Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

1927-04-02 · 44 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:4a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

1

Nr 4 A.

Godkänd av första kammaren den 2 april 1927.

Godkänd av andra kammaren den 2 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda

framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1927—1928 under riksstatens fjärde huvudtitel,

innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 4, 26 och 27.)

Till Konungen.

I. DEPARTEMENTET.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Eders

Kungl. Maj:t i avseende å fjärde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen att dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av

den å försvarsdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen

i lönegraden B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden

B 15, dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 191,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag...................................... » 22,600: —

Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna » 31,740: —

Förslagsanslag kronor 245,840: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag...................................................... kronor 41,000: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 288,280

kronor, med 1,440 kronor till 286,840 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 saml. Nr 4 A.

726 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Enligt Eders Kungl. Majrts nu framlagda förslag skulle den å försvarsdepartementets

stat i lönegraden B 22 placerade registratorstjänsten, som för

närvarande är vakant, från och med den 1 juli 1927 indragas och i stället å

departementets stat uppföras en registratorstjänst i lönegraden B 15. I samband

härmed skulle den i ordinarie avlöningsstaten ingående anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas med i runt tal 2,400 kronor,,

motsvarande skillnaden i avlöning för befattningshavare i lönegraden B 22

och i B 15.

Personalen å lantförsvarets kommandoexpedition skall enligt 1925 års

härordningsbeslut utgöras av, bl. a., 7 pensionerade officerare och 2 pensionerade

underofficerare med arvoden å departementets stat. För nästkommande

budgetår har departementschefen nu ansett, att å staten borde beräknas

arvoden för samtliga dessa befattningar. Härav föranledes en ökning

av anslagsposten för arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna

med 10,560 kronor. Departementschefen har framhållit, att, därest det befunnes

lämpligt att å ifrågavarande befattningar placera beställningshavare,

som överförts till övergångsstat, berörda arvoden icke avsåges att utgå.

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition skall enligt 1925 års härordningsbeslut

vara regementsofficer. Denna formulering av beslutet har

emellertid synts departementschefen ej böra utgöra hinder för att, därest så

undantagsvis befunnes vara av omständigheterna påkallat, å befattningen i

fråga placeras en officer av högre grad än regementsofficers.

A anslagsposten till avlöningar åt personal å övergångsstat finnes för

närvarande upptaget ett belopp av 50,600 kronor. Då eu av de å övergångsstat

uppförda förste kanslisekreterarna överflyttats till annat departement,

har nyssnämnda belopp ansetts kunna minskas till, i avrundat tal,

41,000 kronor.

För den på försvarsdepartementet ankommande regeringsrättsföredragningen

avses, enligt 1926 års riksdags beslut, under innevarande budgetår

en extra förste kanslisekreterare. Med hänsyn därtill, att anslagsposten för

personal å övergångsstat förutsatts icke komma att till fullo tagas i anspråk

för avlönande av den å övergångsstat uppförda personalen, har avlöningen

åt regeringsrättsföredraganden ansetts kunna utgå från nämnda anslagspost.

Att döma av den ännu förefintliga balansen av regeringsrättsärenden har

departementschefen ansett det bliva erforderligt att åtminstone under större

delen av nästkommande budgetår för avarbetande av denna balans bibehålla

en extra förste kanslisekreterare såsom regeringsrättsföredragande.

I likhet med vad som skett i fråga om övriga statsdepartement har Kungl.

Maj:t, såsom ovan nämnts, föreslagit, att registratorsbefattningen i försvarsdepartementet,

nu i lönegraden B 22, skulle utbytas mot en tjänst i lönegraden B 15.

Enligt riksdagens mening synas emellertid åtskilliga skäl tala för att beträffande

denna registratorsbefattning tillämpa samma förfarande, som vidtagits

i fråga om registratorsbefattningen å lantförsvarets kommandoexpedition,

vilken befattning är avsedd att uppehållas av en pensionerad officer med ett

arvode av 3,180 kronor för år. Riksdagen anser därför, att för registrators
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

befattningen i departementet'' bör uppföras ett särskilt arvode med nämnda

belopp. För den händelse det skulle anses lämpligt att å befattningen i

fråga placera en officer å övergångsstat, bör givetvis detta arvode icke utgå.

Anslagsposten till ordinarie tjänstemän torde, med hänsyn till vad sålunda

anförts, böra för budgetåret 1927—1928 upptagas med ett till 186,600

kronor nedsatt belopp. För arvoden till registratorn i departementet samt

till viss i kommandoexpeditionerna anställd personal bör beräknas ett belopp

av (3,180 + 31,740=) 34,920 kronor. Slutligen synes för anslagets avjämnande

böra för avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m. å kansliavdelningen

upptagas ett belopp av 22,680 kronor.

I anledning av departementschefens uttalande att det undantagsvis kunde

befinnas påkallat att å befattningen såsom chef för lantförsvarets kommandoexpedition

placera en officer av högre grad än regementsofficers, har riksdagen

velat såsom sin mening framhålla, att detta endast bör ske för kortare

tid och givetvis icke får innebära, att officer med generals avlöning i lönegraden

O 8 placeras såsom chef för kommandoexpeditionen.

I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag icke särskilt uttalande

från riksdagens sida.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels, med uteslutande av den å försvarsdepartementets ordinarie stat uppförda

registratorsbefattningen i lönegraden B 22, beslutat, att i staten skall

till en registrator i försvarsdepartementet uppföras ett arvode å 3,180 kronor

för år;

dels godkänt följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att till
-

lämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag ...................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal

å kommandoexpeditionerna................................... » 34,920: —

Förslagsanslag kronor 244,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag......................................................... kronor 41,000: —

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 288,280

kronor, med 3,080 kronor till 285,200 kronor.

II. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

med godkännande av vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

januari 1927 fogat förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under

budgetåret 1927—1928, i riksstaten för samma budgetår upptagit ordinarie

förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp, 532,668 kronor.

3:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande av

arméförvaltningens verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

anslag av 32,900 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för

generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, generalstaben,

artilleristaben, kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med

biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,

krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, underofficersskolan m. m.,

truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och

majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna

och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar

m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen

i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928 från

den tidpunkt, Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma,

dels medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under

avlöningsanslaget må äga tillämpning,

dels godkänna de i en vid åberopade statsrådsprotokollet fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. in.» under rubriken »A. Arvoden

till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber

och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor till

26,900,000 kronor,

dels ock medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt

därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning

såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser

och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i

följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,

de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning

att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands

stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

De förslag till avlöningsstater, Eders Kungl. Maj:t nu framlagt, äro bragta i

överensstämmelse med härordningsbeslutet, i den mån avvikelse därifrån

icke föranletts av beslut utav 1926 års riksdag om jämkning i organisationen

eller eljest påkallats av särskilda skäl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 5

I regel borde de nya staterna träda i kraft den 1 januari 1928. Det syntes

emellertid departementschefen vara lämpligt, att, liksom beträffande staterna

för innevarande budgetår, Eders Kungl. Maj:t måtte äga befogenhet att bestämma

tidpunkten för de nya staternas ikraftträdande, och syntes intill denna

tidpunkt de för närvarande gällande staterna fortfarande böra äga tillämpning.

I likhet med vad beträffande anslagsberäkningen för innevarande budgetår

varit förhållandet, hade särskilda medel under avlöningsanslaget beräknats

för bestridande av den ökade kostnad, som föranledes av ifrågavarande förskjutning

av tiden för de nya staternas ikraftträdande.

Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att

från ett flertal militära myndigheter framställningar inkommit angående

ändrad benämning å vissa av de truppförband, som äro avsedda att ingå i den

nya försvarsorganisationen. Sedan frågan varit föremål för utredning inom

generalstaben, har chefen för generalstaben den 30 november 1926 avgivit

utlåtande i ämnet. Då i några fall dylik namnändring syntes departementschefen

böra komma till stånd, hade han ansett sig böra i sammanhang

med truppförbandsstaterna upptaga frågan härom till behandling. På

anförda skäl har departementschefen därvid uttalat sig för att benämningarna

å de i den nya härorganisationen ingående truppförbanden borde bliva

följande:

Infanteriet.

Älvsborgs regemente,

Svea livgarde,

Göta livgarde,

Livregementets grenadjärer,

Livgrenadj ärregementet,

Upplands regemente,

Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente,

Jönköpings-Kalmar regemente,

Dalregementet,

Hälsinge regemente,

Livregementet till häst,

Livregementets husarer,

Svea artilleriregemente,

Göta artilleriregemente,

Yendes artilleriregemente,

N orrlands artilleriregemente,

Gotlands artillerikår,

Hallands regemente,

Bohusläns regemente,

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

Värmlands regemente,

Jämtlands fältjägarregemente,

Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet,

Västernorrlands regemente,

Gotlands infanterikår.

Kavalleriet.

Skånska kavalleriregementet,

Norrlands dragonregemente.

Artilleriet.

Norrbottens artillerikår,

Smålands artilleriregemente,

Karlsborgs artilleriregemente,

Bodens artilleriregemente.

Svea ingenjörkår,

Göta ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna.

Eälttelegrafkåren,

Bodens ingenjörkår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Trängtrupperna.

Svea trängkår, Norrlands trängkår,

Göta trängkår, Skånska trängkåren.

In tenden tur trupperna.

Första intendenturkompaniet, Tredje intendenturkompaniet.

Andra intendenturkompaniet,

1926 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 4, att det syntes riksdagen,

att, i samband med en i utsikt ställd undersökning rörande organiserandet

av Svea livgarde och dess uppdelning i tvenne särskilda truppförband, även

frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de såsom fästningsbesättning

avsedda kompanierna ur Svea livgarde borde undersökas; och ansåg

på grund härav riksdagen sig böra hos Eders Kungl. Maj:t begära närmare

utredning av denna fråga.

Sådan utredning är nu verkställd, och departementschefen förordar, att ett

infanteridetachement — organiserat på angivet sätt — ständigt förlägges till

Vaxholm samt att Svea livgarde organiseras såsom normalregemente, under

det att Göta livgarde bör omfatta det för Vaxholm avsedda detachementet

samt stridsvagnsbataljonen och gamisonskompaniet.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande de särskilda staterna

framgår närmare av statsrådsprotokollet sid. 12—20 och 35—42. I fråga om

arméns sjuksköterskekår är dock särskilt att märka, att Eders Kungl. Maj:t

har föreslagit en betydande utökning av personalen i förhållande till det

antal eller 31, som beräknats bliva erforderligt enligt 1925 års beslut i försvarsfrågan.

Vid fastställandet av detta antal utgick man ifrån den beräkningsgrunden,

att varje regemente eller kår borde tilldelas en sjuksköterska med undantag

dock för de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,

vilkas behov i detta hänseende förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen

å respektive orter. Departementschefen har nu ansett sig

böra tillstyrka en ökning med tillhopa 8 sköterskor, därav 3 sjuksköterskor

för truppförbanden, 4 sjuksköterskor för garnisonssjukhusen, av vilka 2 äro

avsedda för militärsjukhuset i Eksjö samt 1 för vartdera garnisonssjukhuset

i Linköping och i Skövde, samt 1 sjuksköterska, avsedd att handhava skötseln

av röntgeninstrumentarium vid Västernorrlands regementes sjukhus. A

staten borde alltså för nästkommande budgetår upptagas 39 sjuksköterskor.

Av denna ökning följer, att den å staten upptagna, enligt liärordningsbeslutet

till 5,580 kronor beräknade anslagsposten för arvodestillägg åt de ordinarie

sjuksköterskorna bör höjas till 7,020 kronor.

Medelsbehovet under avlöningsanslaget har av Eders Kungl. Maj:t beräknats

på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

i

A. Avlöningsförmåner under de särskilda staterna...............................

B. Kallortstillägg, förslagsvis...........................................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa truppför
band

..........................................................................................

D. Felräkningspenningar, förslagsvis ...................................................

E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträ
den

hos regementsintendenter, förslagsvis ....................................

F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer ......................''..

G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1,100 volontärer —

H. DagåVlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis...

I. Kostnader för musikelever.............................................................

J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis .......................................

K. Stipendier å 2,000 kronor för underlättande av officersrekryteringen

i Boden......................................................................................

L. Ekiperingshj älp, förslagsvis ............................................................

M. Vissa arvoden m. m......................................................................

IN". Oförutsedda utgifter m. ..............................................................

Summa kronor

Tillkommer avlöning till det nu befintliga manskapet, i vad numerären

överstiger den i förestående stater upptagna kadern, för den tid och

i den utsträckning detta manskap beräknats komma att kvarstå i

tjänst under senare halvåret 1927 ................................................

Tillkommer beräknad avlöning för tiden 1 juli—31 december 1927 för det

antal besatta officers- och underofficers-. samt motsvarande beställnihgar

vid armén, som finnas utöver det i förestående stater upptagna

antalet beställningar ..........................................................

