Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å ena sidan, jordbruket och dess binäringar samt, å andra sidan, de industriella näringarna, m. m.

1927-05-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:181, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å ena sidan, jordbruket och dess binäringar samt, å andra sidan, de industriella näringarna, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 181.

1

Nr 181.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1927.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan,

å ena sidan, jordbruket och dess binäringar samt, å andra

sidan, de industriella näringarna, m. m.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 44.)

Till Konungen.

I två likalydande motioner, nr 144 i första och nr 226 i andra kammaren,

har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om verkställande av en sådan revision av den gällande svenska tulltaxan,

att likställighet med avseende å tullskyddet skapas mellan å ena sidan

jordbruket och dess binäringar samt å andra sidan de industriella näringarna,

ävensom om framläggande snarast möjligt för riksdagen av förslag

till en sålunda reviderad tulltaxa».

Beträffande vad motionärerna till stöd för sitt förslag anfört får riksdagen

hänvisa till den i första kammaren väckta motionen.

Den 31 januari 1919 tillsatte Kungl. Maj:t den sedermera s. k. tulloch

traktatkommittén, vilken erhöll i uppdrag att verkställa en allsidig

utredning av det gällande tullsystemets verkningar och i samband därmed

av spörsmål rörande Sveriges traktatpolitik, med särskild hänsyn tagen

till vikten av att befrämja det ekonomiska samarbetet inom Norden, ävensom

att framlägga de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. I det

anförande till statsrådsprotokollet nämnda dag, varmed chefen för finansdepartementet

motiverade kommitténs tillsättande, angav departementschefen

uppgiften för kommittén vara att överväga, huruvida den utveckling

av vårt lands näringsliv, såväl på det industriella området som inom

Bihang till riksdagens protokoll 1927. lk sand. Nr 181—183. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 181.

jordbruket, vilken föranletts av det rådande tullsystemet, varit till övervägande

gagn eller nackdel, ävensom att söka fastställa, i vad mån en

ändrad tullpolitik kunde anses vara för den närmaste framtiden nationalekonomiskt

fördelaktig.

Tull- och traktatkommittén avgav den 5 juni 1924 betänkande angående

tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget.

I den skrivelse, med vilken nämnda betänkande överlämnades, meddelade

kommittén, vilken arbetat på tre avdelningar, av vilka tullavdelningen

bedrivit den allmänna utredningen om tullsystemets verkningar, angående

de arbeten som utgjort huvudföremålet för tullavdelningens verksamhet

bland annat följande.

Enligt den av avdelningen från början uppgjorda arbetsplanen skulle

arbetet inom densamma bedrivas efter tvenne linjer. Dels skulle, i överensstämmelse

med de givna direktiven, verkställas en väsentligen historisk utredning

rörande det gällande tullsystemets utveckling och verkningar i skilda

hänseenden; dels skulle, parallellt härmed, bedrivas utredningar för klarläggande

av de olika näringsgrenarnas aktuella läge för att — jämte resultaten

av den historiska utredningen — tjäna som material vid eventuella

traktatförhandlingar och för utformningen av förslag till ny tulltaxa. På

grund av att det världsekonomiska läget sedan kommittén börjat sin verksamhet

alltjämt varit sådant, att det omöjliggjort ett klart bedömande av

de olika näringsgrenarnas konkurrensläge gent emot utlandet, hade arbetet

inom tullavdelningen funnits böra framför allt koncentreras på de historiska

utredningarna, och man hade därvid sökt att klarlägga utvecklingen under

tullskyddsperioden från 1880-talets slut och fram till världskriget med tyngdpunkten

av utredningsarbetet förlagd till åren närmast före kriget. På förhållandena

under själva kriget och den därpå följande kristiden, hade

avdelningen i detta sammanhang icke ansett sig som regel böra ingå, då

ställningen under dessa år i många hänseenden varit så abnorm, att några

slutsatser av värde grundade på dåvarande förhållanden icke i allmänhet

ansetts kunna dragas rörande tullsystemets normala verkningar på folkhushållningen.

