Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående utvidgningsoch ändringsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund jämte i ämnet väckta motioner.

1927-04-27 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:119, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående utvidgningsoch ändringsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 119.

1

Nr 119.

Godkänd av törsta kammaren den 26 april 1927.

Godkänd av andra kammaren den 27 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

''proposition angående utvidgnings- och ändringsarbeten vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 60.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 85, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition om

anslag till ändrings- och tillbyggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, för ändamålet beräkna för budgetåret 1927—1928 ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18

februari 1927 dagtecknad proposition, nr 167, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att under förutsättning att Malmöhus läns landsting godtager

den av departementschefen i samma statsrådsprotokoll angivna grunden

för fördelning av kostnaderna för uppförande vid länets sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken

m. m. i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

såsom bidrag till täckande av dessa kostnader bevilja ett anslag av

1,380,900 kronor samt härav för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 100,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner, I: 205 och II: 300, däruti hemställts att

riksdagen, med vidmakthållande av hittills tillämpade regler för samverkan

Bihang till riksdagens protokoll 1927. l''i samt. Kr 119—120. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 119.

mellan staten och Malmöhus läns landsting i fråga om utvidgning av Lunds

lasarett och om statsbidrag till driftkostnaden därstädes, ville anslå ett belopp

av 1,476,432 kronor 50 öre som bidrag till de av lasarettsdirektionen i

underdånig skrivelse den 18 september 1926 föreslagna nybyggnads- och

utvidgningsarbetena vid lasarettet, att utgå i den män vederbörlig redovisning

angiver, att enahanda belopp tillsk.iutits av landstinget, och att av

nämnda belopp 100,000 kronor upptagas i staten för budgetåret 1927—1928.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande.

»I proposition nr 167 har Kungl. Maj:t av riksdagen äskat anslag till vissa

av direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund föreslagna

nybyggnads- och utvidgningsarbeten vid nämnda sjukvårdsinrättningar (Lunds

lasarett). Propositionen, som lämnar byggnadsförslaget i sak utan anmärkning,

och likaledes utgår från den av direktionen uppgjorda kostnadsberäkningen,

ansluter sig i övrigt nära till en av 1926 års sjukhuskommission,

på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställd utredning av frågan, i vilken omfattning

nämnda byggnadsföretag är betingat av den Lunds lasarett tillkommande

uppgiften att utbilda läkare. Sjukhuskommissionen bar funnit det

med byggnadsföretaget förbundna statsintresset vara av den omfattning, att

»det bidrag, som med hänsyn härtill bör utgå av statsmedel, torde skäligen

icke kunna fastställas att utgå med lägre belopp än 1,380,898 kronor», och

Kungl. Maj:t bar förordat ett statsbidrag av denna storlek, under förutsättning

att utgifterna för utförandet i dess helhet uppgå till beräknade

2,952,865 kronor och Malmöhus läns landsting sålunda under samma förutsättning

tillskjuter återstoden 1,571,966 kronor 17 öre.

Detta förslag skiljer sig i första hand från det av landstinget i ärendet

redan fattade beslutet därutinnan, att landstinget endast anvisat ett belopp

av 1,456,282 kronor 50 öre och låtit beslutets verkställighet bero på förutsättningen,

att ett lika stort belopp erhålles av statsmedel. Visserligen ej

formellt men till sin faktiska innebörd skiljer sig Kungl. Maj:ts förslag från

landstingets beslut därjämte i vad avser statens medverkan vid täckandet

av driftkostnaderna å de nu tilltänkta nya sjukavdelningarna. Landstinget

har medgivit, att byggnadsföretaget bringas till utförande, utan att de av

riksdagen år 1925 fastställda normerna för statsbidraget till driftkostnaderna

ändras (om än landstinget ansett en viss höjning av detta bidrag skäligt)

och Kungl. Maj:t förordar jämväl, att dessa normer komma att gälla även

för de nya sjukavdelningarna. Men landstingets medgivande utgår oförtydbart

från förutsättningen, att stat och landsting bidraga med hälften var av

anläggningskostnaden; Kungl. Maj:t förordar oförändrade normer för driftsbidrag

trots förslaget till minskning av statens bidrag till anläggningen.

