavarande ändamål i den ordinarie staten,

upptages en anslagspost av 150,000 kronor, vilket belopp sammanförts med

vissa andra anslagsposter å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt

ordinarie reservationsanslag till materiell m. m., dels ock att såsom förstärkning

av denna anslagspost skulle för budgetåret 1926—1927 utgå ett extra

anslag av 35,000 kronor. Riksdagen har vid prövning härav funnit sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, och återkommer riksdagen, vad angår det

extra förstärkningsanslaget, under punkten 93 i det följande till detsamma.

A högskolans ordinarie stat finnes vidare nu uppfört ett anslag till diverse

utgifter för bränsle, lyshållning m. m. å 25,000 kronor, vilka medel utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande

av högskolans verksamhet. Förutom kostnaderna för uppvärmning

— inbegripen ersättning till eldare — och belysning bestridas från detta an
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slag jämväl utgifterna för elektrisk kraft för drivande av olika slags maskiner

ävensom utgifterna för vatten, för telefon och telefonvakt, städning, för gårdars

och vägars underhåll samt gårdskarl, för inventarier samt för kansliet

(tryckning, extra skrivbiträden m. m.). Under en följd av år har riksdagen

på extra stat anvisat ökade medel för här ifrågavarande ändamål samt även

vid flera tillfällen beviljat anslag på tilläggsstat till förstärkande av förevarande

ordinarie anslag. Sålunda hava för ändamålet anvisats extra anslag:

för år 1922 av 250,000 kronor, för förra halvåret 1923 av 75,000

kronor, för budgetåret 1923—1924 av 130,000 kronor och för ett vart av

budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 av 180,000 kronor. Härjämte hava

av riksdagen anvisats, till täckande av motsedda brister för år 1922 och

förra halvåret 1923 å nämnda ordinarie anslag, ett extra anslag av 40,000

kronor samt till täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924

å samma ordinarie anslag ett extra anslag av 69,500 kronor. Från högskolans

sida har det totala anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål beräknats

till 205,000 kronor. Departementschefen har ansett sig för budgetåret

1926—1927 icke behöva räkna med ett högre totalbelopp än 185,000

kronor. På ordinarie stat är härav uppfört 150,000 kronor, vilket belopp i

det föreliggande statsförslaget sammanförts med vissa andra anslagsposter

å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag

till materiell m. m. Återstoden, 35,000 kronor, skulle utgå såsom extra anslag.

Riksdagen har icke funnit anledning att häremot framställa någon erinran

och återkommer beträffande det extra anslaget under punkten 94 i

det följande till detsamma.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat för tekniska högskolan

grupperar anslagen i två huvudavdelningar: 1) avlöningsstat, upptagande

de anslag, som äro avsedda för bestridande av avlöningar och arvoden

av olika slag och vilka anslag delvis hava naturen av förslagsanslag,

samt 2) omkostnadsstat, upptagande övriga anslag, vilka samtliga äro av

reservationsanslags natur. Riksdagen har godkänt denna ändrade uppställning

av staten.

Nu gällande stat för tekniska högskolan slutar på ett belopp av 422,950

kronor. Härtill kommer dels kostnaden för den till befattningshavarna

vid högskolan utgående tillfälliga löneförbättringen, 44,900 kronor, och för

det tillfälliga lönetillägget åt vissa vaktmästare m. fl., 6,450 kronor, ävensom

det extra förslagsanslaget till provisoriska lönetillägg åt professorerna,

50,000 kronor; dels det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier,

3,000 kronor; dels de extra anslagen till arvoden åt vissa speciallärare,

35,850 kronor, till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

m. m., 24,400 kronor, samt till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,

25,000 kronor; dels ock förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer,

150,000 kronor, samt till bränsle, lyshållning m. ro., 180,000 kronor.

Den slutliga kostnadssumman för högskolan under budgetåret 1925—1926

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utgör således — med frånseende av engångsanslag — 942,550 kronor. Den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 998,600

kronor, vartill skulle komma förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer

å 35,000 kronor och till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

å likaledes 35,000 kronor, vilket allt sammanlagt utgör 1,068,600 kronor.

Den av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen

enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 1,068,600

kronor och 942,550 kronor, eller 126,050 kronor. Den verkliga kostnadsökningen

för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med

löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade

belastningen av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Riksdagen, som i övrigt vid prövning av det föreliggande förslaget icke

funnit anledning till erinran mot detsamma, får alltså anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tekniska högskolan;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning,

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid

högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på föl
-

jande sätt:

Lönegrad

34 professorer................................. B 30

1 sekreterare ................................. B 26

1 kamrerare . ................................. B 24

1 verkmästare.................................B10

1 maskinist.................................. B 8

1 kanslibiträde................................B 7

1 förste vaktmästare............................ B 7

14 laborator^vaktmästare......................... B 7

1 vaktmästare, tillika preparator................ . B 7

1 reparatör................................... B 7

2 vaktmästare..................................B 5

1 kontorsbiträde............................... B 4

dels fastställt följande

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Stat för tekniska högskolan.

A) Avlöningsstat:

Avlöningar till professorer1), förslagsanslag.........kronor 386,000: —

Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal, förslagsanslag

.................................. » 24,000: —

Avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., förslagsanslag

................................... > 70,000: —

Vikariatsersättningar2), förslagsanslag.............. » 10,000: —

Arvoden till speciallärare8)...................... » 105,500: —

» » tillfälliga lärarbiträden och assistenter .... » 47,000: —

Arvode till högskolans rektor.................... » 2,400: —

» » bergsskolans föreståndare............ » 600: —

» » bibliotekarien....................... » 4,800: —

» » amanuens och arbetshjälp vid biblioteket . . » 6,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal..... » 5,000: —•

Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl....... » 11,000: —

Summa förslagsanslag kronor 672,600

B) Omkostnadsstat:

Stipendier åt elever, reservationsanslag.............kronor 5,000: —

Biblioteket, reservationsanslag.................... » 21,000: —

Samlingar och laborationer, reservationsanslag........ » 150,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter, reservationsanslag

................................... » 150,000: —

Summa reservationsanslag kronor 326,000: - Summa summarum kronor 998,600: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 34, omfatta vardera ett av följande ämnesområden:

1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4) läran om vattenmotorer; 5) mekanisk

teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik; 7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi;

9) vägbyggnad och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;

12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadslära; 15) matematik och

mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri; 18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära;

20) skeppsbyggnadslära; 21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi;

23) byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran om maskinelement; 26) allmän bergsmekanik

och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk kemi; 29) elektromaskinlära;

30) brobyggnad; 31) läran om förbränningsmotorer; 32) hyttmekanik samt järnets bearbetning

och behandling; 33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära.

Anm. 2. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett biträde för uppehållande

av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.

Anm. 3. Kung! Maj:t bestämmer, efter förslag av högskolans lärarkollegium och styrelse,

för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola finnas vid högskolan, ävensom

det arvode, som skall tillkomma varje speciallärare.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening av flera speciallärarbefattningar

äger befattningshavaren ej uppbära arvode med högre belopp än tillhopa

7,200 kronor.

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

^Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg

och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan åtnjuter

fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25,

28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§ av

avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader

för uppehållande av högskolans verksamhet å 59,500 kronor ävensom det

ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000 kronor —

under rubrik tekniska högskolan uppfört

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,

än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet

följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:

ä) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.

93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under

hänvisning till vad riksdagen under punkt 92 anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar och laborationer

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid tekniska högskolan för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag

av 35,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna

vid högskolan på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

94:o) På grund av Eders Kungl. Majts framställning (punkt 92) och under

åberopande av vad riksdagen under punkt 92 anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 35,000 kronor.

95:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) och under

hänvisning till vad riksdagen under punkt 92 här ovan anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

96:o) Eders Kungl. Majt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa av institutioner vid

tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåretl926—1927

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Eders

Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

Anslag har tidigare av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål. Till

inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de nya laboratorierna vid

tekniska högskolan bar riksdagen sålunda anvisat på tilläggsstat för år 1919

250.000 kronor samt på extra stat för år 1920 300,000 kronor ävensom för

vart och ett av åren 1921 och 1922 200,000 kronor. Slutligen har för budgetåret

1925—1926 beviljats ett anslag av 60,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kung], Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

20.000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid Chalmers tekniska institut;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom

i övrigt enligt bestämmande av institutets rektor, vara skyldig att, utan sär
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på föl
-

jande sätt:

Lönegrad

12 professorer........................... B 28

5 andre lärare.......................... B 22

1 maskinist............................ B 8

1 förste vaktmästare...................... B 7

5 laboratorievaktmästare................... B 7

1 vaktmästare.......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl.................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för Chalmers tekniska institut ävensom till övergångsstat för

samma institut;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränse eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27

§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns

till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag,

i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att därest Eders Kungl. Majt antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,

Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska

institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

icke är avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som

till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till

bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —

under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra

eg mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet

följande ordinarie reservationsanslag nämligen

a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt

b) till materiel m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;

dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra ett ordinarie anslag:

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;

dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda

övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders

Kungl. Maj:t meddelas.

Jämväl det nu föreliggande löneregleringsförslaget är grundat på ett av

högskolornas löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

Genom beslut av 1911 års riksdag blevo lektoraten vid Chalmers tekniska

institut ombildade till professurer, vilkas innehavare i avseende å avlöningen

likställdes med farmaceutiska institutets professorer. Avlöningen enligt stat

utgör 6,400 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Eders

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande professorer hänföras till

samma lönegrad, som föreslagits för professorerna vid farmaceutiska institutet,

eller alltså lönegraden B 28. Riksdagen, som för sistnämnda professorer

bestämt denna lönegrad, har beslutat, att densamma skall gälla jämväl

för professorerna vid Chalmers tekniska institut.

Andre lärare, för vilka avlöningen nu utgör 4,000 kronor jämte rätt till

två ålderstillägg å 500 kronor, föreslås till placering i lönegraden B 22.

Riksdagen har häremot intet att erinra.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. , 87

Vid institutet finnas dessutom anställda ytterligare två ordinarie lärare —

en verkstadsingenjör och en lärare i frihandsteckning. Verkstadsingenjören

är avlönad på enahanda sätt som andre lärarna; läraren i frihandsteckning

åtnjuter en avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 400

kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande befattningshavare

— för underlättande av en kommande omorganisation — uppföras

på övergångsstat med bibehållande av nuvarande löneförmåner, inklusive

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Riksdagen har bifallit vad härutinnan

föreslagits.

Till de vid institutet anställda speciallärarna utgå för närvarande arvoden

med fasta, i den ordinarie staten angivna belopp. Vidare äro i staten uppförda

anslag till uppehållande av undervisningen i svenska språket, i tyska

språket samt i historia och geografi med tillhopa 4,700 kronor. Eders Kungl.

Maj:ts förslag i avseende å avlöningen av speciallärarna vid Chalmers tekniska

institut innebär en anordning liknande den, som i samma avseende ifrågasatts

beträffande tekniska högskolans speciallärare. Enligt detta förslag skulle

i staten för institutet uppföras ett anslag, tillräckligt för bestridande av

arvoden åt samtliga speciallärare, i vilket anslag även skulle ingå nuvarande

anslag för meddelande av undervisning i de humanistiska ämnena. Det skulle

vidare tillkomma Eders Kungl. Maj:t att, efter förslag av institutets lärarråd

och styrelse för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma dels vilka

speciallärarbefattningar skulle finnas vid institutet, dels ock det arvode, som

skulle tillkomma varje speciallärare. Förordnande för speciallärare skulle

utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarrådet och gälla tillsvidare för en

tidsperiod av högst 5 år. Vid beräkning av det belopp, som för ifrågavarande

ändamål borde upptagas i institutets stat, har man utgått från de

i staten för närvarande upptagna speciallärararvodena, vilka tillhopa utgöra

19,700 kronor. Härtill har lagts det belopp av 4,700 kronor, som utgår för

uppehållande av undervisningen i åtskilliga humanistiska ämnen. Summan,

utgörande 24,400 kronor, har vidare ökats med dels den för närvarande

utgående tillfälliga löneförbättringen, dels ock ett belopp, motsvarande skillnaden

mellan det dyrtidstillägg, som utgår å gammalreglerade och det som

belöper å nyreglerade arvoden. Efter denna beräkningsgrund har erhållits

ett anslag av i runt tal 37,000 kronor. Liksom i fråga om tekniska högskolan

skulle även beträffande Chalmers tekniska institut föreskrivas, att

speciallärararvode icke finge sättas högre än 7,200 kronor, samt att befattningshavare

vid förening av flera speciallärarbefattningar icke finge uppbära

arvode med större belopp än tillhopa 7,200 kronor. Riksdagen har mot den

föreslagna anordningen eller mot vad i övrigt härutinnan föreslagits intet

att erinra. Dock förutsätter riksdagen, i likhet med vad riksdagen anfört i

fråga om speciallärararvodena vid tekniska högskolan, att Eders Kungl. Maj:t

årligen i samband med framläggande för riksdagen av institutets anslagsäskanden

förelägger riksdagen en tablå över dispositionen av det för ända
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

målet utgående anslaget, angivande de olika speciallärarbefattningarna samt

det för var och en av dessa befattningar utgående arvodet och fastställda

antalet undervisningstimmar.

Arvodet till institutets rektor, nu 1,500 kronor, är föreslaget till 1,800

kronor. För bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamrerargöromål

utgår enligt nu gällande stat ett belopp av 3,700 kronor. För ändamålet

föreslås nu, med hänsyn till bortfallet av tillfällig löneförbättring och minskningen

av dyrtidstilläggen, ett belopp av 6,100 kronor. Riksdagen har i nu

berörda hänseenden intet att erinra.

I avseende å vaktmästarpersonalen innebär Eders Kungl. Majrts förslag i

stort sett ett överförande av nu befintliga ordinarie befattningshavare till

de lönegrader, till vilka motsvarande tjänstinnehavare vid nyreglerade verk

hänförts. Vidare föreslår Eders Kungl. Maj:t inrättande av en ny laboratorievaktmästarbefattning

vid avdelningen för kemisk teknologi med placering

i lönegraden B 7. Riksdagen har bifallit vad härutinnan föreslagits.

Till arvoden åt assistenter och repetitörer är i nu gällande stat upptaget

ett belopp å 11,500 kronor. Med hänsyn till den med löneregleringen förenade

sänkningen av dyrtidstilläggen är beloppet föreslaget höjt till 14,000

kronor. Vidare är det nu utgående anslaget å 1,500 kronor till gottgörelse

åt arbetsbiträden å verkstaden i statförslaget höjt till 1,800 kronor. Beträffande

vidare det i staten nu upptagna anslaget å 550 kronor till stipendier

och jiremier åt elever har ingen annan ändring vidtagits än att anslaget

avrundats till 600 kronor och upptagits under institutets omkostnadsstat såsom

ett särskilt reservationsanslag. Riksdagen har i nu berörda hänseenden

intet att erinra.

A institutets ordinarie stat finnes uppfört ett anslag å 12,000 kronor till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Anslaget har emellertid länge

visat sig otillräckligt, varför riksdagen under en följd av år beviljat medel

till dess förstärkande och till täckande av i anslaget uppkomna brister. För

budgetåret 1925—1926 har för sagda ändamål beviljats ett extra anslag av

32.000 kronor. Utgifterna för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret

1926—1927 hava beräknats uppgå till 44,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts

förslag innebär nu, att av denna summa ett belopp av 35,000 kronor ingår i

en särskild omkostnadsstat för institutet och med andra anslagsposter sammanföres

till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. Till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter skulle därutöver anvisas ett

extra anslag å 9,000 kronor. Riksdagen har bifallit förslaget beträffande

anvisande av medel till senast berörda ändamål.

För år 1914 och följande år har riksdagen anvisat särskilda anslag till

förstärkning av det å ordinarie stat uppförda anslaget å 9,000 kronor till

bibliotek, samlingar och laboratorier. För budgetåret 1925—1926 uppgår

detta förstärkningsanslag, liksom under de närmast föregående åren, till

16.000 kronor. Eders Kungl. Majrts förslag innebär, att de för bibliotek, sam
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lingar och laboratorier erforderliga anslagsmedlen upptagas med ett belopp

av 25,000 kronor i omkostnadsstaten för institutet och med åtskilliga andra

anslagsposter sammanföras till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag

till materiell m. m. I sagda reservationsanslag skulle jämväl ingå den nuvarande

anslagsposten å 2,000 kronor till verkstaden. Jämväl vad härutinnan

föreslagits har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda statförslaget företer i avseende å

sin allmänna uppställning samma anordning, som föreslagits beträffande

den nya staten för tekniska högskolan. Riksdagen har häremot intet att erinra.

