Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar angående pensioner och understöd, att utgå av vissa affärsdrivande verks medel.

1927-05-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:215, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar angående pensioner och understöd, att utgå av vissa affärsdrivande verks medel.

Dokumentets text

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

41

Nr 215.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1927.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar

angående pensioner och understöd, att utgå av

vissa affärsdrivande verks medel.

(Bankoutskottets utlåtande nr 37.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla sina beslut i anledning av nedannämnda

framställningar rörande pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande

verks medel.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, den 18 februari 1927 dagtecknad proposition

nr 117 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, i

punkten l:o föreslagit riksdagen medgiva, att amanuensen i generalpoststyrelsen

Carl Arvid Erixon må från och med den dag, då han entledigas

från sin anställning i generalpoststyrelsen, dock tidigast från och med den

1 juli 1927, under sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av 1,200

kronor, att utgå av postmedel.

Under erinran, att riksdagen tidigare i vissa fall beviljat pension åt ickeordinarie

befattningshavare i amanuensställning, får riksdagen, som icke

funnit anledning till erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t i förevarande

fall föreslagna pensionsbeloppet, anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning.

2:o.

Uti punkten 2:o av samma proposition nr 117 bar Eders Kungl. Maj: t

föreslagit riksdagen medgiva, att postbiträdet Anna Hildur Elmir Eriksson

må från och med den dag, då bon entledigas ur postverkets tjänst, under

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 21b—215. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 215.

sin återstående livstid åtnjuta ett årligt understöd av 1,380 kronor, att utgå

av postmedel.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majtts förevarande

framställning.

3: o.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 3:o av förevarande

proposition nr 117 gjorda framställning och med hänvisning till den i

propositionen lämnade utredningen i här avsedda ärende har riksdagen medgivit,

att till städerskorna Stina Lisa Nyqvist, född Larsdotter, Mathilda

Söderberg, född Hansson, och Elna Håkansson, född Olsson, må utbetalas

understöd med följande årliga belopp nämligen till Stina Lisa Nyqvist 240

kronor och till en var av Mathilda Söderberg och Elna Håkansson 480

kronor, att utgå av postmedel räknat från och med den dag vederbörande frånträder

sin befattning i postverkets tjänst.

4:o.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 4:o och 5:o av ifrågavarande

proposition framställda förslag rörande pension åt lokomotivföraren vid statens

järnvägar Herman Julius Lysholms änka Anna Serafina Lysholm, född

Högelin, samt rörande pension åt lokomotivföraren Anders Peter Andersson

Forsbergs änka Johanna Forsberg, född Nilsson, anmäler riksdagen sina

beslut i skrivelsen nr 216, punkterna 50:o och 51 :o.

5:o.

I punkten 6:o av propositionen nr 117 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att förre kompressorskötaren Johan Olofsson i Trollhättan

må från och med den 1 juli 1927 under sin återstående livstid uppbära ett

årligt understöd av 948 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks medel

Riksdagen vill erinra, att 1925 års riksdag beviljat årligt understöd av

vattenfallsverkets medel åt en i nämnda verks tjänst anställd kompressorskötare

med anställningsförhållanden liknande de i förevarande fall åberopade.

På grund härav och med hänsyn till vad i föreliggande ärende

blivit upplyst har riksdagen ansett sig böra medgiva, att understöd beredas

kompressorskötaren Olofsson. Mot vad Eders Kungl. Maj:t i dylikt hänseende

föreslagit har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen: får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

43

6:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:146) har hemställts, »att riksdagen

måtte tilldela f. d. biträdande postexpeditören änkefru Hilma Olivia Dahlén,

född Morén, ett årligt understöd av 1,344 kronor att, räknat från och med

den 1 oktober 1926, under hennes återstående livstid utgå av postmedel».

