Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.
1927-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:58, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 58.
1
Nr 58.
Godkänd av första kammaren den 8 mars 1927.
Godkänd av andra kammaren den 8 mars 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om åtgärder för snabbare offentliggörande av valresultaten
vid landstingsval och kommunalfullmäktigeval.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.i
Till Konungen.
I två likalydande motioner, nr 72 i första kammaren av lierr Möller
m. fl. och nr 125 i andra kammaren av herr Vennerström m. fl., har
hemställts, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att den i riksdagsskrivelsen
319 år 1924 begärda utredningen om sådan ändring i lagen
om val till riksdagen, att resultatet av val till andra kammaren tidigare
än nu sker bliver bekant, måtte utsträckas att omfatta även landstingsval
och kommunalfullmäktigeval, samt att av utredningen föranledda förslag
måtte snarast möjligt för riksdagen framläggas».
Såsom stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:
»I motion vid 1924 års riksdag begärdes sådana ändringar i lagen om
val till riksdagen, att i densamma stadgades skyldighet för valnämnd att
efter sedan valkuverten räknats och antecknats i protokollet öppna kuverten
och företaga en preliminär sammanräkning för utrönande av rösternas fördelning
mellan de olika partibeteckningarna. Som skäl för denna begäran
anfördes, att den långa väntetid, som efter de proportionella valens införande
förflyter mellan röstavlämningen och sammanräkningen, tvivelsutan
inverkar menligt på väljarekårens intresse för själva valförrättningen, vadan
intresset kunde förväntas bli starkare, om en preliminär sammanräkning
av rösterna verkställdes omedelbart efter röstavlämningens slut och resultatet
genast kunde komma till allmänhetens kännedom.
Konstitutionsutskottet erkände för sin del önskvärdheten av valresultatets
snabbare offentliggörande. Utom det av motionärerna framförda skälet för
en preliminär sammanräkning genom valnämnderna och magistraterna anförde
utskottet, att en alltför lång tidsutdräkt stode i mindre god överensstämmelse
med den ökade omedelbara verkan, som valen erhållit genom
det i tillämpningen erkända sambandet med regeringsbildandet. Utskottet
anslöt sig därför till kravet på en preliminär sammanräkning. Men det
Bihang till riksdagens protokoll 1927. Ii samt. Nr öS 62. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 58.
fann sig icke kunna på rak arm föreslå en omedelbar lagändring utan
ansåg, att frågan borde underkastas närmare utredning. Denna skulle i
främsta rummet gälla sättet för prövningen av valsedlarnas giltighet samt
frågan, huruvida den preliminära sammanräkningen borde sträckas så långt
som till rösternas fördelning mellan underpartier och fraktioner.
Riksdagen anslöt sig helt till konstitutionsutskottets förslag och anhöll
i riksdagsskrivelsen 319, att Kungl. Maj:t Ville låta verkställa utredning,
huruvida sådan ändring må kunna företagas i lagen om val till riksdagen,
att resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker bliver bekant,
ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen må kunna
föranleda’. Utredningen begränsades som synes till att gälla val till andra
kammaren. Redan hösten 1928 äger val till denna kammare rum. Det
torde därför med bestämdhet kunna förväntas, att utredningsarbetet bedrives
så planmässigt av Kungl. Maj:t, att förslag kan framläggas senast till
1928 års riksdag och preliminär sammanräkning sålunda ske vid samma
års val till andra kammaren.
Sedan 1924 års riksdagsskrivelse avläts, har erfarenhet vunnits, att det
reformkrav, som riksdagen då uppställde, icke bör begränsas till andrakammarvalen.
