Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk dels ock i ämnet väckta motioner.

1927-06-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:326, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 886.

Nr 326.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1927.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående uppsikt

å vissa jordbruk dels ock i ämnet väckta motioner.

(Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande

nr 2 och memorial nr 4.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 24 februari 1927 dagtecknad proposition, nr 191, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat

förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk.

I samband med berörda proposition har riksdagen till behandling förehaft

tretton i anledning av densamma väckta motioner.

Med överlämnande av riksdagens sammansatta andra lag- och jordbruksutskotts

utlåtande nr 2 och memorial nr 4 får riksdagen anmäla, att Eders

Kungl. Maj :ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande

Lag

angående uppsikt å vissa jordbruk.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Är brukningsdel av den beskaffenhet och omfattning och tillhör den sådan

ägare, att med avseende å arrende därav gäller lagen om arrende av viss

jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand eller vad i lagen om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 826.

17

nyttjanderätt till fast egendom är särskilt stadgat om jordbruksarrenden under

bolag och med dem likställda jordägare, skall uppsikt hållas däröver att

brukningsdelen ej vanhävdas, vare sig därigenom att jordbruket så vanskötes,

att dess vidmakthållande äventyras, eller därigenom att nödiga byggnader

bortföras eller lämnas utan underhåll.

2§.

Är brukningsdel utarrenderad, skall, där ej sådant fall är för handen, varom

i 9 § första stycket sägs, vad i denna lag stadgas äga tillämpning allenast beträffande

nödiga byggnader.

3 §.

Till vanhävd är ej att hänföra nedläggande av jordbruk å äga, som på grund

av sin naturliga beskaffenhet eller annan omständighet måste anses alldeles

olämplig för jordbruk.

Ej heller skall såsom vanhävd anses att byggnad, som genom sammanslagning

av brukningsdelar blivit obehövlig, bortföres eller lämnas utan underhåll,

såvida brukningsdelarna till beskaffenhet och omfattning äro sådana, att först

genom deras sammanslagning uppkommer jordbruk, därav brukaren kan erhålla

sin huvudsakliga bärgning.

4 §.

För uppsiktens utövande skall för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde

finnas en jordbrukskommission. Kommissionen skall bestå av tre ledamöter,

nämligen en ordförande, utsedd av Konungen, och två andra ledamöter,

valda den ena av landstinget och den andra av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Samtliga ledamöter utses för en tid av tre år. För varje

ledamot utses ock en suppleant för samma tid.

Kommissionen har att ställa sig till efterrättelse det reglemente, som Konungen

fastställer efter det kommissionen avgivit förslag samt landstinget och

hushållningssällskapets förvaltningsutskott däröver blivit hörda.

5 §•

Där på grund av inkommen anmälan eller eljest kommissionen finner skälig

anledning antaga, att brukningsdel är utsatt för vanhävd, äger kommissionen

till företagande av syn å brukningsdelen förordna tre gode män, vilka utses

bland dem, som i orten äro valda till nämndemän eller till ledamöter i ägodelningsrätt

eller till gode män vid lantmäteriförrättning. Till synemän må ock,

där så finnes lämpligt, väljas lantbruksingenjör eller jordbrukskonsulent.

De sålunda utsedda synemännen skola å stället undersöka förhållandet och

däröver till kommissionen avgiva redogörelse jämte förslag till de åtgärder,

som för vanhävdens avhjälpande må finnas nödiga.

Bihang till riksdadens protokoll 1927. lk saml. Nr 325—326.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 326.

6 §.

Finner kommissionen efter övervägande av synemännens utlåtande, att vanhävd

föreligger, skall kommissionen med ägaren söka träffa skriftlig överenskommelse,

varigenom denne åtager sig att inom viss tid, högst fyra år, vidtaga

erforderliga åtgärder till vanhävdens avhjälpande. I överenskommelsen skall

angivas, vilka särskilda åtgärder det åligger ägaren att vidtaga, ävensom

ifråga om varje särskild åtgärd utsättas den tid, inom vilken åtgärden skall

vara fullgjord.

Kan ej sådan överenskommelse träffas eller fullgör ej ägaren sitt åtagande,

äger kommissionen vid rätten i den ort, där fastigheten är belägen, anhängiggöra

och utföra talan mot ägaren.

7 §•

Har jämlikt 6 § talan blivit instämd till rätten, äger rätten föreskriva de

åtgärder, som erfordras för vanhävdens avhjälpande, samt förelägga ägaren

för en var av åtgärderna viss tid, högst fyra år, inom vilken åtgärden skall

vara fullgjord.

Försittes sådan tid, äger rätten på yrkande av kommissionen giva ägaren det

nya föreläggande i fråga om vanhävdens avhjälpande, som med avseende å

brukningsdelens skick då må finnas erforderligt.

