Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
1927-04-05 · 49 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 43 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
Nr 5 A.
Godkänd av första kammaren den 5 april 1927.
Godkänd av andra kammaren den 5 april 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1927—1928 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 5.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 bär
Eders Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till
socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att
dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å socialdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden B 22,
å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
dels från och med samma dag till övergångsstat överföra den nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till ordinarie
avlöningsstat samt till övergångsstat för socialdepartementet, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928;
dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med 16,700 kronor till
232,000 kronor.
Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utbyte av den nu å
socialdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22 mot en dylik befattning i lönegraden B 15, får riksdagen erinra
om riksdagens numera i detta ämne fattade beslut. Riksdagen har alltså
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 saml. Nr 5 A.
795 27 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 Å.
Då vad Eders Kungl. Majd i övrigt föreslagit i avseende å socialdepartementets
stat ej heller givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen
dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å socialdepartementets
ordinarie stat, uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptagit en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
dels från och med samma dag till övergångsstat överfört den nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
dels godkänt de av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för socialdepartementet, att tillämpas från
och med, budgetåret 1927—1928;
dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med 16,700 kronor till 232,000
kronor.
Sociala verk och inrättningar.
2:o) Beträffande Eders Kungl. Majds förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 2) kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.
3:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen till förlikningsmän
för medling i arbetstvister m. rn. för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 240,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag skulle de i riksstaten
nu uppförda anslagen till befrämjande och organiserande av den offentliga
arbetsförmedlingen i riket samt till medellösa arbetssökandes resor sammanslås
till ett gemensamt anslag under rubriken »offentliga arbetsförmedlingen
i riket m. in.». Anslaget har med hänsyn till belastningen å de båda anslagen
under budgetåret 1925—1926 ansetts böra bestämmas till 240,000 kronor.
Biksdagen har under punkt 32 av sin skrivelse nr 10 A angivit sin principiella
ståndpunkt till det av Eders Kungl. Majd i detta och ett flertal andra
fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två
eller flera fristående, å riksstaten uppförda anslag. Därvid har riksdagen
uttalat sina betänkligheter mot att detta förfaringssätt i regel komme till
tillämpning. Då riksdagen emellertid ansett sig icke böra motsätta sig det
nu föreliggande förslaget, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till
offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 8) att
dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 3
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......................... 272,400
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .................... 59,040
Kontorskostnader m. m........................................................................... 32,860
Summa kronor 366,300;
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nn
291,500 kronor, med 74,800 kronor till 366,300 kronor.
Såsom riksdagen under punkt 4 här ovan erinrat, har riksdagen i sin
skrivelse nr 10 A angivit sin principiella uppfattning av det av Eders Kungl.
Maj:t i detta och ett flertal fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt
anslag sammanslå två eller flera fristående, å riksstaten uppförda
anslag. Med hänsyn till de betänkligheter, riksdagen därvid anfört mot en
dylik anordning, har riksdagen ansett sig icke böra bifalla det nu föreliggande
förslaget om sammanslagning av yrkesinspektionens ordinarie och extra
anslag.
På grund härav har ordinarie anslaget till yrkesinspektionen ansetts böra
upptagas med oförändrat belopp och har för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet under nästkommande budgetår anvisats ett extra anslag
å 74,800 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag
dels upptagit ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen med oförändrat
belopp, 291,500 kronor,
dels ock till yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 74,800 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreningen för arbetarskydd
i Stockholm för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 3,000
kronor.
7: o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till arbetsrådet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,850
kronor.
Till bestridande av kostnaderna för arbetsrådet var för vart och ett av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av
61,150 kronor.
Den för budgetåret 1924—1925 gällande avlönings- och omkostnadsstaten
för arbetsrådet, fastställd genom brev den 11 april 1924, upptog under avlöningsstaten
dels avlöningar — fördelade på lön, tjänstgöringspenningar och
ortstillägg — till eu ordförande och chef med 15,000 kronor, till en ledamot,
tillika sekreterare, med 7,800 kronor samt till ett kvinnligt biträde i
tredje lönegraden (registrator) med 2,350 kronor, dels ock arvoden å tillhopa
20,000 kronor åt fem ledamöter. Avlöningsstaten slutade sålunda å ett belopp
av 45,150 kronor. Härjämte var i staten under rubriken omkostnader
4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
upptaget ett belopp av 16,000 kronor till diverse ändamål. Slutsumman å
avlönings- och omkostnadsstaten utgjorde alltså 61,150 kronor.
För budgetåret 1925—1926 fastställdes genom brev den 8 maj 1925 avlönings-
och omkostnadsstat av samma lydelse som den för budgetåret
1924—1925 gällande. I staten vidtogs emellertid sedermera genom beslut den
31 december 1925 en ändring. Vid nämnda tidpunkt avgick nämligen arbetsrådets
dåvarande ordförande och chef ur sin tjänst, och i samband med förordnande
av ny ordförande ombildades befattningen, som dittills betraktats
såsom innehavarens huvuduppgift, till en befattning, avsedd att innehavas vid
sidan av annan tjänst och avlönad med ett till 4,000 kronor nedsatt arvode,
varå dyrtidstillägg icke utgick.
Med hänsyn till den sålunda vidtagna anordningen beträffande ordförandebefattningen
i arbetsrådet föreslog Eders Kungl. Maj:t (prop. nr 145) 1926 års
riksdag att för budgetåret 1926—1927 till rådet anvisa ett med 11,000 kronor
nedsatt extra förslagsanslag av 50,150 kronor. Riksdagen biföll Eders Kungl.
Maj:ts förslag (skrivelse nr 340).
På grund av^den utav Eders Kungl. Maj:tden 31 december 1925 förordnade
ordförandens utnämning till statsråd i början av juni 1926 vidtogs ånyo eu
organisationsändring i arbetsrådet med därav följande förändrad disposition
av avlöningsstaten för rådet. Avlönings- och omkostnadsstat för budgetåret
1926—1927 fastställdes genom brev den 18 juni 1926 och erhöll följande
utseende:
Tjänst-
1
Lön
görings-
penningar
tillägg
Summa
•
kronor
kronor
kronor
kronor
A. Avlöningar.
1 1 ordförande och chef ..................
4,700
2,500
600
7.800
1 1 ledamot, arvode..........................
—
—
—
4,000
j 5 ledamöter, arvoden å tillhopa ......
i 1 biträde i tredje lönegraden (regi-
—
—
—
20,000
strator)......................................
1,450
700
200
2,350
Kronor
—
—
—
34,150
B. Omkostnader.
Till vikariatsersättningar, ersättningar
till extra tjänstemän och andra bi- träden, ersättningar för särskilda
i utredningar genom tekniskt eller
ekonomiskt sakkunniga, trycknings-
1
kostnader, hyra, kostnader för be- lysning. uppvärmning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner,
kontorsrekvisita m. m. ävensom
arvoden samt resekostnads- och
traktamentsersättningar åt supp- leanter, då de inkallas såsom er- sättare för de ledamöter, som re- presentera arbetsgivare eller arbe- tare, förslagsvis ........................
16,000
Summa kronor
—
—
—
50,150
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
5
Av denna stat framgår, att ersättningen till ordföranden och chefen fastställdes
till ett belopp, motsvarande avlöningen för extra byråchef å gammal
stat, eller 7,800 kronor. Å detta belopp har sedermera, liksom å avlöning
till extra byråchef, medgivits tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor för år.
Ordföranden har härigenom för innevarande budgetår erhållit samma avlöningsförmåner,
som förut utgått till innehavaren av befattningen såsom
ledamot, tillika sekreterare, hos rådet.
Genom beslut den 18 juni 1926 förordnades till ordförande och chef för
arbetsrådet dittillsvarande ledamoten och sekreteraren. Samtidigt förordnades
ny ledamot av rådet, vartill utsågs dess förutvarande tekniske expert.
Då ny expert ej utsågs, inbesparades härigenom det tidigare från omkost
nadsstaten utgående expertarvodet å 1,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle med hänsyn till
nyssnämnda förordnande av chef för arbetsrådet avlöningen till denne nu åter
fastställas till det belopp av 15,000 kronor, som från och med rådets tillkomst
intill den 1 januari 1926 var bestämt, och avlöningsstaten på grund
härav höjas med 7,200 kronor till 41,350 kronor, varemot omkostnadsstaten
på angivna skäl ansetts kunna nedsättas med 6,500 kronor till 9,500 kronor.
På sätt ovan omförmälts, ombildades chefsbefattningen i arbetsrådet i
samband med förordnande av ny ordförande i rådet från och med 1926 års
ingång till en befattning, avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst
och avlönad med ett till 4,000 kronor bestämt arvode, varå dyrtidstillägg
icke utgick.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t till ordförande och chef för arbetsrådet
förorduat förutvarande ledamoten och sekreteraren hos rådet samt fastställt
ersättningen för denne till ett belopp, motsvarande avlöning för extra byråchef
å gammal stat eller — förutom dyrtidstillägg — 7,800 kronor jämte
tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle avlöningen till ordföranden
och chefen för arbetsrådet åter bestämmas till det belopp, 15,000
kronor, som från rådets tillkomst intill den 1 januari 1926 varit fastställt
för befattningen ifråga.
I anledning härav får riksdagen till en början erinra, att, då vid arbetsrådets
inrättande avlöningsförmånerna fastställdes för dess ordförande och
ledamöter, dessa tillmättes, på sätt skedde, med hänsyn särskilt därtill, att
behovet av att kunna förvärva de för uppdraget lämpligaste personerna
starkt gjorde sig gällande. Vid rådets tillkomst förelåg ett stort antal frågor
av mera principiell innebörd och betydande räckvidd till avgörande och
voro uppenbarligen då arbetsuppgifterna mest betungande. Såsom nämnts,
fastställdes för den skull avlöningen till ordföranden till 15,000 kronor eller
samma avlöning, som nu tillkommer överdirektör i vissa centrala ämbetsverk.
Då rådet trädde i verksamhet i slutet av år 1919, togs givetvis ock vid löneförmånernas
bestämmande hänsyn till då rådande abnorma prisförhållanden.
Sedan emellertid numera en fastare praxis hunnit utbilda sig såväl ifråga
om reglerna för meddelande av undantag från lagstiftningen på nu ifråga
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
varande område som beträffande andra till rådets verksamhet hörande frågor,
torde enligt riksdagens förmenande rådets arbetsuppgifter icke vara av
den art och omfattning, att de motivera eu återgång till förutvarande löneförmåner
för ordföranden. Då, på sätt förut nämnts, ombyte å chefsbefattningen
ägde rum vid 1926 års ingång, synes ock Eders Kung! Maj:t för egen
del hava varit av den meningen, att ordförandebefattningen, som dittills utgjort
innehavarens huvuduppgift, utan olägenhet kunde ombildas till en befattning,
avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst. Mot de av Eders
Kungl. Maj:t då framlagda beräkningarna ifråga om kostnaderna för arbetsrådets
verksamhet under innevarande budgetår, enligt vilka arvodet till ordföranden
skulle bestämmas till 4,000 kronor utan dyrtidstillägg, framställdes
ej heller från riksdagens sida någon erinran. Vid sådant förhållande och då
tillräckliga skäl för den nu föreslagna ombildningen av ordförandebefattningen
icke synas föreligga, har riksdagen ansett sig icke kunna bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Till ordföranden i rådet torde sålunda
jämväl hädanefter böra utgå ett arvode å 4,000 kronor, varå dyrtidstillägg
icke må åtnjutas. — På grund härav och då Eders Kungl. Maj:ts förslag i
avseende å omkostnadsstaten för arbetsrådet icke givit riksdagen anledning
till erinran, torde anslaget till arbetsrådet för nästkommande budgetår böra
bestämmas till 47,650 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till arbetsrådet för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.
8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen
till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
förslagsanslag av 37,900 kronor.
9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 87 §§ i lagen
om'' försäkring för olycksfall i arbete, nu 100,000 kronor, med 25,000 kronor
till 125,000 kronor.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:s förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till dödsfallsersättningar
i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
ll:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring,
nu 40,000 kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.
12:o) Beträffande Eders Kungl. Maj ds förslag i fråga om anslag till sjukkasseväsendets
befrämjande (punkt 16) kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.
13:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 592,000 kronor.
Eders Kungl. Majds nu föreliggande förslag innebär till eu början sådan
ändring i bestämmelserna angående arvodena till styrelsens ombud, att för
särskilda fall — på framställning av pensionsstyrelsen — arvode till ombud
inom visst ombudsdistrikt må kunna av Eders Kungl. Majd fastställas till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr o *4.
högre belopp än nu gällande maximiarvode, 1,800 kronor. Härjämte har
ifrågasatts, att för beredande av högre arvoden än för närvarande utgå inom
vissa särskilt arbetstyngda områden anslagsposten för ersättning åt ombuden
skulle höjas med 10,000 kronor eller sålunda från 80,000 till 90,000 kronor.
Vidare avser Eders Kung! Maj:ts förslag, att med hänsyn till belastningen
å anslagsposten för avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m. denna post skirlle nedsättas med 5,000
kronor eller från 350,000 till 345,000 kronor.