Genom beslut den 19 december 1924 förklarade Kungl. Maj:t, att det åt

tull- och traktatkommittén lämnade uppdraget skulle, i den del det icke

slutförts, upphöra med utgången av år 1924.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 23 januari 1925 lämnat bemyndigande

har chefen för finansdepartementet tillkallat två sakkunniga personer att

inom finansdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag i fråga

om revision av gällande tulltaxa. Vad det sålunda meddelade uppdraget

innefattar framgår av departementschefens yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet

sistnämnda dag. Efter att hava omnämnt tull- och traktatkommitténs

nyssberörda betänkande och framhållit, att något förslag till

ändring i större eller mindre omfattning av vårt nuvarande tullsystem

däri icke framlagts, fortsatte departementschefen:

»Emellertid torde man kunna säga, att de verkställda utredningarna lämna

ett omfattande material och väsentliga hållpunkter för ett bedömande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 181.

3

frågan om grunderna för vår framtida tullpolitik. Oberoende av ställningen

till denna omfattande fråga synes nu utredning böra igångsättas

angående sådana åtgärder, om vilkas lämplighet meningarna icke behöva

vara delade. I första hand erfordras en revision av tulltaxan i mera tekniskt

avseende, med huvudsakligt syfte att ernå förenklingar samt större

översiktlighet och klarhet i fråga om tullbeskattningens syftemål. Under

den tid, som förflutit efter tulltaxans antagande, har vidare framträtt behov

av en överarbetning till förekommande av vissa oformligheter i tullbeskattningen,

som uppenbarligen icke varit förutsedda eller påkallade av vare

sig tullverkets eller näringslivets intressen. Åtskilliga framställningar

angående sådana ändringar hava tid efter annan inkommit till Kungl. Maj:t.

Inom vissa av näringslivets områden hava så betydande förändringar ägt

rum, att tulltaxans varuspecifikation och tullsatser på den grund kunna

vara i behov av komplettering och ändring. Slutligen hava vidtagna ändringar

i tulltaxan i vissa fall medfört ej avsedda verkningar; undersökas

bör, huruvida och i vad mån korrigeringar kunna i sådana fall vidtagas.»

Enligt vad under utskottsbehandlingen inhämtats, beräknas arbetet med

den sålunda pågående revisionen av tulltaxan bliva slutfört under innevarande

år.

Sedan tull- och traktatkommittén tillsatts, intog riksdagen, i enlighet

med vad bevillningsutskottet i avgivna betänkanden hemställt, den principiella

ståndpunkten, att medan utredningen påginge endast synnerligen

starka skäl av säregen natur borde föranleda riksdagen att besluta vare

sig någon ändring av gällande tullsatser eller skrivelse i syfte att påkalla

utredning och förslag i någon särskild tullfråga (se bevillningsutskottets

betänkande nr 11 år 1920, sid. 21). När valutaspörsmålet blev dominerande,

övergick utskottet i betänkanden rörande förslag, som avsågo

höjning av gällande tullsatser, alltmera till skäl, som sammanhängde med

uppställda syften att söka åstadkomma en stabilisering av prisnivån samt

att höja respektive icke försämra vårt penningvärde. Riksdagen beslöt

i enlighet med vad utskottet på sådana grunder hemställt.

Även sedan tull- och traktatkommittén på sätt nämnts slutat sitt arbete,

har riksdagen, där icke tulltekniska skäl varit avgörande, på framställning

av bevillningsutskottet i allmänhet avslagit förslag, som syftat till ändring

av gällande tullskydd. Därvid har bevillningsutskottet såsom skäl

åberopat, att prövningen av dylika frågor borde anstå till en framtida

revision av tulltaxan. I flera vid denna riksdag avgivna betänkanden

har utskottet uttryckt tanken så, att frågorna borde prövas i samband

med en allmännare revision av tulltaxan eller åtminstone i ett sådant

sammanhang, att alla för bedömandet viktiga synpunkter kunde beaktas

och konsekvenserna av olika möjliga lösningar kunde fullt överblickas.

Mot sålunda hävdade meningar har, då fråga varit om förslag till höjning

av gällande tullsatser, ända intill senaste tid oftast stått en av betydande

minoriteter företrädd tullskyddsvänlig uppfattning, vilken tagit sig uttryck

i reservationsvis framförda förslag till tullförhöjningar, åsyftande att upprätthålla

tullarna vid deras ursprungliga realvärde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 181.

