Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels oek åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1927-04-27 · 111 sidor, varav 106 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 106 av 111 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels oek åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1927.

Godkänd av andra kammaren den 27 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels oek åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande Nr 8 och memorial Nr 52.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets

ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden

B 22, å samma stat upptaga eu registratorsbefattning i lönegraden B15;

dels från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets övergångsstat

överföra nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1927:

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 saml. (Nr 8 A.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... » 44,600: —

Summa kronor 239,000: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 17,900: —

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800 kronor, med 3,900 kronor

till 256,900 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland

annat, att den å ordinarie stat uppförda, i lönegraden B 22 placerade registratorsbefattningen

skulle överflyttas å övergångsstat och att i dess ställe

skulle å departementets stat upptagas en dylik befattning i lönegraden B 15.

Under hänvisning till riksdagens i skrivelse nr 10 A, punkt 1, anmälda

beslut i fråga om registratorsbefattningen i handelsdepartementet får riksdagen

anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets

ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden

B 22, å samma stat upptagit en registratorsbefattning i lönegraden B 15;

dels från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets övergångsstat

överfört nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... »_44,600: —

Summa kronor 239,000: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 17,900: —;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800 kronor, med 3,900

kronor till 256,900 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för riksarkivet, nu 1,000 kronor, med 1,000 kronor till 2,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget till

inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet, nu 1,000 kronor,

med 1,000 kronor till 2,000 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur riksstaten av det där uppförda ordinarie anslaget till övergångsstat

för landsarkiven, öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu

85,600 kronor, med 2,400 kronor till 88,000 kronor.

I riksstaten finnas för landsarkiven uppförda två ordinarie anslag, nämligen

ett förslagsanslag å 85,600 kronor och ett bestämt anslag till övergångsstat

vid landsarkiven å 2,400 kronor. För minskande av antalet av

de särskilda anslagen i riksstaten har nu anslaget till övergångsstaten ansetts

böra, med bibehållande av sin karaktär av bestämt anslag, ingå såsom en

anslagspost i förslagsanslaget, vilket därigenom skulle uppgå till 88,000 kronor.

Riksdagen har under punkt 32 i sin skrivelse nr 10 A angivit sin uppfattning

av det av Eders Kungl. Magt i detta och i ett flertal motsvarande

fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två

eller flera fristående å riksstaten uppförda olika anslag. Riksdagen har därvid

uttalat, att ur kontrollsynpunkt och med hänsyn till möjligheten att

kunna direkt ur budgetredovisningen avläsa resultatet av de för de olika

ändamålen avsedda medlens disposition så stora betänkligheter mötte mot

ett i större utsträckning tillämpat sammanförande av anslag, att riksdagen

måste rent principiellt motsätta sig en sådan åtgärd, allt för så vitt icke i

något enstaka fall vägande praktiska skäl talade för en motsatt anordning

och samtidigt de förut påpekade betänkligheterna ej ägde tillämplighet.

Riksdagen har nu uppmärksammat, att ifrågavarande förfaringssätt kommit

till användning i en hel del fall under åttonde huvudtiteln, men har riksdagen

icke kunnat finna, att i flertalet av dessa fall sådana omständigheter

föreligga, som kunna föranleda riksdagen att här frångå sin ovanberörda

principiella uppfattning av frågan. Riksdagen har sålunda icke kunnat i

allmänhet bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Ett undantag härifrån

torde dock de fall böra utgöra, där, såsom under nu förevarande punkt,

frågan gäller sammanförande av ett ämbetsverks anslag till övergångsstat

med det ordinarie avlöningsanslaget. Detta system genomfördes för statsdepartementens

vidkommande i sammanhang med den av 1926 års riksdag

beslutade omorganisationen av departementen, och innevarande riksdag har

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutat motsvarande anordning

beträffande statskontoret och kontrollstyrelsen. Vid sådant förhållande lärer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

jämväl i avseende å åttonde huvudtiteln ett sammanförande av de båda

olika slagen av avlöningsanslag böra äga rum.

Förutom beträffande landsarkiven gäller detta även de under punkterna

115 och 116 bär nedan omförmälda anslagen till Chalmers tekniska institut

och skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie anslaget till övergångsstat

för landsarkiven, ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu

85,600 kronor, med 2,400 kronor till 88,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för landsarkiven, nu 1,100 kronor, med 450 kronor till 1,550 kronor.

Av 1912 års riksdag uppfördes å de ordinarie staterna för landsarkiven

och arkivdepån i Visby särskilda anslagsposter för nu ifrågavarande ändamål,

vilka av 1917 års riksdag höjdes till 250 kronor för varje landsarkiv

och 100 kronor för arkivdepån. Sedan dessa anslagsposter sedermera utbrutits

ur staterna såsom särskilda reservationsanslag, äro de för närvarande

i riksstaten sammanförda till ett reservationsanslag å 1,100 kronor till inköp

av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven, vilket anslag av Eders

Kungl. Maj:t fördelats på de olika landsarkiven och arkivdepån i Visby

med de av 1917 års riksdag bestämda beloppen. Den av Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagna ökningen, 450 kronor, skulle, enligt vad departementschefen

tänkt sig, fördelas med 100 kronor på vart och ett av de fyra landsarkiven

och 50 kronor på arkivdepåns vidkommande.

Riksdagen, som funnit goda skäl vara anförda för den föreslagna anslagsökningen,

får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven, nu 1,100 kronor,

med 450 kronor till 1,550 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till ökning

av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag av 45,000 kronor att av Eders Kungl. Maj:t fördelas i enlighet

med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

För nu löpande budgetår hava såsom särskilda å riksstaten uppförda anslag

anvisats följande belopp, nämligen till förstärkande av kungl. bibliotekets

arbetskrafter 11,000 kronor, till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade

delar av kungl. bibliotekets äldre samlingar 29,000 kronor samt till redigering

av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen

5,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att för

undvikande av ett alltför stort antal särskilda anslag i riksstaten de hittillsvarande

anslagen skulle sammanslås till ett gemensamt anslag under rubrik:

ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter, att av Eders Kungl. Maj:t fördela^

på följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 5

till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter i allmänhet kronor 11,000: —

» katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket...... » 29,000: —

» slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41 :a årgång,

omfattande år 1926 samt påbörjande av redigeringen av

accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927 » 5,000: —

Summa kronor 45,000: —

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört får

riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter ett extra anslag av

11,000 kronor;

dels till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket, enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, ett extra anslag av 29,000 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41:a årgång, omfattande år 1926

samt påbörjande av redigeringen av accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande

år 1927, ett extra anslag av 5,000 kronor, att användas enligt av

Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till redigering av ett

tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, för budgetåret

1927—1928 beviljat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp och bokbindning

för kungl. biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att å det i riksstaten för förra halvåret 1923 anvisade reservationsanslaget

till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad m. m.

befintlig reservation å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande i

samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader;
dels

ock för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom extra

reservationsanslag anvisa ett belopp av 286,000 kronor, därav 150,000 kronor

skola utgå av det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av 740,000

kronor för uppförande av ifrågavarande flygelbyggnader.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925

års riksdag att för uppförande i samband mod kungl. bibliotekets nuvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med

av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda ritningar bevilja ett

belopp av 740,000 kronor samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom

extra reservationsanslag anvisa 225,000 kronor.

Den beräknade byggnadskostnaden, 740,000 kronor, var avsedd att fördelas

på tre budgetår med 225,000 kronor på första, 365,000 kronor på

andra och 150,000 kronor på tredje året; i anslutning härtill beviljade riksdagen

på Eders Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1926—1927 det för

andra byggnadsåret beräknade beloppet 365,000 kronor.

I anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t framlagd proposition (nr 219)

medgav emellertid 1926 års riksdag, att de beslutade tillbyggnaderna av

kungl. bibliotekets huvudbyggnad finge utföras i huvudsaklig enlighet med

vissa av arkitekten Anderberg i november 1925 uppgjorda ändrade ritningar.

Såsom av det vid nyssberörda proposition nr 219 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

framgår, kommer utförandet av tillbyggnadsarbetena efter

de fastställda nya ritningarna att medföra en kostnadsökning med 160,000

kronor utöver förut beräknade 740,000 kronor, vadan totalkostnaden kommer

att uppgå till 900,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen,

dels medgivit, att å det i riksstaten för förra halvåret 1923 anvisade

reservationsanslaget till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad

in. m. befintlig reservation å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande

i samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av

två flygelbyggnader;

dels ock för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom extra

reservationsanslag anvisat ett belopp av 286,000 kronor, därav 150,000

kronor skola utgå av det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av

740,000 kronor för uppförande av ifrågavarande flygelbyggnader.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

10) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för

budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,

inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping

ett extra anslag av 2,000 kronor;

dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budget
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

året 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 utgick anslag till

biblioteket med 11,000 kronor, varjämte för sistnämnda budgetår ett anslag av

2.500 kronor anvisats till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning

och för inredning i dess nya lokaler. Sedan från och med hösten

1926 lokaler blivit kostnadsfritt upplåtna åt biblioteket i ämbetsverksbyggnaden

vid Hantverkargatan å Kungsholmen i Stockholm, utgår för budgetåret

1926—1927 ett med hänsyn härtill nedsatt anslag till biblioteket, 5,000

kronor. För samma budgetår har dessutom anvisats ett extra anslag av

1.500 kronor, för biträde vid bibliotekets ordnande i samband med flyttningen

samt till inredningsarbeten i biblioteket.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets

verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

6.500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att höja det

för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen,

nu 2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det för nationalmuseum uppförda ordinarie

reservationsanslaget till boksamlingen, nu 2,000 kronor, med 1,000

kronor till 3,000 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av det

för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas

vård och underhåll samt expenser anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra anslag av 5,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av

kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till försäkring och

transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att såsom

extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000

kronor.

I anledning av en av dåvarande överintendenten och chefen för nationalmuseum

Richard Bergh gjord framställning föreslog Eders Kungl. Maj:t

1918 års riksdag att till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum bevilja ett anslag av 25,000 kronor samt därav

anvisa på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 5,000 kronor. Riksdagens

beslut utföll i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, och anvisade

riksdagen sedermera på Eders Kungl. Maj:ts framställningar av berörda anslag

å 25,000 kronor på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 såsom

reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor samt för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett reservationsanslag av 2,500 kronor. Sedermera har för ändamålet

utgått årligt anslag till sistnämnda belopp.

Det för ändamålet erforderliga årliga anslagsbeloppet har nu från nationalmusei

sida beräknats till 6,900 kronor. Departementschefen, som finner

behovet av ökade medel ådagalagt och förklarar sig hava intet att erinra

mot de gjorda kostnadsberäkningarna, anser sig böra inskränka sig till att

för ändamålet förorda anslag till samma belopp, som utgick under vart och

ett av åren 1919—1922, eller alltså 5,000 kronor.

För anskaffande av portföljer och skåp för vissa äldre samlingar här från

museets sida beräknats ett anslagsbehov av 28,400 kronor, att utgå fördelade

på tre år. Departementschefen har ej funnit lämpligt, att man nu

binder sig för dessa beräkningar, och har med hänsyn härtill föreslagits för

ändamålet ett anslag av allenast 5,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds under förevarande

punkt framställda förslag, får anmäla, att riksdagen såsom extra

reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms

och Ulriksdals slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

För löpande budgetår utgår till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Gripsholms och Drottningholms slott ett anslag av 12,000 kronor.

Eders Kungl. Majt:s förevarande förslag innebär, att konserveringsarbetena

hädanefter skola omfatta jämväl tavelsamlingen å Ulriksdals slott.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slott för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå

efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 anvisa

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Eders Kungl.

Maj:t angivna grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra

reservationsanslag av 22,100 kronor att likaledes utgå efter av Eders Kungl.

Maj:t angivna grunder.

För löpande budgetår är anslaget till icke-ordinarie befattningshavare uppfört

med ett belopp av 23,900 kronor, under det att anslaget till samlingarna

utgår med samma belopp som nu äskas. Den begärda höjningen

av förstnämnda anslag är föranledd av behovet av ökade medel för beredande

av uppflyttning i löneklass åt en vaktmästare och en amanuens.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Majd

angivna grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra

reservationsanslag av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Eders Kungl.

Majd angivna grunder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att öka den i

staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,400 kronor, med 200 kronor till 12,600

kronor samt förty höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

naturhistoriska riksmuseet, nu 229,250 kronor, med 200 kronor till 229,450

kronor.

Den begärda anslagsökningen avser beredande i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser

av avlöningsförhöjning åt två eldare vid naturhistoriska

riksmuseet, vartill skulle erfordras i runt tal 200 kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

ökat den i staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,400 kronor,

med 200 kronor till 12,600 kronor samt förty höjt det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till naturhistoriska riksmuseet, nu 229,250 kronor,

med 200 kronor till 229,450 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majd har (punkt 22) föreslagit riksdagen medgiva, att

det nu gällande stadgandet om skyldighet för vaktmästare vid naturhistoriska

riksmuseet att vid semester för annan dylik befattningshavare utan särskild

ersättning bestrida de med dennes tjänst förenade göromål må utgå

ur de särskilda avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid naturhistoriska

riksmuseet.

Det nu föreslagna medgivandet innebär likställighet i förevarande hänseende

mellan vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet och motsvarande

befattningshavare vid andra statens museer.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds

förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att det nu gällande stadgandet

om skyldighet för vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid naturhistoriska

riksmuseet att vid semester för annan dylik befattningshavare utan

särskild ersättning bestrida de med dennes tjänst förenade göromål må utgå

ur de särskilda avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid naturhistoriska

riksmuseet.

22:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till avlöningar

till vissa arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseet för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,100 kronor att utgå

efter av Eders Kungl. Majd angivna grunder.

I samband med den av 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för

naturhistoriska riksmuseet anvisade riksdagen vissa särskilda extra anslag

till arbetsbiträden m. m. vid riksmuseet, nämligen 2,400 kronor till ett

arbetsbiträde vid paleozoologiska avdelningen, 2,400 kronor till ett arbetsbiträde

vid etnografiska avdelningen, 4,000 kronor till vetenskapligt biträde

för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen samt 300 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr S A.

såsom särskilt arvode åt en vaktmästare, tillika trädgårdsskötare. Eders

Kung! Maj:ts förslag innebär nu, att samtliga dessa anslag skola sammanföras

till en gemensam anslagspost.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra''anslag

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

ett belopp av 2,400 kronor;

dels till arbetsbiträde vid riksmuseets etnografiska avdelning ett belopp av

2,400 kronor;

dels till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

ett belopp av 4,000 kronor;

dels ock till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tilllika trädgårdsskötare,

ett belopp av 300 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till inköp

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och

museiskåp anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

3.000 kronor.

1926 års riksdag anvisade för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag

av 2,300 kronor. Från vederbörande avdelningsföreståndare hava nu

ingivits anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928, uppgående till sammanlagt

7,325 kronor, vilka krav av departementschefen reducerats till 3,000

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till förvärv

och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland bevilja

ett belopp av 6,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 anvisa

såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majds förslag,

får anmäla, att riksdagen till förvärv och kemisk analys av mineral

från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor samt

därav för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag

2.000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till ordnande

och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar

inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Majd kan finna skäligt meddela.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskapsakademien har för ordnande och preparering av botaniska avdelningens

samlingar av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien

hemställt om anvisande av 4,000 kronor för de förra och beträffande

de senare av 15,000 kronor, fördelade på fem år; vidare har akademien

hemställt om 18,250 kronor, fördelade på fem år, till anskaffande av nya

herbarieskåp för samma avdelning. Det av Eders Kungl. Maj:t till 4,000

kronor reducerade anslaget är avsett att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på

de ändamål, där avdelningens behov framträder starkast.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till ordnande och preparering av samt anskaffande

av skåp för vissa samlingar inom naturhistoriska riksmuseets

botaniska avdelning för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

4.000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt meddela.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska

lokaler för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,810 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen årligen från och med budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 1,750 kronor. Den nu föreslagna

anslagsökningen är föranledd därav att etnografiska avdelningen fått

till sig upplåtna provisoriska utställningslokaler inom den statsverket tillhöriga

fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. för vissa av etnografiska

avdelningen disponerade provisoriska lokaler för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1926—1927 i den i

naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående

anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati ett belopp av

9.000 kronor;

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma

reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1927—1928

ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes.

Nu ifrågavarande expensanslag, för vilka särskilda förstärkningar påkallats,

ingå efter den 1 juli 1926 såsom särskilda anslagsposter i det ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m.; dessa anslagsposter utgöra vad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

angår expenserna för avdelningarna vid Frescati 40,900 kronor och beträffande

expenserna för etnografiska avdelningen 9,100 kronor.

För budgetåret 1926—1927 har riksdagen anvisat dels 1,300 kronor för

täckande av en å ifrågavarande expensanslag uppkommen brist för budgetåret

1924—1925, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag förbudgetåret

1926—1927.

Den nu för budgetåret 1926—1927 motsedda bristen å anslagsposten till avdelningarna

vid Frescati är huvudsakligen orsakad av det ökade bränslepriset.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot beräkningen av anslagsbehoven,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 såsom särskilda

extra anslag anvisat

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1926—1927 i den i

naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående

anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati ett belopp av

9,000 kronor;

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma

reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1927—1928

ett belopp av 14,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet anvisa för budgetåret 1927—-1928 ett extra anslag av 150,000

kronor att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl.

Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas för

museets ändamål.

Alltsedan år 1875 har anslag av statsmedel varit nordiska museet tillerkänt.

För budgetåret 1926—1927 är anslaget till museet uppfört med

115,450 kronor. Under de senare åren hava jämväl vissa andra anslag

utgått till nordiska museet, avseende dels tillfällig löneförbättring åt viss

museets personal, dels tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare in. fl. vid

museet, dels ock dyrtidstillägg åt museets personal. Nämnda anslag äro i

riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagna med respektive 14,975 kronor,

3,600 kronor och 44,000 kronor. Museet åtnjuter alltså för löpande budgetår

anslag av statsmedel med tillhopa 178,025 kronor, eller frånsett dyrtidstilllägg

med 134,025 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående ökat statsunderstöd åt

nordiska museet avser att möjliggöra genomförandet för dess personal av ny

lönereglering i överensstämmelse med de grunder, som nu äro gällande för

befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner. Förslaget utgår ifrån en

av nordiska museets nämnd i skrivelse den 28 oktober 1925 gjord framställning,

varöver statskontoret den 14 november 1925 avgivit utlåtande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nämnden avgiver i sin skrivelse följande förslag till tjänstemännens vid

museet placering i lönegrader:

Lönegrad enligt

löneplan för

jämförliga

verk

Medelavlöning

beräknad efter

näst högsta för

man, respektive

kvinna förekom- mande löneklass

inom lönegraden

i ortsgrupp G

Kronor

Antal tjänstemän

Beräknad

kostnad

Kronor

A 1......

13,020

1 styresman och chef

13,020

B 26......

9,540

1 intendent för museets eko- nomi (ekonomichef)

9,540

B 26......

9,540

5 intendenter

47,700

B 21......

7,212

3 andre intendenter

21,636

Bil......

3,888

7 kansliskrivare, kvinnliga ama- nuenser

27,216

B 7......

3,144

3 kanslibiträden, kvinnliga ama- nuenser

9,432

B 4......

2,676

4 kon tor sbi träden, kvinnliga

amanuenser

10,704

B 15......

5,304

1 manlig bokhållare

5,304

B 10......

3,888

1 övervaktmästare (vice värd)

3,888

B 8......

3,486

1 rustmästare

3,486

B 7......

3,300

1 vaktmästare

3,300

B 5......

2,988

8 vaktmästare

23,904

B 8......

3,486

1 eldare (maskinist)

3,486

Till extra arbetskrafter, manliga och kvinnliga..........

20,000

Summa beräknad kostnad

202,616

I anslutning till detta förslag framhåller nämnden, att beträffande tjänstemännens

ställning ingen annan förändring föreslagits än att tre ordinarie

manliga tjänstemän, som hittills haft titeln »amanuens», måtte erhålla titeln

»andre intendent» samt avlönas i likhet med motsvarande tjänstemän vid

jämförliga institutioner, nämligen t. ex. andre arkivarier vid riksarkivet eller

andre bibliotekarier vid kungl. biblioteket.

