Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.

1927-04-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:112, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 112.

15

Sr 112.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1927.

Godkänd av andra kammaren den 1 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas

båda årskurser till ett och samma läsår.

(Statsutskottets utlåtande nr 50. >

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1: 27 och II: 41)

har hemställts, att riksdagen ville besluta hos Eders Kungl. Maj:t hemställa

om sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förläggningen av fortsättningsskolans

lärotid, att i sådan repetitionsskola, som avses i § 56 fortsättningsskolestadgan,

skolans båda årskurser må kunna förläggas till det läsår,

som följer omedelbart efter barnens avgång från den egentliga folkskolan.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande.

»Enligt § 56 fortsättningsskolestadgan skall för sådana minderåriga, som

avgått från egentlig folkskola utan att hava erhållit fullständigt avgångsbetyg

enligt § 47 folkskolestadgan, anordnas fortsatt undervisning i syfte

att befästa och fullständiga folkskolans lärokurs. Undervisningen ifråga

kan anordnas antingen i form av särskild repetitionsskola eller, där barnantalet

är synnerligen ringa, i form av gemensam undervisning med den

egentliga folkskolans lärjungar. Enligt § 57 samma stadga skall vid den

fortsatta undervisningen bestämmelserna i kap. I—V lända till efterrättelse,

i den mån förhållandena sådant medgiva.

Av nämnda uttryck samt av de i övrigt kortfattade bestämmelserna i kap.

VI synes framgå, att en viss rörelsefrihet vore tillförsäkrad skoldistrikten,

vad anordningen av den fortsatta undervisningen för här ifrågavarande ungdom

beträffar. Skolöverstyrelsen har emellertid ej velat godtaga en sådan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 112.

tolkning av § 6 fortsättningsskolestadgan, varigenom repetitionsskola för här

ifrågavarande barn anordnades på sadant sätt, att de föreskrivna kurserna

förlädes till ett och samma läsår. Som exempel härå må anföras, att då

Falu stads folkskolestyrelse under år 1926 gick att ordna repetitionsskolefrågan,

trodde den sig kunna föreslå en sådan anordning av repetitionsskolan,

att första årskursen förlädes till höstterminen samma kalenderår, som eleverna

meddelats avgång från folkskolan, samt andra årskursen till följande vårtermin.

De båda kurserna skulle sålunda fördelas på två skilda kalenderår

men samtidigt inrymmas inom ramen av ett och samma läsår, vilken anordning

enligt folkskolestyrelsens övertygelse kunde ske utan något som helst

intrång på vare sig kurser eller timtal.

Som stöd för anordningen ifråga åberopade folkskolestyrelsen § 6 av fortsättningsskolestadgan,

där det heter, att en årskurs kan förläggas i sin helhet

till ett och samma kalenderår eller fördelas på två på varandra följande.

Kungl. skolöverstyrelsen ville emellertid icke godtaga denna tolkning av

$ 6, utan begärde sådan utformning av folkskolestyrelsens förslag, att möjligheten

av de båda årskursernas förläggning till ett och samma läsår uteslötes.

De av nämnda folkskolestyrelse för repetitionsskolan föreslagna 360

timmarna skulle sålunda, enligt skolöverstyrelsens fordran, fördelas över

två läsår.

En sådan anordning av repetitionsskolan synes likväl vara från flera synpunkter

ej ändamålsenlig. För en repetitionsskola med de båda årskurserna

förlagda till ett och samma läsår kan anföras åtskilliga skäl, vilkas tillbörliga

beaktande torde böra föranleda ändringar i gällande bestämmelser.

Det bör sålunda bemärkas, att repetitionsskolans elever i allmänhet sakna

förmåga att tillägna sig ett större mått av vetande utöver det, som redan

under folkskoletiden kunnat bibringas dem. De hava i regel efter några

års skolgång inom folkskolans normalklasser överflyttats till hjälpskolan,

där de meddelats en med hänsyn till deras »saknad av erforderlig fattningsgåva-»

lämpad undervisning. Vid avgången från hjälpskolan äro de i regel

14—15 år gamla, och, därest repetitionsskolan skulle utsträckas över två

läsår, skulle de bliva 16—17 år gamla, innan skolplikten upphörde.