Nu gällande stat för Chalmers tekniska institut slutar på 185,400 kronor.

Lägges härtill den till befattningshavarna vid institutet utgående tillfälliga

löneförbättringen, tillhopa 24,800 kronor, det tillfälliga lönetillägget åt vissa

vaktmästare m. fl., tillhopa 2,460 kronor, samt de båda förstärkningsanslagen

till uppvärmning m. m. å 32,000 kronor och till bibliotek m. in. å 16,000

kronor, kommer man — om man bortser från engångsanslag -— till en slutlig

kostnadssumma för institutet under budgetåret 1925—1926 av 260,660

kronor. Den föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 315,800 kronor,

vartill så kommer övergångsstaten å 7,000 kronor, tillfällig löneförbättring

och ersättning för minskning i dyrtidstillägg till befattningshavare å övergångsstat

3,300 kronor samt ökade medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter 9,000 kronor, vilket sammanlagt utgör 335,100 kronor. Den

av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen

enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 335,100

kronor och 260,660 kronor, eller 74,440 kronor. Den verkliga kostnadsökningen

för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med löneregleringen

förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade belastningen

av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Riksdagen, som vid prövning av det föreliggande förslaget icke i övrigt

funnit anledning till erinran mot detsamma, får alltså anmäla, att riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid Chalmers tekniska institut;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Envar

vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst

bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande sätt:

Lönegrad

12 professorer.......................... B 28

5 andre lärare......................... B 22

1 maskinist........................... B 8

1 förste vaktmästare .................... B 7

5 laboratorievaktmästare.................. B 7

1 vaktmästare ......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl................. B 5

dels fastställt följande

Stat för Chalmers tekniska institut.

A) Avlöningsstat:

Avlöningar till professorer,1) förslagsanslag..........kronor 123,100: —

» » andre lärare,2) förslagsanslag......... » 37,200: —

» » vaktmästare m. fl., förslagsanslag...... » 28,200: —

Vikariatsersättningar,3) förslagsanslag .............. » 4,000: —

Arvoden till speciallärare4)...................... » 37,000: —

Arvode till institutets rektor..................... > 1,800: —

Arvoden till sekreterare, kamrerare och bibliotekarie5) . . » 6,100: —

» » assistenter och repetitörer............. » 14,000: —

Till gottgörelse åt arbetsbiträden å verkstaden ....... » 1,800: —

Summa förslagsanslag kronor 253,200: —

B) Omkostnadsstat:

Stipendier och premier åt elever, reservationsanslag .... kronor 600: —

Bibliotek, samlingar och laboratorier, reservationsanslag. . » 25,000: —

Verkstaden, reservationsanslag.................... » 2,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter, reservationsanslag

............... » 35,000: —

Summa reservationsanslag kronor 62,600: —

Summa summarum kronor 315,800: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 12, omfatta vardera ett av följande ämnes
-

områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära

och ornamentsritning; 6) elektroteknik; 7) kemi och kemisk teknologi; 8) oorganisk

kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran om vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenbyggnadslära; samt 12) elektroteknik med

undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner.

Anm. 2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett av följande ämnesområden:

1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära

med ritning; 4) elektroteknik och 5) maskinlära med ritning och mekanisk

teknologi.

Anm. 3. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett biträde för uppehållande

av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.

Anm. 4. Kungl. Maj:t bestämmer, efter förslag av institutets lärarråd och styrelse, för

viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola finnas vid institutet, ävensom det arvode,

som skall tillkomma varje speciallärare.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening av derå speciallärarbefattningar

äger befattningshavaren ej uppbära arvode med högre belopp än tillhopa

7,200 kronor.

I anslaget till arvoden åt speciallärare ingår även anslag för meddelande av undervisning

i vissa humanistiska ämnen.

Anm. 5. Anslagets fördelning mellan de olika befattningshavarna bestämmes av Kungl.

Maja efter förslag av institutets lärarråd och styrelse.

ävensom följande

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut.

1 verkstadsingenjör........

1 lärare i frihandsteckning . . .

Lön

Tjänstgö-

rings-

pengar

Summa

2,400

1,800

1,600

1,200

4.000

3.000

Summa kronor

—

—

7,000

Anm. 1. För verkstadsingenjör kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

Anm. 2. För lärare i frihandsteckning kan lönen efter 5 år höjas med 400 kronor och

efter ytterligare 5 år likaledes med 400 kronor.

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27

§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns

till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i

vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels förklarat, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska

institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är

avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till de

befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till

bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —

under rubrik Chalmers tekniska institut uppfört

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet

följande ordinarie reservationsanslag nämligen

a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt

b) till materiell m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;

dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppfört ett ordinarie anslag:

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;

dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda

övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisat ett

extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders

Kungl. Maj:t meddelas.

98 :o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) och under

hänvisning till vad riksdagen under punkt 97 här ovan anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till slutförande

av beslutade nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 522,320 kronor.

I en för 1925 års riksdag framlagd proposition (nr 44) angående anslag för

ifrågavarande ändamål uppskattades i överensstämmelse med byggnadssty
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

relsens förslag den totala byggnadskostnaden till 2,540,000 kronor. Till bestridande

härav finnes att tillgå — förutom av riksdagen anvisade anslag å

tillsammans 1,950,000 kronor — återstoden av ett av riksdagen på extra

stat för år 1921 anvisat reservationsanslag å 100,000 kronor, avsett att

användas till ritningar och andra förberedande arbeten för nybyggnaderna,

vilken återstod, efter gäldande av kostnaderna för dessa arbeten, uppgivits

utgöra 67,680 kronor, eller således tillhopa 2,017,680 kronor. Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag innebär nu anvisande av återstoden av det beräknade

kostnadsbeloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till slutförande av beslutade nybyggnader

för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av

522,320 kronor.

Skolöverstyrelsen.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) får riksdagen

anmäla, att riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen med oförändrat belopp, 528,100 kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 6,500 kronor.

Med anslagshöjningen avses att bereda överstyrelsen ökade möjligheter att

tillgodose behovet inom överstyrelsen av juridiskt-administrativ sakkunskap.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.

102:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har

riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till arvode åt

byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 4,800 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 101) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till

möblering av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler m. m. anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Allmänna

läroverken

m. m.

94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Genom beslut den 18 juli 1924 har Eders Kungl. Maj:t godkänt en av

byggnadsstyrelsen uppgjord plan beträffande dispositionen av den under uppförande

varande ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren,

enligt vilken plan skolöverstyrelsen skall till tjänstelokaler få disponera bottenvåningen

och våningen en trappa upp i denna byggnad. Inflyttningen

i de nya lokalerna beräknas kunna äga rum under sommaren 1926.

I de nya lokalerna kommer överstyrelsen att disponera ett något större

antal rum än vad för närvarande är fallet, och möbleringen av de nytillkommande

rummen medför vissa kostnader. Vidare hava åtskilliga av de

utav överstyrelsen använda möblerna befunnits vara i behov av att bliva

utbytta mot nyare och bättre. I det nu äskade anslaget ingå även beräknade

kostnader för flyttningen till ämbetsverkets nya lokaler.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till möblering av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler

m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

10,000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

105:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.

Maj:t upptagit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med oförändrat

belopp 116,985 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner (I: 178 och II: 247), däruti hemställts, att riksdagen

måtte

dels besluta att högre lärarinneseminariets hushållsskola från och med den

1 juli 1926 skall uppföras på ordinarie stat, under namn av statens skolköksseminarium

och hushållsskola;

samt att till grund för de med anledning härav erforderliga åtgärder och

bestämmelser skola läggas skolöverstyrelsens i motionen 1:178 återgivna

förslag;

dels ock från och med budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor

till 130,285 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett ordinarie anslag

till högre lärarinneseminariet å 116,985 kronor. Dessutom äro uppförda

extra anslag dels å 60,160 kronor till diverse behov vid seminariet och

dels å 21,000 kronor till arvoden åt timlärare och vikarier vid seminariet.

I anslaget till diverse behov ingår en post å 28,300 kronor till uppehållande

av verksamheten vid den till seminariet hörande hushållsskolan samt en vid

denna skola anordnad kurs för utbildande av husmödrar. Hushållsskolans

verksamhet uppehälles genom detta extra anslag samt genom terminsavgifter.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Frågan om uppförande av hushållsskolan på ordinarie stat har förut varit

föremål för övervägande. Såväl år 1909 som år 1911 hava framställningar

gjorts av rektor vid seminariet i sådant syfte, utan att de lett till något

resultat. Såsom framgår av statsrådsprotokollet har rektor i skrivelse till

skolöverstyrelsen åter framställt förslag till hushållsskolans uppförande på

ordinarie stat. Detta förslag, som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande

yttrande överlämnats till Eders Kungl. Maj:t innebär huvudsakligen följande:

Högre lärarinneseminariets hushållsskola grundades år 1892 och har under

tidernas lopp så utvecklats, att därstädes numera givas sju särskilda slag av

kurser, nämligen: en lärarinnekurs (sedan 1894), en husmoderskurs (sedan

1892), en kurs för utbildande av ekonomiföreståndarinnor eller husmödrar

vid större anstalter (sedan 1918) (1916), en kurs för hemföreståndarinnor

(sedan 1923), kurser för barn ur folkskolans högsta klass (sedan 1895), undervisning

i huslig ekonomi åt lärjungarna i normalskolans 6:e klass (sedan

1924) samt aftonkurs för arbetande unga kvinnor (fabriksarbeterskor, affärsanställda

m. fl.), anordnad, om ett par år undantagas, sedan 1901. Tiden

har nu ansetts vara inne att åstadkomma en förändring av skolans ställning.

Med den vikt, som numera tillmätes ämnet huslig ekonomi vid offentliga

och enskilda läroanstalter, har det ansetts vara av behovet påkallat, att eu

statlig institution finnes, som har till uppgift att utbilda lärarinnor i ämnet

och som i övrigt kan verka normerande beträffande undervisningen inom

den viktiga ämnesgrupp, som här är i fråga. Såsom det starkaste skälet

för skolans överförande på ordinarie stat har dock ansetts vara det osäkerhetstillstånd

i rättsligt och ekonomiskt hänseende, vari skolans lärarinnor

befinna sig, i det de sakna rätt till uppflyttning i lönegrad, till avlöning

under sjukdom och till pension, vilket ansetts vara så mycket mera orimligt,

om man tager hänsyn till den långa tid flera av lärarinnorna tjänstgjort

vid skolan, den nuvarande biträdande föreståndarinnan ända sedan

1892, alltså under 33 år, och en av lärarinnorna under cirka 13 år.

Vid hushållsskolan, som skulle erhålla namnet »statens skolköksseminarium

och hushållsskola», skulle anställas fem ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål,

av vilka en tillika skulle tjänstgöra såsom biträdande föreståndarinna,

en ordinarie lärarinna i handarbete samt dessutom erforderligt antal timlärare.

Avlöningen skulle utgöra för en lärarinna i hushållsgöromål, tillika

biträdande föreståndarinna, 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma tre ålderstillägg å 360

kronor, samt dessutom hyresersättning å 1,250 kronor från läroanstaltens

terminsavgiftsmedel. Annan lärarinna i hushållsgöromål skulle erhålla avlöning

med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2728 kronor i tredje

och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varav en fjärdedel skulle utgöra tjänstgöringspenningar.

Avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete

skulle utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor

i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden, varav likaledes en fjärdedel

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Vikarierande biträdande föreståndarinna

skulle utöver avlöning såsom ordinarie lärarinna åtnjuta arvode av 500

kronor för år; vidare skulle arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna

i hushållsgöromål utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna

eller vikarierande lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme.

Arvodet för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs skulle

utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans övriga

kurser med 200 kronor för veckotimme. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten

skulle biträdande föreståndarinna vara skyldig att för den fastställda avlöningen

undervisa 12 timmar i veckan, annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar

i veckan. Ordinarie lärarinna, vilken icke vore förordnad till biträdande

föreståndarinna, skulle dessutom vara skyldig underkasta sig ytterligare

tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna

i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i

tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, samt för lärarinna i handarbete

85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor

i fjärde lönegraden, allt för veckotimme. I övrigt skulle i tillämpliga delar

gälla vad i kungl. kungörelsen den 22 juli 1918 vore föreskrivet angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

Till nu angivna löner skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Den årliga kostnaden för skolköksseminariet och hushållsskolan beräknades

till 13,300 kronor å ordinarie stat, med vilket belopp alltså det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet borde höjas. Å extra stat skulle erfordras

anslag till förhyrande av lokaler 8,000 kronor, till expenser 5,000

kronor och till arvoden åt timlärare och vikarier 10,000 kronor. Sammanlagt

skulle kostnaden uppgå till 36,300 kronor, innebärande en ökning av nu

utgående anslag, 28,300 kronor, med 8,000 kronor. Det ordinarie anslaget

till seminariet skulle således uppföras med ett belopp av 130,285 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen förklarat

sig finna skälen för hushållsskolans uppförande på ordinarie stat vara i

mycket beaktansvärda.

Med hänsyn till den långa tid seminariets hushållsskola ägt bestånd och

det förtjänstfulla arbete, som nedlagts vid undervisningen därstädes, anser

departementschefen det vara väl befogat att giva skolans lärarpersonal en

säkrare ställning med rätt till ålderstillägg, avlöning under sjukdom och

pension. Emellertid framhåller departementschefen, hurusom överskottet på

hushållslärarinnor, trots det ökade behovet av lärarkrafter på området, tenderade

att bliva ännu större än det för närvarande vore. Det borde följaktligen

tagas under övervägande, om icke åtgärder måste vidtagas för att

begränsa lärarproduktionen. Under sådana förhållanden säger sig departementschefen

hava, trots de skäl, som talade för uppförande av seminariets

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

.Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hushållsskola på ordinarie stat, känt sig mer än tveksam, huruvida man nu

borde binda sig vid den föreslagna organisationen i hela dess omfattning.

Innan förhållandena kunde bättre överblickas, vore det lämpligast att dröja

med en definitiv organisation av seminariets hushållsskola. Departementschefen

har därför ansett sig icke nu kunna förorda ett framläggande för

riksdagen av förslag till hushållsskolans uppförande å ordinarie stat utan

borde kostnaden för hushållsskolans verksamhet ännu någon tid bestridas

från seminariets extra anslag till diverse behov.

I ovanberörda motioner har upptagits skolöverstyrelsens förslag om hushållsskolans

uppförande på ordinarie stat.

Riksdagen har ej kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda för det

av motionärerna framburna förslaget. Det undervisningsbehov, som ifrågavarande

läroanstalt har att fylla, framträder med en allt mer växande och

erkänd betydelse, och den vid skolan anställda lärarpersonalen synes äga

berättigade anspråk på att erhålla en mera tryggad ställning, på samma

gång läroanstaltens överförande till ordinarie stat skulle bringa mera fasthet

i dess ekonomiska förhållanden och medföra en större trygghet för dess

framtida utveckling. Vad angår de invändningar, som rests mot skolans

uppförande på ordinarie stat, torde allenast böra framhållas, att den undervisning,

för vars behov av lärarkrafter skolan sörjer, numera nått en sådan

konsolidering och spridning i skilda slag av läroanstalter, att i trots av det

av departementschefen påpekade överskottet av hushållslärarinnor någon sådan

tillbakagång ej vore att befara, som skulle göra en statens utbildningsanstalt

på detta område överflödig. I annat sammanhang har också departementschefen,

vid förordande av en begränsning av statens understöd till de

privata skolköksseminariernas verksamhet, framhållit, hurusom det vore ställt

utan varje tvivel, att någon beskärning av högre lärarinneseminariets hushållsskola

icke borde vidtagas. Riksdagen har vid prövning av denna fråga

funnit sig böra besluta, att hushållsskolan under namn av »statens skolköksseminarium

och hushållsskola» överföres å ordinarie stat.

Vad beträffar det ifrågasatta antalet ordinarie lärarinnor och deras undervisningsskyldighet

har riksdagen intet att erinra.

