Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.

1927-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:58, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 58.

1

Nr 58.

Godkänd av första kammaren den 8 mars 1927.

Godkänd av andra kammaren den 8 mars 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten

vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.i

Till Konungen.

I två likalydande motioner, nr 72 i första kammaren av lierr Möller

m. fl. och nr 125 i andra kammaren av herr Vennerström m. fl., har

hemställts, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att den i riksdagsskrivelsen

319 år 1924 begärda utredningen om sådan ändring i lagen

om val till riksdagen, att resultatet av val till andra kammaren tidigare

än nu sker bliver bekant, måtte utsträckas att omfatta även landstingsval

och kommunalfullmäktigeval, samt att av utredningen föranledda förslag

måtte snarast möjligt för riksdagen framläggas».

Såsom stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»I motion vid 1924 års riksdag begärdes sådana ändringar i lagen om

val till riksdagen, att i densamma stadgades skyldighet för valnämnd att

efter sedan valkuverten räknats och antecknats i protokollet öppna kuverten

och företaga en preliminär sammanräkning för utrönande av rösternas fördelning

mellan de olika partibeteckningarna. Som skäl för denna begäran

anfördes, att den långa väntetid, som efter de proportionella valens införande

förflyter mellan röstavlämningen och sammanräkningen, tvivelsutan

inverkar menligt på väljarekårens intresse för själva valförrättningen, vadan

intresset kunde förväntas bli starkare, om en preliminär sammanräkning

av rösterna verkställdes omedelbart efter röstavlämningens slut och resultatet

genast kunde komma till allmänhetens kännedom.

Konstitutionsutskottet erkände för sin del önskvärdheten av valresultatets

snabbare offentliggörande. Utom det av motionärerna framförda skälet för

en preliminär sammanräkning genom valnämnderna och magistraterna anförde

utskottet, att en alltför lång tidsutdräkt stode i mindre god överensstämmelse

med den ökade omedelbara verkan, som valen erhållit genom

det i tillämpningen erkända sambandet med regeringsbildandet. Utskottet

anslöt sig därför till kravet på en preliminär sammanräkning. Men det

Bihang till riksdagens protokoll 1927. Ii samt. Nr öS 62. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 58.

fann sig icke kunna på rak arm föreslå en omedelbar lagändring utan

ansåg, att frågan borde underkastas närmare utredning. Denna skulle i

främsta rummet gälla sättet för prövningen av valsedlarnas giltighet samt

frågan, huruvida den preliminära sammanräkningen borde sträckas så långt

som till rösternas fördelning mellan underpartier och fraktioner.

Riksdagen anslöt sig helt till konstitutionsutskottets förslag och anhöll

i riksdagsskrivelsen 319, att Kungl. Maj:t Ville låta verkställa utredning,

huruvida sådan ändring må kunna företagas i lagen om val till riksdagen,

att resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker bliver bekant,

ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen må kunna

föranleda’. Utredningen begränsades som synes till att gälla val till andra

kammaren. Redan hösten 1928 äger val till denna kammare rum. Det

torde därför med bestämdhet kunna förväntas, att utredningsarbetet bedrives

så planmässigt av Kungl. Maj:t, att förslag kan framläggas senast till

1928 års riksdag och preliminär sammanräkning sålunda ske vid samma

års val till andra kammaren.

Sedan 1924 års riksdagsskrivelse avläts, har erfarenhet vunnits, att det

reformkrav, som riksdagen då uppställde, icke bör begränsas till andrakammarvalen.

Vid 1926 års landstingsval väckte det starkt och allmänt

missnöje, att sammanräkningarna mångenstädes dröjde så lång tid efter

valet. Åtskilliga länsstyrelser visade en utpräglad obenägenhet att inom

rimlig tid verkställa sammanräkningarna, och i något län hände det, att

allmänheten nödgades vänta en hel månad, innan slutligt besked om valresultatet

kom. Oavsett partiställning uttalade pressen enhälligt sitt beklagande

av denna långsamma tågordning och påyrkade en sådan anordning,

varigenom valresultatet omedelbart efter valförrättningens slut kunde åtminstone

i summarisk form komma till allmänhetens kännedom. Enligt

pressens samstämmiga uppfattning skulle en dylik reform avsevärt stimulera

valintresset. Man torde sålunda stå i samklang med en allmän och

stadgad mening, om man påyrkar, att den av riksdagen redan beslutade

utredningen måtte omfatta även landstingsvalen.

Det torde också kunna ifrågasättas, om icke den preliminära sammanräkning,

som föreslås för val till andra kammaren och landstingen, även

borde komma till stånd vid kommunal fullmäktigeval. För stadsfullmäktigevalens

vidkommande kunna dock särskilda åtgärder för eu snabbare sammanräkning

anses onödiga, alldenstund redan nu magistraterna så gott som

undantagslöst verkställa sammanräkningen omedelbart efter valen. Det är

visserligen sant, att kommunalfullmäktigevalen icke äga någon politisk

betydelse eller äro föremål för ett allmänt riksintresse, Men å andra sidan

linnes knappast något skäl, varför den lokala valmanskåren skulle vid ett

kommunalfullmäktigeval undanhållas det preliminära besked om valresultatet,

som skulle ges den vid valen till andra kammaren och landstingen.

Detta så mycket mindre som utvecklingen gått i den riktningen att landstingsval

och fullmäktigeval ofta förrättas på samma dag. Därtill bör läggas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 58. 3

att de praktiska svårigheter, som äro förenade med ett preliminärt sammanräkningsferfarande,

torde vara mindre vid fullmäktigevalen.»

Den utredning angående snabbare offentliggörande av valresultaten vid

val till riksdagens andra kammare, som av 1924 års riksdag begärdes,

(riksdagens skrivelse nr 319), har föranlett Eders Kungl. Maj:t att till innevarande

riksdag framlägga proposition (nr 188) i ämnet.

De skäl, som lågo till grund för nämnda riksdagsskrivelse, torde i viss

utsträckning äga giltighet även i fråga om de kommunala valen. Vissheten

om att resultatet av ett val snabbt blir bekant är i sin mån ägnad att

höja intresset för valen, och åtgärder i angiven riktning kunna möjligen

medföra ett ökat valdeltagande. Behovet av en ändring framträder särskilt

i fråga om landstingsmannavalen, vilka i viss mån hava politisk karaktär

och sålunda i detta avseende kunna likställas med val till riksdagen. Vad

kommunalfullmäktigevalen beträffar, torde visserligen icke samma skäl för

införande av en snabbare procedur vid rösträkningen föreligga, men riksdagen

anser dock, att även denna fråga bör upptagas till prövning. För

stadsfullmäktigevalens vidkommande torde, såsom också motionärerna framhålla,

särskilda åtgärder för påskyndande av sammanräkningen knappast

vara behövliga.

Riksdagen finner sig alltså böra hemställa om utredning i det av motionerna

angivna syftet. Vid utredningen böra de synpunkter, som i riksdagsskrivelsen

av år 1924 anfördes, i tillämpliga delar beaktas. Den rösträkning

genom valförrättare i distrikten, varigenom ett snabbare offentliggörande

av valresultaten skall möjliggöras, bör alltså vara av blott preliminär

karaktär och icke föregripa den definitiva röstsammanräkningen genom

vederbörande valmyndigheter.

Riksdagen får alltså i anledning av förevarande motioner hemställa att

Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida sådana ändringar

må kunna vidtagas i gällande föreskrifter angående landstingsval

och kommunalfullmäktigeval, att utgången av dessa val tidigare än nu sker

bliver känd, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

må föranleda.

Stockholm den 8 mars 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.