Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1926-05-12 · 60 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 60 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:9a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande
samma huvudtitel väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å nionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
jordbruksdepartementet, (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden nämnda dag) gjort framställning ifråga
om jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.
Beträffande denna framställning kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.
2:o) Under punkt .2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra förslagsanslag av 18,400 kronor.
I överensstämmelse med vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet
har riksdagen för egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 18,400 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. H samt. Nr 9 A. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Lautbrnksstyrelseu in. in.
3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 må till lantbruksingenjörer och
extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater, vilka förordnas
att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den tid förordnandet
varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade
för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år räknat; dels förklara,
att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande
tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som
kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser; dels ock för
nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 22,000 kronor.
Riksdagen vill erinra, att riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med
Eders Kungl. Maj:ts under för liera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda
förslag, fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg under budgetåret 1926
—1927 åt befattningshavare i statens tjänst. Vid sådant förhållande och
då riksdagen i övrigt icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, bar riksdagen
a) medgivit, att under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,
vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,
för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av
lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster
för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare
till 2,600 kronor för år räknat;
b) förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa
bestämmelser;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
4:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 4 föreslagit har
riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 36,000 kronor.
5:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har under rubriken
statskonsulenter och deras biträde upptagits ett ordinarie anslag till övergångsstat
för statskonsulenter av 5,800 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
3
På förslag av Kungl. Maj:t uppfördes av 1925 års riksdag i samband med
lönereglering för statskonsulenterna i riksstaten för budgetåret 1925—1926
under ovanberörda rubrik ett ordinarie anslag till övergångsstat för statskonsulenter
av 5,800 kronor. Av motiveringen till Kungl. Maj:ts berörda förslag
framgår, att nämnda anslag avsågs för avlöning åt statskonsulenten i fröodling.
Enligt en till riksdagens vederbörande utskott från jordbruksdepartementet
överlämnad skrivelse av den 23 februari 1926 har Eders Kungl. Maj:t på
ansökning av föreståndaren för svenska betes- och vallföreningen, statskonsulenten
i fröodling Anders Elofson den 8 januari 1926 beviljat honom avsked
från statskonsulentbefattningen, och uttalas i samma skrivelse, att då i
följd härav övergångsstaten för statskonsulenter numera upphört att gälla,
förenämnda ordinarie anslag torde böra ur riksstaten för budgetåret 1926—
1927 uteslutas.
I överensstämmelse härmed har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1926
—1927 uteslutit det under rubrik statskonsulenter och deras biträde uppförda
ordinarie anslaget till övergångsstat för statskonsulenter.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning
har riksdagen till en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,500
kronor.
7:o) Ordinarie förslagsanslaget till lantbruksakademien har av Eders
Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 upptagits
med oförändrat belopp 12,900 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
förslagsanslaget till lantbruksakademien med oförändrat belopp 12,900 kronor.
8:o) Ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens lantbruks- och
fiskerimuseum har av Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret
1926—1927 upptagits med oförändrat belopp 8,000 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
reservationsanslaget till lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum
med oförändrat belopp 8,000 kronor.
Lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet m. ni.
9:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från
4
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare vid centralanstalten
för försöks väsendet på jordbruksområdet; dels bestämma antalet
ordinarie befattningar vid centralanstalten på följande sätt:
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för centralanstalten, att tillämpas från och med budgetåret
1926—1927;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid centralanstalten:
Befattningshavare
vid centralanstalten äger icke utan tillstånd av den
myndighet, under vilken anstalten lyder, mot betalning åtaga sig sådana
uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom
i övrigt enligt bestämmande av centralanstaltens styrelse vara skyldig
att, utan särskild ersättning utöver den honom tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda
slag vid centralanstalten;
dels besluta, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid centralanstalten,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga
tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt eller provisoriskt lönetillägg — i förskott,
vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den
befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för befattningshavare, som utöver
kontant avlöning från centralanstalten åtnjuter fri bostad eller fri bostad
jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för centralanstalten upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
Befattning
6 avdelningsföreståndare
2 överassistenter ............
4 laboratorer....................
5 vaktmästare .................
Lönegrad
B 30
B 26
B 26
B 7;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
5
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid centralanstalten;
dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie
anslaget till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, under
samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 360,000 kronor.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
1) nr 25 i första kammaren, likalydande med nr 43 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, entomologiska avdelningen, i överensstämmelse
med anstaltens styrelses förslag inrättas tvenne nya assistentbefattningar
för forsknings- och försöksverksamhet inom biskötseln; att avdelningens
expensanslag ökas med 6,000 kronor och att ett engångsanslag av
10,000 kronor beviljas för uppförande av bipaviljong samt för dess utrustning;
samt
2) nr 136 i andra kammaren, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta
i riksstaten för budgetåret 1926—1927 anvisa medel för upprättandet vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och dess entomologiska
avdelning av en försöks- och forskningsanstalt på biodlingens område
samt härför anslå dels ett engångsanslag på 15,000 kronor, dels ock för uppehållande
av driften för budgetåret 1926—1927 14,000 kronor på nionde huvudtiteln
under punkt 7 Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
anslaget borde erhålla bestämt anslags natur.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 9, får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar vid centraianstalten på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
6 avdelningsföreståndare ......................................................... B 30
2 överassistenter................................................................................. B 26
4 laboratorer ...................................................................................... B 26
5 vaktmästare.................................................................................... B 7;
c) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslag
till stat för centralanstalten, att tillämpas från och med budgetåret
1926—1927;
6
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
d) godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid centralanstalten:
Befattningshavare vid centralanstalten äger icke utan tillstånd av den
myndighet, under vilken anstalten lyder, mot betalning åtaga sig sådana
uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom i övrigt
enligt bestämmande av centralanstaltens styrelse vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
centralanstalten;
e) beslutat, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid centralanstalten,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli
månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning
från centralanstalten åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas
med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för centralanstalten upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid centralanstalten;
h) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, under samma rubrik uppfört ett
ordinarie förslagsanslag av 360,000 kronor;
i) för uppehållande av den vid centralanstaltens entomologiska avdelning
bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens område för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra anslag av 5,500 kronor;
dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville
låta verkställa utredning rörande de åtgärder, som böra från statens sida
vidtagas för främjande av det i ovanomförmälda motioner avsedda syftet
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
7
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
10:o) Ordinarie anslaget till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor har av Eders Kungl. Maj:t i förslaget till
riksstat för budgetåret 1926—1927 upptagits med oförändrat belopp 8,000
kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
anslaget till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
med oförändrat belopp 8,000 kronor.
ll:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen
har därför till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
12:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift i internationella
frysinstitutet i Paris anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
2,880 kronor.
I överensstämmelse med vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet
har riksdagen till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift
i internationella frysinstitutet i Paris anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 2,880 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och lånt
man
lian urin gar.
13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna sådan ändring i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna, att
tillämpas från och med budgetåret 1926—1927, att anslagsposten för bestridande
av bibliotekariegöromål höjes från 300 kronor med 300 kronor
till 600 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att ökas från
103,500 kronor till 103,800 kronor, dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie
anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna, nu 97,200 kronor, med
300 kronor till 97,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser sådan ändring i institutets
stat, att nämnda anslagspost skulle höjas med 300 kronor till 600
kronor, varigenom skulle möjliggöras, att biblioteket, vilket för närvarande
hålles öppet allenast två gånger i veckan, skulle kunna öppethållas någon
tid varje dag, ett önskemål, som departementschefen ansett böra tillmötes
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
gås med hänsyn till de studerandes behov och lärares och övriga forskares
skäliga anspråk på tillträde till biblioteket.
Jämväl riksdagen anser, att medel till biblioteksgöromålens bestridande
böra göras tillgängliga i sådan omfattning att biblioteket kan öppetbållas
någon tid varje dag och vill därför biträda Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Riksdagen bar alltså
a) godkänt sådan ändring i staten för lantbruksinstitutet vid Ultima,
att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927, att anslagsposten för
bestridande av bibliotekariegöromål böjes från 300 kronor med 300 kronor
till 600 kronor, till följd varav statens slutsumma ökats från 103,500
kronor till 103,800 kronor;
b) höjt ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultima, nu 97,200
kronor, med 300 kronor till 97,500 kronor.
14:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 22,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den gjorda
anslagsberäkningen, har till diverse behov vid lantbruksinstitutet vid
Ultuna anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 22,500 kronor.
15:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till täckande av i statsrådsprotokollet omförmäld brist å till byggnadsarbete
vid Ultuna lantbruksinstitut anvisade medel för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, dels ock medgiva, att Kungl.
Maj:t må till täckande av återstående bristen av förefintlig behållning å
det av 1919 års riksdag för uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad
beviljade anslag använda ett belopp av 1,376 kronor 58 öre.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande av medel
till täckande av vid sistnämnda byggnadsarbete uppkommen merkostnad.
Rörande densammas uppkomst bar styrelsen för institutet anfört, att det vid
omändringsarbetenas verkställande visat sig, att en del icke förutsedda
arbeten nödvändiggjorts. Vid rörledningarnas framdragande hade sålunda
befunnits, att vissa bjälklag varit så angripna av röta, att de måst utbytas
mot nya, vilket även medfört ökade kostnader för golven. Därjämte hade
under arbetets gång en del arbetskostnader väsentligt fördyrats. Allt detta
hade medfört, att den slutliga byggnadskostnaden visat sig uppgå till 53,776
kronor 58 öre, vilket belopp med 4,376 kronor 58 öre överstege det beviljade
anslaget.
Riksdagen finner intet vara att erinra mot, att den uppkomna bristen
täckes på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit.
Riksdagen har alltså,
a) till täckande av ovan omförmälda brist å till byggnadsarbete vid
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
9
Ultuna lantbruksinstitut anvisade medel för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor;
b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må till täckande av återstående
bristen av förefintlig behållning å det av 1919 års riksdag för uppförande
vid Ultuna av en lärlingsbyggnad beviljade anslag använda ett belopp
av 1,376 kronor 58 öre.
16:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 17
gjorda framställning, har riksdagen till uppehållande av verksamheten vid
Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Kimforsa anvisat
för budgetåret 1926—1927 dels till avlöningar ett extra anslag av
17,500 kronor, dels ock till ålderstillägg åt lärarinnepersonalen ett extra
förslagsanslag av 1,650 kronor.
17:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande
av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret 1925—1926 anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor, att utgå
med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida
inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Under erinran att det ordinarie anslaget till understöd åt lantmannaskolor
av Eders Kungl. Maj:t upptagits med oförändrat belopp, 350,000
kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag, för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor
för läsåret 1925—1926 anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skolan eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag
till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
18:o) Ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor har i
förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 upptagits med oförändrat
belopp 200,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 76, har hemställts, att riksdagen
ville besluta sådan ändring i nu gällande författning angående
statsunderstöd till lanthushållsskolor, att bidrag av statsmedel må utgå
jämväl till ersättning åt vikarie för fast anställd föreståndarinna och lärarinna,
som åtnjuter tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande
av befattning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt
uppdrag.
I häröver från lantbruksstyrelsen i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande
av den 22 februari 1926 har styrelsen anfört följande:
10
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
»Kungörelsen den 5 december 1919 (nr 857) angående statsunderstöd till
lantmannaskolor m. m., § 6, mom. 1, och kungörelsen den 12 december 1919
(nr 854) angående statsunderstöd till lanthushållsskolor m. m., likaledes § 6,
mom. 1, innehålla den bestämmelsen, att fast anställd föreståndare eller
lärare, respektive föreståndarinna och lärarinna med full tjänstgöring äga
under tjänstledighet på grund av sjukdom behålla samtliga dem tillkommande
avlöningsförmåner med avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av
den med befattningen förenade kontanta minimigrundlönen, vilket belopp
skall utgå till vikarien.
Vidare stadgas i nästföljande moment i båda kungörelserna, att befattningshavare,
varom nu är fråga, under tjänstledighet för uppehållande av befattning
i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag
äger behålla högst samma avlöning, som i mom. 1 sägs; ankommande det
på Kungl. Maj:t, respektive vederbörande skolstyrelse att bestämma, i vad
mån den tjänstledige skall av sin kontanta grundlön till vikarien avstå mer,
än i sistnämnda moment föreskrivits.
I förbemälda kungörelse rörande lantmannaskolorna, § 1, 6 b) finnes därjämte
stadgat, att statsbidrag må efter Kungl. Majrts beprövande utgå till
ersättning åt vikarie för fast anställd föreståndare eller lärare, som åtnjuter
tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande av befattning i
statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag, med det
belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren avstår av sin avlöning,
erfordras för ett vikariatsarvode, motsvarande två tredjedelar av den för
befattningen fastställda kontanta minimigrundlönen.
Motsvarande bestämmelse återfinnes däremot icke i kungörelsen angående
lanthushållsskolorna. Sistnämnda skolor kunna således icke erhålla statsbidrag
till avlönande av vikarie.
Dessa båda slag av skolor äro i ekonomiskt hänseende fullt jämförliga
samt helt hänvisade till statsunderstöd och beviljade ortsbidrag för upprätthållande
av deras verksamhet. Då en lärare eller lärarinna på grund av
sjukdom är tjänstledig, föreligger vid båda slagen av skolor författningsenligt
tvång att avstå viss del av lönen. Den återstående tredjedelen av grundlönen är,
enligt vad erfarenheten givit vid handen, icke tillräcklig för avlönande av
vikarie. En skola, som ställes inför nödvändigheten att i de fall, varom
nu är fråga, bevilja tjänstledighet, blir därigenom försatt i en oförmånlig
ekonomisk situation och saknar stundom möjlighet att anställa vikarie.