Avlöningen till ordinarie lärarinna i hushållsgöromål är beräknad efter en

tjänstgöring av 22 veckotimmar och efter en stigande skala av 100, 112,

124 och 136 kronor för veckotimme. Motsvarande lärarinna vid folkskoleseminarium

har en tjänstgöringsskyldighet av likaledes 22 veckotimmar, och

för henne är avlöningen beräknad efter en stigande skala av 90, 102, 114

och 126 kronor för veckotimme. Den ifrågasatta skillnaden mellan dessa

lärarinnors löner finner riksdagen motiverad med hänsyn ej minst till förstnämnda

lärarinnors uppgift att utbilda facklärarinnor i hushållsgöromål samt

även till den krävande undervisningsskyldigheten i fråga om åtskilliga till

området hörande teoretiska ämnen. Denna skillnad i beräkningen av avlöningarna

är vedertagen även beträffande andra lärarkategorier; så t. ex.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

äro övningslärare vid folkskoleseminarierna, med hänsyn till sin uppgift att

utbilda lärare avlönade efter en högre måttstock än motsvarande lärare vid

de allmänna läroverken.

Den ifrågasatta avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete

är beräknad efter samma grunder som nuvarande avlöning till den vid

högre lärarinneseminariet anställda ordinarie handarbetslärarinnan. Riksdagen

har häremot intet att erinra. Jämväl de i övrigt ifrågasatta avlöningarna

och ersättningarna har riksdagen vid granskning icke funnit giva anledning

till anmärkning. Givetvis böra å de föreslagna lönerna tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg utgå efter samma grunder, som gälla för övrig

vid lärarinneseminariet anställd lärarpersonal.

På grund av riksdagens nu ifrågavarande beslut kommer den ordinarie

lönestaten för hushållsskolan att uppgå till 13,300 kronor, med vilket belopp

alltså det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet ökats.

I det under nästföljande punkt föreslagna anslaget å 62,460 kronor till

diverse behov vid högre lärarinneseminariet ingår en post å 30,600 kronor

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt upprätthållande av den

vid skolan anordnade kursen för utbildande av husmödrar. Enligt skolöverstyrelsens

förslag skulle denna post ersättas med dels 8,000 kronor till förhyrande

av lokaler för seminariets hushållsskola, dels 5,000 kronor till expenser

för hushållsskolan, dels ock 10,000 kronor till arvoden åt timlärare

och vikarier vid samma skola, innebärande en minskning å 7,600 kronor i

förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har häremot intet att

erinra och återkommer under följande punkt härtill. Dragés sistnämnda belopp

av 7,600 kronor från den ifrågasatta ordinarie anslagsökningen å 13,300

kronor, erhålles en summa av 5,700 kronor, vilken sålunda utgör den anslagsökning

enligt stat, som riksdagens bifall till ovanberörda motioner

innebär.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner (I: 178 och II: 247),

dels beslutat,

att från och med budgetåret 1926—1927 fem lärarinnetjänster i hushållsgöromål

och en lärarinnetjänst i handarbete vid den med högre lärarinneseminariet

förenade hushållsskolan, hädanefter benämnd statens skolköksseminarium

och hushållsskola, skola uppföras på ordinarie stat;

att en av de ordinarie lärarinnorna i hushållsgöromål skall förordnas att

vara biträdande föreståndarinna vid läroanstalten;

att den ordinarie lärarinna, som förordnas till biträdande föreståndarinna,

skall äga att uppbära en årlig avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 360 kronor, samt dessutom, därest fri bostad ej åtnjutes,

från och med den 1 juli 1926 tills vidare och till dess Eders Kungl.

Maj:t annorlunda bestämmer, hyresersättning med ett belopp av 1,250 kro
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99

nor för år räknat, att utgå av de vid sagda skola inflytande terminsavgifterna;
att

den årliga avlöningen för annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

skall utgå med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2,728 kronor

i tredje och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varvid i varje fall en fjärdedel

skall beräknas utgöra tjänstgöringspenningar;

att den årliga avlöningen för ordinarie handarbetslärarinna skall utgå

med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor i tredje och

2,178 kronor i fjärde lönegraden, varvid i varje fall en fjärdedel skall beräknas

utgöra tjänstgöringspenningar;

att vikarierande biträdande föreståndarinna, utöver den benne som ordinarie

lärarinna i hushållsgöromål tillkommande avlöningen, skall åtnjuta

ett arvode av 500 kronor för år räknat;

att arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i hushållsgöromål

skall utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna eller vikarierande

lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme;

att arvode för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs

skall utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans

övriga kurser med 200 kronor för veckotimme;

att biträdande föreståndarinnan skall vara skyldig att för den fastställda

avlöningen undervisa 12 timmar i veckan;

att för den fastställda avlöningen annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

skall vara skyldig tjänstgöra 22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan

i handarbete 18 timmar i veckan;

att ordinarie lärarinna vid sagda läroanstalt, vilken icke är förordnad till

biträdande föreståndarinna, skall vara skyldig underkasta sig ytterligare

tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna

i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor

i tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, allt för veckotimme, samt

för lärarinna i handarbete 85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor

i tredje och 121 kronor i fjärde lönegraden, allt för veckotimme;

att i övrigt i tillämpliga delar skall gälla vad i kung! kungörelsen den

22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid

högre lärarinneseminariet är föreskrivet;

dels ock höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med

13,300 kronor eller från 116,985 kronor till 130,285 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor

för eldaren;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 62,460 kronor.

För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 60,160

kronor. Den nu ifrågasatta höjningen av 2,300 kronor avser ökad hyra

för hushållsskolan och faller på en i anslaget ingående post till uppehållande

av hushållsskolans verksamhet m. m., nu 28,300 kronor och föreslagen

höjd till 30,600 kronor. Riksdagen har under nästföregående punkt anmält

sitt beslut om hushållsskolans uppförande å ordinarie stat, vilket innebär,

att sistnämnda post å 30,600 kronor skulle ersättas av tre under nämnda

punkt angivna poster å tillhopa 23,000 kronor. Det nu föreslagna anslaget

å 62,460 kronor skulle alltså med anledning av riksdagens sistberörda

beslut minskas med 7,600 kronor till 54,860 kronor.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250

kronor för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 54,860 kronor.

107:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt

timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 21,000 kronor.

108:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkterna 106, 107 och 108)

föreslagit riksdagen angående vissa anslag till de allmänna läroverken, anmäler

riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen, att till

extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 41,600 kronor.

1925 års riksdag beviljade för ifrågavarande ändamål ett extra anslag av

27,540 kronor. Riksdagen utgick därvid från att antalet extra undervisningstimmar

i gymnastik behövde uppbringas från 242 till 450. Av ekonomiska

skäl ansågs ökningen av antalet timmar, 208, böra fördelas på två år. För

budgetåret 1925—1926 anvisades därför medel för (242 + 104) 346 timmar.

För att läsåret 1926—1927 kunna anordna 450 extra timmar har nu föreslagits

en höjning av det nuvarande anslaget med ett belopp, motsvarande

kostnaden för ytterligare 104 timmar. Efter en medelkostnad av 135 kronor

för veckotimme har beräknats en anslagsökning av 14,040 kronor. Genom

att härtill lägga det nu utgående extra anslaget å 27,540 kronor, har

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

totalbeloppet av det erforderliga extra anslaget beräknats till 41,580 kronor

eller i runt tal 41,600 kronor.

Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 41,600

kronor.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen, att till

extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 5,100 kronor.

Ifrågavarande anslag, som avsetts att bestrida kostnaderna för extra undervisningstimmar

i musik vid de allmänna läroverken, utgör för budgetåret

1925—1926 4,400 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit beviljandet

av medel för undervisning under ytterligare 5 nya veckotimmar. Den härav

förorsakade kostnadsökningen utgör, efter ett medelpris av 145 kronor för

timme, 725 kronor, och det erforderliga extra anslaget skulle alltså uppgå

till 5,125 kronor eller i avrundat belopp till 5,100 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 5,100

kronor.

11 l:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 111) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 2,850 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000

kronor;

dels ock medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1 juli

1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor,

allt för veckotimme och år.

Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.

För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet

42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader av

staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för budgetåret

1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda

belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riks
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dagen medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda

anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande

kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp. Jämväl för budgetåret

1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 21,000 kronor enligt de

av 1924 års riksdag givna bestämmelserna.

Beträffande budgetåret 1926—1927 har nu Eders Kung! Maj:t hemställt,

att slöjdlärarnas arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel

och i anslutning härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, hurusom stora olägenheter uppstått

på grund av de nu gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande anslag.

Vid en del läroverk hade slöjdundervisningen helt måst inställas, vid andra

hade svårigheter uppstått för dess anordnande redan vid läsårets början, då

vederbörande kommuns beslut om bidrag ännu icke varit fattat. Aven där

bidrag lämnats, hade allvarliga betänkligheter framförts mot att kommun

betalade halva kostnaden för undervisning, som staten förut helt bekostat,

och i åtskilliga fall hade bestämt uttalats, att kommunbidraget skulle utgå

endast tillfälligt och i avvaktan på att staten åter skulle påtaga sig hela

kostnaden för undervisningen. Då besluten om kommunala bidrag ej alltid

innefattat jämväl tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt slöjdläraren,

hade Eders Kungi. Maj:t i en del fall medgivit, att slöjdundervisning finge

anordnas utan hinder härav.

Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne samt de olägenheter,

som följt av de nuvarande grunderna för statsbidrags utgående,

har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

vill vidare betona, hurusom nu rådande anordning torde vara att betrakta

såsom en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000

kronor;

dels ock medgivit, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1

juli 1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75

kronor, allt för veckotimme och år.

113:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.

114:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 114) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ruin, för upprätthållande under läsåret 1926—1927 vid ett högre läroverk

i Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,500 kronor.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna

läroverken med flera läroanstalter anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 7,000 kronor.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Anslag till enahanda belopp utgick senast å tilläggsstat för vart och ett

av åren 1921 och 1922. Av statsfinansiella skäl har framställning om anslag

till studiekursen därefter icke av Eders Kungl. Maj:t gjorts hos riksdagen.

Anslaget skulle mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande av föreningen

1’amitié franco-suédoise, och skulle Eders Kungl. Maj:t, såsom förut ägt

rum, fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som kunde befinnas

erforderliga för åtnjutande av anslaget.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 3,000 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att, såsom

bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 3,500 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som skola bestridas av ljus och vedkassan vid

allmänt läroverk, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 2,500 kronor.

118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,575,000

kronor, med 75,000 kronor till 1,650,000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1924—1925 utgick anslaget med ett belopp av 1,475,000

kronor och i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är detsamma uppfört

med 1,575,000 kronor. Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret

1924—1925 framgår, att anslaget under detta budgetår överskridits

med omkring 176,000 kronor. Den för budgetåret 1925—1926 vidtagna

ökningen av anslaget med 100,000 kronor synes alltså icke hava varit

tillräcklig, utan har en ytterligare höjning av detsamma ansetts erforderlig.

För att tillgodose de ökade anspråken på anslaget hemställes nu om en höjning

av detsamma med 75,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,575,000 kronor, med 75,000 kronor till 1,650,000

kronor.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd

samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000

kronor till 26,000 kronor.

Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda

slö j davdelningar.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala

mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000 kronor till 26,000 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—30

juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för sistberörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra förslagsanslag av 360,000 kronor.

Anslaget utgör för budgetåret 1925—1926 349,000 kronor.

Ökningen av antalet kommunala mellanskolor och av de vid dem inrättade

parallellavdelningar, vilken innebär en ökning även av antalet lärare»

har medfört en motsvarande större belastning av ifrågavarande anslag. För

budgetåret 1925—1926 torde detsamma komma att överskridas med nära

10,000 kronor. I nu gällande grunder för den tillfälliga löneförbättringen

föreslås icke någon förändring.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—

30 juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

förslagsanslag av 360,000 kronor.

122:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000 kronor,

med 1,500 kronor till 749,500 kronor samt i riksstaten förbudgetåret 1926—- 1927 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande

belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor ................. » 470,000: —

högre goss- eller samskolor ......... » 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 27,000: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 749,500

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 176), däruti hemställts, att riksdagen, i syfte att bereda

Anna Sandströms seminarium samma årsanslag som det förut haft,

ville öka det av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk med 1,500 kronor.

I samband med anmälan av sina beslut om anslagen till privatläroverken

anhöll 1925 års riksdag ej mindre om skyndsam utredning rörande

behovet av vid högre lärarinneseminarium utbildade lärarinnor än

även om vidtagande av de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för

begränsning av de enskilda högre lärarinneseminariernas verksamhet.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, har utredning i berörda hänseenden

numera verkställts av skolöverstyrelsen. Resultatet av skolöver
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

styrelsens undersökning ger vid handen, att för närvarande finnes ett

ganska betydande överskott av lärarinnor, som erhållit utbildning vid

dessa seminarier, och att detta överskott tillkommit under de senaste

åren. Enligt överstyrelsens åsikt har man därför att under de närmast

kommande åren räkna med förefintligheten av ett större antal lärarinnor än

vad som erfordras för de skolor, för vilka de erhållit utbildning. Med anledning

härav föreslår överstyrelsen vissa åtgärder för att nedbringa antalet

utexaminerade lärarinnor. Då överstyrelsen emellertid icke är övertygad

om att det nu påvisade överskottet är av konstant natur, anser

överstyrelsen det riktigast att nu ej vidtaga någon åtgärd, som skulle

medföra svårigheter för att vid behov åter öka antalet lärarinnor. Att helt

indraga verksamheten vid något seminarium vore därför icke tillrådligt.

Bättre vore att intagning av nya elever ej varje år skedde vid alla de enskilda

seminarierna. Överstyrelsen, som icke anser det lämpligt att redan för läsåret

1926—1927 inskränka verksamheten vid något seminarium, föreslår,

att läsåret 1927—1928 nya elever skulle få antagas endast vid ett enskilt

seminarium samt att det skulle ankomma på Eders Kungl. Maj:t att bestämma

i vad mån man bör förfara på motsvarande sätt även för framtiden.

Enligt statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen hysa vissa betänkligheter

mot överstyrelsens förslag. Den verkställda undersökningen

finner departementschefen visa, att den konstaterade överproduktionen av

lärarinnor, utbildade vid högre seminarier, icke är av övergående natur.

Den starka ökningen i överskottet de senaste åren är enligt hans åsikt

mycket betänklig. Särskilt anser departementschefen härvid böra beaktas

en faktor, som otvivelaktigt är av stor betydelse, nämligen det stora antalet

vid universiteten studerande kvinnor, som avse att avlägga filosofisk ämbetsexamen.

Beträffande åtgärder för en inskränkning av lärarinneproduktionen anser

departementschefen det vara bättre att helt indraga statsbidrag till ett

seminarium, vilket torde komma att medföra seminariets nedläggande,

och låta de andra två fortsätta sin verksamhet på hittillsvarande sätt. I

händelse ett av seminarierna nedlägges, skulle detta medföra en minskning

i antalet utexaminerade lärarinnor, vilken efter några år torde visa

sitt resultat i minskat antal lärarinnor utan anställning. Då enligt departementschefens

förmenande beslut om en sådan indragning av statsbidrag

till ett seminarium bör fattas, anmodades skolöverstyrelsen att inkomma

med förslag beträffande den ordning, i vilken de nu statsunderstödda privata

lärarinneseminarierna borde förlora rätten till statsanslag.

Överstyrelsen framhåller därvid, att då, förutom statens högre lärarinneseminarium,

två seminarier äro belägna i Stockholm, syntes något av dessa

senare böra i första hand indragas och det i Göteborg befintliga bibehållas.

Ifråga om indragningen av något av Stockholmsseminarierna, privata högre

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

lärarinneseminariet och. Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, anser

överstyrelsen, att en indragning av anslag i första hand bör drabba Anna

Sandströms högre lärarinneseminarium.

Departementschefen ansluter sig till överstyrelsens förslag. Då den genom

en indragning avsedda minskningen i antalet lärarinnor syntes böra

ske så snart som möjligt, borde någon nyantagning av elever vid nämnda

seminarium icke ske under år 1926 utan den första årskursen indragas redan

läsåret 1926—1927. Statsanslaget till seminariet borde därför för detta läsår

endast beräknas för andra och tredje årsavdelningarna. Minskningen i

statsanslaget skulle utgöra 1,500 kronor det år, då anslag icke utgår till en

första årsavdelning. Statsanslaget till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium

borde därför för budgetåret 192b 192 i utgå med ett belopp

av 7,500 kronor beräknat för 2 årsavdelningar. För budgetåret 1927—

1928 skulle det för endast en årsavdelning utgöra 3,750 kronor, för att därefter

helt upphöra. Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier, som

nu är uppförd med 28,500 kronor, skulle således för budgetåret 1926 1927

minskas med 1,500 kronor till 27,000 kronor.