Tillkommer beräknade kostnader! för tiden 1 juli 31 december 1927 för

nu utgående arvoden, vilka uteslutits i den under rubrik "II. Vissa

arvodeil m. m.» intagna förteckningen..........................................

Tillhopa kronor

kronor 700,000; —

186,600: —

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder......

Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden ......

Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting

till vissa militära sjukhus .................................

70,000: —

Summa

kronor

50,

23,476,064

59,350

5.000

17,700

9,500 —i

33,750 — |

55.000 |—i

137.000

12,450

148.000

16.000

68,550

727,121

30.000

24,795,485 JöO

776,360

2,238,330

45.000

27,855,175

956,600

50

Återstå kronor 26,898,575 50

eller i avrundat tal 26,900,000 kronor.

I ovanstående anslagsberäkning ingår den beräknade kostnaden för ekiperinghjälp,

varom riksdagen fattat beslut i samband med frågan om definitivt

antagande av avlöningsreglemente för officerare m. fl.

Riksdagen har till en början velat uttala sig i den av Eders Kungl.

-Maj:t i anledning av framställning från 1926 års riksdag upptagna frågan

om förläggning av den för Vaxholms fästning avsedda infanteribesättningen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som avser att uppdela Svea livgarde på två

regementen, varigenom Göta livgarde skulle bibehållas med förläggning av

staben, garnisonskompaniet och stridsvagnsbataljonen i Stockholm och eu

för fästningstjänst avsedd bataljon i Vaxholm, anser riksdagen sig böra godkänna.

Riksdagen, som icke nu kan bedöma, huru den i staterna upptagna

personalen lämpligast bör fördelas å de båda livgardesregementena, har ansett

sig böra bemyndiga Eders Kungl. Maj: t att, därest sa visar sig erforderligt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

vidtaga jämkningar i fördelningen av personalen å regementena i fråga. Beträffande

den för garnisonstjänsten i Stockholm erforderliga personalen utgår

riksdagen givetvis från att även ur Svea livgarde trupp för framtiden kommer

att beordras för sådant ändamål samt att fästningsbataljonens förläggande

till Vaxholm icke får föranleda krav på ökning av truppförbanden i Stockholm

för garnisonstjänstens bestridande. Förslaget att den för stridsvagnsbataljonen

vid Göta livgarde avsedda personalen endast skulle erhålla arvoden och alltså

kvarstå med lön vid de truppförband, varifrån den kommenderats till tjänstgöring

vid stridsvagnsbataljonen, finner sig riksdagen böra godkänna, men

synes det riksdagen icke vara uteslutet, att, då vissa svårigheter kunna förväntas

uppstå genom denna anordning, modifikationer i framtiden kunna

bliva erforderliga.

Riksdagen övergår därefter att behandla de förslag, som beröra de särskilda

staterna för trupp förbanden m. fl.

Riksdagen har då först velat något närmare ingå på spörsmålet om den

lämpligaste benämningen av truppförbanden. Det synes nämligen riksdagen,

som om tvekan kan råda, huruvida Eders Kungi. Maj:ts förslag härutinnan i

fråga om vissa truppförband kan anses vara de ur alla synpunkter lämpligaste.

Detta gäller enligt riksdagens mening närmast namnen Jönköpings—Kalmar

regemente, Livregementet till häst och Smålands artilleriregemente. Vad

det först nämnda truppförbandet angår, torde vissa skäl tala för att detsamma

i likhet med flertalet övriga infanteritruppförband erhåller namn i överensstämmelse

med inskrivningsområdet, vilket benämnes Norra Smålands inskrivningsområde.

Vad beträffar namnet Livregementet till häst, synes det

riksdagen, som om historiska skäl talade mot att ifrågavarande kavalleritruppförband

erhåller denna benämning. Detta namn torde nämligen med lika rätt

kunna tillkomma Livregementets husarer, vilket truppförband är del av det

äldre livregementet. Riksdagen anser för sin del det kunna ifrågasättas, huruvida

icke det regemente, som skall bildas genom sammanslagning av Livgardet

till häst och Livregementets dragoner, borde benämnas Livregementets gardesdragoner.

Vad slutligen Smålands artilleriregemente angår, synas förväxlingar

kunna uppstå, därest, såsom av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, arméns tunga artilleriregemente,

det nuvarande Positionsartilleriregementet, nu erhåller namnet

Smålands artilleriregemente. Däremot synes hinder icke möta för att, sedan

någon tid gått och möjligheten till förväxlingar icke på samma sätt som nu

förefinnes, giva arméns tunga artilleriregemente namnet Smålands artilleriregemente.

Om riksdagen alltså hyser viss tvekan, huruvida Eders Kungl.

Maj:ts förslag till namn å ovannämnda truppförband kunna anses vara de

lämpligaste, har riksdagen dock icke ansett sig böra i detta hänseende vidtaga

några ändringar i de framlagda staterna. Riksdagen har nämligen

ansett, att ifrågavarande namnfrågor böra underkastas förnyat övervägande

av Eders Kungl. Maj:t, och synes det därefter böra tillkomma Eders Kungl.

Maj:t att meddela beslut i ämnet.

På grund av riksdagens beslut beträffande nytt definitivt avlöningsreglemente

för officerare, underofficerare och civilmiiitär personal erfordras viss

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

ändring i staterna ifråga om musikledarna vid ett flertal truppförband, i det

att samtliga musikdirektörer skola placeras i andra lönegraden för officerare

(O 2). Riksdagen bar emellertid icke i anledning bärav ansett det vara av

bebovet påkallat att vid denna skrivelse foga de ändrade staterna utan vill

bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i staterna, som

sålunda erfordras.

Beträffande staten för artilleristaben, som redan bragts i överensstämmelse

med bärordningsbeslutet, är att märka, att den upptager bland annat 3 löjtnantsbeställningar.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

både, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (sid. 14), anfört, att ifrågavarande

löjtnanter under vissa förhållanden kimde komma i sådan befordringstur,

att de skulle kunna bliva förbigångna av kamrater inom vapnet, något

som med hänsyn till officerarnas vid artilleristaben högre kvalifikationer icke

vore lämpligt. Till förebyggande av ett sådant förhållande bleve generalfälttygmästaren

nödsakad antingen att föreslå nämnda officerare till ^transport

till truppförband eller att föreslå uttransport av kaptener ur artilleristaben

för att bereda plats till befordran för löjtnanterna. För bibehållande

av kontinuiteten i tjänstgöringen inom artilleriinspektionen och artilleridepartementet

skulle dylika ombyten emellertid bliva synnerligen ofördelaktiga,

varjämte en sådan anordning på grund av därmed förenade flyttningskostnader

även skulle ställa sig oekonomisk för staten. Generalfälttygmästaren

ansåge sig därför böra föreslå, att ifrågavarande 3 löjtnantsbeställningar

utbyttes mot 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter. Med hänsyn

till vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anfört,

har departementschefen tillstyrkt den jämkningen beträffande förevarande

stat, att i stället för nämnda 3 löjtnantsbeställningar upptagas 3 beställningar

för kaptener eller löjtnanter. Riksdagen har icke velat motsätta sig den sålunda

föreslagna anordningen, men förutsätter, att å ifrågavarande beställningar

endast i undantagsfall placeras kaptener och att vid inträffande vakans

utjämning sker genom anställandet av löjtnanter.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av antalet vid armén

fast anställda sjuksköterskor, varav en avses för tjänstgöring såsom röntgensköterska

vid Yästernorrlands regementes sjukhus, anser sig riksdagen böra

godkänna.

I övrigt hava de av Eders Kungl. Maj:t framlagda statförslagen icke givit

utskottet anledning till särskilt uttalande.

Yad beräkningen av medelsbehovet under detta anslag beträffar, torde visserligen

någon mindre jämkning kunna anses påkallad av riksdagens beslut

rörande musikdirektörernas ställning i lönehänseende, men med hänsyn till

anslagets storlek har riksdagen ej funnit skäl vidtaga någon sådan. Riksdagen,

som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen, har alltså ansett sig böra upptaga arméns

avlöningsanslag med det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 26,900,000

kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

■Riksdagens skrivelse Nr d A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över för svar särenden den 4 januari

1927 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet i

Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och

ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

artilleriets skjutskola, underofficers skolan m. m., truppförband av infanteriet,

kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena,

artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare och underofficer

rare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,

officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna,

intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och

i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg,

att gälla under budgetåret 1927—1928 från den tidpunkt, Eders Kungl.

Maj:t må äga att bestämma, dock att Eders Kungl. Maj:t i förenämnda

stater må göra de jämkningar, som betingas av riksdagens beslut om avlöningen

till musikdirektörer vid vissa truppförband;

dels medgivit, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under avlöningsanslaget

må äga tillämpning;

dels godkänt de i en vid förenämnda Statsrådsprotokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till

ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden;

dels minskat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid

staber och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor

till 26,900,000 kronor;

dels ock medgivit, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner

åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning

såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser

och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning

i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori

beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under

förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt

truppförbands stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda

avlöningsfyllnad.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid

armén, nu 2,300,000 kronor, med 3,200,000 kronor till 5,500,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen

till bestridande av kostnaderna för av skedsersättrång åt övertaligt underbefäl

vid armén m. fl. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag

av 1,740,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen

för tilldelande av mötesbidrag åt vissa officerare och underofficerare jämte

vederlikar för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av

12.000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader, nu 280,000

kronor, med 12,000 kronor till 268,000 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari

1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat

vid armén samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret

1927—1928,

dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret

1927—1928 avgår från arméfis reservstater, må under sin återstående livstid

uppbära pension av statsmedel med de i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289)

angivna belopp,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie förslagsanslaget

till arméns reservstater med oförändrat belopp, 762,000 kronor.

10:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) rörande anslaget

till arméns personal över stat kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt

beslut.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att minska

ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 410,000

kronor, med 35,000 kronor till 375,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 uppfört med 410,000 kronor. I kostnadsberäkningarna

för 1925 års härordning har anslaget upptagits med 310,000

kronor.

Med hänsyn till omfattningen av de utgifter, som under tiden för övergången

till den nya försvarsorganisationen måste gäldas från förevarande

anslag, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om

en nedsättning av anslaget med endast 35,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 410,000 kronor, med 35,000

kronor till 375,000 kronor.

12:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 14 och som förutsätter, att såväl Eders Kungl. Maj:t

som vederbörande myndigheter tillse, att de i anledning av den nya härordningens

genomförande erforderliga personalförflyttningarna ske på sådant

sätt, att icke onödiga kostnader uppkomma, får anmäla, att riksdagen minskat

ordinarie förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 230,000 kronor, med

30.000 kronor till 200,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier med 15,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

14:o) Med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 3,258,000

kronor, med 86,000 kronor till 3,172,000 kronor.

15:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) rörande ordinarie

förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att öka ordinarie

reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser, nu 808,000 kronor, med 99,000 kronor

till 907,000 kronor.

Medelsbehovet för undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser har för innevarande budgetår beräknats

till sammanlagt 860,278 kronor. För täckande av detta behov har å det

ordinarie undervisningsanslaget upptagits ett belopp av 808,000 kronor,

under det att återstoden ansetts kunna tagas i anspråk av å anslaget förefintliga

reservationer.

Anslaget är uppdelat i följande titlar:

Tit. I. Undervisningsmateriel.

Tit. II. De fasta undervisningsverken m. m.

Tit. III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.

Titel I har med utgångspunkt från samma beräkningsgrund, som vunnit

tillämpning för innevarande budgetår, eller O.009 kr. för man och tjänstgöringsdag,

av Eders Kungl. Maj:t nu upptagits med ett belopp av (8,675,000 X

X 0.009)78,075 kronor.

Under titel II hava beräknats följande utgiftsposter:

Krigshögskolan....................................................................... kronor

Artilleri- och ingenjörhögskolan .......................................... »

Ridskolan............................................................................... »

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....................... »

Artilleriskjutskolan................................................................. »

Krigsskolan............................................................................. »

Militärförvaltningskursen .................................................... »

Under of ficersskolan och förberedande underofficersskolan

Arméns läkares och veterinärers m. flis utbildning............

Muséer m. m............................................................................

Okade telefonabonnemangskostnader..................................

37,600: —

52,360: —

28,000: —

43,700: —

33,775: —

119,600: —

13,000: —

35,000: —

58,590: —

5,470: —

650: —

Tillhopa kronor 427,745: —

Vid jämförelse med kostnaderna för innevarande budgetår är emellertid

att märka, att kostnaderna för bränsle, lyse, städning m. m. vid arméns

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

undervisningsverk av Eders Kungl. Maj:t föreslagits skola överflyttas till

bränsleanslaget. Ifrågavarande kostnader hava för budgetåret 1927—1928

beräknats utgöra 55,732 kronor.