8 §.

Eftersättes åtgärd, för vars fullgörande tid blivit bestämd jämlikt 6 § eller

7 § första eller andra stycket, skall, där’ ägaren är bolag eller förening, en var,

som under den föresätta tiden enligt stadgande i lag ägt företräda bolaget eller

föreningen, dömas att bota minst två hundra, högst fem tusen kronor; dock

vare den, som finnes ej hava i avsevärd grad bidragit därtill att åtgärden icke

blivit fullgjord, från ansvar fri. Är ägaren enskild person, skall vad nu är sagt

om företrädare för bolag eller förening äga motsvarande tillämpning å honom

och den eller dem, som enligt stadgande i lag må hava företrätt honom.

9 §.

Upplåtes brukningsdel på arrende efter det densamma varit föremål för syn,

varom ovan sagts, är ägaren ansvarig för avhjälpande jämväl av den å jorden

vid synen befintliga vanhävden.

Har efter sådan syn brukningsdel genom köp, byte eller gåva övergått till

ny ägare, är ändock förre ägaren ansvarig för avhjälpande av den vid synen

befintliga vanhävden, där ej med kommissionens medgivande ansvarigheten

övertagits av nye ägaren. Vad nu stadgats om förre ägarens ansvarighet för

vanhävdens avhjälpande medför ej befrielse för nye ägaren från den ansvarighet

för vanhävden, som jämlikt denna lag må åligga honom.

Innehavare av jord är skyldig tåla att annan, som är ansvarig för avhjälpande

av befintlig vanhävd, vidtager de åtgärder å fastigheten, som därför erfordras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 326.

19

10 §.

Anser kommissionen, att tillämpning av den i 8 § stadgade bötespåföljd bör

äga rum, skall kommissionen uppdraga åt allmän åklagare att utföra åtalet.

Utan uppdrag, som nu sagts, må dylikt åtal ej anhängiggöras av allmän åklagare.

11 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och må i händelse av

bristande tillgång till deras gäldande ej förvandlas till frihetsstraff.

12 §.

För syneförrättning skola synemännen njuta ersättning av allmänna medel

enligt vad särskilt stadgas.

Har åtagande enligt 6 § eller föreläggande enligt 7 § ägt rum, är jordägaren

skyldig att gälda kostnaden för den i ärendet enligt 5 § förrättade syn.

13 §.

Mål, som enligt denna lag anhängiggöres vid domstol, skall behandlas i den

för brottmål stadgade ordning; skolande om fullföljd av kommissionens talan

mot hovrätts utslag gälla vad i 30 kap. 6 § 3 mom. rättegångsbalken är föreskrivet

rörande allmänt åtal.

14 §.

Brukningsdel må tagas i anspråk för bostadsändamål eller för beredande av

plats för industriell anläggning eller i annat liknande syfte, om Konungens befallningshavande

efter kommissionens hörande prövar det nödigt.

Prövas i annat fall än i 3 § andra stycket sägs synnerliga skäl föreligga, att

brukningsdel sammanslås med annan, äger ock Konungens befallningshavande

efter kommissionens hörande tillåta att byggnad, som genom sammanslagningen

blir obehövlig, bortföres eller lämnas utan underhåll.

över Konungens befallningshavandes beslut i ärende, som nu sagts, må

klagan föras i den ordning, som för ekonomimal i allmänhet är stadgad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1928. Dock må lagen ej tillämpas,

där brukningsdel är genom avtal, träffat före nämnda dag, till annan upplåten

med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren icke i händelse av

brukningsdelens vanvårdande kan skiljas från nyttjanderätten. Ej heller äger

lagen tillämpning med avseende å jord, varå redan vid lagens ikraftträdande

jordbruket var fullständigt förfallet. Jordbrukskommission, som vid lagens

ikraftträdande är utsedd med stöd av äldre lag, skall under den tid, för vilken

den blivit tillsatt, fortfarande utöva uppsikten; och skall i händelse av

ledamots avgång äldre lag gälla beträffande utseende av ny ledamot för återstående

tid.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 326.

Lagen den 25 juni 1909 (nr 57 s. 13) angående uppsikt å vissa jordbruk i

Norrland, Dalarne och Värmland skall upphöra att gälla den 1 januari 1928,

dock att den fortfarande skall tillämpas dels i fråga om sådana brukningsdelar,

å vilka den nya lagen i följd av vad i föregående stycke stadgats ej är tillämplig,

dels ock å mål, som före den 1 januari 1928 anhängiggjorts eller som därefter

anhängiggöras på grund av att ägaren eftersatt vad han före sagda dag

åtagit sig eller förklarats skyldig utföra.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagen den 25

juni 1909, skall hänvisningen i stället avse denna lag.

Stockholm den 7 juni 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1927. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

272219

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.