Ovanberörda motion avser att bereda Anna Sandströms seminarium samma

årsanslag som det förut haft i syfte att förebygga en alltför hastig indragning

av seminariet.

På grund av den av skolöverstyrelsen och departementschefen förebragta

utredningen finner riksdagen det vara ställt utom allt tvivel, att åtgärder

böra vidtagas för eu inskränkning av antalet vid de högre lärarinneseminarierna

nyutbildade lärarinnor i landet. Riksdagen finner jämväl, att

denna inskränkning måste erhålla minst den omfattning, som Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag innebär. Emellertid har riksdagen med hänsyn till

vad i motionen anförts funnit skäligt, att ett års ytterligare respittid må beredas

den eller de läroanstalter, som må komma att träffas av de förestående

inskränkningarna, och har därför beslutat, att anslag skall för budgetåret

1926—1927 i full utsträckning utgå till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium.

Riksdagen förutsätter emellertid, att förslag om inskränkning i

ifrågavarande lärarinneproduktion förelägges nästkommande års riksdag, och

torde det därvid få bero på förnyat övervägande från Eders Kungl. Maj:ts sida,

huruvida inskränkningen i fråga bör äga rum genom indragning av Anna

Sandströms högre lärarinneseminarium eller Privata högre lärarinneseminariet

i Stockholm eller ock tilläventyrs genom annan anordning, såsom t, ex.

nyintagning av elever vartannat år alternerande vid nämnda båda seminarier.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag samt ovanberörda motion (I: 176), uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 751,000 kronor, med oförändrat

belopp samt i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit de i nämnda

anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

enskilda mellanskolor.......................... kronor 20,000: —

högre flickskolor ............................. » 470,000:_

högre goss- eller samskolor...................... * 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier..................... » 28,500:_

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 751,000

kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor,

med 2,000 kronor till 472,000 kronor.

Anslagsminskningen är en följd av de skärpta bestämmelserna för statsanslag

åt enskilda läroanstalter och därmed följande minskning av antalet

lärare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med 2,000 kronor till 472,000

kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att för beredande

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor att utgå i enlighet

med de i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) stadgade grunder.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 2,403,000 kronor. Anslagsminskningen

möjliggöres av skärpningen av bestämmelserna rörande

statsbidrag till de enskilda läroanstalterna.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande under tiden 1 juli 1926—30

juni 1921 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda

lärarinneseminarier för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag

av 2,395,000 kronor, att utgå i enlighet med de i kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 327) stadgade grunder.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

127:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att till

beredande av understöd enligt Eders Kung! Maj:ts beprövande av kommunalt

gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller en

statens realskola, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

Riksdagen bar till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts

beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens

högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till

understöd åt en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnad utbildningskurs

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 245), däri hemställts, att riksdagen måtte jämväl

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor till understöd

å Ateneums skolköksseminarium och sålunda till understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål anvisa oförändrat 16,000

kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

*

»I sin framställning i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, angående

understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål erinrar

föredragande departementschefen därom, att till understöd åt sådana kurser

årligen beviljats ett anslag, som sedan budgetåret 1923—1924 varit uppfört

i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor, varav hälften utgått till

Ateneums och hälften till Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av

anslag för ändamålet för budgetåret 1925—1926 hade emellertid riksdagen i

skrivelse den 25 maj 1925 (nr 206) anfört, att dessa två skolköksseminarier

enligt riksdagens mening borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion

av skolkökslärarinnor, varvid riksdagen emellertid utginge från att

statsbidrag skulle komma dem till del under två år framåt, för att möjliggöra,

att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt för stora

olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda lärarpersonalen.

Detta uttalande av 1925 års riksdag angående önskvärdheten av dessa två

kursers nedläggande var så till vida överraskande, att det icke grundade sig

på någon som helst utredning vare sig av behovet av produktionens inskränkande

eller av sättet, på vilket inskränkningen borde ske. En utredning

i dessa avseenden har efter riksdagsbeslutets fattande verkställts av

kungl. skolöverstyrelsen, som på grund av densamma ansett sig böra anvisa

en annan väg till produktionens inskränkning. Överstyrelsen finner

nämligen sin utredning ge vid handen, att en betydande ökning av behovet

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av skolkökslärarinnoi'' kan väntas redan omkring 1930, och anser det, även

om för närvarande ett större överskott finnes på dessa lärarkrafter, än som

kan anses erforderligt eller önskvärt, dock ej tillrådligt att vid själva startandet

av de praktiska ungdomsskolorna inskränka utbildningen av lärarinnor

på ett av de viktigaste områdena för dessa skolors undervisningsverksamhet

på ett sådant sätt, att en snart inträdande ökning av behovet

av dylik utbildning försvåras eller omöjliggöres. Detta skulle enligt överstyrelsens

mening kunna bli fallet, därest något av skolköksseminarierna

på grund av statsbidragets indragande tvingades att helt nedlägga sin verksamhet.

Däremot förordar överstyrelsen en tillfällig inskränkning i fråga om intagning

av nya elever vid den ena eller den andra av lärarinnekurserna vid

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, där sex lärarinnekurser samtidigt

pågå under det att i kurserna i Göteborg och vid Ateneum nya elever intagas

endast vartannat år.

Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att anslag bör beviljas för nästa

budgetår endast till Göteborgs, men icke till Ateneums skolköksseminarium.

Departementschefen motiverar detta med att ny tvåårig kurs skulle intagas

i Ateneums seminarium hösten 1926, däremot icke i Göteborgs, där ny kurs

intogs 1925, och att det kunde antagas, att kursen vid Ateneum komme att

nedläggas med utgången av innevarande läsår, därest något statsbidrag för

budgetåret 1926—1927 icke bleve beviljat.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden står i bestämd strid med den

utfästelse till statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium under

budgetåren 1925—1927, som 1925 års riksdagsuttalande otvetydigt innebär,

och som avsåg att bereda båda seminarierna en möjlighet att företaga den

av riksdagen önskade avvecklingen utan alltför stora olägenheter, särskilt

för den vid dem anställda lärarpersonalen. Enligt uppgift från Ateneums

skolköksseminarium synes också den av statsrådet förutsatta möjligheten av

dettas nedläggande redan med innevarande läsår vara utesluten. Styrelsen

för Ateneum för flickor har nämligen redan i maj 1925 — för att icke

lärarpersonalen skulle behöva sväva i ovisshet angående sin anställning de

närmaste åren — på grund av riksdagens ovan återgivna utfästelse beslutit,

att ny kurs skulle intagas hösten 1926. Prospekt om denna ha också utsänts,

enär förfrågningar i mängd ingått. Styrelsen har även av Kungl.

Maj:t fått sig rätt medgiven att utexaminera lärarinnor i hushållsgöromål

under 5 år från 1923 räknat.»

Till understöd åt kurser för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har

riksdagen, som av motionärerna erinrats, årligen beviljat ett anslag, som sedan

budgetåret 1923—1924 varit uppfört i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor.

Av detta anslag utgår hälften till kurs, anordnad vid Ateneum för flickor

i Stockholm, vanligen kallad Ateneums skolköksseminarium, och hälften till

en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad kurs, vanligen benämnd

Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av anslag för ändamålet

för budgetåret 1925—1926 anförde riksdagen i skrivelse den 25 maj

1925 (nr 206), att dessa två skolköksseminarier enligt riksdagens mening

borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.

För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt

för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

111

lärarpersonalen, utginge emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle

komma dem till del under två år framåt.

Med anledning av nyssberörda av riksdagen år 1925 gjorda uttalande har

riksdagen icke kunnat undgå finna fog för det av motionärerna framförda

yrkandet. Då riksdagen sålunda ansett sig böra i konsekvens med nämnda

riksdagsuttalande bifalla motionen och för budgetåret 1926—1927 anvisa

statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium, vill riksdagen emellertid

uttryckligen framhålla, att ett bifall till detta förslag icke får tagas till

intäkt för krav på ett fortsatt understödjande från statens sida av dessa läroanstalter,

utan att med hänsyn till den otvivelaktigt förekommande överproduktionen

på skolkökslärarinnor statsbidrag till ifrågavarande båda skolköksseminarier

efter utgången av budgetåret 1926—1927 icke synes böra

ifrågakomma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motion, (II: 245), till understöd åt utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget Ateneum

för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med

högst 8,000 kronor till vardera.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 129) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 80,000 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till

understöd enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 31,000 kronor, att med den

fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts

högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen Handarbetets

vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm

samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Sedan åtskilliga år tillbaka har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera

benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg, Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt

föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm. Anslaget uppgår för budgetåret 1925—1926 till ett belopp av

27,100 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, bar departementschefen framhållit,

s. 112 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

112 Riksdagens skrivelse Nr S A.

att överproduktion av lärarkrafter i handarbete förefinnes och att frågan om

indragning av statsanslaget till ett eller flera av seminarierna bör tagas under

övervägande. En närmare undersökning härom bör enligt departementschefens

mening verkställas och framläggas för 1927 års riksdag. För närvarande

anser sig departementschefen kunna begränsa sig till att i samband

med fördelningen av statsanslaget för läsåret 1926—1927 meddela föreskrifter

om inskränkning i antalet elever vid dessa seminarier, därvid antalet nyantagna

elever skulle fastställas till ungefär detsamma som året 1920—1921.

Därest en sådan begränsning genomföres, finner departementschefen en höjning

av statsanslagen till seminarierna vara nödvändig, då en minskning

i elevantalet ej motsvaras av en liknande minskning i utgifterna. Departementschefen

förordar med hänsyn härtill, att anslaget höjes till 31,000 kronor.

Av departementschefen har sålunda ställts i utsikt en utredning rörande

möjligheten att indraga statsanslaget till ett eller flera av ifrågavarande

seminarier. Innan en dylik utredning och ett därpå grundat förslag föreligger,

synes det riksdagen mindre lämpligt att företaga en höjning av ifrågavarande

anslag, varför riksdagen har ansett sig böra bevilja samma anslagsbelopp,

som nu utgår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda

Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

131:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

131) i fråga om den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna samt beträffande

två i anledning härav väckta motioner, har riksdagen i särskild

skrivelse, nr 104, meddelat sitt beslut.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att höja

den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 198,225 kronor med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning är gjord i anslutning till det

under nästföregående punkt omförmälda förslaget angående ordinarie reserva
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tionsanslaget till folkskoleseminarierna, innebärande bland annat folkskoleseminariets

i Umeå uppförande från och med budgetåret 1926—1927 som

dubbelseminarium å ordinarie stat. I överensstämmelse härmed hava de

för parallellavdelningarna vid nämnda seminarium avsedda stipendiemedel

å 9,600 kronor ansetts böra överflyttas från anslaget till studentkurser och

parallellavdelningar till nu ifrågavarande stipendieanslag.

Med erinran att riksdagen bifallit framställningen angående seminariet i

Umeå, får riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag, anmäla, att riksdagen höjt den i det

gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående

anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 198,225

kronor, med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för

beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

Anslaget utgår nu med ett belopp av 75,000 kronor, men anses kunna

nedsättas på grund av att elevantalet kommer att begränsas i syfte att minska

lärarproduktionen.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

65,000 kronor.

134:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier in. m. har riksdagen i särskild skrivelse,

nr 104, meddelat sitt beslut.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till

bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i

Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 14,500 kronor.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 13,600 kronor. Anslagsökningen

är beroende på hyresförhöjningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Kalmar och Umeå å tillhopa 900 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad

och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 14,500

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr S A.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 14,000

kronor.

137:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förhyrande av vissa

lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,

belysning och städning m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 2,675 kronor.

138:o) Sedan 1922 års riksdag beslutat, att byggnader för ett dubbelseminarium

i Linköping skulle å närmare angiven tomt uppföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Georg A. Nilsson upprättade ritningar,

samt anvisat för påbörjande av sagda, byggnadsarbeten på extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000

kronor samt 1923 års riksdag till uppförande av omförmälda byggnader,

utöver det redan anvisade anslaget å 150,000 kronor, beviljat ett belopp av

1,800,000 kronor och därav för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag

anvisat ett belopp av 800,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 138) föreslagit riksdagen att av det av 1923 års riksdag för uppförande

av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet

å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 554,000 kronor.

Riksdagen har av det av 1923 års riksdag för uppförande av byggnader

för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet å 1,800,000 kronor

anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 554,000 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet

i Linköping anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

å 81,000 kronor,

dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium bevilja ett belopp

av 14,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet

bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—

1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

Riksdagen, som vid prövning av de olika anslagsäskandena funnit kostnadsberäkningarna

vara uppgjorda med erforderlig varsamhet, har icke funnit

något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

Riksdagen har alltså

dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet

i Linköping anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

å 81,000 kronor,

dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium beviljat ett belopp

av 14,000 kronor och därav anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet

beviljat ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisat för budgetåret 1926

—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

140:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor, att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

141 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till

understöd åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

10,000 kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet,

som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Anslaget utgår nu med 14,000 kronor. Då verksamheten vid ifrågavarande

seminarier, vilka efter utgången av läsåret 1926—1927 äro avsedda

att nedläggas, under detta läsår kommer att bedrivas i begränsad omfattning,

har en sänkning av anslaget, på sätt nu föreslås, ansetts kunna vidtagas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisat för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor och med

det belopp till vartdera seminariet, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 130,000

kronor, med 2,400 kronor till 127,600 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riks
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

staten för budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 130,000 kronor.

Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten

tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen

seminarierna i Haparanda och Murjek. Med hänsyn till beräknade inkomster

för hyra av elevernas bostäder och genom elevernas avgifter för ved och

lyse vid seminariet i Murjek anses en minskning i det för budgetåret 1925

—1926 beviljade anslaget till sagda seminarium kunna äga rum med ett

belopp av 1,400 kronor, varjämte på grund av någon nedgång i elevantalet

varigenom minskning automatiskt sker i det för elevstipendier beräknade

beloppet, anslaget i det hela till dessa båda seminarier befunnits för budgetåret

1926—1927 skola räcka, även om det nuvarande beloppet minskas med

ytterligare 1,000 kronor till 127,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 130,000 kronor, med 2,400 kronor

till 127,600 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga

åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som

äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservavationsanslag

av 100,800 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele

och Hagaström har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett

extra reservationsanslag av 101,450 kronor, varav avsetts för seminariet i

Lycksele 69,550 kronor och för seminariet i Hagaström 31,900 kronor. För

budgetåret 1926—1927 har seminariernas anslagsbehov under i övrigt oförändrade

förhållanden beräknats till, vid seminariet i Lycksele 65,100 kronor,

alltså en sänkning i förhållande till det nu löpande budgetåret med 4,450

kronor, och vid seminariet i Hagaström 32,895 kronor, vilket åter innebär

en ökning i förhållande till det löpande budgetårets anslag med 995 kronor.

Härtill skulle läggas erforderliga belopp för beredande av ålderstillägg åt

lärarpersonalen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag. För ändamålet har

beräknats, vid seminariet i Lycksele 1,900 kronor och vid seminariet i Hagaström

900 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras för seminariet i

Lycksele 67,000 kronor (65,100 + 1,900) och för seminariet i Hagaström

33,795 kronor (32,895 -f 900), vilket sistnämnda belopp föreslagits avrundat

till 33,800 kronor, eller tillhopa 100,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen,

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga

åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som

äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

reservationsanslag av 100,800 kronor.

t

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1926—-1927 utgå med 3/i av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier

;

dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

För budgetåret 1925—1926 är för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor. Enligt 1925 års riksdags beslut angående tillfällig

löneförbättring åt bl. a. lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och

statens småskoleseminarier har den tillfälliga löneförbättringen för dessa befattningshavare

höjts, detta beroende på att nämnda riksdag beslutat genomföra

dyrortsgruppering för löneförbättringens utgående till ifrågavarande personal.

