Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
1927-03-04 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:55, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Nr 55.
Godkänd av första kammaren den 4 mars 1927.
Godkänd av andra kammaren den 4 mars 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente
för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 17.)
Till Konungen.
Uti eu till riksdagen avlåten, den 4 januari 1927 dagtecknad proposition
(nr 7) liar Eders Kungl. Maj.t, under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels godkänna det vid samma protokoll såsom bilaga fogade förslag till
avlöningsreglemente,
dels medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningsliavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen må med däri gjorda ändringar äga provisorisk
giltighet från och med den 1 juli 1927 till dag under budgetåret 1927—1928,
som Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
dels och slutligen medgiva, att ekiperingshjälp må enligt av departementschefen
angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken är
skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.
I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft vissa i anledning
av förevarande proposition väckta motioner, i vilka föreslagits,
dels (motionen 1:132) att riksdagen med ändring av de i Eders Kungl.
Maj:ts förslag till definitivt avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
m. fl. pa aktiv stat intagna löneplanerna och tjänstledighetsavdragen
måtte besluta att godtaga vid motionen fogade löneplaner och tjänstledighetsavdrag,
och att i samband härmed anslaget för avlöning till personal vid staber
och truppförband in. fl. år 1927—1928 höjes med erforderligt belopp;
dels (motionen II: 259) att riksdagen måtte besluta att i avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv
stat införa bestämmelse att officer och underofficer samt motsvarande civilmilitär
befattningshavare skall äga under sjukdom åtnjuta oavkortad lön
under 45 dagar utöver den tid han av annan anledning åtnjutit semester;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55. <
dels (motionen II: 260), att riksdagen måtte bifalla, vad försvarsväsendets
lönenämnd föreslagit beträffande anställningsform, avlöning och placering i
tjänsteförteckning av maskinister och eldare vid arméns truppförband,
dels ock (motionen II: 131) att musikdirektörerna vid Livregementet till
häst i Stockholm, Göta artilleriregemente i Göteborg, Smålands artilleriregemente
i Jönköping och Karlsborgs artilleriregemente ävensom de vid
kustartilleriet å Oscar-Fredriksborg och i Karlskrona placerade musikflaggjunkama
må uppflyttas i lönegraden O 2.
Den 8 april 1921 underställde dåvarande chefen för försvarsdepartementet
Eders Kungl. Maj:ts prövning frågan om lönereglering förutom för annan
arméns och marinens personal — jämväl för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen.
Departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet, att löneregleringen
för ifrågavarande personalgrupper med hänsyn tdl den pågående
utredningen rörande omorganisation av rikets försvarsväsende borde givas
en provisorisk natur och antagas för ett år i sänder, men att det av närmare
angivna skäl vore synnerligen angeläget, att en definitiv löneieglering
komme till stånd i omedelbart samband med den omändring av försvarsorganisationen,
som kunde bliva resultatet av nämnda utledning.
I enlighet härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t i proposition nämnda dag,
nr 350, riksdagen att provisoriskt för år 1922 godkänna ett vid statsrådsprotokollet
fogat förslag till avlöningsreglemente för omförmälda personal.
Uti skrivelse den 16 juni 1921, nr 351, anmälde riksdagen, att riksdagen
provisoriskt för år 1922 godkänt ett vid skrivelsen fogat avlöningsreglemente
för ifrågavarande personal, att träda i tillämpning från och med den 1 januari
1922.
Eders Kungl. Maj:t utfärdade därpå den 29 juni 1921 avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat m. fl. vid armén och marinen, att provisoriskt lända till efterrättelse
under år 1922 från och med den 1 januari samma år (Svensk förf.-saml.
1921 nr 388).
I överensstämmelse med särskilda av riksdagen meddelade beslut har
detta avlöningsreglemente med vissa däri år 1922 vidtagna ändringar (Svensk
förf.-saml. 1922 nr 161, 330 och 332) sedermera erhållit förlängd giltighet,
senast för tiden den 1 juli 1926—den 30 juni 1927.