Det synes oss uppenbart, att de båda frågorna om bidrag till anläggningen

och bidrag till driften måste skärskådas i deras naturliga inbördes

sammanhang. Ändras principen för fördelningen av kostnaderna i det ena

hänseendet, medför detta konsekvenser även i det andra. Ett stöd härför

finna vi i sjukhuskommissionens uttalande, »att den nu gällande principen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 119. 3

för driftkostnadernas gäldande vid lasarettet i viss mån talar för att staten

lämnar ett större bidrag (än det av kommissionen föreslagna) till byggnadskostnadernas

bestridande». Hela sjukhuskommissionens utredning i frågan

grundar sig för övrigt på samma kommissions förslag till samarbete mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet av det nya kliniska

sjukhuset i Stockholm. I detta förslag preciseras å ena sidan statens

bidrag till anläggningen noga i förhållande till det verkliga statsintresset

(så som kommissionen också gjort beträffande Lunds lasarett), å andra sidan

jämväl statens bidrag till driften, och i denna senare del leder kommissionens

utredning fram till normer för fördelningen, vilka utan tvivel beteckna

större medverkan från statsverkets sida än de normer, som nu gälla i fråga

om Lunds lasarett. Ur det ovan citerade uttalandet kan utläsas, att denna

uppfattning delas jämväl av kommissionen själv. Kungl. Maj:ts förslag om

ett statsbidrag till anläggning, minskat i jämförelse med hittills gällande

fördelningsprincip, och ett statsbidrag till driften, bibehållet vid nuvarande,

jämförelsevis ringa storlek, synes oss alltså alldeles icke göra landstinget

den ''rättvisa vid jämförelse med andra undervisningssjukhus i vårt land,

på vilken landstinget med fog kan göra anspråk.

I sistnämnda hänseende kunna ytterligare följande uppgifter förtjäna beaktande.

Vid det nuvarande Serafimerlasarettets stora nybyggnad åren

1889—1893 biträdde staten med 4(15,400 kronor av den totala byggnadssumman

1,260,000 kronor, av vilken 500,000 kronor voro egna fondmedel och

allenast 294,600 kronor tillskötos av Stockholms stad och län. År 1909 anslog

riksdagen 250,000 kronor till nybyggnad av röntgenavdelning och tvätt

samt till ny operationsavdelning. Från och med år 1900 har detta sjukhus

för den årliga driften erhållit av statsmedel som ordinarie anslag 120,750

kronor och sedan år 1915 därjämte anslag å extra stat med avsevärda belopp;

för budgetåret 1927 — 1928 föreslås härför 266,250 kronor. För Akademiska

sjukhuset i Uppsala bidrog staten vid det stora ny- och tillbyggnadsföretaget

åren 1920 — 1926 med 5,600,000 kronor, under det att Uppsala

läns landsting bidrog med 3,000,000 kronor och 100,000 kronor erliöllos ur

medicinska fakultetens i Uppsala Regnellfond. Till driften vid detta sjukhus

Indrager staten med ett belopp, som för budgetåret 1924 — 1925 uppgick

till omkring 185,000 kronor eller ungefär 20 procent av driftkostnaderna.

För Lunds lasaretts vidkommande hava staten och Malmöhus läns landsting

sedan nu 25 år bekostat hälften var av om- och nybyggnader. Hit

tills hava för dylikt ändamål av riksdagen beviljats i allt omkring 1,507,000

kronor. Med de normer, som nu gälla för statens bidrag till lasarettets

drift, beviljades av riksdagen för budgetåret 1926—1927 85,967 kronor och

är för nästkommande budgetår upptaget 84,337 kronor, vilket utgör resp.

