Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för flottan.
1927-05-13 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:189, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för flottan.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 189.
1
Nr 189.
Godkänd av första kammaren den 13 maj 1927.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för
flottan.
(Statsutskottets utlåtande nr 91.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1927 dagtecknad proposition,
nr 145, bar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att dels besluta, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
omfattande nybyggnad av eu hangarkryssare, två jagare, fyra vedettbåtar
och tre undervattensbåtar, skall äga rum under budgetåren 1927—1933,
samt att under samma tid skola utföras ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten
för ett pansarskepp, dels ock för flottans ersättningsbyggnad
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 8 160 000
kronor.
I proposition (nr 20) till 1924 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen besluta, bland annat, att under tiden 1924—1929 skulle äga rum
ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra
jagare, tre torpedundervattensbåtar och två motortorpedbåtar. Med anledning
bärav anmälde riksdagen i skrivelse den 5 juni 1924 (nr 288), att riksdagen
— som beträffande de fartygstyper, vilka borde anskaffas, anslöte sig
till Eders Kungl. Maj:ts förslag — beslutat, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
omfattande nybyggnad av två jagare, två torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, skulle äga rum under tiden 1924—1929. I
riksdagsskrivelsen framhölls tillika, att riksdagen därmed icke tagit slutgiltig
ståndpunkt till de närmaste årens nybyggnadsprogram för flottan.
Kostnaderna för den av riksdagen sålunda beslutade ersättningsbyggnaden
liava beräknats till sammanlagt 23 720 000 kronor. Härav hava hittills anvisats
följande belopp, nämligen:
för budgetåret 1924—1925 ............... kronor 3 500 000: —
» » 1925—1926 » 5 600 000: —
» » 1926—1927 » 7 100 000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 189—190. 102127
2
Riksdagens skrivelse Nr 189.
I det vid 1925 års proposition (nr 50) angående försvarsväsendets ordnande
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden förordade dåvarande
chefen för försvarsdepartementet en utökning av det utav 1924 års riksdag
fastställda programmet för flottans ersättningsbyggnad, men ansåg departementschefen
det till fyllest, därest 1927 års riksdag fattade beslut i ärendet.
Ett dylikt uppskjutande av avgörandet kunde så mycket hellre av departementschefen
förordas, som därigenom bereddes rådrum för en förnyad
undersökning av hela ersättningsbyggnadsfrågan.
Första särskilda utskottet vid 1925 års riksdag anförde i sitt utlåtande
(nr 1) över försvarspropositionen, att utskottet biträdde departementschefens
uppfattning, att eu förnyad undersökning rörande den för vidmakthållande
av kustflottan nödvändiga ersättningsbyggnaden borde företagas, och att resultatet
av denna undersökning borde föreläggas senast 1927 års riksdag.
Sedan jämlikt av Eders Kungl. Maj:t den 18 juni 1925 lämnat bemyndigande
tillkallats sakkunniga för att inom departementet biträda med verkställande
av ifrågavarande utredning hava de sakkunniga den 17 december
1926 avgivit betänkande och förslag rörande ersättningsbyggnad för flottan
(Statens offentliga utredningar 1926:34).
Över de sakkunnigas betänkande hava yttranden avgivits av marinförvaltningen,
chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan samt
flygstyrelsen.
I sitt berörda betänkande hava de sakkunniga inledningsvis framhållit,
att de funnit sin uppgift vara att, med utgångspunkt från den förutsättningen,
att flottan skulle vidmakthållas vid den totala styrka och effektivitet,
densamma enligt 1925 års försvarsbeslut avsetts att erhålla, utreda
frågan om flottans — speciellt kustflottans — ändamålsenliga sammansättning
i anseende till såväl fartygsslag och fartygstyper som antalet fartyg
samt på grundval härav framlägga förslag till ett ersättningsbyggnadsprogram.
I anslutning till detta uttalande rörande innebörden av det uppdrag, som
lämnats de sakkunniga, hava dessa utarbetat en plan för sjöstyrkornas organisation.
