Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag''om ändrad lydelse av^ 21 3, 8 och 9 §§ i lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning.
1926-03-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:99, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag''om ändrad lydelse av^ 21 3, 8 och 9 §§ i lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning.
Dokumentets text
14
Riksdagens skrivelse Nr 99.
99.
Godkänd av första kammaren den 19 mars 1926.
Godkänd av andra kammaren den 19 mars 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag''om ändrad
lydelse av^ 21 3, 8 och 9 §§ i lagen den 25 maj
1894 angående jordfästning.
(Första lagutskottets utlåtande nr 20.)
Till Konungen.
Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 44, liar
Kungl. Maj: t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av
i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid^ propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2,3, 8 och
9 §§ i lagen den 25 maj 1894 (nr 36 s. 2) angående jordfästning.
Riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna den av Kungl.
Maj.t föreslagna lydelsen av 8 § 2 mom. uti det genom ifrågavarande
proposition framlagda lagförslaget men i övrigt icke haft något att däremot
erinra, får härigenom anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
Lag
om ändrad lydelse av 2, 3, 8 och 9 §§ i lagen den 25 maj 1894
(nr 36 s. 2) angående jordfästning.
Härigenom förordnas, att 2, 3, 8 och 9 §§ i lagen den 25 maj 1894
angående jordfästning skola erhålla följande ändrade lydelse:
2 §''
Hen avlidne skall utom i fall, varom i 8 § 1 mom. förmäles, jordfästas
på satt i denna lag sägs av präst i svenska kyrkan. Endast sådan förrättning
(jordfästning i svenska kyrkans ordning) avses i denna lag med
jordfästning.
3 §•
Jordfästningen skall verkställas inom sex veckor efter dödsfallet, där icke
giltiga orsaker till längre uppskov äro för handen. Hen skall äga rum i
den församling, där dödsfallet timat; dock må den kunna förrättas i annan
församling, om vederbörande det åstunda.
Riksdagens skrivelse Nr 99.
15
Jordfästning verkställes å församlingens kyrkogård eller annan begravningsplats
eller ock å rum, som församlingen för jordfästning anvisat. I
kyrka må sådan jordfästning, varom i 5 och 6 §§ sägs, icke äga rum.
Huruvida den, som avlidit i fängelse, å sjukhus eller å annat därmed
jämförligt ställe, må därstädes kunna jordfästas, ankommer på Konungens
prövning.
8 §•
1 mom. Har den avlidne efter uppnådd ålder av aderton år skriftligen
förordnat om begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning,
lände det till efterrättelse.
Ät sådant förordnande ej givet, skall den avlidne ändock begravas utan
jordfästning i svenska kyrkans ordning, där det begäres av den avlidnes
närmaste anhöriga eller av dem, som eljest stodo den avlidne nära; dock
icke om den avlidne efter uppnådd ålder av aderton år skriftligen förordnat
om jordfästning i svenska kyrkans ordning.
Framställning att begravning må äga rum utan jordfästning i svenska
kyrkans ordning göres hos präst, som för kyrkoböckerna i den församling,
vilken är rätt inskrivningsort för dödsfallet.
2 mom. Vid begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning
skall klockringning, om det begäres, äga rum i vanlig ordning; men ej
må vid sådan begravning kyrka upplåtas, med mindre särskilda skäl därtill
äro.
9 §■
1 mom. Den avlidne må, såvida ej annat föranledes av stadgandet i
2 mom. av denna paragraf, icke begravas annorstädes än å kyrkogård eller
annan plats, som blivit för sådant ändamål behörigen invigd. Vid begravningen
må intet förekomma, som strider mot förrättningens helgd och allvarliga
innebörd.
2 mom. På Konungens prövning ankommer huruvida och under vilka
villkor enskild begravningsplats må anläggas.
3 mom. Kyrkogårdar och andra begravningsplatser skola städse hållas
i ordnat och värdigt skick.
Stockholm den 19 mars 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.