Slutligen innebär det föreliggande förslaget, att de sakkunnigas arvoden,
vilka av sistlidet års riksdag nedsattes från 3,000 till 2,000 kronor, från och
med nästkommande budgetår skulle ytterligare begränsas. Enligt förslaget
skulle sålunda ersättningen till de sakkunniga utgå dels i form av fast årligt
arvode å 1,000 kronor dels såsom ersättning för sammanträden med 20 kronor
för varje sammanträdesdag. På grund härav har posten för ersättning åt de
sakkunniga, nu 8,000 kronor, ansetts kunna beräknas till förslagsvis 5,000
kronor.
I övriga anslagsposter har någon ändring icke ifrågasatts.
Vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skidle extra staten för pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 uppgå till 2,000 kronor
mer än för innevarande budgetår eller till 642,000 kronor. Då emellertid, i
enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, även för nästkommande
budgetår ett belopp av 50,000 kronor skulle utgå från pensionsförsäkringsfonden
såsom ersättning för pensionsstyrelsens arbete med fondförvaltningen,
har anslaget till upprätthållande av styrelsens verksamhet begränsats till
592,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å ändring av bestämmelserna angående
arvoden till pensionsstyrelsens ombud har riksdagen med hänsyn till de skäl,
som till stöd för förslaget anförts, ansett sig böra bifalla. Särskilt vill
riksdagen framhålla vikten av den kontrollerande verksamhet över nämndernas
arbete, som det bland annat tillkommer ombuden att utöva. Såväl fölen
opartisk lagtillämpning som för övervakande av det allmännas stora ekonomiska
intresse synes det riksdagen vara av synnerlig betydelse, att ifrågavarande
kontrollverksamhet allt framgent bibehålies vid sin fulla effektivitet.
Yad angår förslaget, i vad detsamma avser pensionsförsäkringssakunnigas
ersättning, har riksdagen, som delar departementschefens uppfattning därom,
att någon inskränkning i de sakkunnigas uppgifter och antal icke bör vidtagas,
funnit sig ock böra ansluta sig till förslaget i denna del. Riksdagen
anser sålunda i likhet med departementschefen, att ersättningen till de sakkunniga
lämpligen bör utgå dels i form av ett fast årligt arvode och dels
med visst belopp för varje sammanträdesdag, och hava de härutinnan föreslagna
beloppen ej givit riksdagen anledning till erinran.
Då riksdagen ej heller funnit skäl föreligga att vidtaga någon ändring
i vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit, får
riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till pensionsstyrelsens verksamhet in. in.
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 592,000 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
l4:o) På grund av Eders Kungi. Maj:ts förslag (punkt 19) kar riksdagen
godkänt följande arvodes- ock omkostnadsstat för fullmäktige för pensions
-
försäkringsfonden, att gälla tills vidare från ock med budgetåret 1927—1928:
Stat. Kronor.
Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillköra pensionsstyrelsen,
ä 2,000 kronor ...................................................................................... 8,000
Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga
'' personer ock annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning,
förvaring av fondens värdehandlingar, tryckningskostnader och
andra expenser, förslagsvis ............................................................. 30,000
Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen
..................................................................... 50,000
Summa kronor 88,000
15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen
dels beslutat, att såsom bidrag till bestridande av statens kostnad för
pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring förbudgetåret
1927—1928 skall ur pensionsförsäkringsfonden såsom förskott till staten
utbetalas ett belopp av 550,000 kronor,
dels för bestridande av återstoden av sagda kostnad för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra förslagsanslag av 34,800,000 kronor,
dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.
16:o) Eders Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 21) medgiva, att av
det förslagsanslag, som kunde komma att för budgetåret 1927—1928 beviljas
till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000
kronor.
Frågan om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet är alltjämt föremål
för diskussion inom intresserade kretsar. Anledning saknas likväl för riksdagen
att nu ingå på något bedömande av de olika uppfattningar, som i berörda
fråga framförts. Emellertid har riksdagen av departementschefens uttalande
med tillfredsställelse inhämtat, att ifrågavarande spörsmål kommer att
i viss mån beröras av den på dagordningen stående frågan om en mer eller
mindre genomgripande omläggning av den allmänna pensionsförsäkringen.
Under uttalande av den förhoppningen att ett övervägande av nämnda fråga
utan allt för stor tidsutdräkt måtte utmynna i en för den svenska folkpensioneringens
lyckosamma utveckling tillfredsställande lösning, har riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av det förslagsanslag,
som för budgetåret 1927—1928 beviljats till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter,
som av Eders Kung! Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under samma
budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.
17:o) Med anledning av Eders Kung!. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen
till ersättning till postverket för pensionsutbetalning ar för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor.
18:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 23)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
till häradsskrivarna för pensionsför teckning ar för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) har riksdagen
dels godkänt det av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till stat för statens
tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928,
dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 604,500 kronor, med 21,500 kronor till 583,000 kronor.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25)
dels medgiva, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona gamla
fästning belägna området jämte samtliga därå uppförda, Eders Kungl. Maj:t
och kronan tillhöriga byggnader må från och med den 1 juli 1927 överföras
från försvarsväsendet samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas
av Eders Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona förfogande för det med anstalten avsedda ändamålet;
dels ock till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Av den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen blivit övertygad om
att förläggningsförhållandena vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona måste
anses otillfredsställande. Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, hava ock
från riksdagens revisorers sida påpekats, att missförhållanden härutinnan
vore rådande.
En av de mera avsevärda olägenheterna med anstaltens förläggning har
givetvis varit, att militär personal varit förlagd inom fästningsområdet, och
har bland annat denna omständighet gjort, att förläggningen måst betraktas
såsom allenast provisorisk. Riksdagen får erinra om att, då Eders Kungl. Maj:t
för 1925 års riksdag framlade förslag om anordnande av varmvattenberedning
och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten, riksdagen ansåg sig icke böra
motsätta sig förslaget i fråga, men uttalade riksdagen, att ytterligare större
inrednings- och reparationsarbeten icke syntes böra vidtagas, förrän full
visshet förelåge om att anstalten borde för en mera avsevärd tid framåt
användas för sitt nuvarande ändamål.
Av statsrådsprotokollet framgår nu, att vid en överlåtelse av det inom
yttre vallgravarna av Landskrona gamla fästning belägna området jämte därå
uppförda byggnader stora fördelar skulle ernås för anstaltens verksamhet.
Först och främst skulle sålunda ökad möjlighet till gruppering av de intagna
beredas, men härjämte har såsom fördelar framhållits, att anstaltens område
opaginerad Kontrollera mot PDF
in
Riksdagens skrivelse Nr 5 -4.
skulle bliva mera avskilt från kringliggande områden, att kontroll över in- och
utpassering vid anstalten lättare skulle kunna upprätthållas samt att kostnaderna
för bevakningsanordningar över huvud taget skulle kunna nedbringas,
att bostäder skulle kunna anordnas för ett större antal av anstaltens befattningshavare
än hittills ävensom att bättre utrymmen skulle erhållas för förvaring
av materiel m. m.
Då, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, hädanefter icke behöver räknas
med att någon del av fästningsområdet skall komma att tagas i anspråk för
försvarväsendets ändamål och då även enligt riksdagens mening den nu föreslagna
utvidgningen av anstalten synes bereda densamma avsevärda fördelar,
har riksdagen, som förutsätter, att förläggningen av anstalten numera skall
anses permanent, funnit sig böra medgiva, att det område, varom fråga är,
jämte därå uppförda byggnader, överlåtes på anstalten.
För ett fullständigt utnyttjande av de ökade möjligheter, som genom överlåtelsen
skulle beredas anstalten, hava även vissa ändringsarbeten å en del
byggnader ansetts nödvändiga, och har Eders Kung! Maj:t nu för omändring
av en sjukhusbyggnad samt vissa smärre förbättringsarbeten äskat ett belopp
å 62,000 kronor. Om behovet av dessa arbetens utförande har riksdagen ock
blivit övertygad, och hava de beräknade kostnaderna ej givit riksdagen anledning
till erinran. Då riksdagen ävenledes ansett sig böra bevilja det för
anskaffande av uppmätningsritningar över fästningsbyggnaderna begärda
beloppet, 3,000 kronor, har riksdagen alltså i allo bifallit vad Eders Kungi.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit,
liiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona gamla
fästning belägna området jämte samtliga därå uppförda, Eders Kungi. Maj:t
och kronan tillhöriga byggnader må från och med den 1 juli 1927 överföras
från försvarsväsendet samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas
av Eders Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona förfogande för det med anstalten avsedda ändamålet,
dels ock till ‘utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor,
21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 26) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 6,000 kronor.
22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen
till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 27,000 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att
dels. med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut i fråga om förläggande
till Yenngarn av eu statens uppfostringsanstalt för minderåriga
manliga förbrytare samt med ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt
förläggande till Yenngarn av statens vårdanstalt för alkoholister,
besluta, att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara definitivt
förlagd till Yenngarn;
11
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (ur 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning
å befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt och
dessa befattningars placering i lönegrad på följande sätt:
Befattning.
1 direktör................................................................................
1 assistent ..........................................................................
1 räkenskapsförare och redogörare.....................................
1 lantbruksinspektor.............................................................
1 husfader .........................................................................
1 maskinist...........................................................................
2 förste förmän....................................................................
10 förmän .............................................................................
1 husmoder.........................................................................
dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med den 1 juli
1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens vårdanstalt a
Yenngarn för alkoholister:
med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å Yenngarn för
alkoholister må förenas anställning som läkare eller predikant vid anstalten;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister är skyldig
att underkasta sig den förflyttning till annan statens vårdanstalt för alkoholister,
till fångvårdsanstalt, statens tvångsarbetsanstalt eller statens uppfostringsanstalt,
som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande
emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning
för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 § 3 mom.
samt 27 § i avlöningsreglementet;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister skall, om
han därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i
samma eller lägre lönegrad;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, tillhörande
någon av 1—14 lönegraderna under avdelning B enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig
läkarvård jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att vård a
sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall
bestridas av anstaltens medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter
oavkortad lön;
dels medgiva, att befattningshavare, som den 30 juni 1927 är anställd vid
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, må för placering i löneklass
i ordinarie befattning vid anstalten från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas
den tid, han enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna
ägt räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg;
Lönegrad.
B 26
B 18
B 17
B 17
B 15
B 8
B 8
B 6
B 6;
12
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 framlagda förslaget till stat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928;
dels medgiva, att av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i tilllämpliga
delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister;
dels ock under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 129,700 kronor.
Såsom statsrådsprotokollet utvisar, har någon förändring i förevarande
alkoholistanstalts ställning icke skett, sedan beslut år 1921 fattades om anstaltens
återflyttning till Venngarn. Anstalten är alltjämt endast provisoriskt
förlagd till Venngarn, medel till dess verksamhet utgå från extra anslag
och befattningshavarnas löneförhållanden äro fortfarande'' oreglerade.
Enligt det nu framlagda förslaget skulle anstalten i fråga från och med den
1 juli 1927 definitivt förläggas till Venngarn, och skulle i samband därmed
anstalten uppföras å ordinarie stat samt ny definitiv lönereglering genomföras
för anstaltens befattningshavare.
Vid den prövning, riksdagen ägnat de sålunda föreliggande frågorna, har
riksdagen med hänsyn till att i ärendet måste anses klarlagt, att Venngarn
icke längre behöver hållas disponibelt för tvångsuppfostringsändamål, och i
betraktande av de skäl i övrigt, som anförts för att anstalten hädanefter
definitivt avses för alkoholistvård, ansett tiden vara inne för besluts fattande
i denna fråga. I enlighet med vad Eders Kungl. May t föreslagit och de i
ärendet hörda myndigheterna tillstyrkt, medgiver riksdagen, att alkoholistanstalten
från och med nästkommande budgetårs ingång definitivt förlägges
till Venngarn.
Vidkommande härefter frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat,
synes riksdagen tvivel icke föreligga, att anstalten allt framgent är nödvändig
för den organiserade statliga alkoholistvården, ej mindre med hänsyn till
att en stor del av denna vårds platsbehov täckes genom anstalten, än även
på grund av den betydelse anstalten äger för den praktiska alkoholistvården.
Då härtill kommer, att enligt riksdagens mening billighetsskäl tala
för att anstaltens personal i viss omfattning må erhålla den mera fasta och
tryggade ställning, som medföljer befattningarnas uppförande å ordinarie
stat, har riksdagen funnit sig jämväl böra bifalla förslaget härutinnan, och
har det även synts riksdagen skäligt och lämpligt, att i sammanhang därmed
ny lönereglering genomföres för befattningshavarna.
Vad angår de allmänna synpunkter, som varit vägledande vid framläggande
av Eders Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering, har riksdagen funnit
sig böra ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört. Enligt riksdagens
mening bör alltså regleringen av befattningshavarnas avlöning ske
13
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
genom deras inordnande under det för civila befattningshavare i allmänhet
gällande nya lönesystemet, och torde vid befattningarnas placering å löneskalan
de av anstaltsstyrelsen antydda särskilda förhållanden med hänsyn
till anstaltens vårduppgift böra vinna vederbörligt beaktande.