Statskontoret framhåller, att statsbidraget hittills utgjort omkring 75 procent

av avlöningarna och ifrågasätter, att denna grund även nu må vinna

tillämpning. I anslutning härtill skulle enligt statskontorets mening statsbidraget

beräknas till 152,000 kronor.

Departementschefen finner, att vid ett fasthållande av den ståndpunkt, för

vilken riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig, nämligen att nordiska museets

tjänstemän skola avlönas efter samma grunder som motsvarande tjänstemän

vid jämförliga statsinstitutioner, en nyreglering av här ifrågavarande löner

torde vara ofrånkomlig. Av den i ärendet förebragta utredningen framgår

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

enligt departementschefens mening, att det icke torde vara möjligt för nordiska

museet att ensamt bära de kostnader, som denna lönereglering kommer

att medföra.

Mot vad statskontoret i detta hänseende anfört och mot ämbetsverkets

framställda beräkningar, har departementschefen i stort sett icke funnit något

att erinra men understryker den av statskontoret framhållna synpunkten,

att man genom ett beslut i den av statskontoret antydda riktningen ej må

anses hava bundit sig för att statsbidrag under alla omständigheter bör

utgå med 75 procent av avlöningarna.

Beträffande det av museet framlagda löneregleringsförslaget har departementschefen

icke ansett sig nu böra ingå på någon närmare detaljprövning.

Endast i en punkt har han framhållit sina betänkligheter, nämligen i fråga

om den därstädes upptagna andre intendentsgraden. Genom en lönereglering

i enlighet med statskontorets förslag finner departementschefen att detta slag av

befattningar icke får anses vara godtaget, och borde det av statskontoret föreslagna

statsanslaget något reduceras med hänsyn härtill, museet dock obetaget

att förmedelst egna medel utfylla vad som erfordras för uppnående av de löner,

museet finner för sin verksamhet erforderliga. Anslaget till museet anser

departementschefen följaktligen böra avrundas till 150,000 kronor, och bör

enligt departementschefens mening såsom villkor för anslagets utgående utöver

vad redan gäller föreskrivas, att lönerna till museets personal skola

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som tillkommer motsvarande

befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner.

Dragés nuvarande statsbidrag till museet, tillhopa 178,025 kronor, från

de av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsbeloppen, 150,000 kronor till

museet och, såsom framgår av nästföljande punkt, 36,000 kronor till dyrtidstillägg

åt viss museets personal, tillhopa alltså 186,000 kronor, erhålles 7,975

kronor, vilket belopp alltså angiver den nu ifrågasatta kostnadsökningen.

Den av statskontoret uttalade uppfattningen, att statsbidraget till nordiska

museet skulle utgöra i stort sett 75 procent av de till museets befattningshavare

utgående avlöningarna är grundad på den beräkningen, att i nu

utgående anslag till museet, 115,450 kronor, skulle ingå dyrtidstillägg med

21,000 kronor utöver det i riksstaten för detta ändamål särskilt uppförda

anslaget. Enligt vad emellertid riksdagens vederbörande utskott från museets

nämnd inhämtat, är icke så förhållandet, utan hela det ifrågavarande anslaget

å 115,450 kronor tages fullt ut i anspråk för bestridande av de

ordinarie avlöningarna till museets personal. Då nu Eders Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag i stort sett bygger på nämnda av statskontoret uttalade

uppfattning, finner riksdagen det tvivelaktigt, huruvida nämnda förslag bör

läggas till grund för ett beslut i ämnet från riksdagens sida.

Riksdagen har vidare uppmärksammat, hurusom i det av museinämnden

framlagda statförslaget äro upptagna befattningshavare till ett antal, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förefaller riksdagen synnerligen rikligt tillmätt i förhållande till den personal,

som är anställd vid motsvarande stadsmuseer. I den mån statsmakterna

binda sig för ett mera fast ekonomiskt understödjande av museets verksamhet,

främst i form av avlöningar till museets tjänstemän, bör det framstå

såsom ett berättigat krav från statens sida, att museinämnden icke utan

Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens hörande vidtager sådana regleringar av

löner eller sådana nyinrättanden av tjänster, vilka kunna inverka på det utgående

statsbidragets storlek.

Då vid nu anförda förhållanden enligt riksdagens mening eu ytterligare

utredning synes påkallad, vilken bör hava till syfte att mera fullständigt

klarlägga den ställning i ekonomiskt hänseende museet bör i förhållande

till staten intaga, har riksdagen funnit sig icke nu böra bifalla det av Eders

Kungl. Maj:t framlagda förslaget, utan torde under ännu ett år de hittillsvarande

anslagen till museet böra utgå med samma belopp som under

innevarande budgetår.

Riksdagen, som kommer att framdeles i särskild skrivelse anmäla sitt

beslut angående tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal,

får sålunda nu anmäla, att riksdagen

dels till nordiska museet anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 115,450 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd

är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders

Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål;

dels ock för beredande för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 av tillfälliga

lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna belopp anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 3,600 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriskamuseet

i Lund anvisat för budgetåret 1927—1828 ett extra anslag

av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för

att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till

avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

För budgetåret 1926—1927 utgår för ändamålet ett anslag av likaledes

25,000 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 ställdes detta anslag till

förfogande av styrelsen att mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket

användas enligt riksdagens beslut och dessutom under villkor, att

utav ledamöterna i styrelsen en vore av Eders Kungl. Maj:t förordnad, att

föreningen icke finge utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd föryttra något

museets samlingar tillhörande föremål med undantag av dupletter samt att

en förteckning på under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 gjorda nyförvärv

före den 1 september 1927 överlämnades till ecklesiastikdepartementet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, därvid riksdagen emellertid vill hava uttalat, att någon ändring i

de med anslaget förbundna, av Eders Kungl. Maj:t hittills föreskrivna villkoren

icke synes riksdagen böra äga rum.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till kulturhistoriska museet i

Lund anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor,

att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå

till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning

åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32), har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till musikhistoriska museet

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 4.000 kronor, att

på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva, utgå till museets ändamål.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till

svenska skolmuseet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,

utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 2,450 kronor. Det ökade

anslagskravet är föranlett dels av önskvärdheten av att museet må kunna

hållas öppet även vissa tider å förmiddagarna, dels av behovet av nya inventarier.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 3,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600

kronor, med 9,900 till 4,520,500 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om

ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 8 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1927 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,596,500 kronor till 2,493,000 kronor minskat

belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600 kronor, med 9,900

kronor till 4,520,500 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

av de i riksstaten nu uppförda ordinarie anslagen: Pastor vid svenska

Gustafsförsamlingen i Köpenhamn å 6,000 kronor och Pastor vid svenska

Viktoriaförsamlingen i Berlin å likaledes 6,000 kronor i stället därstädes

uppföra ett ordinarie anslag under rubriken: Pastorerna vid de svenska

församlingarna i Köpenhamn och Berlin å 12,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen

dels uppfört det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen

i Köpenhamn med oförändrat belopp 6,000 kronor;

dels ock uppfört det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Viktoriaförsamlingen

i Berlin med likaledes oförändrat belopp 6,000 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt

pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 6,000 kronor.

35:o) Sedan riksdagen år 1926 till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisat ett belopp

av 3,600 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 37) föreslagit riksdagen

att av ifrågavarande extra anslag för budgetåret 1927—1928 anvisa 3,600

kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, för budgetåret 1927—-1928 anvisat 3,600

kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 46,500 kronor.

Till beredande av religionsvård åt svenska sjömän med flera i utländska

hamnar samt åt andra sig därstädes uppehållande landsmän har riksdagen

på extra stat anvisat medel alltsedan år 1875.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1926—1927 utgör anslaget 41,500 kronor. Den 28 maj

1926 ställdes detta anslag till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande

att användas till avlönande under budgetåret 1926—1927 av:

1) en svensk sjömanspräst i Kiel....................kronor 4,500

2) en d:o i West-Hartlepool........................ » 5,000

3) en d:o i Calais-Dunkerque, som tillika innehar pastorsbe
fattningen

i svenska Sofiaförsamlingen i Paris....... » 2,500

4l en d:o i Stettin............................... » 4,500

5) en d:o i London.............................. » 5,000

6) en d:o i Antwerpen............................ * 5,000

7) en d:o i Rotterdam............................ » 5,000

8) en d:o i Oslo ................................ » 5,000

9) en d:o i Hull............................ » 5,000

Summa kronor 41,500

Den nu föreslagna anslagsökningen avser beredande av medel för avlönande

av ytterligare en sjömanspräst, nämligen i Buenos Aires.

Vad till en början beträffar själva rubriceringen av anslaget vill riksdagen

erinra, hurusom anslagsrubriken, vars lydelse i riksstaten till och med år

1920 var »religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder», från och med 1921 års riksstat erhöll sin nuvarande lydelse.

Riksdagen, som funnit, att den tidigare rubriken giver bättre uttryck åt

ändamålet med anslaget, har alltså beslutat återinförande av denna anslagsrubrik.

Förslaget om anslagets höjning för beredande av arvode till en sjömanspräst

i Buenos Aires har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra anslag av 46,500 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp

av lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra

förslagsanslag å 15,000 kronor.

I överensstämmelse med ett av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag medgav

1926 års riksdag, att det under nionde huvudtiteln för budgetåret 1926

—1927 uppförda extra förslagsanslaget å 15,000 kronor till bestridande i

vissa fall med allmänna medel av kostnader förenade med inlösen av under

nyttjanderätt upplåtet område finge enligt Eders Kungl. Maj.ts närmare bestämmande

under samma tid i mån av behov och i överensstämmelse med

de av föredragande departementschefen angivna grunder användas jämväl

till bestridande i vissa fall av kostnader för friköp av lägenheter å kyrklig

jord.

Eders Kungl. Maj:t har den 4 januari 1927 utfärdat lag angående tillstånd

till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse av sådan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

jord under tomträtt. Samtidigt har Eders Kungl. Maj;t utfärdat kungörelse

med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag. Beträffande bestridandet med

allmänna medel under budgetåret 1927—1928 av de kostnader, som äro förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord, har det synts lämpligast,

att de kostnader, om vilka här är fråga, bestridas av ett särskilt anslag,

som bör uppföras under åttonde huvudtiteln. Vad angår storleken av detta

anslag, har departementschefen funnit vanskligt att, innan tillräcklig erfarenhet

vunnits, uttala sig om det belopp, som kan erfordras. Emellertid

innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag ett för ändamålet uppfört anslag med

samma belopp, som ovan omförmälda under nionde huvudtiteln uppförda anslag.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel

av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag å 15,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att det ordinarie anslaget

till domkapitlens expeditioner, nu 91,350 kronor, måtte i riksstaten för

budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrat belopp.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t (punkt 41) föreslagit riksdagen att till

ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner för budgetåret 1927 —

1928 anvisa ett extra anslag av 36,400 kronor.

Dessutom har Eders Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit riksdagen att

dels medgiva,

att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under tiden 1 juli

1927—30 juni 1928 gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika

konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga

:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela

året räknat:

a) till notarie vid domkapitlet med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,

som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits

av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13

juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de

ecklesiastika konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår

till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor

och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500

kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand

med 1,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget

i samma ordning som arvodet; samt

att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 till

extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna utgå enligt de grunder,

som i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden förordat av Eders Kung! Maj:t bestämmas,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den provisoriska löneregleringen

för notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna samt

för berörda tillfälliga lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och

vaktmästare för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag å

49,000 kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen

för vikariat under konsistorienotaries semester.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner, 1: 28 och II: 30, däri hemställts, att

riksdagen ville

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och fvissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid

domkapitlens expeditioner samt att i samband därmed de sportler, som hittills

tillkommit konsistorienotarierna i form av expeditionslösen samt arvoden

för förvaltning av vissa fonder och kassor och för utdelning av fosterlöner,

skola, i den män arvodena prövas fortfarande böra utgå, till statsverket

indragas;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid domkapitlens expeditioner

på följande sätt:

Stifts-

Stifts-

Kansli-

Expedi-

sekreterare

notarie

biträde

tionsvakt

Domkapitel

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

B 30

B 24

B 7

B 5

Uppsala..........

1

1

1

1

Linköping.........

1

1

Skara . . ..........

1

1

Strängnäs.........

1

Västerås..........

1

1

Växjö............

1

1

1

Lund............

1

1

1

1

Göteborg...........

1

1

1

Karlstad...........

1

1

1

Härnösand .....

1

1

1

Luleå............

1

1

1

1

Visby............

1

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels godkänna den av statskontoret föreslagna staten för domkapitlens

expeditioner med härovan föreslagna ändringar;

dels medgiva, att i fråga om placering i löneklass å den nya lönestaten

konsistorienotariebefattning skall anses motsvara stiftssekreterarebefattning;

dels föreskriva, att vid tillämpningen i fråga om befattningshavare vid

de ecklesiastika konsistorierna av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i ovannämnda

avlöningsreglemente givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet

skall med uttrycket »det verk han tillhör eller varunder han

lyder» förstås samtliga ecklesiastika konsistorier;

dels föreskriva, att för konsistorienotarie, som vid den nya avlöningsstatens

ikraftträdande tillträder stiftssekreterarebefattning, den rätt till tjänstår

och nådår, som ansetts tillkomma stärbhus efter konsistorienotarie, skall

upphöra;

dels medgiva, att den ökade utgift för pensioner, som i anledning av nyssnämnda

föreskrift kommer att drabba prästerskapets änke- och pupillkassa,

må ersättas kassan av statsmedel samt utgå från det under elfte huvudtiteln,

allmänna indragningsstaten, uppförda förslagsanslaget diverse föremål;

dels medgiva, att för vaktmästare vid domkapitel, som den 1 juli 1927

erhåller ordinarie expeditionsvaktbefattning vid domkapitel, må, under förutsättning

att han anställts vid domkapitlet före den 1 juli 1926, av statsmedel

utgå bidrag till de befordringsavgifter, han kan hava att erlägga till

civilstatens änke- och pupillkassa, i överensstämmelse med de grunder, som

varit fastställda för motsvarande bidrag beträffande vissa befattningshavare,

tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler;

dels medgiva, att kvinnligt biträde vid domkapitel, som den 1 juli 1927

erhåller ordinarie kanslibiträdesbefattning vid domkapitel, må under enahanda

förutsättning erhålla motsvarande nedsättning i de avgifter, hon har att till

civila pensionsfonden erlägga för pensionering av efterlevande barn;

dels medgiva, att statens ovannämnda bidrag till expeditionsvakternas vid

domkapitlen befordringsavgifter må bestridas av den i staten för domkapitlens

expeditioner upptagna anslagsposten till ordinarie tjänstemän;

dels besluta att, där ordinarie tjänsteman vid domkapitel, å vilken ovannämnda

avlöningsreglemente kommer att från och med den 1 juli 1927 äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av

avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som provisoriskt avlöningstillägg

— i förskott, skall vid ingången av juli månad 1927 till honom på

statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1927 innehade,

i förskott uppburit för juli månad 1927, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande (övergångslön);

dels medgiva, att övergångslönen må bestridas av den i staten för domkapitlens

expeditioner upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartementen med flera verk

lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare

vid domkapitlens expeditioner;

dels ock under åttonde huvudtiteln — med uteslutande av det ordinarie

anslaget till domkapitlens expeditioner — under samma rubrik uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av kronor 295,100.

Vad först beträffar det motionsvis väckta förslaget om en definitiv lönereglering

för de ecklesiastika konsistoriernas befattningshavare, vill riksdagen

erinra, att konsistorienotariernas nu gällande lönestat daterar sig från 1902

och att, frånsett det år 1919 beslutade provisoriska lönetillägget, någon

lönereglering icke kommit dessa tjänstinnehavare till del, liksom övrig

personal vid domkapitlen alltjämt innehava den osäkra ställning den extra

ordinarie anställningsformen innebär. Förslag om en definitiv lönereglering

för domkapitlens tjänstemän hava upprepade gånger framlagts inför Eders

Kungl. Maj:t utan att dock hava lett till någon proposition i ämnet till riksdagen.

Det senaste förslaget är år 1926 avgivet av statskontoret; ej heller

detta förslag har lett till framställning till riksdagen. Motionärernas förslag

bygger i stort sett på statskontorets utredning.

Vid den prövning, riksdagen ägnat ifrågavarande motioner, har riksdagen

ej kunnat undgå finna, hurusom kraven på en lönereglering synas

vara i hög grad berättigade. Under senare år har den ena tjänstemannakåren

efter den andra fått sina löner reglerade efter numera vedertagna

principer, och så mycket mera missgynnade torde domkapitlens befattningshavare

kunna betraktas, som deras senaste definitiva lönereglering

härrör från år 1902 och dessutom flertalet av personalen aldrig erhållit

någon reglering av sina löner utan fortfarande utgöres av extra ordinarie

befattningshavare med snävt begränsade arvoden. Hur mycket riksdagen

än behjärtar det motionsvis framförda förslaget, har riksdagen dock

icke funnit sig böra på grundvalen av enskild motion bifalla ett förslag i

en fråga, som tarvar en så noggrann och detaljerad prövning som en lönereglering

av nu förevarande beskaffenhet.

Riksdagen vill dock framhålla angelägenheten av att Eders Kungl. Maj:t

ägnar detta spörsmål all den uppmärksamhet, det enligt riksdagens mening

förtjänar, och håller riksdagen för önskligt, att proposition i ämnet varder

förelagd nästkommande års riksdag. Vid sådant förhållande har riksdagen

icke ansett sig böra ingå i någon prövning av de detaljer, som innefattas i

det i motionerna framförda löneregleringsförslaget, utan förutsätter, att

samtliga hithörande spörsmål varda på vederbörligt sätt av Eders Kungl.

Maj:t prövade, då förslag i ämnet skall föreläggas riksdagen.

Vid nu angivna förhållanden torde anslag till domkapitlens expeditioner

böra för budgetåret 1927—1928 utgå på enahanda sätt som hittills. Beträf
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fande det ordinarie anslaget 91,350 kronor, har någon ändring av Eders

Kung! Maj:t icke ifrågasatts.

Det extra anslaget till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner

utgår för innevarande budgetår med 34,070 kronor. Den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna höjningen till 36,400 kronor avser beredande av ersättningar

dels till extra biträden, vid domkapitlet i Linköping 600 kronor, vid

domkapitlet i Lund 1,200 kronor och vid domkapitlet i Göteborg 200 kronor,

dels till vaktbetjäning vid domkapitlet i Linköping 330 kronor. Riksdagen

har häremot icke funnit något att erinra.

Anslaget till provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de ecklesiastika

konsistorierna utgår nu med 42,000 kronor. Med den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna höjningen till 49,000 kronor avses att bereda biträdes- och

vaktmästarpersonalen vid domkapitlen tillfälliga lönetillägg. Ej heller häremot

har riksdagen funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen,

A) uppfört i riksstaten för budgetåret 1927—1928 det ordinarie anslaget

till domkapitlens expeditioner med oförändrat belopp 91,350 kronor;

B) till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 36,400 kronor;

€) medgivit, att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under

tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 gälla i fråga om notarier och amanuenser

vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må

befinnas erforderbga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela

året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,

som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits

av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13 juni

1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de ecklesiastika

konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår

till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor

och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700

kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500

kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand

med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget

i samma ordning som arvodet;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

D) medgivit, att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli 1927—30 juni

1928 till extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna utgå enligt de

grunder, som bestämmas av Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departemenschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1927 förordat;

E) till bestridande av kostnaderna för den provisoriska löneregleringen för

notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna samt för berörda

. tillfälliga lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och vak;- mäståre för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag å 49,000

kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders Kungl.

Majrt meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat

under konsistorienotaries semester.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen

dels höja det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors underhåll»

upptagna ordinarie anslaget till underhåll, nu 1.028 kronor, med

1,000 till 2,028 kronor,

dels ock uppföra det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget

till ersättningar med oförändrat belopp 275,000 kronor.