Då skäl att i förevarande avseende behandla ifrågavarande båda slag av
skolor olika torde saknas, synes rättvisa och billighet bjuda, att föreliggande
motion bifalles.»
På de av lantbruksstyrelsen anförda skäl, anser riksdagen sig böra vidtaga
sådan ändring i de av riksdagen antagna grunderna för statsunderstöd
åt lanthushållsskolor, att likställighet i förevarande avseende vinnes med
lantmannaskolor. Någon höjning på grund härav av det ordinarie anslaget
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11
till understöd åt lanthushållsskolor, vilket har förslagsanslags natur, torde
icke vara erforderlig.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt lanthushållsskolor med oförändrat belopp 200,000 kronor;
b) med anledning av motionen 11:76 beslutat sådan ändring i grunderna
för statsunderstöd till lanthushållsskolor, att bidrag av statsmedel må
utgå till ersättning åt vikarie för fast anställd föreståndarinna och lärarinna,
som åtnjuter tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande av
befattning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag
med det belopp, som utöver vad den tjänstlediga lärarinnan avstår av sin
avlöning, erfordras för ett vikariatsarvode, motsvarande två tredjedelar av
den för befattningen fastställda kontanta minimigrundlönen.
19:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1925—1926 anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida
inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Under erinran att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållskolor
av Eders Kungl. Maj:t upptagits med oförändrat belopp 200,000
kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag, för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor
för läsåret 1925—1926 anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 20,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skolan
eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
20:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie anslaget till understöd åt lantbruksskolor, nu 104,000 kronor, med
6,000 kronor till 110,000 kronor.
Nuvarande anslaget motsvarar understöd till åtta lantbruksskolor i södra
och mellersta Sverige samt tre sådana skolor i Dalarna och Norrland.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande av statsunderstöd
dels till envar av 8 skolor i södra och mellersta Sverige med ett från 10,000
kronor till 11,500 kronor förhöjt belopp, dels ock till envar av 2 skolor i
Norrland med ett från 8,000 kronor till 9,000 kronor förhöjt belopp. Såsom
motiv för höjning av statsbidraget hava åberopats de ökade kostnader, som
åsamkas skolegendomarnas innehavare för tillgodoseendet av kraven på vid
-
12 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
sträcktare och fördjupad undervisning i redskaps och maskiners konstruktion
och skötsel.
Lantbruksstyrelsen har i detta ämne anfört, att kraven på möjligast omfattande
maskinkännedom understundom kunde giva anledning till anskaffande
för skolans räkning av redskap och maskiner, vilka eljest icke vore nödvändiga
för vederbörande egendoms skötsel. Jämväl vore den praktiska
handledningen av eleverna i användningen av olika — ofta dyrbara —
maskiner förenad med kostnader, i det att maskinskador oftare torde förekomma
och förslitningen av materiel vara väsentligt större vid egendom,
till vilken lantbruksskola förlagts, än vid annan i övrigt jämförbar egendom.
Enär ökningen av kostnaderna givetvis vore störst vid skolegendomarna i
södra och mellersta Sverige, då — beroende på bland annat större åkerareal
deras maskinella utrustning vore mera omfattande än vid skolegendomarna
i Norrland, har lantbruksstyrelsen ansett, att skolorna — i avvaktan på
eventuell framtida reglering av statens understöd i allmänhet till dessa skolor
borde till täckande av de sålunda ökade kostnaderna erhålla ökat understöd
för en var skola i södra och mellersta Sverige med 1,500 kronor och
för varje skola i Norrland med 1,000 kronor.
På skäl, som i ärendet anförts, biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts
framställning och får alltså anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget till
understöd åt lantbruksskolor, nu 104,000 kronor, med 6,000 kronor till
110,000 kronor.
21:o) Under punkt 21 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels besluta,
att den av riksdagen 1921 godkända kungörelsen med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor
må med de ändringar, som dels riksdagen 1922 och 1923 beslutat
och dels av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagits, från och med
den 1 juli 1926 och tillsvidare äga fortsatt tillämpning; dels medgiva, att KunglMaj:t
må utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av förberörda
allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas erforderliga;
dels medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från och med den 1 juli 1926
och tillsvidare under budgetåret 1926—1927 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid komma att
gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de
närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda grunder
finna erforderliga; dels ock för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1926 — 1927 ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor.
Från och med 1920 har riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt
lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Från
sålunda anvisade anslag har från och med 1921 med riksdagens medgivande
utgått dyrtidstillägg till lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Anslaget är för
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 13
budgetåret 1925—1926 upptaget till 150,000 kronor såsom extra förslagsanslag.
De beträffande personalen vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor senast fastställda bestämmelserna rörande dyrtidstillägg
återfinnas i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 476) med däri genom
kungörelser den 9 juni 1922 (nr 284) och den 8 juni 1923 (nr 186) gjorda
ändringar. I fråga om lanthushåilningsseminariet å Rimforsa hava föreskrifter
meddelats i Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 15 maj 1925.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar, bland annat,
att § 1, mom. 1, i sistnämnda kungörelse skulle från och med den 1 juli 1926
erhålla följande ändrade lydelse:
»Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd lantmannaskola
samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,
vilka bestrida full tjänstgöring, ävensom föreståndare och
förste lärare vid statsunderstödd lantbruksskola äga, med nedan angivna
begränsningar och undantag, tillsvidare till dess annorlunda förordnas uppbära
dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften av den
i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen, dock ej å värdet
av bostad, bränsle och trädgårdsland. Där Kungl. Maj:t funnit anledning
i särskilt fall medgiva undantag från föreskrifterna om minimiavlöning,
skall dyrtidstillägget utgå å hälften av det utav Kungl. Maj:t för sådant
fall stadgade avlöningsbeloppet.»
Enligt den föreslagna lydelsen skulle sålunda föreståndare och lärare vid
lantbruksskola — i likhet med lärare vid lantmannaskola — tillerkännas
dyrtidstillägg å hälften av dem tillkommande minimiavlöning och icke såsom
nu är fallet endast å en tredjedel därav.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras råder i fråga om dyrtidstillägg åt föreståndare
eller lärare tillkommande ålderstillägg redan nu likställighet mellan
lantmanna- och lantbruksskolor. Vidkommande dyrtidstillägg å minimigrundlönen
för nämnda lärarpersonal gäller däremot, att ifrågavarande tilllägg
efter i övrigt lika principer för den fast anställda personalen vid lantbruksskolorna
beräknas på en tredjedel av minimigrundlönen men för dylik
personal vid lantmannaskolorna på hälften av motsvarande lön. Vid fastställandet
1920 av nyssnämnda grunder för dyrtidstillägg (se prop. nr 366;
R. skr. nr 459) motiverade riksdagen det lägre tillägget till lärare vid lantbruksskola
därmed, att skolegendomens innehavare på grund av skedd ökning
i värdet av elevernas dagsverken borde kunna förutsättas vara i stånd
att i ökad mån själv bidraga till kostnaderna för dyrtidstillägg.
Då i och med den numera ändrade ekonomiska situationen det sålunda
av riksdagen åberopade skälet för olika grunder i fråga om dyrtidstillägg
åt lärarpersonalen vid lantmanna- och lantbruksskola bortfallit, har skäl icke
längre ansetts föreligga att i förevarande avseende upprätthålla skillnad
mellan de båda lärarkategorierna.
14
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Jämväl riksdagen biträder denna uppfattning och anser sig alltså böra
vidtaga den av departementschefen förordade författningsändringen.
Då riksdagen icke heller har något att erinra mot det för ifrågavarande
ändamål äskade anslaget, har riksdagen
a) beslutat, att den av riksdagen 1921 godkända kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor må med de ändringar, som dels riksdagen
1922 och 1923 beslutat och dels av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagits, från och med den 1 juli 1926 och tillsvidare äga
fortsatt tillämpning;
b) medgivit, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som
för tillämpning av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg
må befinnas erforderliga;
c) medgivit, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från och med den 1 juli 1926
och tillsvidare under budgetåret 1926—1927 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid
komma att gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola,
och jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning
av sagda grunder finna erforderliga;
d) för nu angivna ändamål anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 125,000 kronor.
22:o) I fråga om ordinarie reservationsanslaget till understöd åt elever
vid lägre lantbruksundervisningsanstalter kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
23:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.
Maj:t upptagit ordinarie reservationsanslaget till högre utbildning i trädgårdsfacket
utan angivet belopp.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta motioner, nämligen nr 200 i första kammaren och
nr 28 i andra kammaren, vari hemställts om uppförande under nionde
huvudtiteln av ett ordinarie reservationsanslag av 4,800 kronor för högre
utbildning i trädgårdsfacket.
Ordinarie reservationsanslaget till högre utbildning i trädgårdsfacket
är avsett att användas till stipendier å 3,600, 2,400 och 1,200 kronor att på
av Kungl. Maj:t föreskrivna villkor utdelas till personer, som önska förvärva
högre utbildning i trädgårdsfacket. Anslaget, som för budgetåret
1923—1924 uppfördes med 4,800 kronor, har, med hänsyn till nödvändigheten
att verkställa besparingar i statsutgifterna, i riksstaten för därpå
följande budgetår upptagits utan angivet belopp.
I en i statsrådsprotokollet återgiven framställning den 29 augusti 1925
till Kungl. Maj:t hava föreståndarna för lantbruksakademiens trädgårds
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
15
skola och trädgårdsskolan vid Alnarp hemställt, att ifrågavarande anslag
måtte för hudgetåret 1926—1927 uppföras med 4,800 kronor. Som skäl
härför har anförts följande.
Erinras Ange, att ifrågavarande stipendier vore av helt annan art än vanliga
resestipendier, i det desamma närmast vore avsedda att ersätta en ifrågasatt
svensk anstalt för högre trädgårdsutbildning.
Om det ock utan någon allvarligare skada för den svenska trädgårdsodlingen
kunnat gå för sig att för ett eller annat år indraga anslaget i fråga,
torde detta dock icke gå för sig i längden. Visserligen funnes för närvarande
i utlandet några unga män, vilka ännu icke avslutat sina studier och vilka
erhållit stipendier av medel, som tidigare beviljats av riksdagen. Men när
dessa personer under de närmaste åren hunnit bliva placerade, funnes sedan
icke några unga svenska trädgårdsmän i utlandet, vilka förvärvat sig högre
utbildning inom trädgårdsfacket. Under de två sista åren, då statsstipendier
saknats, hade praktiskt taget inga unga trädgårdsmän kunnat resa utomlands
för studieändamål. Redan 1928, om icke förr, inträdde sålunda det läge, att
kompetenta trädgårdsmän saknades för ledigblivna lärår-, konsulent- och
dylika befattningar. Med hänsyn till den utveckling, som trädgårdsskötseln
under senare åren tagit, vore detta synnerligen beklagligt.
Av de under åren 1910—1924 utdelade 52 statsstipendierna hade 5 innehavare
av dylika erhållit befattningar såsom länsträdgårdsmästare och trädgårdskonsulenter,
3 såsom seminarielärare, 1 såsom trädgårdsskoleföreståndare
och 1 såsom kyrkogårdsinspektör. De övriga hade, förutom några få som
ännu icke avslutat sina studier, erhållit framstående privata platser eller ock
hade de blivit sina egna yrkesutövare. I stort sett kunde sålunda sägas, att
landets trädgårdstjänstemän, allt sedan dessa statsstipendier tillkommo, till
huvudsaklig del rekryterats bland dessa stipendiers innehavare.
Även om, såsom framhållits i statsverkspropositionen till 1925 års riksdag,
Kungl. Maj:t ägde att, när det för visst undantagsfall skulle visa sig särskilt
angeläget att utdela något enstaka stipendium, anvisa erforderliga belopp
från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter, torde saken därmed
ingalunda vara hjälpt. Det torde nämligen vara alldeles omöjligt att på
förhand kunna utpeka en viss person såsom i framtiden lämplig för en viss
befattning. Det borde vid varje befattnings tillsättande finnas flera sökande
att välja på, vilket icke torde bliva fallet, om icke ett flertal sattes i tillfälle
att förskaffa sig nödig kompetens. Det vore därför högst angeläget för den
svenska trädgårdsskötseln, att statsstipendier för fortsatt utbildning inom
trädgårdsskötseln ånyo komme att utdelas, varför ett upptagande i statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag av ett ordinarie reservationsanslag
av 4,800 kronor för detta ändamål vore av behovet i hög grad påkallat.
Givetvis måste dessa stipendier, därest de ånyo komme till stånd, endast
få anses som en provisorisk åtgärd, till dess det gamla önskemålet om en
svensk trädgårdshögskola en gång kunde förverkligas.
Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 10 september 1925 på i
framställningen anförda skäl tillstyrkt bifall till densamma.
Till nämnda framställning hava motionärerna hänvisat.