Den betydande kostnadsökningen under denna titel, vilken för budgetåret

1926—1927 upptagits med 370,746 kronor, är i huvudsak beroende av

införandet av kostnadsfri undervisning vid krigsskolan.

Under titel III har ansetts erforderligt ett belopp av 400,799 kronor,

varav 20,000 kronor för anordnande av en radiokurs.

Sammanlagt har Eders Kung! Maj:t å undervisningsanslaget äskat ett till

907,000 kronor avrundat belopp.

Riksdagen har ansett sig böra i samband med förevarande anslag till behandling

upptaga § 6 i den av riksdagens år 1926 församlade revisorer avgivna

berättelsen rörande verkställd granskning av statsverkets jämte därtill

hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1925

—30 juni 1926.

I förenämnda paragraf hava revisorerna anfört följande:

»Enligt räkenskaperna för artilleri- och ingenjörhögskolan har till högskolans

förfogande för budgetåret 1925—1926 stått följande belopp:

Undervisning och praktiska

övningar...........

Studiestipendier............

Skrivmaterialier, expenser

m. m...................

Hästlega ........................

Anvisning

Kronor

Reservation

den Vi 1925

Kronor

Uppbörd

Kronor

Summa

Kronor

30,590: —

3,000: —

40,912:13

350: —

1,542: 55

73,044: 68

3,350: —

8,550: —

1,600:

2,524:13

3,224:15

119: 25

14: —

11,193: 38

4,838:15

43,740: —

47,010: 41

1,675: 80

92,426: 21

Utgifterna för samma budgetår hava för ifrågavarande ändamål uppgått

till i nedanstående tabell angivna belopp:

Undervisning och praktiska övningar

Studiestipendier...................................

Skrivmaterialier, expenser m. m.......

Hästlega................................................

Utgifter

Kronor

22,567: 34

2,875: —

4,074: 58

389: 90

29,906: 82

Reservation

den 80/« 1926

Kronor

50,477: 34

475: —

7,118: 80

4,448: 25

62,519: 39

Summa

Kronor

73,044: 68

3,350: —

11,193:38

4,838: 15

92,426: 21

Av de lämnade sammanställningarna framgår, att reservationerna å samtliga

ovan nämnda anslag till högskolan ökats samt att de vid slutet av bud
fetåret

1925—1926 sammanlagt uppgingo till 62,519 kronor 39 öre mot 47,010

ronor 41 öre vid samma budgetårs början.

Det vill synas revisorerna, som om reservationer till ett belopp, överstigande

dubbla summan av de årliga utgifterna till högskolan för ovan berörda

ändamål, icke kunna vara erforderliga för verksamheten vid högskolan

i framtiden. Revisorerna vilja därför ifrågasätta, huruvida icke större delen

av de reservationer å anslagen till högskolan, som den 30 juni 1926 redo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

visats, kunna tagas i anspråk för stfltsregleringsändamål. Tillika vilja revisorerna

framhålla önskvärdheten av att en undersökning verkställes, om icke

en ändring av grunderna för beräkningen av högskolans undervisningsanslag

bör vidtagas för vinnande av större överensstämmelse mellan beräknade

och verkligen erforderliga utgifter.»

Förklaringar hava avgivits av chefen för artilleri- och ingenjörhögskolanr

inspektören för militärläroverken m. in. (Se revisorernas berättelse del III

sid. 6—9 och 12) samt arméförvaltningens civila departement, som anfört

följande:

»Beträffande den i § 6 framställda anmärkningen, att å vissa till chefens

för artilleri- och ingenjörhögskolan förfogande ställda anslag uppstått avsevärda

besparingar, vilka av revisorerna ifrågasatts kunna till större delen

tagas i anspråk för statsregleringsändamål, får departementet till en början

med avseende på den påvisade reservationen å högskolans andel av undervisningsanslaget

i underdånighet framhålla, att det i fråga om de olika skolornas

jämförelsevis små andelar av nämnda reservationsanslag alltid av departementet

ur självhusliållningssynpunkt ansetts gagneligt, om under vissa år

besparingar kunnat bildas, med vilka det under andra år blivit möjligt att

täcka sådana utgifter av olika slag, vilka icke kunnat förutses vid uppgörandet

av anslagsberäkningen för varje budgetår.

Givetvis böra dess besparingar icke få växa ,sig allt för stora, utan — då

så visat sig kunna utan olägenhet ske — tagas i anspråk för fyllande av en

del av de utav vederbörande skolchef anmälda medelsbehoven, då förslag

avgives om anslagsberäkningen för ett kommande budgetär. Detta har också

av departementet i åtskilliga fall, även beträffande artilleri- och ingenjörhögskolans

anslagsandel, tillämpats. Sedan budgetåret numera omlagts från

kalenderår till tiden mellan 1 juli det ena året och den 30 juni det därpå

följande året, har emellertid uppstått stor svårighet för departementet att

vid anmälan av lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår, vilken anmälan

skall insändas senast den 31 augusti, vinna tillräcklig kännedom om

den verkligt disponibla behållningen å varje skolas anslagsandel. Såsom

framgår av chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan förut berörda förklaring

i förevarande ärende punkt 2 (sid. 6 och 7) kvarstodo vid utgången

av budgetåret 1925—1926 vissa ännu icke bestridda kostnader för ett sammanlagt

belopp av 13,266 kronor 53 öre avseende övningskostnader under

tiden juli till och med september 1926 för åren 1924—1926 års allmänna

och högre kurser. Liknande utgiftsrester vid ett budgetårs utgång, vilka

omöjligen under loppet av augusti månad kunna av departementet till sin

storlek bestämmas, måste alltid befaras minska den bokförda behållningen,

varför departementet ansett sig böra med stor varsamhet föreslå anlitande

av en sådan behållning för fyllande av medelsbehov under nästkommande

budgetår.

Sedan genom chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan förklaring i förevarande

ärende framkommit, att såsom nettobehållning till innevarande budgetår

kvarstår ett belopp å 36,410 kronor 81 öre, anser sig emellertid departementet

böra hemställa om en sådan jämkning av högskolans i arméförvaltningens

underdåniga skrivelse den 31 augusti 1926 anmälda medelsbehov

för budgetåret 1927—1928, att de av arméförvaltningen i nämnda skrivelse

till nyanvisning tillstyrkta beloppen, 2,070 kronor för anskaffning av viss

laboratoriemateriel och 2,000 kronor för komplettering av biblioteket, i stället

torde böra utgå av ifrågavarande reservationsmedel. Av den därefter återstående

nettobehållningen, (36,410:81—4,070), 32,340 kronor 81 öre, torde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

ytterligare förslagsvis 10,000 kronor kunna utan större olägenhet för högskolan

tagas i anspråk för fyllande av dess medelsbehov under budgetåret

1927—1928, Gent emot skolchefens i förklaringen (sid. 9) gjorda uttalande,

att den nu befintliga nettobehållningen vore erforderlig för kostnader, som

stodo i samband med högskolans flyttning m. m., må nämligen erinras, att

utöver de av riksdagen anvisade medel Eders Kungl. Maj:t genom nådigt

brev den 10 december 1926 för flyttningen och därmed sammanhängande

kostnader anvisat ytterligare 24,700” kronor från anslaget till extra utgifter.

Efter ovan föreslagna beskärningar av nettobehållningen skulle i allt fall

därav kvarstå ett belopp av omkring 22,000 kronor.

Den av statsrevisorerna framhållna önskvärdheten av ändrade beräkningsgrunder

för högskolans undervisningsanslag har, såsom skolchefen (å sid. 9)

framhållit, redan uppmärksammats i högskolans medelsäskanden för nästkommande

budgetår, i vilka använts en på flera års bokföringssiffror grundad

ä-prisberäkning per elev, innefattande kostnaderna såväl för hans sommaroch

vinterfältövningar samt artilleriövningar, som för hans expensartiklar

av olika slag ävensom resor. Denna nya beräkningsgrund, vilken arméförvaltningen

i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1926 ansett sig

böra godkänna, torde böra prövas åtminstone några år framåt.

Beträffande de av statsrevisorerna omnämnda reservationerna å anslagen

till studiestipendier och till skrivmaterialicr, expenser m. m., vilken sist nämnda

behållning jämlikt nådigt brev den 30 september 1926 till fullo tagits i

anspråk för uppvärmning m. m. av arméns underofficersskolors lokaler i

stora tyghuset, torde vid vad av skolchefen förklarats få bero.»

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot den framlagda

anslagsberäkningen än att, med anledning av vad revisorerna och arméförvaltningens

civila departement anfört rörande storleken av reservationerna

å den till artilleri- och ingenjörhögskolans förfogande ställda delen av undervisningsanslaget,

eu sänkning av det nu för högskolan beräknade medelsbehovet

bör kunna äga rum. Enligt riksdagens mening böra 20,000 kronor

av de för högskolan under budgetåret 1927—1928 avsedda medlen kunna

bestridas av förefintliga reservationer, på grund varav det belopp, som under

detta anslag behöver upptagas för högskolans vidkommande, kan sänkas till

32,360 kronor. Anslaget i dess helhet kan härigenom reduceras från 907,000

kronor till 887,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget till

undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

nu 808,000 kronor, med 79,000 kronor till 887,000 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 20) har riksdagen

dels för anordnande av vissa utbildningskur ser vid skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 54,250 kronor;

dels ock medgivit, att för nyss angivna ändamål jämväl må tagas i anspråk

ett belopp av 15,000 kronor av förefintlig behållning å de för dylika

utbildningskurser tidigare anvisade medel.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 21) har riksdagen

ökat ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier, nu 25,000 kronor, med

2,000 kronor till 27,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

19:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag under punkt 22, får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, benämnt »Befrämjande av

den andliga vården vid armén, reservationsanslag»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

20:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24), får anmäla, att riksdagen

dels från och med budgetåret 1927—1928 i riksstaten uppfört ordinarie

reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. under

benämning »Skrivmaterialier, expenser m. m.»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 355,500 kronor.

21 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden,

nu 330,000 kronor, med 30,000 kronor till 300,000 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen

dels i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, benämnt »Vissa arbeten å

mobiliseringsverket, reservationsanslag»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 30,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen

för underhåll av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 :400,000

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,400 kronor.

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att öka ordinarie

förslagsanslaget till mathållning, nu 8,575,000 kronor, med 274,000

kronor till 8,849,000 kronor.

För budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926 beräknades medelsbehovet

under ordinarie förslagsanslaget till mathållning efter en dagskostnad

av 80 öre för varje man. Denna beräkningsgrund visade sig emellertid

vara för låg, varför densamma vid uppgörandet av anslagsberäkningen

för budgetåret 1926—1927 höjdes till 90 öre för man och dag. Anslaget har

för sistnämnda budgetår upptagits med 8,575,000 kronor.

I sin den 15 december 1925 avgivna berättelse om verkställd granskning

av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

för budgetåret 1924—1925 hava riksdagens revisorer anmärkt, att anslaget

till arméns mathållning under de senaste räkenskapsåren avsevärt

överskridits. Den brist, som uppstått under budgetåret 1924—1925, eller

3,031,891 kronor 4 öre, hade uppgått till omkring 30 procent av det för

året anvisade anslagsbeloppet. Bevisorerna hade på grund härav ansett sig

böra underkasta beräkningarna av anslaget en närmare granskning, därvid

först beaktats, att vid beräkningen av anslaget i fråga hänsyn icke tagits till

de avsevärda årliga kostnaderna för proviant utom förläggningsorten ävensom

till utspisningskostnaderna under vissa övningar och till utgifterna för

sjukföda. Vidare hade uppmärksammats, att avsevärda utgifter, som belastat

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

anslaget och bestritts av arméförvaltningens intendentsdepartement, icke ingått

i beräkningarna. Dessa jämte ytterligare några i berättelsen omnämnda

förhållanden hade haft till följd, att portionskostnaden för man och tjänstgöringsdag

i verkligheten uppgått till betydligt högre belopp än som legat

till grund för anslagets beräkning. Det läge enligt revisorernas mening stor

vikt uppå. att vid riksstatsanslagens beräkning ernå största möjliga tillförlitlighet.

Revisorerna ville därför framhålla angelägenheten av, att grunderna

för mathållningsanslagets uppskattande underkastades en fullständig

omarbetning för ernående av bättre överensstämmelse mellan beräknade och

verkliga kostnader.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—

1928 har arméförvaltningen i ämnet anfört bland annat följande.