På grundval härav har därefter det ersättning sbyg gnadspr ogram uppgjorts,
som det åvilat de sakkunniga att framlägga. Slutligen hava de
sakkunniga verkställt vissa beräkningar rörande de årliga personal-, övningsoch
underhållskostnader, som skulle bliva en följd av att de sakkunnigas förslag
bleve förverkligat.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de sakkunniga utgått
ifrån, att vidmakthållandet av flottan vid den styrka och effektivitet, som
denna enligt 1925 års försvarsbeslut avsetts att erhålla, måste anses utgöra
den förutsättning, på vilken den av statsmakterna åsyftade utredningen i
ersättningsbyggnadsfrågan borde grundas. Jag biträder härutinnan de sakkunnigas
uppfattning.
För vinnande av planmässighet i ersättningsbyggnaden och för ernående
av en riktig uppskattning av det årliga genomsnittsbelopp, som kräves för
Riksdagens skrivelse Nr 189.
3
fartygsbeståndets förnyelse, hava de sakkunniga ansett erforderligt, att såsom
mål för byggnadsverksamheten fixeras en viss sammansättning av sjöstyrkorna,
i främsta rummet kustflottan. Ersättningsbyggnaden förutsättes
nämligen äga rum i första hand för kustflottan, under det att lokalstyrkornas
fartygsbestånd framdeles, liksom hittills varit fallet, avses att omsättas
huvudsakligen genom överföring av fartyg från kustflottan. Den såsom
önskvärd ansedda sammansättningen av kustflottan bliver därför i så
måtto utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag, att det är med ledning
av anskaffningskostnaderna för de i kustflottan ingående fartygen,
ävensom av fartygens livslängd i kustflottan, som det för flottans förnyelse
erforderliga årliga genomsnittsbeloppet — flottans totala årskvot — bör beräknas.
Liksom de sakkunniga håller jag före, att man genom att sålunda
upprätta en plan för flottans ändamålsenliga sammansättning erhåller en
säkrare grundval för utarbetande av ett nybyggnadsprogram, än om man
inskränker sig till att undersöka, vilka fartyg, som under den närmaste tiden
böra ersättas, samt lämnar ersättningsbyggnadsfrågan i övrigt helt öppen.
Jag vill dock erinra därom, att — såsom även av de sakkunniga framhållits
— en dylik för sjöstyrkornas organisation uppgjord plan, som avses att
ligga till grund för en ersättningsbyggnadsverksamhet på lång sikt, med
sannolikhet behöver i anledning av ändrade förhållanden tid efter annan
revideras, samt att därav givetvis i sin tur kan bliva en följd, att jämkningar
befinnas böra vidtagas i det ursprungliga nybyggnadsprogrammet.
I fråga om flottans allmänna uppgifter hava de sakkunniga inledningsvis
angivit vissa synpunkter, mot vilka jag icke har något att erinra. De sakkunniga
hava därefter underkastat frågan om för våra förhållanden lämpliga
fartygsslag och fartygstyper en ingående undersökning samt uppgjort följande
plan för kustflottans sammansättning:
4 pansarskepp,
8 jagare,
8 vedettbåtar,
9 undervattensbåtar, därav 3 av typ A och 6 av typ B, samt
1 hangarkryssare.
Den årliga genomsnittskostnaden för omsättning av en sålunda sammansatt
kustflotta har med nuvarande priser beräknats till 10 873 000 kronor.
De sakkunniga hava härvid, såsom närmare framgår av vad förut anförts,
funnit sig kunna beträffande vissa fartygsslag räkna med något högre livslängder
än som hittills ansetts lämpligt.
Yad särskilt angår den av de sakkunniga föreslagna hangarkryssaren, har
den kombination av uppgifter, som avsetts för detta fartyg, synts mig lämplig.
Jag kan alltså icke dela flygstyrelsens uppfattning, att ifrågavarande
fartyg ej borde få avses jämväl för flygtjänsten ovidkommande uppgifter.
Med anledning av de erinringar, som från myndigheternas sida riktats
emot den av de sakkunniga förordade hangarkryssartypen, har, såsom förut
nämnts, inom marinförvaltningens ingenjöravdelning uppgjorts ett nytt förslag
till hangarkryssare, vilket i åtskilliga avseenden skiljer sig från det
4
Riksdagens skrivelse Nr 189.
tidigare framlagda förslaget. De huvudsakliga skiljaktigheterna mellan de
bägge förslagen framgå av de utav marinmyndigheterna och flygstyrelsen i
ämnet avgivna yttrandena, för vilkas innehåll redogörelse lämnats i det föregående.