Vid behandlingen av åtskilliga under innevarande riksdag uppkomna

tullfrågor bär inom riksdagen den tanken framförts, huruvida tiden kan

anses vara inne att upptaga förarbeten till en allmän revision av den

nu gällande tulltaxan. De här ovan nämnda motionerna hava ånyo givit

anledning till ett övervägande av denna fråga. Såsom förut nämnts,

innefattade den s. k. tull- och traktatkommitténs den 5 juni 1924 avgivna

betänkande allenast en utredning angående tullsystemets verkningar

i Sverige före världskriget, och kommittén, vars arbete sedermera upphörde,

framlade icke något förslag till ändringar i större eller mindre omfattning

av vårt nuvarande tullsystem. Det fortsatta utredningsarbetet har, såsom

jämväl i det föregående anförts, till huvudsakligt syfte att ernå förenklingar

samt större översiktlighet och klarhet i fråga om tullagstiftningen,

att avlägsna vissa oformligheter i denna, som uppenbarligen icke varit

förutsedda eller påkallade av vare sig tullverkets eller näringslivets intressen,

samt att med hänsyn till inträffade förändringar inom vissa av näringslivets

områden åvägabringa kompletteringar och ändringar av tulltaxans

varuspecifikation och tullsatser. Någon ändring av det nuvarande tullskyddssystemets

grundvalar eller ens några ur skyddssynpunkt mera betydelsefulla

jämkningar i detta system avses icke med sistnämnda utredning,

vilken numera lär stå inför sitt avslutande. Det har med hänsyn till dessa

omständigheter gällt för riksdagen att bedöma, huruvida vårt näringslivs

nuvarande förhållanden och vår nationalhushållnings nuvarande struktur

göra det lämpligt och önskvärt att till en allmännare granskning och revision

upptaga den nu gällande tullagstiftningen.

Härvid har riksdagen icke kunnat underlåta att bemärka, hurusom vår

tullagstiftning i stort sett utformades på eu tid, då förhållandena inom vårt

näringsliv i mycket gestaltade sig annorlunda mot nu. Teknikens snabba

utveckling på alla områden av vårt näringsliv och kommunikationsväsen

har på många punkter ändrat de förutsättningar, som voro rådande då vår

nuvarande tulltaxa utformades. Näringsgrenar finnas, som före kriget ansågos

vara eller kunna bliva för landet av sådan betydelse, att de borde skyddas

genom tullar, men som numera torde framstå såsom ur nationalekonomisk

synpunkt mindre viktiga eller såsom tillverkningsgrenar, för vilka vårt

land icke äger större naturliga förutsättningar. Å andra sidan kan man

peka på en rad andra näringar, vilkas ökade betydelse för landet blivit

uppenbar och vilkas upprätthållande under en tid av skärpt internationell

konkurrens framstår som en aktuell angelägenhet av stor vikt. Ytterligare

tillkommer, att penningvärdet numera är ett annat och lägre än före kriget.

Riksdagen har redan ur dessa allmänna synpunkter funnit vägande skäl tala

till förmån för uppfattningen, att tiden nu är inne för upptagandet av en

omsorgsfull och förutsättningslös utredning, huruvida och i vad mån tulltaxan

kan behöva omarbetas för att fylla de krav, som numera måste ställas

på densamma. Riksdagen finner tidpunkten härför så mycket mera vara

inne, som riksdagen under de senaste åren oupphörligen ställts inför nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse År 181.

a

tullproblem av den mest skiftande art och betydelse, vilka helt fallit utom

ramen för den uppgift, som 1925 års tulltaxerevision fått sig förelagd. I

saknad av nödigt underlag för det nuvarande tullskyddssystemets bedömande

har utgången inom riksdagen av dylika frågor och lösningarnas ändamålsenlighet

ofta mer eller mindre berott av tillfälligheter.

Till grund för vår nuvarande tullagstiftning ligger som bekant principen

om det s. k. solidariska tullskyddet. Grundsatsen, att ett tullsystem bildar

ett sammanhängande helt, är så tillvida riktig, att inom alla tillverkningsbranscher

tullsatserna för hel- och halvfabrikat måste noga avvägas i förhållande

till varandra och, i allmänhet, att konsekvensen av en tullförhöjning

eller av en tullsänkning måste beaktas med avseende å alla av en

sådan förändring berörda tullpositioner. Emellertid synes det riksdagen höra

tagas under omprövning, huruvida vårt nuvarande tullsystems inre byggnad

är sådan, att det svenska näringslivets intressen och folkhushållningen

i allmänhet därigenom bäst främjas. Från många näringsvänliga håll sättes

numera i fråga, huruvida kravet på solidaritet inom tullsystemet, genomfört

på sätt i vår nuvarande tullagstiftning skett, befordrar en rationell lösning

av ständigt framträdande nya problem av näringspolitisk natur.

