Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Makt i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar.

1927-03-15 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:63, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Makt i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 63.

1

Nr

63.

Godkänd av första kammaren den 15 mars 1927.

Godkänd av andra kammaren den 15 mars 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Makt i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln

gjorda framställningar.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr It )

Till Konungen.

I anledning av följande av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

l:o) Utrustning för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet. Under punkt 11 bär

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anskaffande av nödig utrustning

för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstaltens för försöksväsendet

på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik anvisa för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att under det att hittills växtpatologien

blivit i främsta rummet tillgodosedd vid avdelningens arbete, de denna avdelning

jämväl åliggande växtfysiologiska forskningsuppgifterna endast i mindre

mån kunnat ägnas uppmärksamhet. För att bereda möjlighet till dylik

växtfysiologi forskning vore nu avsikten att med det äskade anslaget anskaffa

härför erforderlig utrustning.

Riksdagen, som icke finner skäl till erinran mot det för ändamålet i fråga

begärda anslaget, får anmäla, att riksdagen till anskaffande av nödig utrustning

för växtfysiologi försöksverksamhet vid centralanstaltens för försöksväsendet

på jordbruksområdet avdelning för lantbruksbotanik anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 7,000 kronor.

2:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Med bifall till vad Eders

Kungl. Maj:t under punkt 27 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1927. H sand. Kr 63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 63.

budgetår till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.

3:o) Utbildningskurser för ladugärdsförmän och svinskötare. I enlighet

med Eders Kungl. Ma.j:ts under punkt 28 gjorda framställning har riksdagen

liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser

för ladugärdsförmän och svinskötare anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

4:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugardsskötare i Norrland och

Dalarna. Med bifall till vad Eders Kungl. Ma.j:t under punkt 29 föreslagit

bär riksdagen liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

5:o) Utbildningskurser i betesknltur och ängsskötsel. I enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning har riksdagen

liksom för innevarande budgetår till anordnande av utbildningskurser i

beteskultur och ängsskötsel anvisat för budgetåret 1927- 1928 ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor.

6:o) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet. Under punkt 39 har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 236,000 kronor,

med 14,000 kronor till 250,000 kronor.

Vad först beträffar frågan om betjäningens avlöningsförmåner, vilka

det såsom departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat torde ankomma på

Eders Kungl. Maj:t att inom ramen av för ändamålet beräknat anslagsbelopp

närmare bestämma, hyser även riksdagen den uppfattningen att en förhöjning

i anslagsposten till betjäningens avlöning bör ske för att möjliggöra

tillgodoseendet av ett jämväl enligt riksdagens mening berättigat krav på

en något förbättrad löneställning för ifrågavarande personal. Riksdagen

linner ock det förslag, som ligger till grund för det av departementschefen

beräknade beloppet, innefatta ett skäligt tillmötesgående av de i förevarande

avseende framställda anspråk, särskilt om hänsyn tages till att ifrågavarande

personal i mån av tillgång tilldelas bostad med planteringsland.

Beräkningen av de övriga utgiftsposterna föranleder icke heller någon

invändning från riksdagens sida. Beträffande själva anslagsberäkningen har

riksdagen fäst sig vid att den reservation, som därvid tagits i betraktande,

utgöres av köpeskillingsmedel för från Flyinge kungsgård försålda tomter. Ehuru

riksdagen icke kan undgå finna det vara ur principiell synpunkt betänkligt

att för statsregleringsändamål taga i anspråk medel av angivet slag, har

riksdagen likväl med hänsyn till i detta fall föreliggande omständigheter icke

velat framställa någon anmärkning mot anslagsberäkningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 63.

3

Riksdagen biträder jämväl att medel till föreslaget belopp 4,280 kronor

göras tillgängliga till uppförande av ett redskapshus å Valleberg, varav behovet

synes ådagalagt genom utredningen i ärendet. I sistnämnda avseende

kommer riksdagen att under nästföljande punkt anmäla sitt beslut.

Riksdagen har höjt ordinarie reservationsanslaget till hingstdepåernas och

stuteriets verksamhet, nu 236,000 kronor, med 14,000 kronor till 250.000

kronor.

7:o) Nybyggnad vid Valleberg under Flyinge kungsgård i Malmöhus län.

Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts och i anslutning

till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 40 gjorda framställning

har riksdagen för uppförande av ett redskapshus vid de under benämningen

Valleberg utarrenderade lotterna nr 1—5 av Flyinge kungsgård i Malmöhus

län anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 4,280 kronor.