Med anledning av 1925 års liärordningsbeslut har förslag till definitiv
lönereglering nu utarbetats av försvarsväsendets lönenämnd
Departementschefen har beträffande detta förslag framhållit, att han ioie
av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter vore önskvärt, att avloningsbestämmelserna
för ifrågavarande personal snarast möjligt eihölle definitiv
karaktär. Att så skedde vore av betydelse icke blott för rekryteringens
främjande utan även och icke minst med hänsyn till tjänstens krav. Härtill
komme, att ett slutgiltigt ordnande av nämnda personals pensionsförhållanden
icke kunde äga rum, förrän eu definitiv lönereglering blivit genomförd.
8
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Departementschefen delade emellertid också lönenämndens 1111 och tidigare
uttalade åsikt, att ett blivande definitivt avlöningsreglemente borde vinna
tillämpning endast på den personal, som efter övergången till den nya försvarsorganisationen
kvarstode på aktiv stat. Ett dylikt avlöningsreglemente borde
således icke träda i kraft, förrän nämnda övergång slutförts.
Av departementschefen har icke ifrågasatts någon förändring av nu gällande
löneplaner för den militära och civilmilitära personalen.
Det torde emellertid böra framhållas, att ändring nu föreslås särskilt i fråga
om ett par mera betydelsefulla föreskrifter. Beträffande 4 § har lönenämnden
föreslagit vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående löneförmånerna
för elever vid de militära högskolorna samt för intendents- och förvaltaraspiranter.
Departementschefen har anslutit sig till ändringsförslaget
och därvid framhållit, att den föreslagna utvidgningen av högskoleelevernas
förmåner, innebärande rätt för dem att jämväl under stadgat uppehåll i utbildningen
åtnjuta lön enligt den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,
icke syntes kunna medföra några som helst konsekvenser inom andra förvaltningsområden.
Under 22 § har lönenämnden upptagit eu föreskrift om
rätt för officer, underofficer samt vederlike, som är skyldig att i tjänsten
bära uniform, att vid första anställningen såsom sådan, i enlighet med de
närmare bestämmelser, som meddelades av Eders Kungl. Maj:t, åtnjuta ekiperingshjälp,
officer och vederlike med högst 750 kronor samt underofficer och
vederlike med högst 600 kronor. Departementschefen har för sin del ansett
att ekiperingshjälpen borde kunna begränsas till högst 500 kronor för officer
och 450 kronor för underofficer, varemot han icke ansett föreskrift härom
böra inflyta i avlöningsreglementet. Årskostnaden skulle uppgå till omkring
100,000 kronor.
Ehuru departementschefen förutsatte, att det nya avlöningsreglementet
borde träda i kraft den 1 januari 1928, syntes honom Eders Kungl. Maj:t
lämpligen böra förbehållas rätt att bestämma, å vilken dag under budgetåret
1927—1928 ikraftträdandet skulle äga rum.
Yad slutligen anginge den såsom bilaga vid avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen, hade lönenämnden, i överensstämmelse med vad nämnden
föreslagit i ett den 29 juni 1926 avgivet betänkande rörande reglering
av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
i förslaget till ny tjänsteförteckning upptagit vissa till uppförande
på ordinarie stat ifrågasätta maskinist-, eldare- och dylika beställningar.
Vid den förberedande granskning, som ägnats omförmälda betänkande,
hade departementschefen emellertid funnit lönenämndens däri framställda
förslag böra överarbetas i syfte att erhålla en enhetlig reglering av löneförhållandena
ej blott för den icke-ordinarie personal, som närmast avsågs med
berörda förslag, utan även för de andra tjänstemannagrupper vid försvarsväsendet,
vilka kunde anses likställda med förstnämnda personal. Uteslutet
vore icke, att därvid kunde uppstå fråga om uppförande å ordinarie stat av
jämväl andra icke-ordinarie beställningar, än dem lönenämnden härtill föreslagit.
Då samtliga hithörande frågor syntes böra tagas under omprövning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
0
i ett sammanhang, ansåg departementschefen riktigast att nu icke upptaga
lönenämndens förslag i förevarande del.