I anslutning härtill har Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 11 september

1925 vidtagit motsvarande åtgärd med avseende å den tillfälliga löneförbättringen

för nu ifrågavarande lärarpersonal. Med hänsyn härtill och

under förutsättning, att lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor och

statens småskoleseminarier för budgetåret 1926—1927 tillerkännas tillfällig

löneförbättring med samma belopp som för budgetåret 1925—1926, har en

höjning av ifrågavarande anslag å 30,000 kronor ansetts erforderlig och

föreslagits till 10,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1926—1927

skulle komma att ökas till 40,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

följaktligen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1926—1927 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

145:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 145) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 10,400 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

47,750,000 kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en av Eders

Kungl. Maj.t den 19 februari 1926 till riksdagen avlåten proposition, nr 147,

däri Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att i nu förevarande avseenden godkänna följande grunder beträffande

avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor:

I. Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor

samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag

till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen

vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor

eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp

som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med

skyldighet för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig

ordning föreskriven återläsning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för

erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan

nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av vederbörande

myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning

härav är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för

längre tid än högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå

dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med

oavkortat belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie a) vid folk- och

småskolor enligt de grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande

av vikarie å ledig tjänst, b) vidTortsättningsskolor samt vid undervisning

i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och högre folkskolor

enligt samma grunder, som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande

av den lärare, för vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid

högre folkskolor och kommunala mellanskolor med ett belopp som motsvarar

vikariens författningsenligt bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor

med belopp som för varje fall bestämmes av Eders Kungl. Maj:t.

Mot den föreslagna ökningen av förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid

folkskolor har riksdagen intet att erinra.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Likaledes har riksdagen ansett sig böra bifalla det i propositionen nr

147 framlagda förslaget, dock allenast med tillägg om rätt för vikarierande

lärare att av skoldistrikt åtnjuta bostad och bränsle.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 47,750,000 kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor;

dels ock i nu förevarande avseenden godkänt följande grunder beträffande

avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor:

L Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor

samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag

till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen

vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor

eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp som om

undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med skyldighet

för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven

återläsning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för

erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan

nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av vederbörande

myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning

härav är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för

längre tid än högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå

dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat

belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie, som av skoldistrikt

skall tillhandahållas bostad och bränsle a) vid folk- och småskolor enligt de

grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande av vikarie å ledig

tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning i slöjd- och hushållsgöromål

vid folk- och småskolor och högre folkskolor enligt samma grunder,

som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande av den lärare, för vilken

vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid högre folkskolor och kommunala

mellanskolor med ett belopp som motsvarar vikariens författningsenligt

bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor med belopp som för varje fall

bestämmes av Eders Kungl. Maj:t.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

beviljat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 325,000

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Riksdagens skrivelse Nr 8 „4.

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

l48:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit i fråga om

anslag till ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan i Tärna har

riksdagen, i anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen

avlåten proposition, nr 47, i skrivelse, nr 112, meddelat sitt beslut.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag

för rikets nordligaste gränsorter, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 150,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl.

Maj:t fastställda grunder,

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget å

125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga

barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste

gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å 200,000 kronor att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga bara

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå

enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

1924 års riksdag har med anledning av en inom riksdagen väckt motion

anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa skyndsam utredning angående

behovet och lämpligheten av statsbidrag i vissa fall för underlättande

av skolgång för långt från skola boende skolpliktiga barn samt sedan framlägga

det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

För den sålunda verkställda utredningen redogöres närmare i statsrådsprotokollet

och har densamma utmynnat i ovanberörda under förevarande

punkt framställda anslagsäskanden.

Till skolhems uppförande och inredning beviljade riksdagen första gången

anslag år 1919 med ett belopp av 240,000 kronor. Detta belopp anvisades

med 80,000 kronor för vart och ett av åren 1920, 1921 och 1922. Enligt de av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beviljande av statsbidrag till skolhems

uppförande och inredning, vilka grunder av riksdagen godtogos, avsågos

berörda bidrag allenast för lappmarksförsamlingar med icke finsktalande be
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

folkning i Västerbottens och Norrbottens län samt för Överkalix församling

i sistnämnda län. I propositionen uppskattades behovet av skolhem i nämnda

församlingar till 11 för den närmaste framtiden. De av riksdagen beviljade

medlen fördelades sedermera av Eders Kungl. Maj:t med 65,000 kronor

till vart och ett av Overkalix, Jokkmokks och Arjeplogs skoldistrikt och

med 45,000 kronor till Arvidsjaurs skoldistrikt. År 1925 framlade Eders

Kungl. Maj:t förslag om ett anslag av 100,000 kronor till fullföljande av

arbetet på åstadkommande av skolhem i omförmälda församlingar, vilket

förslag av riksdagen bifölls. Detta belopp är, enligt vad i statsrådsprotokollet

meddelas, ännu icke taget i anspråk.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att behovet av skolhem

enligt folkskolinspektörernas uppskattning har mycket omfattande dimensioner.

Dessa hava nämligen förordat inrättandet av skolhem i icke mindre

än 57 skoldistrikt, varav 47 inom Norrland, 5 inom Värmland, 2 inom Halland

och 1 inom vartdera av Dalarna, Dalsland och Östergötland. Inom

vissa av dessa skoldistrikt skulle på grund av barnantalet erfordras två

eller flera skolhem.

Skolöverstyrelsen framhåller skolhemmets stora betydelse såsom ersättare

för på en gång både skola och hem i de fall, där på grund av gles bebyggelse

och svåra skolvägar barnen eljest icke kunde beredas tillfälle till skolgång

eller endast erhålla undervisning i mindervärdiga skolor samt inackordering

i enskilda hem — vilken inackorderingsform överstyrelsen dock ur

principiell pedagogisk synpunkt föredrager — icke kunde tillgripas på grund

av brist på lämpliga inackorderingshem. Med beaktande av vissa betänkligheter,

som av åtskilliga av de i ärendet hörda myndigheterna framförts

mot att mera allmänt i nu angivna fall skilja barnen från föräldrarna och

sätta dem under främmande vård och fostran, betonar överstyrelsen, att

man på detta område borde gå fram med försiktighet. Överstyrelsen finner

emellertid konstaterat, att behov av skolhem förelåge även utanför de församlingar,

som enligt nu gällande bestämmelser kunde komma i åtnjutande

av bidrag till dylika anläggningars inrättande, samt förordar en sådan utvidgning

av den statliga understödsverksamheten för ifrågavarande ändamål,

att denna måtte komma att omfatta samtliga skoldistrikt i Västerbottens och

Norrbottens län ävensom skoldistrikten i Jämtlands län. Det erforderliga

anslagsbeloppet beräknar överstyrelsen till 190,000 kronor, varav 140,000

kronor skulle erfordras för skolhem inom lappmarksförsamlingar med icke

finsktalande befolkning samt återstoden avses för de nytillkomna skoldistriktens

räkning.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, förklarar sig departementschefen,

i likhet med överstyrelsen, uppskatta skolhemmens stora värde såsom ett

medel till skolväsendets upphjälpande i sådana församlingar, där ogynnsamma

naturförhållanden och fattigdom bland befolkningen lägga hinder i vägen

för en ordnad skolgång i fråga om ett mera avsevärt antal av de skolplik
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tiga barnen. Skolhemsverksamheten vore därför enligt departementschefens

mening förtjänt av ett kraftigt ekonomiskt stöd från statsmakternas sida.

Emellertid finge man icke frånkänna de invändningar betydelse, som gjorts

mot tanken att giva inackorderingssystemet en vittomfattande användning

jämväl såsom ett medel att vinna besparingar i utgifterna för skolväsendet

genom en på sådant sätt vunnen starkare koncentration av detsamma. Inackorderingen

betecknar departementschefen såsom en nödfallsutväg, som

borde tagas i anspråk endast där den påkallades av särskilda förhållanden.

Förelåge emellertid med hänsyn till dylika förhållanden tillräckliga skäl att

begagna inackorderingssystemet, vore det enligt departementschefens mening

en eftersträvansvärd sak, om samtidigt härigenom en minskning i kostnaderna

för skolväsendet kunde ernås genom indragning av en skola eller

på annat sätt, och detta spörsmål borde uppenbarligen noga uppmärksammas

vid skolmyndigheternas prövning av här förevarande ärenden.

Enligt departementschefens mening borde man på denna väg gå fram

med en viss varsamhet. Av den förebragta utredningen vore dock klarlagt,

att i åtskilliga skoldistrikt utom den icke finsktalande lappmarken de förut

angivna betingelserna för inackorderingssystemets användning förelåge, men

att lämpliga enskilda inackorderingshem därstädes icke kunde uppbringas

i tillräckligt antal. Här ansåg departementschefen skolhems upprättande

vara den bästa vägen till skolväsendets förbättrande. Detta gällde i särskild

grad ett flertal skoldistrikt i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län,

som enligt nu gällande bestämmelser icke kunde komma i åtnjutande av

statsbidrag till skolhemsanläggningar, men även några skoldistrikt i t. ex.

Värmland och Dalarna, där förhållandena vore enahanda. En utvidgning

av den statliga understödsverksamheten till dessa skoldistrikt vore otvivelaktigt

av behovet påkallad. Härvid anser departementschefen det dock vara

klokt att, i enlighet med överstyrelsens förslag, tills vidare stanna vid en utsträckning

av nämnda verksamhet till de omtalade skoldistrikten i Västerbottens,

Norrbottens och Jämtlands län.

För åtnjutande av statsbidrag till uppförande och inredning av skolhem

i sist omförmälda skoldistrikt böra enligt departementschefens mening gälla

samma bestämmelser, som för de svensktalande lappmarksförsamlingarna

meddelats. I enlighet härmed skulle bl. a. statsbidragets belopp bestämmas

av Eders Kungl. Maj:t med avseende fästat å vederbörande skoldistrikts ekonomiska

förhållanden samt efter prövning av övriga omständigheter i varje

särskilt fall. Likaledes borde i fråga om statsbidrag till avlöning av föreståndarinna

vid skolhem i nu berörda skoldistrikt samt i fråga om sådan

föreståndarinnas rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. gälla enahanda bestämmelser som för de svensktalande

lappmarksförsamlingarna.

Vad beträffar beloppet av det anslag, som skulle erfordras för bidrag till

uppförande och inredning av skolhem uti ifrågavarande skoldistrikt, anser

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

departementschefen det icke nu vara möjligt att ens approximativt beräkna

detsamma. Då anslaget för budgetåret 1925—1926 utgör 100,000 kronor,

borde det lämpligen höjas med hänsyn till de nytillkommande skoldistrikten.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning till 150,000 kronor.

Vid prövning av det föreliggande förslaget om anslag till skolhemsbyggnader

och av vad till stöd för detsamma anförts, har riksdagen icke kunnat

undgå att hysa starka betänkligheter mot en utsträckning av grundsatsen

om statsbidrag till dylika byggnader jämväl till andra trakter än dem, där

ett statligt understödjande i detta hänseende redan nu ägt rum. Givet är,

att utanför den gräns, inom vilken statsbidrag hittills förekommer, behov

av understöd från det allmännas sida till ifrågavarande ändamål kan med

lika stor styrka göra sig gällande inom många andra trakter av landet än

just dem, som avses i det nu föreliggande förslaget, och de ekonomiska

konsekvenserna av ett bifall till detsamma äro uppenbarligen ägnade att

ingiva en viss tvekan. Riksdagen har emellertid icke velat motsätta sig bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda del, därvid riksdagen dock

uttryckligen förutsätter, att statsbidrag kommer endast sådana församlingar

till del, där på grund av fjällbygd eller övriga naturförhållanden bebyggelsen

är synnerligen gles och i övrigt den ekonomiska bärkraften särskilt

svag. Under denna förutsättning och då vidare en garanti för en rationell

disposition av anslaget torde få anses ligga däri, att Eders Kungl. Maj.t

skulle äga att för varje fall pröva och bestämma statsbidragets belopp,

har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad

det avser anslag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

Till inackordering i skolhem eller enskilda hem av avlägset boende skolpliktiga

barn utgå för närvarande statsunderstöd under olika anslagstitlar. Huvudanslaget

är det ordinarie anslag å 125,000 kronor, som riksdagen sedan

flera år tillbaka beviljat för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,

avlägset boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke flnsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län samt i Överkalix församling i

sistnämnda län. Vid sidan härav utgår sedan åtskilliga år ett extra anslag

å 3,000 kronor för enahanda ändamål till Hotagens och Frostvikens församlingar

i Jämtland. Av nämnda belopp, 3,000 kronor, hava församlingarna

erhållit hälften vardera, Frostviken under villkor, att församlingen själv tillsköte

lika mycket som statsbidraget.

Även beträffande detta slag av åtgärder till skolgångens underlättande och

befrämjande har nu, på grundval av den förut omtalade utredningen, ifrågasatts

en utvidgning av den statliga understödsverksamheten. Skolöverstyrelsen

vill för sin del utsträcka verksamheten till att omfatta församlingar i

Värmlands, Jämtlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, där

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

behovet anses särskilt stort, men härutöver även i de fall, då sådant prövas

av behovet påkallat, till övriga delar av riket. Då enligt överstyrelsens förslag

inackorderingsbidrag skulle utgå jämväl för att bereda möjligheter till

skolorganisatoriska förenklingar och besparingar, anser överstyrelsen, att

statsbidrag till inackordering icke borde, såsom hittills, begränsas endast till

barn av fattiga föräldrar utan utgå oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.

Det för ändamålet erforderliga anslaget beräknar överstyrelsen till 250,000

kronor, vari då också skulle inbegripas anslaget till Hotagens och Frostvikens

församlingar.

Departementschefen anser här samma skäl gälla för ett varsamt framgående

som beträffande anslaget till skolhemsanläggningar samt gör gällande,

att det blivande anslaget, liksom skolhemsanslaget, tills vidare bör avses allenast

för församlingar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare

avvisar departementschefen tanken att utsträcka understödet även till

barn av andra än fattiga föräldrar. För ifrågavarande ändamål föreslås

nu, med hänsyn jämväl till det starkt ökade behovet av inackorderingsbidrag

inom lappmarksförsamlingarna i de två nordligaste länen, ett belopp

av 200,000 kronor såsom ordinarie anslag å riksstaten för budgetåret 1926

—1927. Därmed skulle det ovan omnämnda anslaget å 125,000 kronor

bortfalla och likaså det särskilda anslaget till Hotagens och Frostvikens församlingar

å 3,000 kronor.

Riksdagen finner det av Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande avseende framlagda

förslaget i så måtto innebära ett försök till vinnande av skolorganisatoriska

förbättringar och besparingar, att man genom inackordering undviker anordnande

av primitiva skolformer och anställande av nya lärarkrafter och

dymedelst erhåller möjlighet att bibehålla ett bättre skolväsen å respektive

orter. Dock delar riksdagen departementschefens uppfattning att ett varsamt

framgående med anslag till nu berörda ändamål uppenbarligen är av nöden.

Den nu föreslagna anordningen bör också, liksom departementschefen antytt

i fråga om skolhemsprincipen, betraktas såsom en nödfallsutväg, som

endast bör tillgripas, då särskilda omständigheter härför föreligga. Under

uttalande härav och med hänsyn till vad den i ärendet förebragta utredningen

giver vid handen, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Majrts förslag i denna del.