Särskilt tillåter jag mig framhålla dels det senast uppgjorda förslagets
överlägsenhet i avseende å fartygets fart och sjöduglighet ävensom
därutinnan, att torpedbestyckning kunnat inrymmas i fartyget, dels ock den
enligt sistnämnda förslag avsedda lämpligare uppställningen av såväl flygplan
som artilleripjäser. Vid den granskning, jag underkastat ifrågavarande
bägge förslag, har jag i likhet med myndigheterna kommit till den uppfattningen,
att det senast framlagda förslaget är att förorda.
Såsom ett totalomdöme om den av de sakkunniga framlagda planen för
kustflottans sammansättning anser jag mig kunna uttala, att berörda organisationsplan,
såvitt nu kan bedömas, är väl lämpad att tjäna såsom grundval
för beräknandet av den för fartygsmaterielens förnyelse erforderliga årskvoten
samt för uppgörandet av ett ersättningsbyggnadsprogram för flottan.
Beträffande samtliga fartygstyper gäller härvid givetvis, såsom också av
myndigheterna framhållits, att det vid ifrågakommande nybyggnader bör i varje
särskilt fall noggrant undersökas, huruvida icke ytterligare förbättringar eller
av utvecklingen eljest betingade förändringar i avseende å vederbörande
fartygstyper kunna vidtagas inom ramen av den beräknade kostnadssumman.
Enligt vad marinförvaltningens och högste befälhavarens över kustflottan
yttranden giva vid handen, synes mig vidare den möjligheten icke vara utesluten,
att, efter det ytterligare erfarenheter på området vunnits, proportionen
mellan torpedundervattensbåtar samt kombinerade torped- och minundervattensbåtar
lämpligen befinnes i fortsättningen böra ändras därhän, att ett
större antal av undervattensbåtarna, än som av de sakkunniga föreslagits,
konstrueras såsom enbart torpedundervattensbåtar, dock med iakttagande av
att den beräknade kostnaden därigenom icke överskrides.
Vidkommande högste befälhavarens över kustflottan förslag om utökning
av det enligt de sakkunnigas organisationsplan i kustflottan ingående antalet
fartyg med en kryssare och fyra vedettbåtar, skulle härigenom, liksom
också genom det av flygstyrelsen förordade ersättandet av hangarkryssaren
med två dylika fartyg av mindre typ, uppstå eu icke oväsentlig ökning av
den beräknade årskvoten, varför jag ej finner mig kunna biträda berörda
förslag.
Vad härefter angår de livslängder för olika slag av stridsfartyg, varmed
de sakkunniga ansett sig kunna räkna, hava visserligen från myndigheternas
sida uttalats betänkligheter mot den ökning av livslängderna, som
de sakkunnigas förslag innebär i jämförelse med hittills i sådant hänseende
tillämpade beräkningsgrunder. Med hänsyn till vad de sakkunniga i ämnet
anfört och under av dem angivna förutsättningar synas mig emellertid de
ökade livslängderna kunna läggas till grund för beräkningen av årskvotens
belopp.
Med den sammansättning av kustflottan, som av de sakkunniga föreslagits,
och med tillämpning av de utav dem förordade grunderna för beräknandet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 189.
o
av fartygsslagens livslängd i sjöstyrkorna skulle, sedan den avsedda organisationen
blivit fullt genomförd, antalet fartyg i lokalstyrkorna bliva jämförelsevis
ringa. Emellertid är att märka, dels att vart och ett av dessa
fartyg skulle komma att besitta ett avsevärt mycket högre stridsvärde och
betydligt större sjöduglighet än motsvarande i lokalstyrkorna nu ingående
enheter, dels ock att för fyllande av vissa på lokalstyrkorna ankommande
uppgifter bestyckade handelsfartyg kunna och böra tagas i anspråk. Med
avseende å sistberörda möjlighet att utfylla lokalstyrkorna får jag erinra
om de förbättringar i hjälpfartygsorganisationen, som otvivelaktigt kunna
genomföras tack vare tillkomsten av den nästlidet år antagna fartygsuttagningslagen.
Det ersättningsbyggnadsprogram, som framlagts av de sakkunniga, omfattar
en tidrymd av 10 år, räknat från ingången av budgetåret 1928—1929.