8:ö) Hästavelns befrämjande. Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till hästavelns befrämjande uppföra å riksstaten ett

ordinarie reservationsanslag av 185,000 kronor att direkt utgå av totalisatormedel.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon riksdagens

erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till hästavelns befrämjande

uppfört å riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 185,000 kronor, att

direkt utgå av totalisatormedel.

9:o) Understöd åt koiitrollföreniugsverksamhet. Under punkt 43 har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt kontrollföreningsverksamhet

uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 65,000

kronor.

Till understöd åt kontrollföreningsverksamhet — vartill statsbidrag tidigare

utgått från anslaget till höjande av det mindre jordbruket — har från

och med budgetåret 1923—1924 uppförts ett extra reservationsanslag, vilket

för budgetåret 1926—1927 utgår med 65,000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innebär, att för ändamålet skulle för budgetåret

1927—1928 göras tillgängligt enahanda belopp som för innevarande

budgetår.

Härjämte ifrågasättes anslagets omföring till ordinarie, i vilken fråga

departementschefen gjort följande uttalande:

»Under nionde huvudtiteln finnas för närvarande såsom extra anslag upptagna

vissa anslag, vilka avses till bestridande av utgifter för främjande av

olika grenar av lanthushållningen enligt av riksdagen prövade grunder

och av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser. Med dessa anslag

tillgodoses ändamål, vilka för lanthushållningens främjande och utveckling

äro av synnerligen stor betydelse. Dessa anslag hava nu utgått under ett

flertal år och kunna, åtminstone så vitt angår eu del av ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 63.

verksamhetsgrenar, anses vara av konstant natur och till sina belopp mera

bestämda. Så synes mig förhållandet vara med nu omhandlade anslag till

kontrollföreningsverksamheten ävensom anslagen till befrämjande i allmänhet

av svinaveln, fåravelns befrämjande, biskötselns befrämjande samt befordrande

av inhemsk fröodling. Med hänsyn till den ställning nämnda

anslag sålunda intaga anser jag desamma böra från och med instundande

budgetår omföras till ordinarie, och kommer jag att vid behandlingen av

respektive utgiftsändamål göra framställning härom.»

Mot att anslaget till understöd åt kontrollföreningsverksamhet upptagas

med oförändrat belopp liar riksdagen intet att erinra. Riksdagen vill ock

på av departementschefen anförda skäl biträda, att detta liksom de övriga

härovan angivna anslagen omföras till ordinarie.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt kontrollföreningsverksamhet

uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av

65,000 kronor.

10:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan

för utseende av avelscentra för nötboskap anvisa för budgetåret 1927—1928

ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som överensstämmer med den

av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet

för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret 1931-—1932, föranleder

icke någon riksdagens erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att

riksdagen för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av

avelscentra för nötboskap anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 21,700 kronor.

✓

ll:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Under punkt 47 har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befrämjande i allmänhet av svinaveln

uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 52,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det hittills såsom extra

reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras till ordinarie.

Anslaget har beräknats efter en medelsåtgång av liksom för budgetåret

1926—1927 60,000 kronor och en påräknad reservation av 8,000 kronor.

Med hänvisning till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets

omföring till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till befrämjande

i allmänhet av svinaveln uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag

av 52,000 kronor.

12:o) Avkastning,sbedömning rörande avelssvin. Under punkt 48 har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra

anslag av 15,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 63.

o

Anslagsökningen å 1,500 kronor är föranledd av behovet att höja årsarvodet

för den vid Åstorp placerade försöksassistenten, till följd därav

att efter den 1926 genomförda löneregleringen vid centralanstalten dels tillfällig

löneförbättring bortfallit dels ock dyrtidstillägget utginge efter för

reglerade verk gällande grunder. Detta innebure emellertid ingen reel anslagsförhöjning

utan endast en ersättning för de medel, som tidigare utgått

från särskilt beviljade anslagsmedel.

Mot framställningen har riksdagen icke något att erinra, varför riksdagen

för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 15,500 kronor.

13:o) Färavelus befrämjande. Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till fåravelns befrämjande uppföra i riksstaten ett

ordinarie reservationsanslag av 24,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det hittills såsom extra

reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras till ordinarie.

Anslaget har beräknats efter en medelsåtgång av 30,000 kronor och

en påräknad reservation av 6,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Med hänvisning

i övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets

omföring till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till fåravelns

befrämjande uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av

24.000 kronor.

14:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 19,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattar förslag om anvisande av ett i förhållande

till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande budgetår med

2.000 kronor förhöjt belopp samt anslagets omföring från reservationsanslag

till obetecknat anslag. Såsom motiv för anslagsförböjningen har framhållits

behovet av anställande av en väl meriterad förste konsulent, för vars avlönande

i stället för förut beräknade 3,000 kronor skulle erfordras 5,000

kronor. För förändringen av anslagets natur har departementschefen framhållit,

att anslaget helt disponeras till statsunderstöd åt enskild förening,

vid vilket förhållande detsamma borde enligt gällande praxis uppföras såsom

obetecknat anslag.

Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen

till fjäderfäavelns befrämjande anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra anslag av 19,000 kronor.

15:o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 51 liar Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till biskötselns befrämjande uppföra i riksstaten ett

ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse År 63.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om att det hittills

såsom extra reservationsanslag anvisade anslaget för ändamålet skulle omföras

till ordinarie. Anslaget har beräknats med hänsyn till en påräknad reservation

av omkring 3,000 kronor.

Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra. Med hänvisning i

övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets omföring

till ordinarie får riksdagen anmäla, att riksdagen till biskötselns

befrämjande uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 8,000

kronor.

16:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. Under punkt 60 bär

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja det under titel allmänt

anslag till hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget, nu 2,100,000

kronor, med 800,000 kronor till 2,900,000 kronor, att utgå enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder.

Enligt beslut av 1913 års riksdag skulle i stället för den andel i brännvinsförsäljningsmedlen,

vilken tidigare tillkommit hushållningssällskapen, till

sällskapen från och med år 1915 utgå viss årlig ersättning, vilken av riksdagen

bestämdes till 2,100,000 kronor. I riksstaten för värjo budgetår har

därefter för ändamålet upptagits ett ordinarie anslag å nämnda belopp.

Enligt förordningen den 8 juni 1923 (nr 230) skall vid fördelningen av statsbidraget

så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje

hushållningssällskap samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelär

fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom

hushållningssällskapsområdena, tre tiondelar efter den övriga folkmängden

inom samma områden, dock att där stad inom hushållningssällskaps område

har mer än 10,000 invånare av överskjutande invånarantalet medräknas

allenast tjugu procent, samt en tiondel efter arealen av sällskapens

områden.

Utöver nämnda ordinarie anslag har riksdagen från och med 1920 såsom

extra anslag beviljat hushållningssällskapen bidrag. Detta extra anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 682,000 kronor. Från och med 1925

fördelas det extra anslaget mellan sällskapen efter samma grunder, som

gälla för den del av det ordinarie anslaget, som ej utgör grund bidrag.

Med ifrågavarande tillfälliga anslag har, såsom jämväl uttalats i 1925

och 1926 års statsverkspropositioner, åsyftats att bereda hushållningssällskapen

ersättning för de kostnader, vilka direkt föranledas av den nya

organisationen. För dessa — avseende rese- och traktamentsersättning åt

lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott — beräknades tagas i

anspråk 150,000 kronor. Den övriga delen av avslaget eller 532,000 kronor

avsåges för uppehållande av sällskapens egentliga verksamhet.

Förhöjningen i anslagsbeloppet har av departementschefen motiverats sålunda:
»Ehuru

det ännu icke torde vara möjligt att slutgiltigt bedöma verkningarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 63. ‘

av den genomförda omorganisation av hushållningssällskapen, synes eifarenheten

emellertid redan nu giva vid handen, att förändringarna medfört större

livlighet i sällskapens verksamhet. Denna utveckling bör så långt möjligt

understödjas av staten.

Med en vidgad verksamhet likasom genom de direkta utgifter, som följt

av omorganisationen, har emellertid för hushållningssällskapen uppkommit

ett ökat behov av medel. Därav följer större krav på bidrag från statens

sida. De skäl, som lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapens ombud

anfört till stöd för en höjning av det för närvarande utgående statsunderstödet

till sällskapen, synas mig beaktansvärda, och vill jag fördenskull tillstyrka

en dylik ökning. Av statsfinansiella skäl synes det emellertid för

närvarande icke möjligt att härvid sträcka sig sa långt som föreslagits. En

höjning av den till hushållningssällskapen nu utgående summan av tillhopa

2.782.000 kronor till 2,900,000 kronor torde innebära en icke obetydlig bättring

i de rådande förhållandena.

I samband härmed vill jag föreslå, att det såsom tillfälligt anslag till

hushållningssällskapen hittills anvisade extra anslaget sammanslås med det

ordinarie anslaget. Sällskapens bidragsbehov är numera jämförelse\ is konstant,

och eu fast förhöjning av det nuvarande ordinarie anslaget är a\

rådande förhållanden påkallad. Såväl på grund härav som ock med hänsyn

därtill, att extra anslaget till sällskapen numera fördelas efter samma grunder

som gälla för den del av ordinarie anslaget, som ej utgör grundbidrag,

synes anledning att bibehålla en fördelning av bidragsbeloppen a t\ a anslag

ej vidare förefinnas.

