Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1927-03-04 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:55, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Nr 55.

Godkänd av första kammaren den 4 mars 1927.

Godkänd av andra kammaren den 4 mars 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente

för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställning shav are på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 17.)

Till Konungen.

Uti eu till riksdagen avlåten, den 4 januari 1927 dagtecknad proposition

(nr 7) liar Eders Kungl. Maj.t, under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels godkänna det vid samma protokoll såsom bilaga fogade förslag till

avlöningsreglemente,

dels medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningsliavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen må med däri gjorda ändringar äga provisorisk

giltighet från och med den 1 juli 1927 till dag under budgetåret 1927—1928,

som Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

dels och slutligen medgiva, att ekiperingshjälp må enligt av departementschefen

angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken är

skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft vissa i anledning

av förevarande proposition väckta motioner, i vilka föreslagits,

dels (motionen 1:132) att riksdagen med ändring av de i Eders Kungl.

Maj:ts förslag till definitivt avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

m. fl. pa aktiv stat intagna löneplanerna och tjänstledighetsavdragen

måtte besluta att godtaga vid motionen fogade löneplaner och tjänstledighetsavdrag,

och att i samband härmed anslaget för avlöning till personal vid staber

och truppförband in. fl. år 1927—1928 höjes med erforderligt belopp;

dels (motionen II: 259) att riksdagen måtte besluta att i avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv

stat införa bestämmelse att officer och underofficer samt motsvarande civilmilitär

befattningshavare skall äga under sjukdom åtnjuta oavkortad lön

under 45 dagar utöver den tid han av annan anledning åtnjutit semester;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55. <

dels (motionen II: 260), att riksdagen måtte bifalla, vad försvarsväsendets

lönenämnd föreslagit beträffande anställningsform, avlöning och placering i

tjänsteförteckning av maskinister och eldare vid arméns truppförband,

dels ock (motionen II: 131) att musikdirektörerna vid Livregementet till

häst i Stockholm, Göta artilleriregemente i Göteborg, Smålands artilleriregemente

i Jönköping och Karlsborgs artilleriregemente ävensom de vid

kustartilleriet å Oscar-Fredriksborg och i Karlskrona placerade musikflaggjunkama

må uppflyttas i lönegraden O 2.

Den 8 april 1921 underställde dåvarande chefen för försvarsdepartementet

Eders Kungl. Maj:ts prövning frågan om lönereglering förutom för annan

arméns och marinens personal — jämväl för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen.

Departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet, att löneregleringen

för ifrågavarande personalgrupper med hänsyn tdl den pågående

utredningen rörande omorganisation av rikets försvarsväsende borde givas

en provisorisk natur och antagas för ett år i sänder, men att det av närmare

angivna skäl vore synnerligen angeläget, att en definitiv löneieglering

komme till stånd i omedelbart samband med den omändring av försvarsorganisationen,

som kunde bliva resultatet av nämnda utledning.

I enlighet härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t i proposition nämnda dag,

nr 350, riksdagen att provisoriskt för år 1922 godkänna ett vid statsrådsprotokollet

fogat förslag till avlöningsreglemente för omförmälda personal.

Uti skrivelse den 16 juni 1921, nr 351, anmälde riksdagen, att riksdagen

provisoriskt för år 1922 godkänt ett vid skrivelsen fogat avlöningsreglemente

för ifrågavarande personal, att träda i tillämpning från och med den 1 januari

1922.

Eders Kungl. Maj:t utfärdade därpå den 29 juni 1921 avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén och marinen, att provisoriskt lända till efterrättelse

under år 1922 från och med den 1 januari samma år (Svensk förf.-saml.

1921 nr 388).

I överensstämmelse med särskilda av riksdagen meddelade beslut har

detta avlöningsreglemente med vissa däri år 1922 vidtagna ändringar (Svensk

förf.-saml. 1922 nr 161, 330 och 332) sedermera erhållit förlängd giltighet,

senast för tiden den 1 juli 1926—den 30 juni 1927.

