Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.
1927-05-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:222, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.
Dokumentets text
6
Riksdagen skrivelse Nr 222.
Nr 222.
Godkänd av första kammaren den 28 maj 1927.
Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren
i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 112.)
Till Konungen.
Uti två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 3 och II: 14) har
hemställts, att riksdagen måtte till uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Kopparbergs län samt till ändrings- och reparationsarbeten inom
landsstatshuset därstädes, allt i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
uppgjorda förslag, anvisa för budgetåret 1927 —1928 ett extra reservationsanslag
av 346,000 kronor.
Vidare har i en inom riksdagen väckt motion (I: 26) hemställts, att riksdagen
ville dels till förvärv av erforderligt tomtutrymme och dels till uppförande
därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämtlands län anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 222,000 kronor.
Vad först angår den väckta frågan om nybyggnad för lantmäterikontoret
i Jämtlands län får riksdagen erinra, hurusom riksdagens år 1926 församlade
revisorer vitsordat, att nämnda, till Östersund förlagda lantmäterikontor för
närvarande har mindre tillfredsställande lokaler. Huvuddelen av lantmäterikontoret
är förlagt till stadens rådhus, där bland annat disponeras vissa
källarutrymmen, som emellertid såväl med hänsyn till belysningsförhållanden
som eljest äro olämpliga såsom arbetslokaler, vartill, enligt vad revisorerna
framhållit, kommer, att fara föreligger för där förvarade kartors och övriga
lantmäteriarkivaliers förstörelse genom fukt.
Om än alltså behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret synes ådagalagt,
har dock riksdagen ansett sig icke nu kunna bifalla den i ämnet väckta
motionen. Avgörande för riksdagen har därvid varit det outredda läge, vari
frågan om lantmäterikontorets förläggning befinner sig. Länsstyrelsen har
förordat, att en lantmäterikontorsbyggnad uppföres å en av staden kostnadsfritt
erbjuden tomt norr om stadens planlagda område intill den s. k.
fornbyn (Jamtli kallad); där skulle också plats kunna beredas för en till
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 222.
tänkt arkivdepå för Jämtlands län. Lantmäteristyrelsen — liksom ock statsrevisorerna
— har ansett nämnda tomt på grand av sitt avlägsna läge vara
för ändamålet mindre lämplig; i stället har lantmäteristyrelsen tillstyrkt
nybyggnadens förläggning till en intill stadens rådhus belägen tomt, som
kan förvärvas för 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid uttalat
sig för ett antagande av det av staden gjorda anbudet om upplåtelse av
tomten norr om staden.
Olika meningar hava, såsom härav framgår, gjort sig gällande om lämpligaste
platsen för den blivande lantmäterikontorsbyggnaden.
Enligt riksdagens mening torde förevarande spörsmål, med vilket jämväl
den uppkomna frågan om anordnande av en arkivdepå i Östersund i viss
mån är sammanhängande, böra göras till föremål för ytterligare utredning.
Härvid bör också övervägas, huruvida icke nuvarande landsstatshusets
centralt belägna tomt skulle kunna lämna utrymme för någon ytterligare
statlig byggnad. Vad särskilt lantmäterikontoret angår, skulle tvivelsutan
genom dettas förläggning till nämnda tomt vinnas åtskilliga fördelar; i
detta avseende må erinras om det samarbete, som i stor utsträckning förekommer
mellan en länsstyrelse och länets lantmäterikontor. Ur dessa synpunkter
torde — vid ett eventuellt val mellan de båda andra ifrågasatta
tomtplatserna — den intill rådhuset belägna vara att föredraga.
Vad därefter angår lantmäterikontoret i Kopparbergs län, har riksdagens
vederbörande utskott efter avlagt besök på platsen ansett sig kunna vitsorda
vad i de väckta motionerna anförts rörande de nuvarande lokalernas
otillräcklighet och vådorna härav ur arbetssynpunkt. För närvarande är
lantmäterikontoret inrymt i landsstatsliuset, där överhuvud den nuvarande
utrymmesbristen är mycket framträdande.
Det framlagda förslaget till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde
ock, såvitt riksdagen kan finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande
lokalfråga. Emellertid har riksdagen ansett vanskligt att nu på enskild motion
fatta slutlig ståndpunkt till förslaget. Förevarande angelägenhet torde
böra göras till föremål för närmare övervägande i samband med den blivande
utredningen rörande nya lokaler för lantmäterikontoret i Jämtlands
län.
Under åberopande härav får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
måtte, med beaktande av de synpunkter, riksdagen ovan anfört, föranstalta
om skyndsam utredning rörande nya lokaler för lantmäterikontoren i Kopparbergs
och Jämtlands län samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet,
vartill utredningen må föranleda.
Stockholm den 28 maj 1927.
Me$ undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.