De förslag till inplacering å löneskalan av de olika befattningshavarna,
Eders Kung! Maj:t framlagt, hava ock synts riksdagen väl avvägda och sålunda
av beskaffenhet att kunna bifallas.
Yad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den icke-ordinarie personalens
avlöningsförhållanden har riksdagen ansett sig böra godtaga.
Vidkommande slutligen, vad avlöningsstaten angår, de föreslagna särskilda
avlöningsbestämmelserna samt övergångsanordningarna hava förslagen härutinnan
icke givit riksdagen anledning till erinran i annan mån än att stadgandet
beträffande rätten till fri läkarvård för viss personal icke torde böra
bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för personalen
vid hospital och asyler och sålunda omfatta 1—14 lönegraderna under avdelning
B enligt avlöningsreglementets 9 § utan begränsas till 1—10 lönegraderna,
vilket är fallet beträffande motsvarande tjänstemän vid uppfostringsanstalten
å Bona.
Då riksdagen slutligen icke funnit något att anmärka emot vare sig de av
Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen till stater för vårdanstalten eller de
uppgjorda kostnadsberäkningarna, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels, med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut i fråga om
förläggande till Venngarn av en statens uppfostringsanstalt för minderåriga
manliga förbrytare samt med ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt
förläggande till Venngarn av statens vårdanstalt för alkoholister, beslutat,
att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara definitivt
förlagd till Venngarn,
dels beslutat, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning
å befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt och
dessa befattningars placering i lönegrad på följande sätt:
Befattning.
Lönegrad
1 direktör.....................................................................
......................... B 26
1 assistent .................................................................
.......................... B 18
1 räkenskapsförare och redogörare...........................
.......................... B 17
1 lantbruksinspektor....................................................
........................... B 17
1 husfader ................................................................
........................... B 15
1 maskinist..................................................................
........................... B 8
2 förste förmän............................................................
......................... B 8
10 förmän ....................................................................
.......................... B 6
1 husmoder................................................................
.......................... B 6,
14
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels beslutat följande särskilda bestämmelser att från och med den 1 juli
1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholister:
med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholister må förenas anställning som läkare eller predikant vid anstalten;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister är skyldig
att underkasta sig den förflyttning till annan statens vårdanstalt för alkoholister,
till fångvårdsanstalt, statens tvångsarbetsanstalt eller statens uppfostringsanstalt,
som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande emellertid
sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning för
flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 § 3 mom. samt
27 § i avlöningsreglementet;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister skall, om
han därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i
samma eller lägre lönegrad;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, tillhörande
någon av 1—10 lönegraderna under avdelning B enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt
av Eders Kung! Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig
läkarvård jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att
vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant
sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel under tid, då tjänstemannen
åtnjuter oavkortad lön;
dels medgivit, att befattningshavare, som den 30 juni 1927 är anställd
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, må för placering i löneklass
i ordinarie befattning vid anstalten från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas
den tid, han enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna
ägt räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg,
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 framlagda förslaget till stat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928,
dels medgivit, att av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister,
dels ock under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 129,700 kronor.
24:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. rn. för budgetåret 1927—
1928 såsom extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
anvisat ett belopp av 35,000 kronor,
Riksdagens skrivelse Kr HA. 15
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor,
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. in. för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,
dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,
dels ock medgivit,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1927—1928 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget; samt
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter av Eders Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till
kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för
anordnande av allmän alkoholistanstalt.
25:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsinspektion av
fattigvården för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 49.650
kronor.
26:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om uteslutande ur
riksstaten av ordinarie anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten
samt ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet och upptagande
av ett nytt anslag med rubriken fattigvård och barnavård i allmänhet (punkt
31) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 18,000 kronor.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att svenska fattigvårds-
och barnavårdsförbundet allt fortfarande bör komma i åtnjutande av
statligt understöd.
Vad anslagsbeloppets storlek beträffar, har riksdagen emellertid funnit sig
böra vidtaga en mindre nedsättning av det belopp, Eders Kungl. Maj:t för
ändamålet äskat. Med hänsyn till den minskning i omfattningen av förbundets
verksamhet, som följt av den statliga fattigvårds- och bamavårdsinspektionens
organiserande, och i betraktande av de statsbidrag, som numera
utgå till andra sammanslutningar på det kommunala området, bär riksdagen
icke kunnat undgå att finna en dylik nedsättning motiverad, och har riksdagen
i sådant avseende funnit, att statsbidraget för budgetåret 1927—
16
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1928 bör kunna begränsas till 16,500 kronor, varav 10,000 kronor synas böra
avses för instruktions- och utbildningsverksamheten och 6,500 kronor till
förbundets verksamhet i övrigt.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till svenska fattigvårds- och
barnavårdsförbundet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av
16,500 kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att
dels till bidrag till uppförande m. m. samt driften av arbetshem för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor;
dels ock medgiva den av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna
beträffande bidrag till driften av arbetshem.
I samband med Eders Kungl. Majds förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (II: 213), däri hemställts,
att riksdagen ville med ändring av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag besluta, att statsbidraget till driften vid arbetshemmen måtte utgå
med samma belopp som hittills eller 500 kronor per år och i medeltal belagd
plats, samt att nu ifrågavarande anslag måtte höjas från 85,000 kronor
med 10,000 kronor till 95,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I statsverkspropositionen femte huvudtiteln, punkt 34 föreslår Kungl. Maj:t
att till uppförandet m. m. samt driften av arbetshem ett belopp av 85,000
kronor måtte uppföras i budgeten för året 1927—1928.
Beträffande grunderna för statsbidragets utgående för driften på arbetshemmen
göres den förändringen att statsbidraget, som nu utgår med 500
kronor pr belagd plats och år sänkes med 50 kronor eller till 450. Som
stöd för denna sänkning anför departementschefen, att då statsbidragen till
arbetshemmen år 1920 beslutades, fixerades detta till samma belopp som då
utgick till hem för fallandesjuka och blinda sinnesslöa. Man ansåg önskvärt
säger vidare departementschefen att ej tillmäta statsbidraget för knappt,
då det var angeläget att i en snar framtid dessa arbetshem måtte komma
till stånd.
Nu anses det lämpligt och tiden vara inne för ändring, när väl landsting
och städer som ej deltaga i landsting i stort sett ordnat själva anstaltsbyggandet.
Vid dessa anstalters skapande har vederbörande anslagsgivande
myndigheter givetvis räknat med att det statsbidrag, som av riksdagen bestämts,
skulle äga bestånd. Det torde erinras om att landstingen beträffande
arbetshemmen gått fram med mycket stor varsamhet, vilket dock ej
hindrar, att de landsting, som i samråd med vederbörande statliga myndigheter
uppfört arbetshem, fått ikläda sig stora ekonomiska uppoffringar. Vidare
ha särskilt direktionerna vid två av våra största arbetshem träffat avtal
med ett flertal landsting och städer om att för vederbörande övertaga den
på dem ankommande anstaltsvård av ifrågavarande slag.
Vid dessa avtals träffande, vilka i flesta fall omfatta eu tidrymd av
10 år framåt, har man bland annat lagt till grund de statsbidrag som
utgått. Skulle nu riksdagen följa vad Kungl. Maj:t föreslagit, uppstår ett
deficit till nackdel för de därav berörda arbetshemmen. En förlust uppstår,
som de knappast gjort sig förtjänta av, om man vill taga i betraktande,
vilken nationalekonomisk vinst som uppstått därigenom att dessa arbetshem
övertagit vården av de till arbetshem dömda från andra län, som ej haft
Riksdagens skrivelse Nr SA. 17
dylika hem. Månget anstaltsbyggande har härigenom förebyggts till fördel
för stat och landsting.
Det kan vid ett hastigt påseende synas, som om ett statsbidrag på 500
kronor vore rikligt tilltaget, men man måste taga i betraktande, dels den i
regel ringa beläggningen, vilket gör driften onödigt dyrbar och dels det oftast
mycket svårhanterliga klientelet, som kräver säkerhetsåtgärder ifråga om
vaktpersonal och dylika anordningar.
Några ekonomiska kalkyler, som kunna giva stöd för våra påståenden, äro
vi för dagen ej i tillfälle att förebringa men anhålla vi vördsamt att senare
få överlämna sådana till utskottet».
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter mot den sänkning av statsbidraget
till driften av nu ifrågavarande arbetshem, Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Enligt riksdagens mening skulle nämligen en begränsning av statsbidraget,
i överensstämmelse med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, medföra,
att landstingen för tillgodoseende av de uppgifter, om vilka här är fråga, finge
påtaga sig en större börda än som kan anses skäligt. Riksdagen vill
ock framhålla, att den ringa beläggning av arbetshemmen, som hittills
förefunnits, ändock göra de kommunala utgifterna för ändamålet avsevärda.
Vid sådant förhållande har riksdagen efter övervägande funnit, att de nu
gällande grunderna beträffande bidrag till driften vid arbetshemmen i fråga
böra bibehållas oförändrade, och har riksdagen alltså bifallit det motionsvis
väckta förslaget i denna del.
Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av de
hittillsvarande anslagen till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem och till driftkostnaderna vid dylika arbetshem,
har riksdagen av skäl, riksdagen förut anfört i fråga om sammanslagning av
olika å riksstaten för skilda ändamål uppförda anslag, ansett sig icke böra
bifalla förslaget härutinnan.
På grund av vad sålunda anförts, har riksdagen för budgetåret 1927—1928
upptagit dels ett anslag till uppförande eller inrättande av arbetshem av nu
ifrågavarande slag å 20,000 kronor, dels ock ett anslag till driften vid dylika
arbetshem å 75,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motion,
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1927—
—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. AV ä A.
795 27
18 Riksdagens skrivelse Kr 5 A.
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 271,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ................................... 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m.............................................. 107,100
Summa kronor 390,000;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 356,500
kronor, med 33,500 kronor till 390,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att ett belopp å 4,000
kronor skulle ställas till medicinalstyrelsens förfogande för ersättning till
byggnadssakkunnigt biträde åt styrelsens arkitekt samt att ett belopp av
förslagsvis 1,500 kronor skulle få disponeras för beredande åt arkitekten av
ersättning för tidsspillan vid resor till hospitalen.
Vidare innehåller förslaget, att kostnaden för avlöning åt arkitekten,
5,000 kronor, som hittills bestritts av anslaget till hospitals underhåll, hädanefter
skulle bestridas från den i styrelsens stat ingående posten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Med nu nämnda belopp, tillhopa 10,500 kronor, har sagda anslagspost
sålunda ansetts böra höjas.
I fråga om storleken av det för innevarande budgetår äskade extra anslaget
för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, 23,000 kronor, har
någon ändring icke ifrågasatts. Då emellertid det medelsbehov, som detta
anslag är avsett att fylla, synts vara av mera konstant natur samt någon
ytterligare höjning av det erforderliga beloppet sannolikt icke behövde vidtagas
under en tid framåt, har medelsbehovet ansetts lämpligen kunna tillgodoses
från det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen. Den
ifrågasatta ändringen skulle innebära, att den i medicinalstyrelsens ordinarie
stat ingående anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vetenskapliga rådet, veterinärådet m. m. ökas med 23,000 kronor.
Anslagsposten i fråga, nu 73,600 kronor, skulle alltså ökas med (23,000+10,500)
33,500 kronor eller till 107,100 kronor och staten för medicinalstyrelsen komma
att sluta å 390,000 kronor.
Av den i ämnet lämnade utredningen har det synts riksdagen ådagalagt,
att åtgärder äro erforderliga för lättande av den arbetsbörda, som nu påvilar
medicinalstyrelsens arkitekt, och har riksdagen av de härför ifrågasatta
utvägarna ansett statskontorets, av departementschefen tillstyrkta förslag
vara av beskaffenhet att böra genomföras. Enligt riksdagens mening bör alltså
ett visst årligt belopp ställas till medicinalstyrelsens förfogande för att efter
styrelsens beprövande i mån av behov användas till ersättning åt ett byggnadstekniskt
biträde åt arkitekten.
I fråga om storleken av de medel, som för ifrågavarande ändamål böra
ställas till medicinalstyrelsens disposition, har riksdagen emellertid ansett,
att, i avvaktan på närmare erfarenhet rörande den utsträckning, vari biträdet
Riksdagens skrivelse Nr ö A.
19
kan behöva tagas i anspråk, det årliga beloppet tillsvidare bör kunna begränsas
till 3,000 kronor, vara dyrtidstillägg icke må utgå. På sätt departementschefen
förordat, bör biträdet givetvis utöver arvodet för sitt arbete åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning för av hans uppdrag föranledda
i’esor.
Yad angår frågan om beredande av gottgörelse åt arkitekten för den tids
spillan, som åsamkas honom under resor, vilka han i egenskap av styrelsens
arkitekt måste företaga till hospitalen, har riksdagen ävenledes i likhet
med departementschefen ansett skäligt att, såsom redan tidigare varit fallet,
dylik gottgörelse nu åter beredes, och har riksdagen icke funnit något att
erinra mot de härutinnan ifrågasatta grunderna.