Enligt den av folkskolinspektörerna verkställda utredningen skulle anordningen

med skolskjutsar kunna tänkas ifrågakomma för sammanlagt omkring

5,600 barn, fördelade å 266 skoldistrikt med en tämligen jämn utbredning

över hela riket. Totalkostnaden för skjutsning av dessa barn har uppskattats

till 492,836 kronor. I allmänhet har man utgått från att för skjutsningen

motorfordon skulle komma till användning. Några inspektörer hava

vid beräkningen följt gällande skjutstaxa inom länet, men flertalet har räknat

med att avtal om daglig och regelbunden skjutsning skulle kunna vinnas

till avsevärt lägre kostnad. I vissa fall har man tänkt sig, att skol
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

distriktet självt anskaffade omnibus eller bil och avlönade chaufför. I regel

framhålles, att endast barn med 4 ä 5 l^m. skolväg eller däröver borde

komma i åtnjutande av skjuts, dock med undantag för barn, som måste

färdas till skolan båtledes. I fråga om statens bidragsskyldighet äro förslagen

växlande. Somliga räkna med att staten borde bidraga med 2/s av kostnaderna,

andra med s/i. En del inspektörer sätta bidraget till hälften i syfte att

motverka en befarad benägenhet från skoldistriktens sida att utan tvingande

skäl vilja anordna skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen uttalar, att anordningen med skolskjutsar, som utgjorde

en nyhet för vårt land, otvivelaktigt innebure möjligheter till väsentliga förbättringar

av skolväsendet på vissa orter. Då emellertid anordningen vore

oprövad, anser överstyrelsen försiktigheten bjuda, att man till en början inskränkte

sig till att endast försöksvis anordna skolskjutsar. Någon begränsning

till vissa delar av landet finner överstyrelsen icke böra föreskrivas. Bidragens

storlek borde i allmänhet beräknas efter de omkostnader, som av

skjutsningen föranleddes, och icke efter antalet barn, som komme i åtnjutande

av skjuts. Såsom en regel syntes överstyrelsen böra gälla, att man

inskränkte bidraget till företrädesvis sådana fall, då de med ifrågavarande

anordning förenade kostnaderna uppvägdes av motsvarande besparingar för

skolväsendet i övrigt. För ändamålet begär överstyrelsen ett extra anslag

för budgetåret 1926—1927 å 30,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet anser departementschefen, i likhet

med överstyrelsen, att i åtskilliga skoldistrikt, där vägförhållandena och bebyggelsen

vore sådana, att avlägset boende barn utan större svårigheter

kunde uppsamlas för transport till skola, anordningen med skolskjutsar kunde

bliva till nytta. Den innebure i varje fall så stora möjligheter till åstadkommande

av förbättringar i skolväsendet, att den icke borde av statsmakterna

lämnas oförsökt, så mycket mindre som den samtidigt syntes innesluta

möjligheter till besparingar, som kunde uppväga de å skjutsningen

nedlagda kostnaderna.

Någon inskränkning av statsbidraget till endast vissa delar av riket

anser departementschefen i detta fall icke böra förekomma. Ett villkor

för att skoldistrikt skulle komma i åtnjutande av statsbidrag till skolskjutsar

borde vara, att distriktet förbunde sig att i avsevärd mån självt

deltaga i kostnaden härför. Med hänsyn till de besparingar i distriktets

egna utgifter för skolväsendet, skjutsningen kunde komma att medföra,

anser departementschefen lämpligt att av distriktet fordra minst samma ekonomiska

prestation som statsverkets. I enlighet härmed borde statsbidrag

företrädesvis utgå i de fall, där å skjutsningen nedlagda kostnader upp

vägdes av besparingar för skolväsendet. Där särskilda förhållanden så föranledde,

borde dock, såväl ifråga om denna regel som beträffande villkoret

om skoldistriktets bidragsskyldighet, undantag eller modifikationer kunna

göras. I regel borde endast barn med mycket lång eller eljest svår skolväg

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ifrågakomma till skjutsning. Även på denna punkt kunde emellertid avvikelser

tänkas befogade. Någon viss kilometersgräns borde i varje fall icke

fastställas, utan borde åt den anslagsbeviljande myndigheten överlämnas att

härutinnan uppställa de villkor och meddela de föreskrifter, som omständigheterna

i det särskilda fallet påkalla. Givetvis borde statsbidrag även kunna

utgå för skjutsning från skola och för färd med båt. Det borde slutligen

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att pröva och avgöra ansökningar om statsbidrag

till skjutsning, åtminstone så länge anordningen hade karaktären av

försök och till dess en stadgad praxis på området hunnit utveckla sig.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn har riksdagen bifallit detsamma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för

rikets nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t

fastställda grunder;

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget

å 125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet

till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för

skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets

nordligaste gränsorter, uppfört ett ordinarie anslag å 200,000 kronor, att utgå

enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva

;

dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor, att

utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande

av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till

2,880,000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den föreslagna höjningen är betingad därav, att anslaget under senaste

budgetår väsentligt överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till 2,880,000 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i

egentlig folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.

Jämväl denna anslagsökning är föranledd därav, att anslaget under senaste

budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu

317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

A anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1924—

1925 uppgingo till 51,578 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för

ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1926—1927.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor

utan angivet belopp.

154:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

På därom av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för

budgetåret 1925-—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska barn:

i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor och i

Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Vad angår den begärda ökningen av anslaget till skolan i Hamburg,

är denna avsedd till förbättrande av lärarinnans avlöning. Vidare har tillkommit

ett nytt anslagskrav, nämligen för svenska skolan i Paris, som tidigare

åtnjutit statsunderstöd, till dess verksamheten vid skolan under krigsåren

nedlades.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning

åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom understöd

åt svenska skolan i Kina anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000 kronor.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är beroende

på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har

riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor, nu 3,175,000 kronor, med 765,000

kronor till 3,940,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Eders

Kungl. Maj.ds bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 130,000 kronor. För 1927 års kurser har skolöverstyrelsen ansett ett

belopp av 132,000 kronor behövligt, varvid överstyrelsen räknat med eu

minskning av kursernas antal till 22 mot 23 under år 1926 och 32 under

år 1925. Överstyrelsen har i sin kostnadsberäkning vidtagit åtskilliga men

i det hela relativt obetydliga nedskärningar av utgifterna för undervisningen

vid kurserna. Den väsentligaste kostnadsminskningen för 1926 och 1927

års kurser har ernåtts genom en inskränkning av kursernas antal. Att välja

denna väg för att vinna en utgiftssänkning har icke synts departementschefen

tilltalande. Såsom motvikt häremot har överstyrelsen åberopat, att

under år 1925, visserligen med förbrukande till väsentlig del av vissa å

föregående års anslag uppkomna reservationer, hållits 5 kurser mer än som

ursprungligen planerats. I anledning härav har departementschefen emellertid

framhållit, att överstyrelsen borde för framtiden vinnlägga sig om att

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i huvudsak följa den plan för kursernas anordning, jämväl i fråga om antalet

kurser, som legat till grund för Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens

prövning av anslagsbehovet.

Departementschefen utgår från att kostnaderna för 1927 års kurser skulle

belöpa sig till 132,000 kronor; enligt departementschefens beräkning skulle

alltså krävas för ändamålet ett anslag, motsvarande skillnaden mellan detta

belopp och överskottsmedlen vid utgången av budgetåret 1925—1926, uppskattade

till cirka 5,000 kronor, eller 127,000 kronor, vilken summa avrundats

nedåt till 125,000 kronor.

I anledning av vad departementschefen i ovan berörda hänseende låtit

komma till uttryck, vill riksdagen framhålla, att å ena sidan den av Eders

Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda planen beträffande ifrågavarande kursers

anordning och antal visserligen bör i allt väsentligt följas, men att å

andra sidan ett rationellt tillgodogörande av anslagets syftemål måste kräva,

att skolöverstyrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel en viss rörelsefrihet

i avseende å kursernas anordning och antal.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran med anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förslag, har ansett sig böra bifalla detsamma och

får alltså anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 125,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

158:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) har

riksdagen i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i högre folkskolor med oförändrat

belopp, 70,000 kronor.

159:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 159) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att uppföra

det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor såsom

förslagsanslag med ett belopp av 220,000 kronor.

Riksdagen har uppfört det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid

folkhögskolor såsom förslagsanslag med ett belopp av 220,000 kronor.

161:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 8 A.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstum undervisningen, nu 165,000 kronor,

med ett belopp av 190,000 kronor, dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag

må för budgetåret 1926—1927 för anskaffande av lämplig

litteratur åt dövstumma, under de villkor Eders Kungl. Maj :t äger bestämma,

utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

Anslagsförhöjningen betingas av att anslaget under budgetåret 1924—1925

överskridits med omkring 25,000 kronor. Vad beträffar understödet för

anskaffande av för dövstumma lämplig litteratur, vill riksdagen i likhet med

departementschefen framhålla, att anslagets beviljande icke får anses innebära

någon utfästelse från statens sida att för • framtiden stödja utgivandet

av i framställningen avsedd litteratur samt att det allenast är fråga om att

under ännu ett år fullfölja det påbörjade försöket å området.

Riksdagen har

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen, nu 165,000 kronor,

med ett belopp av 190,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1926—

1927 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t äger bestämma, utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

163:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 163) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

164:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 164) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

165:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

166:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 45,000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till omläggning

av vatten- och avloppsledningar vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till omläggning av vatten- och avloppsledningar

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för

budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av

9,800 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår ett anslag av

10,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett extra anslag av 9,800 kronor.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en

korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

171:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med budgetåret

1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat under

rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från och med nämnda

budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i en av departements
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

chefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926

åberopad tablå,

dels ock i anledning härav minska det ordinarie anslaget till ifrågavarande

anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med

budgetåret 1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens

stat under rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från

och med nämnda budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i

den av departementschefen under punkt 172 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 åberopade tablån,

dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till ifrågavarande

anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.

173:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av

extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

anslag av 11,500 kronor.

174:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 174) har riksdagen till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för

blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 20,000

kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl föreskriva.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande

av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat

belopp, 1,000 kronor,

dels ock medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från

och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t finner

skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande

av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat

belopp, 1,000 kronor,

dels ock medgivit, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från

och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

finner skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av

sjukdom tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för

blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000 kronor,

dels ock medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor, som

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 angivits, ävensom bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda närmare

bestämmelser i sådant hänseende.

Eders Kungl. Maj ds förslag innebär vissa jämkningar i de hittills gällande

bestämmelserna rörande blindskolelevernas ferieresor i avsikt att vinna det

med ifrågavarande anslag avsedda syftet att i största möjliga utsträckning

söka stärka sambandet mellan eleverna och deras anhöriga samt underhålla

och om möjligt uppöva elevernas förmåga att finna sig tillrätta utom skolans

murar och därigenom bereda dem omväxling och vederkvickelse. Sålunda

skulle hädanefter ifrågavarande resor kunna få företagas även å annan

tid än sommaren, och även från annan plats än just den skola, som bär ansvaret

för elevens utbildning. De borde vidare undantagsvis kunna äga rum

till annan plats än elevens hemort.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor

för blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000

kronor,

dels ock medgivit, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor,

som av departementschefen under punkt 176 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivits, ävensom bemyndigat Eders Kungl.

Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i sådant hänseende.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

178:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 178) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Yrkesunder
visningen.

Yrkesundervisningen.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på proposition om anslag till de tekniska läroverken, i riksstaten för

budgetåret 1926—1927 för ändamålet beräkna

dels ett ordinarie reservationsanslag av 483,000 kronor;

dels ock extra anslag till ett belopp av sammanlagt 30,300 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari

1926 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor att fördelas mellan

de olika läroverken på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

angivits;

dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels ock medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade

medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid

tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska

elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning

vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 258), däruti hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva, användas till stipendier åt behövande

elever vid statens tekniska fackskolor.

I den utredning av skolöverstyrelsen — innefattande en ingående undersökning,

huruvida ifrågavarande läroanstalter kunna anses överorganiserade och

beträffande de indragningsåtgärder, som i besparingssyfte kunna vidtagas —

som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, lämnar

överstyrelsen följande sammanfattning av sina åsikter i de spörsmål, utredningen

avsett.

1. De tekniska fackskolorna liksom de tekniska gymnasierna, sådana de

angivas i den till grund för 1918 års riksdags beslut liggande utredningen,

äro var för sig väl motiverade.

2. De kvarvarande tekniska elementarskolorna böra i och för skolsystemets

förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras till tekniska gym
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nasier. En förenkling enbart genom indragning av dessa skolors kemiska

och byggnadstekniska linjer skulle väsentligt försvaga ifrågavarande skolor

utan att medföra någon mera avsevärd besparing för statsverket.

3. Intet av de nuvarande tekniska gymnasierna bör nedläggas, utan denna

skolform bör än ytterligare komma till användning vid sidan av de tekniska

fackskolorna och handelsgymnasierna samt de allmänna läroverkens real- och

latingymnasier, vilka, ehuru sidoställda, alla hava olika mål — de tre förstnämnda

huvudsakligen att utbilda för direkt utträde i det praktiska livet.

4. Beträffande de tekniska fackskolorna bör, trots deras ringa elevantal,

ingen indragning eller organisationsförändring företagas, utan vidare erfarenhet

avvaktas.

5. Kraftiga åtgärder böra vidtagas för att underlätta förvärvandet av för

inträde i fackskolorna föreskriven teoretisk och praktisk kompetens dels genom

inrättandet vid lärlings- och yrkesskolor av förberedande kurser, enligt

av riksdagen år 1924 lämnat medgivande, och dels genom att vederbörande

industriorganisationer bereda erforderlig möjlighet till lämplig praktisk

utbildning.

6. Statliga elevstipendier böra inrättas vid de tekniska fackskolorna.

7. Beträffande tekniska gymnasiet i Örebro bör iakttagas,

a) att dess fjärde parallellavdelning, såsom för undervisningsbehovet i det

hela numera obehövlig, bör successivt avvecklas;

b) att i samband därmed gymnasiets elektrotekniska linje bör indragas;

c) att differentieringen av undervisningen i vissa undervisningsämnen de

återstående tre parallellavdelningarna eller linjerna emellan bör närmare bestämmas

genom föreskrifter, som meddelas av Kung! Maj:t i den ordning,

som tillämpas beträffande de tekniska läroverken i övrigt, varvid en av linjerna

tills vidare må försöksvis erhålla en mera merkantil läggning än de

övriga, samt

d) att de olika parallellavdelningarna eller linjerna icke vidare må uppdelas

i ytterligare parallellavdelningar utan att, såsom i fråga om andra statens

läroanstalter, vederbörligt medgivande därtill dessförinnan erhållits i

varje särskilt fall.

Departementschefen gör gällande, att man vid prövning av frågan om de

tekniska läroverken bör bygga på erfarenhet, inhämtad under några år med

mera normala konjunkturer i fråga om elevrekryteringen än de nu rådande.

Först sedan en dylik erfarenhet vunnits hade man erhållit en säkrare grundval

för bedömande av frågan huruvida och i så fall vilka ändringar i den

nuvarande organisationen av den lägre tekniska undervisningen lämpligen

borde vidtagas, därvid även spörsmålet om en koncentrering av undervisningen

till ett färre antal läroanstalter borde komma under övervägande.

Departementschefen ansåge följaktligen, att för närvarande ingen rubbning

i denna organisation borde äga rum, utan att man borde inskränka sig till

vidtagande av vissa åtgärder, som kunde underlätta kommande indragningar.

De åtgärder, som nu lämpligen syntes departementschefen kunna vidtagas,

inskränkte sig i huvudsak till en vakanssättning av sådana ledigblivna lektorstjänster,

vilkas innehavare undervisade i de läroanstalter eller å de linjer,

som på grund av den svaga elevfrekvensen närmast ifrågakomme till indragning.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten för

budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 493,200 kronor. Anslaget

är fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:

Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 46,500: —

Tekniska gymnasiet i Örebro.................... » 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 120,000: —

Tekniska läroverket i Härnösand................. » 62,950: —

Tekniska fackskolan i Västerås.................. » 39,000: —

Tekniska fackskolan i Eskilstuna................. » 35,300: —

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov............................... > 21,725: —

Summa kronor 493,200: —-

I fråga om tekniska läroverket i Malmö innebär Eders Kung!. Maj ds förslag

en nedsättning av anslagsposten till läroverket med 7,900 kronor till 112,100

kronor, vilken nedsättning skulle möjliggöras dels därigenom, att ur läroverkets

stat avfördes en av de i densamma uppförda 12 lektorsbefattningarna,

dels genom minskning av den i nämnda stat ingående anslagsposten

till arvoden åt extra lärare. Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås att, med uteslutande

av den för fackskolan i Eskilstuna gällande staten av de i densamma ingående

anslagsposterna å sammanlagt 4,000 kronor till belysning och renhållning

samt till uppvärmning, i samma stat bland utgiftstitlarna uppföres

en anslagspost å 4,500 kronor till uppvärmning (bidrag till kostnaden), belysning,

renhållning m. m., dels ock att i samma stat uppföres en ny anslagspost

å 500 kronor till biträde vid laborationer. Vid bifall härtill skulle

den i reservationsanslaget till tekniska läroverk ingående anslagsposten för

fackskolan i Eskilstuna ökas med 1,000 kronor till 36,300 kronor. Riksdagen

anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag i denna del.

Eders Kungl. Maj ds förslag innebär vidare en nedsättning av den för de tekniska

läroverken gemensamma anslagsposten till arvoden åt extra lärare

och vikarier samt för oförutsedda behov till 18,425 kronor. Riksdagen har

ansett sig böra bifalla förslaget i denna del.