Med anledning av 1925 års liärordningsbeslut har förslag till definitiv

lönereglering nu utarbetats av försvarsväsendets lönenämnd

Departementschefen har beträffande detta förslag framhållit, att han ioie

av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter vore önskvärt, att avloningsbestämmelserna

för ifrågavarande personal snarast möjligt eihölle definitiv

karaktär. Att så skedde vore av betydelse icke blott för rekryteringens

främjande utan även och icke minst med hänsyn till tjänstens krav. Härtill

komme, att ett slutgiltigt ordnande av nämnda personals pensionsförhållanden

icke kunde äga rum, förrän eu definitiv lönereglering blivit genomförd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Departementschefen delade emellertid också lönenämndens 1111 och tidigare

uttalade åsikt, att ett blivande definitivt avlöningsreglemente borde vinna

tillämpning endast på den personal, som efter övergången till den nya försvarsorganisationen

kvarstode på aktiv stat. Ett dylikt avlöningsreglemente borde

således icke träda i kraft, förrän nämnda övergång slutförts.

Av departementschefen har icke ifrågasatts någon förändring av nu gällande

löneplaner för den militära och civilmilitära personalen.

Det torde emellertid böra framhållas, att ändring nu föreslås särskilt i fråga

om ett par mera betydelsefulla föreskrifter. Beträffande 4 § har lönenämnden

föreslagit vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående löneförmånerna

för elever vid de militära högskolorna samt för intendents- och förvaltaraspiranter.

Departementschefen har anslutit sig till ändringsförslaget

och därvid framhållit, att den föreslagna utvidgningen av högskoleelevernas

förmåner, innebärande rätt för dem att jämväl under stadgat uppehåll i utbildningen

åtnjuta lön enligt den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,

icke syntes kunna medföra några som helst konsekvenser inom andra förvaltningsområden.

Under 22 § har lönenämnden upptagit eu föreskrift om

rätt för officer, underofficer samt vederlike, som är skyldig att i tjänsten

bära uniform, att vid första anställningen såsom sådan, i enlighet med de

närmare bestämmelser, som meddelades av Eders Kungl. Maj:t, åtnjuta ekiperingshjälp,

officer och vederlike med högst 750 kronor samt underofficer och

vederlike med högst 600 kronor. Departementschefen har för sin del ansett

att ekiperingshjälpen borde kunna begränsas till högst 500 kronor för officer

och 450 kronor för underofficer, varemot han icke ansett föreskrift härom

böra inflyta i avlöningsreglementet. Årskostnaden skulle uppgå till omkring

100,000 kronor.

Ehuru departementschefen förutsatte, att det nya avlöningsreglementet

borde träda i kraft den 1 januari 1928, syntes honom Eders Kungl. Maj:t

lämpligen böra förbehållas rätt att bestämma, å vilken dag under budgetåret

1927—1928 ikraftträdandet skulle äga rum.

Yad slutligen anginge den såsom bilaga vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen, hade lönenämnden, i överensstämmelse med vad nämnden

föreslagit i ett den 29 juni 1926 avgivet betänkande rörande reglering

av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

i förslaget till ny tjänsteförteckning upptagit vissa till uppförande

på ordinarie stat ifrågasätta maskinist-, eldare- och dylika beställningar.

Vid den förberedande granskning, som ägnats omförmälda betänkande,

hade departementschefen emellertid funnit lönenämndens däri framställda

förslag böra överarbetas i syfte att erhålla en enhetlig reglering av löneförhållandena

ej blott för den icke-ordinarie personal, som närmast avsågs med

berörda förslag, utan även för de andra tjänstemannagrupper vid försvarsväsendet,

vilka kunde anses likställda med förstnämnda personal. Uteslutet

vore icke, att därvid kunde uppstå fråga om uppförande å ordinarie stat av

jämväl andra icke-ordinarie beställningar, än dem lönenämnden härtill föreslagit.

Då samtliga hithörande frågor syntes böra tagas under omprövning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

0

i ett sammanhang, ansåg departementschefen riktigast att nu icke upptaga

lönenämndens förslag i förevarande del.

