Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927—1928 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1927-05-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:209, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927—1928 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209.

9

Nr 209.

Godkänd av första kammaren den 19 maj 1927.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater

för budgetåret 1927—1928 m. m. jämte en i ämnet väckt

motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 105.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1927—1928 har

Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna det ordinarie förslagsanslaget

till tullverket till 15,750,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 28

januari 1927 dagtecknad proposition, nr 70, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte de för vederbörande

befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet med vad

av departementschefen förordats,

dels för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 518,800

Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. in., förslagsanslag....................... » 166,000

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsanslag ................................................ * 37,100

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 209.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

........................................................... kr. 10,123,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 140,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000 respektive 500 kronor, för år

räknat ...................................................... kr. 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m„ förslagsanslag....................... » 2,082,000 kr. 13,070,800

B. Indragning sstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 27,550.

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

........................................................ kr. 625,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ................................... » 25,000

Hottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 663,000.

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag.

....................................................... kr. 47,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag.................................. » 220,000

Hemliga utgifter.............................................. kr. 4,000

Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,716,250 kr. 1,987,550

Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till

ett mot statens slutsumma svarande belopp av 15,748,900 kronor, att direkt

utgå av tullmedel,

dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i

åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter

förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den

tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.

Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för

år räknat än som genom kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 444) angående

tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209. 11

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

riksdagen till behandling förehaft, bland annat, en inom riksdagen väckt

motion (II: 282), vari yrkats, att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t ville begära utredning och förslag till 1928 års riksdag angående de

grunder, enligt vilka tullstationen i Neder-Kalix kunde tillerkännas tullnederlags-

och förtullningsrätt, samt att riksdagen i avvaktan på denna utredning

ville avslå Eders Kungl. Ma.j:ts förslag i förevarande proposition, i

vad densamma avser förändring av tullstationen från fast till tillfällig

station.

Eders Kungl. Mai ds i förevarande proposition framlagda förslag i fråga

om avlöningsstaten för generaltullstyrelsen grundar sig, enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar, på ett av 1926 års besparingssakkunniga avgivet betänkande

angående personalindragningar i styrelsen in. m. Förslaget utgör

alltså ett led i den inom statsförvaltningen under senaste åren bedrivna

besparingsverksamheten.

Då riksdagen förehaft Eders Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag till

prövning, har riksdagen till behandling upptagit de särskilda frågorna i

den ordning, vari de i propositionen angivits.

Vidkommande då först den i propositionen upptagna frågan om minskning

av antalet byråer i generaltullstyrelsen liava — såsom av propositionen

framgår — besparingssakkunniga på anförda skäl funnit sig icke nu böra

taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål och departementschefen bar ävenledes

ansett, att ett uppskov med frågan är av omständigheterna påkallat.

Jämväl riksdagen ansluter sig till denna mening, då enligt riksdagens åsikt

de härför anförda skälen måste anses äga giltighet. Riksdagen förutsätter

emellertid, att frågan upptages till förnyat övervägande och underställes

riksdagens prövning, så snart vakans uppstår å någon av byråchefstjänsterna

i styrelsen.

I fråga om kanslibyråns personal innebär det föreliggande förslaget dels

uppflyttning av sekreterartjänsten å byrån från lönegraden B 24 till lönegraden

B 26, dels nedflyttning av registratorstjänsten från lönegraden B 21

till lönegraden B 14, dels ock indragning av en kammarskrivartjänst. Beträffande

förslaget i förstnämnda hänseende kommer riksdagen att längre

fram i denna skrivelse angiva sin ståndpunkt. Vad förslaget i övrigt beträffar,

har riksdagen icke funnit skäl till erinran mot detsamma. Vidkommande

särskilt frågan om registratorstjänstens placering i lönegrad har riksdagen,

med beaktande av de göromål, som påvila innehavaren av tjänsten

i fråga, och med hänsyn tagen till att riksdagen godkänt Eders Kungl.

Maj:ts förslag om registratorsbefattningarnas i departementen placering i

lönegraden B 15, i likhet med departementschefen ansett tillfyllest, att denna

tjänst hänföres till lönegraden B 14.