Att, i enlighet med vad som föreslagits, arvodet till styrelsens arkitekt
från och med nästkommande budgetår må utgå från styrelsens avlöningsanslag
i stället för, såsom för närvarande är fallet, den i , staten för hospital
och asyler ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals
underhåll, har ej heller givit riksdagen anledning till erinran.
Enligt Eders Kung! Maj:ts nu förevarande förslag skulle extra anslaget
till medicinalstyrelsens verksamhet, i fråga om vars storlek ändring icke
ifrågasatts, hädanefter sammanslås med det ordinarie förslagsanslaget till
styrelsen. Under hänvisning till de betänkligheter, riksdagen i sin skrivelse
nr 10 A, punkt 32, anfört mot sammanslagning av anslag, får riksdagen
anmäla, att riksdagen icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i
nu berörda hänseende. — På grund härav bör den i styrelsens ordinarie
stat ingående anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. höjas med allenast 9,500 kronor till 83,100 kronor och ordinarie anslaget
till styrelsen bestämmas till 366,000 kronor. Extra anslaget till styrelsens
verksamhet bör upptagas med oförändrat belopp, 23,000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels godkänt följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 271,000
Vikariatsersättningar, föislagsanslag .................................................... 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ................................... 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m.............................................. 83,100
Summa kronor 366,000,
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 356,500
kronor, med 9,500 kronor till 366,000 kronor,
dels ock till medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 23,000 kronor.
30:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
20 • Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
(punkt 36) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till statens farmaceutislca laboratorium för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 24,500 kronor.
31:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1927 till
276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;
dels godkänna följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.
................................................................................................ 2,595,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................. 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
....................................................... 52,800
Summa kronor 2,660,000
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,600,000 kronor, med 60,000 kronor till 2,660,000 kronor.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att ett uppskov med
fullföljandet av den uppgjorda planen angående inrättande av nya provinsialläkartjänster
bör undvikas, och har riksdagen alltså medgivit, att medel för
nästkommande budgetår anvisas för ytterligare tio provinsialläkarbefattningar
utöver de nuvarande. Då riksdagen ej heller haft något att erinra
emot medicinalstyrelsens, av departementschefen förordade förslag i fråga
om tiden för befattningarnas inrättande och de härför beräknade kostnaderna,
får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1927 till
276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;
dels godkänt följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
............................................................................................ 2,595,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................ 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
.......................................................... 52,800
Summa kronor 2,660,000
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste -provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,600,000 kronor, med 60,000 kronor till 2,660,000 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till flyttningsbidrag
samt tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.
21
Riksdagens skrivelse AV 5 *4.
Under ett antal år hava å riksstaten anvisats medel för beredande av
flyttningsbidrag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder åt vissa
provinsialläkare i mera avlägset belägna distrikt.
I samband med den vid 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för
provinsialläkarkåren godkändes för denna kårs vidkommande samma grunder
i fråga om ersättning för flyttningskostnad i vissa fall, som gälla för
befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk. Berörda grunder äro
innefattade i 24 § av avlöningsreglementet för förste provinsialläkare och
provinsialläkare den 21 maj 1926 (nr 177). Då emellertid en vidsträcktare
förmån av flyttningsbidrag än den i avlöningsreglementet avsedda åtminstone
tills vidare kunde befinnas erforderlig för besättandet av vissa provinsialläkarbefattningar,
förutsattes vid löneregleringen, att frågan om en dylik
vidsträcktare förmån skulle i samband med anvisandet av för ändamålet erforderliga
medel år efter år kunna göras till föremål för prövning. I enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 74) anvisade 1926 års
riksdag (skrivelse nr 191) för dylika särskilda flyttningsbidrag ett extra
förslagsanslag av 3,000 kronor.
Genom brev den 21 maj 1926 och senare har Eders Kungl. Maj: t bestämt
de provinsialläkartjänster, vilkas blivande innehavare skola äga åtnjuta
flyttningsbidrag av nu angivet slag, samt fastställt grunder i fråga om dylika
bidrag.
Vid löneregleringen för förste provinsialläkare och provinsialläkare förutsattes,
att till läkare i vissa provinsialläkardistrikt, hänförliga till VII:e
eller högsta lönegruppen i den för provinsialläkare antagna löneplanen,
skulle kunna, utöver den ordinarie lönen, tills vidare utgå tillfälligt lönetillägg.
Vissa av de till nämnda lönegrupp hänförda distrikten ansågos
nämligen åtminstone för det dåvarande vara väsentligt mera vanlottade än
övriga distrikt inom samma lönegrupp. Medel för ifrågavarande tillägg
ansågos med hänsyn till ändamålets tillfälliga karaktär böra beredas från
extra anslag.
1926 års riksdag anvisade för beredande av dylika tillägg under budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 3,780 kronor. Anslagsbeloppet avpassades
med hänsyn till att lönetilläggen beräknades utgå till en var av provinsialläkarna
i 5 distrikt med 420 kronor och till vardera av provinsialläkarna
i 2 distrikt med 840 kronor, allt för år räknat.
Genom brev den 29 juni 1926 har Eders Kungl. Maj:t i enlighet med uttalande
i löneregleringspropositionen föreskrivit, att tillfälligt lönetillägg, utöver lön
enligt löneplanen, skall för budgetåret 1926—1927 utgå med 420 kronor till
en var av provinsialläkarna i Gäddede, Malåträsks, Sorsele, Pajala och Vittangi
distrikt samt med 840 kronor till vardera av provinsialläkarna i Tärna
och Arjeplogs distrikt. Närmare bestämmelser angående utbetalande av
lönetillägg m. m. hava meddelats i brev den 21 maj 1926. *
För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava anslagen för
nu ifrågavarande ändamål ansetts böra i riksstaten upptagas såsom ett gemensamt
anslag av förslagsanslags natur. Härvid har någon förändring i
22
Riksdagens skrivelse Nr o A.
beloppet av nu anvisat anslag för flyttningsbidrag icke ifrågasatts. Vad
angår anslagsbeloppet till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare har
däremot eu ökning med 420 kronor föreslagits med hänsyn till att dylikt
tillägg ansetts böra beredas, förutom läkarna i de distrikt, där sådant tilllägg
nu må åtnjutas, provinsialläkaren i Tärendö provinsialläkardistrikt av
Norrbottens län. Det för tillfälliga lönetillägg beräknade beloppet utgör
alltså 4,200 kronor.
Eders Kungl. Maj.ts förslag om sammanslagning av de nu i riksstaten
uppförda båda anslagen till flyttningsbidrag samt till tillfälliga lönetillägg
åt vissa provinsialläkare har riksdagen av förut angivna skäl ansett sig icke
böra bifalla.
Då storleken av de av Eders Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål äskade
medlen däremot icke givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
förslagsanslag av 3,000 kronor,
dels ock till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1927—1928 beviljat ett extra anslag av 4,200 kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt
av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Då riksdagen funnit sig böra medgiva, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
reduceringen av maximibeloppet för nu ifrågavarande statsbidrag
vidtages samt storleken av det äskade anslaget icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1927 förordade grunder, för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels beslutat, att beträffande det ordinarie reservationsanslaget till avlöning
åt civila läkarstipendiater i- riksstaten för budgetåret 1927—1928 icke
upptaga något belopp,
dels ock medgivit, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag må för
bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt fyra civila läkarstipendiater
under samma budgetår användas ett belopp av 6,000 kronor.
35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares
avlönande, nu 25,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000 kronor.
36:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
42) har riksdagen till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
23
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Lakarpersonat.
Befattning.
Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass......................................................
.................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass ............................................
................. B 28
4 överläkare av 2:a klass....................................................
..................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass ........................................
..................... B 26
1 läkare vid Yisby hospital ..............................................
..................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass...................................................
................. B 24
'' 8 sysslomän av 2:a klass .................................................
.................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass......................................................
..................... B 21
14 bokhållare..........................................................................
.................... B 15
16 kassörer ...........................................................................
................... Bil
9 kameralbiträden..............................................................
.................... B 8
13 kanslibiträden........................... ......................................
.................. B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass.............................................
................B 14
21 förestånderskor av l:a klass.............................................
....................Fl 2
17 uppsyningsmän av 2:a klass ...........................................
...................B 10
139 överskötare .....................................................................
...................B 8
29 förestånderskor av 2:a klass.............................................
.................B 7
749 skötare...............................................................................
...................B 6
236 översköterskor ..................................................................
.....................B 6
869 sköterskor .....................................................................
..................B 3
IV. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass ..........................................
................B 14
5 maskinmästare av 2:a klass .........................................
B 12
10 befallningsman ................................................................
.....................B 10
28 liantverksföreståndare av l:a klass .................................
.....................B 10
15 maskinister av l:a klass................................................
....................B10
15 trädgårdsmästare ............................................................
....................B10
95 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............................
...................B 8
18 maskinister av 2:a klass..................................................
................B 8
12 köksförestånderskor av l:a klass .................................
.................B 7
8 magasinsföreståndare.......................................................
...................B 7
14 arbetsförestånderskor.......................................................
B 6
12 bageriforestånderskor.......................................................
......................B 6
10 chaufförer ........................................................................
..................B 6
14 eldare av l:a klass .........................................................
.................. B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk ....................................
.....................B 6
81 hantverkare .......................................................................
....................B 6
24 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Befattning. Lönegrad.
4 köksförestånderskor av 2:a klass ....................................................B 6
17 post- och stadsbud.......................................................................B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass .......................................................B 6
75.eldare av 2:a klass.............................................................................B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .......................................B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass..........................................................B 3;
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Stat.
A. Avlöningsstat
Avlöningar
till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags
anslag ..............................................................................................
B- Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag.................. 9,290,000
Summa kronor 19,425,000
dels oclc nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riksstat
uppfört med 10,300,000 kronor.
Staten för hospital och asyler är från och med budgetåret 1926—1927 av
följande utseende:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...........
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags
anslag ..........................................................................................
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .............. 650,000
Slamma kronor 10,300,000
Eders Kung!. Maj:ts nu framlagda förslag innebär icke någon ändring i
avseende å det för innevarande budgetår fastställda antalet befattningshavare,
tillhörande läkar-, kontors- och ekonomipersonalen.
Vad däremot sjukvårdspersonalen angår, har Eders Kung!. Maj:t föreslagit
en väsentlig utökning av densamma, beroende huvudsakligen därav att hospitalet
i Hälsingborg torde kunna beläggas i betydlig utsträckning under näst
-
Kronor.
7.230.000
300,000
2.120.000
Kronor.
7.200.000
700,000
2.235.000
Riksdagens skrivelse Nr 5 *4. 25
kommande budgetår. Härjämte hava vissa smärre ändringar beträffande personaluppsättningen
vid en del övriga sjukvårdsanstalter ifrågasatts.
I fråga om Hälsingborgshospitalet innebär Eders Kung! Maj:ts förslag
uppförande på ordinarie stat av följande befattningshavare, nämligen
2 förestånderskor av l:a klass,
2 förestånderskor av 2:a klass,
1 överskötare,
9 översköterskor,
20 skötare och
30 sköterskor.
I sammanhang med förevarande förslag har departementschefen upptagit
frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgs hospital och därvid
förordat den av medicinalstyrelsen i sådant avseende föreslagna anordningen.
För innebörden av denna anordning har medicinalstyrelsen redogjort i skrivelse
den 23 april 1926, vars innehåll återfinnes å sid. 166 och 167 i statsrådsprotokollet.
Yad beträffar övriga ändringar i personalsammansättningen innebär förslaget
följande:
l:o) Utbyte av en uppsyningsmantjänst av l:a klass vid Lunds hospital och
asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass;
2:o) Utbyte av två skötersketjänster vid Uppsala hospital och asyl mot
två överskötersketjänster;
3:o) Utbyte av en överskötarbefattning vid Vadstena hospital mot eu överskö
tersketjänst ;
4:o) Uppförande på ordinarie stat av åtta översköterskor, varav hälften avsetts
för Säters hospital och hälften för Västerviks hospital; samt
5:o) Uppförande på ordinarie stat av eu överskötare och två översköterskor,
avsedda för Östersunds hospital.
Vidkommande beräkningen av de i avlöningsstaten för hospitalsstaten ingående
särskilda anslagsposterna har, enligt vad departementschefen framhållit,
posten för avlöningar till ordinarie befattningshavare kunnat allenast
approximativt uppskattas, bland annat med hänsyn till svårigheten att mera
bestämt angiva de olika tidpunkter, från och med vilka personalen vid
Hälsingborgshospitalet i de särskilda fallen blir behövlig. Posten ifråga, nu
7.230.000 kronor, har upptagits med 7,200,000 kronor.
Anslagsposten för vikariatsersättningar, nu 300,000 kronor, har med hänsyn
till belastningen å posten under budgetåret 1925—1926 upptagits med
700.000 kronor.