Jag bortser härvid från, att enligt de sakkunnigas förslag redan å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 skulle anvisas medel, förutom för avslutandet av
den år 1924 beslutade ersättningsbyggnaden, jämväl för påbörjandet i viss
mindre utsträckning av det nya byggnadsprogrammet.
Emellertid hava de sakkunniga — bland annat med hänsyn till att den
minskning i totala kostnader för försvaret, som avsetts att vinnas genom
1925 års beslut i försvarsfrågan, beräknats först så småningom under loppet
av några år kunna ernås — funnit sig böra uppdela tioårsperioden i två
femårsskeden, varvid förutsatts, att under det första skedet skulle komma
att årligen utgå ett ersättningsbyggnadsanslag, något understigande årskvoten,
mot det att anslaget under det senare skedet skulle i ungefär motsvarande
grad ökas utöver årskvoten. Under första skedet skulle byggas
1 hangarkryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar, 1 undervattensbåt av typ A och
2 undervattensbåtar av typ B, varjämte för utförande av ritnings- och förberedande
konstruktionsarbeten för ett pansarskepp skulle anvisas ett belopp
av 100 000 kronor. Under andra skedet skulle byggas 1 pansarskepp, 2
jagare, 4 vedettbåtar och 4 undervattensbåtar av typ B.
Kostnaderna för flottans ersättningsbyggnad under budgetåret 1927—1928
samt under därpå följande 10 budgetår hava beräknats sålunda:
å nästkommande budgetårs riksstat dels för slutförande av 1924 års program
7 520 000 kronor, dels för påbörjande av en undervattensbåt 300 000
kronor, dels för påbörjande av torpedtillverkningen för i det nya ersättningsbyggnadsprogrammet
ingående fartyg 300000 kronor, dels ock för ritnings-
och förberedande konstruktionsarbeten för nya fartygstyper 40 000
kronor, tillhopa 8160 000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet
beräknats i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,
för vart och ett av budgetåren 1928—1933 9 198 000 kronor samt
för vart och ett av budgetåren 1933—1938 11 880 000 kronor.
Uppdelningen av byggnadsperioden i två skeden, på sätt de sakkunniga
föreslagit, är enligt min mening redan av förut omförmälda statsfinansiella
skäl till fullo motiverad. Såsom ytterligare skäl för den föreslagna uppdelningen
hava de sakkunniga angivit den tveksamhet, grundad på ovissheten
6
Riksdagens skrivelse Nr 189.
i fråga om utvecklingen av sjöstridskrafterna inom oss närliggande stater,
som utövade ett stort inflytande på försvarsrevisionens förslag och åt vilken
också under de sakkunnigas överläggningar givits uttryck, särskilt vid behandlingen
av frågan om pansarskeppen. Härutinnan ansluter jag mig till
de sakkunniga. Emellertid vill jag i detta sammanhang även erinra om den
tvekan, som vissa myndigheter i sina över de sakkunnigas betänkande avgivna
yttranden befunnits hysa, huruvida, sedan den första divisionen kombinerade
torped- och minundervattensbåtar färdigställts, ytterligare en division
sådana båtar bör byggas under det senare femårsskedet, eller om i
stället då bör byggas en division torpedundervattensbåtar. Jämväl vad de
hörda myndigheterna i nyssberörda avseende anfört finner jag värt beaktande.
Jag förutsätter därför, att före övergången till det senare byggnadsskedet
verkställes undersökning, som också av de sakkunniga antagits
bliva tid efter annan erforderlig, huruvida med hänsyn till utvecklingens
krav och då föreliggande förhållanden en revision av ersättningsbyggnadsprogrammet
kan anses påkallad. Denna min ståndpunkt hindrar
mig icke att förorda förslaget i vad det avser utförande under första skedet
av förberedande ritnings- och konstruktionsarbeten för ett pansarskepp, varförutan
möjligheten att utföra det föreliggande byggnadsprogrammet jämlikt
de sakkunnigas förslag kunde äventyras.