8.4 och 7.5 procent av lasarettets driftutgifter. I denna jämförande översikt

äro för samtliga tre sjukhus de ur statsmedel utgående lönerna till de

vid sjukhusen anställda akademiska lärarna icke medräknade.

Om man vid nu företagna jämförelser ytterligare beaktar, att Sera (imer
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr HD.

lasarettet för närvarande för att komma i tidsenligt skick är i trängande

behov av ett betydande anslagsbelopp från statsverket, så torde det vara

uppenbart, att Lunds lasarett, även om det fått emottaga upprepade och i

och för sig avsevärda byggnadsbidrag från staten, dock är det av de tre

kliniska sjukhusen, som varit ekonomiskt minst betungande för statsverket.

Den under dessa 25 år följda principen, att staten betalar hälften av byggnadskostnaderna,

och de nu tillämpade normerna för statsbidrag till driften

hava tydligen betecknat en för staten jämförelsevis mycket gynnsam linje.

Då det nu gäller att taga ställning till frågan om det rättvisa tilldelandet

av statsbidrag för de tilltänkta nybyggnads- och utvidgningsarbetena vid

Lunds lasarett, kan man utifrån vår uppfattning gå fram efter tvenne alternativa

linjer. Den ena av dessa är att med antagande av Kungl. Maj:ts

förslag till fördelningen av kostnaderna för uppförandet ändra normerna för

statsbidraget till driften därhän, att detta i tillbörlig grad kommer att ökas.

Den andra linjen är att med oförändrade normer för statsbidraget till driften

jämväl bibehålla den hittills gällande principen för fördelning av byggnadskostnaderna.

I valet mellan dessa båda alternativ förorda vi det senare. Mot det förra

kan framhållas, att det uppenbarligen måste vara förenat med stora svårigheter

att tillförlitligt beräkna den andel i driftkostnaderna, som är betingad

av undervisningsuppgiften, när det ej är fråga om något nytt sjukhus,

utan — såsom här — gäller tvenne nya avdelningar inom ett redan förefintligt

sjukhus. För det senare alternativet tala i stället många skäl; sjukhuskommissionen,

som i huvudsak redan berört dem, anser dem själv som

»tungt vägande». Först må i detta hänseende anföras, att nu tilltänkta

byggnadsarbeten beteckna det sista skedet i en sedan flera år uppgjord

byggnadsplan; allt skäl synes således förefinnas att även för detta sista

skede bibehålla hittillsvarande fördelningsregler, vilka beträffande engångskostnaderna

nu äga 25 års hävd. Vidare är det även oss bekant, att representanter

för landstinget och direktionen hade ingående samråd i ärendet

med vederbörande departementschefer vid den tidpunkt, då det nu föreliggande

byggnadsförslag^ skulle slutgiltigt utformas, och därvid erhöllo

den bestämda anvisningen att framgå efter den dittills tillämpade linjen för

samverkan mellan staten och landstinget.

Slutligen vilja vi framhålla, att, då landstinget på dylik grund redan

tagit ställning i ärendet, en avvikelse från riksdagens sida från hittillsvarande

fördelningsprincip skulle komma att föra denna fråga ut i ett ovisst

läge, en situation, som, med det betydelsefulla statsintresse, som här föreligger,

alldeles icke kan vara önskvärd.»

Den kliniska undervisningen vid medicinska fakulteten i Lund meddelas

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Till följd härav har i

fråga om byggnadskostnaderna vid detta sjukhus sedan lång tid tillbaka

ett ekonomiskt samarbete ägt rum mellan staten och landstinget. 1901 års

riksdag anvisade sålunda efter förslag av Eders Kungl. Maj:t såsom bidrag till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr HD. 5

kostnaderna för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid sjukvårdsinrättningarna

ett belopp av högst 256,000 kronor, att användas i den mån

motsvarande belopp av ett utav landstinget beviljat anslag å enahanda

summa för ändamålet toges i anspråk och under den kontroll, Eders Kungl.

Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva. Den år 1901 tillämpade principen om

fördelning av byggnadskostnaderna med hälften på staten och hälften på

landstinget vann yttermera bekräftelse vid det beslut, som av riksdagen år

1914 fattades ifråga om då föreliggande omfattande nybyggnads- och omändringsarbeten

vid sjukvårdsinrättningarna. I anslutning till det förslag,

som därvid framlades av sjukhusdirektionen, vilket förslag slutade å en

sammanlagd kostnad av 1,624,000 kronor och som tillstyrktes av samtliga

däröver hörda myndigheter, föreslog Eders Kungl. Maj:t 1914 års senare

riksdag att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya byggnader för de medicinska

och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna in. in. bevilja ett anslag

av högst 812,000 kronor, att användas i den mån motsvarande belopp av

landstingets anslag å enahanda summa för ändamålet toges i anspråk och

under den kontroll, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva,

samt att härav på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

Riksdagen, som biföll förenämnda förslag, anförde bland annat:

Då 1901 års riksdag anslog medel såsom bidrag till kostnaderna för vissa

nybyggnader och ändringsarbeten in. in. vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar,

fördelades den då erforderliga summan lika på staten och landstinget.

Den då tillämpade proportionen mellan statens och landstingets

kostnader har nu också följts. Riksdagen har visserligen funnit anledning

ifrågasätta, huruvida icke det av statsmedel äskade beloppet skulle kunna

något nedsättas. Emellertid har riksdagen vid granskning av det föreliggande

byggnadsförslaget funnit, att eu betydande del av kostnaderna betingas

av utrymmen, som äro direkt avsedda för den medicinska undervisningens

behov och som ej fylla något särskilt sjukvårdsändamål, och då vid

sådant förhållande universitetet har ett stort intresse av att den föreslagna

tillbyggnaden kommer till stånd, har riksdagen funnit principen om lika

fördelning av kostnaderna mellan staten och länet även denna gång kunna

med fog tillämpas.

År 1925 förelåg ånyo en byggnadsfråga vid sjukvårdsinrättningarna i

Lund, därvid det gällde eu påbyggnad av den pediatriska kliniken samt en

utökning av ångpanneanläggningen. Kostnaden beräknades till 285,859 kronor,

av vilket belopp landstinget gått in för att betala hälften. I proposition till

1925 års riksdag (nr 38) föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen att för ändamålet

anvisa hälften av de beräknade byggnadskostnaderna eller i avrundat

krontal 142,930 kronor. Vid ärendets anmälan inför Eders Kungl. Maj:t

erinrade föredragande departementschefen; att nu angivna princip i fråga

om kostnadernas fördelning tillämpats vid de senast företagna utvidgningarna

av lasarettets kliniker och syntes jämväl då böra följas. Riksdagen

biföll Eders Kungl. Maj:ts förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 119.

Beträffande driftkostnaderna vid sjukhuset anser sig riksdagen höra

erinra om följande.

Från början har landstinget ensamt bestritt de av sjukhusdriften betingade

årliga kostnaderna. De av kristiden förorsakade prisstegringarna föranledde

emellertid en ändring härutinnan. På framställning av Eders Kungl. Maj:t

anvisade sålunda 1921, 1922, 1923 och 1924 års riksdagar bidrag till täckande

av driftkostnaderna vid sjukhuset. I samband med anslagsäskande för ändamålet

hos 1925 års riksdag framlade Eders Kungl. Maj:t till riksdagens

prövning vissa närmare grunder, vilka skulle vara normerande för den

framtida beräkningen av statsbidraget till driftkostnaderna.

