Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.
1927-04-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:112, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 112.
15
Sr 112.
Godkänd av första kammaren den 1 april 1927.
Godkänd av andra kammaren den 1 april 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas
båda årskurser till ett och samma läsår.
(Statsutskottets utlåtande nr 50. >
Till Konungen.
Uti två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1: 27 och II: 41)
har hemställts, att riksdagen ville besluta hos Eders Kungl. Maj:t hemställa
om sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förläggningen av fortsättningsskolans
lärotid, att i sådan repetitionsskola, som avses i § 56 fortsättningsskolestadgan,
skolans båda årskurser må kunna förläggas till det läsår,
som följer omedelbart efter barnens avgång från den egentliga folkskolan.
Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande.
»Enligt § 56 fortsättningsskolestadgan skall för sådana minderåriga, som
avgått från egentlig folkskola utan att hava erhållit fullständigt avgångsbetyg
enligt § 47 folkskolestadgan, anordnas fortsatt undervisning i syfte
att befästa och fullständiga folkskolans lärokurs. Undervisningen ifråga
kan anordnas antingen i form av särskild repetitionsskola eller, där barnantalet
är synnerligen ringa, i form av gemensam undervisning med den
egentliga folkskolans lärjungar. Enligt § 57 samma stadga skall vid den
fortsatta undervisningen bestämmelserna i kap. I—V lända till efterrättelse,
i den mån förhållandena sådant medgiva.
Av nämnda uttryck samt av de i övrigt kortfattade bestämmelserna i kap.
VI synes framgå, att en viss rörelsefrihet vore tillförsäkrad skoldistrikten,
vad anordningen av den fortsatta undervisningen för här ifrågavarande ungdom
beträffar. Skolöverstyrelsen har emellertid ej velat godtaga en sådan
16
Riksdagens skrivelse Nr 112.
tolkning av § 6 fortsättningsskolestadgan, varigenom repetitionsskola för här
ifrågavarande barn anordnades på sadant sätt, att de föreskrivna kurserna
förlädes till ett och samma läsår. Som exempel härå må anföras, att då
Falu stads folkskolestyrelse under år 1926 gick att ordna repetitionsskolefrågan,
trodde den sig kunna föreslå en sådan anordning av repetitionsskolan,
att första årskursen förlädes till höstterminen samma kalenderår, som eleverna
meddelats avgång från folkskolan, samt andra årskursen till följande vårtermin.
De båda kurserna skulle sålunda fördelas på två skilda kalenderår
men samtidigt inrymmas inom ramen av ett och samma läsår, vilken anordning
enligt folkskolestyrelsens övertygelse kunde ske utan något som helst
intrång på vare sig kurser eller timtal.
Som stöd för anordningen ifråga åberopade folkskolestyrelsen § 6 av fortsättningsskolestadgan,
där det heter, att en årskurs kan förläggas i sin helhet
till ett och samma kalenderår eller fördelas på två på varandra följande.
Kungl. skolöverstyrelsen ville emellertid icke godtaga denna tolkning av
$ 6, utan begärde sådan utformning av folkskolestyrelsens förslag, att möjligheten
av de båda årskursernas förläggning till ett och samma läsår uteslötes.
De av nämnda folkskolestyrelse för repetitionsskolan föreslagna 360
timmarna skulle sålunda, enligt skolöverstyrelsens fordran, fördelas över
två läsår.
En sådan anordning av repetitionsskolan synes likväl vara från flera synpunkter
ej ändamålsenlig. För en repetitionsskola med de båda årskurserna
förlagda till ett och samma läsår kan anföras åtskilliga skäl, vilkas tillbörliga
beaktande torde böra föranleda ändringar i gällande bestämmelser.
Det bör sålunda bemärkas, att repetitionsskolans elever i allmänhet sakna
förmåga att tillägna sig ett större mått av vetande utöver det, som redan
under folkskoletiden kunnat bibringas dem. De hava i regel efter några
års skolgång inom folkskolans normalklasser överflyttats till hjälpskolan,
där de meddelats en med hänsyn till deras »saknad av erforderlig fattningsgåva-»
lämpad undervisning. Vid avgången från hjälpskolan äro de i regel
14—15 år gamla, och, därest repetitionsskolan skulle utsträckas över två
läsår, skulle de bliva 16—17 år gamla, innan skolplikten upphörde.