Riksdagen vill till en början erinra om att chefen för finansdepartementet

i sitt under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda uttalande

rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst framhållit,

att spörsmålet om de nu utgående dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna

inom eu nära framtid komme att upptagas till prövning. I samband därmed

torde åtskilliga jämkningar i nu gällande avlöningsbestämmelser jämväl

komma under omprövning. Vid sådant förhållande synas även vissa i det

militära avlöningsreglementet ingående bestämmelser i avseende å såväl lönebelopp

som i övrigt samtidigt komma under förnyad granskning. På grund

härav har riksdagen icke ansett det i motionen 1: 132 framställda förslaget

om vidtagandet av vissa ändringar i löneplanerna och tjänstledighetsavdragen

för den militära personalen böra nu upptagas till avgörande. Prövningen

av dessa frågor synes nämligen riksdagen böra anstå till den i utsikt ställda

allmänna lönerevisionen.

Om riksdagen alltså icke nu anser sig böra vidtaga några jämkningar

i löneplanerna för ifrågavarande personal, har riksdagen emellertid funnit

särskilda skäl föreligga att göra en mindre ändring i den till löneplanerna

hörande tjänsteförteckningen. Detta gäller lönegradsplaceringen av musikdirektörerna

vid armén och marinen, vilken fråga behandlats i motionen

II: 131.

Yad musikdirektörerna vid armén beträffar, har lönenämnden funnit sig

böra föreslå viss avvikelse från de i propositionen nr 50 vid 1925 års riksdag

framlagda staterna, eu avvikelse som även departementschefen ansett

sig böra tillstyrka. Med avseende härå har nämnden anfört följande.

»Enligt sagda stater skulle musikdirektörer finnas uppförda dels i 2. lönegraden

i löneplanen O, dels ock i 3. och 4. lönegraderna i löneplanen Do.

Till förstnämnda lönegrad hänfördes musikdirektör vid truppförband med

musikkår om 33 eller 21 man. Annan musikdirektör, d. v. s. musikdirektör

vid truppförband om 12 man, hänfördes till 3. eller, där han avlagt nmsikdirektörsexamen

vid musikaliska akademien, 4. lönegraden i löneplanen Ilo.

Som begynnelselönen i 2. lönegraden i löneplanen O är lägre än begynnelselönen

i 4. lönegraden i löneplanen Uo, skulle, därest omförmälda stater

följdes, kunna inträffa, att en musikdirektör vid truppförband med större

musikkår finge lägre begynnelselön än en musikdirektör vid truppförband

med mindre musikkår. Då detta icke synes lämpligt, och då de skäl, som

föranlett att musikdirektörer, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska

akademien, berättigats åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen

Uo, i och med den beslutade omorganisationen av armémusiken väsentligen

torde hava förlorat i betydelse, har nämnden nu ansett sig böra föreslå, att

musikdirektörsbeställningarna vid armén uppdelas på allenast två lönegrader,

nämligen 2. lönegraden i löneplanen O och 3. lönegraden i löneplanen Uo.

Härvid torde innehavarna av ifrågavarande beställningar lämpligen böra benämnas

musikdirektörer av 1. graden, respektive musikdirektörer av 2. graden.

Vid genomförande av lönenämndens förslag erfordras emellertid en

övergångsbestämmelse därom, att de musikdirektörer, som vid det nya reglementets

ikraftträdande åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen Uo och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Kr 55.

icke överföras till löneplanen O, skola bibehållas vid lön enligt sagda lönegrad,

så länge de kvarstå i sådan beställning.»

Musikflaggjunkarna hava av lönenämnden föreslagits skola placeras i 3.

lönegraden för underofficerare. Såsom villkor för befordran till musikflaggj

ankare gäller, att musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien skall

hava avlagts.