Då med hänsyn till vad i ärendet sålunda anförts och i motionen
II: 28 ytterligare understrukits ett fortsatt uppskov med anslags uppförande
för ändamålet i fråga kan befaras bliva till allvarlig skada för
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
landets trädgårdsskötsel, anser sig riksdagen böra på sätt lantbruksstyrelsen
föreslagit ånyo uppföra det ordinarie reservationsanslaget till högre utbildning
i trädgårdsfacket med ett belopp av 4,800 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till motionerna 1:200 och II: 28 i riksstaten för budgetåret
1926—1927 uppfört ordinarie reservationsanslaget till högre utbildning i
trädgårdsfacket med 4,800 kronor.
24:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 15,200 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner, nämligen nr 199 i första kammaren och
nr 294 i andra kammaren, däri hemställts, att riksdagen ville till försöksverksamhet
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 19,800 kronor.
Riksdagen har i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och de i ämnet väckta motionerna till försöksverksamhet med köksväxter
vid Alnarps trädgårdar anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 17,500 kronor.
25:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majrts under punkt 29
därom gjorda framställning har riksdagen
a) av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren
1925— 1930 av trädgårdsskolan i mellersta Sverige år 1925 beviljade anslaget
av 20,000 kronor anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 4,000 kronor;
b) av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under samma tid
av trädgårdsskolan i norra Sverige beviljade anslaget av 20,000 kronor
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 4,000 kronor, eller
sålunda för budgetåret 1926—1927 anvisat tillhopa 8,000 kronor.
26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning
har riksdagen såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola
vid Apelryd anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjordt, framställning
har riksdagen till kurser i trädgårdsskötsel anvisat för budgetåret
1926— 1927 ett extra reservationsanslag av 16,400 kronor.
28:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.
Maj:t under punkt 32 uppfört ordinarie anslaget till lantbrukets studerande
utan angivet belopp.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
17
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
första kammaren väckt motion, nr 145, vari hemställts, att riksdagen måtte
under nionde huvudtiteln för budgetåret 1926—1927 uppföra ordinarie anslaget
till reseunderstöd för lantbrukets studerande med 20,000 kronor.
Under ordinarie anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar var till och med 1915 upptaget ett anslag av 15,000
kronor till reseunderstöd åt personer, som ägnade sig åt lantbrukets studerande.
Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 17 december 1914
(nr 460) förordnat, att med åtgärder för dessa stipendiers utdelning för
1915 skulle tillsvidare anstå, medgav 1915 års riksdag på Kungl. Maj:ts
förslag, att den behållning, som härav uppkomme, Unge användas för sitt
ändamål under 1916, samt uteslöt anslaget ur riksstaten. Dylika stipendiers
utdelning inställdes även för åren 1916, 1917 och 1918. Med anledning
härav lämnade dessa års riksdagar medgivande, att behållningen av anslaget
finge användas under nästföljande år.
Från och med 1920 uppfördes ånyo (se IX H. T. 1919 p. 10) under anslagstiteln
undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
ett ordinarie anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande. Anslaget,
som bestämdes till 20,000 kronor, fördelades av Kungl. Maj:t efter
förslag av lantbruksstyrelsen. Reseunderstöden utgingo med växlande
belopp allt efter resans längd m. m. och utdelades för resor såväl inom som
utom landet. Antalet understöd var ej bestämt. Av beviljat reseunderstöd
utbetalades två tredjedelar, sedan instruktion blivit av lantbruksstyrelsen
fastställd, och sista tredjedelen, sedan berättelse i behörig ordning
av vederbörande stipendiat avgivits och av lantbruksstyrelsen godkänts.
Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (se IX H. T. p. 13) förhöjdes anslaget
till 40,000 kronor. I samband härmed underställdes riksdagen av lantbruksstyrelsen
framställt förslag, att understöd från anslaget i vissa fall
skulle kunna utgå för längre tids studievistelse å sådana platser, där kunskaper
av synnerlig betydelse vore att inhämta, så att huvudvikten lades
vid verkliga studier och ej vid ett flyktigt kringresande för beseende av
lantbruk, institutioner, försöksfält och så vidare. Riksdagen lämnade förslaget
utan erinran.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (se IX H. T. 1922 p. 47) upptogs
anslaget i riksstaten för första halvåret 1923 såsom särskilt ordinarie anslag,
dock utan angivet belopp, enär reseunderstöd av ifrågavarande slag
icke ansågos böra utdelas för 1923. För budgetåren 1923 1924 och 1924
—1925 har anslaget varit ur riksstaten uteslutet, men har, i betraktande
av det tidigare i riksstaten för ändamålet upptagna anslagets natur av
ordinarie, i riksstaten för innevarande budgetår ånyo uppförts, dock för
begränsning av statsutgifterna — utan angivet belopp.
Enligt statsrådsprotokollet har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 29
augusti 1925 anfört, att, då den studieverksamhet, som tidigare möjliggjorts
genom bidrag från anslaget till reseunderstöd för lantbrukets stuBihårig
till riksdagens protokoll 1926. Ii saml. Nr 9 A. -
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
derande, torde vara ägnad att i avsevärd grad främja utvecklingen av
landets jordbruk, medel borde för ändamålet finnas tillgängliga. Då ett
belopp av 20,000 kronor torde nöjaktigt tillgodose kraven på understöd i
förevarande avseende, bar styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra ordinarie
anslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande med 20,000 kronor.
Departementschefen har liksom förlidet år ansett, att — ehuru studieresor
av ifrågavarande slag otvivelaktigt vore till icke obetydligt gagn
för jordbruket — för begränsning av statsutgifterna med utdelande av
understöd för dylika resor borde anstå, tills gynnsammare ekonomiska
förhållanden inträtt.
I den i ämnet väckta motionen har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag
upptagits.
Riksdagen håller före, att i avvaktan på den högre lantbruksundervisningens
ordnande studier utomlands äro av stor betydelse, särskilt för den
vetenskapliga jordbruksforskningen samt för utbildandet av lärare vid den
högre lantbruksundervisningen och konsulenter.
Med hänsyn härtill och då ett ytterligare uppskov med beviljande av
anslag för ändamålet i fråga kan komma att få en ofördelaktig inverkan
på rekryteringen av nämnda befattningar och därmed för jordbruket i
allmänhet, anser riksdagen, att ordinarie anslaget till lantbrukets studerande
nu bör ånyo uppföras med det av lantbruksstyrelsen och motionären
föreslagna beloppet. Härvid förutsätter riksdagen, att — såsom vid
framläggande 1921 av ovannämnda förslag om att understöd från ifrågavarande
anslag i vissa fall skulle kunna utgå för längre studievistelse å
därtill ägnade platser uttalades — huvudvikten lägges vid verkliga studier
och ej vid ett flyktigt kringresande för beseende av lantbruk, institutioner,
försöksfält o. d. Självfallet böra resestipendier endast utgå till personer,
som hava för avsikt att ägna sin framtid åt arbete av ovan angivet slag
och som äro i behov av understöd för resan.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till motionen 1:145 i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit
ordinarie anslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande med
20,000 kronor.
Stuteriväsendet.
29:o) Ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen har av Eders
Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 upptagits
med oförändrat belopp 34,600 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen med oförändrat belopp 34,600
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
19
30:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 34
därom gjorda framställning har riksdagen minskat det under rubriken
hingstdepåer och stuteri uppförda ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 45,400 kronor, med 600 kronor till 44,800 kronor.
31:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 120,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 44, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 120,000 kronor.
32:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för bestridande av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av
lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 25,000 kronor.
Under framhållande att — såsom ock i proposition nr 228/1925 med förslag
till ny pasteuriseringslag förutsattes — 1925 års pasteuriseringslag
i jämförelse med 1921 års lag givetvis för statsverket betingar väsentligt
ökade kontrollkostnader, får riksdagen, som icke funnit anledning till
erinran mot den i ärendet verkställda anslagsberäkningen, anmäla, att
riksdagen för bestridande av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden
av lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av
till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
V eterinärväsende t.
33:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid veterinärhögskolan;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid veterinärhögskolan på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
8 professorer .................................................................................................... B 30
1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar............................ B 26
1 vaktmästare, tillika preparator ................................................................ B 8
1 maskinist........................................................................................................ B 8
1 verkmästare................................................................................................... B 8
20
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Befattning
1 kanslibiträde ............
2 fodermarsker ............
2 sjukvårdare................
1 ladugårdsförman........
3 vaktmästare................
1 automobilförare ........
1 port- och telefonvakt
Lönegrad
. B 7
. B 7
. B 7
. B 7
. B 7
. B 7
. B 5;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för högskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1926—
1927;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid veterinärhögskolan:
Innehavare
av lärarbefattning vid veterinärhögskolan äger icke utan
styrelsens medgivande utöva enskild praktik.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattninghavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom i
övrigt enligt bestämmande av högskolans styrelse, vara skyldig att, utan
särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid högskolan.
I stället för vad i avlöningsreglementet sägs om semester, skall beträffande
lärare vid högskolan gälla, att dessa äga åtnjuta ferier å fastställda tider.
Till verkmästaren vid veterinärhögskolans hovbeslagssmedja må utgå
provision efter tio procent å den vid smedjan inflytande inkomst efter avdrag
av kostnaderna för smedjans drift;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid veterinärhögskolan, å
vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926
till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni
månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp
för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad eller fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri
belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för högskolan upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 21
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid högskolan;
dels, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna
ordinarie anslaget till veterinärhögskolan, under samma benämning
uppföra ett ordinäre förslagsanslag av 304,300 kronor;
dels oek medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna
tomter vid Karlaplan» må enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t
användas ett belopp av högst 25,000 kronor till utförande vid veterinärhögskolan
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivits av vissa ändringsarbeten inom byggnaden för
försöksladugården.
Eders Kungl. Majrts ifrågavarande framställning, vilken grundar sig på
förslag i ämnet av högskolornas löneregleringskommitté, avser närmast att
bringa det nya avlöningssystemet till tillämpning jämväl å befattningshavarna
vid veterinärhögskolan. I samband härmed föreslås vissa förändringar med
avseende å sättet för upptagande av vissa anslagsposter.
I en i statsrådsprotokollet intagen tablå hava sammanställts de särskilda
i nuvarande staten upptagna posterna till olika arvoden m. m. Därvid
har departementschefen utgått ifrån, att av de nuvarande arvodesposterna
skulle under ett i den blivande staten särskilt beräknat anslag till vissa
arvoden upptagas arvodet till rektor samt arvodena till prosektor, laboratorer
och assistenter ävensom — med hänsyn till bestämmelserna i avlöningsreglementet
— det belopp, som skulle utgå till port- och telefonvakten
för avlöning åt biträde. Övriga poster borde åter, på sätt i tabellen
angivits, ingå bland följande i staten upptagna tre anslagsposter, nämligen
vikariatsersättningar, icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt
övriga utgifter.
Några höjningar i egentlig mening — utöver de av löneregleringen föranledda,
varvid emellertid är att märka, att den tillfälliga löneförbättringen
bortfaller och dyrtidstillägg skall utgå enligt reducerade grunder — förekomma
endast med avseende å rektorsarvodet, vilket föreslås höjt från 1,000
kronor till 2,000 kronor, och anslaget till veterinärhögskolans bibliotek, vari
föreslås en höjning från 3,200 kronor till 3,600 kronor.
Dessutom avser framställningen ett medgivande till disponerande av 25,000
kronor av försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid Karlaplan
för utförande av vissa ändringsarbeten inom byggnaden för försöksladugården.
I fråga om det extra anslaget till diverse behov vid högskolan har detta
ansetts kunna för budgetåret 1926—1927 bégränsas till 35,100 kronor.
Rörande professorernas vid veterinärhögskolan placering i lönegrad vill
riksdagen erinra, att riksdagen i skrivelse den 9 mars 1926, nr 79, meddelat
sitt beslut om dessa befattningshavares placering i lönegraden B 30.
22
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I fråga om läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar biträder
riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag om denna befattnings placering i lönegraden
B 26.
Med avseende å rektorsarvodet kan riksdagen icke medgiva större höjning
däri än högskolornas löneregleringskommitté föreslagit eller till 1,500 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl till någon annan erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag eller mot beräkningen av det extra anslaget till diverse
behov vid veterinärhögskolan. Med iakttagande av den av riksdagen härovan
gjorda ändringen kommer staten för högskolan att erhålla följande
utseende.
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....... kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 1,500
Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4 assistenter
å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 200 kronor .................................. » 49,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...... » 21,600
Övriga utgifter........................................................................... » 84,000
Förslagsanslag kronor 303,800.
Under åberopande av det anförda och med förmälan, att riksdagen under
nästföljande punkt anmäler sitt beslut i fråga om det extra anslaget, får
riksdagen nu anmäla, att riksdagen
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid veterinärhögskolan;
h) bestämt antalet ordinarie befattningar vid veterinärhögskolan på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
8 professorer............................................................................................. B 30
1 lärare i hovheslag och läran om hovens sjukdomar........................ B 26
1 vaktmästare, tillika preparator.......................................................... B 8
1 maskinist ............................................................................................... B 8
1 verkmästare........‘................................................................................ B 8
1 kanslibiträde ..................................................................................... B 7
2 fodermarsker ......................................................................................... B 7
2 sjukvårdare...................................................................................... B 7
1 ladugårdsförman ..................... B 7
3 vaktmästare.......................................................................................... B 7
1 vaktmästare, tillika automohilförare.................................................. B 7
1 port- och telefonvakt......................................................................... B 5;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
23
c) godkänt här ovan intagna stat för högskolan, att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927;
d) godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid veterinärhögskolan
:
Innehavare av lärarbefattning vid veterinärhögskolan äger icke utan
styrelsens medgivande utöva enskild praktik.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom
i övrigt enligt bestämmande av högskolans styrelse, vara skyldig att,
utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda
slag vid högskolan.