Riksdagen vill till en början erinra om att chefen för finansdepartementet
i sitt under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda uttalande
rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst framhållit,
att spörsmålet om de nu utgående dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna
inom eu nära framtid komme att upptagas till prövning. I samband därmed
torde åtskilliga jämkningar i nu gällande avlöningsbestämmelser jämväl
komma under omprövning. Vid sådant förhållande synas även vissa i det
militära avlöningsreglementet ingående bestämmelser i avseende å såväl lönebelopp
som i övrigt samtidigt komma under förnyad granskning. På grund
härav har riksdagen icke ansett det i motionen 1: 132 framställda förslaget
om vidtagandet av vissa ändringar i löneplanerna och tjänstledighetsavdragen
för den militära personalen böra nu upptagas till avgörande. Prövningen
av dessa frågor synes nämligen riksdagen böra anstå till den i utsikt ställda
allmänna lönerevisionen.
Om riksdagen alltså icke nu anser sig böra vidtaga några jämkningar
i löneplanerna för ifrågavarande personal, har riksdagen emellertid funnit
särskilda skäl föreligga att göra en mindre ändring i den till löneplanerna
hörande tjänsteförteckningen. Detta gäller lönegradsplaceringen av musikdirektörerna
vid armén och marinen, vilken fråga behandlats i motionen
II: 131.
Yad musikdirektörerna vid armén beträffar, har lönenämnden funnit sig
böra föreslå viss avvikelse från de i propositionen nr 50 vid 1925 års riksdag
framlagda staterna, eu avvikelse som även departementschefen ansett
sig böra tillstyrka. Med avseende härå har nämnden anfört följande.
»Enligt sagda stater skulle musikdirektörer finnas uppförda dels i 2. lönegraden
i löneplanen O, dels ock i 3. och 4. lönegraderna i löneplanen Do.
Till förstnämnda lönegrad hänfördes musikdirektör vid truppförband med
musikkår om 33 eller 21 man. Annan musikdirektör, d. v. s. musikdirektör
vid truppförband om 12 man, hänfördes till 3. eller, där han avlagt nmsikdirektörsexamen
vid musikaliska akademien, 4. lönegraden i löneplanen Ilo.
Som begynnelselönen i 2. lönegraden i löneplanen O är lägre än begynnelselönen
i 4. lönegraden i löneplanen Uo, skulle, därest omförmälda stater
följdes, kunna inträffa, att en musikdirektör vid truppförband med större
musikkår finge lägre begynnelselön än en musikdirektör vid truppförband
med mindre musikkår. Då detta icke synes lämpligt, och då de skäl, som
föranlett att musikdirektörer, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska
akademien, berättigats åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen
Uo, i och med den beslutade omorganisationen av armémusiken väsentligen
torde hava förlorat i betydelse, har nämnden nu ansett sig böra föreslå, att
musikdirektörsbeställningarna vid armén uppdelas på allenast två lönegrader,
nämligen 2. lönegraden i löneplanen O och 3. lönegraden i löneplanen Uo.
Härvid torde innehavarna av ifrågavarande beställningar lämpligen böra benämnas
musikdirektörer av 1. graden, respektive musikdirektörer av 2. graden.
Vid genomförande av lönenämndens förslag erfordras emellertid en
övergångsbestämmelse därom, att de musikdirektörer, som vid det nya reglementets
ikraftträdande åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen Uo och
10
Riksdagens skrivelse Kr 55.
icke överföras till löneplanen O, skola bibehållas vid lön enligt sagda lönegrad,
så länge de kvarstå i sådan beställning.»
Musikflaggjunkarna hava av lönenämnden föreslagits skola placeras i 3.
lönegraden för underofficerare. Såsom villkor för befordran till musikflaggj
ankare gäller, att musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien skall
hava avlagts.
Då emellertid samtliga musikdirektörer (musikledare vid musikkår om
minst 12 man) och musikflaggjunkare torde innehava samma kompetens och
i stort sett hava att fullgöra enahanda åligganden, synes det riksdagen i likhet
med motionärerna knappast vara rimligt att en löneskillnad emellan
dessa befattningshavare upprätthålles allenast på den grund, att musikpersonalen
vid vissa truppförband numera är mindre till antalet än vid andra.