Då emellertid samtliga musikdirektörer (musikledare vid musikkår om

minst 12 man) och musikflaggjunkare torde innehava samma kompetens och

i stort sett hava att fullgöra enahanda åligganden, synes det riksdagen i likhet

med motionärerna knappast vara rimligt att en löneskillnad emellan

dessa befattningshavare upprätthålles allenast på den grund, att musikpersonalen

vid vissa truppförband numera är mindre till antalet än vid andra.

Att märka är även, att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag musikdirektörerna

av 2. graden skulle erhålla samma avlöning som deras närmaste underordnade

bland musikpersonalen, oaktat deras arbete och ansvar otvivelaktigt är större.

De befattningshavare, vilka det här gäller och som enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle komma att åtnjuta avlöning i tredje graden av löneplanen för

underofficerare, uppgå allenast till ett antal av sex, varför deras placering i

andra lönegraden av löneplanen för officerare icke har nämnvärd betydelse

i ekonomiskt hänseende. Därest hänsyn tages till för närvarande faktiskt

utgående löner, torde någon merkostnad överhuvudtaget icke komma att uppstå.

Riksdagen har för sin del ansett, att samtliga musikdirektörer vid armén

och marinen, musikledarna vid kustartilleriet (musikflaggjunkarna) häri

inbegripna, böra erhålla avlöning i andra lönegraden av löneplanen för officerare.

Kiksdagen har i anledning härav vidtagit de ändringar i den till

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, som framgå av bilagan till

denna skrivelse.

Kiksdagen övergår härefter att behandla de i de särskilda paragraferna av

avlöningsreglementet intagna bestämmelser, vilka föranleda särskilt uttalande

från riksdagens sida.

Bestämmelsen i 1 ^ att vissa officerare under kommendering såsom elever

vid militära högskolor m. m. skola erhålla avlöning efter den ortsgrupp,

kommenderingsorten tillhör, även under viss kortare tid, då de vistas å förläggningsorten,

har riksdagen icke velat motsätta sig, då åtskilliga skiil av praktisk

art tala för en sådan anordning. Riksdagen förutsätter dock att, såsom

lönenämnden framhållit, tjänstgöringstraktamente icke utgår under vistelse

å förläggningsorten.

Yad angår bestämmelserna i 14 § rörande rätt för officer och uuderofficer

in. 11. att under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar, varvid i

denna tid jämväl skall inräknas semester eller därmed jämförlig ledighet,

har riksdagen icke ansett skäl föreligga att vidtaga någon jämkning i Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Kiksdagen anser sig alltså icke kunna bifalla det i

motionen II: 259 gjorda yrkandet att ifrågavarande personal skall under sjukdom

äga åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar utöver den tid, varunder

semester åtnjutits. Enligt riksdagens mening bör emellertid vid den i ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 55.

sikt ställda revisionen av avlöningsbestämmelserna frågan om vad som skall

avses med uttrycket olycksfall i tjänsten upptagas till behandling samt utredning

göras i vad mån i tjänsten ådragen sjukdom bör medföra samma förmåner

som under tjänstutövning inträffat olycksfall.

Yad angår förslaget om utbetalande av ekiperingslijälp, bar riksdagen ansett

sig böra bifalla detsamma på sätt departementschefen föreslagit.

Beträffande slutligen det i motionen II: 260 väckta förslaget att vissa

ändringar skulle av riksdagen vidtagas rörande anställningen av och avlöningen

m. m. till vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare,

finner riksdagen åtskilliga skäl tala för att en fastare ställning beredes ifrågavarande

personal. Att nu vidtaga den i motionen påyrkade ändringen lärer

dock icke låta sig göra, så mycket mindre som ett stort antal truppförbandsm.

fl. stater å fjärde huvudtiteln i så fall måste underkastas omarbetning,

varom förslag icke av motionären framlagts. Riksdagen anser sig emellertid,

med anledning av vad departementschefen i denna fråga anfört, kunna utgå

från att förslag härutinnan kommer att föreläggas nästa års riksdag.