I stället för vad i avlöningsreglementet sägs om semester, skall beträffande
lärare vid högskolan gälla, att dessa äga åtnjuta ferier å fastställda
tider.
Till verkmästaren vid veterinärhögskolans hovbeslagssmedja må utgå
provision efter tio procent å den vid smedjan inflytande inkomst efter
avdrag av kostnaderna för smedjans drift;
e) beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid veterinärhögskolan,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningshestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för
juli månad 1926, om dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant
avlöning åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri
bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet,
enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån för en
månad;
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för högskolan upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid högskolan;
h) med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie anslaget
till veterinärhögskolan, under samma benämning uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 303,800 kronor;
i) medgivit, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tomter vid Karlaplan» må enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t
användas ett belopp av högst 25,000 kronor till utförande vid veterinärhögskolan
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits av vissa ändringsarbeten inom byggnaden
för försöksladugården.
34:o) Under åberopande av vad under föregående punkt anförts får
riksdagen anmäla, att riksdagen, i överensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts under punkt 48 gjorda framställning, till diverse behov vid
veterinärhögskolan anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 35,100 kronor.
35:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 49 föreslagit
har riksdagen för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor för
år åt laboratorn vid veterinärhögskolan Nils Olof Engfeldt, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 1,600 kronor.
36:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid stats
departement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens veterinärbakteriologiska anstalt;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos anstalten på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 föreståndare................................................................................................... B 30
2 laboratorer........................................................................................................ g 26
1 vaktmästare, tillika preparator................................................................... g jo
1 kanslibiträde.................................................................................................... g 7
1 tekniskt biträde ............................................................................................ g 7
1 vaktmästare.................................................................................................... B 7
1 stallförman .................................................................................................... g 7
2 kontorsbiträden ............................................................................................ g 4.
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för anstalten, att tillämpas från och med budgetåret 1926
-1927;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Innehavare av ordinarie befattning vid anstalten äger icke att utan medgivande
av den myndighet, varunder anstalten lyder, mot betalning åtaga
sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde,
eller eljest utöva enskild veterinärpraktik.
Laborator vid anstalten skall tills vidare och intill dess annorledes må
25
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
varda i vederbörlig ordning bestämt vid anfordran bestrida jämväl undervisningen
i bakteriologi vid veterinärhögskolan.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom
i övrigt enligt bestämmande av anstaltens föreståndare, vara skyldig
att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning
av nämnda slag vid anstalten;
dels besluta, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid anstalten,
å vilken förutnämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han
vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli
månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för anstalten upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid anstalten;
dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det däri under
anslagstiteln statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna ordinarie anslaget
till avlöningar m. m., under benämning statens veterinärbakteriologiska
anstalt uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 74,100 kronor.
Förevarande framställning, vilken grundar sig på av högskolornas löneregleringskommitté
utarbetat förslag i ämnet, avser nya avlöningssystemets
tillämpning jämväl på personalen vid ifrågavarande anstalt. Föreståndarens
lön har föreslagits att bestämmas enligt lönegraden B 30.
Vad de båda laboratorerna beträffar har departementschefen synts goda
skäl hava anförts för dessas fortsatta likställande i avlöningshänseende med
motsvarande tjänstemän vid statsmedicinska anstalten.
Vaktmästaren och preparatorn har inordnats i lönegraden B10, vilken
lönegrad med hänsyn till de kvalificerade säruppgifter, som åvila denna befattningshavare,
enligt departementschefens mening icke torde kunna sägas
framstå som alltför gynnsam.
I övrigt har kommitténs förslag till inplacering av de olika befattningshavarna
följts.
Beträffande de fyra kvinnliga befattningarna har departementschefen erinrat,
att av de båda biträdena i andra graden det ena är avsett för labora
-
26
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
toriearbeten och det andra för kassörs- och skrivgöromål samt att de två i
första graden äro avsedda att sysselsättas, det ena med distributionen av
serumtillverkningar och det andra med liknande göromål vid tuberkulinberedningen
(prop. 1919: 181, sid. 34). I anslutning till kommitténs förslag
och med tillämpning av gängse överflyttningsgrunder föreslås, att de båda
biträdena av andra graden under benämning kanslibiträde respektive tekniskt
biträde inordnas i lönegraden B 7 och de båda av första graden under benämning
kontorsbiträden i lönegraden B 4.
Beträffande anstaltens föreståndare vill riksdagen erinra, att riksdagen i
.skrivelse den 9 mars 1926, nr 79, anmält sitt beslut om denna befattnings placering
i lönegraden B 30. Med avseende å den i Eders Kungl. Maj:ts förslag
till stat upptagna vaktmästaren, tillika preparator, vilken placerats i lönegraden
B 10, kan riksdagen bland annat med hänsyn till att motsvarande
befattningshavare vid veterinärhögskolan upptagits enligt lönegraden B 8
icke medgiva högre lönegrad än B 8, vilket ock föreslagits av såväl högskolornas
löneregleringskommitté som medicinalstyrelsen. Härav föranledes
en sänkning i staten med i runt tal 400 kronor. Beträffande förslaget i
övrigt har riksdagen intet att erinra.
Staten kommer sålunda att erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................ kronor 51,600
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ » 2,000
Arvoden till en var av 2 assistenter å 4,500 kronor samt 1
kontrollant å 3,000 kronor ........................................................ » 12,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m............. » 8,100
Förslagsanslag kronor 73,700.
Riksdagen har sålunda
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens veterinär bakteriologiska anstalt;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar hos anstalten på följande sätt:
Befattning
1 föreståndare ...............................
2 laboratorer....................................
1 vaktmästare, tillika preparator
1 kanslibiträde................................
1 tekniskt biträde ........................
1 vaktmästare ................................
1 stallförman ................................
2 kontorsbiträden ........................
Lönegrad
B 30
B 26
B 8
B 7
B 7
B 7
B 7
B 4;
c) godkänt här ovan intagna stat för anstalten, att tillämpas från och med
budgetåret 1926—1927;
27
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
d) godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Innehavare av ordinarie befattning vid anstalten äger icke att utan medgivande
av den myndighet, varunder anstalten lyder, mot betalning åtaga
sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde,
eller eljest utöva enskild veterinärpraktik.
Laborator vid anstalten skall tills vidare och intill dess annorledes må
varda i vederbörlig ordning bestämt vid anfordran bestrida jämväl undervisningen
i bakteriologi vid veterinärhögskolan.
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom i övrigt
enligt bestämmande av anstaltens föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
anstalten;
e) beslutat, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid anstalten,
å vilken förutnämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
-— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926
till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni
månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för anstalten upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid anstalten;
h) med uteslutande ur riksstaten av det däri under anslagstiteln statens
veterinärbakteriologiska anstalt upptagna ordinarie anslaget till avlöningar
m. m., under benämning statens veterinärbakteriologiska anstalt uppfört ett
ordinarie förslagsanslag av 73,700 kronor.
37:o) Under punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakteriologiska anstalts
verksamhet, nu 10,000 kronor, med 10,500 kronor till 20,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär, att för budgetåret
1926—1927 skulle göras tillgängligt ett belopp av 20,500 kronor. Härav avses
12,000 kronor för upprätthållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts
verksamhet, däri inbegripet den bakteriologiska köttkontrollen, samt 6,000
kronor till ökning av anstaltens omkostnadsstat. I fråga om sistnämnda
28
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
belopp anför departementschefen, att vid beräkningen av anslaget till anstaltens
verksamhet för nästkommande budgetår torde böra beaktas, att i driftkostnaderna
för anstalten ingå en del avlöningsposter, vara för närvarande
uppbures tillfällig löneförbättring ävensom dyrtidstillägg enligt de grunder,
som gällde för oreglerade verk. Vid genomförande av ny lönereglering
bortfölle rätten till tillfällig löneförbättring, varjämte dyrtidstillägg komme att
utgå med reducerade belopp. I stället måste den fasta lönen i regel höjas, vilket
medförde en motsvarande ökning av anstaltens utgifter. Enligt vad departementschefen
inhämtat kunde den summa, varmed belastningen av de till
löneförbättring och dyrtidstillägg anvisade allmänna riksstatsanslagen sålunda
skulle minskas och anstaltens egen omkostnadsstat i stället ökas, för
budgetåret 1926—1927 beräknas belöpa sig till cirka 6,000 kronor, med vilket
belopp anslaget till anstaltens verksamhet alltså borde ökas. Ytterligare avser
Eders Kungl. Maj:ts framställning beredande av medel till belopp av 2,500
kronor för kostnader i samband med inrättande försöksvis av en till Vindeln
förlagd understation utav veterinärbakteriologiska anstalten, varigenom skulle
skapas ökade möjligheter för ett effektivt bekämpande av husdjurssjukdomar.
Med hänsyn jämväl till den merutgift som anskaffningen av instrument
m. m. och arvode till föreståndaren vid ifrågavarande försöksstation kunde
väntas medföra, har departementschefen ansett anslaget till veterinärbakteriologiska
anstaltens verksamhet böra upptagas till 20,500 kronor.
Riksdagen finner icke något att erinra mot framställningen och har alltså
höjt ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakteriologiska anstalts
verksamhet, nu 10,000 kronor, med 10,500 kronor till 20,500 kronor.
38:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å länsveterinärer;
dels bestämma antalet länsveterinärer på följande sätt:
Befattning Lönegrad
26 länsveterinärer .......................................................................................... B 20;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för länsveterinärer, att tillämpas från och med budgetåret
1926—1927;
dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande länsveterinärer:
Med länsveterinärbefattning må under den i 3 § 2 mom. i avlöningsreglementet
angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat.
Utöver vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet stadgas skall beträffande
länsveterinär gälla, att han skall vara pliktig underkasta sig den utvidgning
eller reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven.
Det åligger länsveterinär, som åtnjuter semester eller annan tjänstledig
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
29
het, ej mindre att, där ej för särskilt fall annorlunda bestämmes, utan ersättning
tillhandahålla vikarie nödig expeditionslokal med sovplats än även
att till vikarie avstå det arvode enligt taxa, som belöper å de av denne
verkställda tjänstegöromål.
I stället för vad i 36 § i avlöningsreglementet stadgas om skyldighet
för tjänsteman att underkasta sig minskning i eller upphörande av vissa
extra inkomster skall gälla, att länsveterinär skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som
kunna åtfölja länsveterinärbefattning eller utgå för bestyr i samband därmed;
dels besluta, att, där sådan ordinarie innehavare av länsveterinärbefattning,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för länsveterinärer upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartementet med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande länsveterinärer;
dels
medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för länsveterinärer,
utöver tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av ordinarie förslagsanslaget
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren
;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till övergångsstat för länsveterinärer, att tillämpas under tiden
1 juli—31 december 1926;
dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det under nionde
huvudtiteln, avdelningen Veter inär väsendet, underavdelningen veterinärstaten,
uppförda ordinarie anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater,
under samma underavdelning uppföra under titel »Länsveterinärer» ett ordinarie
förslagsanslag av 166,000 kronor; under titel »övergångsstat för länsveterinärer»
ett ordinarie anslag av 12,750 kronor; under titel »Veterinärstipendiater»
ett ordinarie anslag av 7,200 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
nr 144 i första kammaren, lika lydande med nr 197 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen måtte, med ändring i vad Kungl. Maj:t i
propositionen rörande lönereglering för länsveterinärerna föreslagit, besluta, att
länsveterinärerna i de fyra nordligaste länen skola hänföras till 21 :a löne
-
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
graden samt fortfarande såsom hittills åtnjuta nu gällande särskilda lönetillägg
å 500 kronor; samt nr 198 i första kammaren, däri föreslagits, att länsveterinär
hänföres till B 21 i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Jämlikt veterinärinstruktionen skall inom varje län finnas anställd en länsveterinär
med tjänstestation i länets residensstad. Finnes emellertid nödigt,
att inom något län anställas ytterligare en eller flera länsveterinärer, bestämmer
Kungl. Maj:t tillika omfattningen av länsveterinärernas inom länet
tjänstedistrikt ävensom tjänstestation för länsveterinär, som icke skall vara
stationerad i residensstaden (2 §).
Genom beslut den 4 december 1925 har Kungl. Maj:t förordnat att följande
6, nu ett vart i två länsveterinärdistrikt uppdelade län nämligen Kalmar,
Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, skola
från och med den 1 januari 1927 utgöra ett vart allenast ett länsveterinärdistrikt.
Efter ingången av 1927 komma sålunda endast Kopparbergs och
Västernorrlands län att vara uppdelade i två länsveterinärdistrikt.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som grundar sig på av 1902
års löneregleringskommitté avgivet förslag i ämnet avser huvudsakligast
länsveterinärbefattningarnas inplacering i det nya lönesystemet.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga ifrågavarande befattningar
placeras i lönegraden B 20. I båda de motionsvis framställda yrkandena
föreslås befattningarnas placering i lönegraden B 21, varjämte i motionerna
1:144 och II: 197 för länsveterinärbefattningarna i de fyra nordligaste länen
ifrågasättes ett särskilt lönetillägg såsom för närvarande av 500 kronor.