Vad härefter personalbyrån angår, består den ordinarie personalen å denna

Generaltull
styrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 209.

byrå av — förutom byråchefen — en byråinspektör, en kammarskrivare,

ett kanslibiträde och ett skrivbiträde. Härjämte tjänstgör å byrån, enligt

vad av propositionen framgår, ännu en ordinarie kammarskrivare med lön

från lokalförvaltningens stat.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts, på besparingssakkunnigas betänkande grundade

förslag har någon förändring i avseende å denna personals sammansättning

och placering i lönehänseende icke ifrågasatts.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om arbetskrafterna å nu ifrågavarande

byrå har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.

I fråga om kameralbyrån innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag dels genomförandet

av viss ändrad arbetsfördelning mellan personalen å byrån, varigenom

en revisorstjänst skulle kunna indragas, dels utbyte av en sådan

tjänst mot en notariebefattning, dels ock inrättande av en kanslibiträdestjänst

med tjänstgöring å det under kameralbyrån lydande centralförrådet,

i samband varmed den nu å förrådet tjänstgörande tulluppsyningsmannen

skulle återgå till tjänstgöring vid lokalförvaltningen.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda i överensstämmelse med de besparingssakkunniga

föreslagit i fråga om personalsammansättningen å

kameralbyrån, har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den å revisionsbyrån tjänstgörande

personalen, vilket förslag icke innebär någon ändring i fråga om den nuvarande

personalsammansättningen, har ej heller föranlett till erinran

från riksdagens sida. Beträffande förslaget om uppflyttning från lönegraden

B 24 till lönegraden B 26 av sekreterarbefattningen å byrån kommer

riksdagen att senare i denna skrivelse yttra sig.

Riksdagen övergår härefter till att angiva sin ställning till Eders Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om revisionsbyråns revisionsavdelning.

Såsom propositionen utvisar, hava besparingssakkunniga föreslagit, att revisionsavdelningens

granskningsverksamhet, som för närvarande är i princip

avsedd att innefatta en fullständig detaljgranskning av tullverkets räkenskaper

i alla delar, skulle omläggas till ett system med allenast stickprovsgranskning

och ordnas så, att ett avsnitt av varje tullkammares

räkenskaper minst en gång om året komme att undergå en ingående

granskning. I den mån granskningsresultatet beträffande viss tullkammare

därtill gåve anledning, skulle emellertid revisionen kunna utsträckas, så

att tullkammarens räkenskaper under en längre tidsperiod underkastades

en noggrann kontroll i de delar, i vilka anledning till anmärkning förekommit.

Departementschefen har emellertid, med hänsyn till att ett införande

av det nya granskningssystemet icke måtte ske på bekostnad av

kontrollens effektivitet, i likhet med riksräkenskapsverket ansett, att stickprovsgranskningen

borde tillämpas blott i fråga om räkenskapsmaterial,

som förut, d. v. s. vid vederbörande lokala tullförvaltning, undergått en

fullständig och i övrigt tillfredsställande kontroll. I de fall, där så ej

kunde ske, borde enligt departementschefens mening, den av revisionsav
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209.

13

delningen verkställda granskningen såsom hittills omfatta tullförvaltnings

räkenskapsmaterial i dess helhet.

Med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att revisionskostnaderna, så

långt möjligt är, begränsas, har riksdagen i likhet med departementschefen

ansett sig icke böra ställa sig avvisande mot en övergång från nu

gällande granskningssystem till en på metodiska stickprov grundad kontroll.

Såsom departementschefen påpekat, må givetvis dock icke införandet

av det nya granskningssystemet ske på bekostnad av kontrollens

effektivitet. Detta synes ej heller bliva fallet vid bifall till vad Eders

Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit och har riksdagen alltså funnit sig böra

bifalla detta förslag. Vad angår Eders Kungl. Maj-.ts förslag i fråga om

personalsammansättningen å avdelningen i fråga, har detsamma icke givit

riksdagen anledning till erinran.