Frågan om grunderna för mathållningsanslagets beräkning hade av intendentsdepartementet

gjorts till föremål för en ingående utredning med därtill

hörande statistisk undersökning, för vilken de för de tre senaste budgetåren

till departementet avgivna redovisningshandlingar tjänat som underlag. Resultaten

av denna utredning hade sammanförts å en vid skrivelsen fogad tablå,

av vilken framginge,

att verkliga kostnaden för proviant å förläggningsorten under budgetåren

1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926 varit 82,65, 85,90 och 88,88 öre

per man och tjänstgöringsdag,

att verkliga totala kostnaden per man och tjänstgöringsdag under samma

år uppgått till 98,0 8, 111,40 och 109,90 öre emot beräknade 80 öre,

att medeltalet för de tre budgetåren varit för proviant å förläggningsorten

85,81 öre och för totala kostnaden 106,4 6 öre, samt

att alltså vid beräkningen av arméns mathållningsanslag till den beräknade

kostnaden för proviant å förläggningsorten borde läggas ett belopp av

(106,46 — 85,81 =) i runt tal 20,5 öre för bestridande av sådana årligen återkommande

kostnader, varom riksdagens revisorer i sin berättelse uttalat sig,

nämligen för proviant utom förläggningsorten och under vissa övningar, för

sjukföda, för de centrala magasinens drift m. fl. ändamål ävensom för av

intendentsdepartementet direkt bestridda utgifter.

Vad nu kostnaden för proviant å förläggningsorten'' eller med andra ord

normalportionspriset beträffade, syntes detta numera vara på väg att vinna

stabilitet. Under det att detsamma under de trenne sistförflutna budgetåren,

såsom nyss påvisats, uppgått till i medeltal 85,81 öre, hade det, enligt

inom departementet sammanställda rapporter, den 1 januari 1926 utgjort

84,54 öre och den 1 juli 1926 84,42 öre. Att med bestämdhet beräkna dess

storlek för exempelvis första halvåret 1928 torde vid nuvarande tidpunkt

icke vara möjligt, men anledning funnes att med stöd av nyssnämnda siffror

antaga, att normalpriset i fråga skulle under budgetåret hålla sig vid omkring

84,5 öre, vilket pris arméförvaltningen alltså ansåge sig böra föreslå.

Den totala portionskostnaden för armén syntes följaktligen böra för

budgetåret 1927—1928 beräknas till (84,5 + 20,5 =) 105 öre för man och

tjänstgöringsdag.

Departementschefen har framhållit, att den i ärendet verkställda utredningen

syntes ådagalägga, att; mathållningsanslaget, därest anslagsbeloppet

skulle motsvara de verkliga utgifterna, måste beräknas efter en avsevärt

högre dagskostnad än den av 90 öre per man, som lagts till grund för anslagsberäkningen

för innevarande budgetår. Arméförvaltningen hade ansett

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A. :-jc 27 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

sig böra räkna med ett belopp av 1 krona 5 öre för man och dag. I be

traktande av att livsmedelsprisen alltjämt visade en något sjunkande tendens,

borde man emellertid kunna stanna vid ett belopp av 1 krona 2 öre för man

och dag. Då antalet manskapstjänstgöringsdagar för ifrågavarande budgetår

uppskattats till 8,675,000, skulle alltså medelsbehovet för manskapets utspisning

utgöra (8,675,000 X 1,02 =) i avrundat tal 8,849,000 kronor.

Riksdagen vill till en början erinra om vad de s. k. riksstatssakkunniga

(sakkunniga rörande omläggning av anslagen å fjärde huvudtiteln) anfört i

fråga om de kostnader, som ansetts böra belasta arméns matliållningsanslag

(jämför statsverkspropositionen år 1919, sid. 344). Enligt nämnda sakkunnigas

av riksdagen sedermera godkända förslag borde anslaget endast avse

inköp av proviantartiklar, deras transport till konsumtionsorten, kostnaderna

för magasinering, annonsering om leverans av'' livsförnödenheter samt avlöning

till civila biträden vid förrådsinventeringar och till civila arbetare vid

kronobagerier, vilka samtliga utgifter ansåges hänförliga till proviantens anskaffningskostnader.

Vidare skulle från anslaget gäldas utgifter för inköp

av tillagade portioner, då sådana icke kunde genom arméns förvaltnings

organ iordningställas, samt författningsenligt utgående portionsersättning.

I detta sammanhang vill riksdagen erinra om att på grund av särskilt medgivande

av riksdagen anslaget jämväl må tagas i anspråk för magasinering

och uppläggandet av vissa förråd.

Av den utredning, som arméförvaltningens intendentsdepartement verkställt

rörande de kostnader, som numera bestridas av ifrågavarande anslag,

samt av de uppgifter riksdagens vederbörande utskott därutöver inhämtat,

synes emellertid framgå, att även andra utgifter än sådana, som enligt

riksstatssakkunnigas förslag skola utgå från mathållningsanslaget, påförts

detta anslag. I sådant avseende vill riksdagen framhålla, att arméförvaltningens

intendentsdepartement senast offentliggjorda statistik rörande utgifterna

å anslaget utvisar, att i vissa fall härifrån utgå avlöningar till även

annan personal än den, som upptagits i ovannämnda förslag. Därjämte har

anslaget i viss utsträckning disponerats för materielanskaffning samt underhåll

av materiel — kostnader som rätteligen böra bestridas av intendenturanslaget

eller av särskilt anvisade medel. För framtiden synas utgifter av

berörda art icke böra belasta mathållningsanslaget.

Av arméförvaltningens utredning i ärendet framgår vidare, att portionspriset

vid truppförbanden under de senaste åren undergått en betydande

stegring. Sålunda har verkliga kostnaden per man och tjänstgöringsdag för

proviant å förläggningsorten uppgått till, under btidgetåret 1923—1924, 82.6 5

öre, under budgetåret 1924—1925, 85.90 öre och under budgetåret 1925—

1926 88.8 8 öre. Då livsmedelspriserna utvisa en fortlöpande sänkning från

och med år 1923, har det synts riksdagen anmärkningsvärt, att proviantkostnaderna

å förläggningsorterna på detta sätt stegrats. Det förefaller riksdagen,

som om en undersökning vore påkallad för utrönande av orsakerna

till detta förhållande samt vilka åtgärder eventuellt böra vidtagas för att

hålla ifrågavarande pris vid eu nivå, som motsvaras av de allmänna livs
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

19

medelspriserna. Riksdagen anser sig därför böra framhålla önskvärdheten

av att en dylik undersökning genom Eders Kungl. Maj:ts försorg verkställes.

, I samband med frågan om portionspriset har riksdagen ansett sig böra något

närmare beröra spörsmålet om det nu tillämpade utspisningssättet vid arméns

truppförband. Riksdagen vill då erinra om att vid flottans stationer i Karlskrona

och Stockholm införts ett system med s. k. fri skaffning, innebärande

att varje man under den för måltiden anslagna tiden äger, när han så önskar,

uttaga sin portion. Enligt riksdagens mening måste detta system anses vara

ägnat att för de värnpliktiga och det fast anställda manskapet medföra större

trevnad än det nu tillämpade utspisningssystemet vid armén. Då det icke

lärer vara uteslutet, att förstnämnda system, även om detsamma föranleder

viss engångskostnad för vidtagande av erforderliga anordningar i truppförbandens

matsalar, i tillämpningen även kan föra med sig större sparsamhet

med provianten, synes det riksdagen angeläget, att utredning verkställes

av arméförvaltningen beträffande möjligheten att även vid armén införa ett

likartat utspisningssystem.

Beträffande beräkningen av arméns mathållningsanslag för budgetåret 1927

—1928 har riksdagen uppmärksammat, att arméförvaltningen grundat sin beräkning

av portionspriset på följande medeltalsberäkning för budgetåren

1923—1924, 1924—1925 och 1925-1926:

Arméförvaltningen har funnit, att portionspriset icke behövde bestämmas

till högre belopp än 105 öre per man och dag, vilken beräkning emellertid

av departementschefen, på grund av att livsmedelsprisen alltjämt visade eu

sjunkande tendens, ansetts kunna sänkas till 102 öre för man och dag. Med

hänsyn till det betydande överskridande å detta anslag, som under en lång

följd av år ägt rum och som för budgetåret 1925—1926 uppgick till 2,142,185

kronor 22 öre eller mera än 20 % av anslagsbeloppet — oaktat verkliga antalet

tjänstgöringsdagar för detta budgetår med 1,250,000 understeg det vid

anslagets fastställande beräknade antalet, — har riksdagen icke ansett sig

böra vidtaga någon sänkning av det nu av departementschefen beräknade

portionspriset för man och dag.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen ökat ordinarie

förslagsanslaget till mathållning, nu 8,575,000 kronor, med 274,000 kronor till

8,849,000 kronor.

öre

Proviant å förläggningsorten .................................

Proviant utom förläggningsorten .............................

Sjukföda.......................................................................

Proviant till samvetsömma värnpliktiga .................

Proviant under fälttjänstövningar............................

Sjuksköterskor, måltidsstationer, övningar m. m. ..

Portionsförstärkning ..................................................

Magasinering, annonser m. m. vid truppförbanden

Centrala magasinen ...................................................

Diverse utgifter......................................................

85.81

4.48

1.59

0.3 9

3.2 3

4. G 4

0,28

2.83

2.71

0.5 0

Summa 106.4 6

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Kr 4 A.

25:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att minska

ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 5,100,000 kronor,

med 90,000 kronor till 5,010,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den av Eders Kungl.

Maj:t framlagda anslagsberäkningen, får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie

reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 5,100,000 kronor,

med 90,000 kronor till 5,010,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Majt har föreslagit riksdagen (punkt 30) att minska

ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendonturfordon m. m.,

nu 1,655,000 kronor, med 183,000 kronor till 1,472,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att i allmänhet någon nyanskaffning av kasernocli

förplägnadsutredning icke äger rum, utan att, därest så lämpligen låter

sig göra, behovet härav tillgodoses genom överflyttning av dylik materiel

mellan olika truppförband, får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget

till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,655,000

kronor, med 183,000 kronor till 1,472,000 kronor.

27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen

dels från och med budgetåret 1927—1928 i riksstaten uppfört ordinarie

reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden

under benämning »Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt»,

dels ock under detta anslag anvisat 3,750,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie reservationsanslaget till

remontering med 250,000 kronor.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till remontering liar

för innevarande budgetår beräknats uppgå till 430,375 kronor.

Med hänsyn till storleken av å anslaget förefintliga reservationer har

emellertid någon medelsanvisning icke ansetts erforderlig. Anslaget har

därför i riksstaten för innevarande budgetår upptagits utan angivet belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, att under budgetåret 1927—1928 skola

anskaffas 410 remonter, varav 28 skulle inköpas såsom 4-åriga och avses

för stabsgruppen vid infanteriet och de högre staberna. För inridningen

av sistnämnda hästar skulle vid Herre vadskloster försöksvis organiseras en

remontdressyranstalt.

Eu till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer jämte erforderlig

manskapspersonal ur kavalleriet och erforderligt antal värnpliktiga ur ersättningsreserven

skulle inbeordras för tjänstgöring vid dressyranstalten. _

Följande kostnader för anstalten hava av inspektören för kavalleriet beräknats

:

för anställande av en kokerska.............................................. kronor 1,000: —

» det ökade arbete, som komme att påvila depåchefen,

arvode åt denne med ........................................................ » 2,000: —

» arvode åt underofficeren.................................................• •••■ » 1,000: —

» personalens inställelse, veterinärvård, underhåll av häst
utredningspersedlar,

expenser m. m................................. » 1,000: —

tillhopa kronor 5,000: —

Sist berörda kostnader skulle bestridas av arméns avlöningsanslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr i „(.

Bemonteringsanslaget liar i övrigt av departementschefen beräknats enligt

sedvanliga grunder, och medelsbehovet har för budgetåret 1927—1928 uppskattats

till 440,000 kronor, varav dock 190,000 kronor ansetts kunna bestridas

av å anslaget förefintliga reservationer. Endast ett belopp av 250,000

kronor har därför av Eders Kungl. Maj:t nu äskats.

Vad först beträffar frågan om inrättandet av eu remontdressyranstalt vid

Herre vadsklo ster, har riksdagen icke funnit anledning till erinran häremot.

Dock vill det synas riksdagen, som om åtskilliga skäl av praktisk art talade

för att de för dressyr vid anstalten avsedda remonterna i likhet med övriga

remonter inköpas såsom 3-åriga och icke såsom 4-åriga, vilket av kavalleriinspektören

föreslagits. Den kostnadsbesparing, som skulle kunna uppstå

enligt kavalleriinspektörens förslag, lärer nämligen i icke ringa mån uppvägas

av att priserna å remonterna torde bliva högre, därest desamma inköpas

såsom 4-åriga. Biksdagen har därför ansett sig böra utgå från att de för

anstalten avsedda 28 remonterna inköpas såsom 3-åriga och alltså i allmänhet

under ett år längre tid än som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits vistas å

depå eller vid dressyranstalten. Någon kostnadsökning för budgetåret 1927

—1928 kommer härigenom icke att uppstå. Vad angår anstaltens organisation,

har riksdagen icke ansett sig böra göra annan erinran mot det härutinnan

av kavalleriinspektören framställda förslaget, än att arvodet till depåchefen

vid Herrevadskloster på grund av det ökade arbete, som kommer att

påvila honom genom dressyranstaltens upprättande, i varje fall ej bör utgå

med högre belopp än 1,000 kronor.