I Kungl. Maj:ts förslag ingår jämväl uppförande å övergångsstat av sex
länsveterinärtjänster på grund av från och med 1 januari 1927 beslutad indragning
av motsvarande antal sådana befattningar. Med hänsyn till förändrade
normer för dyrtidstilläggsberäkningen hava veterinärstipendierna, nu vart
och ett å 1,000 kronor, ansetts böra bestämmas till 1,200 kronor.
Riksdagen har för egen del funnit, att länsveterinärbefattningarna normalt
böra placeras i lönegraden B 20. Såsom i motionerna 1:144 och II: 197
uttalats, torde emellertid de olikheter med avseende å tjänstgöringsförhållanden
och inkomst av praktik m. m., som föreligga särskilt i jämförelse mellan
de fyra nordligaste länen och övriga län, utgöra en anledning att bereda
länsveterinärerna i nämnda fyra län en något gynnsammare löneställning
utöver vad som följer av det nya lönesystemet med dyrortsgrupper och kallortstillägg.
Att i sådant syfte för dessa befattningar upptaga ett särskilt
lönetillägg, på sätt i sistnämnda motioner föreslagits, kan riksdagen av motsvarande
skäl, som riksdagen under punkt 43 i sin skrivelse nr 75 anfört
mot sådant tillägg till vissa överlantmätare icke biträda. Däremot synes
riksdagen syftet i fråga böra tillgodoses genom att länsveterinärerna i de
fyra nordligaste länen hänföras till lönegraden B 21.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
31
Med iakttagande av den av riksdagen här ovan vidtagna förändringen
kommer ordinarie staten för länsveterinärer att erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ 168,000 kronor.
Detta belopp, 168,000 kronor, bör under titel länsveterinärer uppföras
som ordinarie förslagsanslag.
Å övergångsstat hava upptagits avlöningar till förutnämnda sex länsveterinärer
sålunda:
övergångsstat.
Tjänst-
Särskilt
Lön
görings-
penningar
avlönings-
tillägg
Summa
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län■
1 länsveterinär ............
2,500
1,500
500
4,500
2 d:o ............
5,000
3,000
1,000
9,000
Övriga län
1 länsveterinär ............
2,500
1,500
—
4,000
2 d:o ............
5,000
3,000
—
8,000
summa kronor
—
—
—
25,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor.
Anm. Intill dess annorlunda kan varda bestämt, skall pensionsunderlaget lör ifrågavarande befattningar
utgöra 3,500 kronor med tillägg av 500 kronor efter intjänande av bägge ålderstilläggen
såsom sådan.
Under åberopande av det anförda och då riksdagen i övrigt icke funnit
skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning får
riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och de i ämnet väckta motionerna
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å länsveterinärer;
b) bestämt antalet länsveterinärer på följande sätt:
Befattning Lönegrad
5 länsveterinärer (två i Västernorrlands län samt en i vartdera
av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) .................... B 21
21 länsveterinärer (i övriga län)............................................................ B 20;
c) godkänt här ovan intagna stat för länsveterinärer, att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927;
d) beslutat följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande länsveterinärer:
Med länsveterinärbefattning må under den i 3 § 2 mom. i avlöningsreglementet
angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat.
32
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Utöver vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet stadgas skall beträffande
länsveterinär gälla, att han skall vara pliktig underkasta sig den utvidgning
eller reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven.
Det åligger länsveterinär, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet,
ej mindre att, där ej för särskilt fall annorlunda bestämmes, utan ersättning
tillhandahålla vikarie nödig expeditionslokal med sovplats än även att
till vikarie avstå det arvode enligt taxa, som belöper å de av denne verkställda
tjänstegöromål.
I stället för vad i 36 § i avlöningsreglementet stadgas om skyldighet för
tjänsteman att underkasta sig minskning i eller upphörande av vissa extra
inkomster skall gälla, att länsveterinär skall vara skyldig underkasta sig,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som
kunna åtfölja länsveterinärbefattning eller utgå för bestyr i samband därmed;
e) beslutat, att, där sådan ordinarie innehavare av länsveterinärbefattning,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för länsveterinärer upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande länsveterinärer;
h)
medgivit, att vederbörliga ersättningar till vikarier för länsveterinärer,
utöver tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av ordinarie förslagsanslaget
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren
;
i) godkänt ovan intagna förslag till övergångsstat för länsveterinärer, att
tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1926;
j) med uteslutande ur riksstaten av det under nionde huvudtiteln, avdelningen
Veterinärväsendet, underavdelningen veterinärstaten, uppförda ordinarie
anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater, under samma
underavdelning uppfört
under titel »Länsveterinärer» ett ordinarie förslagsanslag av 168,000
kronor;
under titel »övergångsstat för länsveterinärer» ett ordinarie anslag av
12,750 kronor;
under titel »Veterinärstipendiater» ett ordinarie anslag av 7,200 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
33
39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 53 gjorda framställning
har riksdagen
a) medgivit, att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats
statsbidrag, för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 beredas dyrtidstillägg
å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av
statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget,
ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)
till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisat för
budgetåret 1926 -1927 ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.
40:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
kärantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 3,000 kronor.
Medan karantänsanstalterna i riket i allmänhet bekostats av vederbörande
kommuner eller hushållningssällskap, har karantänsanstalten i Haparanda
uppförts med statsanslag. Därjämte hava medel till uppehållande av driften
därstädes under en följd av år anvisats av riksdagen. För detta ändamål
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett extra anslag å 1,000
kronor.
Enligt 4 § av kungörelsen den 9 december 1898 (nr 127) angående vad
iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande
i riket åligger det medicinalstyrelsen att för sjöstad, varest godkänd
karantänsanstalt finnes inrättad, förordna legitimerad veterinär för tillsyn
över anstalten.
Vid karantänsanstalten i Haparanda har detta förordnande innehafts av
den i Haparanda stationerade länsveterinären i Norrbottens läns norra
distrikt.
Departementschefen har erinrat, att bland de länsveterinärbefattningar,
som, på sätt under punkt 56 angivits, beslutats att från och med utgången
av 1926 indragas, inginge länsveterinärbefattningen i Norrbottens norra
distrikt. Därjämte har i statsrådsprotokollet framhållits, att i sammanhang
med den verkställda utredningen om sammanslagning av de båda länsveterinärbefattningarna
i Norrbottens län vitsordats behovet av åtgärder
från statens sida för att vid gränsen till Finland alltjämt måtte finnas tillgång
till veterinär för karantänstjänst m. m. Särskilt vid eventuellt utbrott
av svårartad smittsam kreaturssjukdom i Finland, enkannerligen i dess nordliga
delar, bleve, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, behovet av en
sådan veterinär så mycket mera kännbart som det vore önskvärt, att den i
residensstaden placerade länsveterinären vid dylikt tillfälle vore där tillgänglig
för överläggningar med länsstyrelsen.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande — utöver
det för närvarande upptagna beloppet av 1,000 kronor — av medel för avlönande
av en veterinär vid karantänsanstalten. Befattningen är avsedd att
Bihang till riksdagens protokoll 1926. It saml. Nr 9 A. 3
34
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
uppehållas på förordnande tills vidare mot ett särskilt arvode, vilket i nära
anslutning till statskontorets förslag upptagits till 4,000 kronor. Härtill
skulle komma dyrtidstillägg efter de grunder, som kunna komma att gälla
för de s. k. oreglerade verken. I betraktande av att den nuvarande länsveterinärtjänsten
skulle indragas först från och med utgången av 1926, och
för arvode till karantänsveterinär för nästkommande budgetår således endast
erfordrades ett belopp av 2,000 kronor, har för upprätthållande av karantänsanstaltens
verksamhet endast äskats ett anslag av (2,000+1,000 =) 3,000
kronor.
Då den beslutade indragningen av länsveterinärtjänsten i Norrbottens läns
norra distrikt — med vilken för närvarande förordnandet som karantänsveterinär
i Haparanda är förenat — även i betraktande av den efter nämnda
indragning med en karantänsbefattnings uppehållande beräknade kostnaden
torde komma att medföra en besparing av cirka 3,000 kronor, biträder riksdagen
Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till
karantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisat för budgetåret 1926 — 1927
ett extra anslag av 3,000 kronor.
lianthushållning i allmänhet.
41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda framställning
har riksdagen till täckande av utgifterna för statens lagerhus och
fryshus anvisat för budgetåret 1926 — 1927 ett extra förslagsanslag av 90,000
kronor, att utgå i första hand av inkomster av statens lagerhus och fryshus.
42:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 47,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl förordat uppförande
av särskilt anslag till personliga ålderstillägg åt vissa befattningshavare
vid anstalterna, nämligen föreståndaren Karl-Fredrik Theodor Adelsköld
samt överassistenterna Gustaf Werner Johansson och Gustaf Albin
Nilsson.
Riksdagen finner icke något vara att erinra vare sig mot departementschefens
beräkning av det för anstalterna erforderliga statsbidraget eller mot
att i riksstaten nu uppföres särskilt anslag till personliga ålderstillägg åt
anstalternas förenämnda befattningshavare. I sistnämnda avseende kommer
riksdagen att under nästföljande punkt anmäla sitt beslut.
Riksdagen har till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 47,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
35
43:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt anfört
får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande för tiden 1 januari
1926 — 30 juni 1927 åt föreståndaren för maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp Karl-Fredrik Theodor Adelsköld samt
överassistenterna vid samma anstalter Gustaf Werner Johansson och Gustaf
Albin Nilsson, därest de fortfarande med gott vitsord tjänstgöra i sådan
egenskap, av personligt ålderstillägg å respektive 900, 750 och 750 kronor
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,400 kronor.
44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 69 gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov — inom de orter, där landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att
upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och
laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 48,000 kronor, att utgå med
6.000 kronor till varje station.
45:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets
landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll under samma tid med sammanlagt minst 13,200 kronor — anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 22,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
har riksdagen såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1926—30 juni
1927 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag
lämnas till anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt minst
13,200 kronor — anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
22.000 kronor.
46:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 97,000 kronor.
Under erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1926—1927 får riksdagen, med biträdande av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, anmäla, att riksdagen till understöd
åt svenska mosskulturföreningen anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 97,000 kronor.
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård
å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 12,600 kronor.
Såsom bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård
vid Gisselås har såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926
anvisats 10,500 kronor.
I en till Kungl. Maj:t inkommen, av lantbruksstyrelsen förordad framställning,
har föreningens styrelse anhållit att för upprätthållande under
budgetåret 1926—1927 av föreningens försöksgård vid Gisselås, komma i åtnjutande
av ett driftkostnadsanslag av 12,630 kronor, utgörande skillnaden
mellan till 22,750 kronor uppskattade utgifter och inkomstmedel å 10,120
kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Ett bifall till ansökningen innebär i förhållande till anslagsbeloppet för
innevarande budgetår en ökning med i runt tal 2,100 kronor, varigenom
statsbidraget kommer att i det närmaste motsvara all kostnad för arbetskraft
till såväl försöksverksamhet som gårdens skötsel i övrigt. Under
erinran att en utveckling i denna riktning lätt kan komma att motverka
vissa av de med försöksgården avsedda syften, nämligen, bland annat,
påvisandet av möjligheterna för ekonomiskt lönande myrjordbruk i inre
Norrland, vill jag dock, ehuru med tvekan, förorda, att hos riksdagen
göres framställning om medelsanvisning för ändamålet i huvudsaklig överensstämmelse
med ovannämnda ansökning.»
Med instämmande i departementschefens uttalande har riksdagen såsom
bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å
myrjord vid Gisselås i Jämtlands län anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 12,600 kronor.
48:o) Under punkt 73 harEdersKungl.Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader
för och täckande av brist vid den under ledning av kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i
Norrbottens län anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,500
kronor.
Riksdagen vill icke motsätta sig, att anslaget till föreslaget belopp beviljas,
men anser sig böra understryka vad departementschefen anfört om nödvändigheten
av att försöksgårdens utgifter hållas inom ramen för därför beräknade
belopp.
I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till
driftkostnader för och täckande av brist vid den under ledning av kemiskväxtbiologiska
anstalten i Luleå drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk
i Norrbottens län anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 10,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
37
49:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 148,500 kronor, att utgå
i första hand av inkomster av anstalten.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt motion, nr 293, vari hemställts, att riksdagen behagade
besluta att till uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 150,000
kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
I anledning av Kungl. Maj:ts till 1924 års riksdag avlåtna proposition
nr 134 anmälde riksdagen i skrivelse samma år, nr 284, att riksdagen —
med godkännande av utav riksdagens jordbruksutskott i ämnet avgivet utlåtande
(nr 63) — dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit under
egentliga statsinkomster följande inkomsttitel sålunda: inkomster av statens
centrala frökontrollanstalt 65,100 kronor, dels ock för budgetåret 1924—1925
anvisat
1. till inrättande av statens centrala frökontrollanstalt ett extra anslag
av 51,000 kronor,
2. till uppehållande av samma anstalts verksamhet ett extra förslagsanslag
av 65,100 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
Kungl. Maj:t fastställde härefter den 13 juni 1924 avlöningsstat för statens
centrala frökontrollanstalt — slutande å 33,875 kronor — ävensom vissa
villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner
samt den 8 september 1924 instruktion för anstalten (nr 403).