Vidkommande härefter revisionsbyråns statistiska avdelning hava de

sakkunniga för nedbringande av personalkostnaderna å avdelningen ifrågasatt,

huruvida icke det kostsamma extraheringsarbete, som föregår handelsstatistikens

sammanställning och som nu utföres centralt å avdelningen

ifråga, skulle kunna överflyttas till de lokala tullförvaltningarna, i sammanhang

varmed vissa förenklingar i arbetsmetoderna skulle å avdelningen

genomföras. Departementschefen har emellertid med tagen hänsyn

till de synpunkter, som under frågans remissbehandling framförts, icke

funnit tillrådligt att skrida till en så genomgripande omläggning av

grunderna för det viktiga handelsstatistiska arbetet, som det av besparingssakkunniga

framlagda förslaget innebure, utan att dessförinnan den ifrågasatta

nya ordningen blivit mera ingående, än vad hittills varit möjligt,

i praktiken prövad. Då det först genom en dylik prövning torde vara

möjligt att konstatera, huruvida de på vissa håll befarade olägenheterna

av decentraliseringen skola kunna undvikas och särskilt i vad mån de

kostnadsminskningar i avseende å statistiska avdelningen, som skulle

bliva följden av omläggningen, komma att motvägas av oundgängliga

utgiftsökningar vid tullförvaltningarna, har riksdagen i likhet med departementschefen

kommit till den övertygelsen, att i avvaktan på sagda prövning

den nuvarande organisationen bör tillsvidare bibehållas. På sätt

departementschefen framhållit, torde under mellantiden ingående försök

till utrönande av det föreslagna systemets ändamålsenlighet böra företagas,

varvid ock även andra möjligheter till arbetets förenkling och förbilligande

böra komma under omprövning.

Vad vidare angår den å tullbehandlingsbyrån tjänstgörande personalen,

har Eders Kungl. Maj:t — i överensstämmelse med vad besparingssakkunniga

ifrågasatt —- föreslagit utbyte av två byråinspektörstjänster (lönegraden

B 24) mot kontrollörsbefattningar i lönegraden B 21. Mot förslaget härutinnan

har riksdagen icke haft något att erinra. Till förslaget om uppflyttning

från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av föreståndaren för det

till byrån hörande huvudlaboratoriet återkommer riksdagen senare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 209.

Tullstaten.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den för tjänstgöring hos

kustbevakningsinspektören erforderliga personalen samt beträffande styrelsens

vaktpersonal har icke heller föranlett erinran från riksdagens sida.

Såsom förut antytts, har Eders Kungl. Maj:t i den föreliggande propositionen

föreslagit, att de båda sekreterartjänsterna hos styrelsen samt den

byråinspektörstjänst å styrelsens tullbehandlingsbyrå, vars innehavare vore

föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium, måtte uppflyttas från

lönegraden B 24 till lönegraden B 26. Enligt vad av statsrådsprotokollet

framgår, har allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrkt uppflyttning

av de båda förstnämnda befattningarna samt förklarat sig ej heller

vilja motsätta sig, att jämväl byråinspektörstjänsten uppflyttades i lönegrad.

Även besparingssakkunniga hava tillstyrkt förslaget härutinnan.

Då riksdagen ock för sin del kommit till den uppfattningen, att var och

en av dessa befattningar måste anses uppfylla villkoren för en placering

i den lönegrad, varom fråga är, har riksdagen jämväl i nu berörda hänseende

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom villkor för ifrågavarande byråinspektörsbefattnings uppflyttning i

lönegrad bar departementschefen, i överensstämmelse med allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, ifrågasatt, att tillträdet till befattningen skulle

göras beroende av viss förvärvad vetenskaplig högskoleutbildning, dock att

en föreskrift härutinnan icke skulle utgöra binder för den nuvarande

laboratorieföreståndaren att innebava befattningen även efter densammas

uppflyttning i högre lönegrad. Ett dylikt villkor för befattningens erhållande

synes emellertid icke böra oavvisligen stadgas, utan anser riksdagen, att

tillträde till befattningen även må böra stå öppen för den, som på grund

av praktik och tillräckliga kunskaper i varukännedom och kemi kan anses

hava förvärvat sig den för befattningens erhållande nödiga kompetensen.

Vad slutligen angår de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna

för övergång till den nya personalstaten för generaltullstyrelsen samt beräkningen

av de i styrelsens stat ingående anslagsposterna, hava förslagen härutinnan

icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen övergår härefter till att angiva sin ståndpunkt till de av Eders

Kungl. Maj:t i fråga om tullverkets lokalförvaltning framlagda särskilda

förslagen.

I propositionen har härvid först till behandling upptagits frågan om indragning

eller förändring av vissa tullkamrar och tullstationer. Eders Kungl.

