Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående ändringar i visst syfte i folkskolans undervisningsplan.

1927-06-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:255, Skrivelse till Konungen, angående ändringar i visst syfte i folkskolans undervisningsplan.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

13

Nr 255.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1927.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående ändringar i visst syfte

i folkskolans undervisningsplan.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning, att utredning måtte verkställas,

om vilka ändringar i folkskolans undervisningsplan, som vore nödvändiga, för

att den tvååriga fortsättningsskolans kurser skulle kunna inhämtas under ett

sjunde skolår.

I den ordning, 46 § riksdagsordningen stadgar, har vederbörande utskott

inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen.

I den mån syftet med förevarande motion är att inom samhällen med en

sexårig A-skola på frivillighetens väg främja utvecklingen av ett sjunde obligatoriskt

skolår, finner riksdagen det i hög grad beaktansvärt. Otvivelaktigt

skulle en omläggning av det sjunde skolåret i mera praktisk riktning, än vad

fallet är enligt 1919 års undervisningsplan, vara ägnad att främja en sådan

utveckling. Önskemål i detta hänseende framträdde redan vid undervisningsplanens

utfärdande, vilket framgår av såväl föredragande departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet som den överarbetning av folkskolöverstyrelsens

förslag till undervisningsplan, vilken före dess definitiva utfärdande ägde

rum inom ecklesiastikdepartementet och vilken överarbetning berörde jämväl

kursplanerna för det sjunde skolåret. Likartade krav hava gång efter annan

framställts såväl vid lärarmöten som i den offentliga diskussionen i övrigt. Senast

har, enligt vad riksdagen inhämtat, till skolöverstyrelsen inlämnats en

framställning i ärendet från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening,

däri, bland annat, hemställes, att åtgärder måtte vidtagas för

åstadkommande av sådana ändringar i undervisningsplanens bestämmelser rörade

den sjuåriga folkskolan, att kursplanerna bliva desamma som för sexårig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 255.

folkskola och att det sjunde årets kursplaner komma att upptaga nytt lärostoff,

bland annat för en praktiskt betonad linje.

Till de önskemål, som i här berörda hänseenden framställts i motionen, ansluter

sig jämväl riksdagen. Att bland de nya kursmoment, som vid en omläggning

av det sjunde skolåret borde tillkomma, framför allt böra ingå sådana,

som äga särskild betydelse för det praktiska och medborgerliga livet, finner

riksdagen självfallet. Sålunda delar riksdagen motionärernas mening, att de i

fortsättningsskolornas kurs ingående ämnena — framför allt medborgarkunskap

samt en på det praktiska livets förhållanden inriktad undervisning i modersmålet

— böra inarbetas i det sjunde årets kursplan. Likaledes håller riksdagen

före, att olika typer av kursplaner böra uppgöras. Med den rika skiftning,

vårt samhällsliv numera erbjuder, bör folkskolan i sin sjunde klass, likaväl

som fortsättningsskolan, lämna utrymme för olika bildningslinjer, såväl

de på det praktiska arbetet mera inriktade som sådana av övervägande allmänbildande

natur. Skoldistrikten böra beredas frihet att välja mellan olika typer

av kursplaner, och jämväl i övrigt böra möjligheter till jämkningar med avseende

på såväl kurs- som timplaner hållas öppna.

Vad därefter vidkommer frågan, huruvida ett sjunde skolår bör befria från

all fortsättningsskolplikt, kunna meningarna vara mera delade. Å ena sidan

synes man kunna antaga, att införandet av en sådan föreskrift kan komma att i

åtskilliga samhällen, som nu hava endast sexårig A-skola, främja upprättandet

av en sjuårig folkskola. Men å andra sidan måste uppmärksamhet ägnas åt

spörsmålet, om vilket inflytande en föreskrift av nyss angivet innehåll kan

komma att utöva på skolförhållandena i de skoldistrikt, som redan inrättat

obligatorisk sjuårig folkskola jämte ett- eller tvåårig fortsättningsskola. Vidare

måste övervägas, hur ett sådant beslut kan komma att inverka på skolor av andra

typer än de i motionen berörda A-skolorna.

Riksdagen har vid ett övervägande av motionen i denna del stannat vid att

icke på frågans nuvarande ståndpunkt taga bestämd ställning till förslaget om

att genomgång av en obligatorisk sjuårig folkskola skulle befria från all fortsättningsskolplikt.

Detta spörsmål synes emellertid förtjäna att komma under

närmare bedömande i samband med den utredning, som riksdagen finner sig

böra förorda beträffande sjunde folkskolårets omläggning. Ävenledes synes

en inom vederbörande utskott framkommen tanke, att i samband med inrättande

av en sjuårig folkskola den ettåriga fortsättningsskolan till tiden förlädes i

omedelbar anslutning till det sista skolåret, förtjäna ett mera ingående övervägande.

Frågan om åtgärder för att förhindra en försämring av skolväsendet,

där man redan infört ett obligatoriskt sjunde skolår jämte ett- eller tvåårig

fortsättningsskola, synes också i detta sammanhang böra beaktas.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj :t täcktes taga under omprövning, huruvida sådana ändringar böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

15

vidtagas i folkskolans undervisningsplan, att det sjunde skolårets kursplan

kommer att inrymma jämväl den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsättningsskolans

undervisning.

Stockholm den 2 juni 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.