I regel äro repetitionsskolans elever utgångna från fattiga hem, för vilka

den arbetsförtjänst, som de vuxna barnen kunna erhålla, ej sällan är av

stor betydelse. Repetitionsskolans utsträckning över två läsår försvårar de

ungas inträde i förvärvsarbetet utan att samtidigt kunna skänka dem den

teoretiska utbildning, som normalt begåvade barn inom fortsättningsskolan

kunna vinna, men vilken utbildning nu ifrågavarande barn redan vid sin

avgång från folkskolan enligt § 48 förklarats oförmögna att inhämta.

Vare sig nu ifrågavarande barns fortsatta undervisning sker inom särskild

repetitionsskola eller i form av gemensam undervisning med folkskolans lärjungar,

böra de båda årskurserna utan någon som helst förlust från undervisningens

synpunkt kunna förläggas till ett och samma läsår. En sådan an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 112.

IT

ordning skulle utan tvivel just ur undervisningssynpunkt vara den allra

fördelaktigaste. Genom att ett sådant sammanförande av årskurserna ägde

rum, skulle även mycket vara vunnet för elevernas tidigare inträde i det

praktiska livet med dess möjlighet till självförsörjning. Den invändningen,

att det även beträffande här ifrågakommande barn bör gälla, att de genom

fortsättningsskolepliktens utsträckande över två läsår i likhet med andra

barn böra stå under fortsatt lärareinflytande, borde icke tillmätas avgörande

betydelse. Det vill tvärtom synas vara även ur uppfostringssynpunkt värdefullast,

att dessa under den egentliga folkskolan i bjälpklasser undervisade

barn i så omedelbart sammanhang som möjligt få tillfälle att genomgå

repetitionsskolan. Att denna anordnas så, att första årskursen infaller pa

höstterminen och den andra årskursen under det följande årets vårtermin,

ger åt en så organiserad repetitionsskola en koncentration, som otvivelaktigt

också för eleverna skulle vara till uteslutande fördel. Att det för skoldistrikten

vore till fördel att kunna organisera repetitionsskolan på här berört

sätt synes också vara uppenbart.»

Rörande motionerna har riksdagens vederbörande utskott inhämtat yttrande

från skolöverstyrelsen, vilket yttrande som bilaga fogats vid statsutskottets

utlåtande nr 50.

Motionärens förslag innebär, att i samtliga de fall, där undervisningen

är anordnad i enlighet med § 56 i gällande stadgar för fortsättningsskolan,

skolans båda årskurser må kunna förläggas till det läsår, som följer omedelbart

efter barnens avgång från den egentliga folkskolan. Skolöverstyrelsen

förordar för sin del, att kursen för lärjungarna i repetitionsskolan

begränsas till ett läsår i de skoldistrikt, där ettårig fortsättningsskolkurs

införts för lärjungarna i den egentliga fortsättningsskolan, och framhåller

att överstyrelsen redan till Eders Kungl. Maj:t ingivit förslag om författningsändring

i enlighet härmed. Däremot förklarar sig överstyrelsen, på anförda

skäl, hysa betänkligheter mot att i skoldistrikt, där tvåårig fortsättningsskolplikt

åligger lärjungar, som med godkänt betyg enligt § 47 folkskolestadgan

lämnat folkskolan, medgiva fortsättningsskolkursens sammanförande

till ett läsår för lärjungar, som avgått från folkskolan enligt §> 48

folkskolestadgan.

Vägande skäl hava enligt riksdagens mening av motionärerna anförts för

ett frångående av den i samband med 1918 års fortsättningsskolreform

fastslagna principen om lärotidens fördelning på två år, i vad gäller

den i motionen avsedda fortsättningsskolundervisningen, och det synes riksdagen,

att det i många fall — särskilt beträffande städer och stadsliknande

samhällen — kan befinnas lämpligt och billigt att tillmötesgå krav

från kommunernas sida på ifrågavarande undervisnings förläggande till ett

läsår. Frågan härom synes emellertid riksdagen böra göras till föremål för

utredning från Eders Kungl. Maj:ts sida.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 i samt. Sr 10!)—112. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 112.

Riksdagen får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning om sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förläggningen

av fortsättningsskolans lärotid, att i sådan repetitionsskola, som

avses i § 56 fortsättningsskolestadgan, skolans båda årskurser må kunna

förläggas till det läsår, som följer omedelbart efter barnens avgång från

den egentliga folkskolan.

Stockholm den 1 april 1927.

Med undersåtlig vördnad

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.