Det av de sakkunniga förordade ersättningsbyggnadsprogrammet synes
i övrigt icke giva anledning till erinran. Byggnadsperiodens längd synes
lämpligt vald, likaså den inbördes ordning, vari de olika nybyggnaderna i
stort sett föreslagits att komma till utförande. Den utvidgning av byggnadsprogrammet
med ytterligare två jagare, som av marinförvaltningen och
högste befälhavaren över kustflottan ifrågasatts, kan jag däremot med hänsyn
till därmed förenade avsevärda kostnadsökningar icke tillstyrka.
Vad slutligen beträffar de beräkningar rörande personal-, övnings- och
underhållskostnader, som av de sakkunniga verkställts under förutsättning,
att den av dem förordade organisationen av sjöstridskrafterna förverkligades,
vill jag erinra därom, att med dessa beräkningar endast avsetts att giva ett
ungefärligt begrepp om de ekonomiska konsekvenserna av de sakkunnigas
förslag i avseende å de mera betydande årliga utgifterna för sjöförsvaret.
Vad de sakkunniga i detta sammanhang anfört angående möjligheterna att
reducera kostnaderna för sjökrigsmaterielens underhåll genom vidtagande av
ändringar i grunderna för fartygens rustning synes mig värt allt beaktande.»
Vad till en början beträffar det i propositionen framlagda förslaget,
att kustflottan skall bestå av 4 pansarskepp, 8 jagare, 8 vedettbåtar, 9
undervattensbåtar samt 1 hangarkryssare, torde böra uppmärksammas, att
samtliga ifrågavarande fartygsslag med undantag av hangarkryssaren, redan
nu ingå i kustflottan. Den av Eders Kung]. Maj:t till byggnad ifrågasatta
hangarkryssaren är av en ny, inom marinförvaltningens ingenjörsavdelning
konstruerad typ och utgör en förbättring av de sakkunnigas förslag till hangarkryssare.
På grund av de sakkunnigas och vederbörande myndigheters bestämda
uttalande om behovet av och fördelen för kustflottan av att äga ett
Riksdagens skrivelse Nr 189. 7
dylikt snabbgående fartyg samt med hänsyn till de förbättringar av typen,
som sålunda åstadkommits och som väsentligt ökat dess stridsvärde, har
riksdagen ansett, att hangarkryssaren bör ingå bland de fartyg, vilka bilda
kustflottan. Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande sammansättningen
av kustflottan har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Riksdagen har i likhet med departementschefen intet att erinra mot det
ersättningsbyggnadsprogram, som av de sakkunniga framlagts, och ansluter
sig således beträffande den del av detsamma, ifråga om vilken beslut nu bör
fattas, till vad departementschefen och de sakkunniga härom uttalat.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å fördelningen av kostnaderna
under byggnadsperioden 1927—1933 har riksdagen jämväl ansett sig böra
godkänna.
Det för slutförandet av 1924 års byggnadsprogram erforderliga beloppet,
7,520,000 kronor, torde böra anvisas att utgå under budgetåret 1927—1928.
Likaledes i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anser riksdagen, att
under nämnda år medel böra beräknas för påbörjandet av det nya byggnadsprogrammet
med av Eders Kungl. Maj:t äskade 640,000 kronor, varav 40,000
kronor avses för ritnings- och konstruktionsarbeten. Genom att medel redan
för detta budgetår ställas till förfogande för påbörjandet av de i det nya
programmet ingående fartygen kan arbetsstyrkan vid flottans varv i Karlskrona
bibehållas. Särskilt anslag för uppehållande av driften vid varvet
synes alltså icke, såsom under föregående budgetår varit fallet, behöva anvisas
å riksstaten.
För de återstående åren av byggnadsperioden 1927—1933 torde böra beräknas,
att medelsanvisning sker med det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, 9,198,000 kronor. Beträffande åter den byggnadsperiod, som tager
sin början med budgetåret 1933—1934, synas de definitiva kostnaderna för
denna period för närvarande icke kunna fixeras med hänsyn till den avsevärda
tid, som återstår, innan den senare byggnadsperiodens arbeten skola
påbörjas.
I övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning
till särskilt uttalande.
På grund av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
beslutat, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande
nybyggnad av 1 hangarkryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar och 3 undervattensbåtar,
skall äga rum under budgetåren 1927—1933, samt att under samma
tid skola utföras ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten för ett
pansarskepp;
dels ock för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1927—1928 auvisat
ett extra reservationsanslag av 8,160,000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.