Dessa beräkningsgrunder inneburo dels, att staten i viss utsträckning

skulle lämna landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betingade därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

50 öre, var avsevärt lägre än underhållskostnaden, dels ock att överläkaren

å barnbördsavdelningen skulle erhålla rätt att befria från legosängsavgift

för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår och att staten skulle

övertaga kostnaderna härför. Riksdagen godtog för sin del de av Eders

Kungl. Maj:t framlagda principerna rörande statsbidrag för driftkostnaderna

vid sjukhuset.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag till nybyggnads- och ändringsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund utgör sista etappen

av en sedan länge uppgjord byggnads- och utvecklingsplan, vilken alltsedan

år 1914 konsekvent fullföljts. Förslaget är grundat på en av direktionen för

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t den 18 september 1926 gjord framställning, att Eders Kungl. Maj:t

måtte i proposition till 1927 års riksdag föreslå ett anslag av 1,476,432

kronor 50 öre som bidrag till täckande av hälften av kostnaderna för vissa

i skrivelsen närmare omnämnda nybyggnads- och andra utvidgningsarbeten

vid lasarettet i Lund och att Eders Kungl. Maj:t jämväl ville taga under

omprövning frågan om skälig fördelning mellan statsverket och landstinget

av driftkostnaderna för de nu tilltänkta ortopediska och öronklinikerna. De

beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena framgå av följande tablå:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 119.

7

K

o 8 t n a d

er

Byggnad

Det egentliga

byggnads- arbetet

Kronor

Värme och

sanitärtek- niska detaljen

Kronor

Det elektro- tekniska

arbetet

Kronor

Summa

Kronor

1.

2-

3.

849,068

142,317

90,840

59,032

1,050,417

444.062

38,300

573,202

520,000

189,820

44,500

754,320

30,700

43,494

47,194

44,490

30,200

105.390

5.

6.

Sammanbindningsgångar och yttre

ledningar till de nya sjukhusen •••

Väganläggnings-, planerings-, plan-

60,850

250

1.400

104,594

48,594

7.

Nödiga oinändringar av kirurgiska

184,660

42,410

6,100

233,170

8.

Omändringsarbeten i det gamla

19,168

2,700

4,700

26,568

9.

10.

40,300

40,300

Utvidgning av röntgeninstitutet •

Summa kronor

16,310

—

16,310

2,154,656

573,427

224,782

2,952,865

i

i

l

Av direktionens framställning framgår att Malmöhus läns landsting vid

lagtima möte år 1926 beslutat bidraga till de i tablån omförmälta kostnaderna

med halva beloppet, under förutsättning att lika stort belopp erhålles

av statsmedel.

Departementschefen lämnar följande sammanfattning av de brister, som

föreligga vid nu ifrågavarande kliniker vid Lunds lasarett:

»De ortopediska och otiatriska klinikerna hava vuxit ut som dotterkliniker

från den kirurgiska kliniken och avsöndrades år 1918 till självständiga kliniker

med egna föreståndare och egna patientrum, dock allt inom ramen

för den förefintliga kirurgiska klinikbyggnaden. Denna byggnad, som sålunda

avsetts för en klinik och en klinikchef, inrymmer sålunda sedan flera

år tre kliniker och tre klinikchefer, ett förhållande, som försvårar och rent

av omöjliggör en lämplig organisation av det dagliga operationsarbetet och

av uiidervisningens normala gång.

Den kirurgiska kliniken saknar sådana undersökningsrum på sjukavdelningen,

där de tjänstgörande kandidaterna kunna från sjuksalarna taga in

patienter för närmare undersökning, är mycket bristfälligt utrustad med laboratorielokaler,

saknar helt och hållet biblioteksrum och rum för sjukjouinaler

m. m.

