Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till främjande av bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.

1927-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:272, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till främjande av bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Nr 2/2.

Godkäncl av första kammaren den 8 juni 1927.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående län till främjande av

bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 114 och memorial nr 155.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1927 dagtecknad proposition,

nr 107, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

att för år 1928 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amorteringar

för år 1927 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll

angivna grunder, än även att för samma ändamål och enligt

enahanda grunder må disponeras såsom nya lån ur statsverkets fond

av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för

år 1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1927

ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda räntor

och amorteringar uppgår till sammanlagt högst 6,000,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner,

vari hemställts,

i den ena (motionen II: 301) att riksdagen, med avslag å de av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna förändringar av grunderna för lån ur statens bostadslånefond,

måtte besluta, att det av Eders Kungl. Maj:t i proposition

nr 107 för lån till bostadsändamål äskade beloppet av högst 6,000,000

kronor må disponeras och fördelas efter samma grunder som de av 1926

års riksdag till bostadsproduktionens främjande anvisade medel; samt

i den andra (motionen II: 342) bl. a. bibehållande av de nuvarande

grunderna för utlåningen.

Den av statens byggnadsbyrå i ärendet förebragta utredningen har

synts riksdagen till fyllest ådagalägga, att, även om läget på bostads
-

1189 27

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 272.

marknaden efter den genomgångna krisen i viss mån förbättrats, en kännbar

knapphet på bostäder, enkannerligen för de mindre bemedlade klasserna,

ännu är på åtskilliga håll rådande. Fortsatta statliga åtgärder för

bostadsproduktionens främjande synas därför riksdagen önskvärda och

motiverade. I betraktande härav och med hänsyn till den utomordentliga

betydelsen av en tillfredsställande bostadsstandard har riksdagen sålunda

ansett sig böra medgiva, att produktionen allt fortfarande understödjes

och synes riksdagen, att detta lämpligast bör ske på sätt, som

för närvarande är fallet, d. v. s. genom lån ur statens bostadslånefond.

Yad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu

gällande villkoren och föreskrifterna med vissa skärpningar böra bibehållas

oförändrade. Dessa skärpningar gå ut på dels att den nu medgivna räntefrilieten

under första kalenderåret hädanefter skulle bortfalla, dels att låneförmedlande

kommun skulle äga rätt att bereda sig viss gottgörelse, förslagsvis

en procent, å den förmedlade krediten, dels ock att den övre belåningsgränsen

skulle sättas till sjuttiofem procent, med möjlighet dock att

beträffande stenhus inom stads planlagda område höja belåningsgränsen till

80 procent. Härjämte har i fråga om lånens utanordnande ifrågasatts, att

såsom regel skulle gälla, att lanen utanordnades först efter byggnadsföretagets

fullbordande, dock att departementschefen ansett lämpligast, att man

endast i nu gällande författning uteslöte bestämmelserna om skyldighet för

laneförmedlare att utanordna lånet successivt i man av byggnadsföretagets

fortskridande.

Såsom nämnts, har i motionen II: 301 hemställts, att riksdagen måtte,

med avslag å de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna avgrunderna

för lån ur statens bostadslånefond, besluta, att det av Eders

Kungl. Maj:t i propositionen för lån till bostadsändamål äskade beloppet

finge disponeras och fördelas efter samma grunder som de av 1926 års

riksdag till bostadsproduktionens främjande anvisade medlen.

För egen del har riksdagen funnit nu gällande lånevillkor och föreskrifter

böra i huvudsak bibehållas oförändrade. I ett par avseenden har

riksdagen dock ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om

skärpningar av dessa villkor. Enligt riksdagens mening synes sålunda

den nu medgivna räntefrilieten under första kalenderåret böra bortfalla

samt en övre belåningsgräns fastställas för lån ur bostadslånefonden.

Denna gräns synes riksdagen böra bestämmas på sätt Eders Kungl. Maj:t

föreslagit. Härjämte vill riksdagen hava uttalat, att i de fall, då kommun

står såsom laneförmedlare, lånen böra såsom regel utanordnas på

sätt nu är fallet samt att det torde böra ankomma på Eders Kungl. Maj:ts

prövning att vid enskild låneförmedling bestämma tidpunkten för lånens

utanordnande.

Vad angar storleken av det maximibelopp, varmed bostadslånefonden

bör utökas, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 267- 172.

1188 89 27 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser

bestridande av kostnaderna för statens byggnadsbyrås verksamhet, har förslaget

härutinnan icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att för år 1928 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande

amorteringarna för år 1927 må disponeras till beredande av nya lån ur

fonden i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 11 februari 1927 förordade grunder med av riksdagen

här ovan angivna ändringar, än även att för samma ändamål och enligt

enahanda grunder må disponeras såsom nya lån ur statsverkets fond av

rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år

1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1927 ytterligare

så stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda räntor och

amorteringar uppgår till sammanlagt högst 6,000,000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.