Vidkommande därefter frågan om det antal remonter, som under budgetåret

1927—1928 böra inköpas, synes det riksdagen, som om man för ifrågavarande

budgetår bör kunna, i likhet med vad som ägt rum under innevarande

budgetår, begränsa detta antal till 400. Detta synes nämligen låta

sig göra med hänsyn till den stora utrangering av hästar, som under den

närmaste tiden kommer att äga rum vid kavalleriet. Ett något större antal

lämpliga stamhästar synes i stället böra bibehållas. Biksdagen har, med utgångspunkt

från vad sålunda anförts, beräknat remonteringsanslaget pa

följande sätt:

Utgifter:

Inköp av remonter.

400 remonter ä 1,100 kronor ............................................ kronor 440,000:

Transport-, rese- och diverse kostnader.

400 remonter ä 187 kronor 50 öre....................................... » 75,000: —

Omkostnader vid depåerna .............

A depå störtade remonter..

10 remonter ä 1,287:50 kr...........

Inkomster:

15,600: —-

» 12,875: —

kronor 543,475: —

Ersättning för utrangerade stamhästar................................ kronor 100,000: —

Ersättning för 10 till tjänstehästar uttagna stamhästar » 16,000: —

kronor 116,000: —

Återstod » 427,475: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Medelsbehovet synes alltså böra upptagas till omkring 427,500 kronor,

varav dock i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag 190,000 kronor böra

utgå av reservationerna å anslaget. Anslaget kan med hänsyn härtill nedsättas

till 237,500 kronor.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad som av

departementschefen föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—1928

upptagit ordinarie reservationsanslaget till remontering med 237,500 kronor.

29:o) Under hänvisning till vad som under närmast föregående punkt

anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader för

inlösen av tjänstehästar, tillhörande personal å övergångsstat, för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att minska

ordinarie förslagsanslaget till furagering, nu 4,460,000 kronor, med 431,000

kronor till 4,035,000 kronor.

Då anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran och då

densamma icke i nämnvärd utsträckning kan påverkas av den under punkt

28:o) omförmälda reduceringen i remontantalet, får riksdagen anmäla, att

riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till furagering, nu 4,466,000

kronor, med 431,000 kronor till 4,035,000 kronor.

31 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen till

bestridande av engångskostnader för anskaffning av motormateriel för trängen för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 251,200 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för drift och

underhåll av motorfordon för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 141,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande

anslag, får anmäla, att riksdagen för drift och underhåll av motorfordon för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 141,600 kronor.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har riksdagen

till bestridande av engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

34:o) Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts under punkt 38 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen minskat

ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,607,000

kronor, med 157,000 kronor till 1,450,000 kronor.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen

för anordnande av vinterrekrytskola vid Södra skånska infanteriregementet

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen

till förhyrande av sjötransportmateriel för övningar med kustfästningarnas infanteribesättningar

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

53,500 kronor.

37:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslaget

till fält- och fälttjänstövningar (punkt 41) har riksdagen i skrivelse nr 43

anmält sitt beslut.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

E. Sjukvård m. m.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att minska

ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 700,000

kronor, med 45,000 kronor till 655,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. har i

riksstaten för budgetåret 1926-1927 upptagits med 700,000 kronor. Medels
-

behovet under anslaget har beräknats sålunda:

333,480: —

Titel

I.

Sjukvård i allmänhet..........................................

kronor

Titel

II.

Sanatorievård åt personal vid armén...............

»

100,000: —

Titel

III.

Tandvård ...........................................................

46,050: —

Titel

IV.

Ögonsjukvård och annan specialsjukvård ......

»

51,000: —

Titel

V.

Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlönings-

reglementet ......................................................

»

40,000: -

Titel

VI.

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid

69,050: —

garnisonssjukhusen .........................................

»

Titel VII.

Veterinärvård......................................................

158,786: 50

Summa kronor 798,366: 50

På grund av storleken av de å anslaget förefintliga besparingarna har anslaget

ansetts kunna nedsättas till förutnämnda belopp, 700,000 kronor.

Med hänsyn till förefintliga besparingar å sjukvårdsanslaget hava för

budgetåret 1927—1928 titlarna II—Yl ansetts kunna nedbringas till samma

belopp, varmed titlarna upptagits i beräkningarna av lantförsvarets kostnader

efter den nya organisationens genomförande.

Titlarna I och VII för sjukvård i allmänhet och för veterinärvård hava,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, beräknats efter 3.5 öre

för man och dag, respektive 4.8 öre för häst och dag.

Alltsedan år 1920 har å riksstaten varit upptaget ett särskilt extra förslagsanslag

till bestridande av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium.

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 2,000 kronor. I

betraktande av utgiftspostens stadigvarande natur har emellertid det för

ändamålet erforderliga beloppet, 2,000 kronor, ansetts böra upptagas bland

ordinarie anslagsmedel och såsom en särskild anslagspost inberäknas i ordinarie

sjukvårdsanslaget.

Kostnaderna å de särskilda titlarna skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag utgöra:

Titel I. Sjukvård i allmänhet .......................................

kronor 303,625

—

Titel

II.

Sanatorievård åt personal vid armén ............

»

60,000

—

Titel

III.

Tandvård ...........................................................

»

30,000

—

Titel

IV.

Ögonsjukvård och annan specialsjukvård ......

35,000

—

Titel

V.

Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlönings-

reglementet....................................................

2>

40,000

—

Titel

VI.

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid

50,000

garnisonssjukhusen ......................................

—

Titel

VII.

Arméns bakteriologiska laboratorium ............

2,000

—

Titel Vill.

Veterinärvård......................................................

133,944

—

Summa kronor 654,569

—

eller

i avrundat tal 655,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Riksdagen, som icke haft annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

än att kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium fortfarande

synas böra upptagas å extra stat, får anmäla, att riksdagen

dels minskat ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

in. m., nu 700,000 kronor, med 47,000 kronor till 653,000 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande av det

frivilliga sjukvårdsväsendet i krig för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen

till bestridande av engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veterinärvårdsmateriel

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

41:o) Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under

punkt 46 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att av ordinarie

reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. må för anskaffning

av röntgenutrustning för Yästernorrlands regementes sjukhus disponeras

högst 16,500 kronor.

F. Vapen och ammunition.

42:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning i avseende å ordinarie

vapenanslaget (punkt 47) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

43:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande byggnadsanslaget

(punkt 55) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förbättringar å vissa

skjutbanor för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 57) har riksdagen

för uppförande av bilgarage ni. m. för den till Linköping förlagda trängkåren för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till reparation

av vissa lägenheter tillhörande Karlbergs kungsgård för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1926 har chefen för krigsskolan gjort framställning

om anvisande av 39,000 kronor för reparation av vissa lägenheter tillhörande

Karlbergs kungsgård.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har tillstyrkt chefens för krigsskolan

förevarande framställning ävensom i samband därmed framhållit, att

enär lägenheterna efter reparationen avsåges att disponeras för krigsskolans

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 Ä.

25

egen personal, desamma jämte till byggnaderna hörande tomter syntes böra

överflyttas till fortifikationsdepartementets vård och förvaltning. Därest så

bleve fallet, komme vid beräkningen av anslaget till byggnader, övningsfält

och skjutbanor nämnda anslag att minskas med den årligen beräknade nettobehållningen

å för lägenheterna inflytande hyror.

Av redogörelsen i ärendet framgår, att inkomstmedlen från ifrågavarande

lägenheter hittills inlevererats till statskontoret samt uppdebiterats å inkomsttiteln

»diverse inkomster». Med den förändring i avseende å byggnadernas

förvaltning, som fortifikationsdepartementets förslag innebär, skulle

inkomstmedlen från och med ingången av nästkommande budgetår i stället

tillgodoföras lantförsvarets ordinarie byggnadsanslag. Häremot syntes departementschefen

icke något vara att erinra. Någon ändring i fråga om

medelsberäkningen under ordinarie byggaadsanslaget för nästkommande budgetår

borde emellertid enligt departementschefens mening icke följa av denna

omläggning, enär byggnaderna icke i någon väsentligare omfattning kunde

utnyttjas såsom liyresobjekt under sagda budgetår. Då det otvivelaktigt

förelåge behov av ökade förläggningsmöjligheter i krigsskolans närhet för

den vid skolan sysselsatta personalen samt skolchefens förslag att för ändamålet

taga i anspråk de åsyftade lägenheterna syntes departementschefen

lämpligt, förordade han, att erforderliga medel för lägenheternas iståndsättande,

beräknade till 39,000 kronor, ställdes till förfogande.

Enligt riksdagens mening bör det tagas under övervägande, huruvida det

icke måste anses lämpligare att ifrågavarande lägenheter upplåtas såsom

tjänstebostäder och att inflytande hyresbelopp sålunda tillgodoföras avlöningsanslaget.

I övrigt har Eders Kung! Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till reparation av vissa lägenheter tillhörande

Karlbergs kungsgård för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 39,000 kronor.

47:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds

förslag under punkt 59, får anmäla, att riksdagen för utbyggande av ett ngtt

filter vid vattenledningsverket i Boden för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för anordnande

av centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—

1928 har arméförvaltningen i anledning av en utav kommendanten i Boden

gjord framställning anfört följande.

I syfte att råda bot på de i kommendantens framställning berörda missförhållandena

syntes centralvärmeledning böra införas i de avsedda lägenheterna.

Då ifrågavarande lägenheter och rum nu av ämbetsverkets fortifikationsdepartement

klassificerats till cirka en tredjedel i kvalitetsklass 3

och två tredjedelar i kvalitetsklass 2, men efter centralvärmelednings införande,

i likhet med övriga med centralvärmeledning försedda lägenheter

inom Bodens garnison, komme att uppflyttas i kvalitetsklass 1, komme

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

lägenheterna att lämna ökad avkastning i liyror. Vad anginge kostnaderna,

syntes det ämbetsverket, att dessa lämpligen kunde fördelas på eu period

av fyra år.

På grund av det anförda hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för anordnande av centraluppvärmning i vissa

bostadsbyggnader i Boden bevilja ett anslag av 451,000 kronor samt därav

å extra stat för budgetåret 1927—1928 anvisa 112,750 kronor.

Yad kommendanten i Boden anfört rörande behovet av förbättrade uppvärmningsanordningar

inom ifrågavarande bostadslägenheter har synts departementschefen

värt beaktande. Emellertid var departementschefen icke

nu beredd att taga ståndpunkt till hela den av kommendanten uppgjorda

planen för anordnande av centraluppvärmning av dessa lägenheter, utan

funne sig allenast böra tillstyrka, att medel å riksstaten för nästkommande

budgetår anvisades till bestridande av kostnaderna för införande av värmeledning

i de bostadslägenheter, som i främsta rummet kunde anses vara i

behov därav. Det för sådant ändamål erforderliga anslaget syntes departementschefen

kunna begränsas till 40,000 kronor.

Riksdagen, som hyst viss tvekan rörande lämpligheten av de ifrågasatta

anordningarna, har dock icke velat, motsätta sig beviljande av det äskade

anslaget. Därvid förutsätter riksdagen emellertid, att avgifterna för bostadslägenheternas

uppvärmning bestämmas av fortifikationsdepartementet med

hänsyn tagen till att kronans kostnader för värmeanläggningens drift bliva

täckta.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordnande av centraluppvärmning

i vissa bostadsbyggnader i Roden för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försök med ny

ingenjörmateriel för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen

till bestridande av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.

51 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen

till anskaffning av viss ballongmateriel för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

52:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 66, får anmäla, att riksdagen till arméns brevduveväsende

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortifikationsdepartemcntets

åtgärder för industriens krigsorganisation för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 21,000 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen

för bestridande av kostnaderna för upprensning av Rocksta-ån för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

H. Diverse.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 69) liar riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering,

nu 420,000 kronor, med 20,000 kronor till 400,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 70) att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter med oförändrat belopp, 350,000 kronor.

Då reservationerna å detta anslag enligt av riksdagens vederbörande

utskott gjord överslagsberäkning vid slutet av innevarande budgetår torde

komma att uppgå till omkring 400,000 kronor, har riksdagen ansett sig

kunna begränsa anslaget till hälften utav det av Eders Kungl. Majd äskade

beloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen sänkt ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 350,000 kronor, med 175,000 kronor till 175.000

kronor.

57:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 72) att för bestridande

av kostnader för förflyttningar av viss armémateriel m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande

handlingarna, förutsätter, ätt, där enligt den nya härorganisationen truppförband

erhåller ändrad förläggningsort, jämväl kostnaderna för truppens

förflyttning komma att bestridas av förevarande anslag. Riksdagen får anmäla,

att riksdagen för bestridande av kostnader för förflyttningar av viss

armémateriel m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 750,000 kronor.