öronkliniken äger icke någon operationslokal, där ett flertal kandidater

kunna se och följa ingreppen. På grund härav få de tjänstgörande endast

närvara vid ett jämförelsevis litet antal hithörande operationer. De tjänstgörande

kandidaterna kunna ej deltaga i ronderna, enär öronklinikens samtliga

patienter ligga på mindre rum, där en sådan överbeläggning råder, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 119.

utrymme under inga förhållanden kan beredas det erforderliga antalet samtidigt

tjänstgörande, öronpolikliniken saknar laboratorium och har till operationslokal

endast ett litet rum, där endast för ett fåtal kandidater de polikliniska

operationerna kunna demonstreras.

Vid ortopediska kliniken är operationssalen så liten, att de tjänstgörande

kandidaterna aldrig kunna vara närvarande vid de ortopediska kliniska

operationerna; de kunna ej heller deltaga i ronderna av samma orsak som

vid öronkliniken. Ortopediska kliniken saknar dessutom eget laboratorium.

Polikliniken äger otillräckliga utrymmen för demonstrationer och undervisningen,

och de tjänstgörande kandidaterna kunna aldrig deltaga vid de

ortopediska omläggningarna. Vidare saknar ortopediska kliniken rum

för projektionsapparat, för massage och gymnastikbehandling, och för ljusterapi

m. m.

Det synes mig uppenbart, att den undervisning, som bedrives på dessa

kliniker, måste med hänsyn till de påtalade bristerna bliva i hög grad

lidande.»

Genom beslut den 10 december 1926 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt 1926 års

sjukhuskommission att skyndsamt dels verkställa utredning, huruvida och i

vilken utsträckning de föreslagna nybyggnads- och utvidgningsarbetena vore

betingade av den sjukvårdsinrättningarna nu tillkommande uppgiften att

utbilda läkare, dels ock angiva storleken av det bidrag, som med hänsyn

till sjukvårdsinrättningarnas nyssnämnda uppgift skäligen borde till nu

förevarande ändamål ifrågasättas utgå av statsmedel. I utlåtande den

11 februari 1927 uttalade kommissionen såsom sin mening, att enligt

approximativa beräkningar de av direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t av den 18 september 1926 föreslagna

nybyggnads- och utvidgningsarbetena vid lasarettet i Lund måste

anses betingade av den lasarettet nu tillkommande uppgiften att utbilda

läkare till den utsträckning att statsverket borde bidraga med en tredjedel

för uppförandet av den ifrågasatta nya öronkliniken samt med hälften i

fråga om övriga byggnadskostnader, i följd varav bidrag till- byggnadskostnadernas

bestridande syntes böra utgå av statsmedel med i runt tal

1,380,900 kronor. Därest det med hänsyn till föreliggande omständigheter

skulle finnas skäligt, att statsbidrag liksom hittills borde utgå för byggnadskostnadernas

gäldande med hälften av statsmedel, ansåge kommissionen

sig icke hava anledning framställa någon erinran mot en dylik

anordning. Under alla omständigheter borde emellertid enligt kommissionens

uppfattning de av riksdagen fastställda normerna för driftkostnadernas

bestridande vid lasarettet alltjämt bliva gällande.

Kommissionen framhåller emellertid, att vissa enligt kommissionens mening

tungt vägande skäl kunna åberopas till stöd för lasarettsdirektionens

framställning och anför härom, bland annat, följande:

»Till en början må erinras därom, att Malmöhus läns landsting redan an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 119.

9

visat hälften av det erforderliga kostnadsbeloppet under förutsättning att

ett lika stort belopp för byggnadsarbetenasutförande kunde erhållas av

statsmedel. Väsentlig betydelse måste jämväl tillmätas den omständigheten,

att de nybyggnads- och utvidgningsarbeten, som nu äro avsedda att komma

till stånd, utgöra den sista etappen i en sedan flera år tillbaka uppgjord

byggnadsplan. Några större byggnadsarbeten — utöver de nu ifrågasatta —

för tillgodoseendet av undervisningsverksamheten vid universitetets kliniker

synas icke vara erforderliga vid lasarettet i Lund under en avsevärd tid

framåt, med undantag dock av att en redan planerad psykiatrisk klinik

torde komma att inrättas. Vid upprättandet av det nu framlagda tillbyggnadsförslaget

har lasarettsdirektionen vidare haft att stödja sig på eu 25-årig

praxis i fråga om engångskostnadernas fördelning mellan staten och landstinget

med hälften å vardera. Enligt av direktionen lämnad uppgift härunder

ärendets förberedande behandling vederbörande departementschef jämväl

givit sin anslutning till att samarbetet mellan staten och landstinget

beträffande den nu ifrågasatta utvidgningen ordnades efter samma linjer

som de tidigare tillämpade.»