Beträffande inkomst- och utgiftsberäkningen för anstalten för budgetåret
1926—1927 hava inkomsterna beräknats till 125,000 kronor — varav i
analys-, plomberings- och fältkontrollavgifter, i likhet med för innevarande
budgetår, 70,000 kronor samt dessutom avgift från allmänna svenska utsädesaktiebolaget
för kontroll å 55,000 kronor. Utgifterna hava av departementschefen
beräknats till sammanlagt 148,500 kronor enligt följande beräkning,
därvid för jämförelse i första kolumnen angives fjolårets anslagsberäkning
för nu löpande budgetår och lantbruksstyrelsens förslag för
budgetåret 1926—1927:
38
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
192
5/26
Anstaltsstyrelsen
1926/27
Lantbruks-
styrelsen
1926/27
Avlöningsstat .......................................
Tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetill-
33,875
34,875
34,875
lägg, provisoriskt lönetillägg och dyrtids- tillägg ..........................................
19,000
19,500
19,500
Omkostnadsstat:
värme och elektrisk ström ..................
6,000
6,000
6,000
underhåll av laboratorium och bibliotek
4,000
4,000
4,000
resekostnader för insyningsverksamheten
9,000
11,000
11,000
omkostnader för styrelsen ..................
tillfälliga biträden, övertidsersättningar
1,600
1,600
1,600
samt förbrukningsartiklar ...............
9,500
15,000
13,500
odlingsförsök ....................................
2,000
—
—
expenser .........................................
3,525
35,625
6,000
43,600
5,775
41,875
Avgift till Sveriges utsädesförening för
handhavande av kontrollen över allmänna
svenska utsädesbolagets utsädesförsäljning
—
57,000
52,250
Avgift till Alnarps trädgårdars försöksverk-
samhet ... . .......................................
—
1,500
1,500
88,500
156,475
150,000
Den av anstaltsstyrelsen föreslagna höjningen av avlöningsstaten med
1,000 kronor avsågs för ändring av den nuvarande fältassistentbefattningen
till en fältkontrollantbefattning, i lönehänseende jämställd med frökontrollantbefattningen.
Lantbruksstyrelsen har ansett den sålunda ifrågasatta ändringen
synnerligen väl motiverad. Fältkontrollarbetet torde i själva verket, framhåller
lantbruksstyrelsen, såväl i fråga om vetenskapliga insikter som praktisk
duglighet ställa lika höga krav på sin utövare som arbetet med den egentliga
frökontrollen. Det syntes då vara fullt riktigt, att ledaren av anstaltens
fältkontrollavdelning även i lönehänseende jämställdes med ledaren av
frökontrollavdelningen. Härför talade ytterligare den omständigheten, att
anstalten såsom ledare för fältkontrollarbetet lyckats förvärva en enligt uppgift
för dylikt arbete synnerligen väl kvalificerad person, och vore det enligt
lantbruksstyrelsens mening önskvärt, att ifrågavarande tjänstemans varaktiga
knytande vid anstalten icke behövde äventyras på grund av alltför knappa
avlöningsförmåner, ökningen med 500 kronor av posten tillfällig löneförbättring,
tillfälligt lönetillägg, provisoriskt lönetillägg och dyrtidstillägg
betingades av den föreslagna ändringen i fältassistentens löneförhållanden.
Av statsrådsprotokollet inhämtas att lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande
rörande anslagsberäkningen för budgetåret 1926—1927 jämväl yttrat sig
över en till Kungl. Maj:t ställd, till styrelsen ingiven framställning, däri
styrelsen för frökontrollanstalten anhållit, att åtgärder måtte vidtagas i
syfte att anstalten måtte från och med budgetåret 1926—1927 uppföras på
ordinarie stat. Lantbruksstyrelsen har ansett angeläget, att anstaltens befattningshavare
i fråga om tjänsteställning så fort ske kunde bliva likställda
med befattningshavare inom andra jämförbara statliga anstalter och har
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
39
funnit det ur denna synpunkt synnerligen önskvärt, att anstalten snarast
möjligt bleve uppförd på ordinarie stat.
Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet meddelat är ock
denna fråga för närvarande föremål för utredning.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning ansluter sig till lantbruksstyrelsens
ovanberörda förslag utom i fråga om avlöningsstaten och anslagsposten
till tillfällig löneförbättring, vilka poster ansetts böra i avvaktan på
förnyad prövning av frågan om fältassistentens förändring till fältkontrollantsbefattning
böra upptagas med oförändrade belopp.
I den i ämnet väckta motionen har lantbruksstyrelsens förslag jämväl
i sist angivet avseende upptagits.
Om betydelsen av den vid statens centrala frökontrollanstalt bedrivna
verksamheten torde råda full enighet liksom ock därom att denna anstalt
för framtiden har en synnerligen viktig uppgift att fylla. En förutsättning
för ett fortsatt framgångsrikt arbete torde emellertid vara att
nödig kontinuitet och stadga — icke minst med avseende å anstaltens
ledning — kan upprätthållas. Vissa svårigheter i sådant avseende hava
emellertid enligt vad riksdagens vederbörande utskott försport redan börjat
göra sig gällande. Med hänsyn härtill och då dessa svårigheter äga visst
samband med att anstalten är uppförd på extra stat synes riksdagen med
skäl kunna ifrågasättas, om icke för beredande åt anstaltens befattningshavare
av en tryggare ställning anstalten bör såsom ock lantbruksstyrelsen
föreslagit snarast möjligt uppföras på ordinarie stat. Beträffande det i
motionen upptagna förslaget har riksdagen i likhet med lantbruksstyrelsen
funnit vägande skäl föreligga för en uppflyttning till jämställdhet med frökontrollantbefattningen
av den nuvarande fältassistentbefattningen, på vars
innehavare, såsom i motionen ock framhållits, med hänsyn till de honom
åvilande uppgifter måste såväl beträffande vetenskapliga insikter som praktisk
duglighet ställas lika stora krav som på frökontrollanten. På grund härav
och då en sådan anordning icke torde kunna befaras föregripa frågan om
anstaltens uppförande på ordinarie stat, varom riksdagen förutsätter att
förslag kan föreläggas 1927 års riksdag, vill riksdagen i angivet syfte biträda
den i motionen föreslagna anslagsförhöjningen med 1,500 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och den i
ämnet väckta motionen till uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts
verksamhet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 150,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
50:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 75 föreslagit kar
riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig
eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på
analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t,
ett extra anslag av 10,000 kronor.
51:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1926—1927 anvisa såsom särskilda extra anslag dels till uppehållande
av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet
samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer 96,540 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna,
i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och
Jämtland samt i Luleå 95,460 kronor eller sålunda tillhopa 192,000 kronor.
I två inom riksdagen väckta lika lydande motioner, nämligen nr 94 i
första kammaren och nr 194 i andra kammaren har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom särskilda extra
anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 104,370 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 95,460 kronor
eller sålunda tillhopa 199,830 kronor.
Till uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet har för budgetåret
1925—1926 anvisats ett extra anslag av 207,365 kronor, varav 111,100 kronor
för huvudanstaltens vid Svalöv verksamhet och 96,265 kronor till filialernas
verksamhet.
I fråga om det sålunda anvisade anslaget är att märka, att i detsamma
ingår en utgiftspost å 5,280 kronor för ytterligare dyrtidstillägg för budgetåret
1924—1925 åt föreningens tjänstemän, vadan alltså för direkta utgifter
under budgetåret 1925—1926 avses 202,085 kronor.
Jämlikt beslut vid 1920 års riksdag hava befattningshavarna hos föreningen
beretts rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. I enlighet med bemyndigande i kungörelse den 2 oktober 1920 (nr
650) har lantbruksstyrelsen den 10 december 1921 godkänt för inträde i anstalten
erforderlig reglering av befattningshavarnas löner.
Beträffande budgetåret 1926—1927 hava — på sätt framgår av en å sid.
192 i statsrådsprotokollet intagen tablå — föreningens utgifter av departementschefen
beräknats till 314,350 kronor och inkomsterna till 122,350 kronor,
vadan det erforderliga anslaget upptagits till skillnaden emellan dessa
belopp eller 192,000 kronor, varav för huvudanstalten 96,540 kronor och för
filialerna 95,460 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen i sitt yttrande över
en av utsädesföreningens styrelse gjord framställning om statsanslag för budgetåret
1926—1927 tillstyrkt ett anslag av 199,830 kronor. Av detta belopp
vore 7,830 kronor avsedda att i avvaktan på en definitiv lönereglering för
befattningshavarna vid utsädesföreningen möjliggöra en tillfällig löneför
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 41
bättring för vissa dess tjänstemän. Härom har lantbruksstyrelsen anfört
följande.
»Lantbruksstyrelsen hyser också i likhet med föreningen den uppfattningen,
att en snar löneförbättring för tjänstemännen vid Svalöv är synnerligen
väl motiverad. Utan att finna anledning nu upptaga till prövning
frågan om de vid Svalöv anställda tjänstemännens jämförbarhet i
lönehänseende med olika befattningshavare vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, håller lantbruksstyrelsen emellertid
före, att med slutgiltig reglering av de till befattningshavarna vid Svalöv
utgående lönerna bör anstå, tills befattningshavarna vid nämnda centralanstalt
fått sina löner reglerade. I avvaktan härpå finner lantbruksstyrelsen
emellertid nödvändigt, att löneförhöjning i form av tillfällig
löneförbättring beredes vissa befattningshavare vid Svalöv. Detta gäller
särskilt avdelningsföreståndarna. Med hänsyn till att tillfällig löneförbättring
i allmänhet icke utgår med högre belopp än 1,000 kronor till statens
egna befattningshavare och en verklig lönereglering för ifrågavarande
befattningar torde kunna förväntas vara nära förestående, vill
lantbruksstyrelsen — ehuru styrelsen finner beloppet i och för sig för
lågt — föreslå en tillfällig löneförbättring för avdelningsföreståndare av
1,000 kronor. För förste assistent torde dylik tillfällig löneförbättring höra
bestämmas till 500 kronor och för andre assistent till 300 kronor. Enligt
lantbruksstyrelsens förmenande kunna nu före::]agna löneförhöjningar
ingalunda befaras på något sätt föregripa en slutgiltig reglering av vederbörande
löner. Sekreteraren och skattmästaren, som för närvarande i sådan
egenskap uppbär ett arvode av 1,000 kronor, har särskilt genom den nu
genomförda förändringen med avseende på föreningens ledning fått sina
arbetsuppgifter avsevärt vidgade. Föreningen ifrågasätter på grund härav
en höjning av arvodet till 2,500 kronor. Lantbruksstyrelsen anser med
hänsyn till här ovan föreslagna tillfälliga löneförbättringar åt andra
tjänstemän vid anstalten en höjning av ifrågavarande arvode med 500 kronor
eller till 1,500 kronor vara väl avvägd. För korrespondent och kassör samt för
vaktmästare torde lönetillägg för närvarande icke böra ifrågasättas. De sålunda
föreslagna lönetilläggen innebära en höjning av löneposten med
7,600 kronor. Summan avlöningar kan därefter heräknas till 73,250 kronor,
i vilket belopp även ingå arvoden till föreståndare och siffergranskare med
tillhopa 6,500 kronor, å vilket sistnämnda belopp dyrtidstillägg icke utgår.
Dyrtidstillägg åt föreningens befattningshavare torde böra beräknas
enligt samma grunder som för innevarande budgetar, under förutsättning
likväl att riksdagen beviljar motsvarande dyrtidstillägg åt andra
befattningshavare, som kunna anses jämställda med föreningens tjänstemän.
Då dyrtidstillägg torde höra utgå jämväl å nu föreslagna lönetillägg,
skulle enligt berörda grunder det sammanlagda beloppet dyrtidstillägg uppgå
till 16,687 kronor.»
Departementschefen har vad angår föreningens utgiftsförslag och den
däri upptagna posten till övriga avlöningar, ehuru han funne kravet på
förbättrade lönevillkor för befattningshavarna hava visst fog för sig, av
statsfinansiella skäl icke kunnat tillstyrka större ökning av nu utgående
avlöningsbelopp, 60,350 kronor, än som motsvaras av ökning av ålderstillägg
eller med 150 kronor. Posten i fråga borde sålunda uppföras med 60,500
42 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kronor samt utgifterna för dyrtidstillägg, beräknat efter 25 procent å detta
belopp, med 15,125 kronor.
I de i ämnet väckta motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag
upptagits.
För egen del finner riksdagen de skäl, som anförts för det i motionerna
föreslagna anslagsbeloppet, 199,830 kronor, vilket med 7,535 kronor
understiger det för innevarande budgetår beviljade anslaget, så vägande,
att riksdagen — utan att underskatta de av departementschefen häremot åberopade
statsfinansiella hänsynen — anser sig böra biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet
väckta motionerna för budgetåret 1926—1927 anvisat såsom särskilda extra
anslag
a) till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
104,370 kronor;
b) till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna,
i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och
Jämtland samt i Luleå 95,460 kronor eller sålunda tillhopa 199,830 kronor.
52:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 50,000 kronor.
Kiksdagen har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
50,000 kronor.
53:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
uppehållande av svenska betes- och vallföreningens verksamhet anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 49,400 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 83, får riksdagen anmäla, att riksdagen för
uppehållande av svenska betes- och vallföreningens verksamhet anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 49,400 kronor.
54:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behov anvisa förbudgetåret 1926—
1927 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Anslaget, vilket beräknats i anslutning till hittillsvarande medelsåtgång,
föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg
av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
43
55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning
har riksdagen för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisat dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänt
svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor, dels ock till prisbelöningar vid
sådant möte 17,500 kronor eller tillhopa 25,000 kronor.
56:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt
en konsulentbefattning i Riga för tillvaratagande av det svenska lantbrukets
och fiskets samt därmed sammanhängande intressen i Estland, Lettland,
Littauen och Polen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
37,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 90, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt
en konsulentbefattning i Riga för tillvaratagande av det svenska lantbrukets
och fiskets samt därmed sammanhängande intressen i Estland, Lettland,
Littauen och Polen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av
37,000 kronor.
57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 87 gjorda framställning
har riksdagen till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor.
Orundförbättringar, kolonisation och egna*
liemsbildning in. m.
58:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 (nionde huvudtiteln
punkt 91) har till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. upptagits ett oförändrat ordinarie förslagsanslag av 200,000
kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t under samma punkt föreslagit riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt, av ordinarie förslagsanslaget
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl., hädanefter
benämnt odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., årligen använda ett belopp av intill 10,000 kronor för åtgärder
till förbättrande av bostadsförhållandena å lägenheter, som jämlikt kungörelsen
den 3 juni 1915 (nr 169) upplåtits eller komma att upplåtas ovan
odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.
Av den i anledning av riksdagens skrivelse den 4 maj 1920, nr 162,
angående vidtagande av åtgärder för beredande av bättre bostäder åt befolk
-
44
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ningen i övre Norrland, verkställda utredningen synes jämväl riksdagen
framgå, att vissa statsåtgärder äro av nöden för beredande av förbättrade
bostäder åt befolkningen inom vissa delar av övre Norrlands fjällbygder.
Att på sätt i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet ifrågasatts
bereda innehavare av de s. k. fjällägenheterna — d. v. s. under nyttjanderätt
å kronoparker och överloppsmarker ovan odlingsgränsen i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker upplåtna lägenheter — visst byggnadsunderstöd
utan återbetalningsskyldighet synes riksdagen vara en välbetänkt och
lämplig åtgärd, ägnad att på ett verksamt sätt främja det därmed avsedda syftet,
och riksdagen har icke heller något att erinra mot vad departementschefen
anfört i fråga om sättet för utlämnande av sådant understöd eller mot att det
såsom erforderligt beräknade beloppet må utgå från ordinarie förslagsanslaget
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl., vilket anslag,
såsom departementschefen anfört, icke torde behöva av denna anledning höjas
från sitt nuvarande belopp av 200,000 kronor.
Beträffande de ovan odlingsgränsen belägna krononybyggen ävensom lägenheter,
som innehavas med stadgad åborätt, har på sätt av departementschefens
uttalande framgår fråga väckts om inrättande av en lånefond för
bostadsförbättring. Förslag i sådant avseende har ock av Eders Kungl. Maj:t
framlagts i en den 7 januari 1926 avlåten särskild proposition nr 11. Under
erinran att riksdagen i särskild skrivelse, nr 123, anmält sitt beslut angående
denna proposition får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
a) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt, av ordinarie
förslagsanslaget till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl.,
hädanefter benämnt odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., årligen använda ett belopp av intill 10,000 kronor för
åtgärder till förbättrande av bostadsförhållandena å lägenheter, som jämlikt
kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) upplåtits eller komma att upplåtas
ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker;
b) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., med oförändrat belopp, 200,000 kronor.
59:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels för
kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland och Dalarna
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000
kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må äga bemyndiga statens kolonisationsnämnd
att i nämndens räkenskaper avskriva ett i statsrådsprotokollet
angivet belopp av 6,116 kronor 13 öre såsom förlust å försökskolonisationen.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har
a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland och
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 45
Dalarna för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag av
125.000 kronor;
b) medgivit, att Kungl. Maj:t må äga bemyndiga statens kolonisationsnämnd
att i nämndens räkenskaper avskriva ett i framställningen omnämnt
belopp av 6,116 kronor 13 öre såsom förlust å försökskolonisationen.
60:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts under punkt 94 gjorda framställning
har riksdagen till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens län föranledda utgifter anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 12,300 kronor.
61:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 95 gjorda
framställning har riksdagen för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 96 gjorda framställning
har riksdagen för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap
för jordförmedlingsverksamhet anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
63:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av föredrag i
navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för
ändamålet tillskjutas minst 2,000 kronor, anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 1,650 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, och får riksdagen
fördenskull anmäla, att riksdagen såsom bidrag till anordnande av
undervisningskurser och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohusländska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
2.000 kronor, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 1,650 kronor.
64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 101 gjorda framning
har riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisat
för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor,
dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor, eller tillhopa 26,000
kronor.
46
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
65:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1926—1927 anvisa dels till omkostnader för de av svenska hydrograflsk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna av de Sverige
omgivande haven ett extra reservationsanslag av 29,500 kronor, dels till
omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska byrån
övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, dels till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor, dels ock till bestridande av kostnaderna
för anordnande av och representation vid sammanträde i Stockholm 1927
med internationella havsforskningens råd jämte experter ett extra anslag av
10,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon
riksdagens erinran, varför riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret
1926—1927 anvisat
a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra
reservationsanslag av 29,500 kronor;
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor;
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor;
d) till bestridande av kostnaderna för anordnande av och representation
vid sammanträde i Stockholm 1927 med internationella havsforskningens råd
jämte experter ett extra anslag av 10,000 kronor.
66:o) Under punkt 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
har till underhalls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
67:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 104 föreslagit
har riksdagen till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47
Skogsväsendet.
68:o) Under punkt 106 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementet
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid skogshögskolan;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid högskolan på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
4 professorer .................................................................................................... B 30
2 lektorer ....................................................................................................... B 26
1 trädgårdsmästare och preparator ........................................................... B 10
1 kanslibiträde............................................................................................... B 7
1 vaktmästare och maskinist....................................................................... B 7
1 port- och planteringsvakt ...................................................................... B 5;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för högskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1926
—1927;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid högskolan:
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom i
övrigt enligt bestämmande av högskolans styrelse, vara skyldig att, utan
särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid högskolan. Enligt beslut av styrelsen för högskolan skall dylik befattningshavare
i ty fall jämväl tjänstgöra vid statens skogsförsöksanstalt.
I stället för vad i avlöningsreglementet sägs om semester skall beträffande
lärare vid högskolan gälla, att dessa äga åtnjuta ferier å tider, som
i vederbörande stadgar föreskrivas;
dels beluta, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid högskolan,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid
ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den
befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för befattningshavare, som
utöver kontant avlöning från skogshögskolan åtnjuter fri bostad eller fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri
48
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för högskolan upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartementet m. fl. verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid högskolan;
dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det däri
upptagna ordinarie anslaget till skogshögskolan, under samma benämning
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 221,900 kronor.
Under ifrågavarande punkt har jämväl motiverats uppförande för budgetåret
1926—1927 av ett extra reservationsanslag av 24,100 kronor för diverse
behov vid skogshögskolan.
Rörande professorernas vid skogshögskolan placering i lönegrad vill
riksdagen erinra, att riksdagen i skrivelse den 9 mars 1926 nr 79 anmält
sitt beslut om dessa befattningshavares placering i lönegraden B 30.
Riksdagen har funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
endast i vad angår arvodet till högskolans rektor. Detta arvode, vilket för
närvarande utgår med 1,000 kronor, har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits
höjt till 1,800 kronor. Under erinran att riksdagen här ovan under punkt
33 fastställt arvodet till rektorn vid veterinärhögskolan till 1,500 kronor
och då riksdagen anser arvodet till skogshögskolans rektor icke bör sättas
till högre belopp än till rektorn vid veterinärhögskolan, synes riksdagen
i enlighet med vad högskolornas löneregleringskommitté föreslagit nu
ifrågavarande arvode höra bestämmas till 1,500 kronor. Med avseende å
kamrerarens vid högskolan löneförmåner anser riksdagen, att på sätt
departementschefen under punkt 109 i statsrådsprotokollet anfört i fråga
om assistenterna vid statens skogsförsöksanstalt sådana övergångsanordningar
höra träffas, att den, som, då löneregleringen träder i kraft, är
innehavare av kamrerarbefattningen, icke genom löneregleringens genomförande
skall behöva vidkännas inkomstminskning.
Med iakttagande av den av riksdagen ovan angivna förändringen
kommer staten för skogshögskolan att erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..........
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500
kronor 78,500
» 1,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor.......................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Övriga utgifter ......................................................................
» 22,000
» 105,800
13,800
Förslagsanslag kronor 221,600.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
49
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om uppförande av ett extra anslag till diverse behov vid skogshögskolan
får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid skogshögskolan;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar vid högskolan på följande sätt:
Befattning Lönegrad
4 professorer ................................................................................................... B 30
c) godkänt ovan intagna stat för högskolan, att tillämpas från och med
budgetåret 1926—1927;
d) godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid högskolan:
Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare, ävensom i övrigt
enligt bestämmande av högskolans styrelse, vara skyldig att utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
högskolan. Enligt beslut av styrelsen för högskolan skall dylik befattningshavare
i ty fall jämväl tjänstgöra vid statens skogsförsöksanstalt.
I stället för vad i avlöningsreglementet sägs om semester skall beträffande
lärare vid högskolan gälla, att dessa äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande
stadgar föreskrivas;
e) beslutat, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid högskolan,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg eller provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för befattningshavare, som utöver
kontant avlöning från skogshögskolan åtnjuter fri bostad eller fri bostad
jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av
denna förmån för en månad;
Bihang till riksdagens protokoll 1926. l''i samt Nr 9 A. 4
2 lektorer...........................................
1 trädgårdsmästare och preparator
1 kanslibiträde...................................
1 vaktmästare och maskinist .......
1 port- och planteringsvakt ............
B 26
B 10
B 7
B 7
B 5;
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för högskolan upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid högskolan;
h) med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie anslaget
till skogshögskolan under samma benämning uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 221,600 kronor.
69:o) Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse behov vid skogshögskolan
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
24,100 kronor.
70:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 108 gjorda framställning
har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren, docenten
filosofie doktorn G. Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
såsom sådan lärare, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 600 kronor.
71:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels besluta, att avlöningsregleinentet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens skogsförsöksanstalt;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos anstalten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
3 avdelningsföreståndare .......................................................................... B 30
1 första skogsbiträde .................................................................................. B 15
1 laboratoriebiträde................................................................................... B 11
1 kanslibiträde................................................................................................ B 7
1 vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt ........ B 7;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för anstalten, att tillämpas från och med budgetåret 1926—
1927;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Befattningshavare vid anstalten äger icke utan tillstånd av den myndighet,
under vilken anstalten lyder, mot betalning åtaga sig sådana uppdrag
åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde.
Där så erfordras för beredande av semester åt vaktmästare eller jämförlig
51
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
befattningshavare vid skogshögskolan eller statens skogsförsöksanstalt ävensom
i övrigt enligt bestämmande av anstaltens styrelse, skall vaktmästare vid anstalten
vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande
avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan
av nämnda befattningar;
dels besluta, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid
anstalten, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg eller provisoriskt lönetillägg — i förskott,
vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava
i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver
kontant avlöning från anstalten åtnjuter fri bostad eller fri bostad
jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning.
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för anstalten upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid anstalten;
dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna
ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt, under samma benämning
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 153,700 kronor.
Förevarande framställning avser närmast en inplacering i det nya lönesystemet
av ordinarie befattningshavarna vid statens skogsförsöksanstalt. I
samband härmed föreslås vissa förändringar med avseende å sättet för upptagande
av vissa anslagsposter.
Förslaget till stat är av följande utseende:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...........
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................
Arvoden till anstaltens chef, 700 kronor, till 5 assistenter å
6,300 kronor samt till 2 skogsbiträden å 3,300 kronor,
förslagsanslag ............................................................................
Efter 3 år höjes arvodet till skogsbiträde med 186 kronor och efter 6
år med ytterligare 186 kronor.
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.........
Expenser...........................................................................................
Förslagsanslag
kronor 50,000
» 1,300
40,000
» 14,500
»_47,900
kronor 153,700.
52
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Från posten till avlöningar till extra ordinarie befattningshavare m. m.
skulle enligt förslaget beredas medel till vid anstalten anställda tre skogsmästare,
vilka sålunda icke skulle uppföras på ordinarie stat.
Under förevarande punkt har ock beräknats ett för diverse behov vid
anstalten avsett extra anslag å i runt tal 46,900 kronor.
Slutligen har under denna punkt beräknats ett extra anslag till specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring av 24,400
kronor.
Arvodet till det vid dessa undersökningar anställda skogsbiträdet bär
upptagits till enahanda belopp som för de å ordinarie stat uppförda skogsbiträdena
vid skogsförsöksanstalten. I motsats till vad som föreslagits beträffande
sistnämnda skogsbi träden, har däremot icke ålderstillägg ansetts
böra utgå till skogsbiträdet vid ifrågavarande specialundersökningar. Med
avseende härå har från jordbruksdepartementet till riksdagens vederbörande
utskott den 2 februari 1926 överlämnats en till Kungl. Maj:t ställd, av tillstyrkande
yttrande av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
åtföljd ansökning från skogsbiträdet vid ifrågavarande undersökningar
F. Mareld, att denna skogsbiträdesbefattning måtte i löne-, ålderstilläggs- och
meritavseende helt likställas med skogshiträdena vid skogsförsöksanstaltens
skogsavdelning. Uti ärendet avgivet utlåtande har statskontoret anfört följande.