Maj:ts förslag utmynnar i dels indragning av tullstationen i Neder-Kalix i

dess nuvarande form och stationens förvandling till tillfällig station, öppen

allenast under seglationstiden, dels indragning av tullstationerna i Figeholm,

Katthammarsvik, Ljugarn och Eone, dels ock under vissa angivna villkor

uppehållande på statsverkets bekostnad under seglationstiden från och med

år 1927 och så länge sådant finnes erforderligt av en tullstation å Seskarö.

Vad Eders Kungl. Maj:ts nu nämnda förslag beträffar, har i motionen 11:282

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209.

15

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungi. Maj:t begära utredning

och förslag till 1928 års riksdag angående de grunder, enligt vilka tullstationen

i Neder-Kalix kunde tillerkännas tullnederlags- och förtullningsrätt

samt att riksdagen i avvaktan på denna utredning ville avslå Eders Kungl.

Maj:ts proposition, i vad densamma avser förändring av tullstationen från

fast till tillfällig station.

De av Eders Kungl. Maj:t i nu angivna hänseenden framlagda förslagen

hava icke givit riksdagen anledning till erinran i annan mån än att riksdagen,

med hänsyn till vad i nyssberörda motion anförts och riksdagens

vederbörande utskott i övrigt under hand inhämtat, funnit sig för närvarande

icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, att tullstationen i Neder-Kalix

endast skulle hållas öppen under seglationstiden. Innan slutlig ståndpunkt tages

till denna fråga, synes det riksdagen önskvärt, att en förnyad utredning av

frågan genom generaltullstyrelsens försorg kommer till stånd. Riksdagen

förutsätter, att de önskemål och synpunkter, som i motionen framförts, därvid

komma till beaktande.

Vidkommande härefter frågan om tullkamrarnas klassificering grundar sig

Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan på en av generaltullstyrelsen i ämnet

gjord utredning. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är förslaget uppgjort

med ledning av ett poängsystem, enligt vilket varje särskild tullkammare

på grund av föreliggande uppgifter angående den totala arbetskvantiteten

vid tullkammaren för åren 1923, 1924 och 1925 tilldelats vissa

poängtal. Med användande av dessa poängtal har uträknats tullkammarens

medelpoängtal för ifrågavarande år. I de fall, då poängsiffrorna ansetts icke

giva ett riktigt uttryck åt den bakom desamma liggande arbetskvantiteten,

har hänsyn även tagits till vissa supplementära arbetsfaktorer, vilka förmenats

icke lämpligen kunna intagas bland dem, efter vilka poängtalen beräknats.

De olika tullkamrarnas inbördes ordning ur klassificeringssynpunkt har

härigenom kunnat angivas på ett enligt generaltullstyrelsens uppfattning så

tillfredsställande sätt, som under givna förhållanden rimligen kunde krävas.

Mot det sålunda använda systemet har tjänstgöringskommissionen särskilt

anmärkt, att vissa av tullkamrarnas arbetsuppgifter icke kunde jämföras med

varandra och att det för den skull vore nästan omöjligt att för sådana

arbetsuppgifter finna exponentsiffror, som möjliggjorde en rättvis jämförelse.

Departementschefen har i likhet med generaltullstyrelsen visserligen funnit

denna anmärkning vara i viss mån riktig, men ock lika med styrelsen ansett

det vara uteslutet, att en klassificering skulle kunna verkställas utan

hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. På sätt styrelsen framhållit, måste

visserligen enligt departementschefens mening bestämmandet av exponentsiffrorna

alltid bliva i större eller mindre grad subjektivt, och olika åsikter

kunde givetvis alltid göras gällande om berättigandet av de valda siffrorna.

Då departementschefen emellertid vid granskning av styrelsens förslag i

fråga om val av arbetsfaktorer och deras gruppering ävensom exponentsättning

— vilket förslag uppgjorts i samråd med tre tullförvaltare och i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 209.

nära överensstämmelse med tjänstgöringskommissionens förslag — icke

funnit anledning att däremot framställa erinran, har departementschefen

ansett sig böra biträda förslaget härutinnan.