I övrigt föranleder det framlagda förslaget icke något uttalande från riksdagens

sida, och har riksdagen ansett sig böra definitivt antaga detsamma

med ovanberörda av riksdagen gjorda jämkning i tjänsteförteckningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Eders Kung! Maj:ts förslag och motionen II: 131

godkänt det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari 1927

såsom bilaga fogade avlöningsreglementet med av riksdagen beträffande lön

till viss musikpersonal vid armén och marinen vidtagen ändring i den till

reglementet hörande tjänsteförteckningen;

dels medgivit, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen må med däri gjorda ändringar äga provisorisk

giltighet från och med den 1 juli 1927 till den dag under budgetåret 1927—

1928, som Eders Kung! Maj:t bestämmer;

dels ock medgivit, att ekiperingslijälp må i enlighet med i statsrådsprotokollet

angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken

är skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.

Stockholm den 4 mars 1927.

Med undersåtlig vördnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Bilaga.

Tjänsteförteckning

angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet

införda löneplaner, till vilka ordinarie beställningar för officerare,

underofficerare och civilmilitär personal m. fl. vid

försvarsväsendet äro att hänföra.

Officerare in. fl. (0).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén

marinen

flygvapnet

l:a lönegraden......

Fänrik.

Underlöjtnant.

Fänrik.

Underlöjtnant.

Marinunderintendent.

Fänrik.

Underlöjtnant.

2:a lönegraden......

Löjtnant.

Musikdirektör.

Löjtnant.

Marinintendent av

2. graden.

Musikdirektör.

Löjtnant.

Marinintenderit av

2. graden.

3:e lönegraden......

Kapten.

Ryttmästare.

Tygmästare av 2.

klassen.

Kapten.

Marinintendent av

1. graden.

Kapten.

Marinintendent av

1. graden.

4:e lönegraden . ...

Major.

Chefen för ridskolan.

Styresman vid artille- riets fabriker.

Tygmästare av 1.

klassen.

Kommendörkapten av

2. graden.

Major.

Förste marinintendent

av 2. löneklassen.

Major.

Kommendörkapten av

2. graden.

Förste marinintendent

av 2. löneklassen.

5:e lönegraden......

Överstelöjtnant.

Chefen för krigshög- skolan.

Chefen för krigs- skolan.

Chefen för artilleri- o.

ingenjörhögskolan.

Chefen för skjutsko- lan '' för infanteriet

och kavalleriet.

Chefen för arméns un- derofficersskolor.

Fälttygmästaren.

Kommendörkapten av

1. graden.

Överstelöjtnant.

Förste marinintendent

av 1. löneklassen.

Överstelöjtnant.

Kommendörkapten av

1. graden.

Förste marinintendent

av 1. löneklassen.

6:e lönegraden......

Överste.

Chefen för artilleri- staben.

Militärbefälhavaren pä

Gotland.

Kommendör.

Överste.

Marinöverintendent.

Överste.

Kommendör.

1

7:e lönegraden......

Inspektören för kaval- leriet m. m.

Kommendanten i

Boden.

Brigadchef

,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

13

Lönegrad.

----'' - ''

Beställningar vid

i

armén

marinen

flygvapnet

8:e lönegraden.....

1

Chefen för general- staben.

Inspektören för in- fanteriet.

Arméfördelningschef.

Militärbefälhavaren

för Övre Norrland.

Generalfälttygmäs-

taren.

Chefen för fortifika- tionen.

Generalintendenten.

Flaggman.

Chefen för kustartille- riet.

•

Chefen för flygvapnet.

Underofficerare in. fl. (Uo.)

Lönegrad.

Beställningar vid

armén

.

marinen

flygvapnet

l:a lönegraden......

Underofficer av 3.

graden.

—

2: a lönegraden......

Sergeant.

Musiksergeant.

Underofficer av 2.

graden.

Sergeant.

3:e lönegraden......

Fanjunkare.

Styckjunkare.

Musikfanjunkare.

Musikstyckj unkar e.

Flaggunderofficer.

Fanjunkare.

4:e lönegraden......

Förvaltare vid inten- denturkåren.

Eedogöraren vid rid- skolan.

Förrädsförv altare.

Förrådsförvaltare.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.