Vad slutligen angår posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 2,120,000 kronor, har jämväl denna post, på grund av,
bland annat, svårigheten att på förhand beräkna ökningen i behovet av ickeordinarie
befattningshavare i mån av Hälsingborgshospitalets successiva beläggning,
kunnat blott approximativt uppskattas. Denna post har upptagits
med 2,235,000 kronor eller 115,000 kronor mer än för innevarande budgetår
anvisats.
26
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Under omkostnaclsstaten är upptagen en anslagspost för övriga kostnader
för hospitals underhåll, för innevarande budgetår uppförd med 650,000
kronor.
För nästkommande budgetår hava de totala utgifterna under förevarande
post uppskattats till 9,290,000 kronor och inkomsterna beräknats till 9,625,000
kronor. Inkomsterna för hospitalen skulle sålunda komma att överstiga
kostnaderna för deras drift. På grund härav har den ändring i fråga om
hittills tillämpad uppställning av staten för hospital och asyler föreslagits,
att under rubriken övriga kostnader för hospitals underhåll upptagits bruttoutgifterna
för underhållet i stället för såsom hittills nettoutgifterna. Med
denna uppställning av staten hava alltså hospitalens inkomster så att säga
ställts utanför staten, men hänsyn har å andra sidan tagits till dessa inkomster
såsom en förminskande faktor vid beräkning av storleken av det
anslag till avlönings- och omkostnadsstater till hospital och asyler, som för
nästkommande budgetår prövats erforderligt.
I riksstaten är sedan ett flertal år tillbaka uppfört ett särskilt ordinarie
förslagsanslag till övergångsstat för hospital och asyler. Anslaget utgör för
nu löpande budgetår 9,060 kronor.
Med erinran om att i samband med de av 1926 års riksdag beslutade
indragningarna av personal vid statsdepartementen även den förändringen
vidtogs beträffande sättet för avlöningarnas bestridande, att avlöningarna
till befattningshavare å ordinarie stat och å övergångsstat — vilka avlöningar
dittills bestritts från två riksstatsanslag, slutande å de belopp till vilka respektive
staters slutsummor uppgått — hädanefter skola utgå från allenast
ett anslag med huvudan slagets rubrik, till sitt belopp svarande mot de
sammanlagda slutbeloppen för ordinarie staten och övergångsstaten, har
departementschefen nu föreslagit ifrågavarande anordnings genomförande
även i fråga om anvisande av medel till hospital och asyler. Från och med
nästa budgetår syntes alltså samtliga vid dessa anstalter anställda befattningshavares
avlöningar böra utgå från posten avlöningar till ordinarie befattningshavare
inom den ordinarie staten för hospital och asyler, medan anslaget till
övergångsstat för hospital och asyler borde uteslutas ur riksstaten. Med hänsyn
till det jämförelsevis obetydliga belopp, vartill sistnämnda anslag för
närvarande vore upptaget, har den ifrågasatta anordningen icke synts i och
för sig behöva tagas i beräkning vid fixerande av anslaget till hospital och
asyler från och med nästa budgettermin.
Vad först angår Eders Kung! Maj:ts förslag i fråga om ökning av sjukvårdspersonalen
vid Hälsingborgs hospital, vilket förslag, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, avvägts under vederbörligt hänsynstagande till storleken
av dylik personal vid Uppsala och Lunds hospital och asyler, har detsamma
icke givit riksdagen anledning till erinran.
Såsom nämnts, har departementschefen i samband med berörda förslag
upptagit frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgshospitalet och
därvid förordat den av medicinalstyrelsen ifrågasatta anordningen för sjukledningens
handhavande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
''27
Riksdagens skrivelse Nr 5 *1.
I anledning härav vill riksdagen erinra om att i926 års riksdag i sin
skrivelse nr 38 beträffande Eders Kungl. Maj:ts för samma års riksdag framlagda
förslag angående anslag till hospital och asyler uttalade, bland annat, att
riksdagen icke funne det tillrådligt, att, innan av särskilda sakkunniga framlagt
förslag till lag om vård av sinnessjuka prövats, en ny organisationsform
infördes i fråga om läkarpersonalen vid Hälsingborgshospitalet. Skäl för
ett frångående av denna uppfattning synes riksdagen alltjämt icke föreligga.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Eders Kungl. Maj:t vidare
föreslagit dels utbyte av en uppsyningsmanstjänst av l:a klass vid Lunds
hospital och asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass, av två skötersketjänster
vid Uppsala hospital och asyl mot två överskötersketjänster samt av
en överskötarbefattning vid Yadstena hospital mot en överskötersketjänst,
dels och uppförande å ordinarie stat av en överskötartjänst — avsedd för
Östersunds hospital — och tio överskötersketjänster, avsedda fyra för vartdera
av Säters och Västerviks hospital och två för Östersunds hospital. Då
förslagen i dessa delar synts riksdagen tillfyllest motiverade, har riksdagen
ansett sig böra bifalla de föreslagna förändringarna i avseende å personaluppsättningen
vid hospitalen i fråga.
De av Eders Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna i fråga om de i staten
för hospitalen ingående anslagsposterna hava icke givit riksdagen anledning
till erinran liksom ej heller det föreslagna uteslutandet ur riksstaten av det
ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för hospital och asyler.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Läkarpersonal.
Befattning. Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass........................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass .................................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass.......................................................................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................ B 26
1 läkare vid Visby hospital ................................................................. B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass.................................................................... B 24
8 sysslomän av 2:a klass ...................................................................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass........................................................................ B 21
14 bokhållare........................................................................................... B 15
16 kassörer............................................................................................... B 11
9 kameralbiträden.................................................................................... B 8
13 kanslibiträden......................................................................................... B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass............................................................... B 14
21 förestånderskor av l:a klass.............................................................. B 12
17 uppsyningsmän av 2:a klass....................... B 10
28
Riksdagens skrivelse Nr o A.
Befattning. Lönegrad.
139 överskötare ............................................................................................B 8
29 förestånderskor av 2:a klass..................................................................B 7
749 skötare................................................................................................B 6
236 översköterskor......................................................................................B 6
869 sköterskor............................................................................................B 3
1V. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass ...............................................................B 14
5 maskinmästare av 2:a klass ...............................................................B 12
10 befallningsman .....................................................................................B 10
28 hantverksföreståndare av l:a klass .....................................................B 10
15 maskinister av l:a klass......................................................................B 10
15 trädgårdsmästare ..................................................................................B 10
95 hantverksföreståndare av 2:a klass ..................................................B 8
18 maskinister av 2:a klass......................................................................B 8
12 köksförestånderskor av l:a klass .........................................................B 7
8 magasinsföreståndare............................................................................B 7
14 arb o t sf öro stån d er sk or............................................................................ B 6
12 bageriförestånderskor...........................................................................B 6
10 chaufförer ...........................................................................................B 6
14 eldare av l:a klass .................................................................................B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk .........................................................B 6
81 hantverkare ...........................................................................................B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass .............................. B 6
17 post- och stadsbud...............................................................................B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass .......................................................B 6
75 eldare av 2:a klass ................................................................................B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ......... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass........................................................ B 3,
dels godkänt följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Stat.
A. Avlöningsstat
Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,200,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................ 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,235,000
B Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,290,000
Summa kronor 19,425,000,
dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000 kronor.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjox-da framställning
29
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
(punkt 44) har riksdagen ur riksstaten uteslutit det ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för hospital och asyler.
39:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen
till utvidgning av köksbyggnaden vid Uppsala hospital och asyl för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 192,700 kronor.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till bidrag
till kostnaderna för en motorfärja vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
I sammanhang med förevarande framställning har departementschefen
föreslagit, att såsom bidrag till driftkostnaderna till ifrågavarande färja skulle
lämnas ett bestämt årligt belopp å högst 1,000 kronor för hospitalets
transporter och i tjänsteärenden stadda befattningshavares samt patienters
resor i stället för avgift varje gång färjan för sagda ändamål användes.
Detta bidrag skulle utgå retroaktivt från och med år 1923, dock med avdrag
för vad i avgifter erlagts för sagda transporter och resor. De härför erforderliga
medlen hava ansetts böra utgå av den i staten för hospital och asyler
ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals underhåll. Därest
riksdagen icke gör erinran mot vad sålunda föreslagits, skulle medicinalstyrelsen
bemyndigas att träffa överenskommelse med vederbörande vägstyrelse
om de närmare villkoren för ersättningens erhållande samt till vägstyrelsen
utbetala ersättningen.
Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna har riksdagen
icke velat motsätta sig, att statsverket, utöver det bidrag väghållningsdistriktet
författningsenligt redan uppburit, lämnar något ytterligare understöd
till anskaffningskostnaderna för nu ifrågavarande färja. Storleken av
det i sådant avseende nu äskade beloppet har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Förslaget om visst årligt bidrag till driftkostnaderna för färjan har riksdagen
ävenledes ansett motiverat, dock att riksdagen icke kan medgiva, att
bidraget ifråga utgår retroaktivt. Riksdagen förutsätter jämväl, att bidraget
icke fixeras för någon längre tid framåt, på det att möjlighet må finnas för
statsverket att, därest förändrade förhållanden inträda, vidtaga jämkning i
bidragsbeloppet. Mot sättet för de erforderliga medlens bestridande har
riksdagen ej haft något att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till kostnaderna för
en motorfärja vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—-1928 anvisat ett extra
anslag av 15,000 kronor.
41:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) bär riksdagen
till ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongcrna vid Lunds hospital och asyl för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till ändringsarbeten
å vattenverket vid Lunds hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av ingenjören John Bergström i september och oktober
1926 uppgjort förslag för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
30
Riksdagens skrivelse Nr o A.
I likhet med departementschefen anser riksdagen den i ärendet förebrakta
utredningen ådagalägga behovet av att den nu ifrågasatta omändringen av
vattenledningsanordningarna vid Lunds hospital och asyl utan dröjsmål
kommer till stånd. Då det av Eders Kungl. Maj:t härutinnan framlagda förslaget
synts riksdagen tillgodose detta behov samt de för arbetenas utförande
beräknade kostnaderna icke givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen till ändringsarbeten å vattenverket vid Lunds
hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med ett av ingenjören
John Bergström i september och oktober 1926 uppgjort förslag förbudgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
43:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen
till hospital vid Hälsingborg för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,138,500 kronor.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att, med uteslutande
ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt hälsooch
sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie
förslagsanslagen till anstalter för obildbara sinnesslöa, till anstalter för.
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och till epileptikeranstalter,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnesslö-
och epileptikeranstalter uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1.425,000
kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen förut anfört i fråga om sammanslagning
av å riksstaten för skilda ändamål uppförda olika anslag, får riksdagen
anmäla, att riksdagen ansett sig icke böra medgiva, att nu berörda
anslag sammanföras på sätt Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt. Yid en uppdelning
av det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, mot vars storlek riksdagen
icke haft något att erinra, torde på de tre hittillsvarande anslagsrubrikerna
anslagsbeloppen böra beräknas på följande sätt:
till anstalter för obildbara sinnesslöa...................................... kronor 575,000
» anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka
................................................................................. » 730,000
» epileptikeranstalter................................................................ » 120,000
Riksdagen har alltså
dels höjt ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa,
nu 500,000 kronor, med 75,000 kronor till 575,000 kronor;
dels höjt ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, nu 600,000 kronor, med 130,000 kronor till 730,000
kronor,
dels ock höjt ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 90,000
kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret
1927—1928 anvisa
dels till statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra förslagsanslag
av 55,000 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 31
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed har 1926 års riksdag, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts framställning, för budgetåret 1926—1927 anvisat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar ett extra anslag av 24,755 kronor, dels ock till
bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 26,200 kronor.
Vidare har riksdagen för samma budgetår till täckdikning vid det med
samma anstalt förenade jordbruket anvisat ett extra reservationsanslag av
1,875 kronor.
Genom brev den 7 maj 1926 har Eders Kungl. Maj:t fastställt avlöningsoch
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.
Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, vad först avlöningsstaten
angår, allenast den ändring i densamma, att posten till vikariatsersättningar,
extra personal, tjänstepersonal och ålderstillägg höjts från 4,980 kronor med
50 kronor till 5,030 kronor för beredande av ålderstillägg från och med den
1 januari 1928 åt en därtill berättigad arbetsledare. Avlöning&statens slutsumma
skulle alltså komma att ökas med 50 kronor till 24,805 kronor.
Detta belopp har emellertid avrundats till 24,800 kronor.
Omkostnadsstaten för nu ifrågavarande anstalt skulle enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag för nästkommande budgetår te sig på följande sätt (för
jämförelse angivas de belopp, som äro upptagna i staten för innevarande
budgetår):
Beräknin
er
Stat
för tiden
för tiden
‘/i 1927-
Vi 1926-
_
s% 1928
3% 1927
Utgifter:
Utspisning för personalen (5 st. å 1: 60 kronor per dag), för-
slagsvis...........................................................................
2,920
2,920
—
Utspisning för eleverna (55 st. å 90 öre per dag), förslagsvis...
18,067
50
20.075
—
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis .................................
5,700
—
5.700
—
Undervisning, förslagsvis.....................................................
500
—
500
—
Hälso- och sjukvård, förslagsvis ............... ........................
2.500
—
2,300
—
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis.................