Även om, på sätt departementschefen, enligt vad nyss nämnts, framhållit,

bestämmandet av exponentsiffrorna för tullkamrarnas arbetsuppgifter givetvis

kan bliva i större eller mindre mån subjektivt och olika åsikter kunna

framföras om berättigandet av de valda siffrorna, har riksdagen dock vid den

granskning, riksdagen ägnat det ifrågavarande förslaget, kommit till den

uppfattningen, att detsamma är av beskaffenhet att kunna godtagas. Vad

särskilt angår de nuvarande klassernas antal, har riksdagen i likhet med

departementschefen funnit skäl icke föreligga för ett frångående av den av

1922 års riksdag beslutade indelningen.

I fråga om de olika tullkamrarnas inplacering i de särskilda klasserna

har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, delade meningar gjort sig gällande.

Departementschefen har emellertid på anförda skäl (sid. 105—108 i

statsrådsprotokollet) till alla delar anslutit sig till generaltullstyrelsens i

ämnet framlagda förslag. Mot den sålunda föreslagna inplaceringen har

riksdagen för sin del ej heller funnit något att invända.

Vad härefter angår frågan om tullförvaltartjänsternas lönegradsplacering

har departementschefen, i likhet med 1926 års besparingssakkunniga

samt vissa reservanter inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

ansett sig icke kunna förorda någon förändring härutinnan. Några nya

omständigheter av beskaffenhet att böra rubba den av 1922 års riksdag

beslutade lönegradsplaceringen för befattningshavarna i fråga har nämligen

synts departementschefen icke hava blivit anförda. I likhet med de

besparingssakkunniga har departementschefen ock erinrat, att sagda års

riksdag i sin skrivelse nr 276 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari

30 juni 1923 m. m. uttalade, att riksdagen ansåge, att de platser å löneskalan,

vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag beretts de olika klasserna av

tullförvaltartjänsterna, vore väl avpassade efter omfattningen av det arbete

och ansvar, som vore förbundna med tjänsterna, samt av arbetets

beskaffenhet.

Om också riksdagen icke kunnat undgå att finna skäl föreligga för att åtminstone

vissa tullförvaltare beredes en något förbättrad löneställning,

har riksdagen emellertid ansett det icke vara lämpligt, att en revidering

av tullförvaltarnas löneförhållanden i detta sammanhang vidtages. Enligt

riksdagens mening torde ett närmare avvägande av tullförvaltarnas löneförmåner

först böra ske i samband med upptagande av frågan om dyrtidstilläggens

inarbetande i de fasta lönerna. Riksdagen anser sig sålunda

för närvarande icke böra vidtaga ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalförteckning för

lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen hava förslagen

härutinnan icke givit riksdagen anledning till erinran i annan mån än,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209.

17

att dels såsom följd av riksdagens ståndpunkt till frågan om förändring

av tullstationen i Neder-Kalix någon övertalig tullmästartjänst icke kommer

att finnas, dels ock att med inrättandet av ordinarie tullvakttjänster

vid tullstationen i Nynäshamn enligt riksdagens mening torde böra tills

vidare anstå.

Vidkommande slutligen beräkningen av de särskilda anslagen för tullstaten

samt av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag i fråga om indragnings-,

pensions- och omkostnadsstater hava denna beräkning och förslagen

härutinnan icke föranlett anmärkning från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, och då riksdagen i övrigt

icke funnit skäl till erinran mot Eders Kung!. Maj:ts förslag, får riksdagen

anmäla att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition,

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar jämte de för vederbörande

befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet med vad

av riksdagen angivits,

dels för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänt följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

anslag.................................................................... kr. 518,800

Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................................ » 166,000

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsanslag .................................................... » 37,100

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 10,123,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 140,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000 respektive 500 kronor för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.........................................» 2,082,000 kr. 13,070,800.

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 27,550.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. Ii sand. Nr 208—209• 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 209.

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 625,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr> 663,000.

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................................ kr. 47,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. in., förslagsanslag .................................... » 220,000

Hemliga utgifter.................................................... » 4,000

Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,716,250 j?r_ 1,987,550,

Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,

dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till

ett mot statens slutsumma svarande belopp av 15,748,900 kronor, att

direkt utgå av tullmedel,

dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t,

efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till

den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders

Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre

belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 444)

angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922

blivit bestämt.

Stockholm den 20 maj 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.