Ytterligare bör bemärkas, att, såsom vårt tullsystem nu är uppbyggt, varje

näring, som åtnjuter skydd, i större eller mindre grad belastas av andra

näringars tullskydd. Huruvida en viss näring åtnjuter ett tullskydd, som

överstiger utgifterna för denna av andra näringars tullskydd föranledda

direkta och indirekta belastning, är i enstaka fall vanskligt att avgöra.

För många näringar torde bruttotullskyddet endast obetydligt överstiga och

för andra understiga denna belastning, och särskilt jordbrukets målsmän

synas numera icke vara främmande för uppfattningen, att jordbruket såsom

näringsgren icke har något nettotullskydd. En utredning av den nuvarande

tullagstiftningens verkningar i närvarande tid synes böra gå ut på en undersökning

av de olika näringarnas nettotullskydd. Därigenom ernås ett underlag

för bedömande av denna tullagstiftnings verkliga värde för de olika

näringarna, och möjlighet öppnas att, på grundval av ett sålunda vunnet

material, skrida till en saklig diskussion av de förändringar i tulltaxan,

som kunna vara att förorda ur synpunkten av hela landets ekonomiska

bästa.

Den i de ovan nämnda motionerna väckta frågan om förhållandet mellan

jordbrukets och industriens tullskydd är ett spörsmål, som bör kunna ingå

som ett naturligt led i en utredning av den natur, som här är i fråga.

Klarläggas bör, huruvida den i motionerna utvecklade uppfattningen är

väl grundad, och, i den mån detta befmnes vara fallet, bör en bättre avvägning

ske av jordbrukets och de industriella näringarnas skydd. Att jordbruket

härvid bör betraktas som en näring, vars vidmakthållande är för

landet i dess helhet av yttersta vikt, torde knappast behöva betonas.

Vid en revision av vår tullagstiftning bör även tagas i betraktande, att

under den förflutna tiden tendensen till förtrustning och kartellisering starkt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 181.

framträtt på skilda områden av näringslivet. Sådana sammanslutningsrörelser

torde i flera avseenden hava varit till nationalekonomiskt gagn,

men å andra sidan bör vid revisionsarbetet även trusternas och kartellernas

verksamhet komma under omprövning. Ett tullskydd, som beviljats under

förutsättning av fri konkurrens mellan företagen inom landet, kan efter en

genomförd förtrustning eller kartellisering behöva jämkas.

Det säger sig självt, att den utredning, om vars verkställande riksdagen

nu gör framställning, bör företagas under noggrant beaktande av såväl jordbrukets

som de industriella näringarnas berättigade intressen; jordbruk och

industri bilda tillsammans grundvalarna för vårt folks ekonomiska ställning och

inverka även ömsesidigt främjande på varandra. Skadliga störningar inom

näringslivet böra undvikas, och tulltaxerevisionen bör så förberedas, att landets

möjligheter att bereda arbetstillfällen icke förminskas utan fastmera ökas.

Riksdagen anser det sålunda vara av största vikt, att de nationalekonomiskt

betydelsefulla svenska industrier, som för sitt upprätthållande behöva tullskydd,

icke försvagas utan fastmera stärkas gentemot förekommande utländsk

konkurrens. Det bör emellertid övervägas, huruvida icke genom

en överarbetning av tulltaxan vårt lands produktiva krafter skulle sättas

bättre i tillfälle att utveckla vårt näringsliv efter våra naturliga betingelser

och främja strävandena att i än större utsträckning än nu är fallet vinna

avsättning för svenska produkter på världsmarknaden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av

de likalydande motionerna nr 144 i första och nr 226 i andra kammaren,

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning av det gällande

tullsystemets verkningar, i den mån dessa icke framgå av redan

verkställda undersökningar, samt angående de ändringar i tullagstiftningen,

vilka ur de synpunkter, riksdagen ovan angivit, kunna finnas påkallade,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, till vilket utredningen giver

anledning.

Stockholm den 10 maj 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.