Att märka är även, att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag musikdirektörerna
av 2. graden skulle erhålla samma avlöning som deras närmaste underordnade
bland musikpersonalen, oaktat deras arbete och ansvar otvivelaktigt är större.
De befattningshavare, vilka det här gäller och som enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle komma att åtnjuta avlöning i tredje graden av löneplanen för
underofficerare, uppgå allenast till ett antal av sex, varför deras placering i
andra lönegraden av löneplanen för officerare icke har nämnvärd betydelse
i ekonomiskt hänseende. Därest hänsyn tages till för närvarande faktiskt
utgående löner, torde någon merkostnad överhuvudtaget icke komma att uppstå.
Riksdagen har för sin del ansett, att samtliga musikdirektörer vid armén
och marinen, musikledarna vid kustartilleriet (musikflaggjunkarna) häri
inbegripna, böra erhålla avlöning i andra lönegraden av löneplanen för officerare.
Kiksdagen har i anledning härav vidtagit de ändringar i den till
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, som framgå av bilagan till
denna skrivelse.
Kiksdagen övergår härefter att behandla de i de särskilda paragraferna av
avlöningsreglementet intagna bestämmelser, vilka föranleda särskilt uttalande
från riksdagens sida.
Bestämmelsen i 1 ^ att vissa officerare under kommendering såsom elever
vid militära högskolor m. m. skola erhålla avlöning efter den ortsgrupp,
kommenderingsorten tillhör, även under viss kortare tid, då de vistas å förläggningsorten,
har riksdagen icke velat motsätta sig, då åtskilliga skiil av praktisk
art tala för en sådan anordning. Riksdagen förutsätter dock att, såsom
lönenämnden framhållit, tjänstgöringstraktamente icke utgår under vistelse
å förläggningsorten.
Yad angår bestämmelserna i 14 § rörande rätt för officer och uuderofficer
in. 11. att under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar, varvid i
denna tid jämväl skall inräknas semester eller därmed jämförlig ledighet,
har riksdagen icke ansett skäl föreligga att vidtaga någon jämkning i Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Kiksdagen anser sig alltså icke kunna bifalla det i
motionen II: 259 gjorda yrkandet att ifrågavarande personal skall under sjukdom
äga åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar utöver den tid, varunder
semester åtnjutits. Enligt riksdagens mening bör emellertid vid den i ut
-
11
Riksdagens skrivelse nr 55.
sikt ställda revisionen av avlöningsbestämmelserna frågan om vad som skall
avses med uttrycket olycksfall i tjänsten upptagas till behandling samt utredning
göras i vad mån i tjänsten ådragen sjukdom bör medföra samma förmåner
som under tjänstutövning inträffat olycksfall.
Yad angår förslaget om utbetalande av ekiperingslijälp, bar riksdagen ansett
sig böra bifalla detsamma på sätt departementschefen föreslagit.
Beträffande slutligen det i motionen II: 260 väckta förslaget att vissa
ändringar skulle av riksdagen vidtagas rörande anställningen av och avlöningen
m. m. till vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare,
finner riksdagen åtskilliga skäl tala för att en fastare ställning beredes ifrågavarande
personal. Att nu vidtaga den i motionen påyrkade ändringen lärer
dock icke låta sig göra, så mycket mindre som ett stort antal truppförbandsm.
fl. stater å fjärde huvudtiteln i så fall måste underkastas omarbetning,
varom förslag icke av motionären framlagts. Riksdagen anser sig emellertid,
med anledning av vad departementschefen i denna fråga anfört, kunna utgå
från att förslag härutinnan kommer att föreläggas nästa års riksdag.