IN. SJÖFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen

dels godkänt vid statsrådsprotokollet den 4 januari 1927 fogat förslag till

stat för marinförvaltningen att tillämpas under budgetåret 1927—1928,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen, nu 248,900

kronor, med 11,470 kronor till 260,370 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4

januari 1927 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår,

sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår,

manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl., vid marinstaben

anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan,

sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor och skeppsgosseskolorna att gälla

under budgetåret 1927 — 1928,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

dels godkänna de i en vid omförmälda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden in. m.» under rubriken »A. Arvoden

till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

sjöförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till avlöning

till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner, minska

ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,

nu 11,160,000 kronor, med 393,000 kronor till 10,767,000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 har anslaget av Eders Kungl. Maj:t beräknats

på följande sätt:

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater

för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, underofficerskår, sjömans-

kår och skeppsgossekår ..........

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår,

7 611 452

—

manskap ro. fl................

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

1 571 850

—

''

marinläkarkåren m. fl............

1 133 906

Vid marinstaben anställd personal......

44 220

—

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....

22 950

10 384 378

—-

Undervisningsverken.

Sj ökrigshögskolan..............

26 217

—

Sjökrigsskolan................

42 293

—

Marinens underoflicersskolor........

13 500

—

Skeppsgosseskolorna.............

56 914

—

138 924

—

10 523 302

__

B. Felräkningspenningar, förslagsvis........

-

—

-

-

2 400

— ■

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

D. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans

7 000

43000

1

sjukhus i Karlskrona, högst.........

—

—

—

—

-i

E. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskon-

55 000

toren m. fl. expeditioner, högst........

—

—

—

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis..........

—

—

—

29 450

—

G. Arvoden enligt förteckning...........

—

—

—

57 700

—

H. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet . .

—

—

—

—

800

—

I. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis

av uppbördsmannabefattningar in. m. samt för

eventuellt behövliga ändringar i arvoden, för- slagsvis ...................

_

10 000

J. Ålderstillägg, förslagsvis............

—

—

8 800

—

Härutöver beräknas avlöning erforderlig för

Manskap, kvarstående å äldre löneplan .................................

30 skeppsgossar under tiden 1 juli—30 september 1927 ............

Manskap vid kustartilleriet under tiden 1 juli—31 oktober 1927

Härifrån avgå följande poster:

Ersättning för tjänstebostäder .......................

Besparing på grund av vakanser bland högbåtsman

200 000: —

700: - 28.650: —

Summa kronor 10 966 802: —

125 000:

75 000:

200 000: —

Återstod 10 766 802: —

I beräkningen av den för marinstaben erforderliga personalen ingår en nu

föreslagen ordinarie kontorsbiträdesbefattning (lönegraden B 4).

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

På grund av minskningen av antalet sjörullföringsområden liar Eders

Kungl. Maj:t vidare framlagt ny stat för sjörullföringsbefälkavare med biträden.

A staten för sjökrigsskolan bär uppförts ytterligare ett arvode å 540

kronor till en kadettintendent vid skolan.

För ekiperingshjälp har slutligen å anslaget beräknats en ny post med

29,450 kronor.

I övrigt hava av Eders Kungl. Maj:t föreslagits i stort sett endast sådana

jämkningar, som sammanhänga med den beslutade marinorganisationen.

Beträffande den till uppförande å staten för marinstaben föreslagna kontorsbiträdesbefattningen

har riksdagen velat framhålla, att, då utredning för

närvarande pågår rörande frågan om den lämpligaste organisationen av de

centrala myndigheterna inom försvarsväsendet, skäl icke synas föreligga, att

nu å ordinarie stat upptaga ifrågavarande befattning. I stället synes det för

marinstaben avsedda beloppet till extra befattningshavare, renskrivning m. m.

böra höjas från 2,400 kronor till i runt tal 5,000 kronor. Marinstabens förevarande

stat kommer härigenom att få följande utseende:

Stat

för vid Marinstaben anställd personal

för budgetåret 1927—1928.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Antal.

vederbör- ligt avlö-

nings-

reglemente.

Bibliotekarie (pensionerad officer)..................

i

i :

Expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer) ...........

i

— i

i Expeditionsvakt...........................

i

B 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis . .

Arvode till bibliotekarien.........

Arvode till expeditionsunderofficeren . . .

Extra befattningshavare, renskrivning m. m

Arvoden m. m. till marinattachéer ....

kronor

2 9S8

Summa förslagsanslag

5 000: —

36 000: —

kronor 43 988

Anm. För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda

bestämmer, tills vidare bestridas av personal å övergångsstat.

I övrigt har anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till annan

erinran än att, då den för arvoden avsedda, i anslaget ingående summan

synts riksdagen vara väl hög, riksdagen vill framhålla önskvärdheten av att

sådana åtgärder vidtagas, att densamma i möjligaste mån nedbringas.

Riksdagen, som icke velat ifrågasätta någon rubbning i det äskade anslagsbeloppet,

får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari

1927 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår,

manskap m. fi., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., sjörullföringsbefälhavare

med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor

och skeppsgosseskolorna samt ovan intagna stat för vid marinstaben anställd

personal, att gälla under budgetåret 1927—1928,

dels godkänt .de i en vid nämnda protokoll fogad »Förteckning över i

stat icke uppförda arvoden in. m.» (se Bil. nr 71) under rubriken »A. Arvoden

till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde

huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till avlöning

till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner, minskat

ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,

nu 11,160,000 kronor, med 393,000 kronor till 10,767,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid

marinen, nu 1,685,000 kronor, med 315,000 kronor till 2,000,000 kronor.

61 :o) Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 78 icke givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande

av kostnaderna för avsJcedsersättning åt övertaligt underbefäl, månadslönare

in. fl. vid marinen för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1927—1928 upptaga ordinarie förslagsanslaget till rekryteringskostnader

med oförändrat belopp, 134,000 kronor.

Med hänsyn till att utgifterna å detta anslag under budgetåret 1925—

1926 uppgått endast till omkring 69,000 kronor, har anslaget för budgetåret

1927—1928 synts riksdagen kunna, utan risk för att detsamma överskrides,

bestämmas till 70,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget

till rekryteringskostnader, nu 134,000 kronor, med 64,000 kronor till

70,000 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen

dels godkänt det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari

1927 fogade förslag till stat för marinens reservstat att gälla för budgetåret

1927—1928,

dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret

1927—1928 avgår från reservstat, må under sin återstående livstid uppbära

pension av statsmedel med i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 290) angivna

belopp,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till marinens reservstat, nu 54,600

kronor, med 2,200 kronor till 56,800 kronor.

64:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande beräknande

av anslaget till marinens reservpersonal (punkt 80) kommer riksdagen att

framdeles anmäla sitt beslut.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

65:o) Med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

120,000 kronor, med 50,000 kronor till 70,000 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 40,000 kronor,

med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

07:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier med 12,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

G8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 383,000

kronor, med 37,000 kronor till 420,000 kronor.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att, med uteslutande

ur riksstaten av ordinarie anslaget till fackutbildningskurs för

marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare vid marinen, öka

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m., nu 40,500 kronor, med 3,400 kronor till 43,900 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m. har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagits

med 40,500 kronor.

De under undervisningsanslaget beräknade medlen till kostnadsfria hemresor

för skeppsgossar, 10,500 kronor, hava, med hänsyn till de sannolika

utgifterna för ändamålet under nästkommande budgetår ansetts böra ökas med

2,400 kronor. Såsom bidrag till vissa elevers vid sjökrigsskolan ekipering

hava under här ifrågavarande anslag hittills beräknats särskilda stipendier å

ett sammanlagt belopp av 1,800 kronor. I samband med vissa numera beslutade

ändrade grunder för ekiperingshjälp åt från sjökrigsskolan utexaminerade

kadetter har omförmälda belopp å 1,800 kronor ansetts icke längre

böra beräknas under här ifrågavarande anslag.

I riksstaten finnes upptaget ett särskilt ordinarie anslag å 2,800 kronor

till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga

läkare vid marinen. Detta anslag har såsom en särskild anslagspost inberäknats

i undervisningsanslaget. Sistnämnda anslag har i enlighet med

vad sålunda anförts ansetts böra höjas med (2,400—1,800 + 2,800 =) 3,400

kronor.

Riksdagen anser ett upptagande under undervisningsanslaget av kostnaderna

för omförmälda fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över

stat m. fl. vara ändamålsenligt och stå i överensstämmelse med sättet för

redovisningen av motsvarande kostnader beträffande lantförsvaret. Då riksdagen

icke heller i övrigt funnit anledning till erinran rörande beräknan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 2

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

det av förevarande anslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med uteslutande

ur riksstaten av ordinarie anslaget till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater

över stat och värnpliktiga läkare vid marinen, ökat ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. in., nu 40,500 kronor, med 3,400 kronor till 43,900 kronor.

70:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget

till studiestipendier utan angivet belopp.

71 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser

m. m., nu 349,000 kronor, med 9,000 kronor till 340,000 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att öka ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 49,982 kronor, med 18

kronor till 50,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att den största sparsamhet med detta anslag

iakttages, har ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj ds förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 49,982 kronor, med 18 kronor till 50,000 kronor.

73:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majds

förslag under punkt 89, får anmäla, att riksdagen för anskaffning av teknisk

materiel för undervisning sändamål för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 32,250 kronor.

D. Förplägnad, beklädnad in. m.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 90) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till förplägnad, nu 2,657,000 kronor, med

135.000 kronor till 2,522,000 kronor.

75:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majds

förslag under punkt 91 får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad, nu 1,195,000 kronor, med 54,000 kronor till

1.141.000 kronor.

76:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 92) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning

samt sängservis m. m., nu 160,000 kronor, med 13,300 kronor till 146,700

kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 93) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt m. m., nu 800,000 kronor, med 122,000 kronor till 678,000 kronor.

E. Övningar.

78:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget

till flottans krigsberedskap och övningar har riksdagen i skrivelse nr 43

anmält sitt beslut.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

33

79:o) Med bifall till Eders Kung! Maj ds förslag (punkt 94) bär riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ökade

förmåner under sjökommendering åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt,

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 71,000

kronor.

80:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget till

kustartilleriets krigsberedskap och övningar (punkt 95) har riksdagen i skrivelse

nr 43 anmält sitt beslut.

F. Sjukvård.

81 :o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 96) har riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 185,500

kronor, med 5,200 kronor till 180,300 kronor.

G. Flytande materiel och byggnader.

82:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget

till underhåll av flottans fartyg och byggnader (punkt 97) har riksdagen i

skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

83:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds

förslag under punkt 99, får anmäla, att riksdagen till utförande av vissa

ändringsarbeten å pansarskeppen Sverige och Gustaf V för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 98,000 kronor.

84:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 101) har riksdagen,

vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande handlingar,

för uppförande av stridskonskällare vid flottans station i Karlskrona för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,100 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 102) har riksdagen

för reparation av portarna till Oscar II:s docka för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 32,500 kronor.

86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 104) har riksdagen

medgivit, att för kajarbeten vid flottans station i Stockholm må

disponeras ett belopp av 67,000 kronor ur Stockholms varvs byggnadsfond.

87:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställningar rörande anslagen

till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. (punkt 105) samt till kustartilleriets

materiel m. m. (punkt 106) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält

sina beslut.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 107) har riksdagen

för konservering av Ny Älvsborgs fästning för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 15,400 kronor.

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds under punkterna 110—112 framlagda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum,

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A.

726 27 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

dels för anskaffning av svepmateriel för flottan för budgetåret 1927 192S

anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels till anskaffning av minmatemél för marinen för budgetaret 1927

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels ock till försök med minmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

90:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) bär riksdagen

för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar för budgetaret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

91:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

under punkterna 114—117 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anskaffning av signalmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor;

dels för anskaffning av leikarmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till komplettering av avståndsmätareförråden för budgetåret 1927

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 26,750 kronor;

dels ock till försök med teknisk materiel för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

92:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) bär riksdagen,

i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till åtgärder för

industriens krigsorganisation för budgetåret 1927 1928 anvisat ett extra re
servationsanslag

av 10,000 kronor.

I. Sjökarteverket.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att öka ordinarie

reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet, nu 49,000

kronor, med 296,400 kronor till 345,400 kronor.

Förevarande anslag jämte extra anslaget till utförande av sjömätningar

samt årliga behållningen av sjökortsförsäljningen äro avsedda till bestridande

av allmänna utgifter för sjömätningsväsendet.

För budgetåret 1926-1927 äro de båda anslagen upptagna med respektive

49,000 kronor och 287,200 kronor. Då behållningen av sjökortsförsäljningen

uppskattats till 50,000 kronor, har alltså ett sammanlagt belopp av (49,000 +

287,200 + 50,000=) 386,200 kronor beräknats stå till förfogande för ändamålet.