Departementschefen biträder den mening om fördelningen av byggnadskostnaderna,

vartill kommissionen vid sin, i enlighet med de givna direktiven,

gjorda beräkning kommit, men anför härvid följande:

»Till förmån för lasarettsdirektionens förslag om eu fördelning med

hälften på staten och hälften på landstinget av de beräknade byggnadskostnaderna

tala enligt min mening många och starkt vägande skäl. Frånsett

omöjligheten att kunna i detta fall göra en exakt uppdelning av

statsintresset och landstingsintresset torde kunna åberopas den praxis,

som städse tillämpats vid byggnadsarbetena vid Lunds lasarett, av vilka

arbeten de nu ifrågavarande utgöra, såsom jag antytt, den sista större

etappen.»

Beträffande driftkostnaderna förordar departementschefen tillämpande

i fråga om de nya avdelningarna av de av 1925 års riksdag fastställda

normerna.

Motionsvis har yrkats bibehållande av hittills tillämpade regler i fråga

om fördelningen mellan stat och landsting av byggnadskostnaderna samt

som följd härav en ökning av statsanslaget till ifrågavarande byggnadsföretag

till det av direktionen begärda beloppet.

Behovet av de nu föreslagna nybyggnads- och ändringsarbetena vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund synes riksdagen genom utredningen

i ärendet tillfullo ådagalagt. De framlagda kostnadsberäkningarna

och ritningarna hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

Vad beträffar fördelningen av byggnadskostnaderna mellan å ena sidan

staten och å andra sidan Malmöhus läns landsting vill riksdagen erinra om

följande. Redan år 1901 tillämpades av statsmakterna principen om fördelning

av byggnadskostnaderna med hälften på staten och hälften på landsBihang

till riksdagens protokoll 1927. 1U samt. Nr 119—120. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 119.

tinget. När det stora förslaget om lasarettets utbyggande förelädes 1914 års

riksdag, tillämpades samma norm för byggnadskostnadernas fördelning, och

samma fördelning har alltsedan dess kommit till användning vid byggnadsplats^

fullföljande. Nu förevarande förslag utgör, såsom ovan erinrats, sista

etappen i sjukhuskomplexets utbyggande. Såväl av 1926 års sjukhuskommission

som av departementschefen har framhållits, att starka skäl kunna

förebringas för tillämpande av förenämnda princip även i fråga om nu ifrågavarande

byggnadsförslag. Det synes riksdagen icke heller vara billigt att

beträffande denna del av den stora byggnadsplanen frångå den princip i

fråga om kostnadsfördelningen, som vunnit hävd genom en mera än tjugofemårig

praxis och som, enligt vad av utredningen framgår, av landstinget

och sjukhusdirektionen på grund av uttalande av vederbörande departementschef

ansetts såsom förutsättning vid uppgörandet av det från deras

sida framlagda byggnads- och kostnadsförslag^ Eiksdagen anser sig på

grund härav icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag utan har med

bifall till motionärernas framställning beslutat bibehållande av den hittills

tillämpade normen för kostnadsfördelningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag ävensom

ovanberörda motioner 1:205 och II: 300, såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. in.

i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag beviljat

ett anslag av 1,476,432 kronor 50 öre samt härav för budgetåret 1927—1928

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 100,000 kronor.

Stockholm den 27 april 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.