I händelse av bifall till detta förslag bör jämväl för det ökade ordinarie

anslaget gälla den i ovannämnda kungörelse den 8 juni 1923 (nr 230)

bestämda grund för anslagets fördelning.»

I Eders Kungl. Ma.j:ts förevarande framställning framhålles, hurusom den

efter omorganisationen 1923 inträdda större livaktigheten i hushållningssällskapens

verksamhet ävensom de genom omorganisationen orsakade direkta

utgifter i väsentlig mån ökat sällskapens behov av understöd från statens

sida. Några delade meningar torde heller knappast råda därom, att staten

bär i möjligaste mån söka tillgodose detta behov. Då Eders Kungl. Maj:ts

förslag ej ger anledning till någon riksdagens erinran, får riksdagen anmäla,

att riksdagen höjt det under titel allmänt anslag till hushållningssällskapen

uppförda ordinarie anslaget, nu 2,100,000 kronor, med 800,000 kronor till

2.900.000 kronor att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder.

17:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Med bifall till vad Eders

Kungl. Maj:t under punkt 61 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande

budgetår såsom statsbidrag för kalenderåret 1927 till avlönande av sekreterare

hos hushållningssällskapen anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag

av 170,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse År 63.

18:o) Ordnad bokföring vid mindre .jordbruk m. m. Under punkt 63

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder

för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk in. m. anvisa för

budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Det nu äskade anslaget har beräknats efter ett medelsbehov, som med 6,400

kronor överstiger det för innevarande budgetår beräknade samt med iakttagande

av att någon reservation å anslaget icke torde vara påräknelig.

Departementschefen har till stöd för anslagsäskandet anfört följande:

»Det för budgetåret 1927—1928 såsom erforderligt uppskattade beloppet till

åtgärder för åstadkommande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk har

beräknats väsentligt högre än för innevarande budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen

framhållit hänför sig ökningen i främsta rummet till en ytterligare

anslutning till de nu befintliga bokföringsbyråerna. Denna utveckling synes

ur allmänna synpunkter och med hänsyn till det ändamål ifrågavarande

anslag avser att tjäna betydelsefull. För min del är jag även beredd föreslå

ökat ekonomiskt stöd för verksamheten. Rådande statsekonomiska förhållanden

torde emellertid tvinga till viss återhållsamhet. Därest eu ökning av det

för närvarande till bokföringskostnader, bokföringsbyråernas driftkostnader

samt räkenskapsutdrag jämte dessas bearbetning och tryckning utgående

anslagsbeloppet, tillhopa 18,600 kronor, ökas med 5,200 kronor, synes därigenom

medgivas en icke oväsentlig utvidgning av verksamheten. Fördelningen

av sagda anslagssumma, 23,800 kronor, har därvid beräknats sålunda: bokföringskostnader

8,400 kronor, byråkostnader 1,200 kronor, räkenskapsutdrag,

8,400 kronor samt statistisk bearbetning och tryckning 5,800 kronor.

Det belopp å 1,200 kronor, varmed anslagsbeloppet till pågående produktionskostnadsundersökningar

föreslås höjt, är avsett för publicering under

budgetåret 1927—1928 av de resultat, som vunnits under de tre år undersökningarna

med utgången av löpande budgetår pågått. Då offentliggörande

av resultaten av ifrågavarande undersökningar måste anses såsom en förutsättning

för att det med dem avsedda syftet skall kunna vinnas och då den

föreslagna tiden för den första publiceringen synes mig lämplig med hänsyn

till att, enligt vad i ärendet uppgivits, under denna tid vissa undersökningar

angående jordbruksarbetenas effektivitet beräknas komma att slutföras,

finner jag sagda höjning i det för närvarande till 5,000 kronor beräknade

beloppet för undersökningarna väl motiverad.

Sammanlagt skulle sålunda det av mig föreslagna anslaget uppgå till

23,800 + 6,200 = 30,000 kronor.»

Av ovanstående framgår att den föreslagna anslagsökningen till ett belopp

av 2,350 kronor belöper på kostnaderna för upprättande av räkenskapsutdrag

samt dessas statistiska bearbetning och tryckning. Utan att vilja

ifrågasätta någon förändring i det härför nu beräknade beloppet vill riksdagen

uttala att då med hänsyn till det under alla förhållanden jämförelsevis

begränsade antal egendomar, varom här kan bliva fråga, de statistiska resultaten

näppeligen kunna erhålla någon mera allmängiltig betydelse, någon ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Rr 63.

vidgning av den statistiska bearbetningen utöver vad som avses med det nu

föreslagna beloppet i varje fall icke synes böra ske. Riksdagen, som i övrigt

icke finner förevarande framställning giva anledning till något särskilt yttrande,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad

bokföring vid mindre jordbruk in. m. anvisat för budgetåret 1927—1928

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

19:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 64 bär Eders Ivungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1927 av högst 56

jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag

av 270,000 kronor.