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen ansett sig böra

biträda det i motionen framställda förslaget; dock att det ifrågasatta underhållet

beviljats att utgå från och med den 1 januari 1927. Riksdagen —

som beslutit, att förmånen i detta fall bör benämnas pension — får sålunda

anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande motion medgivit, att

f. d. biträdande postexpeditören Hilma Olivia Dahlén, född Morén, må från

och med den 1 januari 1927 under sin återstående livstid av postmedel

uppbära en årlig pension av 1,344 kronor.

7:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:229) har hemställts, att riksdagen måtte

besluta tilldela förste postiljonen Erik Albin Salander i Luleå en ersättning

— eventuellt utgående årligen från tiden för en i motionen omnämnd olyckshändelse,

som drabbat Salander, eller på annat sätt — och avvägd såväl

med hänsyn till den minskade årliga inkomst, som Salander erhölle på

grund av utebliven befordran, som med hänsyn till de lidanden och den försvagade

hälsa, som blivit en följd av nämnda olyckshändelse, vilken utan

hans egen förskyllan träffat honom under arbete i statens tjänst.

Av den utredning, som numera förebragts i ärendet, synes framgå, att

anledning förefinnes till antagande, att Salander vid ifrågavarande olyckstillfälle

under överhängande fara för sig själv sökt rädda såväl människoliv

som statens och enskild egendom till betydande värden. Med särskilt avseende

fästat vid detta förhållande har riksdagen — oaktat enligt riksdagens

mening förevarande fall ej kan helt jämställas med det av 1921 års riksdag

behandlade ärendet angående ersättning åt förste postiljonen J. A. Almén —

funnit sig böra medgiva att särskild ersättning av statsmedel beredes

Salander för de lidanden och den uteblivna befordran, som för honom blivit

följden av olycksfallet. Med avseende å formen för och omfattningen av

nämnda ersättning har riksdagen anslutit sig till ett av generalpoststyrelsen

i ärendet avgivet, av statskontoret biträtt förslag; dock att understöd ansetts

icke böra utgå för tid före ingången av år 1927.

I likhet med generalpoststyrelsen finner riksdagen vidare billighetsskäl tala

för att Salander vid avgång ur tjänst tillerkännes pension med belopp, motsvarande

vad som tillkommer överpostiljon. Frågan härom har emellertid

icke nu ansetts böra göras till föremål för riksdagens beslut.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 215.

av förevarande motion medgivit, att förste postiljonen Erik Albin Salander

må från och med den 1 januari 1927, så länge han kvarstår i sin

befattning, av postmedel uppbära ett årligt understöd av 432 kronor, med rätt

att därå åtnjuta dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller må varda

stadgade i fråga om dyrtidstillägg å hans avlöningsförmåner såsom förste

postiljon.

8:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:61) har hemställts, att riksdagen

måtte bevilja sågverksarbetaren vid statens bruksegendom Granvik Erik

Ludvig Eriksson en årlig pension av 400 kronor att utgå från och med den

1 januari 1927.

På grund av vad i ärendet blivit upplyst finner riksdagen det vara billigt,

att sågverksarbetaren Eriksson tillerkännes någon pension av allmänna

medel. I fråga om storleken av denna pension har riksdagen — som med

avseende å den av statskontoret i avgivet utlåtande tillämpade beräkningsgrunden

åberopar vad i riksdagen i skrivelse nr 214, punkten 26:o, anfört — med

hänsyn till Erikssons långvariga anställning icke funnit anledning till erinran

mot det av statskontoret ifrågasatta beloppet 756 kronor. Pensionen

har på sätt statskontoret föreslagit beviljats från statens domäners

fond att utgå från och med månaden näst efter den, vari Eriksson lämnar

sin anställning.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av förevarande motion'' medgivit, att sågverksarbetaren vid Granviks

kronopark Erik Ludvig Eriksson må från och med månaden näst efter den,

vari han entledigas från sin anställning, under sin återstående livstid uppbära,

utöver honom tillkommande livränta, en årlig pension av 756 kronor,

att utgå från statens domäners fond.

Stockholm den 25 maj 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.