Sistnämnda belopp har enligt fastställd stat disponerats sålunda:

till sjömätningsexpeditioner och resekostnader.................. kronor 159,200: —

» rustning och underhåll .................................................. * 140,000.

» komplettering av båtmateriel m. ................................ * 16,000: —

» tryckningskostnader ........................................................ * 60,000.

» underhåll av fastighet och inventarier.......................... » 3,000:-

» skrivmaterialier och expenser .................................. * 8,000:

Summa kronor 386,200

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

35

I stort sett tiar någon ändring i denna anslagsberäkning icke av departementschefen

ansetts böra ske för budgetåret 1927—1928. Då emellertid en

fördyring av varvskostnaderna på grund av förändrat redovisningssätt uppstått

för sjökarteverket, och då några medel för täckande av nämnda behov

icke stode till förfogande, har departementschefen föreslagit, dels att ett

extra anslag å 9,000 kronor, avsett att täcka merkostnaderna för innevarande

budgetår, anvisas för ifrågavarande ändamål, dels ock att anslagsposten

till rustning och underhåll för budgetåret 1927—1928 undergår förhöjning

med 9,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för sjömätningsväsendet under budgetåret 1927

—1928 skulle belöpa sig till 395,400 kronor.

Såsom tidigare omförmälts, hade till bestridande av dessa utgifter avsetts

dels ordinarie anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet, dels

extra anslaget till utförande av sjömätningar, dels ock den årliga behållningen

av sjökortsförsäljningen.

Då det här gäller ett årligen återkommande, i viss män konstant medelsbehov,

synes det departementschefen riktigast, att ifrågavarande kostnader i

sin helhet uppfördes under ordinarie anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet.

Från förenämnda summa, 395,400 kronor, borde emellertid dragas behållningen

av sjökortsförsäljningen för budgetåret 1927-—1928, vilken behållning

syntes böra uppskattas till samma belopp, som beräknats för nu löpande

budgetår, eller 50,000 kronor. Under förevarande anslag borde alltså

enligt departementschefens mening beräknas 345,400 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda

anslagsberäkningen och som godkänner det ifrågasatta sammanförandet av

anslag, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget till omkostnader

för sjömätningsväsendet, nu 49,000 kronor, med 296,400 kronor till

345,400 kronor.

94:o) Under hänvisning till vad som under punkt 93:o) anförts, får riksdagen

anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Majds förslag

till bestridande av vissa merkostnader för arbeten för sjökar teverkets räkning

vid flottans varv för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 9,000

kronor.

95:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121) har riksdagen

för reparation av sjömätningsfartyget Falken för budgetåret 1927 — 1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

96:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds därom framställda förslag (punkt

122) har riksdagen till redigering och utgivning av tidskriften » Underrättelser

för sjöfarande» för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 38,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 123) har riksdagen,

i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av bidrag till internationella hydrografiska byrån för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 8,500 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

IV. FLYGVAPNET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 127) att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4

januari 1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl.

vid flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolan att gälla under budgetaret

1927—1928,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader

m. m., nu 634,000 kronor, med 24,000 kronor till 658,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts för budgetåret 1927—1928 verkställda anslagsberäkning,

i vilken jämväl upptagits kostnader för ekiperingshjälp, bär följande

utseende:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet.....

1. flygkåren........................

2. » ........................

3. » ........................

4. » ........................

Flygskolan ........................

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppför
band

...........................

C. Felräkningspenningar, förslagsvis...............

D. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 4 furirer.......

E. Anstftllningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer

F. Gottgörelse för tjänstehäst..................

G. Ekiperingshjälp, förslagsvis..................

H. Vissa arvoden m. m. (köksföreståndare, maskinister m. fl.), för
slagsvis

..........................

I. Bekryteringskostnader, förslagsvis..............

J. Bese- och traktamentspenningar, förslagsvis .........

K. Flyttningsersättning, förslagsvis...............

L. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis . . .

Summa kronor

Härifrån avgå följande poster:

2 % på grund av vakanser............................................................

Ersättning för tjänstebostäder .....................................................

Kronor.

Summa

kronor.

481 230

24 480

—

30 552

—

36 504

—

17 136

—

23 784

—

613 686

—

_

_

11000

_

—

—

1000

—

—

—

900

—

—

-

1 000

—

—

—

250

—

—

-

450

—

—

—

24 000

—

—

—

3 000

—

—

—

18 000

—

—

—*

12 000

—

—

3 600

—

—

—

688 886

—

.......... kronor 13,778;

—

»

17,500:

—

S:a kronor 31,278:

—

Återstod

»

657,608:

—

Eders Kungl. Maj:t har i anslutning härtill äskat ett anslag av 658,000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 37

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den av Eders

Kungl. Maj:t verkställda anslagsberäkningen, får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari

1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl. vid

flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolan att gälla under budgetåret

1927-1928,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader

m. m., nu 634,000 kronor, med 24,000 kronor till 658,000 kronor.

99:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) har riksdagen
dels

i riksstaten under fjärde huvudtiteln, avd. Flygvapnet, uppfört ett

nytt ordinarie anslag, benämnt »Resestipendier, reservationsanslag»;

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 5,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning m. m.

100:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) bär riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och

färder m. m., nu 61,000 kronor, med 10,800 kronor till 71,800 kronor.

C. Expenser m. m.

101 :o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till

tryckningskostnader (punkt 130) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt

beslut.

D. Förplägnatl och iniendenturmateriel.

102:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 131 får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget

till mathållning och furagering, nu 143,500 kronor med 21,400 kronor

till 164,900 kronor.

103:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen

ökat ordinarie reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning

samt kasern- och förplägnadsutredning, nu 103,000 kronor, med

3,900 kronor till 106,900 kronor.

104:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse,’ vatten, renhållning och

tvätt m. m., nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

E. Sjukvård m. m,

105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen

ökat ordinarie förslagsanslaget till sjuk- och veterinärvård, nu 12,000

kronor, med 300 kronor till 12,300 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

F. Vapen och ammunition.

106:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungi.

Maj:ts under punkt 136 framställda förslag och vars vederbörande utskott

tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får anmäla, att riksdagen

för anskaffning av flygbomber för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 146,000 kronor.

G. Byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.

107:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 138) att öka

ordinarie reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m., nu 10,000 kronor,

med 130,000 kronor till 140,000 kronor.

I de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för

flygvapnet efter genomförd organisation upptogos de årliga kostnaderna för

underhåll av flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor till 80,000

kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till byggnader, flygfält

m. m. upptaget med 10,000 kronor.

Fördelningen av utgifterna å ordinarie byggnadsanslaget under budgetåret

1927—1928 har av flygstyrelsen preliminärt och approximativt beräknats sålunda:
-

Tit. II.

Tit. I.

Ordinarie

Större

Summa

underhåll

repara-

tioner

Kronor

Kronor

Kronor

Tit. I och II.

2. flygkåren: Hägernäs .......................................

500

—

—

500

—

Karlskrona ...................................

500

—

2 000

—

2 500

—

3. flygkåren: Malmen.........................................

6 000

—

6 000

—

12 000

—

4. flygkåren: Frösön .........................................

6 000

—

■ 6 000

~

12 000

—

Boden, Kiruna, Salmis ....................

2 000

—

2 000

—

4 000

—

Flygskolan, Ljungbyhed......................................

6 000

—

6 000

—

12 000

—

Centrala flygverkstaden, Malmen ........................

10 000

-*

10 000

—

20 000

—

Centrala flygverkstaden, Västerås .......................

2 000

—

—

—

2 000

—

Barkarby flygfält ,.............................................

200

—

1000

—

1200

—

Fårösunds flygstation..........................................

500

—

2 000

—

2 500

—

Summa

33 700

—

35 000

—

68 700

—

Tit. III.

Flygstyrelsens byggnadsanslag ...........................

—

—

—

—

85 300

—

Summa

—

—

—

—

154 000

—

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under ifrågavarande

anslag för nästkommande budgetår anfört följande:

»Såsom förut nämnts, hava i de ursprungliga kostnadsberäkningarna för

flygvapnet de årliga utgifterna för underhåll av flygstationer, byggnader, övningsfält

och skjutbanor efter genomförd organisation av flygvapnet upptagits

till 80,000 kronor. Att denna summa är för lågt beräknad framgår

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

39

redan därav, att enbart för underhållet av de från lantförsvaret och sjöförsvaret

till flygvapnet överlämnade fastigheterna enligt de beträffande dessa

fastigheter hittills tillämpade beräkningsgrunder kräves ett årligt belopp av

98.000 kronor. Härtill konimer kostnaden för de för flygvapnet avsedda nya

byggnaderna, varjämte är att märka, att —- såsom ock av flygstyrelsen framhållits

— flygfälten tarva väsentligt dyrbarare underhållsarbeten än vanliga

övningsfält. Emellertid synes mig det av flygstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet,

154,000 kronor, kunna i någon mån reduceras, och torde anslaget

böra upptagas med 140,000 kronor.»

Eiksdagen, som funnit, att det för flygstyrelsen avsedda byggnadsanslaget

bör kunna avsevärt sänkas och anslagsökningen för budgetåret 1927—1928

kunna begränsas till 115,000 kronor, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie

reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m., nu 10,000 kronor, med

115.000 kronor till 125,000 kronor.

108:o) Eiksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung! Maj:ts

förslag under punkt 139, får anmäla, att riksdagen till inköp av mark m. m.

för flygfält vid Rinkaby för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 13,400 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 142) att för anläggning

av vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang å

Malmen för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

61.000 kronor.

Elygstyrelsen har gjort framställning om anvisande av medel föranläggande

av vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang samt därvid

anfört följande.

Inom Första livgrenadjärregementets förutvarande lägeretablissemang å

Malmen, som från och med den 1 juli 1926 överlämnats till vård och förvaltning

av flygstyrelsen och som upplåtits till förläggning av 3. flygkåren,

vore vatten- och avloppsledningssystemet synnerligen otillfredsställande med

hänsyn till sanitära förhållanden. Därtill komme, att dithörande anläggningar,

vilka egentligen avsetts för sommarbruk, ej utan genomgripande ändringar

kunde fungera året runt. Även ur brandsäkerhetssynpunkt vore det

ofrånkomligt, att denna fråga löstes.

Vattenbehovet för Andra livgrenadjärregementets och 3. flygkårens lägeretablissemang

tillgodosåges för närvarande dels genom grävda brunnar, dels

genom pumpning från en vattensamling nordost om lägerområdet till ett

inom Andra livgrenadjärregementets område beläget mindre vattentorn, som

befunne sig i ganska bristfälligt skick. I nämnda vattensamling utmynnade

lägrets huvudavloppsledning. Verkställda prov hade givit vid handen, att

det uppumpade vattnet vore hälsovådligt.

Inom centrala flygverkstadens å Malmen område, som vore beläget söder

om flygfältet på ett avstånd av omkring 700 meter från flygkårens lägeretablissemang,

vore däremot vatten- och avloppsledningar i fullgott skick. Där

funnes såväl vattentorn som reningsverk för avloppsvatten, båda nybyggda.

Dessas kapacitet vore så stor, att lägeretablissemangets ledningar efter ombyggnad

och komplettering kunde med dem förbindas, varigenom för flygkårens

vidkommande denna synnerligen viktiga fråga skulle kunna lösas.

Flygstyrelsen hemställde alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang å

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Malmen för budgetåret 1927—1928, anvisa ett extra reservationsanslag av

61,000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till flygstyrelsens begäran.

Riksdagens vederbörande utskott har vid besök på Malmen tagit del av

planerna för anordnandet av ifrågavarande vatten- och avloppsledningar.

Därvid har utskottet funnit, att flygstyrelsens framställning av de nu rådande

förhållandena är missvisande, i det att vattenförsörjningen, som visserligen

icke kan anses för närvarande vara på ett tillfredsställande sätt

ordnad, dock är vida bättre än som framställningen giver vid handen.

Vidare har utskottet erfarit, att avsikten i själva verket är att för tredje

flygkåren anordna ett särskilt reningsverk samt att förse kåren med vatten

från det vid flygverkstaden uppförda vattentornet. Dessa anordningar kunna

vidtagas inom ramen av den angivna kostnadssumman.