I regel äro repetitionsskolans elever utgångna från fattiga hem, för vilka
den arbetsförtjänst, som de vuxna barnen kunna erhålla, ej sällan är av
stor betydelse. Repetitionsskolans utsträckning över två läsår försvårar de
ungas inträde i förvärvsarbetet utan att samtidigt kunna skänka dem den
teoretiska utbildning, som normalt begåvade barn inom fortsättningsskolan
kunna vinna, men vilken utbildning nu ifrågavarande barn redan vid sin
avgång från folkskolan enligt § 48 förklarats oförmögna att inhämta.
Vare sig nu ifrågavarande barns fortsatta undervisning sker inom särskild
repetitionsskola eller i form av gemensam undervisning med folkskolans lärjungar,
böra de båda årskurserna utan någon som helst förlust från undervisningens
synpunkt kunna förläggas till ett och samma läsår. En sådan an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 112.
IT
ordning skulle utan tvivel just ur undervisningssynpunkt vara den allra
fördelaktigaste. Genom att ett sådant sammanförande av årskurserna ägde
rum, skulle även mycket vara vunnet för elevernas tidigare inträde i det
praktiska livet med dess möjlighet till självförsörjning. Den invändningen,
att det även beträffande här ifrågakommande barn bör gälla, att de genom
fortsättningsskolepliktens utsträckande över två läsår i likhet med andra
barn böra stå under fortsatt lärareinflytande, borde icke tillmätas avgörande
betydelse. Det vill tvärtom synas vara även ur uppfostringssynpunkt värdefullast,
att dessa under den egentliga folkskolan i bjälpklasser undervisade
barn i så omedelbart sammanhang som möjligt få tillfälle att genomgå
repetitionsskolan. Att denna anordnas så, att första årskursen infaller pa
höstterminen och den andra årskursen under det följande årets vårtermin,
ger åt en så organiserad repetitionsskola en koncentration, som otvivelaktigt
också för eleverna skulle vara till uteslutande fördel. Att det för skoldistrikten
vore till fördel att kunna organisera repetitionsskolan på här berört
sätt synes också vara uppenbart.»
Rörande motionerna har riksdagens vederbörande utskott inhämtat yttrande
från skolöverstyrelsen, vilket yttrande som bilaga fogats vid statsutskottets
utlåtande nr 50.
Motionärens förslag innebär, att i samtliga de fall, där undervisningen
är anordnad i enlighet med § 56 i gällande stadgar för fortsättningsskolan,
skolans båda årskurser må kunna förläggas till det läsår, som följer omedelbart
efter barnens avgång från den egentliga folkskolan. Skolöverstyrelsen
förordar för sin del, att kursen för lärjungarna i repetitionsskolan
begränsas till ett läsår i de skoldistrikt, där ettårig fortsättningsskolkurs
införts för lärjungarna i den egentliga fortsättningsskolan, och framhåller
att överstyrelsen redan till Eders Kungl. Maj:t ingivit förslag om författningsändring
i enlighet härmed. Däremot förklarar sig överstyrelsen, på anförda
skäl, hysa betänkligheter mot att i skoldistrikt, där tvåårig fortsättningsskolplikt
åligger lärjungar, som med godkänt betyg enligt § 47 folkskolestadgan
lämnat folkskolan, medgiva fortsättningsskolkursens sammanförande
till ett läsår för lärjungar, som avgått från folkskolan enligt §> 48
folkskolestadgan.
Vägande skäl hava enligt riksdagens mening av motionärerna anförts för
ett frångående av den i samband med 1918 års fortsättningsskolreform
fastslagna principen om lärotidens fördelning på två år, i vad gäller
den i motionen avsedda fortsättningsskolundervisningen, och det synes riksdagen,
att det i många fall — särskilt beträffande städer och stadsliknande
samhällen — kan befinnas lämpligt och billigt att tillmötesgå krav
från kommunernas sida på ifrågavarande undervisnings förläggande till ett
läsår. Frågan härom synes emellertid riksdagen böra göras till föremål för
utredning från Eders Kungl. Maj:ts sida.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 i samt. Sr 10!)—112. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 112.
Riksdagen får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning om sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förläggningen
av fortsättningsskolans lärotid, att i sådan repetitionsskola, som
avses i § 56 fortsättningsskolestadgan, skolans båda årskurser må kunna
förläggas till det läsår, som följer omedelbart efter barnens avgång från
den egentliga folkskolan.
Stockholm den 1 april 1927.
Med undersåtlig vördnad
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.