Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till främjande av bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.
1927-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:272, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till främjande av bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
12
Riksdagens skrivelse Nr 272.
Nr 2/2.
Godkäncl av första kammaren den 8 juni 1927.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående län till främjande av
bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 114 och memorial nr 155.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1927 dagtecknad proposition,
nr 107, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva,
att för år 1928 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amorteringar
för år 1927 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll
angivna grunder, än även att för samma ändamål och enligt
enahanda grunder må disponeras såsom nya lån ur statsverkets fond
av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för
år 1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1927
ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda räntor
och amorteringar uppgår till sammanlagt högst 6,000,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner,
vari hemställts,
i den ena (motionen II: 301) att riksdagen, med avslag å de av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna förändringar av grunderna för lån ur statens bostadslånefond,
måtte besluta, att det av Eders Kungl. Maj:t i proposition
nr 107 för lån till bostadsändamål äskade beloppet av högst 6,000,000
kronor må disponeras och fördelas efter samma grunder som de av 1926
års riksdag till bostadsproduktionens främjande anvisade medel; samt
i den andra (motionen II: 342) bl. a. bibehållande av de nuvarande
grunderna för utlåningen.
Den av statens byggnadsbyrå i ärendet förebragta utredningen har
synts riksdagen till fyllest ådagalägga, att, även om läget på bostads
-
1189 27
13
Riksdagens skrivelse Nr 272.
marknaden efter den genomgångna krisen i viss mån förbättrats, en kännbar
knapphet på bostäder, enkannerligen för de mindre bemedlade klasserna,
ännu är på åtskilliga håll rådande. Fortsatta statliga åtgärder för
bostadsproduktionens främjande synas därför riksdagen önskvärda och
motiverade. I betraktande härav och med hänsyn till den utomordentliga
betydelsen av en tillfredsställande bostadsstandard har riksdagen sålunda
ansett sig böra medgiva, att produktionen allt fortfarande understödjes
och synes riksdagen, att detta lämpligast bör ske på sätt, som
för närvarande är fallet, d. v. s. genom lån ur statens bostadslånefond.
Yad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu
gällande villkoren och föreskrifterna med vissa skärpningar böra bibehållas
oförändrade. Dessa skärpningar gå ut på dels att den nu medgivna räntefrilieten
under första kalenderåret hädanefter skulle bortfalla, dels att låneförmedlande
kommun skulle äga rätt att bereda sig viss gottgörelse, förslagsvis
en procent, å den förmedlade krediten, dels ock att den övre belåningsgränsen
skulle sättas till sjuttiofem procent, med möjlighet dock att
beträffande stenhus inom stads planlagda område höja belåningsgränsen till
80 procent. Härjämte har i fråga om lånens utanordnande ifrågasatts, att
såsom regel skulle gälla, att lanen utanordnades först efter byggnadsföretagets
fullbordande, dock att departementschefen ansett lämpligast, att man
endast i nu gällande författning uteslöte bestämmelserna om skyldighet för
laneförmedlare att utanordna lånet successivt i man av byggnadsföretagets
fortskridande.
Såsom nämnts, har i motionen II: 301 hemställts, att riksdagen måtte,
med avslag å de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna avgrunderna
för lån ur statens bostadslånefond, besluta, att det av Eders
Kungl. Maj:t i propositionen för lån till bostadsändamål äskade beloppet
finge disponeras och fördelas efter samma grunder som de av 1926 års
riksdag till bostadsproduktionens främjande anvisade medlen.
För egen del har riksdagen funnit nu gällande lånevillkor och föreskrifter
böra i huvudsak bibehållas oförändrade. I ett par avseenden har
riksdagen dock ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om
skärpningar av dessa villkor. Enligt riksdagens mening synes sålunda
den nu medgivna räntefrilieten under första kalenderåret böra bortfalla
samt en övre belåningsgräns fastställas för lån ur bostadslånefonden.
Denna gräns synes riksdagen böra bestämmas på sätt Eders Kungl. Maj:t
föreslagit. Härjämte vill riksdagen hava uttalat, att i de fall, då kommun
står såsom laneförmedlare, lånen böra såsom regel utanordnas på
sätt nu är fallet samt att det torde böra ankomma på Eders Kungl. Maj:ts
prövning att vid enskild låneförmedling bestämma tidpunkten för lånens
utanordnande.
Vad angar storleken av det maximibelopp, varmed bostadslånefonden
bör utökas, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 267- 172.
1188 89 27 3
14
Riksdagens skrivelse Nr 272.
Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser
bestridande av kostnaderna för statens byggnadsbyrås verksamhet, har förslaget
härutinnan icke givit riksdagen anledning till erinran.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att för år 1928 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande
amorteringarna för år 1927 må disponeras till beredande av nya lån ur
fonden i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 11 februari 1927 förordade grunder med av riksdagen
här ovan angivna ändringar, än även att för samma ändamål och enligt
enahanda grunder må disponeras såsom nya lån ur statsverkets fond av
rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år
1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1927 ytterligare
så stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda räntor och
amorteringar uppgår till sammanlagt högst 6,000,000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.