I 1926—1927 års riksstat äro under åttonde huvudtiteln och rubriken:

»Kyrkors underhåll» uppförda dels ett ordinarie anslag till underhåll å 1,028

kronor, dels ock ett ordinarie förslagsanslag till ersättningar å 275,000 kronor.

Av förstnämnda anslag utgå till Värnhems f. d. klosterkyrka 27 kronor 50

öre samt till Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd 1,000

kronor.

Skyldigheten att bekosta domkyrkans underhåll åligger Visby stads- och

landsförsamlingar. På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstiga

emellertid underhållskostnaderna avsevärt vad som åligger församlingar

av motsvarande storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll, med

hänsyn vartill domkyrkan åtnjutit ifrågavarande årliga statsbidrag. Med hänsyn

till de ganska avsevärda bidrag församlingarna lämnat till kyrkans underhåll,

och då församlingarna lära jämväl för framtiden få vidkännas icke obetydliga

kostnader för samma ändamål, har departementschefen funnit skäligt, att

de ytterligare medel, som behövas för domkyrkans underhållande i värdigt

skick, beredas genom höjning av statsbidraget från dess nuvarande belopp.

1,000 kronor, till 2,000 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors underhåll»

upptagna ordinarie anslaget till underhåll, nu 1,028 kronor, med 1.000

- kronor till 2,028 kronor;

dels ock uppfört det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget

till ersättningar med oförändrat belopp 275,000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier m. m.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 44) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1927

—1928 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 45) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Eders

Kungl. Majd bestämmer.

42:o) På grund av Eders Kungl. Majds framställning (punkt 46) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

43:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för hållande av den internationella unionens för

geodesi och geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 anvisa

ett anslag av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1923—1924 har av riksdagen anvisats medel för

bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella unionen

för geodesi och geofysik. Genom beslut den 21 mars 1924 fastställde

Eders Kungl. Majd stadgar för en svensk nationalkommitté för geodesi och

geofysik och bestämde därvid, att kommittén skulle bestå av dels en av

Eders Kungl. Majd utsedd ordförande, dels innehavarna av sju angivna

befattningar, dels ock högst fem, för tre år av vetenskapsakademien utsedda

representanter. Under sommaren. 1924 hölls i Madrid en internationell kongress

för geodesi och geofysik, vid vilken Sverige var företrätt av tre representanter.

Sedan från unionen anmälan ingått, att en permanent kommission

skulle bildas, bestående av en ledamot för varje stat, för att kunna

konsulteras av det av sju medlemmar bestående exekutiva utskottet inom

unionen, har Eders Kungl. Majd genom beslut den 19 september 1924 förordnat

en ledamot i den permanenta kommissionen inom den geodetiska

sektionen av den internationella unionen.

Svenska nationalkommittén, från vilken ifrågavarande framställning utgått,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

har meddelat, att en kongress vore avsedd att äga rum på eftersommaren

år 1930 och omfatta minst en veckas sammanträden i Stockholm i och för

diskussioner och föredrag inom unionens olika sektioner.

Härför måste från svensk sida en del förarbeten utföras, eu del rapporter

om vetenskapliga resultat och förslag till nya arbeten tryckas och distribueras.

Under själva kongressen skulle våra vetenskapliga institutioner inom

det geodetisk-geofysiska området i Stockholm och Uppsala beses. \ idare

borde en del utställningar anordnas för att åskådliggöra Sveriges arbete inom

ifrågavarande område. Efter kongressens slut borde en del exkursioner anordnas.

Utgifterna för mötet, grupperade under några allmänna rubriker,

beräknades till: Utgifter för själva mötet i Stockholm, tryckning av cirkulär

m. m., organisationskostnader, diverse förutsedda utgifter, tillsammans omkring

24,000 kronor; tryckning av vetenskapliga rapporter och utredningar.

15,000 kronor; till anordnande av utställningar. 9,000 kronor; till exkursioner,

och deras förberedande, 12,000 kronor; tillsammans 60,000 kronor. Utgifterna

för exkursionerna beräknades skola i viss mån bestridas av deltagarna

själva. Självklart måste dock kostnaderna för de nödvändiga förarbetena,

samt för tryckning av vägvisare m. m., betalas av Sverige ensamt.

Enär inbjudan till 1930 års kongress måste framlämnas redan vid 1927

års kongress i Prag, vore det av nöden, att den blivande kongressens ekonomi

dessförinnan vore betryggad.

Departementschefen, som funnit att totalkostnaden tills vidare borde

kunna begränsas till 50,000 kronor, har beträffande summans storlek fäst

uppmärksamheten å att de förarbeten, som vore av nöden, betingade ej

obetydliga kostnader samt framhållit vikten av att vårt land komme att på ett

sätt, motsvarande vårt anseende och vår ställning inom den vetenskapliga världen,

utöva det värdskap, generalkonferensens förläggande till Sverige medförde.

Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa en viss tvekan inför det nu

föreliggande förslaget, men har riksdagen likväl med hänsyn till den

förpliktande ställning, vårt lands deltagande i det internationella vetenskapliga

samarbetet medför, funnit skäl tala för ett bifall till Eders Kung! Maj:ts

förslag, därvid riksdagen emellertid förutsätter, att statsunderstödet hålles

inom den nu föreslagna anslagsramen. Riksdagen får förty anmäla, att

riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande av den internationella

unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år

1930 beviljat ett anslag av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1927

—1928 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 8.000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1927 och vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 2.875 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45:o) Eders Kung], Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja

det till fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 4,000

kronor, med 4,000 kronor till 8,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det stora antalet fornlämningar i

förening med vårt lands vidsträckta omfattning i hög grad försvårade statens

fornminnesvårdande verksamhet, och än mer förlamades densamma av

de i förhållande till det krävande arbetet obetydliga anslagsmedel, som stode

till vitterhetsakademiens förfogande. Den omfattande och med allt större

snabbhet fortgående bebyggelsen särskilt vid våra större städer hade, erinrar

departementschefen vidare, för akademien varit eu ständig källa till oro,

då det gällt att bevara de härstädes ofta talrikt förekommande fornminnena,

och den mängd förstörda och vandaliserade minnen av nu ifrågavarande

slag, som man ej sällan påträffade, bure vittne om akademiens bristande förmåga

att här träda hindrande emellan.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det till fornlämningars vård uppförda

ordinarie reservationsanslaget, nu 4,000 kronor, med 4,000 kronor till

8,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt ÖO) föreslagit riksdagen att öka det

till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

anvisade ordinarie reservationsanslaget, nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor

till 7,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på en framställning från vitterhetsakademien,

som framhållit, att de fortskridande förvittringsprocesserna

inom Visbyruinerna icke kunnat neutraliseras förmedelst hittills till buds stående

underhållsanslag. En följd härav vore att så gott som samtliga ruiner

befunne sig i ett mer eller mindre otillfredsställande skick. Det hade ej heller

kunnat undvikas, att ras inträffat inom en av de gamla ruinerna, i det att

delar av en valvkappa i S. Nicolaus ruin störtat in.

Riksdagen har ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen ökat det till vård och underhåll av Visbv

ruiner och andra byggnadsminnesmärken anvisade ordinarie reservationsanslaget,

nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor till 7,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt ruin, till ökade medel för fornminnesvården,

närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott bestämma.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 52) förslagit riksdagen att till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

I riksstaten har för vart och ett av budgetåren 1925—1927 för ändamålet

varit uppfört ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor. Den nu

begärda anslagsökningen motiveras främst därav, att beträffande ett antal

av Visby ruiner ett omedelbart ingripande är av nöden. Departementschefen

erinrar särskilt därom, att nödvändigheten av ett mera effektivt underhåll

av dessa ruiner starkt betonats av riksdagens år 1924 församlade revisorer.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa

byggnadsminnesmärken för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 44,250 kronor.

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 8,650 kronor.

Den ordinarie staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptager

dels en anslagspost å 60,730 kronor för avlöningar till ordinarie tjänstemän,

dels ock en anslagspost å 33,600 kronor för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. Till förstärkande av sistnämnda anslag

utgår ett extra anslag av 42,250 kronor.

Från Eders Kungl. Maj:ts sida föreslås nu den anordningen, att det hittillsvarande

extra anslaget å 42,250 kronor ökas med 2,000 kronor för beredande

åt den extra-ordinarie personalen av författningsenligt medgivna uppflvttningar

i löneklass, och att dessutom under rubrik: tillfällig ökning av akademiens

arbetskrafter, uppföres ett extra anslag av 8,650 kronor.

Departementschefen har erinrat om det av det stegrade fornminnesvårdsintresset

i landets skilda delar föranledda ökade arbetet samt framhållit,

hurusom nödvändigheten medfört, att den personal, varom nu vore fråga,

redan måst hos akademien anställas, och hade dess avlöningar hittills

bestritts av donerade eller på annat sätt insamlade medel. Denna sistnämnda

anordning borde man icke för framtiden städse kunna räkna med.

och det har för övrigt knappast synts departementschefen lämpligt att på

detta sätt ett allmänt erkänt statsbehov måste tillgodoses.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 8,650 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering

och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m.

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

*

51:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll

av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende

ställda biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av

det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att för anskaffande

av nödig magasinsinredning i statens historiska museum för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

I anledning av särskilda av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

åren 1924 och 1925 gjorda framställningar framlade Eders Kungl. Maj:t förslag

till riksdagen om utverkande av anslag för fullföljande av vissa inre ändringsarbeten

i de av akademien disponerade lokalerna i nationalmuseibyggnaden,

avseende framförallt att skaffa lämpliga arbetslokaler för statens historiska

museums och riksantikvarieämbetets tjänstemän. Med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljade 1925 års riksdag för ändamålet

ett anslag av 147,000 kronor och sedermera 1926 års riksdag ett anslag

av 35,000 kronor. De inredningsarbeten, för vilka medel nu föreslås,

hava befunnits vara nödvändiga för att vitterhetsakademien skall kunna på

ett effektivt och ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig de ökade utrymmen,

som genom av 1925 och 1926 års riksdagar beviljade anslag ställts till

akademiens disposition.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för anskaffande av nödig magasinsinredning

i statens historiska museum för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

reservationsanslag av 15,000 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—

1928 anvisat

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m., ävensom

till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,

vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,

till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning

och renhållning samt till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1927—

1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.

Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till

förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda

anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande

modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda

har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål anvisat,

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor samt förbudgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.

Det nu ökade anslagsbehovet har främst och huvudsakligen föranletts

därav, att konsthögskolan, vars undervisning till största delen överflyttat

till de åt densamma upplåtna nya lokalerna vid Sergelgatan, härigenom

erhållit väsentligen ökade utrymmen för sin verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m., nämligen anslagsposterna

till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller, till

samlingarnas ökande och underhåll, till städning och renhållning samt till

elevernas studieresor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

17,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade

skolan för dekorativ konst för budgetåret 1927—-1928 anvisa ett

extra anslag av 20,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de nuvarande anslagen till uppehållande

av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst å 18,400 kronor samt till uppehållande av vaktmästargöromål

vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i Stockholm

å 2,200 kronor skola sammanslås till ett anslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av

verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativkonst

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 20,600 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

in. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000

kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 500 kronor.

Med det nu föreslagna extra anslaget avses att bispringa föreningen i en

brydsam ekonomisk situation, som uppstått bl. a. genom föreningens flyttning

och installering i ny lokal.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för akademien för de

fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till skandinaviska

konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 500 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 under rubriken Musikaliska akademien uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till stipendier m. m. med oförändrat belopp

25,000 kronor.

Fördelningen av ifrågavarande anslag, d. v. s. utdelandet av stipendier, uppmuntran

och belöningar har hittills tillkommit Eders Kungl. Maj:t. Det har

nu synts departementschefen förenligt med pågående decentralisationssträvanden

att till akademien helt överlämna bestämmanderätten rörande dispositionen

av detta anslag, helst man saknade anledning att emotse annat än

att akademien härvid förfore i full överensstämmelse med hittills tillämpade

principer.

Riksdagen, som håller före, att fördelningen av de från ifrågavarande anslag

utgående stipendier m. m. alltjämt bör ligga hos Eders Kung]. Maj:t, får

anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—-1928 under rubriken

Musikaliska akademien uppfört det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

m. m. med oförändrat belopp 25,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. såsom

extra anslag anvisa ett belopp av 20,000 kronor, varav 3,500 kronor skola

avse bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek.

1926 års riksdag har till materiell och expenser m. m. vid musikaliska

akademien anvisat ett ordinarie reservationsanslag å 6,740 kronor. Tillför
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stärkning av berörda ordinarie reservationsanslag beviljade riksdagen för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 16,500 kronor, därav 2,000 kronor

voro avsedda för biblioteket. Sistnämnda anslag å 16,500 kronor har nu

befunnits behövligt jämväl för budgetåret 1927—1928.

Eders Kungi. Maj:ts förslag innebär dessutom anvisande för bibliotekets

räkning för budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag av 3,500 kronor,

vilket skulle sammanslås med förenämnda anslag å 16,500 kronor till ett

extra anslag å tillhopa 20,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag i annat hänseende än att enligt riksdagens mening ifrågavarande

anslagsbelopp å respektive 16,500 och 3,500 kronor böra anvisas såsom särskilda

extra anslag för angivna ändamål.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1927—

1928

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. in. ett extra anslag av

16,500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till biträde

åt bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra anslag av 1,500 kronor.

61 :o) Eders Kungl. Maj! har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda

byggnader förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen i

statsrådsprotokollet omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 41,700 kronor

att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj! bestämmes.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i Stockholm

har, vad angår operan, allt från år 1900 och, vad dramatiska

teatern beträffar, sedan år 1910, av riksdagen anvisats anslag, som för

vart och ett av åren 1919—1921 utgått med 39,760 kronor. Försäkringsbeloppen

hava utgjort för operabyggnaden 4,578,441 kronor 79 öre —

däri dock inbegripet det belopp, 295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets

terrassbyggnad är för all framtid försäkrad hos Stockholms stads

brandförsäkringskontor — samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000

kronor. I sistnämnda belopp är inräknad en försäkring för all framtid hos

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. 77r 8 A. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

berörda brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid

utgår en särskild årlig avgift av 3 Va pro mille eller 1,490 kronor 86 öre.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare å tilläggsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat bland annat, dels till

gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden 15 juli 1921—15 juli

1922 av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp

av 7,280 kronor, dels ock till gäldande av årspremier för brandförsäkring

under samma tid av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i

ett magasin vid Solnavägen i kvarteret Cedera förvarad lösegendom ävensom

av själva magasinet ett belopp av 6,300 kronor.

På tilläggsstat för år 1922 hava för enahanda ändamål motsvarande belopp

som för år 1921 beviljats, vilka sammanförts till ett enda förslagsanslag,

högst, å 53,340 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes.

För budgetåren 1923—1926 hava av riksdagen för ändamålet anvisats

respektive 52,910 kronor, 53,047 kronor och 53,430 kronor. För budgetåret

1926—1927 utgår anslaget med ett belopp av 52,643 kronor, i vilket

belopp ingå brandförsäkringspremier för själva byggnaderna med 39,760

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär dels ett fortsättande av

försäkringen av teatrarnas lösegendom m. m., för vilken årspremien beräknas

till 13,033 kronor 10 öre, dels ock en ändrad anordning beträffande försäkringen

av själva byggnaderna, vilken försäkring skulle enligt förslaget ske

i vissa s. k. nontariffbolag och till nuvarande försäkringssummor, därvid

premierna beräknats till ett till 28,665 kronor 9 öre nedsatt belopp.

Upprepade gånger har dryftats frågan, huruvida ifrågavarande teaterbyggnader

alltjämt böra vara försäkrade eller huruvida det icke vore riktigare,

att statsverket i detta som i andra fall uppträdde såsom sin egen

assuradör. Då nu eu omläggning av försäkringen ifrågasättes, därvid visserligen

premierna skulle sänkas, men byggnaderna alltjämt vara försäkrade

till värden, som uppgå till något mer än hälften av de verkliga

värdena, bar riksdagen ansett sig böra till prövning återupptaga det

principiella spörsmålet, huruvida dessa byggnader över huvud böra vara

brandförsäkrade eller icke. Statsverket har sina fastigheter i regel oförsäkrade,

och riksdagen har vid övervägande av denna fråga icke funnit

tillräckliga skäl föreligga, att nu ifrågavarande teaterbyggnader skola i

förevarande avseende längre bilda ett undantag från den allmänna regeln.

Då med hänsyn till byggnadernas centrala läge och nutidens utvecklade

brandväsende en eldsolycka torde kunna begränsas, anser riksdagen att

statsverket ej längre bör ikläda sig eu så dryg kostnad, som försäkrandet

av de båda byggnaderna drager, helst som eu försäkring till i stort sett

hälften av de fulla värdena i allt fall utgör en skäligen svag form av försäkring.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8 *4.

Däremot har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående

brandförsäkring av de i statsrådsprotokollet omförmälda teatrarna tillhöriga

lösegendomen m. m.; anslaget torde böra avrundas till 13,033 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen — med avslag å Eders Kungl.

Maj:ts förslag angående anslag till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad — till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

nämnda byggnader förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927

omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 13,033 kronor, att utgå med den

fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

62:o) Beträffande vad Eders. Kungl. Maj:t (punkt 66) föreslagit riksdagen

angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi vid

universitetet i Uppsala anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr 118 sitt

beslut.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, under obstetrisk-gynekologiska kliniken uppföra till arvode

åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå

under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat, ävensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 1,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det genom akademiska sjukhusets

färdigblivande väsentligt ökade patientantalet och den därmed förbundna

stegrade arbetsmängden å obstetrisk-gynekologiska kliniken.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat

för assistenter och amanuenser, under obstetrisk-gynekologiska khniken

uppfört till arvode åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av

1,800 kronor, att utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom

från akademiska sjukhusets stat,

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 1,800 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj it bar (punkt 68) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

m. fl., C. avlöningsstat för assistenter och amanuenser, fysiska institutionen,

uppföra ytterligare en amanuens med ett arvode av 1,800 kronor samt förty

höja det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,

med nämnda belopp.

Enligt gällande stat äro vid universitetets i Uppsala fysiska institution

anställda två amanuenser, en var med ett arvode av numera 1,800 kronor.

Antalet amanuenser är oförändrat alltsedan år 1907 eller i stort sett sedan

den nuvarande institutionsbyggnadens tillkomst. På grund av den större

omfattningen av det experimentella övningsarbetet ävensom tillkomsten av

ytterligare övningskurser har en utökning av personalen vid institutionen

ansetts erforderlig.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat

för assistenter och amanuenser, fysiska institutionen, uppfört ytterligare en

amanuens med ett arvode av 1,800 kronor samt förty höjt det ordinarie anslaget

till Uppsala universitet, universitetsstaten, med nämnda belopp.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen

a) att vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner och

inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1

tekniskt biträde vid anatomiska institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska

institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall till vad under a) föreslagits minska den i utgiftsstaten för

universitetet under II Anslag till materiell in. m. uppförda anslagsposten till

anatomiska institutionen, nu 12,100 kronor, med 1,000 kronor till 11,100

kronor samt förty minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med samma belopp, 1,000 kronor;

c) vid bifall till vad under a) föreslagits, i stället för det i avlöningsstaten

för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar

och inrättningar, under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda förlagsanslaget: avlöningar

till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare 76,450

kronor därstädes uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska

biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

ett förslagsanslag å 82,850 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget

för Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 349,500

kronor, med 5,800 till 355,300 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppfört 1 tek
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

niskt biträde vid anatomiska institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska

institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

dels med anledning därav minskat den i utgiftsstaten för universitetet

under II Anslag till materiell m. m. uppförda anslagsposten till anatomiska

institutionen, nu 12,100 kronor, med 1,000 kronor till 11,100 kronor, samt

förty minskat det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

med samma belopp 1,000 kronor;

dels ock med anledning av förstnämnda beslut — i stället för det i avlöningsstaten

för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala

samlingar och inrättningar, under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget:

avlöningar till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

76,540 kronor •— därstädes uppfört under rubrik: avlöningar till ordinarie

tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare ett förslagsanslag å 82,340 kronor, samt förty ökat

det ordinarie förslagsanslaget för Uppsala universitet, avlöningar till vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.,

nu 349,500 kronor, med 5,800 kronor till 355,300 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1927

—1928 ett extra anslag av 35,280 kronor att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen

avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1926

—1927.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet

i Uppsala anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

35,280 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas

för de av departementschefen under punkt 70 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927 angivna ändamål.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 76,350

kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

under punkt 71 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1927 omförmälda ändamål.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till mekaniska

arbeten vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.