I övrigt skulle anslagsposterna till de särskilda läroanstalterna utgå med

sina nuvarande belopp.

Beträffande parallellavdelningarna vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

och en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro föreslås

anvisande av anslag till samma belopp, som för löpande budgetår utgå för

respektive ändamål. Riksdagen har häremot intet att erinra, liksom riksdagen

bifallit vad som föreslagits i fråga om anvisande av särskilda anslagsmedel

till vissa läroanstalter.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vad beträffar det i ovanberörda motion framförda yrkandet, ansluter sig

detsamma till punkten 6 i skolöverstyrelsens ovan återgivna sammanfattning.

Riksdagen vill erinra, hurusom riksdagen år 1918 i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t anhöll om utredning rörande statsstipendier åt mindre bemedlade och

obemedlade elever vid de tekniska elementarskolorna och med dem jämförliga

läroanstalter. Något förslag i ämnet har, oaktat sedan dess upprepade

framställningar härutinnan gjorts hos Eders Kungl. Maj:t, icke förelagts riksdagen.

Riksdagen måste finna det i hög grad önskligt, att vid dessa liksom vid

andra läroanstalter åtgärder vidtagas för att bidraga till undanrödjande av

de ekonomiska hinder, vilka tilläventyrs förefinnas för begåvade obemedlade

eller mindre bemedlade elever att besöka och uppehålla sig vid dessa

skolor. Ett så mycket starkare skäl till ett skyndsamt vidtagande av erforderliga

åtgärder finner riksdagen ligga i den av skolöverstyrelsen verkställda

utredningen, som påvisar, att de tekniska fackskolorna icke äga det elevantal,

man från början här tänkt sig. Detta sammanhänger uppenbarligen

med en viss obenägenhet hos dem, för vilka dessa fackskolor närmast äro

avsedda, att underkasta sig de ekonomiska uppoffringar, ett genomgående

av skolorna medför. Ett bifall till motionen skulle i hög grad vara ägnat

att befrämja vad man med denna skolform från början åsyftat, och riksdagen

har vid nu anförda förhållanden ansett sig höra för ändamålet bevilja

medel, vilka riksdagen dock funnit böra begränsas till 5,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor, att fördelas mellan

de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 19 februari 1926 angivits;

dels till uppehållande av parallellavdclningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels medgivit, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade

medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid

tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska

elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning

vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor;

dels ock i anledning av ovanberörda motion (1: 258) till stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid tekniska fackskolorna för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

180:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och med

dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisat för budgetåret 1926

—1927 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 120,000 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till förhöjt understöd åt vissa

handelsgymnasier är till beloppet detsamma, som för innevarande budgetår

utgår till detta ändamål. Riksdagen har ansett sig böra bifalla vad härutinnan

föreslagits.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping,

utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret 1926

1927 ett extra anslag av 120,000 kronor, att utgå under förutsättning att

kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller

genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen

som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

183:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 750,000 kronor, med 150,000 kronor till 900,000 kronor.

Då, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, anslagsbehovet för innevarande

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

budgetår beräknats komma att uppgå till minst 860,000 kronor, synes det

riksdagen tillfyllest att beräkna det för budgetåret 1926—1927 erforderliga

anslaget till 875,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

750,000 kronor, med 125,000 kronor till 875,000 kronor.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 625,000 kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie anslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 625,000 kronor, med 25,000

kronor till 650,000 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att i

enlighet med nu gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor

för husmodersutbildning.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (1:80 och 11:92), däri hemställts,

att stipendierna till enskilda skolor för husmoderlig utbildning höjas till

30 resp. 15 kr. i månaden, samt att anslaget till stipendier omlägges från

reservations- till förslagsanslag.

Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning

beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1925 1926 anvisades

för ändamålet ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser

har skolöverstyrelsen att meddela beslut rörande det belopp till

understöd åt elever, som skall tillkomma varje skola. Vid bestämmandet

av nämnda belopp skall för obemedlad elev beräknas högst 20 kronor och

för mindre bemedlad elev högst 10 kronor för månad.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har skolöverstyrelsen anhållit om

förslag till riksdagen att för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag

av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av

överstyrelsen angivna grunder användas till understöd åt behövande elever

vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem månaders

längd. Därest skäl ej ansåges föreligga att sålunda utvidga statens

stipendieunderstödjande verksamhet har överstyrelsen alternativt anhållit om

utverkande av riksdagens medgivande, att maximibeloppen för stipendierna

åt elever vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor måtte bestämmas

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till samma belopp, som fastställts för elevstipendierna vid folkhögskolor och

lanthushållsskolor eller 30 kronor för obemedlad och 15 kronor för mindre

bemedlad elev i månaden samt att, för möjliggörande av den sålunda föreslagna

höjningen av understödets maximibelopp, ifrågavarande anslag måtte

för budgetåret 1926—1927 bestämmas till 45,000 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig böra förorda ett utvidgande av

statens stipendieunderstödjande verksamhet till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning. Jämväl de nuvarande beräkningsgrunderna

anser departementschefen böra bibehållas. I ovanberörda motioner hava

från skolöverstyrelsens förslag upptagits frågorna om dels höjning av stipendiebeloppen,

dels ändring av anslagets natur.

Vad först beträffar frågan om ändring av stipendiebeloppens storlek har

riksdagen icke funnit skäligt att, såsom motionsvis yrkats, vidtaga en rubbning

av nu rådande förhållanden och ansluter sig följaktligen till departementschefens

uppfattning av bibehållande av nu gällande grunder.

Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets

natur från reservationsanslag till förslagsanslag, har riksdagen funnit samma

skäl, som föranlett riksdagen att bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om en

motsvarande omläggning av anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor,

föreligga beträffande nu förevarande anslag, och har riksdagen förty

bifallit motionärernas yrkande i denna del.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (1:80 och 11:92) i vad desamma

avse ändrad natur av ifrågavarande anslag, för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor, att i enlighet med nu gällande

beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075

kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor,

under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

Höjningen av det ordinarie anslaget avser att bereda skolan ökade medel

för bokinköp och bokbindning, för vilket ändamål för närvarande utgår ett

anslag av 1,500 kronor.

Det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid skolan utgår

för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 32,700 kronor. Med den

föreslagna höjningen avses att bereda ökad ersättning åt skolans räkenskaps
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 81. 141

förare och kassör, vilkens avlöning för närvarande utgår med endast 400

kronor per år.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,

får anmäla, att riksdagen,

dels höjt det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075

kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor, under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

187:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, såsom bidrag

till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt

av föredragande departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1926

—1927 anvisat

dels såsom bidrag med s/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 ett extra anslag av 45,210 kronor,

dels ock såsom särskilt bidrag med 3/b till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare

ett extra anslag av 1,230 kronor

eller tillhopa 46,440 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för skolornas uppehållande i av föredragande departementschefen uti nämnda

yttrande angiven omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel,

samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter

i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

188:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 188) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 9,850 kronor, att utgå med de

belopp, till de ändamål och under de villkor, som av departementschefen

under punkt 188 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1926 angivits.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan

i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000

kronor;

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som

må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,

som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av

stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i

Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av järnkontoret;
dels

ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda

grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 43,000 kronor,

vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra minskas

till belopp, som nu föreslagits.

Med erinran, att riksdagen numera meddelat sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000

kronor;

dels föreskrivit, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som

må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de avlö.

ningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av

stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i

Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av

järnkontoret;

dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen

fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 143

190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att

dels till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning,

som av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning

till nu tillämpade grunder, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

dels ock förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser

för lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga

läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten

anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning

enligt de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 60,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning,

som av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig

anslutning till nu tillämpade grunder, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor,

dels ock förklarat, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser

för lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga

läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten

anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning

enligt de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

191:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor

till 500,000 kronor,

b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten

å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena

hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,

c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret 1926

—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement

till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar

vandringsbibliotek.

Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel för budgetåret 1925—1926

hava av skolöverstyrelsen beräknats till 496,000 kronor. Med hänsyn till

Folkbildningsåtgärder

i övrigt.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den normala årliga utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten beräknas, att

någon ökning är erforderlig utöver nämnda belopp, och kommer departementschefen

till ett sammanlagt anslagsbehov å i runt tal 500,000

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kung! Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor

till 500,000 kronor,

dels medgivit, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten

å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena

hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,

dels ock medgivit, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret

1926—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement

till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga

föreläsningar vandringsbibliotek.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag

må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000

kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juli 1927 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Av det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra reservationsanslaget

av 350,000 kronor får enligt riksdagens medgivande användas dels högst

25.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, dels

3.000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, utgör jämväl för löpande

budgetår 10.

Riksdagen anser i likhet med Eders Kungl. Maj:t starka skäl tala för en

höjning av anslaget till det föreslagna beloppet, 400,000 kronor. Anslags
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

höjningen är nödvändig för att icke anordnandet av populärvetenskapliga

föreläsningar skall omöjliggöras på många platser, där det lokala intresset

med stora uppoffringar åstadkommit de nödiga förutsättningarna för övrigt

för en fruktbärande föreläsningsverksamhet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor ävensom medgivit, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode åt

en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000

kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

194:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

194) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som

från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

11,500 kronor, varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor

till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning,

tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika

stort belopp som statsbidraget.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro

avsedda att sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 8 A. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 8,000

kronor.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade

sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna

sig av den regelbundna akademiska undervisningen. I Lund höllos sommarkurser

senast år 1921 och under de följande åren hava dylika kurser anordnats

i Göteborg, Uppsala och Stockholm. För 1921 års sommarkurser i

Lund beviljades av riksdagen ett statsanslag å 8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1926 eller

senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till

anordnande av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Till anordnande av två s. k. universitetscirklar har riksdagen för vart och

ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra anslag av

2,600 kronor. Av dessa har en universitetscirkel förlagts till Stockholm och

en till Malmö. Den nu begärda anslagshöjningen påkallas av inrättande av

ytterligare en universitetscirkel i Stockholm.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av tre s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,900

kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

finner gott meddela.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt föreningar,

som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion

av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 57,000 kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till

folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1926—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Till skolan utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av nu utgående belopp har motiverats med

hänsyn till skolans utveckling.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, har riksdagen till folkliga musikskolan i Arvika för en minst

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1926—1927 beviljat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

199:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor, att direkt

utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,

må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som

Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) och under

erinran, att riksdagen numera meddelat sitt beslut i fråga om dyrtidstillägg

för budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

biografbyrå för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder.

201 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1926—

1927 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria studielån

ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1927 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid gymnastiska centralinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:
Vad

i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning

för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning

till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.

Åtgärder

fysisk ut

bildning

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid

gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig

ordning bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid

institutet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet

på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare........................................B 28

4 lärare...........................................B21

2 lärarinnor .......................................B 18

2 vaktmästare, tillika portvakter.........................B 5

1 kontorsbiträde.....................................B 4

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för gymnastiska

centralinstitutet;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmäles i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår

av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader

skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å eu å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å

75,700 kronor — uppföra under samma rubrik ej mindre till avlöningar ett

ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor,

än även till materiell m. m. ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

Jämväl nu föreliggande löneregleringsförslag är grundat på högskolornas

löneregleringskommittés betänkande.

De vid gymnastiska centralinstitutet anställda tre överlärarna äro nu i lönehänseende

likställda med professorerna vid farmaceutiska institutet och Chalmers

tekniska institut. Lönen uppgår således nu till 6,400 kronor, vartill

kan komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag att placera överlärarna i lönegrad B 28 har riksdagen intet

att erinra.

De vid institutet anställda fyra lärarna hava avlöning enligt den för förstagradstjänstemän

enligt 1907 års stat för statskontoret gällande lönetypen.

Riksdagen ansluter sig till Eders Kungl. Maj ds förslag att placera dessa

lärare i lönegrad B 21.

De två lärarinnorna vid institutet äro i avlöningshänseende likställda med

kvinnliga adjunkter vid de allmänna läroverken. Avlöningen utgör sålunda

3,600 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Eders

Kungl. Maj ds förslag innebär dessa lärarinnors hänförande till lönegraden

B 18. Riksdagen har intet att erinra häremot.

Eders Kungl. Majds förslag att hänföra vaktmästarna till lönegraden B 5

anser sig riksdagen böra bifalla.

En av institutets överlärare är förordnad till föreståndare för detsamma

och åtnjuter härför ett arvode av 1,000 kronor. I staten för institutet äro

vidare uppförda arvoden till en sekreterare och en räkenskapsförare med

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vardera 1,000 kronor och till en bibliotekarie med 500 kronor. Dessutom

är i staten uppfört ett skrivbiträde med avlöning bestämd i enlighet med

de för kvinnliga biträden i den så kallade första lönegraden fastställda avlöningsförmåner.

Beträffande denna förvaltningspersonal innebär Eders Kungl.

Maj:ts förslag, att arvodet till institutets föreståndare med hänsyn till den

nedsättning i dyrtidstillägg, som föranledes av genomförd lönereglering, bestämmes

till 1,200 kronor att utgå av anslaget till ordinarie befattningshavare.

Beträffande arvodena till sekreterare, räkenskapsförare och bibliotekarie

förordas ingen annan ändring än att deras nuvarande belopp med

anledning av nedsättningen i dyrtidstillägget höjas till respektive 1,550 kronor,

1,550 kronor och 600 kronor. Dessa arvoden föreslås skola sammanföras

med andra arvoden till en å staten uppförd anslagspost till avlöningar

åt icke ordinarie befattningshavare. Biträdet å institutets expedition har

hänförts till lönegraden B 4. Riksdagen har bifallit vad Eders Kungl. Maj:t

föreslagit beträffande förvaltningspersonalen.

I staten för institutet är uppfört ett anslag till arvoden till extra lärare,

vilket, efter att förut hava utgått med 11,000 kronor, av 1925 års riksdag

höjdes till 14,000 kronor från och med budgetåret 1925—1926. Någon ändring

av denna anslagspost är icke ifrågasatt, men med hänsyn därtill att dyrtidstillägg

efter genomförd lönereglering kommer att utgå med lägre belopp,

har densamma beräknats till 16,700 kronor. Till denna anslagspost skulle

jämväl hänföras de förut omnämnda arvodena till sekreterare, räkenskapsförare

och bibliotekarie å tillsammans 3,700 kronor. Anslagsposten skulle

följaktligen stiga till ett belopp av 20,400 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del ävensom mot vad Eders

Kungl. Maj:t föreslagit beträffande särskilda avlöningsbestämmelser och

övergångsanordningar har riksdagen intet att erinra.

I den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten skulle vidare med oförändrat

belopp upptagas den nuvarande anslagsposten till stipendier åt elever vid

institutet, 2,000 kronor. Den nu i staten intagna posten å 9,000 kronor till

ved, ljus, materiell, samlingar m. m. skulle utbrytas ur staten och givas

reservationsanslags natur.

Sedan ett antal år har riksdagen på extra stat anvisat ett reservationsanslag

å 600 kronor till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets

bibliotek. Då ifrågavarande anslag befunnits behövligt jämväl för framtiden,

har det sammanförts med förenämnda nu å den ordinarie staten för

institutet uppförda anslagsmedel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.

De sålunda sammanslagna anslagen skulle med ett belopp av 9,600 kronor

böra upptagas såsom ett särskilt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

Nu gällande stat för institutet, ökad med tillfällig löneförbättring och tillfälliga

lönetillägg samt det extra anslaget till litteratur och bokbindning,

uppgår till 85,200 kronor. Dragés sistnämnda belopp från summan av

de ifrågasatta anslagen av 106,000 kronor och 9,600 kronor, erhålles 30,400

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 151

kronor, vilket belopp alltså angiver den av löneregleringen påkallade kostnadsökningen.

Riksdagen har icke något att erinra mot vad i senast berörda hänseende anförts

och föreslagits.