Vid 1926 års landstingsval väckte det starkt och allmänt
missnöje, att sammanräkningarna mångenstädes dröjde så lång tid efter
valet. Åtskilliga länsstyrelser visade en utpräglad obenägenhet att inom
rimlig tid verkställa sammanräkningarna, och i något län hände det, att
allmänheten nödgades vänta en hel månad, innan slutligt besked om valresultatet
kom. Oavsett partiställning uttalade pressen enhälligt sitt beklagande
av denna långsamma tågordning och påyrkade en sådan anordning,
varigenom valresultatet omedelbart efter valförrättningens slut kunde åtminstone
i summarisk form komma till allmänhetens kännedom. Enligt
pressens samstämmiga uppfattning skulle en dylik reform avsevärt stimulera
valintresset. Man torde sålunda stå i samklang med en allmän och
stadgad mening, om man påyrkar, att den av riksdagen redan beslutade
utredningen måtte omfatta även landstingsvalen.
Det torde också kunna ifrågasättas, om icke den preliminära sammanräkning,
som föreslås för val till andra kammaren och landstingen, även
borde komma till stånd vid kommunal fullmäktigeval. För stadsfullmäktigevalens
vidkommande kunna dock särskilda åtgärder för eu snabbare sammanräkning
anses onödiga, alldenstund redan nu magistraterna så gott som
undantagslöst verkställa sammanräkningen omedelbart efter valen. Det är
visserligen sant, att kommunalfullmäktigevalen icke äga någon politisk
betydelse eller äro föremål för ett allmänt riksintresse, Men å andra sidan
linnes knappast något skäl, varför den lokala valmanskåren skulle vid ett
kommunalfullmäktigeval undanhållas det preliminära besked om valresultatet,
som skulle ges den vid valen till andra kammaren och landstingen.
Detta så mycket mindre som utvecklingen gått i den riktningen att landstingsval
och fullmäktigeval ofta förrättas på samma dag. Därtill bör läggas,
Riksdagens skrivelse Nr 58. 3
att de praktiska svårigheter, som äro förenade med ett preliminärt sammanräkningsferfarande,
torde vara mindre vid fullmäktigevalen.»
Den utredning angående snabbare offentliggörande av valresultaten vid
val till riksdagens andra kammare, som av 1924 års riksdag begärdes,
(riksdagens skrivelse nr 319), har föranlett Eders Kungl. Maj:t att till innevarande
riksdag framlägga proposition (nr 188) i ämnet.
De skäl, som lågo till grund för nämnda riksdagsskrivelse, torde i viss
utsträckning äga giltighet även i fråga om de kommunala valen. Vissheten
om att resultatet av ett val snabbt blir bekant är i sin mån ägnad att
höja intresset för valen, och åtgärder i angiven riktning kunna möjligen
medföra ett ökat valdeltagande. Behovet av en ändring framträder särskilt
i fråga om landstingsmannavalen, vilka i viss mån hava politisk karaktär
och sålunda i detta avseende kunna likställas med val till riksdagen. Vad
kommunalfullmäktigevalen beträffar, torde visserligen icke samma skäl för
införande av en snabbare procedur vid rösträkningen föreligga, men riksdagen
anser dock, att även denna fråga bör upptagas till prövning. För
stadsfullmäktigevalens vidkommande torde, såsom också motionärerna framhålla,
särskilda åtgärder för påskyndande av sammanräkningen knappast
vara behövliga.
Riksdagen finner sig alltså böra hemställa om utredning i det av motionerna
angivna syftet. Vid utredningen böra de synpunkter, som i riksdagsskrivelsen
av år 1924 anfördes, i tillämpliga delar beaktas. Den rösträkning
genom valförrättare i distrikten, varigenom ett snabbare offentliggörande
av valresultaten skall möjliggöras, bör alltså vara av blott preliminär
karaktär och icke föregripa den definitiva röstsammanräkningen genom
vederbörande valmyndigheter.
Riksdagen får alltså i anledning av förevarande motioner hemställa att
Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida sådana ändringar
må kunna vidtagas i gällande föreskrifter angående landstingsval
och kommunalfullmäktigeval, att utgången av dessa val tidigare än nu sker
bliver känd, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
må föranleda.
Stockholm den 8 mars 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.