Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.

1927-05-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:222, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagen skrivelse Nr 222.

Nr 222.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1927.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren

i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 112.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 3 och II: 14) har

hemställts, att riksdagen måtte till uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret

i Kopparbergs län samt till ändrings- och reparationsarbeten inom

landsstatshuset därstädes, allt i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

uppgjorda förslag, anvisa för budgetåret 1927 —1928 ett extra reservationsanslag

av 346,000 kronor.

Vidare har i en inom riksdagen väckt motion (I: 26) hemställts, att riksdagen

ville dels till förvärv av erforderligt tomtutrymme och dels till uppförande

därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämtlands län anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 222,000 kronor.

Vad först angår den väckta frågan om nybyggnad för lantmäterikontoret

i Jämtlands län får riksdagen erinra, hurusom riksdagens år 1926 församlade

revisorer vitsordat, att nämnda, till Östersund förlagda lantmäterikontor för

närvarande har mindre tillfredsställande lokaler. Huvuddelen av lantmäterikontoret

är förlagt till stadens rådhus, där bland annat disponeras vissa

källarutrymmen, som emellertid såväl med hänsyn till belysningsförhållanden

som eljest äro olämpliga såsom arbetslokaler, vartill, enligt vad revisorerna

framhållit, kommer, att fara föreligger för där förvarade kartors och övriga

lantmäteriarkivaliers förstörelse genom fukt.

Om än alltså behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret synes ådagalagt,

har dock riksdagen ansett sig icke nu kunna bifalla den i ämnet väckta

motionen. Avgörande för riksdagen har därvid varit det outredda läge, vari

frågan om lantmäterikontorets förläggning befinner sig. Länsstyrelsen har

förordat, att en lantmäterikontorsbyggnad uppföres å en av staden kostnadsfritt

erbjuden tomt norr om stadens planlagda område intill den s. k.

fornbyn (Jamtli kallad); där skulle också plats kunna beredas för en till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 222.

tänkt arkivdepå för Jämtlands län. Lantmäteristyrelsen — liksom ock statsrevisorerna

— har ansett nämnda tomt på grand av sitt avlägsna läge vara

för ändamålet mindre lämplig; i stället har lantmäteristyrelsen tillstyrkt

nybyggnadens förläggning till en intill stadens rådhus belägen tomt, som

kan förvärvas för 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid uttalat

sig för ett antagande av det av staden gjorda anbudet om upplåtelse av

tomten norr om staden.

Olika meningar hava, såsom härav framgår, gjort sig gällande om lämpligaste

platsen för den blivande lantmäterikontorsbyggnaden.

Enligt riksdagens mening torde förevarande spörsmål, med vilket jämväl

den uppkomna frågan om anordnande av en arkivdepå i Östersund i viss

mån är sammanhängande, böra göras till föremål för ytterligare utredning.

Härvid bör också övervägas, huruvida icke nuvarande landsstatshusets

centralt belägna tomt skulle kunna lämna utrymme för någon ytterligare

statlig byggnad. Vad särskilt lantmäterikontoret angår, skulle tvivelsutan

genom dettas förläggning till nämnda tomt vinnas åtskilliga fördelar; i

detta avseende må erinras om det samarbete, som i stor utsträckning förekommer

mellan en länsstyrelse och länets lantmäterikontor. Ur dessa synpunkter

torde — vid ett eventuellt val mellan de båda andra ifrågasatta

tomtplatserna — den intill rådhuset belägna vara att föredraga.

Vad därefter angår lantmäterikontoret i Kopparbergs län, har riksdagens

vederbörande utskott efter avlagt besök på platsen ansett sig kunna vitsorda

vad i de väckta motionerna anförts rörande de nuvarande lokalernas

otillräcklighet och vådorna härav ur arbetssynpunkt. För närvarande är

lantmäterikontoret inrymt i landsstatsliuset, där överhuvud den nuvarande

utrymmesbristen är mycket framträdande.

Det framlagda förslaget till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde

ock, såvitt riksdagen kan finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande

lokalfråga. Emellertid har riksdagen ansett vanskligt att nu på enskild motion

fatta slutlig ståndpunkt till förslaget. Förevarande angelägenhet torde

böra göras till föremål för närmare övervägande i samband med den blivande

utredningen rörande nya lokaler för lantmäterikontoret i Jämtlands

län.

Under åberopande härav får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

måtte, med beaktande av de synpunkter, riksdagen ovan anfört, föranstalta

om skyndsam utredning rörande nya lokaler för lantmäterikontoren i Kopparbergs

och Jämtlands län samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet,

vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 28 maj 1927.

Me$ undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.