De här ifrågavarande arbetena skulle främst bestå i förfärdigande av de

specialinstrument, som erfordras för undersökningarna å institutionen. Institutionsföreståndaren

professor M. Siegbahn meddelar, att för ändamålet

skulle förmedelst det nu ifrågasatta anslaget anställas 2 instrumentmakare

med en genomsnittsavlöning av 300 ä 400 kronor per månad samt eventuellt

en lärling för enklare arbeten.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

vill emellertid framhålla, att ett bifall till förslaget icke får anses innebära ett

fastknytande för all framtid vid fysiska institutionen av de arbetskrafter,

som skulle avlönas med ifrågavarande anslag, utan att någon tids erfarenhet

torde böra avvaktas, innan anslaget erhåller en mera permanent karaktär.

Riksdagen får emellertid nu anmäla, att riksdagen till mekaniska

arbeten vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1927-—1928 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till inköp

av instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 13,500 kronor.

I den framställning, som vid 1926 års riksdag gjordes i fråga om anslag

till instrumentutrustning för nu ifrågavarande institution, beräknades medelsbehovet

till 28,000 kronor. Sedan 4,500 kronor av kanslern anvisats från

universitetets reservfond för att möta de mest trängande behoven, återstodo

23.500 kronor, vilket belopp ansågs böra fördelas på vart och ett av budgetåren

1926—1927 och 1927—1928. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

förslag beviljade riksdagen för budgetåret 1926—1927 10,000 kronor för

ändamålet, och avser den nu föreliggande framställningen anvisande av det

återstående beloppet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av instrument, modeller och

preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

13.500 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till arvode

åt biträdande lärare i ryska vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, att den biträdande läraren i ryska,

vilkens undervisningsverksamhet omfattar en tredjedel av universitetslektors

undervisningsskyldighet och som nu åtnjuter en ersättning av 1,200 kronor,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tillerkännes ett arvode, som står i viss proportion till universitetslektors arvode,

6,600 kronor, eller med någon avrundning nedåt ett belopp av 2,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvode åt biträdande lärare i ryska vid

universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag

av 2,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 49,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (1: 54 och II: 32), däruti hemställts, att

riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1927—1928 höja det till universitetsbiblioteket

i Uppsala för närvande utgående extra reservationsanslaget

å 44,500 kronor (som i Kungl. Maj:ts proposition förordats uppgå till 49,500

kronor) med 15,000 kronor till 59,500 kronor.

Sedan en lång följd av år hava, med hänsyn till de stegrade kostnaderna

för bokinköp och bokbindning och den ökade bokproduktionen, extra anslagsmedel

utgått till biblioteket, under senare år 44,500 kronor om året.

Från bibliotekets sida har nu föreslagits dels en höjning av det ordinarie

anslaget till biblioteket från 50,000 kronor till 110,000 kronor, dels ock ett

extra anslag å 20,000 kronor för budgetåret 1927—1928.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, erinrar departementschefen, hurusom

redan år 1925 äskanden förelågo om ökade anslag till bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteken och kungl. biblioteket, och hurusom

till 1926 års riksdag framställning gjordes om ökning med 25,000 kronor

av anslaget till kungl. biblioteket, vilken framställning jämväl av riksdagen

bifölls, men samtidigt frågan om ökade anslagsmedel till universitetsbiblioteken

uppsköts till ett kommande år. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag innebär en ökning av hittills utgående anslagsmedel till biblioteket

med 5,000 kronor. I ovanberörda motioner har äskats en ökning för ändamålet

med 15,000 kronor.

Behovet av en höjning av universitetsbibliotekets anslag finner riksdagen

vara ställt utom allt tvivel. Den starkt ökade bokproduktionen i förening

med de oerhört stegrade bokpriserna, framför allt å den utländska tidskriftslitteraturen,

torde göra det nödvändigt att söka genom ökade anslagsmedel

bereda biblioteket möjlighet att tillmötesgå alla de berättigade krav, som

göras från biblioteksbesökande forskares sida.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava svårigheterna

för universitetsbiblioteket att införskaffa den erforderliga litteraturen allt

mer ökats, och väsentliga inskränkningar hava måst göras i bok- och tidskriftsinköpen.

Att detta icke kan ske utan men för verksamheten vid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

universitetet, torde ligga i öppen dag, och riksdagen vill framhålla såsom

en av de viktigaste universitetsangelägenheterna att ej förhålla den vid universitetet

bedrivna forskningen och undervisningen dess utan gensaga viktigaste

arbetsmateriel. I betraktande härav och med hänsyn till vad som

såväl i statsrådsprotokollet som i ovanberörda motioner anförts, har riksdagen

funnit starka skäl tala för det högre belopp, som i motionerna nu ifrågasättes

för ändamålet.

Riksdagen har vid nu anförda förhållanden ansett sig böra bifalla motionärernas

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till ovanberörda motioner (1:54 och

11:32), till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 59,500

kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare

medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt

77 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 angivna

institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

73:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 78) föreslagit riksdagen

angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi

vid universitetet i Lund anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 118, sitt

beslut.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 79) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen I. G. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, under Kirurgiska kliniken, uppföra ytterligare en amanuensbefattning

samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,

med 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det ökade antalet studerande

samt det alltjämt växande patientantalet och operationsarbetet, på grund varav

en förstärkning av arbetskrafterna visat sig nödvändig såväl för utnyttjandet

i undervisningens tjänst av patientmaterialet 6om för det praktiska sjukvårdsarbetet

å kliniken.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen

I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, under Kirurgiska

kliniken, uppfört ytterligare en amanuensbefattning samt förty böjt

det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten, med 3,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Majt har (punkt 80) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund i avseende å den under avlöningsstaten för profes
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sorer m. fl., teologiska fakulteten, införda anmärkningen vidtaga den ändring

beträffande ämnesomfattningen för tre av fakultetens professorsbefattningar,

som nu av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

I den av 1925 års riksdag fastställda staten för universitetet i Lund

är under teologiska fakulteten angiven en bestämmelse av innehåll, att

av fakultetens sju professorsbefattningar 2 skola omfatta vardera exegetisk

teologi och de övriga 5 vardera ett av följande ämnesområden: 1) dogmatik

och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, 4)

praktisk teologi och moralteologi samt 5) teologisk encyklopedi och teologiska

prenotioner. Denna föreskrift var formulerad i enlighet med det av Eders

Kungl. Maj:t för nämnda års riksdag framlagda statförslaget. Härvid hade

emellertid icke uppmärksammats, att vissa av nu angivna professorsbefattningar

redan förut erhållit en ändrad ämnesomfattning; så hade genom

Eders Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1909 professuren i praktisk teologi

förklarats skola vid nästa ledigblivande tillsättas såsom professur i praktisk

teologi med kyrkorätt, genom Eders Kungl. Maj:ts beslut den 10 november

1911 professuren i dogmatik och moralteologi förändrats till en professur i

systematisk teologi med undervisnings- och examinationsskyldighet i dogmatik

samt genom Eders Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1912 professuren

i praktisk teologi och moralteologi förändrats till en professur i systematisk

teologi med undervisnings- och examinationsskyldighet i teologisk etik.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu att i universitetets stat skola

uppföras de benämningar å nu ifrågavarande professurer, som angivits i

ovanberörda av Eders Kungl. Maj:t meddelade beslut.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund

i avseende å den under avlöningsstaten för professorer m. fl., teologiska

fakulteten, införda anmärkningen vidtagit den ändring beträffande ämnesomfattningen

för tre av fakultetens professorsbefattningar, som av departementschefen

under punkt 80 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1927 angivits.

7(>:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 81) föreslagit riksdagen att vid universitetet

i Lund under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna uppföra 1 tekniskt biträde vid fysiologiska

institutionen och 1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen, båda

dessa biträden med placering i lönegraden B 7; samt

att vid bifall härtill i stället för det i avlöningsstaten för vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna, uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare 49,900 kronor därstädes

uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare ett förslagsanslag

å 55,500 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget

för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 245,300 kronor, med

5,600 kronor till 250,900 kronor.

Under punkt 65 härovan har riksdagen meddelat sitt beslut i frågan om

inrättande av ordinarie tekniska biträden vid vissa medicinskt-teoretiska institutioner

vid universitetet i Uppsala. Även vid universitetet i Lund hava vid åtskilliga

institutioner sedan en längre tid varit knutna biträden med arbetsuppgifter

och åligganden av samma slag som vid Uppsalainstitutionerna. De

institutioner i Lund, vid vilka dylika biträden nu äro anställda, äro den fysiologiska

institutionen, den histologiska institutionen och den patologisk-anatomiska

institutionen. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär uppförande å ordinarie

stat av endast två biträdesbefattningar, nämligen vid fysiologiska och

histologiska institutionerna.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels vid universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppfört 1 tekniskt

biträde vid fysiologiska institutionen och 1 tekniskt biträde vid histolo

giska institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

dels ock med anledning härav — i stället för det i avlöningsstaten för

vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar

under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget: avlöningar

till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare 49,900

kronor — därstädes uppfört under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska

biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

ett förslagsanslag å 55,500 kronor samt förty ökat det ordinarie förslagsanslaget

för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 245,300

kronor, med 5,600 kronor till 250,900 kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra

anslag av 52,435 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t

användas för de av departementschefen under punkt 82 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 angivna ändamål.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. -13

vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 48,225 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen under punkt 83 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande

av driftkostnaderna under år 1926 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 84,337 kronor.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,

vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss

utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen

äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av

underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna

härför.

De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års

riksdag godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets

driftkostnader.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1926

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 84,337 kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till vissa

ändrings- och reparationsarbeten i den utav Lunds universitets historiska museum

disponerade byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

Till ändrad inredning m. m. av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden

vid universitetet i Lund för inrymmande därstädes av universitetets

historiska museum samt mynt- och medalj kabinettet anvisade 1917

års riksdag på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436 kronor.

I förslaget till inredningsarbetena hade vissa besparingar gjorts, väsentligen

genom uppskov med bland annat vindsvåningens inredande till skulpturgalleri.

ATndsvåningen och takbeläggningen å byggnaden hava nu befunnits i sådant

skick, att det ansetts icke längre försvarligt att låta anstå med reparationsarbeten,

i samband varmed den ursprungligen planerade omändringen

av vindsvåningen skulle äga rum.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kostnaderna för arbetena hava beräknats till 53,050 kronor, varifrån departementschefen

dragit de till omkring 8,000 kronor beräknade kostnaderna

för en hissanläggning. Kostnaden för de föreslagna arbetena skulle alltså

belöpa sig till i runt tal 45,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till vissa ändrings- och reparationsarbeten i den

utav Lunds universitets historiska museum disponerade byggnaden i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till arvode

åt en amanuens vid psykologiska institutionen vid universitetet i Lund för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.

Behovet av en amanuens vid ifrågavarande institution är föranlett av

den starka tillströmningen av studerande, varjämte krav gjorts gällande på

biträde för de experimentella undersökningarna vid institutionen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvode åt en amanuens vid psykologiska institutionen

vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

anslag av 1,800 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till arvode

åt biträdande lärare i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Även vid universitetet i Lund hava under en lång följd av år anvisats

medel till beredande av undervisning i slaviska språk förmedelst infödda

lärare. Arvodet till den biträdande läraren i ryska vid universitetet utgår nu

med 1,200 kronor.

Av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande lärare vid universitetet

i Uppsala, har nu från Eders Kungl. Maj:ts sida för ifrågavarande ändamål

föreslagits ett förhöjt arvode till samma belopp, som äskats för läraren

vid Uppsala universitet.

''Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvode åt biträdande lärare i ryska vid universitetet

i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

2,000 kronor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, till instrumentell utrustning

för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•45

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

I den ordinarie staten för universitetet i Lund finnes underavdelningen: Anslag

till materiell m. m. uppfört för universitetsbiblioteket en anslagspost av

51,625 kronor. På extra stat bar biblioteket dessutom sedan åtskilliga år

åtnjutit dels ett anslag av 30,000 kronor till materiell m. m., dels ock ett

anslag av 7,000 kronor till uppvärmning och belysning m. m.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot den av Eders Kungl. Maj:t

nu föreslagna anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 91 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927

angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

86:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen

angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi

vid karolinska institutet anmäler riksdagen i skrivelse nr 118 sitt beslut.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att vidtaga sådan

ändring i den under staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet, A.

Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen rörande professurernas

ämnesområden, att i stället för vad där nu förekommer om två professorsbefattningar

i patologisk anatomi införes en professorsbefattning med

ämnesområde: patologisk anatomi och en professorsbefattning med ämnesområde:

allmän patologi och patologisk anatomi.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen vidtagit sådan ändring i den under staten för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

intagna anmärkningen rörande professurernas ämnesområden, att i stället

för vad där nu förekommer om två professorsbefattningar i patologisk anatomi

införes en professorsbefattning med ämnesområde: patologisk anatomi

och en professorsbefattning med ämnesområde: allmän patologi och patologisk

anatomi.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att beträffande

den i staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet A. Avlöningsstat intagna

anmärkningen rörande professorsbefattningarnas ämnesområden vidtaga

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den ändringen, att i stället för vad där förekommer angående en professorsbefattning

i syfilidologi införes en professorsbefattning med ämnesområde:

dermatologi och syfilidologi.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders ''Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen beträffande den i staten för karolinska medikokirurgiska

institutet A. Avlöningsstat intagna anmärkningen rörande professorsbefattningarnas

ämnesområden vidtagit den ändringen, att i stället

för vad där förekommer angående en professorsbefattning i syfilidologi införes

en professorsbefattning med ämnesområde: dermatologi och syfilidologi.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 90,958 kronor, att med särskilda belopp

av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under

punkt 95 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927

angivna ändamål.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning av anslaget till materiell m. m. för karolinska

mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution från 4,000 kronor

med 2,000 kronor till 6,000 kronor öka institutets ordinarie reservationsanslag

till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nuvarande

belopp, 72,100 kronor, med 2,000 kronor till 74,100 kronor;

dels ock till anskaffande av apparater och instrument vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets hygieniska institution anvisa för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Av det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa institutioner

och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å 72,100

kronor utgår ett belopp av 4,000 kronor såsom särskilt reservationsanslag

till hygieniska institutionen. Ifrågavarande anslag har nu befunnits otillräckligt.

Till anskaffande av apparater och instrument har lärarkollegiet hemställt

om ett anslag av 12,200 kronor, vilket belopp departementschefen ansett

kunna nedsättas till 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av höjning av anslaget till materiell m. m. för karolinska

mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution från 4,000 kronor

med 2,000 kronor till 6,000 kronor ökat institutets ordinarie reservationsanslag

till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nuvarande

belopp, 72,100 kronor, med 2,000 kronor till 74,100 kronor;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels oclc till anskaffande av apparater och instrument vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

91 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till

materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

42,300 kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär icke någon annan ändring i förhållande

till vad för budgetåret 1926—1927 för ändamålet utgår än att en anslagspost

till förstärkning av allmänna materiellanslaget, nu 30,000 kronor, beräknats

i enlighet med myndigheternas förslag till 26,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 42,300 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen under punkt 97 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom

ersättning åt biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet under vårterminen 1926 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra

anslag av 2,014 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat

erforderliga medel, och för budgetåret 1927—1928 är avsett ett belopp av

4,200 kronor, ingående i det av riksdagen ovan under punkt 89 anmälda anslaget.

Det nu äskade anslaget avser ersättning för den vårterminen 1926 givna

kursen i histologi, vilket ändamål karolinska institutet beräknat kunna tillgodoses

förmedelst vissa till buds stående medel. Då emellertid av oförutsedda

omständigheter dessa medel kommit att anlitas för andra utgifter, har någon

annan utväg ej stått öppen än att söka genom framställning till riksdagen

erhålla ersättning för nämnda kurs.

Riksdagen, som funnit det anmärkningsvärt, att krav på ersättning för en

under vårterminen 1926 given kurs uppkommit, vilka skola tillgodoses förmedelst

anslag å 1927—1928 års riksstat, har emellertid, med hänsyn till vad i

ärendet upplysts, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får förty anmäla, att riksdagen såsom ersättning åt biträdande lärare i

histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet under vårterminen 1926

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 2,014 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för karolinska

mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 6,555

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid tillskjuter för enahanda

ändamål motsvarande belopp.

Ifrågavarande anslag utgår för närvarande med ett belopp av 6,255 kronor.

Orsaken till Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning är att journalförerskan

(förutvarande skrivbiträdet) och sköterskan vid polikliniken genom

1925 års lönereglering fått en nedsättning i sina löneförmåner, varför kompensation

genom löneförhöjning nu ansetts böra beredas dem.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för karolinska mediko-kirurgiska institutet

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra anslag av 6,555 kronor, under villkor att Stockholms stad

för samma tid tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande belopp.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för inköp

av apparater för episkopi och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen

i medicin vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska

kliniker anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 1,500 kronor.

Framställningen om anslag för ifrågavarande ändamål gjordes motionsvis

vid 1926 års riksdag. Statsutskottet förklarade sig beakta betydelsen av det

ändamål motionen avsåg att befordra, men då något förslag i ämnet ej ansetts

från Eders Kungl. Maj:ts sida böra föreläggas riksdagen och utskottet

fann vanskligt på grundvalen av enskild motion upptaga till prövning och

avgörande en fråga av förevarande beskaffenhet, avstyrkte utskottet det

motionsvis gjorda yrkandet. Utskottets uppfattning följdes av riksdagen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp av apparater för episkopi

och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen i medicin vid

karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska kliniker anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 1,500 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till iordningställande

av ett fotografirum i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets

patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till iordningställande av ett fotografirum i den åt

karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution upplåtna

byggnaden anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 6,200 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 102) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiell

m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående

anslagsposten till underhåll och förökande av biblioteket må från och med

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

den 1 juli 1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till katalogisering

och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;

dels till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till

underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren hava

dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning för

biblioteket; för budgetåret 1926—1927 utgår detta anslag med 10,000 kronor.

Vidare medgav 1924 års riksdag, att av det ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och förökande av institutets bibliotek finge från och med 1

juli 1924 tills vidare användas högst 1,000 kronor årligen till katalogisering

och därmed jämförligt arbete vid biblioteket.

För anskaffning och uppsättning av hyllor i biblioteket har av biblioteksnämnden

beräknats en kostnad av 5,790 kronor, vilken av departementschefen

ansetts böra fördelas på två år med 3,000 kronor på förestående

budgetår.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiell

m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående

anslagsposten till underhåll och förökande av biblioteket må från och med

den 1 juli 1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till katalogisering

och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;

dels till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda

ordinarie anslaget till inrättningen för sjukas behandling med elektricitet

å 750 kronor — öka det under serafimerlasarettet därsammastädes

uppförda ordinarie anslaget till understöd och ersättningar, nu 120,000 kronor,

med 750 kronor till 120,750 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot den ifrågasatta sammanslagningen

men förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t lämnar vederbörliga föreskrifter

i syfte att det hittills för sjukas behandling med elektricitet utgående

anslaget å 750 kronor alltjämt bibehålies för sitt ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av

det därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda ordinarie anslaget till

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

inrättningen för sjukas behandling med elektricitet å 750 kronor — ökat

det under serafimerlasarettet därsammastädes uppförda ordinarie anslaget

till understöd och ersättningar, nu 120,000 kronor, med 750 kronor till

120,750 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 266,250 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Under en följd av år har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande

av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

Sålunda anvisade 1925 års riksdag med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187

kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret

1923— 1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren

1924— 1925 och 1925—1926. Med föranledande av ett utav 1925 års riksdag

gjort uttalande i ämnet bemyndigade Eders Kungl. Maj:t genom beslut den

22 maj 1925 dåvarande departementschefen att tillkalla en sakkunnig för

att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om grunderna

för bidrag från statens sida för uppehållande av serafimerlasarettets

verksamhet. Såsom sakkunnig tillkallades generalfältläkaren F. J. Bauer.

