Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående beredande av större möjlighet för skoldistrikt att vid minskning av antalet barn indraga skolor eller skolavdelningar.

1927-06-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:296, Skrivelse till Konungen, angående beredande av större möjlighet för skoldistrikt att vid minskning av antalet barn indraga skolor eller skolavdelningar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 296.

3

Nr 296.

Godkänd av första kammaren den 10 juni 1927.

Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beredande

av större möjlighet för skoldistrikt att vid minskning

av antalet barn indraga skolor eller skolavdelningar.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning, att utredning måtte komma

till stånd, om vilka åtgärder, som böra vidtagas för att bereda större

möjlighet för skoldistrikt att vid minskning av antalet barn indraga skolor

eller skolavdelningar.

Riksdagens vederbörande utskott har i den ordning, 46 § riksdagsordningen

stadgar, inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen,

varjämte svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet och

Sveriges allmänna folkskolärareförening beretts tillfälle att uttala sig i

frågan.

Det torde icke kunna förnekas, att den nuvarande organisationen av

skolväsendet i visst avseende saknar tillräcklig anpassningsförmåga efter

de ändrade förhållanden, som på några orter under de senaste åren framträtt.

Denna bristande anpassningsförmåga torde framdeles komma att

ännu tydligare ge sig till känna. Den minskade nativiteten bär nämligen

på vissa trakter verkat så, att barnantalet inom folkskolorna avsevärt minskats

och under de närmaste åren kommer att ytterligare minskas. Befolkningens

ökade rörlighet mellan skilda orter, bland annat till följd av

den industriella verksamhetens inskränkning eller upphörande, bär även

på sina håll starkt bidragit till en kraftig nedgång av de skolpliktiga

barnens antal.

Även om denna nedgång i barnantalet mången gång kan medföra, att

klasserna komma att omfatta ett mindre antal lärjungar och undervisningen

som följd därav bliva bättre, inträffar det dock stundom, att minskningen

av antalet barn i den skolpliktiga åldern blir så avsevärd, att

vissa skolor eller skolavdelningar bliva överflödiga och med fördel skulle

kunna indragas; en dylik indragning är emellertid under nuvarande förhållanden

ej alltid lätt att få till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagms skrivelse Nr 296.

I de till riksdagens vederbörande utskott inkomna yttrandena finnas

angivna åtskilliga förslag till åtgärder för den ovan påpekade svårighetens

avhjälpande, vilka förslag riksdagen finner vara värda beaktande. Det

synes sålunda kunna vara lämpligt, att, då en lärartjänst blir ledig, skolrådet

eller folkskolestyrelsen inhämtar folkskoleinspektörens mening om

tjänstens behövlighet, innan den ledigförklaras. Man kan vidare tänka

sig möjligheten, att anordningen med statsbidrag till inackordering av

skolbarn och till skolskjutsar ytterligare utvidgas. Det torde även vara

av vikt, att frågan om inrättandet av s. k. kommunalförbund för tillgodoseende

av skolväsendets krav mera beaktas. I många fall skulle säkerligen

inrättandet av kommunalförbund kunna medföra både bättre skolformer

och bättre undervisning och samtidigt lägre kostnader för de deltagande

skoldistrikten liksom för staten. Även andra utvägar torde kunna

tänkas, vilka en eventuell utredning bör taga sikte på, såsom till exempel

hänvisning av barn från ett skoldistrikt till ett angränsande för erhållande

av undervisning.

Riksdagen vill emellertid härvid bestämt framhålla nödvändigheten av

att, vilka åtgärder som än kunna ifrågakomma, kommunernas självbestämningsrätt,

särskilt då det gäller anställandet av lärare, ej trädes för nära,

samt att man ej vidtager sådana förändringar i lärarnas anställningsförhållanden,

att de ordinarie tjänsterna förlora sin egentliga karaktär.

Riksdagen anser således, att en utredning bör komma till stånd för att

om möjligt finna utvägar för de påtalade olägenheternas undanröjande,

men också att man bör framgå med varsamhet, när det gäller att vidtaga

åtgärder i ämnet. Några bestämda linjer, efter vilka utredningen bör

bedrivas, böra enligt riksdagens mening ej utstakas, utan alla vägars framkomlighet

bör prövas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla om

utredning och förslag rörande vilka åtgärder, som böra vidtagas för att

bereda större möjlighet för skoldistrikt att vid minskning av antalet barn

indraga skolor eller skolavdelningar.

Stockholm den 10 juni 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.