Det för innevarande budgetår upptagna anslaget, vilket är avsett för avlönande

av 56 jordbrukskonsulenter, uppgår till 255,000 kronor.

Den höjning å 15,000 kronor å innevarande års anslag, som Eders Kungl.

Maj:ts förslag innebär, hänför sig till beräknade ytterligare ålderstillägg,

varför kostnaderna enligt gällande bestämmelser skola bestridas av statsmedel.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen såsom

bidrag till avlönande under 1927 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.

20:o) Vandringsrättare. Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1927 av

vandringsrättare anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

114,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att medel skulle göras tillgängliga

för statsbidrag till avlönande under 1927 av ytterligare tre vandringsrättare

eller sålunda tillhopa 76, för vilket ändamål tarvas ökning av anslaget

med 4,500 kronor till 114,000 kronor. Härjämte föreslås anslaget, som nu

har natur av reservationsanslag, skola omföras till obetecknat anslag.

Med hänsyn till vandringsrättarinstitutionens stora betydelse för jordbruket

biträder riksdagen den begärda anslagsökningen och har icke heller

något att erinra mot anslagets omföring till obetecknat anslag.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1927

av vandringsrättare anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

114,000 kronor.

21:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 66 har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret

1928 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Departementschefen har — under erinran att enligt gällande bestämmelser

såsom villkor för att kunna antagas till vandringsrättare fordras

bland annat att hava genomgått en därtill anordnad särskild utbildnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 63.

kurs — i likhet med lantbruksstyrelsen ansett anslag till kurser av ifrågavarande

slag böra göras tillgängligt jämväl för 1927. Medelsbehovet bar

för två kurser beräknats till 3,400 kronor, varav 900 kronor kan täckas

av behållning å tidigare för ändamålet anvisade anslag. Departementschefen

har ansett att det liksom förut bör vara Kungl. Maj:t obetaget att,

om behovet så kräver, till dessa kurser anvisa fyllnadsanslag från andra

till Kungl. Maj:ts disposition stående medel.

Riksdagen, som biträder förslaget, bar för anordnande under kalenderåret

1928 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

22:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 67 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1927 av täckdikningsförmän

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.

Medelsbehovet för 1927 har beräknats till i likhet med för 1926 25,000

kronor. Med hänsyn till påräknad reservation av 8,000 kronor erfordras

emellertid nytt anslag med allenast 17,000 kronor.

Anslaget, som hittills uppförts såsom reservationsanslag, föreslås skola

omföras till obetecknat anslag.

Framställningen biträdes av riksdagen, som alltså såsom bidrag till avlönande

under 1927 av täckdikningsförmän anvisat för budgetåret 1927—

1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.

23:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 79 bär Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till befordrande av inhemsk fröodling

uppföra i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av 16,000 kronor.

Anslaget har beräknats efter ett medelsbehov av såsom hittills 22,000

kronor och en påräknad reservation av 6,000 kronor, och föreslås detsamma

skola omföras till ordinarie.

Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra. Under hänvisning

i övrigt till vad riksdagen under punkt 9 anfört beträffande anslagets omföring

till ordinarie, får riksdagen anmäla, att riksdagen till befordrande

av inhemsk fröodling uppfört i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag av

16,000 kronor.

24:o) Sveriges pomologiska förening. Med bifall till vad Eders Kungl.

Maj:t under punkt 83 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande budgetår

till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet

under kalenderåret 1927 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 12,000 kronor.

25:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 84 liar Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 63.

a) till åtgärder under 1927 för befrämjande av linodling anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor;

b) medgiva att, där å statslån, som från lånefonden för mindre linberedningsanstalter

utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl.

Maj:t må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning

av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel

anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt

belopp.

I vad framställningen avser anslag till linodlingens befrämjande innebär

densamma, att anslag skall utgå med oförändrat belopp.

Beträffande frågan om ersättning till vissa hushållningssällskap för förluster

å statslån, beviljade från lånefonden för mindre linberedningsanstalter,

framhålles i statsrådsprotokollet följande:

Omförmälda lånefond, som har till uppgift att underlätta anläggandet av

mindre linberedningsanstalter, har tillkommit genom beslut av 1919 års

lagtima riksdag. Såsom kapitalökning till fonden anvisades av samma riksdag

300,000 kronor. Någon ökning av fonden har sedermera icke ägt rum

och icke heller varit av behovet påkallad.