Innan Bauer hann slutföra det honom sålunda anförtrodda utredningsarbetet,

föreslog emellertid Eders Kungl. Maj:t, efter framställning av direktionen

över lasarettet, 1926 års riksdag att för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade

medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1925

—1926 och 1926—1927. Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifölls av

riksdagen.

Departementschefen framlägger nu för riksdagen den av Bauer verkställda

utredningen, vilken är dagtecknad den 15 april 1926. Bauer meddelar till

en början att han utgått från att, då riksdagen sedan flera år beviljat ordinarie

anslag till serafimerlasarettet för understöd och ersättningar, staten

åtagit sig visst ekonomiskt ansvar för lasarettets verksamhet. Med denna

utgångspunkt för sitt uppdrag hade Bauer begränsat detsamma till att omfatta

en utredning om storleken eller åtminstone om arten av det statens

bidrag till serafimerlasarettets verksamhet, vilket torde vara den ovillkorliga

förutsättningen för att denna verksamhet skall kunna fortgå på för sjukvården

och undervisningen tillfredsställande sätt.

Av den lämnade redogörelsen framgår bl. a., att några bestämda grunder

för statsbidragens utgående ej finnas, utan i stället har så tillgått, att

under de senare åren — från och med år 1915 — i lasarettets omkostnadsstat

uppkomna brister blivit täckta med extra anslag av växlande storlek

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

efter framställning i varje särskilt fall. Bauer har i sitt utlåtande till

noggrann prövning upptagit frågan om en förändring av lasarettets förvaltning

men har på anförda skäl funnit, att en sådan icke bör ifrågasättas,

då några besparingar därigenom ej torde kunna ernås. Med hänsyn till

de framlagda siffrorna åtföljda av jämförelser med de båda andra

undervisningssjukhusen i riket, torde ej heller ett nedbringande av omkostnaderna

för underhållsdag vara möjligt. Vidare avvisar Bauer utvägen

att genom ett höjande av legosängsavgifterna förskaffa lasarettet

ökade inkomster och dymedelst minska statsverkets utgifter för detsamma.

Dessutom har han övervägt möjligheten, huruvida ökade inkomster

kunde beredas lasarettet av andra län än Stockholms genom

högre ersättning än den nu fastställda vårdavgiften för därifrån inkomna

sjuka, på det sätt att dessa övriga län förbunde sig att ansvara för betalning

av åtminstone en del av restkostnaden för sina patienter. Häremot hava anförts

åtskilliga tungt vägande betänkligheter, vilka synas omöjliggöra beträdandet

av denna väg: en sådan överenskommelse torde icke kunna göras

utan motsvarande förpliktelser för lasarettet att ställa visst antal sängplatser

till vederbörande läns förfogande, och härtill syntes möjligheten för närvarande

utesluten; sannolikt skulle ej något län vilja åtaga sig förpliktelser,

som ej gällde för samtliga län; lasarettets ställning som rikssjukhus skulle

därigenom rubbas; det vore ur undervisningens synpunkt viktigt, att lasarettet

finge behålla hela sitt nuvarande klientel, och detta skulle möjligen

försvåras genom en åtgärd som den nu ifrågasatta.

I sammanfattningen av sina uttalanden har Bauer med styrka framhållit,

att staten av verksamheten vid serafimerlasarettet har sådant intresse,

att för staten icke torde finnas något annat val än att förklara sig eller

betrakta sig som huvudman för lasarettet och åtaga sig de skyldigheter, som

påvila stadsfullmäktige och landsting beträffande de allmänna sjukhusen, och

därjämte de skyldigheter, som påvila staten med hänsyn till undervisningen.

Staten skulle i anslutning härtill svara för samtliga de utgifter för lasarettets

verksamhet, vilka icke täckas av legosängsavgifter eller av inkomster

på grund av avtal med Stockholms stad, med Stockholms län och eventuellt

med en del övriga län. För såvitt denna grund för statens bidrag

till lasarettet godtages, anser Bauer, att därav följer, att dessa bidrag

icke böra utgå i den hittills tillämpade formen såsom ett fast anslag av

tämligen obestämd karaktär och extra anslag för täckande av brister,

utan böra uppföras som ordinarie statsanslag, dock att möjligen, under ett

eller annat år framåt, intill dess mera stabiliserade ekonomiska förhållanden

inträtt, anslaget borde uppdelas i ett ordinarie anslag och ett extra anslag

eller förstärkningsanslag.

I anledning av nämnda sakkunnigbetänkande har departementschefen erinrat,

att Eders Kung! Maj:t genom beslut den 24 augusti 1926 tillsatt en

kommission för förnyad utredning av frågan om ett nytt kliniskt sjukhus i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Stockholm m. m. Denna kommission hade på grund av det densamma anförtrodda

uppdragets vidlyftighet givetvis ännu icke kommit fram till några

definitiva resultat, och i avvaktan på dylika funne departementschefen det

mindre tillrådligt att nu vidtaga någon ändring vare sig i serafimerlasarettets

organisation eller i grunderna för dess ekonomi. Detta torde vara så

mycket mindre behövligt, som nämnda kommission ej torde lämna de nu

berörda förhållandena obeaktade, allra minst den uppkomna frågan, huruvida

staten nu borde ställa sig som huvudman för lasarettet. Vad i den av

Bauer verkställda utredningen förekomme gåve ej heller vid handen, att särskilda

åtgärder just nu vore av behovet påkallade. Emellertid innehölles

däri flera synpunkter, som väl förtjänade att tagas i beaktande vid en slutlig

uppgörelse mellan staten å ena sidan och Stockholms stad och län å andra

sidan beträffande lasarettets ställning och ekonomiska förhållanden.

Vad sålunda förekommit och anförts, har icke givit anledning till något

särskilt uttalande från riksdagens sida.

Departementschefen redogör vidare för en av direktionen över serafimerlasarettet

framförd fråga om reglering av avlöningar för de biträdande

läkarna å serafimerlasarettets polikliniker. Dessa läkares nuvarande och föreslagna

avlöning framgår av följande sammanställning:

Biträdande läkaren vid den medicinska polikliniken

(7 mottagningsdagar

i veckan)

..........

» » » » of talmologiska poli
kliniken

(6 mottagningsdagar

i veckan)

.........

» » » » gynekologiska poli
kliniken

(3 mottagningsdagar

i

veckan för föreståndaren)

......

» » » » otiatriska poliklini
ken

(6 mottagningsdagar

i veckan)

..........

» » » » neurologiska poli
kliniken

(6 mottagningsdagar

i veckan).

.........

Nuvarande

avlöning

kronor

Avlöning

enligt di- rektionens

förslag

kronor

Avlöning

enligt stats- kontorets

av depar- tements- chefen bi- trädda för- slag

kronor

2,000: —

6,500: —

5,500: -

2,000: —

5,600: —

4,800: —

1,500: —

2,820: —

2,400: —

1,500: —

2,400: —

2,100: —

900: —

2,100: —

1,800: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande poliklinikläkarnas avlöning

har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan om anvisande

av ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet

och erinrar till en början därom, att bristen för budgetåret 1924—1925, som

hösten 1924 av direktionen beräknades till 228,163 kronor, i verkligheten

uppgick till 204,417 kronor. För budgetåret 1925—1926 beräknades bristen

till 229,847 kronor, för vars täckande funnos tillgängliga dels 154,866 kronor

av det av 1925 års riksdag anvisade anslaget å 225,000 kronor, dels i avrundat

tal 75,000 kronor av det utav 1926 års riksdag anvisade anslaget å

317,000 kronor. Den verkliga bristen för budgetåret 1925—1926 uppginge

till 222,454 kronor, sålunda något mindre än vad direktionen beräknat.

Med hänsyn tagen till de nu anförda siffrorna torde man hava anledning

att antaga, att det av 1926 års riksdag anvisade anslaget skulle visa sig tillräckligt

för budgetåret 1926—1927. Vad så beträffade de av direktionen

framlagda beräkningarna för budgetåret 1927—1928 hade departementschefen

icke funnit något annat att däremot erinra än att, vid ett bifall till vad

departementschefen förordat angående lönerna åt de biträdande läkarna vid

poliklinikerna, det av direktionen föreslagna anslagsbeloppet å 269,550 kronor

skulle kunna minskas med 3,300 kronor till 266,250 kronor.

Mot departementschefens beräkning i denna del har riksdagen intet att

erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för hudgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra anslag av 266,250 kronor till beredande av ökade medel för

upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1

juli 1927—30 juni 1928 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 136,000 kronor.

Anslaget utgör för löpande budgetår 127,104 kronor. Att det nu föreslagna

förstärkningsanslaget är något högre än nu utgående förstärkningsanslag

är till eu del beroende därpå, att antalet patienter, som icke tillhöra

Stockholms stad och Stockholms län, något ökats, i följd varav jämlikt gällande

avtal de härigenom uppkomna kostnaderna falla på statsverket.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 136,000 kronor.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 106) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 9,400 kronor, att användas enligt

av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t

i övrigt meddelade bestämmelser.

101:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—1928

anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

102:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å

100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25

kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1927—1928

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

103:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör

vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

104:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris

universitet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

105:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i

tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgeåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

107:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 113) föreslagit riksdagen

i fråga om forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet har riksdagen i särskild

skrivelse, nr 101, anmält sitt beslut.

108:o) I enlighet med Eders Kungl. Ma:jts förslag (punkt 114) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1927

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att öka

den i staten för tekniska högskolan A. Avlöningsstat ingående anslagsposten

till arvoden till speciallärare, nu 105,500 kronor, med 2,000 kronor till 107,500

kronor, samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, nu 672,600 kronor, med 2,000 kronor till 674,600 kronor.

Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor, att av

Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan på

sätt, Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

lll:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av

ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,

i likhet med) vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt, Eders Kungl. Maj:t

finner skäligt bestämma.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till kostnaderna för utgivandet av vetenskapliga skrifter i anledning

av tekniska högskolans hundraårsjubileum år 1927 för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Från tekniska högskolans sida har för ändamålet beräknats ett belopp

av 20,000 kronor, vilket av departementschefen ansetts böra begränsas till

10.000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna för utgivandet

av vetenskapliga skrifter i anledning av tekniska högskolans hundraårsjubileum

år 1927 för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

En verkställd inventering har visat, att modellsamlingen i fråga, vilken

bland annat innesluter en del av Christoffer Polhems modeller, är synnerligen

värdefull och att till densamma knappast finnes motstycke i något

annat land. Ett omedelbart påbörjande av restaureringen, vilken beräknats

draga en kostnad av inalles 15,000 kronor, har ansetts vara av synnerlig

vikt med hänsyn till det skick vari modellsamlingen befinner sig.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att

1) besluta, att vid Chalmers tekniska institut skall från och med den 1

juli 1927 inrättas en professorsbefattning i kemisk teknologi med placering

för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 28;

2) vid bifall härtill dels öka det i den nuvarande ordinarie staten under

A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget: avlöningar till professorer, nu

123,100 kronor, med 10,300 kronor till 133,400 kronor dels ock vidtaga den

ändring i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna

vid institutet angivas till 13, att den under 7) angivna professuren i

kemi och kemisk teknologi uppföres såsom professur i organisk kemi, samt

att under 13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk

teknologi;

3) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda anslaget å 7,000

kronor till övergångsstat för institutet, i staten för institutet under A) Avlöningsstat

uppföra såsom särskild anslagspost: övergångsstat för institutet,

7.000 kronor;

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

4) vid bifall till vad under 2) och 3) föreslagits höja det i riksstaten

under Chalmers tekniska institut med rubrik: avlöningar uppförda ordinarie

förslagsanslaget, nu 253,200 kronor, med 17,300 kronor till 270,500 kronor,

dels i riksstaten med oförändrade belopp upptaga följande ordinarie reservationsanslag

till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet,

nämligen

a) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt

b) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda övergångsstat

uppförda befattningarna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders

Kungl. Maj:t meddelas;

dels ock till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Frågan om en professur i kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut

har sedan flera år stått på dagordningen. Då nu nybyggnaderna vid

institutet nätt sin fullbordan, har tiden ansetts vara inne att framlägga förslag

härom för riksdagen.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

beträffande inrättande av ifrågavarande professur.

Det föreslagna sammanförandet av anslaget å 7,000 kronor till övergångsstat

med det ordinarie förslagsanslaget har riksdagen, under åberopande av

vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, funnit sig böra bifalla.

Ovannämnda anslag å 3,300 kronor till avlöningsförbättring m. m. åt de å

övergångsstaten uppförda befattningshavarna är föreslaget att utgå med

samma belopp som för nu löpande budgetår.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag uppförde 1926 års riksdag i staten

för Chalmers tekniska institut under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie

reservationsanslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter å

35,000 kronor, varjämte riksdagen till beredande av ökade medel till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter vid institutet för budgetåret 1926

—1927 anvisade ett extra anslag av 9,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ökade medel för nu ifrågavarande

ändamål är grundat på en av institutets styrelse i skrivelse den 2

september 1926 gjord framställning.: Då kolpriset något sjunkit sedan ifrågavarande

beräkning verkställdes, har riksdagen funnit ett anslag av 11,000

kronor böra vara för ändamålet tillfyllest.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

a) beslutat, att vid Chalmers tekniska institut skall från och med den 1

juli 1927 inrättas en professorsbefattning i kemisk teknologi med placering

för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 28;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

b) med anledning härav dels ökat det i den nuvarande ordinarie staten under

A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget: avlöningar till professorer, nu

123,100 kronor, med 10,300 kronor till 133,400 kronor, dels ock vidtagit den ändring

i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna vid

institutet angivas till 13, att den under 7) angivna professuren i kemi och

kemisk teknologi uppföres såsom professur i organisk kemi, samt att under

13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk teknologi;

c) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda anslaget å 7,000

kronor till övergångsstat för institutet, i staten för institutet under A) Avlöningsstat

uppfört såsom särskild anslagspost: övergångsstat för institutet,

7,000 kronor;

d) med anledning av de under b) och c) här ovan anmälda besluten höjt

det i riksstaten under Chalmers tekniska institut med rubrik: avlöningar

uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 253,200 kronor, med 17,300 kronor

till 270,500 kronor;

e) i riksstaten med oförändrade belopp upptagit följande ordinarie reservationsanslag

till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet,

nämligen

1) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt

2) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;

f) till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å nämnda övergångsstat

uppförda befattningarna för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders

Kungl. Maj:t meddelas;

g) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra anslag av 11,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

116;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att

dels med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under rubriken: Övergångsstat

för skolöverstyrelsen nu upptagna ordinarie anslaget å 1,900 kronor

i staten för skolöverstyrelsen uppföra såsom särskild anslagspost: Övergångsstat

ett belopp av 1,900 kronor,

dels uppföra den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till

skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader, nu 70,000, med

80.000 kronor,

dels ock i anledning därav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor, med 11,900 kronor till

540.000 kronor.

Såsom skäl för den av skolöverstyrelsen beräknade och av Eders Kungl. Maj:t

nu föreslagna anslagsökningen har andragits, att utgifterna för överstyrelsens

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

drift komme att ökas genom överstyrelsens under sommaren 1926 skedda

flyttning till större lokaler i det nya ämbetsverkshuset vid Hantverkargatan.

Det har emellertid synts riksdagen, att i skolöverstyrelsens kostnadsberäkning

vissa besparingar kunna göras, varför riksdagen ansett försiktigheten

bjuda att begränsa höjningen av anslagsposten till skrivmaterialier m. m.

till 8,000 kronor.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av anslaget

till övergångsstat med det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen

gäller vad riksdagen i motsvarande fall anfört under punkt 115 här ovan.

Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla detta förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under rubriken: Övergångsstat

för skolöverstyrelsen nu upptagna ordinarie anslaget å 1,900 kronor

i staten för skolöverstyrelsen uppfört såsom särskild anslagspost: Övergångsstat

ett belopp av 1,900 kronor,

dels uppfört den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till

skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader, nu 70,000, med

78.000 kronor,

dels ock i anledning därav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor, med 9,900 kronor till

538.000 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av skolöverstyrelsens verksamhet anvisa för budgetåret 1927

—1928 ett extra anslag av 17,100 kronor att utgå med den fördelning på

olika ändamål, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär sammanförande till ett anslag av följande

å nu gällande riksstat såsom särskilda anslag utgående belopp, nämligen

till inspektion och sakkunniga biträden . .

» byggnadssakkunnigt biträde........

» bestridande av expeditionsvaktsgöromål

.........kronor 10,500: —

......... » 4,800: —

......... »_1,800: —

eller tillhopa kronor 17,100: —

På de skäl, som av riksdagen under punkt 4 här ovan anförts har riksdagen

beslutat, att de hittills utgående särskilda anslagen skola såsom sådana

allt fortfarande utgå till sina respektive ändamål och får alltså anmäla,

att riksdagen för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisat

dels för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen ett belopp

av 10,500 kronor;

dels till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ett

belopp av 4,800 kronor;

dels ock för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen

ett belopp av 1,800 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna läroverken m. m.

118:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga

om högre lärarinneseminariet (punkt 124) samt de allmänna läroverken

(punkt 126) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt övningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 123,650 kronor.

Till extra arvoden åt teekningslärare är för budgetåret 1926—1927 anvisat

ett extra anslag å 70,100 kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1927—

1928 är nu beräknat till samma belopp.

Bland de i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående särskilda anslagen avser ett att bereda medel till extra arvoden åt

gymnastiklärare. Anslaget uppgår till 20,000 kronor. Härutöver har riksdagen

under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel å extra stat. Av

1925 och 1926 års riksdagar höjdes det extra anslaget till respektive

27,540 och 41,600 kronor. Höjningen berodde därpå, att 1925 års riksdag

godtog en plan att under två år öka antalet extra undervisningstimmar i

gymnastik med 208, fördelade på två år, detta för att medeltalet lärjungar

i varje gymnastikavdelning skulle utgöra högst 80. Medelpriset för varje

veckotimmes undervisning beräknades till 135 kronor. Med tillämpning av

den utav 1925 och 1926 års riksdagar uttalade principen rörande storleken

av gymnastikavdelningarna vid de allmänna läroverken och med beräkning

för läsåret 1927—1928 av en ökning med 24 veckotimmar i gymnastik,

föreslås nu en anslagshöjning av 24 X 135 kronor eller 3,240 kronor.

Anslagsbehovet skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra i runt tal

44,800 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare. För

samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på extra

stat. För budgetåret 1926—1927 utgår detta extra anslag med 5,100 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär nu en ökning av detta anslag

med 800 kronor, motsvarande i runt tal kostnaden för 5 timmar efter en

medelkostnad för varje sådan timme av 145 kronor. Det extra anslagsbehovet

skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra 5,900 kronor.

Till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor

beräknas för budgetåret 1927—1928 samma belopp, som nu såsom

särskilt anslag för ändamålet utgår, eller 2,850 kronor.

Samtliga under denna punkt omförmälda anslag, vilka hittills upptagits

vart för sig i riksstaten, föreslås nu skola för vinnande av större överskåd
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lighet sammanföras till ett anslag under benämning extra arvoden åt övningslärare

vid de allmänna läroverken att fördelas mellan de särskilda ändamålen

på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet förordnat.

Riksdagen har icke något att erinra vare sig mot ett fortsatt utgående

av nuvarande anslag till extra arvoden åt teckningslärare och lärarinnor i

kvinnligt handarbete eller mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningarna

till extra arvoden åt gymnastiklärare och musiklärare.

Vad beträffar det ifrågasatta sammanförandet av förevarande fyra, nu

i riksstaten såsom särskilda anslag uppförda anslagsbelopp till ett gemensamt

anslag, får riksdagen, under erinran om vad riksdagen under punkt 4

här ovan i motsvarande fall anfört, anmäla, att riksdagen beslutat, att den

nuvarande anordningen med särskilda för de olika kategorierna av övningslärare

utgående anslag skall bibehållas.