7,500
—
7.500
—
Renhållning, förslagsvis ....................................................
1.100
—
1.100
Byggnader, förslagsvis ........................................................
4,700
—
3,000
Inventarier, förslagsvis......................................................
4,500
1.000
—
Arbetens bedrivande, förslagsvis ...........................''...............
400
400
—
Elevbelöningar, förslagsvis...................................................
550
—
550
—
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ....................................
350
—
350
-
Expenser och diverse, förslagsvis......................................
6,212
50
6.005
—
Summa kronor
55,000
—
51,400
Inkomster:
Avgifter för
7 (nu 8) epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis.........
5,600
—
6.400
—
48 ioke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis............
19,200
—
18.800
—
Statens tillskott, förslagsvis ...............................................
30,200
—
26.200
-
Summa kronor
55,000
—
51,400
_
För verksamheten vid Salbohedsanstalten skulle sålunda vid bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår krävas dels till avlöningar och
32
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
vikariatsersättningar in. m. ett extra anslag av 24,800 kronor, dels ock till
driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor. I syfte att
åstadkomma förenkling av huvudtitelns uppställning har emellertid föreslagits
en sammanslagning av ifrågavarande anslag till ett anslag, vilket då skulle
erhålla karaktär av förslagsanslag. Det nya anslaget, vilket ansetts böra
benämnas statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, skulle i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts förslag bestämmas till (24,800 + 30,200) 55,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om avlöningsstaten för Salbohedsanstalten
har icke givit riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen ävenledes
ansett sig böra bifalla de förslag i skilda hänseenden, Eders Kungl. Maj:t i
fråga om omkostnadsstaten för anstalten framlagt, liksom ock det äskade
anslaget till täckdikningsarbeten vid det med anstalten förenade jordbruket.
Vad däremot angår förslaget om sammanslagning av avlönings- och driftkostnadsanslagen
för anstalten, har riksdagen av förut anförda skäl funnit sig
icke böra godkänna förslaget härutinnan.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928
anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 24,800 kronor,
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra förslagsanslag
av 30,200 kronor,
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att till statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor för budgetåret 1927—1998 anvisa ett
extra förslagsanslag av 25,500 kronor.
Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor i Vänersborg anvisade 1926 års riksdag dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 11,575 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av
14,400 kronor.
Genom brev den 7 maj 1926 har Eders Kungl. Maj:t fastställt avlöningsoch
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som icke innebär någon
ändring i avseende å den för anstalten fastställda avlöningsstaten, skulle
omkostnadsstaten för budgetåret 1927—1928 te sig på följande sätt (för
jämförelse angives även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår
fastställda staten):
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
33
Beräkning
Stat för
för tiden
tiden Vt
Vt 1927—
1926-so/6
*»/• 1923
1927
Utgifter:
Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 60 per d^g),
förslagsvis ...............................................................
3,504
3,504
—
Utspisning för eleverna (30 st. å 90 öre per dag), förslagsvis
9,855
-
1 10,950
\(1 krona per c
a SJ
Beklädnad ooli sängkläder (å 100 kronor per elev), för-
slagsvis...........................
3.000
—
3,000
—
Undervisning, förslagsvis .......................................
300
—
300
Hälso- och sjukvård, förslagsvis....................
1.500
—
1,500
—
Eldning, belysning och. elektrisk kraft, förslagsvis .........
4.500
—
5,000
—
Renhållning, förslagsvis............
800
—
1.050
_
Byggnader, » ................................................
1,500
—
500
—
Inventarier, »
1,000
_
500
_
Arbetens bedrivande, förslagsvis ...................
750
_
750
_
Elevbelöningar, »
300
—
300
—
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis .......................
100
—
150
_
Expenser och diverse, » .............................
2.016
-
2.096
i
Summa kronor
29.125
—
29,600
Inkomster:
Avgifter för 8 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis
6,400
_
1
Avgifter för 22 icke-epileptiska elever å 400 kronor, för-
15.200
— 1
slagsvis.........................
8.800
—
1
Statens tillskott, högst ... .
13,925
—
14,400
-
Summa kronor
29,125
—
29,600
—i
För uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt under nästkommande
budgetår har alltså beräknats till avlöningar och vikariatsersättningar
ett belopp av 11,575 kronor samt för driftkostnader i övrigt ett belopp
av förslagsvis 13,925 kronor. Ifrågavarande båda belopp skulle nu enligt
Eders Kung!. Maj:ts förslag sammanslås till ett anslag under rubriken statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor och med karaktär av förslagsanslag.
Det sammanslagna anslagets belopp skulle då bliva 25,500 kronor.
Mot Eders Kung! Maj:ts förevarande förslag har riksdagen icke haft
annan erinran än att riksdagen icke kunnat medgiva den ifrågasatta sammanslagningen
av anstaltens avlönings- och driftkostnadsanslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 11,575 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra
förslagsanslag av 13,925 kronor.
47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) bär riksdagen
till understöd åt spetälskesjukas familjer in. in. för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 2,000 kronor.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
000,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 5 A.
795 87 3
34
Riksdagens skrivelse Kr 5 A.
dels ock medgiva, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt
föreningen för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av vissa byggnadsarbeten
m. m. vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av sammanlagt högst
57,200 kronor än även åt föreningen för skrofulösa barns vård till anskaffande
av Finsenlampor m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra
ett bidrag av högst 12,900 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i
huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget gällande
grunder och på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner
(I: 25 och II: 25), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja anslaget
till Kronprinsessan Yictorias kustsanatorium i Barkåkra från av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna 12,900 kronor till 43,894 kronor 50 öre.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra har
den 8 juli 1926 i underdånig skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t för riksdagen
1927 framlägger nådig proposition att bevilja för i skrivelsen angivna
ändamål 44,532 kronor 50 öre till kustsanatoriet.
Från denna summa bör enligt vederbörande departementschefs mening
dragas 638 kronor, som felaktigt medräknats i kalkylen. Alltså blir beloppet
efter denna justering 43,894 kronor 50 öre.
Det gäller dels anskaffning av 17 nya Finsenlampor samt om- och tillbyggnad
av en förut till tvättinrättning m. m. använd byggnad i syfte att
erhålla tillräckligt stor matsal för patienterna, vissa verkstäder m. in., dels
ock uppförandet av ett svinstall och ett ekonomihus.
Kungl. Maj:t föreslår i årets statsverksproposition endast 12,900 kronor till
kustsanatoriet i Barkåkra såsom bidrag till inköp av de 17 Finsenlamporna,
vilka beräknas kosta 25,913 kronor 35 öre.
Statsrådet och chefen för socialdepartementet framhåller i femte huvudtiteln
att, med hänsyn till det statsfinansiella läget, statsbidrag till nybyggnader
vid tuberkulossjukvårdsanstalter bör utgå endast i de fall, då därmed
ett större antal nya vårdplatser skulle kunna utvinnas och då bidraget medför
bättre anordningar för sjukvården.
En sådan begränsning är naturligtvis befogad, när det begäres stora statsbidrag
till byggnader, som nog mången gång kunde vara mindre dyrbara.
Men i detta fall rör det sig om ett helt litet belopp.
Visserligen äro vårdplatser och sjukvård det väsentliga på ett sjukhus,
men nödiga ekonomibyggnader och omtanke om driftekonomien ha också
sin stora betydelse.
Patienternas matsal på kustsanatoriet har i flera år varit för liten. Många
äro sängliggande och få maten buren till sig, men ännu flera gå uppe, och
de ha ej alla kunnat utspisas i matsalen samtidigt. De, som ej fått rum
där, ha gruppvis intagit sina måltider på skilda platser. Detta har förorsakat
ökat arbete för personalen och även ökat mängden av matrester. Efter omsorgsfull
utredning beslöt direktionen vid sammanträde den 1 mars 1926 att,
ehuru anslag för ändamålet icke stod till förfogande, göra en förlängning av
det hus, som inrymmer matsalen. Därmed fick man denna tillräckligt stor
för lång tid framåt, fick i underliggande våning matsal och sällskapsrum för
sköterskor och elever samt ett rum för direktionen med plats för böcker och
handlingar m. m. I källaren, som förut upptogs av tvätten, inreddes verkstäder
för bandagisten, skomakaren, maskinisten och snickaren.
35
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Sedan många år uppföder kustsanatoriet svin, men alltför få. Svinstallet
är för litet. Ett större svinstall och flera svin skulle medföra en avsevärd
ökning i årsinkomsterna och i viss mån minska driftkostnaderna.
Den tilltänkta ekonomibyggnaden inrymmer bland annat källare för förvaring
av diverse livsmedel i större mängder. Bristen på sådana förvaringsrum
har länge varit kännbar. Genom alla källare i kustsanatoriets bvggnader
äro dragna värmeledningsrör, som göra temperaturen där olämplig för
förvaring av vissa livsmedel, och dessutom är det allra mesta av källarutrymmet
i dessa hus upptaget för andra ändamål.
Således är behovet av detta ekonomihus med stora källare för livsmedelsförråd
ganska trängande, och i ekonomiskt hänseende är huset mycket önskvärt
Borste provinsialläkaren i Kristianstads län har också vid''besök hos
medicinalstyrelsen vitsordat, att de i direktionens underdåniga skrivelse omförmälda
byggnadsföretagen vore av behovet påkallade. Medicinalstyrelsen
har tillstyrkt, och byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra emot
dessa nybyggnader och denna tillbyggnad.
Det bör beaktas, att kustsanatorierna ha en otrygg ställning i jämförelse
med länssanatorierna, och dock är dessas betydelse i kampen mot tuberkulosen
lika stor som länssanatoriernas. Kustsanatorierna åtnjuta visserligen
bidrag från landstingen, men dessa bidrag utgå endast till driftkostnaderna.
Landstingsanslag till byggnader kunna de ej ifrågasätta. När det
gäller sådana anslag ha kustsanatorierna endast staten att vända sig till.
Enligt gällande beräkningsgrunder för sådant statsbidrag anser sig direktionen
kunna begära 43,894 kronor 50 öre.»
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser statsbidrag
till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid kustsanatoriet
Apelviken, har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Yad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till Krönprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra, innebär förslaget härutinnan,
att 12,900 kronor skulle beviljas för anskaffande av sjutton Finsenlampor
jämte tillhörande inredning m. m. Motionsvis har emellertid på angivna
skäl yrkats, att statsbidraget måtte för nästkommande budgetår ökas
till 43,894 kronor 50 öre.
Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att finna skäligt, att statsbidrag tillerkännes
kustsanatoriet i Barkåkra i större omfattning än Eders Kungl.
Maj:t ifrågasatt, har riksdagen likväl ansett sig icke kunna medgiva en så
stor förhöjning av bidraget, som motionsvis föreslagits. Riksdagen har ansett
statsbidraget till sanatoriet böra höjas med 10,000 kronor utöver det
av Eders Kungl. Maj:t begärda beloppet och sålunda bestämmas till 22,900
kronor. I följd härav har det till bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter för nästkommande budgetår äskade anslaget
ökats till 610,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts och då de av Eders Kungl. Maj.t föreslagna
grunderna för nu ifrågavarande statsbidrags åtnjutande icke givit
riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motioner,
I: 25 och II: 25,
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjulcvårdsanstalter
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 610,000
kronor;
36 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels ock medgivit, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt
föreningen för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av vissa byggnadsarbeten
m. m. vid kustsanatoriet Apel viken ett bidrag av sammanlagt högst
57,200 kronor än även åt föreningen för skrofulösa barns vård till anskaffande
av Einsenlampor in. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra ett bidrag av högst 22,900 kronor, allt att utgå av nämnda anslag
i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget
gällande grunder och på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas.
49:o) Med bifall till Eders Kungl. Ma,j:ts förslag (punkt 56) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuherkulossjukvårdsanstalter,
nu 2,950,000 kronor, med 250,000 kronor till 3,200,000
kronor.
50:o) Eders Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att under
avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag till resor för vissa patienter vid
kustsanatorierna uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.
Då varken storleken av det av Eders Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande
ändamål äskade anslagsbeloppet eller den föreslagna förändringen av anslagets
natur givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla,
att riksdagen under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen sjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag till resor
för vissa patienter vid kustsanatorierna uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 50,000 kronor.
öko) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folksanatorierna
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 150,000 kronor.
52:o) Med bifall till Eders Kung]. Maj ds förslag (punkt 59) har riksdagen
till understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra förslagsanslag av 380,000 kronor.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att
dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, med rubriken radiumhemmet i Stockholm
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 40,000 kronor;
dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag
till radiumhemmets klinik.