Lånerörelsen försiggår med hushållningssällskapen såsom låneförmedlare.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja hushållningssällskapen

på ansökning statslån för att därav utlämna linberedningslån

till förening, bolag eller enskild för anläggande av mindre linberedningsanstalter

med inredning och utrustning. Låneräntan är 5 procent och lånetiden

17 år, därav de två första åren amorteringsfria. Vid utgången av vart

och ett av de därpå följande femton åren skall lån enligt 1924 års ändrade

bestämmelser återbetalas med lika annuitet. Statslånen utlämnas till hushållningssällskapen

mot sällskapens förskrivning därå. Någon föreskrift

rörande den säkerhet, som låneförmedlaren-hushållningssällskapet äger avfordra

sina låntagare, finnes icke. Förvaltningsbidrag utgår icke för låneförmedlingen,

och några bestämmelser rörande gottgörelse för av låneförmedlaren

genom förmedlingen gjorda förluster finnas icke heller.

Till Kungl. Maj:t hava av nedannämnda hushållningssällskap ingivits ansökningar

om avskrivning av följande lånebelopp, nämligen dels av ett don

29 december 1919 Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljat statslån

å 25,000 kronor, vilket utlämnats såsom linberedningslån till Kalmar läns

linodlingsförening u. p. a., dels av ogulden del av ett Kopparbergs läns hushållningssällskap

samma dag beviljat statslån å 11,250 kronor, av

utlämnats linberedningslån å 10,000 kronor till Södra Dalarnas linberedningslörening

u. p. a. i Hedemora och 1,250 kronor till Rönndalens linskäkt i

Enviken, dels ock av återstående delen, 5,500 kronor, av ett Kristianstads

läns hushållningssällskap beviljat lån å 7,500 kronor, som numera innehaves

av föreningen Linslöjden, Kristianstads läns linodlingsiörening u. p. a.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad rör anslaget till linodlingens främjande

har riksdagen intet att erinra. Beträffande förslaget i övrigt håller jämväl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 63.

riksdagen före, att staten icke bör undandraga sig att i sin mån träda emellan

för att skydda hushållningssällskapen för förluster på grund av utlämnade linberedningslån.

Eders Kungl. Maj:ts förslag förutsätter för ersättnings utgående,

att förlusten varder vederbörligen konstaterad. Detta torde icke kunna ske

på annat sätt än genom vederbörande linbered ningsföretags försättande i

konkurs med i regel åtföljande driftsnedläggelse. En sådan utveckling av

iörhållandena finner riksdagen för sin del böra i möjligaste mån förekommas

icke minst i betraktande av att ifrågavarande företag tillkommit

med statens medverkan för att under en kritisk tid tillgodose det oundgängligaste

behovet av lin inom landet och att det ekonomiska trångmål,

vari vissa av dessa företag efter kristidens slut råkat, torde bero på omständigheter,

över vilka företagen icke kunnat råda. Riksdagen anser därför,

att med avseende å företag, som ännu icke trätt i likvidation, jämväl

andra vägar för tillgodoseende av ifrågavarande syfte böra undersökas. Sålunda

torde det icke vara uteslutet, att ett sådant företag genom viss av

Kungl. Maj:t medgiven avskrivning av erhållet lån skulle kunna beredas

möjlighet till driftens fortsatta uppehållande och därmed förhjälpas till att

infria sina därefter kvarstående förbindelser i förevarande avseende till vederbörande

hushållningssällskap. Riksdagen kan sålunda icke biträda Eders

Kungl.Maj:ts förslag sådant det nu föreligger, utan anser att frågan bör göras

till föremål för förnyad utredning, i samband med vilken hushållningssällskapen

böra beredas tillfälle yttra sig angående storleken av den eventuella avskrivning,

som skulle krävas lör ernående av det avsedda syftet. Ehuru

riksdagen, på grund av den ställning riksdagen sålunda funnit sig böra intaga

ii 11 Eders Kungl. Maj:ts förslag i huvudsaken, saknar anledning att närmare

ingå på frågan, kan riksdagen likväl icke underlåta uttala sina principiella

betänkligheter mot att för i förslaget angivet ändamål taga i anspråk lånefondens

medel.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

a) anmäla att riksdagen till åtgärder under 1927 för befrämjande av linodling

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor;

b) anhålla om iörnyad utredning angående sättet för statens mellankomst

med avseende å de förluster, som kunna komma att åvila hushållningssällskapen

på grund av från lånefonden för mindre linberedningsanstalter utlämnade

lån samt om framläggande för riksdagen av det förslag i ämnet,

vartill utredningen kan föranleda.