»Statskontoret får till en början erinra om, att Kungl. Maj:t till innevarande
års riksdag framlagt förslag om det nya avlöningsreglementets
tillämpning å personalen vid statens skogsförsöksanstalt från och med den
1 juli 1926. Enligt detta förslag skulle till skogsbiträde vid anstalten utgå
ett arvode å 3,300 kronor för år jämte två avlöningsförhöjningar å vardera
186 kronor efter respektive 3 och 6 års tjänstgöring.
I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t även föreslagit, att det till
skogsbiträdet vid specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas
föryngring utgående arvodet skulle utgå med samma belopp som för biträde
vid anstalten, dock utan rätt till avlöningsförhöjning efter viss tids
tjänstgöring.
Högskolornas löneregleringskommitté har beträffande avlöningsförhöjning
till skogshiträdena vid anstalten gjort följande uttalande (del II, sid. 109):
Då begynnelseavlöningen till skogshiträdena ej kan eller bör ställas så
högt, att konkurrens med den avlöning, som efter en längre tids tjänstgöring
kan påräknas vid domänverket, är utesluten, kan det således befaras,
att, om systemet med arvodesförhöjningar ej tillämpas, under de första årens
tjänstgöring avlöningen blir alltför riklig, medan densamma längre fram
ej blir tillräcklig för att befattningshavarens kvarstannande vid anstalten
skall vara tryggad.
Kommittén har därför funnit vägande skäl tala för, att systemet med
avlöningsförhöjningar efter viss tids tjänstgöring för skogsbiträdenas del
måtte vinna tillämpning.’
Enligt vad ledaren för ifrågavarande undersökningar vid flera tillfällen
framhållit, skulle ett ombyte av skogsbiträde vid undersökningarna menligt
inverka på arbetets gång. På grund härav synes det statskontoret, att
de skäl kommittén anfört för avlöningsförhöjning för skogshiträdena vid
anstalten även föreligga beträffande ifrågavarande skogsbiträdesbefattning.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
53
Statskontoret skulle därför vilja ifrågasätta, huruvida icke detta skogsbiträde
borde från och med den 1 juli 1926 i avlöningshänseende fullt likställas
med skogsbiträdena vid anstalten. Då det nuvarande skogsbiträdet innehaft
sin befattning från och med den 1 juni 1916, skulle med anledning härav
anslaget till undersökningarna böra ökas med 372 kronor (2x186).
Beträffande avlöningsförhöjning till ifrågavarande skogsbiträde för tiden
före den 1 juli 1926 har framställning därom gjorts vid flera tillfällen i
samband med anslagsäskandena till nämnda undersökningar. Då dessa
framställningar icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, synes någon
anledning att ånyo upptaga denna fråga till prövning icke föreligga.
Vad därefter angår frågan om rätt för sökanden att vid tillträdet av
ordinarie tjänst vid domänverket tillgodoräkna sig ifrågavarande tjänstgöring
för erhållande av avlöningsförhöjning, är att märka, att enligt
kungörelsen den 21 juni 1916 (nr 283) tjänstetid såsom skogsbiträde vid
skogsförsöksanstalten må tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för
erhållande av ålderstillägg. Då emellertid enligt 11 § i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid domänverket sökandenas nuvarande tjänstgöring,
dock med avdrag av tre år, torde kunna tillgodoräknas honom för uppflyttning
i löneklass såsom skogsrättare eller kronojägare, synas några liknande
bestämmelser icke vara erforderliga.
På grund av vad sålunda anförts, får statskontoret i underdånighet hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att skogsbiträdet
vid specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas föryngring
må i likhet med skogsbiträdena vid skogsförsöksanstalten från och med den
1 juli 1926 komma i åtnjutande av två avlöningsförhöjningar å vardera
186 kronor efter respektive 3 och 6 års tjänstgöring.»
Beträffande professorerna vid skogsförsöksanstaltens löneplacering vill riksdagen
erinra, att riksdagen i skrivelse den 9 mars 1926 nr 79 anmält sitt
beslut om dessa befattningshavares placering i lönegraden B 30.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning rörande ordinarie anslaget till
ifrågavarande anstalt i övrigt föranleder icke någon erinran från riksdagens
sida liksom ej heller beräkningen av extra anslaget till diverse behov vid
anstalten.
I fråga om anslaget till specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring vill riksdagen på de i statskontorets ovan intagna yttrande
anförda skäl biträda, att jämväl det vid dessa undersökningar anställda
skogsbiträdet må komma i åtnjutande av två avlöningsförhöjningar
å vardera 186 kronor efter 3 och 6 år. Detta föranleder en höjning i det
för ifrågavarande undersökningar av Eders Kungl. Maj:t upptagna anslaget
med 372 kronor eller således till i avrundat tal 24,800 kronor.
I överensstämmelse med vad som i allmänhet plägar ske har departementschefen
ansett, att för ovannämnda 5 assistenters del sådana övergångsanordningar
borde träffas, att den, som, då löneregleringen trädde i kraft, vore
innehavare av assistentbefattning, icke genom löneregleringens genomförande
skulle behöva vidkännas inkomstminskning. Enahanda anordningar anser
riksdagen böra vidtagas jämväl beträffande de vid skogsförsöksanstalten och
specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas föryngring anställda
tre skogsbiträdena.
54
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkter anmäler sina beslut
om anslag till diverse behov vid skogsförsöksanstalten och till specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring får riksdagen nu
anmäla, att riksdagen
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens skogsförsöksanstalt;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar hos anstalten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
3 avdelningsföreståndare.......................................................................... B 30
1 första skogsbiträde ................................................................................... B 15
1 laboratoriebiträde ..................................................................................... B 11
1 kanslibiträde............................................................................................ B 7
1 vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt........... B 7;
c) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för anstalten, att tillämpas från och med budgetåret 1926
—1927;
d) godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med budgetåret
1926—1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Befattningshavare vid anstalten äger icke utan tillstånd av den myndighet,
under vilken anstalten lyder, mot betalning åtaga sig sådana uppdrag
åt enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde.
Där så erfordras för beredande av semester åt vaktmästare eller jämförlig
befattningshavare vid skogshögskolan eller statens skogsförsöksanstalt ävensom
i övrigt enligt bestämmande av anstaltens styrelse, skall vaktmästare
vid anstalten vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom
eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande
annan av nämnda befattningar.
e) beslutat, att därest sådan ordinarie innehavare av befattning vid anstalten,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg eller provisoriskt lönetillägg — i förskott,
vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning
från anstalten åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle
eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med
värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån för
en månad;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
55
f) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för anstalten upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
g) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid anstalten;
h) med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie anslaget
till statens skogsförsöksanstalt, under samma benämning uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 153,700 kronor.
72:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse behov vid statens
skogsförsöksanstalt anvisat för budgetåret 1926 — 1927 ett extra reservationsanslag
av 46,900 kronor.
73:o) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 71 anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse med den 1916 för riksdagen
framlagda plan, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 24,800 kronor.
74:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
minska det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för
utgifter till statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 87,800 kronor, med 3,000 kronor till 84,800 kronor; dels minska
det under samma anslagstitel upptagna ordinäre reservationsanslaget till
övriga utgifter, nu 62,000 kronor, med 33,000 kronor till 29,000 kronor;
dels ock till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 17,000 kronor.
Under erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av Eders Kungl. Maj:t
framlagt förslag till grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1926—1927 får riksdagen, som icke funnit något att
mot framställningen erinra, anmäla, att riksdagen
a) minskat det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för
utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 87,800 kronor, med 3,000 kronor till 84,800 kronor;
b) minskat det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget
till övriga utgifter, nu 62,000 kronor, med 33,000 kronor till
29,000 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 17,000 kronor.
56
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
75:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa
för budgetåret 1926—1927 ej mindre till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för kalenderåret 1926 för fortsättningsskolan vid Kloten
dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 15,200 kronor, dels
ock till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av 6,500 kronor än även
till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
samma skola ett extra förslagsanslag av 2,700 kronor.
Under erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av Eders Kungl.
Maj:t framlagt förslag till grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 får riksdagen, som icke har något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, anmäla, att
riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat ej mindre till ersättning till
statens domäners fond för utgifter för kalenderåret 1926 för fortsättningsskolan
vid Kloten dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av
15,200 kronor, dels ock till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av
6,500 kronor, än även till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra förslagsanslag av 2,700 kronor.
76:o) I enlighet med Eders Kungl Maj:ts under punkt 115 gjorda framställning
har riksdagen av det för fortsättande av riksskogstaxeringen
beviljade anslag av 375,000 kronor anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
77:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 116 föreslagit
har riksdagen för bearbetning av material från riksskogstaxeringen anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.
78:o) Under punkt 117 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond
för utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar, nu 590,700 kronor, med 245,700 kronor till 345,000 kronor,
dels ock till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 57,900 kronor.
Under erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av Eders Kungl. Maj:t
framlagt förslag till grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst, får riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, anmäla, att riksdagen
a) minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna
och Idre socknar, nu 590,700 kronor, med 245,700 kronor till 345,000
kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
57
utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 57,900 kronor.
79:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till ersättning för statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för tillsyn å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra förslagsanslag av 17,300 kronor.
Under erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av Eders Kungl. Ma.j:t
föreslagna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
får riksdagen anmäla, att riksdagen till ersättning för statens domäners fond
för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 17,300 kronor.
80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 119 gjorda framställning
har riksdagen till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Sårna och Idre socknar med flera områden anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
81 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 122
gjorda framställning har riksdagen till gäldande av resekostnader och
övriga utgifter för vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 1,500
kronor.
82:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.
Maj:t under anslagstiteln rikets allmänna kartverk upptagit ordinarie reservationsanslaget
till kartarbeten m. m. med oförändrat belopp 223,700 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1926—1927 har enligt i statsrådsprotokollet
framlagda beräkningar för kartarbetena upptagits till 293,500 kronor, fördelat
på följande sätt:
Fältarbeten...................................................................................... kronor 212,000
Utgivnings- och byråarbeten........................................................ » 61,500
övningsavdelningens ritkurs........................................................ » 5,000
Ortsnamngranskning ................................................................... » 3,000
Biträde vid tillsyn och vård av kartor m. m......................... » 500
Städning, uppvärmning och belysning .............................. » 11,500
Rikets allmänna kartverk.
summa kronor 293,500.
Av detta belopp skulle täckas genom
ordinarie anslag ........................................
kartförsäljningsmedel ................................
............. kronor 223,700
............. » 40,000
summa kronor 263,700.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. Ii saml. Nr 9 A.
58
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Utöver sistnämnda summa skulle alltså erfordras ett belopp av 29,800
kronor, att utgå av extra anslag.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
utgiftsberäkning.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om anvisande av det erforderliga extra anslaget av 29,800 kronor, får riksdagen
nu anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1926—1927 under
anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppfört ordinarie reservationsanslaget
till kartarbeten m. m. med oförändrat belopp 223,700 kronor.
83:o) Under åberopande av vad riksdagen anfört i nästföregående punkt
och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 137 gjorda framställning
får riksdagen anmäla, att riksdagen för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 29,800 kronor.
84:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 138 gjorda framställning
har riksdagen av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget å
56,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk
karta över Hallands län anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
diverse.
85:o) Under punkt 139 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
minska ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 225,000 kronor, med
50.000 kronor till 175,000 kronor.
På grund av riksdagens beslut beträffande lönereglering för befattningshavare
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, veterinärhögskolan,
statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärstaten, skogshögskolan,
statens skogsförsöksanstalt samt lantmäterikontoren i länen kan
ifrågavarande anslag för budgetåret 1926—1927 i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag minskas med 50,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 225,000 kronor, med 50,000 kronor till 175,000
kronor.
86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning
har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor, med 60,000 kronor till
240.000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
59
87:o) Beträffande Eders Kung]. Maj:ts under punkt 141 gjorda framställning
angående ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
88:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda framställning
får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 85,000 kronor, med 25,000 kronor till 60,000 kronor.
89:o) Under punkt 143 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
minska ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 80,000 kronor,
med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad departementschefen i sagda
ämne anfört, har riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning minskat ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu
80,000 kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
90:o) Under punkt 145 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 1,500 kronor.
Departementschefen har beträffande anslagsbehovet för ändamålet under
budgetåret 1926—1927 anfört, att, därest av honom förordade förslag till
löneregleringar genomfördes, de tillfälliga lönetilläggen till därvid berörda
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare givetvis borde bortfalla.
För övriga icke lönereglerade dylika befattningshavare torde däremot
sådant lönetillägg utgå jämväl under budgetåret 1926—1927 med samma
belopp och enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1925—1926.
Då de föreslagna löneregleringarna i nu vidkommande del av riksdagen
vidtagits, har riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag
för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 1,500 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
91:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelser
den 10 mars 1926, nr 75, den 14 april 1926, nr 117, och den 12 maj 1926,
nr 215, blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke ifrågasatts.
Riksdagen har upptagit samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke hlivit här ovan eller i riksdagens skrivelser den 10 mars
60 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1926, nr 75, den 14 april 1926, nr 117, och den 12 maj 1926, nr 215, särskilt
omförmälda, i riksstaten för budgetåret 1926—1927 med oförändrade belopp.
Stockholm den 12 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.