I övrigt föranleder det framlagda förslaget icke något uttalande från riksdagens
sida, och har riksdagen ansett sig böra definitivt antaga detsamma
med ovanberörda av riksdagen gjorda jämkning i tjänsteförteckningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels i anledning av Eders Kung! Maj:ts förslag och motionen II: 131
godkänt det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari 1927
såsom bilaga fogade avlöningsreglementet med av riksdagen beträffande lön
till viss musikpersonal vid armén och marinen vidtagen ändring i den till
reglementet hörande tjänsteförteckningen;
dels medgivit, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen må med däri gjorda ändringar äga provisorisk
giltighet från och med den 1 juli 1927 till den dag under budgetåret 1927—
1928, som Eders Kung! Maj:t bestämmer;
dels ock medgivit, att ekiperingslijälp må i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken
är skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.
Stockholm den 4 mars 1927.
Med undersåtlig vördnad.
12
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Bilaga.
Tjänsteförteckning
angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet
införda löneplaner, till vilka ordinarie beställningar för officerare,
underofficerare och civilmilitär personal m. fl. vid
försvarsväsendet äro att hänföra.
Officerare in. fl. (0).
Lönegrad.
Beställningar vid
armén
marinen
flygvapnet
l:a lönegraden......
Fänrik.
Underlöjtnant.
Fänrik.
Underlöjtnant.
Marinunderintendent.
Fänrik.
Underlöjtnant.
2:a lönegraden......
Löjtnant.
Musikdirektör.
Löjtnant.
Marinintendent av
2. graden.
Musikdirektör.
Löjtnant.
Marinintenderit av
2. graden.
3:e lönegraden......
Kapten.
Ryttmästare.
Tygmästare av 2.
klassen.
Kapten.
Marinintendent av
1. graden.
Kapten.
Marinintendent av
1. graden.
4:e lönegraden . ...
Major.
Chefen för ridskolan.
Styresman vid artille- riets fabriker.
Tygmästare av 1.
klassen.
Kommendörkapten av
2. graden.
Major.
Förste marinintendent
av 2. löneklassen.
Major.
Kommendörkapten av
2. graden.
Förste marinintendent
av 2. löneklassen.
5:e lönegraden......
Överstelöjtnant.
Chefen för krigshög- skolan.
Chefen för krigs- skolan.
Chefen för artilleri- o.
ingenjörhögskolan.
Chefen för skjutsko- lan '' för infanteriet
och kavalleriet.
Chefen för arméns un- derofficersskolor.
Fälttygmästaren.
Kommendörkapten av
1. graden.
Överstelöjtnant.
Förste marinintendent
av 1. löneklassen.
Överstelöjtnant.
Kommendörkapten av
1. graden.
Förste marinintendent
av 1. löneklassen.
6:e lönegraden......
Överste.
Chefen för artilleri- staben.
Militärbefälhavaren pä
Gotland.
Kommendör.
Överste.
Marinöverintendent.
Överste.
Kommendör.
1
7:e lönegraden......
Inspektören för kaval- leriet m. m.
Kommendanten i
Boden.
Brigadchef
,
Riksdagens skrivelse Nr 55.
13
Lönegrad.
----'' - ''
Beställningar vid
i
armén
marinen
flygvapnet
8:e lönegraden.....
1
Chefen för general- staben.
Inspektören för in- fanteriet.
Arméfördelningschef.
Militärbefälhavaren
för Övre Norrland.
Generalfälttygmäs-
taren.
Chefen för fortifika- tionen.
Generalintendenten.
Flaggman.
Chefen för kustartille- riet.
•
Chefen för flygvapnet.
Underofficerare in. fl. (Uo.)
Lönegrad.
Beställningar vid
armén
.
marinen
flygvapnet
l:a lönegraden......
Underofficer av 3.
graden.
—
2: a lönegraden......
Sergeant.
Musiksergeant.
Underofficer av 2.
graden.
Sergeant.
3:e lönegraden......
Fanjunkare.
Styckjunkare.
Musikfanjunkare.
Musikstyckj unkar e.
Flaggunderofficer.
Fanjunkare.
4:e lönegraden......
Förvaltare vid inten- denturkåren.
Eedogöraren vid rid- skolan.
Förrädsförv altare.
Förrådsförvaltare.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.