26:o) Ogräsens bekämpande. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under

Punkt 86 gjorda framställning har riksdagen för bekämpande av ogräs anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

27:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 91 bär

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Rilcsdagens skrivelse Nr 63. 13

jordbrukskredit anvisa för budgetåret 1927 -1928 ett extra förslagsanslag av

25,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen nr 67 i första

kammaren och nr 103 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att en statsgaranti av högst 1,000,000 kronor ställes för värjo

godkänd centralkassa för jordbrukskredit med tillägg av 200,000 kronor för

varje län utöver ett, varav centralkassans verksamhetsområde består, genom

att från riksgäldskontoret till riksbanken överlämnas statsobligationer till

härför erforderligt belopp under samma villkor, som gälla för de obligationer,

vilka förut för samma ändamål överlämnats.

I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag medgav 1915 åra riksdag

att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vunne godkännande från

det allmännas sida, svenska statens obligationer till ett värde av 100,000

kronor finge från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av

denna inneliavas såsom en gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser

med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande

av sina fordringar i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade,

som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dessa förbindelser

kunde från dem uttaxeras därtill visade sig otillräckliga och under

vissa närmare angivna villkor.

Vidare har 1925 års riksdag med bifall till av Kungl. Maj:t framställt

förslag i ämnet medgivit, att från riksgäldskontoret finge till Sveriges riksbank

överlämnas svenska statens obligationer till ett belopp av 100,000 kronor att.

där jordbrukskassa eller centralkassa för jordbrukskredit i avseende å medlemmarnas

ansvar för kassans förbindelser beslutat nedsättning, som möjliggjorts

genom ändringar, vilka vidtagits i gällande bestämmelser angående

godkännande av dylik kassa från det allmännas sida, av riksbanken användas

till täckande av förlust som i följd av nedsättningen kunde hava

tillfogats någon, som, då beslutet därom registrerades, ägde fordran hos

kassan under vissa närmare angivna villkor.

Motionärerna framhålla, hurusom sedan 1915, då lagstiftning infördes om

jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit, centralkassornas rätt

till kreditgivning i väsentlig mån ökats eller från 75 kronor per hektar

odlad jord till 40 procent av taxerat jordbruksvärde med möjlighet till

viss ytterligare kredit, och befara motionärerna, att dessa centralkassor,

som endast med betydande svårigheter hittills kunnat anskaffa erforderligt

kapital, under de närmaste åren bliva urståndsätta att fylla

jordbrukskassornas anspråk på rörelsemedel. Dessa svårigheter stode enligt

motionärernas mening i samband med att för en större inlåning från allmänheten

fordrades vissa reela i siffror uttryckta värden såsom säkerhet för de

förbindelser kassorna utåt iklädde sig. Med hänsyn till den omfattning

ifrågavarande rörelse redan ägde kunde den ovanberörda statsgarantien icke

längre anses motsvara behovet. Motionärerna ifrågasätta därför en ökning

av statens garantibelopp till 1,000,000 kronor åt en var centralkassa, vartill

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 4

Riksdagens skrivelse Nr 63.

borde för varje sådan kassa, vars verksamhet omfattade mer än ett län,

komma ytterligare 200,000 kronor för varje överskjutande län. I samband

härmed erinras i motionerna om den av staten på sin tid för Sveriges allmänna

hypoteksbank och konungariket Sveriges statshypotekskassa lämnade

säkerhet för dessa institutioners förbindelser å 30,000,000 kronor för vardera

institutionen, vilken säkerhet beträffande sistnämnda institution 1918 höjts

till 50,000,000 kronor och till innevarande riksdag av Eders Kungl. Maj:t

föreslagits höjd till 80,000,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen intet att

erinra.

Vad angår de väckta motionerna vill riksdagen anföra följande.

Då tillgodoseende på ett tillfredsställande sätt av behovet av erforderligt

rörelsekapital jämväl enligt riksdagens mening måste betraktas såsom en för

jordbruket mycket betydelsefull och viktig angelägenhet, finner riksdagen

motionernas syfte väl värt att beaktas. Givetvis kan riksdagen icke på grundvalen

allenast av vad motionerna innehålla bilda sig ett bestämt omdöme

om vilka åtgärder, som i händelse av förefintligt behov i förevarande avseende

lämpligen böra vidtagas liksom ej heller i vilken utsträckning statens

medverkan härför eventuellt bör tagas i anspråk. På grund av förevarande

frågas vikt och betydelse anser emellertid riksdagen — utan att taga ställning

till motionärernas förslag — att spörsmålet bör göras till föremål för

närmare utredning. Därvid torde jämväl andra tänkbara möjligheter till

vinnande av det i motionerna avsedda syfte lämpligen kunna övervägas.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

1) anmäla, att riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor,

2) med anledning av motionerna 1:07 och IT: 103 anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande behovet av åtgärder i

av motionerna avsett syfte samt, om utredningen skulle giva därtill anledning,

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

28:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 92 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens

förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1927 anvisa för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå i den mån

förbundet visar sig hava från annat håll för ändamålet under 1927 mottagit

understöd å minst lika stort belopp.

Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess

verksamhet har under senare år anvisats medel av staten. För vartdera

av åren 1921 och 1922 utgjorde bidragets belopp 15,000 kronor och för

tiden därefter 10,000 kronor om året. Bidraget är för närvarande upptaget

såsom ett särskilt extra anslag samt utbetalas i mån förbundet visar sig

hava från annat håll för ändamålet mottagit understöd å minst lika stort

belopp.

Departementschefen har i ärendet anfört:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 63.

»Förbundets verksamhet synes mig vara synnerligen gagnerik för landets

jordbrukarungdom såsom ägnad att väcka dess allmänintresse samt särskilt

att vidga blicken för betydelsen av jordbrukarens yrke och för jordbrukets

produktionsmöjligheter. Anslag av statsmedel synes fördenskull fortfarande

böra beredas förbundet. Enär verksamheten under senare år avsevärt vuxit

i omfattning — vilket givetvis för centralledningens vidkommande kräver

större kostnader — anser jag en ökning av statsbidraget motiverad, och har

jag intet att erinra emot att, i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen

föreslagit, bidraget för budgetåret 1927—1928 bestämmes till 15,000

kronor.»

Riksdagen har i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts förslag såsom statsbidrag

till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess verksamhet

under kalenderåret 1927 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 15,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig hava från annat

håll för ändamålet under 1927 mottagit understöd å minst lika stort belopp.

29:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för främjande under kalenderåret 1927 av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 75,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 11 punkt 29 får riksdagen anmäla, att riksdagen för

främjande under kalenderåret 1927 av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering anvisat för budgetåret 1927 1928

ett extra anslag av 75,000 kronor.

30:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksainhet.

Vid 1923 års riksdag (prop. nr 144) anvisades för första gången anslag

för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag

av 60,000 kronor. Bestämmelser om anslagets användning hava meddelats

i kungörelse den 25 maj 1923 (ur 129).

Departementschefen ifrågasätter i statsrådsprotokollet sådan omläggning

av ordningen för beviljande och utbetalande av här avsett statsbidrag, att

beviljandet av statsbidrag för år 1928 och därefter framflyttas från årets

början till efter utgången av det kalenderår, för vilket bidraget avses skola

utgå.

Med hänsyn till den föreslagna förändrade ordningen för statsbidragets

utbetalande är enligt statsrådsprotokollet anvisande av nytt anslag för budgetåret

1927—1928 icke erforderligt.

Riksdagen har intet att erinra mot vad sålunda ifrågasatts.

31:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkt 101 har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 60,000 kronor, med 18,500

kronor till 78,500 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 63.

Framställningen liar motiverats med, att anslaget, vilket med hänsyn till

uppkommen behållning kunnat för innevarande budgetår begränsas till 60,000

kronor, ånyo bör uppföras med hela beloppet.

Riksdagen har höjt ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i

de särskilda orterna, nu 60,000 kronor, med 18,500 kronor till 78,500 kronor.

32:o) Bevakniugsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under

vintermånaderna 1927—1928 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

Medelsbehovet har för instundande budgetår beräknats till 39,000 kronor.

Ökningen i förhållande till medelsbehovet för innevarande budgetår med

1,500 kronor hänför sig till förslag om anställande ombord å kanonbåten

Svensksund under dess ifrågavarande expeditioner av en erfaren fiskare för

utförande av sillrekognosceringar samt överbringande av resultatet av dessa

till allmänheten, varigenom expeditionerna skulle bliva på ett effektivare

sätt utnyttjade för sitt ändamål.

Med hänsyn till påräknad reservation av 12,000 kronor kan anslagsanvisningen

begränsas till 27,000 kronor.

Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen för stationerande

under vintermånaderna 1927—1928 av bevakningsfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 27,000

kronor.

33:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 115 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet, nu 15,500 kronor med 5,100 kronor till 20,600 kronor.

Ökningen av anslaget påkallas av att någon reservation såsom för innevarande

budgetår icke är att påräkna.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen höjt

ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet, nu 15,500

kronor med 5,100 kronor till 20,600 kronor.

34:o) Lautmäteriundervisningen. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under

punkt 127 gjorda framställning har riksdagen till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 49,500 kronor.

Stockholm den 15 mars 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 192

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.