Statsbidrag till radiumhemmet i Stockholm, vilket innehaves av cancerföreningen
i Stockholm och har till ändamål att bereda vård av kräftsjuka,
har utgått alltsedan år 1921. För nu löpande budgetår har beviljats dels
ett extra anslag om 15,000 kronor till hemmets poliklinik och dels ett extra
förslagsanslag av 28,000 kronor till hemmets klinik.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för nästkommande
budgetår statsbidraget till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
klinik nedsättas från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per dag och patient. Då
opaginerad Kontrollera mot PDF
^Riksdagens skrivelse Nr o A. Al
antalet vårddagar å kliniken beräknats komma att uppgå till omkring 10,000,
har klinikbidraget uppskattats till 25,000 kronor. Poliklinikbidraget har beräknats
till oförändrat belopp, 15,000 kronor. Beloppen, tillhopa 40,000 kronor,
hava ansetts böra å riksstaten uppföras såsom ett gemensamt anslag,
vilket föreslagits erhålla karaktär av förslagsanslag. Då behovet av statsbidrag
för ifrågavarande ändamål synts bestående, har det sålunda sammanlagda
anslaget upptagits såsom ordinarie anslag. För användningen av det
nya anslaget har i huvudsak hittills gällande grunder ansetts böra tillämpas,
dock med iakttagande av den förordade ändringen beträffande klinikbidragets
storlek.
Eders Kungl. Maj ds förslag om ändring av nu utgående statsbidrags storlek
till radiumhemmets klinik har riksdagen ansett sig böra bifalla, och har riksdagen
ej heller haft något att erinra emot storleken av de för klinik- och
poliklinikbidragen beräknade beloppen samt att de erforderliga medlen hädanefter
uppföras å riksstaten såsom ordinarie anslag. Däremot kan riksdagen
av förut anförda skäl icke samtycka till eu sammanslagning av anslagen i fråga.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört
dels såsom bidrag till radiumhemmets i Stockholm poliklinik ett ordinarie
anslag av 15,000 kronor;
dels ock såsom bidrag till hemmets klinik ett ordinarie förslagsanslag av
25,000 kronor.
54:o) På grund av Eders Kungl. Majds förslag (punkt Öl) har riksdagen
dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag till resor för vissa
2>atienter vid radiumhemmet i Stockholm uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 30,000 kronor;
(Mls ock godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag
till sådana resor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att
dels till bidrag till uppförande m. in. samt driften av epidemisjukhus för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,750,000 kronor;
dels ock medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna beträffande
bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.
Anslag till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
hava i budgeten upptagits från och med år 1921. För budgetåren 1925—
1926 och 1926—1927 hava anslagsbeloppen för ändamålet utgjort 1,590,000
och 1,300,000 kronor.
Till bidrag för driften av epidemisjukhus hava jämväl anslag varit uppförda
i riksstaten alltsedan år 1921. För de sista två budgetperioderna hava anslagsbeloppen
utgjort 1,000,000 och 900,000 kronor.
I enlighet med av riksdagen godkända huvudgrunder har Eders Kungl.
Maj:t genom kungörelser den 7 september 1920 meddelat bestämmelser dels
38
Riksdagens skrivelse Nr 5 4.
angående statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
(nr 667) och dels angående statsbidrag för driften av sådana sjukhus
(nr 668).
Med ledning av de utav 1926 års landsting fattade besluten i ämnet har
medicinalstyrelsen beräknat, att bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen
av epidemisjukhus under budgetåret 1927—1928 skulle komma att
begäras till ett sammanlagt belopp av 760,500 kronor, i följd varav medicinalstyrelsen
hemställt, att för berörda ändamål måtte för budgetåret i
fråga äskas ett extra förslagsanslag å nämnda belopp.
Beträffande kostnaden för driften av epidemisjukhus har medicinalstyrelsen
meddelat, att antalet vårddagar å sjukhusen uppgått under tiden 1 juli—
31 december 1925 till 270,744, vilket enligt gällande grunder motsvarade
ett statsbidrag av 541,488 kronor, och under tiden 1 januari—30 juni
1926 till 218,690, motsvarande ett statsbidrag av 437,380 kronor, varvid
dock vore att märka, att uppgifter för sistnämnda halvår icke inkommit
från fyra sjukhus, för vilka därför upptagits samma siffror som för föregående
halvår. Statsbidraget för epidemisjukhusens drift under budgetåret
1925 1926 kunde således beräknas till 978,868 kronor, varav emellertid
under budgetåret utbetalats endast 972,312 kronor. Antalet sängplatser vore
för närvarande 5,216. Under budgetåret 1927—1928 beräknades tillkomma
17 nya sjukhus med tillhopa 607 nya sängplatser. Om man räknade med
samma ytterligt låga beläggning under budgetåret 1927—1928 som under
första halvåret 1926 eller 84 vårddagar för säng och år, skulle antalet vårddagar
under ifrågavarande budgetår uppgå till 84 X 5,823 eller 489,132, motsvarande
ett statsbidrag av 978,264 kronor. Denna beräkning syntes emellertid
medicinalstyrelsen synnerligen låg, och en så ringa beläggning som
under första halvåret 1926 kunde knappast beräknas. Härtill komme, att
nya epidemisjukhus även tillkomme under budgetåret 1927—1928, eif omständighet,
som inverkade ytterligare höjande på statsbidraget. Medicinalstyrelsen
ansåge sig därför för berörda ändamål icke kunna beräkna lägre
belopp än 1,000,000 kronor.
Mot medicinalstyrelsens förslag i fråga om beräkningen av förevarande
anslag har departementschefen ej haft något att erinra, dock att anslaget
för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus synts departementschefen
böra avrundas till 750,000 kronor.
För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava de båda
anslagen till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
samt till bidrag för driften av sådana sjukhus, vilka anslag båda hava
karaktär av förslagsanslag, från och med nästkommande budgetår ansetts
lämpligen böra sammanslås till ett anslag under rubriken bidrag till uppförande
m. m. samt driften av epidemisjukhus. Det sammanslagna anslagets belopp
skulle i enlighet härmed för nästa budgetår bliva (750,000 + 1,000,000) 1,750,000
kronor.
Yad först angår den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i grunderna
beträffande statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus, har riks
-
39
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dagen funnit skäligt, att dylikt bidrag hädanefter även må beviljas kommun
under villkor, som i statsrådsprotokollet angivits. Riksdagen godkänner
alltså Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning
av de nu å riksstaten uppförda särskilda förslagsanslagen till bidrag för
uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus samt till bidrag till
driften av sådana sjukhus har riksdagen av skäl, riksdagen förut anfört
beträffande sammanslagning av skilda å riksstaten för olika ändamål anvisade
anslag, funnit sig icke böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i
denna del. Riksdagen anser sålunda, att anslagen, i fråga om vilkas beräknande
riksdagen icke haft något att erinra, fortfarande böra uppföras åtskilda
å riksstaten.
I nu förevarande sammanhang har departementschefen berört två på
Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende frågor om användning av epidemisjukhus
i vissa fall till andra ändamål än de därmed egentligen avsedda,
nämligen dels för andra sjukvårdsändamål och dels för arbetshem m. m.
Vad dessa frågor beträffar, vill riksdagen för sin del hava uttalat, att,
även om vissa betänkligheter kunna riktas mot en upplåtelse av sjukhusen
i fråga för de ändamål, departementschefen angivit, riksdagen likväl icke
kunnat undgå att finna förslagen såväl ur ekonomisk som praktisk synpunkt
så beaktansvärda, att riksdagen ansett sig icke böra framställa någon erinran
mot desamma. Riksdagen förbiser ej härvid, att genom dylik upplåtelse
svårigheter i vissa fall kunna uppstå att vid inträffande epidemier kunna
med önskvärd skyndsamhet åter taga sjukhusen i anspråk för sitt egentliga
ändamål. På sätt departementschefen framhållit, måste givetvis noga övervakas,
att fullt betryggande anordningar vidtagas för att förhindra icke blott överförande
av epidemisk smitta till patienter å sådana sjukhusavdelningar, som
tillfälligtvis upplåtits för annan sjukvård eller dylikt ändamål, utan även i
förekommande fall smittöverföring från där inlagda patienter till epidemiskt
sjuka. Enligt riksdagens mening torde en användning av sjukhusen, på sätt
nu ifrågasatts, synnerligen väl lämpa sig ifråga om konvalescenter. — Givetvis
bör noga tillses, att statsbidrag, som beviljas för driften av epidemisjukhus,
icke utgår för sådana platser under den tid, de äro belagda för
andra sjukvårdsfall än i epidemilagen avsedda, liksom ock att möjligheten
till omändring av epidemisjukhus för annat ändamål utan återbärande av
statsbidrag ej må utnyttjas i syfte att kringgå gällande bestämmelser beträffande
statsbidrag för olika förekommande anstaltsändamål.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej mindre för budgetåret 1927—1928 anvisat
dels till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor,
dels ock till bidrag till driften av epidemisjukhus ett extra förslagsanslag av
1,000,000 kronor;
än även medgivit den av departementschefen i statsrådsprokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna beträffande
bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.
40
Riksdagens skrivelse Nr -5 A.
56:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 04) att
dels, med uteslutande ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten
samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,
uppförda ordinarie förslagsanslagen till kliniker vid vanföreanstalterna i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till polikliniker vid samma vanföreanstalter,
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till
de i nyssnämnda städer inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. in.,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till driften
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 322,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringarna i grunderna beträffande
statsbidrag till nämnda vanföreanstalters kliniker samt till skol- och
uppfostringshem för vanföra.
Vidkommande först de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i
grunderna beträffande statsbidrag till nu ifrågavarande vanföreanstalters kliniker
samt till skol- och uppfostringshemmen för vanföra har riksdagen, i
betraktande av att statsbidragen till klinikerna och sagda hem så nyligen
som vid 1924 års riksdag sänkts — för klinikerna från 2 kronor 55 öre till
2 kronor 15 öre samt för hemmen ifråga från 2 kronor 35 öre till 2 kronor
— ansett bidragen icke nu åter böra beskäras. Enligt riksdagens mening
böra alltså bidragen jämväl för nästkommande budgetår utgå med de för
närvarande fixerade beloppen.
Vad anslagsbeloppen angår, har Eders Kungl. Maj:t beräknat anslagen till
poliklinikerna och undervisningsanstalterna för vanföra med oförändrade belopp.
Häremot har riksdagen icke något att erinra. Vad anslagen till klinikerna
och skol- och uppfostringshemmen däremot beträffar, torde på grund
av riksdagens förenämnda beslut om de nuvarande grundernas bibehållande
beträffande statsbidrag till desamma, anslaget till klinikerna böra beräknas
till oförändrat belopp, 124,000 kronor, under det att med hänsyn till beläggningen
anslaget till skol- och uppfostringshemmen torde böra upptagas till
70.000 kronor.
Vad slutligen angår förslaget om sammanslagning av de anslag, varom
fråga är, till ett gemensamt anslag, har riksdagen av skäl, riksdagen förut
anfört, funnit sig icke böra bifalla detsamma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med oförändrat belopp, eller
124.000 kronor,
dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med oförändrat belopp, 15,000
kronor,
dels höjt ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skot- och uppfostringshem
för vanföra, nu 65,000 kronor, med 5,000 kronor till 70,000 kronor,
dels ock upptagit ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg
41
Riksdagens skrivelse Nr o A.
och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna för vanföra rn. m. med oförändrat
belopp, 123,000 kronor.
57:o) Med bifall till Eders Knngl. Majds förslag (punkt 66) kar riksdagen
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, nu 90,000 kronor, med 15,000 kronor till 105,000 kronor,
dels och godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för anslagets
användning.
58:o) På grund av Eders Kungl. Majds förslag (punkt 67) liar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugeniahemmet för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.
59:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 68) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård, nu 850,000
kronor, med 50, Öl K) kronor till 800,000 kronor.
60:o) På grund av Eders Kungl. Majds förslag (punkt 69) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
61:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 70) att under
avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
hälsovård i allmänhet, med rubriken statens skola för utbildning av distriktssköterskor
uppföra ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Majd förevarande förslag skulle för vinnande av förenkling
ur budgetteknisk synpunkt i stället för de två anslagen för bestridande
av kostnaderna för en statens skola för utbildning av distriktssköterskor
samt till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av distriktssköterskeskolan
i riksstaten uppföras ett gemensamt anslag, benämnt statens
skola för utbildning av distriktssköterskor, till belopp motsvarande summan
av de två nuvarande anslagen eller 24,000 kronor. Då behov av medel till
de ändamål, för vilka de två anslagen beviljats, allt framgent torde föreligga
och båda anslagen under de senare budgetperioderna utgått med oförändrade
belopp, har det sammanslagna anslaget ansetts böra i riksstaten uppföras
såsom ordinarie.
Då riksdagen ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om
sammanslagning av de anslag, varom nu är fråga, och ej haft något att erinra
mot att det sålunda sammanslagna anslaget erhåller karaktär av ordinarie
liksom ej heller mot anslagets belopp, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
hälsovård i allmänhet, med rubriken statens skola för utbildning
av distriktssköterskor uppfört ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen
till bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra förslagsanslag av 190,000 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till dyr
42
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
tidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 2,000 kronor.
Då varken storleken av det nu föreslagna anslagets belopp eller vad i
statsrådsprotokollet anförts i fråga om viss ändring av bestämmelserna för
dyrtidshjälps utgående till distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor givit
riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
dyr tidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
förslagsanslag av 2,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till
stipendier för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och
husmödrar vid sjukhus för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
4,000 kronor.