Då riksdagen jämväl i övrigt ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid gymnastiska centralinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning

för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning

till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid gymnastiska

centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig ordning

bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid

institutet;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet

på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare ........................................ B28

4 lärare ........................................... B21

2 lärarinnor ........................................ B18

2 vaktmästare, tillika portvakter ......................... B 5

1 kontorsbiträde ..................................... B 4

dels fastställt följande

stat för gymnastiska centralinstitutet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 82,300: —

Anm. Till institutets föreståndare utgår arvode med 1,200 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............kronor 1,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 20,400: —

Till stipendier åt elever....... »_2,000: —

Summa förslagsanslag kronor 106,000: —

Materiell m. m., reservationsanslag................ » 9,600: —

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga

tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklarat, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader

skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 §

av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i

anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än

den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig

underkasta sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å

75,700 kronor — uppfört under samma rubrik ej mindre till avlöningar

s. 153 Kontrollera mot PDF

I

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153

ett ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor, än även till materiell m. m.

ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

203:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 206) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1926—1927 anvisa:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra

anslag av 5,810 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes;

dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,

samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 2,743 kronor.

Anslaget till extra personal utgår jämväl för innevarande budgetår med

samma belopp, som nu föreslås.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra

anslag av 5,810 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes;

dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,

samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 2,743 kronor.

204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till

understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 50,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner, (II: 152 och II: 243).

I motion II : 152 har hemställts, att riksdagen måtte till understödjande

av gymnastiken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 60,000

kronor, att utgå till svenska gymnastikförbundet på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

I motionen II: 243 har hemställts, att riksdagen måtte avslå Eders Kungl.

Maj:ts förslag uti punkten 207 i 8:e huvudtiteln i den del, där förslaget avser

understödjande av annan idrott än gymnastik.

I betraktande av pågående utredningsarbete beträffande statsunderstöd för

idrottens främjande samt därmed sammanhängande spörsmål har riksdagen

icke funnit sig böra vidtaga annan ändring i avseende å det till nu ifrågavarande

ändamål utgående anslaget i förhållande till vad för innevarande

budgetår gäller än att riksdagen med hänsyn till vad i ovanberörda motioner

anförts beslutat, att av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet

skall för svenska gymnastikförbundet avses en summa av 55,000 kronor.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av idrotten

anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 110,000 kronor, därav

till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till

understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 20,000 kronor.

Riksdagen har funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av skididrotten

bland ungdomen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

206:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 106) har hemställts, att

riksdagen behagade ställa en summa av 20,000 kronor till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande, att på sätt kungl. skolöverstyrelsen kan föreslå användas

såsom gratifikationer till de för gymnastikundervisningen vid rikets småskolor,

folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för

dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Redan vid 1900-talets början voro i vissa landskap och stift genom domkapitlens

och direktionens över kungl. gymnastiska centralinstitutets försorg

gymnastikinspektörer förordnade. Från år 1914 har Kungl. Maj:t förordnat

sådana för samtliga folkskolinspektionsområden.

För sitt arbete hava dessa inspektörer icke åtnjutit annan form av gottgörelse

än ersättning för rese- och traktamentskostnader under förrättningsresor

enligt klass 3 i förutvarande resereglemente.

Att detta ej varit tillräckligt har erkänts, och kungl. skolöverstyrelsen

har också i ett detaljerat förslag den 3 november 1923 föreslagit, att inspektörerna

skulle, förutom rese- och traktamentsersättning i vanlig ordning,

erhålla arvoden, bestämda efter förhållandena i varje särskilt inspektionsområde.

I genomsnitt räknades därvid med ett belopp av 500 kronor för

varje folkskolinspektörsområde, varigenom, då i regel fyra sådana områden

skulle tilläggas varje gymnastikinspektör, medelarvodet för inspektör skulle

komma att uppgå till 2,000 kronor. Härförutom skulle till gymnastikinspektör

utgå ersättning för expenser med i medeltal 200 kronor för varje

inspektör. . Detta förslag tillstyrktes av sakkunniga för kungl. gymnastiska

centralinstitutets omorganisation den 20 maj 1924 men har ej hittills föranlett

någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Emellertid har den hittills utgående och som otillräcklig ansedda ersättningen

nedsatts genom det nya resereglementets införande. Enligt detta

hänföras inspektörerna till klass II C, vilket genom den reducerade skjuts
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

legan och traktamentets uppdelning i dag- och nattraktamenten minskar inkomsten.

Då samtliga dessa inspektörer innehava annan tjänst som huvudsyssla,

vilken i allmänhet hindrar dem att någon längre tid vara frånvarande

från tjänstgöringsorten, nödgas de i stor utsträckning lägga sina inspektionsresor

så, att dessa kunna utföras under dagens lopp och inspektören

återvänder till hemmet samma dag. Tillkomsten av de nya bestämmelserna

har därför i realiteten medfört en sänkning av traktamentsersättningen för

dessa inspektörer från 16 till 12 kronor.

Även om, efter en planerad omorganisation av inspektörsinstitutionen,

deras ställning skulle bli bättre, ligger det dock i öppen dag, att under

tiden något måste göras för att hålla dem skadeslösa för den förlust, de lida

genom det nya resereglementets införande. Ovannämnda sakkunniga hava

också i skrivelse till Konungen den 14 innevarande januari framhållit

detta och föreslå, att eu summa av 20,000 kronor för ändamålet ställes till

Kungl. Maj:ts förfogande.

Då dessa tjänstemän sålunda genom en riksdagens åtgärd blivit satta i

en sämre ställning än förut, synes det vara en plikt för riksdagen att avhjälpa

detta missförhållande. Då detta lämpligen torde ske i form av gratifikationer,

till dess en omreglering av löneförmånerna blivit gjord, hemställes,

---»

Såsom i motionen framhålles, åtnjuta ifrågavarande inspektörer för sitt

arbete icke annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning. Då denna

gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit betydligt

nedsatt, synes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt, att inspektörerna

genom ersättning i annan form hållas skadeslösa för den förlust, de

genom det nya resereglementets införande kommit att lida. Betydelsen av

den verksamhet och det arbete till förmån för vårt folks fysiska fostran,

som genom dessa inspektörer utövas, får enligt riksdagens mening icke underskattas,

och riksdagen har vid nu anförda förhållanden ansett starka skäl

tala för ett bifall till ifrågavarande motion.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda

motion, II: 106, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid

folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter

för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1926—

1927 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

fornskriftsällskapet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1926 utgivna arbeten.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

208:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 210) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande

Skandinaviens historia för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1926 avsedda publikationen.

209:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1926 anvisat

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

210:o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926

—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt för budgetåret 1925—1926 såsom

extra anslag anvisat dels av nämnda belopp 10,000 kronor, dels ock av ett

år 1922 för samma ändamål beviljat anslag å 60,000 kronor ett belopp av

likaledes 10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 212) föreslagit

riksdagen att av det år 1925 till årliga understöd under tiden 1 januari 1926

—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna

grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

20.000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1925 till årliga understöd

under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt

av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927

såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor.

211:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode under

tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga

biträden anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

8.000 kronor.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för

inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av två i statsrådsprotokollet

angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs

län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150

s. 157 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 157

exemplar av två i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1926 angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs

län för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 1,125

kronor.

213:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

på extra stat för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för

förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor

samt för vartdera av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 6,000 kronor,

har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att av förenämnda

år 1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har av det år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 6,350 kronor att på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till

understöd för utgivande under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål

och svenskt folkliv».

För budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts

framställning ett extra anslag av 6,000 kronor till understöd för tidskriftens

utgivande under år 1923. Vidare har riksdagen i överensstämmelse med

Eders Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

anslag av 5,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande under år

1924 och för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 5,500 kronor till

understöd för tidskriftens fortsatta utgivande under år 1925.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra

anslag av 6,350 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande under år 1926 av

tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1926 1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

För ändamålet utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 26,000

kronor. Anslagets användning för detta budgetår framgår av följande sammanställning

:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

(för posterna

. S—10 ungefär
1.

Arvode åt en vetenskaplig medarbetare, som tillika fisa siffror)

är undersökningens och arkivets föreståndare . . . kronor 9,000: —

2. Arvode åt en vetenskaplig medarbetare........ > 6,000: —

3. Arvode åt ett hela året tjänstgörande expeditions
biträde.

.......................... » 2,400: —

4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål..... » 1,850: —

5. Resor............................. > 4,500: —

6. Inlösen av handskrifter.................. » 750: —

7. Böcker och kartor...................... » 500: —

8. Bindning........................... > 100: —

9. Materialier.......................... s 600: —

10. Expenser........................... > 300: —

Summa kronor 26,000: —

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en höjning av den för syftet med

dessa undersökningar mest betydelsefulla anslagsposten 5. Resor från 4,500

kronor till 6,000 kronor.

Vidare förordas en höjning av den nu med 1,850 kronor utgående anslagsposten

4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål till 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till fortsatt systematisk undersökning av svenska

folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av

28,650 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.

216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

217:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till

understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Anslaget utgår för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 1,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har från enskilt håll anbud ingått

om betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare

bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets

tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva

redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde

antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt håll

erbjudna tryckningsbidraget beräknas till omkring 15,000 kronor. Det höjda

statsanslaget betingas alltså av arbetets forcerade utgivande.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag och

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande av ordbok över

Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1926—1927

anvisat

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag

av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes

4,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

219:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

220:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

222) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1926 anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

221:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till fortsatt utgivande under år 1926 av det av riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna

verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på

de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

222:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

224) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivandet av statistiska

tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1926—

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1927 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

223:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1926—

1927 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

224:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1926—1927

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

225:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för

budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor,

har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen att för beredande

av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag

beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget

av 27,000 kronor för budgetåret 1926-—1927 anvisat ett extra anslag av 5,500

kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

226:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att till förhyrande

för en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor

samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav för budgetåret

1926—1927 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

227:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 229) föreslagit riksdagen

angående anslag till vetenskaplig bearbetning av den s. k. Kinakommitténs

ostasiatiska arkeologiska samlingar, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 52,

anmält sitt beslut.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

. 229:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

Diverse.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 75,000

kronor till 165,000 kronor.

Den föreslagna anslagsminskningen är beroende dels på de i det föregående

omförmälda löneregleringarna, dels på den ifrågasatta överflyttningen

av kyrkoärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den

7 januari 1926 (punkt 62) har av sistnämnda orsak andra huvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg föreslagits skola ökas från 4,000 kronor till

14,000 kronor eller alltså med 10,000 kronor. Då riksdagen beslutat, att

kyrkoärendena fortfarande skola handläggas i ecklesiastikdepartementet,

tarvas följaktligen av denna anledning icke någon ökning av andra huvudtitelns

anslag till nu ifrågavarande ändamål, på samma gång den nu

ifrågasatta minskningen av åttonde huvudtitelns ålderstilläggsanslag torde

böra begränsas till 65,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang

meddelar sitt beslut ifråga om det under andra huvudtiteln uppförda anslaget,

får nu anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 65,000 kronor till 175,000 kronor.

231:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 233) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar, nu 180,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000

kronor.

232:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) har riksdagen

ökat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

reservationsanslaget till extra utgifter, nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor

till 150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 11 saml. Nr 8 A.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Riksdagens skrivelse Nr 8 A .

233:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att i riksstaten

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga med oförändrat belopp, 120,000 kronor.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,

att under förutsättning att kyrkoärendena bleve överflyttade till annat

departement belastningen å ifrågavarande anslag visserligen komme att minskas

— vilken minskning beräknades till 20,000 kronor — men att med hän-,

syn till de synnerligen stora krav, som ställdes på anslaget, och till de utredningsarbeten,

som under budgetåret 1926—-1927 borde bekostas från detsamma,

någon nedsättning av nuvarande anslagsbelopp icke borde vidtagas.

Såsom vidare framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 7 januari 1926, punkt 66, bar andra huvudtitelns kommittéanslag,

nu 240,000 kronor, beräknats kunna å ena sidan av i sistnämnda statsrådsprotokoll

angivna orsaker minskas med 70,000 kronor, å andra sidan med

hänsyn till den föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena ökas med

20,000 kronor, vadan sistnämnda anslag sålunda föreslagits till 190,000

kronor. Då förslaget om överflyttning av kyrkoärendenas handläggning till

justitiedepartementet icke av riksdagen bifallits, torde anledning icke förefinnas

att vid beräkningen av andra huvudtitelns kommittéanslag taga hänsyn

till kyrkoärendena men väl att av denna orsak höja åttonde huvudtitelns

kommittéanslag med den för kyrkoärendena beräknade summan av

20,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang meddelar sitt beslut

angående det under andra huvudtiteln uppförda anslaget till ifrågavarande

ändamål, får nu anmäla, att riksdagen ökat det under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, med 40,000

kronor till 210,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, skulle den ifrågasatta överflyttningen

av kyrkoärendena till justitiedepartementet föranleda en minskning

av anslaget med 33,000 kronor, vilket belopp varit avsett för domkapitlens

expeditioner, och har motsvarande anslag under andra huvudtiteln föreslagits

skola höjas med sistnämnda belopp. Då riksdagen avslagit förslaget

om kyrkoärendenas överflyttning till annat departement, torde anledning

saknas att öka andra huvudtitelns anslag till skrivmaterial och expenser,

ved m. m. Däremot torde det under åttonde huvudtiteln till samma

ändamål nu föreslagna anslagsbeloppet av denna anledning böra höjas

med nämnda summa 33,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang

meddelar sitt beslut i fråga om andra huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande

ändamål, får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved in. m., nu 250,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till 243,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor).

235:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för ersättande

av de av riksgäldskontoret förskottsvis utbetalade medel till uppförande

av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.

Enligt skrivelse den 14 maj 1904 medgav riksdagen, bland annat, att kvarteret

Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga delen av

kvarteret Grönlandet norra därstädes ävensom statens byggnader inom dessa

kvarter finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås

med besparad hyresinkomst från egendomen i förstnämnda kvarter till en

byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare av vetenskapsakademien

förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter

samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt

upplåtas viss till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande mark mot ersättning

till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden att för

djurgårdskassans ändamål användas.

I skrivelse den 1 juni 1908 anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen

med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit för uppförande å ett till

tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpt område vid Djurgårds-Frescati

av nya byggnader för museet i huvudsaklig överensstämmelse med företedda

ritningar dels medgivit, att riksmuseets byggnadsfond finge i sin helhet

användas, dels besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor skulle av riksgäldskontoret

förskottsvis utbetalas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämde, för

att återgäldas i den mån då ännu osålda, staten tillhöriga andelar i kvarteren

Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm ävensom statens

byggnader i samma kvarter bleve försålda och köpeskillingar därför inflöte,

dels ock under åttonde huvudtiteln beviljat för byggnaderna ytterligare erforderliga

medel.

Riksgäldskontoret har under åren 1912 och 1913 till dåvarande överintendentsämbetet

utbetalat hela det anvisade beloppet 990,000 kronor. Sedermera

har detta belopp år efter år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper

såsom en dess fordran. Någon försäljning av de staten tillhöriga tomterna

och byggnaderna i ovannämnda båda kvarter har numera icke ansetts böra

ifrågakomma. Fastigheterna i kvarteret Grönlandet norra hava redan disponerats

till lokaler för statsinstitutioner, och även byggnaderna i kvarteret

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Grönlandet södra anses behövliga för allmänna ändamål. Till följd därav

har ersättning för ifrågavarande förskott ansetts böra beredas riksgäldskontoret

på annat sätt än som förutsattes, då anslaget beviljades.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för ersättande av de av riksgäldskontoret förskottsvis

utbetalade medel till uppförande av nya byggnader för naturhistoriska

riksmuseet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av

990,000 kronor.

237:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 239) föreslagit angående

anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 210,

anmält sitt beslut.

238:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare anmälda beslut i fråga om grunderna

för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något att

erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande av

tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln anvisat

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare anmälda beslut i fråga om de allmänna

grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får

riksdagen, som icke har något att erinra mot det under förevarande huvudtitel

för ändamålet äskade anslaget, anmäla, att riksdagen till beredande av

dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln anvisat

ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) och under

erinran, att riksdagen numera meddelat beslut angående grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927,

vilka grunder äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för budgetåret

1925—1926, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att de för budgetåret 1925—1926 gällande allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårds
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,

ävensom åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola

lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1926—1927;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må betinnas

erforderliga, som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende

nu gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg

åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

vid de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna

läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda

lärargrupper anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av

21,000,000 kronor.

241 :o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon annan förändring

icke ifrågasatts än att ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt avseende försummade barn ur huvudtiteln uteslutits

och medel för ändamålet i stället beräknats under femte huvudtiteln.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit

särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 14 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

v

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.