Då enligt riksdagens mening de sålunda ifrågasatta anordningarna äro

lämpliga och ägnade att på ett tillfredsställande sätt ordna vattenfrågan och

avloppsväsendet för tredje flygkåren, har riksdagen ansett sig böra anvisa

det äskade beloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anläggning av vatten- och

avloppsledningar för 3. flyglcårens etablissemang å Malmen för budgetåret 1927

—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,000 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 144 framställda

förslag har riksdagen, som icke velat motsätta sig detsamma, för uppförande

av badinrättning för flygsJcolan å Ljungbyhed för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

111 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 145) att, i avvaktan

på den särskilda proposition i ämnet, som kunde komma att till

riksdagen avlåtas, tillsvidare för uppförande av hangarbyggnad m. in. för ett

sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928 beräkna ett extra reservationsanslag

av 32,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18

februari 1927 dagtecknad proposition (nr 139), under åberopande av det vid

propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att för uppförande av hangarbyggnad m. m.

för ett sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 32,500 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, för uppförande

av hangarbyggnad m. m. för ett sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 32,500 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 148) att ''U bestridande

av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. in. för l dgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»För innevarande budgetår har till bestridande av engångskostnader för anskaffning

av flygmateriel anvisats ett extra reservationsanslagav 1,800,000kronor.

Flygstyrelsen har nu beträffande motsvarande medelsanvisning för nästkommande

budgetår anfört följande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens slcrivelse Nr 4 A. 41

Utgifterna för flygvapnets engångskostnader hade i de för 1925 års riksdag

framlagda kostnadsberäkningarna upptagits till:

för budgetåret 1926—1927 ............... kronor 2,600,000: —

» » 1927—1928 ............... > 2,400,000:-

eller sammanlagt kronor 5,000,000: —.

Av förestående summa hade emellertid för budgetåret 1926—1927 anvisats

ett extra reservationsanslag av endast 1,800,000 kronor. För att den beslutade

organisationen med avseende å materielanskaffningen icke skulle förryckas,

och för att i någon män motverka de betydande flyghaverier, som

ägt rum, erfordrades sålunda för budgetåret 1927—1928 för sagda ändamål ett

anslag av (5,000,000 — 1,800,000 =) 3,200(000 kronor. Härav avsåges för slutförandet

av flygvapnets byggnadsföretag en summa av 530,000 kronor, vilken

summa inginge i det vid 1925 års riksdag till 9,000,000 kronor beräknade

beloppet för flygvapnets engångskostnader. För materielanskaffning skulle

således kunna beräknas en summa av (3,200,000 — 530,000 =) 2,670,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde tiygstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,200,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att begränsa statsutgifterna och då,

såsom förut nämnts, det visat sig oundgängligen erforderligt att tillgodose

vissa extra medelsbeliov för flygvapnet, vilka icke beaktats vid uppgörandet

av de för 1925 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, nödgas jag

föreslå en reduktion av nu ifrågavarande anslagsbelopp till 2,000,000 kronor.»

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande

handlingarna, har ingen annan erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag än

att den genom haverier förstörda materielen ej bör få ersättas med anlitande

av detta anslag utan i stället skall ersättas från ordinarie flygmaterielanslaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av engångskostnader

för anskaffning av flygmateriél m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

113:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen

för anskaffning av flottörer för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 55,000 kronor.

114:o) Med bifall till Eders Kungl, Maj:ts förslag (punkt 151) har riksdagen

för anskaffning av förlag av materialier för flygplantillverkning för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

115:o) Uti en inom riksdagen väckt motion (I: 89) har hemställts, att riksdagen

-måtte för budgetåret 1927—1928 ställa ett extra reservationsanslag av

2,100,000 kronor till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för bestridande av engångskostnader

för igångsättande av flygmotortillverkning inom landet och

för ^verkning av eu första mindre serie flygmotorer.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

.»En av de viktigaste förutsättningarna för att flygvapnet i händelse av

krig skall kunna motsvara de förväntningar och krav, som måste ställas på

detsamma, är, att flygmaterielen snabbt kan förnyas, utvidgas och utvecklas.

Åtgången på flygmateriel är under ett krig — enligt erfarenhet från världskriget

— enorm. Om i fredstid betryggande åtgärder icke vidtagits för att

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A. 726 st 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

säkerställa materielanskaffningen i händelse av krig, föreligger stor risk för

att de i fredstid på ett flygvapen nedlagda anslagen äro bortkastade penningar.

Det är nämligen å ena sidan ej tänkbart att redan i fredstid lägra

så mycken flygmateriel, att den räcker någon avsevärd tid efter ett krigsutbrott.

Att å andra sidan förlita sig på att under ett krig flygmateriel

under alla förhållanden skall kunna erhållas från utlandet, vore helt visst

ödesdigert, efter vad senaste krigserfarenheter givit vid handen. Den enda

betryggande förberedelsen är sålunda att i tid sörja för, att materielen kan

tillverkas inom landet.

Det är oss bekant, att flygstyrelsen i underdånigt förslag hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes av årets riksdag äska anslag för igångsättande av en

inhemsk flygmotortillverkning. Enär emellertid Kungl. Maj:t i nådig proposition

angående anslag å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1927—1928 ej

upptagit detta äskande, få vi, då vi anse upptagandet av en inhemsk flygmotortillverkning

vara en av grundförutsättningarna för flygvapnets effektivitet,

härigenom underställa frågan riksdagens omprövning.

Yad som inledningsvis framhållits beträffande flygmaterielen i allmänhet,

gäller speciellt och måhända främst beträffande flygmotorer. Det skulle

vara i högsta grad oförsvarligt att uppskjuta vidtagandet av anstalter för

flygmotortillverknings upptagande inom landet, tills ofred tvingade fram

densamma. Innan en dylik industri hunnit organiseras och övervinna alla

de svårigheter, som yppa sig vid upptagandet av en ny tillverkning av denna

beskaffenhet, samt hunnit uppnå eu tillräcklig tillverkningskapacitet, kan

säkerligen minst 11/2 år beräknas hava åtgått. Det är av ekonomiska skäl

otänkbart att redan i fredstid upplägga så stort reservlager av flygmotorer

och reservdelar därtill, att detta kan räcka, tills en först vid krigets början

startad motortillverkning hunnit framkomma med användbara motorer i tillräckligt

antal, detta så mycket mer som utvecklingen skulle medföra, att ett

dyligt lager esomoftast måste moderniseras genom anskaffning av nya motortyper.

Enda sättet att på ett ekonomiskt överkomligt sätt ordna försvarsberedskapen

på detta område är sålunda att redan i fredstid upptaga inhemsk

flygmotor till verkning och i övrigt genom lämpliga åtgärder förbereda

tillverkningens snabba utsvällande vid krigs till f äll e.

För tillverkning av flygmotorerna inom landet talar dessutom önskvärdheten

av att anslagen för försvaret stanna inom landet för beredande av

arbetstillfällen åt svenska medborgare. Enär motorpriset utgör nära 50 procent

av flygvapnets totalvärde, är det betydande summor, som eljest gå till

utlandet. _ ...

Det är icke minst med hänsyn härtill av stor vikt, att denna tillverkning

med det snaraste kommer till stånd, så att större delen av de motorer, som

skola anskaffas under flygvapnets uppsättningsperiod, kali bliva tillverkad

inom landet. Ju längre tillverkningen uppskjutes, dess mindre blir tillverkningen

av nu ifrågavarande motortyp, och desto större blir därför kostnaden

per motor, alldenstund engångskostnaderna måste fördelas på ett mindre

antal motorer. En genom flygstyrelsen verkställd utredning visar, att priset

å motorerna vid inhemsk tillverkning, om tillverkningen upptages nu, ej

skulle komma att ställa sig ogynnsamt jämfört med import, sedan väl startningssvårigheterna

övervunnits.

Igångsättande av en inhemsk flygmotortillverkning kräver emellertid vissa

engångskostnader, vilka ej kunna bestridas medelst det ordinarie anslaget

för anskaffning och underhåll av flygmateriel. En undersökning genom

flygstyrelsen visar, att ingen svensk industri vill upptaga flygmotortillverkning

och ikläda sig de med tillverkningens uppläggande förenade kostnaderna

för verktyg, giggar, fixturer m. m., utan att staten lämnar erforderliga

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

garantier för att förlust för företaget ej uppkommer. Liiget å flygmotormarknaden

är nämligen sådant, att industriföretagen icke lockas av exportmöjligheter

att själva ikläda sig risken för startkostnaderna. I de länder,

där flygmotortillverkning redan finnes, föranledas myndigheterna av försvarsberedskapshänsyn

att vid beställningar exklusivt gynna de inhemska företagen.

I övriga länder är läget med hänsyn till framtiden för ovisst för

att kunna tjäna som underlag för kalkyler för en exportindustri. För att

undgå mycket dyrbara, oberäkneliga experimentkostnader bjuder försiktigheten

dessutom att för en första tillverkning inom landet upptaga en redan

utexperimenterad utländsk motortyp, varvid licensvillkoren i regel utesluta

export. Då inom Sverige staten tills vidare är den enda kunden att räkna

med, synes det sålunda mycket rimligt, att staten ikläder sig de med flvgmotortillverkningens

upptagande förenade engångskostnaderna. Även om

det alternativet väljes att förlägga tillverkningen till statliga verkstäder,

bliva motsvarande engångskostnader ofrånkomliga.

Den lämpligaste och billigaste vägen att starta eu inhemsk flygmotortillverkning

är givetvis att bygga en redan utexperimenterad, utländsk motortyp

på licens. Utredning inom flygstyrelsen visar, att för de omedelbart

föreliggande behoven för olika krigsflygplantyper skulle kunna användas en

och samma motortyp av visst märke. Genom eu dylik standardisering ökas

utsikterna att nedbringa kostnaderna vid en inhemsk tillverkning. Licenskostnaderna

för ifrågavarande motortyp omfatta dels eu engångsavgift, mot

vilken den utländska fabriken ställer ritningar, arbetsbeskrivningar och alla

sina erfarenheter till förfogande, dels en licensavgift för varje tillverkad

motor. För att överhuvudtaget kunna påbörja förberedelser för inhemsk

tillverkning kräves engångsavgiftens inbetalande. Huru än tillverkningen

ordnas, om vid enskild eller statens verkstad, synes det lämpligt, att staten

innehar licensen, och under alla förhållanden hör licensavgiften till de engångskostnader,

staten måste ikläda sig för att få en flygmotortillverkning

till stånd.

För att överhuvudtaget få en motortillverkning i gång synes det nödvändigt

att genom extra anslag bestrida kostnaderna icke blott för licensinköp

och speciell verkstadsutrustning utan även för tillverkning av eu första

mindre serie motorer. Den första serien måste med nödvändighet betraktas

som en försöksserie, på vilken den inhemska industrien, även om allehanda

tekniska upplysningar ingå i licensen, har att göra en hel del lärospån,

innan fabrikatet kommer att tekniskt stå i nivå med den utländska moderfabrikens.

Med de knappt beräknade ordinarie anslagen för anskaffning av

materiel till flygvapnet är det ej möjligt för flygvapnet att avstå någon del

därav för att åvägabringa fabrikationserfarenheter.

Av flygstyrelsen verkställd utredning visar, att för inköp av licens, anskaffande

av för motorfabrikationen erforderlig utrustning av verktyg m. m.,

samt tillverkning av en mindre försöksserie motorer erfordras en summa

av 2,100,000 kronor. Fördelas dessa startkostnader på det antal motorer,

som kan beräknas erfordras under loppet av några år, kommer genomsnittskostnaden

per motor ej att ställa sig högre än vid import.

Ovanstående kostnadsberäkning är grundad på anbud från vissa svenska

industrier.

Vilket av de båda tillverkningsalternativen — tillverkning vid enskild

eller vid staten tillhörig verkstad — som i detta fall kan vara fördelaktigast

för staten, kan ej bestämt avgöras, förrän tillverkningsrätten inköpts från

den utländska fabriken och därmed alla de för en exakt beräkning av kostnaderna

vid statlig tillverkning erforderliga upplysningarna erhållits från

denna. Ett avgörande i detta avseende bör därför överlåtas till Kungl.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Maj:t att fatta, sedan efter dylika upplysningars vinnande de olika alternativen

närmare undersökts och jämförts.»

Riksdagen delar motionärernas uppfattning om den synnerliga vikten av

att tillverkning av för flygvapnet avsedda motorer igångsättes inom landet.

För riksdagen tillgängliga uppgifter synas giva vid lianden, att upptagandet

av en dylik tillverkning genom statens försorg skulle komma att ställa sig

mycket förmånligt i ekonomiskt hänseende. Då det emellertid här gäller

en fråga av betydande ekonomisk räckvidd, har riksdagen icke velat allenast

i anledning av enskilda motionärers framställning besluta vidtagande av åtgärder

i antydd riktning. Enligt riksdagens mening är dock detta spörsmål

av så stor betydelse, att riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t

begära skyndsam utredning därav.

Riksdagen får alltså i anledning av förevarande motion (I: 89) anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta utreda frågan om upptagandet av

inhemsk flygmotortillverkning samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må föranleda.

V. GEMENSAMMA ANSLAG.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) har riksdagen

ökat ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 90,000 kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.

117:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till för sv av sväsendets

lönenämnd för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 25,000

kronor.

VI. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.

118:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring

icke ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit

särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 2 april 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.