Då riksdagen i likhet med departementschefen anser syftet med nu ifrågavarande
kurser betydelsefullt, får riksdagen anmäla, att riksdagen till stipendier
för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukhus för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av
4,000 kronor.
65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen
till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 710,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 62 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen,
nu 87,828 kronor, med 17,172 kronor till 105,000 kronor.
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 är uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 87,828 kronor till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
Av ifrågavarande anslag äro 38,440 kronor avsedda för staten för barnmorskeläroanstalten
i Stockholm och 47,940 kronor för staten för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg. Därjämte utgå 90 kronor till medikamenter vid barnbördshuset
Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning för avskriven kyrkotionde
till barnmorskeläraren i Lund. Sistnämnda belopp utgår, sedan barnmorskeundervisningsanstalten
i Lund upphört, enligt Eders Kungl. Maj:ts
brev den 18 oktober 1907 under viss förutsättning såsom bidrag till uppehållande
av verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade
barnbördshuset i Lund.
I samband med beslut om förhöjning av det dåvarande ordinarie bestämda
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen i och för omorganisation
av berörda undervisning biföll 1921 års riksdag av Eders Kungl.
Maj:t framlagt förslag om förhöjning till 15,500 kronor av ett redan tidigare
utgående anslag till repetitionskurser för barnmorskor.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
43
Sistberörda anslag höjdes för budgetåret 1926 — 1927 till 17,250 kronor.
Eders Kungl. Maj:t har nu ifrågasatt, att medelsbehovet för anordnande
av repetitionskurser för barnmorskor hädanefter skulle tillgodoses från det
ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och bambördshusen.
På grund härav har föreslagits, att sistberörda anslag, beräknat till samma
belopp som för innevarande budgetår eller 87,828 kronor, ökas med ett belopp,
motsvarande den beräknade kostnaden för repetitionskurserna, dock
— för erhållande av afrundning å det sammanlagda anslaget — med någon
jämkning, eller med 17,172 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas med
ett till 105,000 kronor förhöjt belopp.
Då riksdagen ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om
sammanslagning av ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen
och bambördshusen med anslaget till repetitionskurser för barnmorskor
samt storleken av det äskade nya anslaget icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till barnmorskeundervisningen och bambördshusen, nu 87,828 kronor,
med 17,172 kronor till 105,000 kronor.
68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympning en, nu
190,000 kronor, med 50,000 kronor till 140,000 kronor.
69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att — med
uteslutande ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt
hälso- och sjukvården uppförda ordinarie reservationsanslagen till resestipendier
åt förste provinsialläkare m. fl., till resestipendier åt vid hospital och
asyler anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett
m. fl., till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård samt till
resestipendier åt civila läkare — under samma avdelning, underavdelningen
hälsovård i allmänhet, med rubriken resestipendier åt vissa läkare uppföra
ett ordinarie reservationsanslag av 15,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om
sammanslagning av nu ifrågavarande anslag och icke haft något att erinra
mot storleken av det föreslagna nya anslagets belopp, får alltså anmäla, att
riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten
samt hälso- och sjukvården uppförda ordinarie reservationsanslagen
till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., till resestipendier åt vid
hospital och asyler anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid
länslasarett m. fl., till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
samt till resestipendier åt civila läkare — under samma avdelning,
underavdelningen hälsovård i allmänhet, med rubriken resestipendier åt vissa
läkare uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 15,000 kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att godkänna
av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den
4 januari 1927 förordade ändringar i grunderna för användningen av de till
förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medel.
44
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Vad Eders Kung!. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, liar icke givit
riksdagen anledning till annan erinran än att riksdagen, som visserligen
ansett en nedsättning av nu gällande minimibelopp för statsbidrag till anskaffande,
drift ocli underhåll av automobiler motiverad, funnit bestämmelsen
om minimibelopp icke helt böra borttagas. Enligt riksdagens mening skulle
nämligen härigenom avsevärda indirekta kostnader kunna uppstå, och synes
för den skull försiktigheten bjuda, att, innan erfarenhet vunnits om de verkningar,
en nedsättning av minimibeloppet i enlighet med vad medicinalstyrelsen
föreslagit eller till 1,000 kronor kan medföra och mot vilket förslag
riksdagen icke haft något att erinra, minimum för statsbidraget tills vidare
bestämmes till sagda belopp.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen godkänt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1927 förordade
ändringar i grunderna för användningen av de till förbättrad sjukvård inom
rikets ödemarks områden anvisade medel med av riksdagen angiven jämkning.
Överstäthållarämbetet och landsstaten.
71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81)
dels besluta, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna skola
från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda län inrättas följande tjänster,
nämligen:
Befattningar. Antal
Malmöhus län:
Länsnotarie av 2:a klass ............................................................................ 1
Norrbottens län:
Länsbokhållare av l:a klass ..................................................................... 1;
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till 3,951,200 kronor.
Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att hysa tveksamhet mot att under
förhanden varande förhållanden, då utredning pågår om förenkling i arbetsmetoderna
och inskränkning av personalen inom vissa områden av statsförvaltningen,
uppföra nya befattningar å ordinarie stat, har riksdagen dock av
den förebragta utredningen blivit övertygad om att ett stadigvarande behov
av de tjänster, Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit till uppförande å sådan
stat, måste anses föreligga, och synes riksdagen, att med inrättandet av
tjänsterna ifråga rimligtvis icke bör anstå.
Då riksdagen ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Eders
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen
45
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels beslutat, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna
skola från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda län inrättas följande
tjänster, nämligen:
Befattningar.
Malmöhus län:
Länsnotarie av 2:a klass
Norrbottens län:
Länsbokhållare av l:a klass ....................................................................... h
dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928,
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till 3,951,200 kronor.
72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å landsfogdar samt att
i samband därmed rätten för landsfogdarna till expeditionslösen samt till
arvode för försäljning av utmätt fast egendom skall upphöra;
dels bestämma antalet landsfogdar och dessa befattningshavares placering
i lönegrad på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
24 landsfogdar...................................................................................... B 27
dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om landsfogdar av de i 13 §
3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente givna bestämmelserna
om tjänstemans förflyttningsskyldighet med uttrycket »det verk, han tillhör
eller varunder han lyder» skall förstås landsstaten i allmänhet, utan begränsning
till det egna länet;
‘ dels besluta, att där landsfogde, å vilken nämnda avlöningsreglemente
kommer att från och med den 1 juli 1927 äga tilllämpning, enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i staten
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången
av juli månad 1927 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1927 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1927, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande landsfogdarna;
dels
godkänna följande stat för landsfogdarna, att tillämpas från och med
budgetåret 1927—1928:
4
Antal.
46 . Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............... 228,000
Över^ångslön, förslagsanslag............................................................... 11,000
Summa kronor 239,000
dels och under avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten med
rubriken landsfogdarna uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 239,000 kronor.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
kommit till den uppfattningen, att frågorna om ny definitiv lönereglering för
landsfogdarna och landsfiskalerna måste anses i vissa avseenden äga sådant samband
med varandra, att de lämpligen böra i ett sammanhang vinna sin lösning.
Då förslag om lönereglering för sistnämnda befattningshavare nu icke
kunnat föreläggas riksdagen, har riksdagen sålunda redan av denna anledning
funnit, att löneregleringen för landsfogdarna bör till ett kommande år
anstå.
Såsom stöd för denna sin uppfattning vill riksdagen erinra om, att
1925 års riksdag i sin skrivelse nr 157 i anledning av riksdagens år 1924
församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 januari—30 juni 1923 på given anledning ifrågasatt, huruvida
icke gränserna mellan landsfogdes och landsfiskals befogenhet och tjänsteåligganden
borde på ett tydligare sätt uppdragas, då gällande föreskrifter
icke syntes lämna den vägledning härutinnan, som av 1917 års riksdag
i dess skrivelse nr 216 angående omorganisation av fögderiförvaltningen
m. m. åsyftats. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen betonat nödvändigheten
av, att landsfogdarnas och landsfiskalernas befogenheter och
åligganden inom det gemensamma arbetsområdet i möjligaste mån och i
varje fall skarpare, än som skett i det då framlagda förslaget, fixerades i
förhållande till varandra, så att de olägenheter, som föranletts av den svävande
arbetsfördelningen mellan kronofogde och länsman i den dåvarande
organisationen, kunde för framtiden undvikas. 1925 års riksdag anhöll på
grund härav, att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande frågan
om vidtagande av sådana ändringar i gällande instruktioner för landsfogdar
och landsfiskaler, att dessa tjänstemäns befogenhet och åligganden, i möjligaste
mån och skarpare än vad som nu är fallet, särskiljas från varandra.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är utredningen av denna fråga
ännu icke av Eders Kungl. Maj:t slutförd.
Vid nu angivna förhållande har riksdagen icke ingått på någon närmare
prövning av frågan om landsfogdarnas lönegradsplacering. Riksdagen vill
emellertid hava uttalat önskvärdheten av att, innan nytt förslag till lönereglering
förelägges riksdagen, ytterligare måtte tagas under övervägande,
huruvida icke landsfogdarna nu tillkommande sportler böra i samband med
löneregleringen helt borttagas, ävensom att utredning måtte verkställas, huruvida
icke en differentiering av landsfogdarnas löner med hänsyn till deras
olika arbetsbörda skäligen bör äga rum.
47
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
På grund av denna riksdagens ståndpunkt bör ordinarie anslaget till
fögderiförvaltningarna i riksstaten upptagas till samma belopp som för innevarande
budgetår, ökat med 7,000 kronor, avseende avlöningsmedel till å
övergångsstaten för landsstaten nu uppförda två landsfiskaler, vilket belopp
synts riksdagen lämpligen böra inräknas i nämnda anslag. Det nuvarande
anslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna torde böra uppföras
med oförändrat belopp, 50,000 kronor. Slutligen torde, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, ett extra anslag å 200 kronor böra
anvisas för beredande av ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län.
Till frågan om tillfällig löneförbättring för landsfogdarna återkommer
riksdagen i annat sammanhang.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen under förevarande punkt
anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke vunnit riksdagens
bifall.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till övergångsstat för
landsfiskaler, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet
och landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
under samma avdelning med rubriken häradsskrivare och landsfiskaler
uppföra ett ordinarie anslag av 2,253,800 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 72 här ovan anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 förordade förslaget till övergångsstat för landsfiskaler,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928,
dels och höjt det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, nu 2,368,000
kronor, med 7,000 kronor till 2,375,000 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att, med
uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och
landsstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid
fögderiförvaltningarna, under samma avdelning med rubriken vikariatsersättningar
vid häradsskrivar- och landsfiskalstjänster uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Hänvisande till vad riksdagen under punkt 72 här ovan anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar
vid fögderiförvaltningarna med oförändrat belopp, 50,000 kronor.
75:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 85) och under hänvisning till vad riksdagen under punkterna 71 och
72 anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen ur riksstaten uteslutit det
ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten.
76:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 72 bär ovan anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs
och Bohus län anvisat ett extra anslag av 200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4“ Riksdagens skrivelse Nr Ä A.
?7:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 46,350 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att till var och en av
de nuvarande innehavarna av de fyra lappfogdetjänsterna skulle utgå avlöningstillägg
å 500 kronor jämte dyrtidstillägg efter vanliga grunder. I
följd härav borde ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjas
med 2,000 (4 x 500) kronor, varjämte, i anslutning till förslag av landsstatslönesakkuuniga,
förslagsvis 800 kronor beräknats till eventuellt erforderliga
ökningar av lappfogdarnas expensmedel. Anslaget har alltså beräknats till
(43,550 + 2,000 + 800) 46,350 kronor.
Ea riksdagen funnit skäl tala för att avlöningsförhöjning i form av provisoriskt
avlöningstillägg nu beredes lappfogdarna samt avlöningstilläggets
storlek ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen alltså bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Jämväl förslaget om ökning av
lappfogdarnas expensmedel har riksdagen godkänt.
Riksdagen har alltså till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 46,350 kronor.
Polisväsendet.
78:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen
till polisväsendet i rilcet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,640,000 kronor.
79:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88) bär riksdagen
till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 464,000 kronor.
80:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 89) har riksdagen
till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 150,000 kronor.
Diverse.
81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att nedsätta
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 40,000
kronor till 400,000 kronor.
Då riksdagen, såsom framgår av vad anförts under punkt 72 här ovan,
ansett sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Majds förslag om lönereglering
för landsfogdarna, har riksdagen minskat förevarande anslag med allenast
15,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget
dill ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 15,000 kronor till 425,000
kronor.
49
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att höja det
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 100,000 kronor, med 50,000 kronor till 150,000 kronor.
Riksdagen, som förutsätter, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen av förevarande anslag är av tillfällig natur, har ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har alltså höjt det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 100,000
kronor, med 50,000 kronor till 150,000 kronor.
83:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
nu 1,375,000 kronor, med 75,000 kronor till 1,450,000 kronor.
84:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut. %
Övriga ordinarie anslag.
85:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, .som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke blivit här ovan särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 5 april 1927.
Med undersåtlig vördnad:
Bihang till riksdagens protokoll 1927.
14 samt. Nr 5 A.
795 27 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.