Riksdagen har alltså för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisat

dels, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett belopp av 70,100

kronor;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett

belopp av 44,800 kronor;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett belopp

av 5,900 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor ett belopp

av 2,850 kronor.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen

till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 58,000 kronor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för upprätthållande

under läsåret 1927—1928 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra anslag av 15,500 kronor.

122:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för anordnande genom

infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 7,000 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bestridande av kostnaderna för eu svensk studiekurs i Frankrike anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 3,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande, efter Eders Kungl.

Majds beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan

vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 135) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

126:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majd (punkt 137) föreslagit riksdagen

i fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

127:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

4,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd

kan finna gott föreskriva.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 2,500 kronor.

Anslagsökningen är föranledd av ökningen av de kommunala mellanskolornas

antal och storlek.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå under de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

128:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majd (punkt 139) föreslagit riksdagen

i fråga om höjning av det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

129:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa för budgetåret

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1927—1928 ett extra anslag av 96,000 kronor att utgå med den fördelning

samt under de villkor och bestämmelser Eders Kung! Maj:t må finna

lämpligt föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner (I: 56 och II: 155), vari hemställts, i motionen I: 56

att riksdagen, i stället för vad Eders Kungl. Maj:t i ärendet föreslagit,

måtte besluta att till utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 96,000 kronor att utgå

med den fördelning och under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t må finna lämpligt föreskriva, dock utan indragning av något slag i

fråga om befintliga utbildningsanstalter; samt i motionen II: 155 att riksdagen

måtte besluta att som understöd till utbildningskurser för lärarinnor i huslig

ekonomi bevilja det av Eders Kungl. Maj:t förordade anslaget å extra stat

av 96,000 kronor, på'' villkor, som Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt

föreskriva, dock utan indragning av hela skolor eller av enskilda kurser.

Utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har under åtskilliga år

meddelats — förutom vid statens skolköksseminarium och hushållsskola

— vid tre statsunderstödda läroanstalter, nämligen vid en kurs, anordnad

vid Ateneum för flickor i Stockholm och vanligen kallad Ateneums

skolköksseminarium, vid en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad

kurs, vanligen benämnd Göteborgs skolköksseminarium, samt vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala. Det statsunderstöd, som beviljats

sistnämnda skola, har från och med år 1921 varit i riksstaten uppfört såsom

ett särskilt extra anslag.

Anslaget till Ateneums och till Göteborgs skolköksseminarier har från

och med budgetåret 1923—1924 utgått med 16,000 kronor, av vilket

belopp läroanstalterna erhållit hälften var. Anslaget till fackskolan för huslig

ekonomi, som i samband med sammanslagning av alla till skolan tidigare

utgående anslag av 1920 års riksdag bestämdes till 95,000 kronor, sänktes

av 1923 års riksdag till 75,000 kronor men höjdes av 1925 års riksdag till

80,000 kronor, med vilket belopp anslaget är uppfört jämväl i riksstaten

för budgetåret 1926—1927.

Fråga har under de sista åren uppstått, huruvida överproduktion av skolkökslärarinnor

föreligger eller ej. Spörsmålet togs upp av 1925 års riksdag,

som vid anmälan av sitt beslut rörande anslag till de två förstnämnda skolköksseminarierna

anförde, att dessa två seminarier enligt riksdagens mening

borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.

För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt

för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda

lärarpersonalen, utgick emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle komma

dem till del under två år framåt. Vid 1926 års riksdag var samma fråga

föremål för behandling, och framhöll riksdagen, att med hänsyn till den

otvivelaktigt förekommande överproduktionen av skolkökslärarinnor stats
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bidrag till ifrågavarande båda seminarier efter utgången av budgetåret

1926— 1927 icke syntes böra ifrågakomma.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att statsanslag till Ateneums

skolköksseminarium såväl som till Göteborgs skolköksseminarium fortfarande

skall utgå med samma belopp som hittills, eller 8,000 kronor till vartdera, samt

att statsbidraget till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala bör för budgetåret

1927— 1928 utgå med 80,000 kronor, men att viss begränsning i avseende å

kursers anordnande bör ske. Denna begränsning skulle innebära, att vid

fackskolans A-kurs elever skulle intagas blott varannan vårtermin och vid

B-kursen höstterminen 1928 och sedermera varannan hösttermin samt att

vid C-kursen antalet årligen mottagna elever skulle nedsättas från 18 till 14,

allt detta dock utan begränsning av statsbidraget.

För inskränkande av antalet särskilda anslag å riksstaten föreslås vidare,

att anslagen till samtliga tre under denna punkt omförmälda läroanstalter

sammanslås till ett anslag.

Motionsvis har yrkats, att jämväl vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala utbildningskurser för lärarinnor böra anordnas i samma omfattning

som hittills.

Den av departementschefen framlagda utredningen pekar oförtydbart därhän,

att antalet av dem, som erhållit utbildning såsom skolkökslärarinnor,

för närvarande är avsevärt större än som motiveras av efterfrågan på sådana

lärarinnor. Frågan om överproduktion av skolkökslärarinnor har, såsom ovan

erinrats, förut uppmärksammats av riksdagen, och riksdagen har såsom ett

medel att hämma denna överproduktion pekat på indragning av två skolköksseminarier,

nämligen Göteborgs skolköksseminarium och Ateneums

seminarium i Stockholm. Departementschefen har, såsom framgår av statsrådsprotokollet,

ansett en annan väg böra följas, i det att han förordat att

med bibehållande av skolköksseminariernas antal en begränsning av elevantalet

skulle ske vid den tredje och största utbildningsanstalten, fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala.

Av det ovan anförda framgår, att riksdagen under två på varandra följande

år med styrka givit uttryck åt den uppfattningen, att med hänsyn

till överproduktionen av skolkökslärarinnor de båda seminarierna i Stockholm

och Göteborg icke borde efter utgången av innevarande budgetår ifrågakomma

till erhållande av statsbidrag. Denna grundsyn på det föreliggande

problemet vidhåller riksdagen alltjämt. Emellertid hava genom den i Eders

Kungl. Maj:ts framställning lämnade utredningen vissa upplysningar tillkommit,

som kunna föranleda tveksamhet, huru utvecklingen å förevarande område

under den närmaste framtiden kommer att gestalta sig. Vid sådant förhållande

har riksdagen ansett försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare erfarenheter

i berörda hänseende, innan ett definitivt ståndpunktstagande äger

rum beträffande spörsmålet om ytterligare inskränkning i utbildningsmöjlig
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

heterna å området i fråga. Riksdagen anser därför, att verksamheten tills

vidare bör fortgå i samma omfattning som under innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner

(I: 56 och II: 155), i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 16,000 kronor,

att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå

till styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera;

dels ock till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 80,000 kronor, att utgå under iakttagande

av vad riksdagen här ovan anfört.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor att under de

villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg, föreningen Handarbetets vänner och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Anslaget till ifrågavarande läroanstalter utgör jämväl förbudgetåret 1926—

1927 27,100 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 fördelade Eders Kungl.

Maj:t det för budgetåret 1926—1927 anvisade anslaget med 9,000 kronor

till Maria Nordenfelts, 8,800 kronor till Handarbetets vänners och Hulda

Lundins samt 9,300 kronor till Andrea Eneroths läroanstalt. Av nämnda

belopp, 8,800 kronor, skulle 4,000 kronor utgå till Handarbetets vänners lärarinnekurs

och 4,800 kronor till Hulda Lundins slöjdseminarium. Samtidigt föreskrevs

att i avseende å de sålunda beviljade statsunderstöden skulle gälla,

bland annat, att antalet nyintagna elever vid vart och ett av seminarierna

finge under arbetsåret 1926—1927 uppgå till sammanlagt högst 25.

Departementschefen framhåller nu, att det är tydligt, att beträffande bandarbetslärarinnor

disproportion föreligger i avseende å tillgång och efterfrågan

och att ytterligare begränsningsåtgärder synas erforderliga. Departementschefen

ansluter sig härvid till ett av skolöverstyrelsen framställt förslag

om en ytterligare begränsning i antalet nyintagna elever vid de olika

seminarierna, och föreslås som maximiantal 16 vid varje seminarium, dock

utan att det utgående statsbidraget härigenom skulle nedsättas.

Riksdagen vill för sin del ifrågasätta lämpligheten av att fortfarande med statsanslag

understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande

av statsbidrag till nuvarande storlek endast begränsa elevantalet. En dylik

anordning synes icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

om allmänna medel, och en annan form för understödsverksamlieten torde

därför höra sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratagas. Riksdagen

förutsätter emellertid, att en fullständig utredning i ämnet varder

förelagd nästa års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter

lärer böra tagas under förnyad omprövning. Vid sådant förhållande

har riksdagen nu icke velat motsätta sig bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Under framhållande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

handarbete för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 27,100

kronor, att under de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som

av Eders Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och

Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium i Stockholm.

131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom understöd åt

svenska skolan i Kina anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Folkundervisningen.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att

dels för överförande från och med den 1 juli 1927 av folkskoleseminariet

i Linköping på ordinarie stat såsom dubbelseminarium m. m. höja den i

det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier ingående

posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,799,070 kronor, med 4,930 kronor

till 1,804,000 kronor;

dels ock förklara, att följande i nämnda reservationsanslag ingående särskilda

poster skola höjas med nedan angivna belopp, nämligen

a) arvoden åt seminarieläkare, nu 28,000 kronor, med 1,000 kronor till

29,000 kronor;

b) arvoden åt seminariebibliotekarier, nu 10,300 kronor, med 400 kronor

till 10,700 kronor;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

c) arvoden åt biträden vid seminariernas rektorsexpeditioner, nu 7,400

kronor, med 200 kronor till 7,600 kronor.

Angående denna framställning anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr

124 sitt beslut.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att höja

den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu

207,825 kronor, med 9,675 kronor till 217,500 kronor.

Angående denna framställning anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr

124 sitt beslut.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 160,000 kronor.

Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel hava under budgetåret 1925—

1926 uppgått till omkring 164,000 kronor, varför en anslagsökning nu ansetts

påkallad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor

till 160,000 kronor.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.

Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 14,500 kronor. Den föreslagna

ökningen, 300 kronor, beror på tillkommen hyresförhöjning för rektor vid

folkskoleseminariet i Linköping.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och

Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.

137:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för beredande av

hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

138:o) Sedan 1926 års riksdag beviljat dels för anläggande av trädgård

vid folkskoleseminariet i Linköping ett belopp av 14,000 kronor och därav

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 7,000 kronor, dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker

för seminariet ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisat för samma

budgetår såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 154) föreslagit riksdagen att

dels av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet

i Linköping beviljade beloppet å 14,000 kronor anvisa för

budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet

7.000 kronor,

dels ock av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell

och böcker för seminariet beviljade beloppet å 31,000 kronor anvisa

för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet

19,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet

i Linköping beviljade beloppet å 14,000 kronor anvisat för budgetåret

1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet 7,000

kronor;

dels ock av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell

och böcker för seminariet beviljade beloppet å 31,000 kronor anvisat för

budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet

19.000 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till uppförande

vid folkskoleseminariet i Umeå av ett växthus av den storlek och

med den plandisposition, som av rektor vid seminariet föreslagits, samt i

övrigt enligt ritningar, som kunna komma att av Eders Kungl. Maj:t godkännas,

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

10,400 kronor.

Uppförande av växthus vid folkskoleseminariet i Umeå, har ansetts särskilt

behövligt med hänsyn till där rådande klimatiska förhållanden,

vilka omöjliggöra utomhusundervisning i trädgårdsskötsel och botanik under

större delen av läsåret.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till uppförande vid folkskoleseminariet i

Umeå av ett växthus av den storlek och med den plandisposition, som av

rektor vid seminariet föreslagits, samt i övrigt enligt ritningar, som kunna

komma att av Eders Kungl. Maj:t godkännas, anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 10,400 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för

ordnande av folkskoleseminariets i Luleå tomtområde anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med anledning av ett i ämnet gjort uttalande av 1919 års riksdag utarbetades

ett provisoriskt förslag till ordnande av ifrågavarande seminarietomt,

för vilket ändamål 1920 års riksdag anvisade ett belopp av 12,000

kronor. Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser ett definitivt ordnande

av semin arietomten.

Riksdagen, som icke har något erinra mot de av Eders Kungl. Maj:t

framlagda kostnadsberäkningarna, får anmäla, att riksdagen för ordnande

av folkskoleseminariets i Luleå tomtområde anvisat för budgetåret 1927—

1928 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av

lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor

av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor,

vilka lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom

om folkskolor av olika slag inom Sverige, har riksdagen på extra stat för

vartdera av åren 1918—1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor

samt för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Sedermera har

anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser nu ifrågavarande anslags

återupptagande å riksstaten enligt samma förutsättningar och grunder, som

gällt för tidigare anslag av förevarande art.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna företagas

för att inhämta kännedom om folkskolor av olika slag inom Sverige,

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att

utgå i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå

enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att statens småskoleseminarium i Lycksele skall från och

med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie stat och följaktligen lärarpersonalen

vid seminariet åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens

småskoleseminarier i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande

rektor vid seminariet skall utgå med det belopp och på det sätt, Eders

Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

dels föreskriva, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner skola

gälla de villkor och bestämmelser, som innehållas i kungörelsen den 22 juni

1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens

småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m. med däri sedermera

gjorda ändringar;

dels förklara, att eu var, som med eller efter ingången av juli månad 1927

tillträder ordinarie befattning vid statens småskoleseminarium i Lycksele,

skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

dels ock för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie stat från

och med den 1 juli 1927 höja det ordinarie reservationsanslaget till statens

småskoleseminarier, nu 127,600 kronor, med 42,400 kronor till 170,000

kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 uppfört med ett belopp av 127,600 kronor.

Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten

tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen

seminarierna i Haparanda och Murjek. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

skulle, huvudsakligen på grund av minskat antal stipendier, en sänkning

av de för dessa seminarier beräknade anslagsmedlen kunna vidtagas med

4,000 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Lycksele utgår för budgetåret 1926—1927 av extra anslagsmedel ett belopp

av 67,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att detta seminarium

skulle uppföras på ordinarie stat, och beräknas kostnaden härför för budgetåret

1927—1928 uppgå till 60,600 kronor, vilket innebär en minskning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SA. TI

av 6,400 kronor i förhållande till det nu utgående extra anslaget. Anslagsbehovet

för statens ordinarie småskoleseminarier för budgetåret 1927 1928

skulle alltså utgöra 184,200 kronor. Då emellertid vid utgången av budgetåret

1925—1926 å det ordinarie anslaget till statens småskoleseminarier

förefanns en reservation av omkring 36,300 kronor, har det synts departementschefen

tillräckligt, om anslagets belopp för budgetåret 1927—1928 bestämmes

till allenast 170,000 kronor, innebärande en höjning med 42,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:s förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att statens småskoleseminarium i Lycksele skall från och

med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie stat och följaktligen lärarpersonalen

vid seminariet åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens

småskoleseminarier i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande

rektor vid seminariet skall utgå med det belopp och på det sätt,

Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner

skola gälla de villkor och bestämmelser, som innehållas i kungörelsen den

22 juni 1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m. med däri sedermera

gjorda ändringar;

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av juli månad

1927 tillträder ordinarie befattning vid statens småskoleseminarium i Lycksele,

skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser

;

dels ock för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie stat från

och med den 1 juli 1927 höjt det ordinarie reservationsanslaget till statens

småskoleseminarier, nu 127,600 kronor, med 42,400 kronor till 170,000

kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium i Hagaström

skall från och med den 1 juli 1927 åtnjuta avlöning i likhet med

lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 36,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i

Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,800 kronor, varav avsetts för seminariet i Lycksele

67,000 kronor och för seminariet i Hagaström 33,800 kronor.

Riksdagen har under nästföregående punkt anmält sitt beslut, att seminariet

i Lycksele den 1 juli 1927 skall överföras på ordinarie stat. Ifråga
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varande extra anslag skulle således för budgetåret 1927—1928 endast avse

seminariet i Hagaström.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning för nu ifrågavarande seminarium

avser genomförande av full likställighet i löneavseende mellan lärarna

vid seminariet i Hagaström och lärarna vid seminarierna i Haparanda

och Murjek.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

förty anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium i Hagaström

skall från och med den 1 juli 1927 åtnjuta avlöning i likhet med

lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 36,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen medgiva,

att för ordnande av tomtområdet vid småskoleseminariet i Lycksele må

av det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier utgå

ett belopp av högst 4,000 kronor.

På sätt riksdagen under punkt 143 erinrat, förefunnos å ifrågavarande

anslag vid slutet av budgetåret 1925—1926 vissa reservationer; mot dessas

tagande i bruk för nu ifrågasatt ändamål har riksdagen icke något att

erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att för ordnande av

tomtområdet vid småskoleseminariet i Lycksele må av det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier utgå ett belopp av högst

4.000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till

ändrings- och reparationsarbeten vid statens småskoleseminarium i Hagaström

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

20.000 kronor.

De ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka såväl av byggnadsstyrelsen

som av departementschefen befunnits oundgängligen nödvändiga,

avse huvudsakligen, i överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet intaget

förslag, inrättande av gymnastiksal och ändring av vissa bostadsrum till

lärosalar samt anordnande av trappförbindelse för undvikande av eldfara.

För riksdagens vederbörande utskott har företetts ett från det i statsrådsprotokollet

omnämnda något avvikande förslag, vilket skulle inom ramen

för det äskade anslaget bättre tillgodose behovet av erforderliga ändringsoch

reparationsarbeten. Därest ett genomförande av detta sistnämnda förslag

skulle befinnas ändamålsenligt, har riksdagen mot detsamma intet att

erinra. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till ändrings- och repa
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

rationsarbeten vid statens småskoleseminarium i Hagaström anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 330,000

kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:4 och II: 11,

har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att de statsbidrag, som för

närvarande utgå till Norrbottens läns landstings seminarium i Öjebyn,

måtte till den del, som svarar mot de anställda ordinarie lärarnas avlöning,

få utgå, även om seminariet med hänsyn till läraröverskottet nedlägges.

Beträffande vad såväl Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit

som i nämnda motioner yrkats anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 120, sitt beslut.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

nu 90,000 kronor, med 18,000 kronor till 72,000 kronor.

På grund av den minskning av elevantalet vid dessa seminarier, som

under de senaste åren ägt rum dels genom indragning av parallellklasser

och dels genom minskning av klassernas. storlek, har en minskning av anslaget

till ifrågavarande ändamål nu kunnat ifrågasättas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 90,000 kronor, med

18,000 kronor till 72,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier.

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1927—1928 utgå med 3U av det belopp, som må tillkomma

motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

150:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl.

Maj it kan finna gott föreskriva.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen, att till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (1: 96 och II: 151), däruti hemställts,

att riksdagen för sin del ville besluta,

att 7 konsulenter må tillsättas för undervisning i gymnastik med lek och

idrott vid folkskolorna m. fl. läroanstalter med de uppgifter och den löneställning

i övrigt, som av gymnastiksakkunniga föreslagits;

att för ändamålet måtte såsom ordinarie anslag anvisas dels till avlöning

åt 7 konsulenter 37,100 kronor, dels till expenser 3,500 kronor, eller sammanlagt

40,600 kronor;

att vid bifall till motionen det av Eders Kungl. Maj:t till gymnastikinspektörerna

på åttonde huvudtiteln upptagna anslaget måtte utgå; samt

att riksdagen ville medgiva, att tillfällig löneförbättring tillerkännes dessa

konsulenter enligt samma grunder, som kunna komma att av riksdagen

beslutas för folkskolinspektörerna.

I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret 1926

—1927 att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes. Förslag

till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen har framlagts av

de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående verksamheten

vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande

frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kan emellertid, enligt vad

departementschefen upplyst, icke göras till föremål för någon Eders Kungl.

Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då den vidare beredning av ärendet,

som härför är erforderlig, icke kan medhinnas. Anslaget till gratifikationer

har därför alltjämt befunnits behövligt.

Motionsledes har nu hemställts om genomförande i viss begränsad, av

skolöverstyrelsen förordad omfattning av de gymnastiksakkunnigas förslag

beträffande gymnastikkonsulenter.

Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna

in. fl. läroanstalter är ett spörsmål, som sedan länge dryftats och varit före
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

mål för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,

senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen

beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks

fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för

önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin

lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett

större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Eders Kungl. Maj:ts

prövning, anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som

kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter

dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda

sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och

har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig höra

bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatta anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret

1927—1928.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, till gratifikationer åt de

för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda

inspektörerna för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

20.000 kronor, att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t

bestämmas.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

47.850.000 kronor, med 500,000 kronor till 48,350,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen rörande

anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1927—1928 gjord

beräkning, vilken verkställts efter samma grunder som tillämpats beträffande

beräkningen av motsvarande anslag för löpande budgetår. Departementschefen

har dock räknat med ett anslagsbehov, som är 150,000 kronor lägre

än det skolöverstyrelsen föreslagit.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor, nu 47,850,000 kronor, med 500,000 kronor till

48.350.000 kronor.

154:o) Eders Kungl. Maj-.t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, nu 430,000 kronor, med 36,000 kronor till 466,000 kronor.

Totalutgiften under ifrågavarande anslagstitel har för budgetåret 1925—

1926 beräknats till i runt tal 456,650 kronor. Då vidare det första med

bidrag av statsmedel uppförda skolhemmet i de finsktalande gränsförsamlingarna

väntas kunna träda i verksamhet hösten 1927, har det befunnits

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

erforderligt att i utgifterna under ifrågavarande anslag för budgetåret 1927

—1928 medräkna jämväl statsbidrag till skolhemmets drift, vilket bidrag

departementschefen beräknat till högst 9,280 kronor. Ökningen i anslagsbehovet

har slutligen avrundats till 36,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, nu 430,000 kronor,

med 36,000 kronor till 466,000 kronor.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

På grundvalen av ett av 1919 års lappkommitté avgivet betänkande framlade

Eders Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag förslag till ändringar i gällande

bestämmelser rörande nomadskoleväsendet. I anledning härav beslöt riksdagen,

som i huvudsak icke hade något att erinra mot vad i ärendet förekommit,

att uppföra ifrågavarande anslag med dess nuvarande belopp,

160,000 kronor.

Den nu begärda anslagsökningen avser att låta den föreslagna nya organisationen

av nomadskoleväsendet i huvudsak träda i full tillämpning från

och med budgetåret 1927—1928.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu 160,000 kronor, med 40,000

kronor till 200,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att—med

uteslutande av de nu i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie

förslagsanslagen till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling och till avlönande

av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom samma församlingar

— i stället därstädes under rubriken: Vissa avlöningsförmåner för

lärare samt för föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning ävensom i Överkalix

församling uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 71,000 kronor.

Till bestridande av särskilda lönetillägg till lärare och lärarinnor vid egentliga

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor inom lappmarksförsamlingar

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt i

Överkalix församling i Norrbottens län uppfördes enligt beslut av 1919 års

riksdag i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag å 47,000 kronor, vilket anslag

alltsedan utgått med oförändrat belopp. Enligt budgetredovisningarna hava

utgifterna för här ifrågavarande ändamål under de tre senaste budgetåren

utgjort i runt tal 60,000 kronor för år. Vidare finnes i riksstaten uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till avlönande av föreståndarinna för skolhem

eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i Överkalix församling, vilket anslag är upptaget till 11,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu dels en höjning av det för ifrågavarande

särskilda lönetillägg beräknade beloppet till 60,000 kronor, dels ock

en sammanslagning, på förut i liknande fall anförda skäl, av de båda anslagen

till ett gemensamt anslag.

Mot den ifrågasatta anslagsökningen har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar den föreslagna sammanslagningen av anslagen hänvisar

riksdagen till vad riksdagen under punkt 4 här ovan i motsvarande fall anfört;

enligt riksdagens mening böra de båda anslagen allt fortfarande hållas

i sär såsom särskilda anslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till särskilt

lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i Överkalix församling, nu 47,000 kronor, med 13,000 kronor till

60,000 kronor;

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till avlönande

av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, 11,000 kronor,

med oförändrat belopp.

158:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget å 10,600

kronor till Skytteanska lappfolkskolan i Tärna — därstädes för Skytteanska

skolan i Tärna uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 18,500 kronor.

I riksstaten är uppfört ett ordinarie förslagsanslag till Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna, vilket anslag för budgetåret 1926—1927 är upptaget

med 10,600 kronor. Denna skola, som helt uppehälles på statsverkets bekostnad

och är avsedd i främsta rummet för barn av bofasta lappar men

i mån av utrymme även för Tärna församlings övriga barn, är organiserad

såsom en folkskola med tre årsklasser. Enligt ett av 1926 års riksdag godkänt

förslag till ombildning av läroanstalten skulle skolan förändras till en

folkskola av första B-formen och det nuvarande barnhemmet ändras till ett

skolhem, avsett för 40 barn. I samband härmed beviljade riksdagen medel

för ny- och ombyggnader vid skolan samt för anskaffande av nya inventarier.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu genomförande av den beslutade

omorganisationen från och med början av läsåret 1927—1928, vid vilken tidpunkt

ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas bliva färdiga. I samband

härmed har föreslagits en ändrad benämning å skolan.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen — med uteslutande av det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget å 10,600 kronor till Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna — därstädes för Skytteanska skolan i Tärna uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 18,500 kronor.

159:o) Sedan 1926 års riksdag för ny- och ombyggnader vid Skytteanska

lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya inventarier till densamma

beviljat ett belopp av 140,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret

1926—1927 såsom extra reservationsanslag 75,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen att av förenämnda utav

1926 års riksdag beviljade belopp av 140,000 kronor för budgetåret 1927

—1928 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade

beloppet av 140,000 kronor till ny- och ombyggnader vid Skytteanska

lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya inventarier till skolan

för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden

65,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 150,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå enligt av Eders Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

I61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie anslaget till beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av

fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste gränsorter,

under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, med oförändrat belopp 200,000 kronor.

Eders Kungl. Maj ris förslag avser allenast förkortande av rubriken för

ifrågavarande anslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört ifrågavarande

ordinarie anslag under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, med oförändrat belopp 200,000 kronor.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag

för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

163:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna

barn i skolåldern beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag

av 23,000 kronor.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola, nu 2,880,000 krouor, med 180,000 kronor

till 3,060,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av anslaget är betingad av att detsamma överskridits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 2,880,000

kronor, med 180,000 kronor till 3,060,000 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål

i egentlig folkskola, nu 350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000

kronor.

Den ifrågasatta anslagsökningen är jämväl i detta fall föranledd därav,

att anslaget under senaste budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu

350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Å anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1925—

1926 uppgingo till 43,625 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för

ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1927—1928.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—

1928 upptagit det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m’ m. för folkskolor utan angivet belopp.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 15,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 13,600 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning

åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6,000 kronor, i Hamburg mod högst 2,700 kronor och i Paris med högst

2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,940,000 kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000 kronor.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är

beroende på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har

riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 3,940,000

kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000 kronor.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till

utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor att utgå enligt Eders

Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Av 1926 års riksdag anvisades för ändamålet ett anslag av 125,000 kronor,

avsett att jämte ett beräknat överskott å 5,000 kronor användas för

liknande kurser under år 1927. Enligt vad departementschefen upplyst, hava

å de medel, som stått till förfogande för ifrågavarande kurser under år 1926,

uppkommit ett överskott av allenast 3,300 kronor eller omkring 2,000 kronor

mindre än som tidigare beräknats. Då för 1927 års kurser dessutom

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

finnes disponibelt anslaget för budgetåret 1926—1927 å 125,000 kronor, xnen

kostnaderna för dessa kurser uppskattats till 132,000 kronor, har man icke

ansett sig kunna räkna med något överskott att användas för 1928 års

kurser. På grund härav har det befunnits erforderligt att bestämma anslaget

för budgetåret 1927—1928 till det nu föreslagna beloppet.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 134,500

kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att, med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu upptagna ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd vid högre folkskolor, öka det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med

70,000 kronor till 960,000 kronor.

I riksstaten hava sedan flera år varit uppförda två ordinarie anslag till

högre folkskolor, nämligen ett förslagsanslag: understöd åt högre folkskolor,

nu 890,000 kronor, samt ett förslagsanslag: anordnande av slöjd vid

högre folkskolor, nu 70,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast ett sammanförande av dessa

båda anslag till ett gemensamt anslag.

Riksdagen hänvisar till vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört,

varav framgår, att riksdagen funnit lämpligt att jämväl i detta fall fortfarande

hålla anslagen i fråga åtskilda i riksstaten.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels i riksstaten för budgetåret 1927—•

1928 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor

med oförändrat belopp, 890,000 kronor; dels ock i riksstaten för budgetåret

1927—1928 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av

slöjd i högre folkskolor med oförändrat belopp, 70,000 kronor.

171:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) har riksdagen

till anordnande av så kallade folkhögskolekurser i Härjedalen

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå

i enlighet med de villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. tf

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

173:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen
dels

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, medgivit,

att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1927—1928 för anskaffandeav

lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

bestämmer, utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

175:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

176:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

178:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 45,000

kronor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att för anordnande

av en servisledning från Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag å 4,600 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då institutet ej längre såsom hitintills kan erhålla nödig elektrisk energi

från statens järnvägars ledningsnät, har en institutets anslutning till Stockholms

stads elektricitetsverk befunnits påkallad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för anordnande av en servisledning från

Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

å 4,600 kronor.

180:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av

7,000 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

anslag av 6,600 kronor.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m.

m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra anslag av 10,500 kronor.

För innevarande budgetår utgår detta anslag med 9,800 kronor. Den

nu begärda ökningen hänför sig dels till ökade kostnader för fastighetens

underhåll, dels till nödvändigheten att anordna två gymnastikavdelningar

och dels till en mindre höjning i diverse avlöningar åt personal vid materialdepån.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 10,500 kronor.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) förslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en

korgmakeriavdelning anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 10,600 kronor.

För budgetåret 1926—1927 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen är föranledd

därav, att utrustningsbidrag till avgående elever beräknas vart tredje år för

nämnda avdelning, då kursen avses vara avslutad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i Kri
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A .

stinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,600 kronor.

183:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

184:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av

extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra

anslag av 11,500 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till

understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Anslaget utgör för löpande budgetår 20,000 kronor.

Vid beräknandet av kostnaderna för skolans verksamhet och av statsunderstödets

storlek hade man utgått från att skolans elevantal skulle utgöra

högst 14. Inträdesansökningarna till skolan hava emellertid ökats och antalet

elever för innevarande arbetsår beräknas nu till 24. Av departementschefen

anses önskvärt, att skolan må kunna bereda tillträde till undervisning

åt ett större elevantal.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för

blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000

kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäl föreskriva.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter med

oförändrat belopp 1,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är numera avsett till vikarier för samtliga lärare

vid ifrågavarande anstalter, ordinarie såväl som extra ordinarie. I de Eders

Kungl. Maj:ts förslag, vilka legat till grund för riksdagens beslut i ämnet,

talas emellertid allenast om vikarie för lärare, som åtnjuter tjänstledighet på

grund av sjukdom.

Departementschefen har nu, såsom framgår av statsrådsprotokollet, uttalat

sig för önskvärdheten av att anslaget för framtiden må användas även till

vikarie för lärare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet av annan anled
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

ning än sjukdom. Med hänsyn till att dylika fall äro relativt sällsynta, har

någon höjning av anslaget icke på grund härav ansetts erforderlig.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot vad i ovan angivna hänseende

anförts, får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927

—1928 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande av

vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter med oförändrat belopp

1,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare, nu 5,000 kronor, med 1,500 kronor till 6,500 kronor.

Den ifrågasatta anslagsökningen är föranledd därav att anslaget under

senaste budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare, nu 5,000 kronor,

med 1,500 kronor till 6,500 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till

understöd åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat såsom reservationsanslag

beviljat medel till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt

blindlärare. Efter ingången av år 1923 hava ifrågavarande anslag dock

endast fått användas till understöd åt blindlärarelever. För budgetåret 1924

—1925 utgick anslaget med 1,800 kronor. Då besparingar å anslaget uppkommit,

blev på Eders Kungl. Maj:ts förslag något särskilt anslag för nu ifrågavarande

ändamål icke upptaget i riksstaten för budgetåren 1925—1927.

Förefintliga reservationer å anslaget hava nu tagits i anspråk i sådan utsträckning,

att anslagets återupptagande befunnits erforderligt.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,

får anmäla, att riksdagen till understöd åt blindlärarelever anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

189:o) I enlighet med Edert Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

190:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra

anslag av 100,000 kronor, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser.

Eders Kungl. Maj it kan finna gott föreskriva.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Yrkesundervisningen.

191 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att dels

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 483,000 kronor,

dels ock medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna

må för budgetåret 1927—1928 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor

och bestämmelser Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande

belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 15,000 kronor,

c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna 6,300 kronor,

d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000 kronor.

Vid tekniska läroverket i Örebro har från och med läsåret 1921—1922

varit inrättad en merkantilt-teknisk linje, vars tillkomst möjliggjorts genom

anvisande av ett extra anslag till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid läroverket. Anslaget har alltsedan sin tillkomst utgått med 24,000

kronor.

Riksdagen, som inhämtat, att eleverna i första klassen av ifrågavarande

läroanstalt under innevarande läsår äro 66, fördelade på fyra parallellavdelninear,

förutsätter, att i de klasser, där med hänsyn till den merkantilttekniska

linjen differentiering på avdelningar ej äger rum, uppdelning av

parallellavdelningar ej sker i annan mån än då sådant författningsenligt

påkallas. Mot Eders Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehovet har riksdagen

icke något att erinra.

Till laboratorieutrustning vid läroanstalten har riksdagen anvisat 10,000 kronor.

För uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

har under en följd av år utgått extra anslag, för budgetåret 1926—

1927 med ett belopp av 6,300 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt anvisande av medel för

ifrågavarande ändamål har riksdagen icke något att erinra.

1921 års riksdag beviljade ett extra anslag å 30,000 kronor till anskaffande

av undervisningsmateriell och utrustning av ett maskinlaboratorium vid

tekniska fackslcolan i Eskilstuna. Ifrågavarande laboratorieutrustning var

vid ingången av år 1923 anskaffad och tagen i bruk. Den nu gjorda framställningen

avser komplettering av denna utrustning.

Riksdagen har ej heller funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag i denna del.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 483,000 kronor;

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna

må för budgetåret 1927—1928 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor och

bestämmelser Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 24,000 kronor;

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000 kronor;

c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna 6,300 kronor;

d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000 kronor.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

att utgå enligt av Eders Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och

med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 135,000 kronor

att utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhanda

håller erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och

Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 135,000 kronor, att utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för

undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst

eu tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de

villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

195:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning, nu 875,000 kronor, med 50,000 kronor till 925,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning utgör för budgetåret 1926—1927 875,000 kronor. Det

tidigare till beredande av särskild arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande

läroanstalter anvisade extra anslaget bar från och med budgetåret

1924—1925 icke uppförts i riksstaten. I samband med sitt beslut i fråga

om anslag för berörda ändamål för sistnämnda budgetår fastställde riksdagen,

i enlighet med Eders Kungl. Majds förslag, i vissa avseenden ändrade

grunder för beviljande av statsunderstöd till de läroanstalter, varom här är fråga.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928 hemställde skolöverstyrelsen

dels om ökning av nämnda ordinarie förslagsanslag till 1,060,000 kronor,

därvid 30,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd till arvoden

åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om beviljande av

ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor till beredande av arvodesförhöjning

åt lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning. Sedermera avgav

överstyrelsen förslag rörande de grunder, enligt vilka statsbidrag borde utgå

till rektorsarvoden. Förslaget går ut på att bidraget ej skulle få överstiga

1.000 kronor för varje särskild rektorstjänst och ej heller 2/s av hela det

utgående arvodet. Bidragsbeloppet skulle inom nu angivna ram i varje

särskilt fall bestämmas av överstyrelsen.

Departementschefen har ansett, att understöd åt ifrågavarande läroanstalter

även för budgetåret 1926—1927 bör utgå enligt de av 1924 års riksdag

bestämda grunder och följaktligen icke anslutit sig till skolöverstyrelsens

förslag i vad det avser statsunderstöd till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning

åt lärare vid dessa anstalter. Även med en fortsatt tillämpning

av nu gällande grunder för understöds utgående har emellertid en förhöjning

av det ordinarie anslaget med 50,000 kronor ansetts ofrånkomlig.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

875.000 kronor, med 50,000 kronor till 925,000 kronor.

197:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja

det ordinäre anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 650,000, kronor, med 25,000 kronor till 675,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

utgjorde för vartdera av budgetåren 1924—1926 625,000 kronor och

utgår för innevarande budgetår med 650,000 kronor. I likhet med vad

som var fallet med de kommunala anstalterna för yrkesundervisning har

det tidigare utgående extra anslaget till arvodesförhöjning åt lärare icke

upptagits i riksstaten för nämnda budgetår.

I sina an slagsäskanden för budgetåret 1927—1928 har skolöverstyrelsen

hemställt dels om förhöjning av ifrågavarande ordinarie anslag till 770,000

kronor, därvid 20,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd

till arvoden åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om

anvisande av ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor till beredande av

arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Lika litet som i fråga om de kommunala yrkesundervisningsanstaltema

har departementschefen ansett sig beträffande de enskilda kunna tillstyrka

något anslag till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning åt lärare. Vad

angår det ordinarie anslaget, har en förhöjning befunnits nödvändig.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har höjt det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning, nu 650,000 kronor, med 25,000 kronor till 675,000

kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet

med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda, kommunala och enskilda

skolor för husmodersutbildning.

Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning

beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1926—1927 anvisades för

ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att utsträcka understödet att

omfatta även elever vid kommunala skolor för husmodersutbildning. Någon

anslagsökning i anledning härav har icke befunnits erforderlig.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot förslaget, får anmäla,

att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag

av 25,000 kronor, att i enlighet med nu gällande grunder utgå som understöd

till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala

och enskilda skolor för husmodersutbildning.

199:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande

av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stock
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

holme stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år,

för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) bär riksdagen

såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1

juli 1927—30 juni 1928 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och

Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra anslag av 46,590 kronor,

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda

anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

201:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 217) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1927—

1928 ett extra anslag av 10,325 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål

och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor,

som under punkt 217 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1927 angivits.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till en yrkespedagogisk

centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av

Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning till nu

tillämpade grunder, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu

500,000 kronor, med 40,000 kronor till 540,000 kronor,

dels ock medgiva, att av förenämnda anslag må för budgetåret 1927—

1928 utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion

från landsbibliotek.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdadens skrivelse Nr 8 A. 91

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, får

anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu

500.000 kronor, med 40,000 kronor till 540,000 kronor,

dels ock medgivit, att av förenämnda anslag må för budgetåret 1927 1929

utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättniug vid biblioteksinspektion

från landsbibliotek.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 221) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Majrt fastställda villkor användas högst 25,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst

8.000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem

havda resekostnader för föreläsare,

dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 222) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 26,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för

bestridande av dess organisations- och administrationskostnader anvisat för

budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 26,000 kronor, att utgå i den mån

förbundet visar sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll

bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universi

teten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunder
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden

1 juli 1927—30 juni 1928 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor,

varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds

universitet, att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp

som statsbidraget, samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t

må finna skäl föreskriva.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till

anordnande av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1: 94), däruti hemställts bl. a., att riksdagen måtte besluta,

att till anordnande av universitetscirklar i överensstämmelse med i motionen

angivet förslag till bestämmelser för medlens användning för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,000 kronor,

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders Kungl. Maj:ts

förslag och ovannämnda motion (1: 94), till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t finner gott meddela.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1927 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för

allmänheten, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1927 eller senare vid

Göteborgs högskola anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att dels till

undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 168,500 kronor att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders Kungl.

Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål med

högst de av departementschefen angivna belopp;

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. av sagda medel må,

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och

revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 161,500

kronor.

Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av en av departementschefen

i statsrådsprotokollet införd sammanställning, här intagen å sid. 94.

Ovannämnda av departementschefen tillstyrkta anslag uppgå till sammanlagt

168,500 kronor, och Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en

anslagsökning med 7,000 kronor i förhållande till innevarande budgetårs

anslag till samma ändamål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 168.500 kronor,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen

under punkt 226 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

1927 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp;

dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. av sagda medel må,

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och

revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsnings - och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet

med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 120,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

211:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande av

nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 228 och 229 angivits samt

till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret 1927-—

1928 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor, att ställas till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att till

understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Anslagets ändamål

För

1926-1927

beviljat

anslag

Kronor

För 1927—1928

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande under år 1928 av en social fortbild- ningskurs för lärare m. fl................

40,000

40,000

2) Anordnande under år 1928 av en allmän ut- bildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för under- visnings- och upplysningsverksamheten för nyk- terhetens främjande (»Tirfing, tidskrift för nykter- hetBfrågans studium»)..................

3,500

3,500

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsun- dervisning verksamhet .................

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för

nykterhetsundervisning bibliotek...........

1,000

1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps repre- sentantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet .

12,000

12,000

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska

nykterhetssällskapet, verksamhet............

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0. G. T.

studie- och ungdomsverksamhet............

26,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet................

6,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet...................

9,000

9,000

11) Främjande av nykterlietsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet................

3,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms hel- nykterhetsförbunds verksamhet............

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet............

3,000

3,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet........................

4,500

4,500

15) Främjande av Järnvägsmännens helnykterhetsför- bunds verksamhet....................

1,000

1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsför- bunds verksamhet...................

1,000

1,000

17) Bidrag till uppehållande av internationella byråns

i Lausanne för alkoholismens bekämpande (Bureau

international contre 1’alcoolisme) verksamhet . . .

1,500

2,500

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde

konsulenten för nykterhetsundervisning och nyk- terhetsupplysning ....................

3,000

3,000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet

anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag å 67,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner (1: 57 och 11:82), däruti hemställts, att riksdagen

ville med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av förut utgående

extra anslag till understöd åt orkesterföreningar uppföra nämnda

anslag i riksstaten för budgetåret 1927—1928 med 57,000 kronor;

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner, 1: 57 och II: 82, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt föreningar,

som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion

av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra anslag å 57,000 kronor.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) bär riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1927—1928 beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen

dels förklara, att anlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementet

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid

statens biografbyrå, dock att därvid följande särskilda bestämmelse skall

lända till efterrättelse:

Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen av eller vara

anställd i företag för upptagning av biograffilmer eller uthyrning eller försäljning

av sådana filmer;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens biografbyrå

på följande sätt:

Befattningshavare Lönegrad

1 chef, tillika granskningsman.............B 29

1 granskningsman..................... B 26

1 kontorist........................... B 10

2 maskinister .........................B 10

1 kassör............................. B 8

1 maskinist, tillika vaktmästare............B 7

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1927 förordat förslag till avlöningsstat för statens biografbyrå

;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels besluta, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare vid biografbyrån

den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning å byråns stat, som svarar

mot den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans

placering i löneklass avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om

det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie

innehavare av sistnämnda tjänst;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och

32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till

avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet omförmälda

kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt den i 29 § av

avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §

avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,

Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den

i staten upgtagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: Statens biografbyrå

uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 76,000 kronor att direkt utgå

av avgifter för granskning av biografbilder;

dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må

i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som

Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

Till biografbyrån är för innevarande budgetår anvisat ett extra anslag av

61,500 kronor att utgå av inflytande avgifter för granskning av biografbilder.

Den nu gällande staten för biografbyrån är av följande lydelse.

Stat.

1 ordinarie granskningsman......................

2 » granskningsmän......................

skolande* för var och en av granskningsmännen 4,000

kronor anses motsvara lön samt 2,000 kronor tjänstgöringspenningar;
personligt

lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

G. Bjurman................................

byråföreståndaren, tilläggsarvode..................

personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

R. G:son Berg..............................

personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

G. Montelin................................

kronor 6,000: —- » 12,000: —

» 1,000: —

> 1,000: —

» 500: —

» 500:—

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97

extra granskningsman, arvode förslagsvis...........kronor 940: —

ordinarie granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis » 1,800: —

extra granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis > 300: —

militär extra granskningsman för armén, arvode förslagsvis » 400: —

militär extra granskningsman för marinen, arvode förslagsvis » 400: —

kassörska.................................. > 1,960: —

skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 500 kronor

tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;

personligt arvodestillägg till kassörskan Lisa Sandström » 790: —

skolande härav 390 kronor anses motsvara lön och 400

kronor tjänstgöringspenningar;

1 kontorist................................. » 2,160: —

skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 750 kronor

tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg;

personligt lönetillägg till kontoristen E. Carlgren...... » 580: —

3 maskinister........................ » 6,480: —

skolande för var och en av dessa maskinister 1,260

kronor anses motsvara lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar

och 150 kronor ortstillägg;

personligt lönetillägg till maskinisten A. Hagberg...... » 580: —

arvode till biträdande personal, hyra m. m. förslagsvis. . » 24,110: —

Summa kronor 61,500: —

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär överflyttande av biografbyrån

å ordinarie stat och i samband därmed lönereglering för den vid byrån

anställda personalen i enlighet med numera allmänt vedertagna grunder. Från

biografbyråns sida hava under de senare åren upprepade framställningar

gjorts angående lönereglering för byråns personal. Över de sålunda framkomna

förslagen till stat för byråns personal har statskontoret avgivit utlåtanden,

och har enligt den nu föreliggande framställningen departementschefen

i huvudsak anslutit sig till statskontorets i dess senast avgivna utlåtande

innefattade förslag. Mot ett överflyttande av statens biografbyrå på

ordinarie stat och en lönereglering för byråns personal har riksdagen i princip

intet att erinra.

Statskontoret har förordat den anordningen, att endast föreståndaren för

byrån skulle beredas ordinarie anställning och att granskningsmännen skulle

tillsvidare tillsättas endast på förordnande. Departementschefen har ej

kunnat finna övertygande skäl vara anförda för denna anordning, i vad

avser den ene av granskningsmännen, utan föreslagit, att denne skulle erhålla

ordinarie anställning, medan den tredje granskningsmännen skulle erhålla

arvode från anslaget till övriga utgifter för byrån. Den till uppförande såsom

ordinarie tjänst föreslagna granskningsmannabefattningen borde enligt

departementschefens förslag hänföras till lönegraden B 26. Vad beträffade

den nuvarande tjänsten som ordinarie granskningsman, vars uppförande å

ordinarie stat departementschefen ansett böra tillsvidare anstå, har det synts

departementschefen, att man borde räkna med en avlöning i 25:e löneklas
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sen, d. v. s. löneklassen närmast under lägsta löneklassen i 26:e lönegraden;

beloppet utgör 8,124 kronor.

En av granskningsmännen uppbär nu såsom föreståndare för byrån ett

arvode av 1,000 kronor. Från biografbyråns sida hade föreslagits, att chefen

skulle placeras i lönegraden B 29, medan statskontoret ansett tillräckliga

skäl härför icke vara anförda: »varken arbetets art eller göromålens omfattning»

kunde enligt statskontorets mening föranleda, att befattningen hänfördes

till högre lönegrad än B 28. Departementschefen bar emellertid föreslagit,

att biografbyråns chef hänföres till lönegraden B 29.

I likhet med statskontoret finner riksdagen försiktigheten bjuda, att av

granskningsmannabefattningarna endast den, med vilken tillika är förenad

chefskapet för byrån, varder uppförd såsom ordinarie tjänst; de båda övriga

befattningarna anser riksdagen med hänsyn till det med dem förenade

arbetet mera hava karaktär av arvodestjänster, och i allt fall torde ytterligare

någon tids erfarenhet böra avvaktas, innan beslut rörande någon av dessa

tjänster fattas.

Beträffande frågan om löneplacering för nu berörda tjänster håller riksdagen

före, att byråns chef lämpligen icke bör hänföras till högre lönegrad

än lönegraden B 28. Avlöningen till de båda övriga granskningsmännen

anser riksdagen, med hänsyn till vad nu tillkommer dem och för att vederbörande

ej skall vidkännas löneminskning, böra bestämmas till ett belopp

av 9,000 kronor för vardera.

För byråns kontorist hade statskontoret föreslagit en placering i lönegraden

B 9, medan departementschefen med hänsyn till hans nuvarande löne8tällning

föreslagit placering i lönegraden B 10. Riksdagen ansluter sig

emellertid till statskontorets förslag och anser alltså att kontoristen bör hänföras

till lönegraden B 9.

Beträffande de båda maskinisttjänsterna har såväl från Eders Kung! Maj:ts

som från statskontorets sida föreslagits lönegraden B 10. I betraktande av

de arbetsuppgifter, som tillkomma innehavarna av dessa befattningar, och

med hänsyn till den löneställning, som tillerkänts tjänstinnehavare i motsvarande

ställning vid andra statsinstitutioner, har riksdagen ansett, att

den ena av dessa befattningar bör hänföras till lönegraden B 10 och den

andra till lönegraden B 8.

Den föreslagna löneplaceringen för kassörstjänsten (B 8) samt för befattningen

som maskinist, tillika vaktmästare (B 7) har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen föreslagit

följande stat för biografbyrån:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän...............kronor 38,500: —

» » icke-ordinarie befattningshavare........ » 13,500: —

Hyra, bränsle och diverse expenser m. m............ » 24,000: -

Summa kronor 76,000

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den till grund för denna stat liggande kostnadsberäkningen har icke givit

riksdagen anledning till erinran i annat hänseende än att riksdagen med

anledning av de ändringar i Eders Kungl. Maj:ts förslag, som av riksdagen

ovan anmälts, vidtagit därav föranledda ändringar i den föreslagna

staten.

Enligt verkställda beräkningar bör anslaget till avlöningar till ordinarie

tjänstemän upptagas med 28,000 kronor. Härjämte anser riksdagen, att i

staten böra uppföras de för de båda extra granskningsmännen av riksdagen

föreslagna arvodena av 9,000 kronor; anslaget till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare torde böra bestämmas till 5,300 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen, som

i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare

vid statens biografbyrå, dock att därvid följande särskilda bestämmelse

skall lända till efterrättelse:

Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen av eller

vara anställd i företag för upptagning av biograffilmer eller uthyrning eller

försäljning av sådana filmer;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid statens biografbyrå

på följande sätt:

Befattningshavare

1 chef, tillika granskningsman........................

1 kontorist......................................

1 maskinist......................................

1 maskinist......................................

1 kassör ........................................

1 maskinist, tillika vaktmästare.......................

dels fastställt följande avlöningsstat för statens biografbyrå:

Lönegrad

. B 28

. B 9

. B 10

. B 8

. B 8

. B 7

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.

Hyra, bränsle och diverse expenser m. m.....

....... kronor

28,000: —

n...... »

18,000: —

....... »

5,300: —

24,000: —

Summa kronor

75,300: —

dels beslutat, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda

avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

dels medgivit, att, därest nuvarande befattningshavare vid biografbyrån

den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning å byråns stat, som svarar

mot den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

placering i löneklass avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om

det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie

innehavare av sistnämnda tjänst;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt den i 29

§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,

från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31

§ avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19

§ av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i

motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: Statens biografbyrå

uppfört ett ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, att direkt

utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,

må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till

befrämjande av sådana i samband med kinematografien stående ändamål,

som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1927—1928 anvisa

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria studielån

ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 4,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1927—1928 anvisa:

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. att utgå

med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett extra anslag

av 6,110 kronor,

dels ock till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost till ved,

ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 2,398 kronor.

Till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. utgår för innevarande

budgetår ett anslag av 5,810 kronor. Den föreslagna ökningen avser

att bereda böjning av den i nämnda anslag ingående posten till undervisning

i idrott från 1,200 till 1,500 kronor. Riksdagen har ansett sig höra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Förslaget om anslag till täckande av förefintlig brist har ej givit riksdagen

anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m., att utgå

med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett extra anslag

av 6,110 kronor,

dels ock till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost till ved,

ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 2,398 kronor.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) har riksdagen

till understödjande av idrotten anvisat för budgetåret 1927—1928 ett

extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1927—

1928 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

219:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 237) bär riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1927 utgivna arbeten.

220:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning (punkt

238) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1927 avsedda publikationen.

221 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1927 anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

222:o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926

—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåren 1925—1927

såsom extra anslag anvisat tillhopa 30,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 240) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 50,000 kronor,

för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisa återstoden 20,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1925 till årliga understöd

under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas

enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret 1927—1928

såsom extra anslag anvisat återstoden, 20,000 kronor.

223:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 241) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode under

tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 åt ortnamnskommitténs sekreterare med

erforderliga biträden anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

8,000 kronor.

224:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för

förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor

samt för vart och ett av budgetåren 1924—1927 6,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 242) föreslagit riksdagen att av förenämnda år

1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd åt

docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—

1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor

för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 243) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor, att på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1927 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

226:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortsatt systematisk

undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor, att utgå på de närmare villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

227:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1927

—1928 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1927—1928 anvisat:

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag

av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes

4,000 kronor, •

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1927

—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

231 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 249) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1927 anvisat

för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor

att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

232:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till försatt utgivande under år 1927 av det av riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna

verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå

på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

233:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 251) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska

tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret

1927—-1928 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

234:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1927

—1928 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1927—1928

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

236:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav anvisat

såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor och för

budgetåret 1926—1927 5,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 254)

föreslagit riksdagen att av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Eders

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskriva.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för

Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade

anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag

av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

237:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl.

Maj:t (punkt 255) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade anslag

å 5,400 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1926 till förhyrande för

en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den

zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1927—1928 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

239:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för

budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

240:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 141) har hemställts, att

riksdagen åt professor Otto Nordenskjöld ville bevilja ett anslag av 13,917

kronor 79 öre för täckande av den merutgift, som bearbetningen och utgivningen

av den svenska sydpolarexpeditionens vetenskapliga resultat dragit

med sig.

Till stöd för sitt yrkande har motionären andragit följande:

Efter att i 21/4 år ha varit borta från hemlandet återkom i januari 1904

till Sverige den av dåvarande docenten Otto Nordenskjöld ledda svenska

sydpolarexpeditionen. Denna, som uteslutande bekostats av enskilda medel

och som bl. a. omfattade 8 vetenskapsmän, utgjorde ett led i ett stort anlagt

internationellt samarbete för utforskande av sydpolens dittills nästan okända

världsdel, ett samarbete, som bestod däri, att tre expeditioner, förutom den

svenska en engelsk och en tysk, gingo ut för att från tre olika sidor tränga

fram för att undersöka detta land och samtidigt utföra observationer efter en

gemensamt avtalad plan. Sverige hade tagit på sin del de stora landområdena

söder om Sydamerika och Atlantiska oceanen, där dittills aldrig någon

människa gjort annat än tillfälliga landningar, men där nu denna expedition

tillbragt ungefär 20 månader. Företaget mötte växlande öden och stora

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

svårigheter, framträdande särskilt vid den tid, då dess fartyg förolyckats

och deltagarna måste livnära sig nästan uteslutande på vad en sparsam jakt

inbragte. Trots detta kunde de unga expeditionsdeltagarna till fullo genomföra

sitt program, och även nu, sedan under de gångna åren flera andra

lyckade expeditioner återvänt från sydpolsområdet, intager denna forskningsfärd

genom sina vunna resultat en hedrande ställning. Den hade kartlagt

dittills okända kuststräckor; dess delvis oväntade meteorologiska resultat ha

fått en allmän betydelse för klimatologien, dess zoologiska och botaniska

samlingar utgöra, trots vad som gick förlorat vid fartygets undergång, underlaget

för en inte ringa del av vad vi nu veta om sydpolstrakterna, och när

det gäller vår kännedom om den geologiska utvecklingshistorien under de

senare tidsskedena inom hela den stora del av jordklotet, som ligger söder

om 55:te_ breddgraden, bildar denna svenska expedition än i dag den enda

källan. Aven praktisk betydelse har expeditionen haft: på dess erfarenheter

byggde från början den stora valfångstindustri, som huvudsakligen med

norska fartyg bedrives i de sydliga haven och som närmast torde föranlett

England att med sitt imperium införliva dessa delar av sydpolskontinenten.

Dels därför att det ansågs mycket svårt att pressa in den tryckta redogörelsen

för hela detta stora material i någon existerande svensk vetenskaplig

publikationsserie, men också för att i någon mån vinna likformighet med de

tyska och engelska systerexpeditionerna, vilkas resultat utgåvos i särskilda

arbeten, beviljade riksdagen efter proposition av Kungl. Maj:t och på underdånig

ansökan av expeditionsledaren i maj 1904 till bearbetning och tryckning

av sydpolarexpeditionens »viktigaste resultat» ett belopp av 55,000

kronor, fördelade på fem år, 1904—1908, varvid dock som villkor uppställdes,

att expeditionens samtliga samlingar skulle som gåva överlämnas till

svenska staten.

Utöver själva anslaget beräknade man att genom försäljning av arbetet

samt räntor omkring 15,000 kronor skulle inflyta, och för bearbetnings- och

tryckningsändamål skulle alltså tillsammans 70,000 kronor vara tillgängliga.

Att emellertid även detta belopp efter dåvarande prisläge var otillräckligt

stod redan från början klart, och arbetets genomförande måste därför bero

på, huru man tolkade riksdagens medgivande, att det beviljade anslaget skulle

användas för tryckningen av expeditionens »viktigaste resultat». Det är

naturligtvis svårt att bestämma, vad härmed skulle menas: nödvändigt ansågs

det i varje fall vara, att i publikationen skulle ingå bearbetningen av

hela det material av observationer, som utförts efter avtal med de engelska

och tyska expeditionerna, och därnäst ansågs i första hand böra inflyta dels

avhandlingar, utarbetade av expeditionsdeltagarna själva, dels i första hand

beskrivningen av material från det egentliga sydpolarområdet. Att på förhand

noga beräkna omfattningen av detta material var inte lätt möjligt,

men man trodde sig kunna begränsa detsamma till omkring 3,000 trycksidor

jämte 500 tavlor och kartor. Till eu sådan publikation borde medlen efter

dåvarande prisläge ungefär kunna räcka, men någon marginal för oförutsedda

utgifter fanns inte, utan måste man i sådant fall lita till bidrag av

enskilda givare.

Att denna ekonomiska plan sedan ej visat sig fullt hållbar beror dock

mindre på felaktiga beräkningar utan på alldeles oförutsebara omständigheter.

En viss rubbning i planen, vilken dock till att börja med inte tycktes ha

någon större betydelse, inträffade, när det här, liksom det tyvärr ofta händer

med dylika publikationer, visade sig, att bearbetningen av materialet krävde

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

betydligt mera tid, än man från början antagit. Medan det hela efter beräkning

borde varit i huvudsak färdigt under år 1908, hade man först 1911

nått så långt, att den avgjort större delen förelåg i tryck, varjämte några

särskilt viktiga avhandlingar voro under förberedelse. Vid början av år 1915,

efter krigets utbrott, hade man tryckt omkring 3,600 sidor med cirka 400

tavlor, d. v. s. omfattningen var ungefär den, som från början beräknats

för hela arbetet, med ett litet överskott för texten och eu motsvarande besparing

för bilderna. Samtliga utgifter, inberäknat ett mindre belopp för

utbetalda räntor, uppgingo vid denna tid till något över 75,000 kronor,

medan inkomsterna, inberäknat försäljning samt ännu ej uppburet statsanslag

jämte därå löpande räntor, uppgingo vid denna tid till något över

69,000 kronor, vartill dock kommo ytterligare 6,000 kronor, som influtit

som gåvor från enskilda mecenater. Någon brist förelåg alltså inte då. Men

dessutom fanns såsom tillgång fortfarande en god del av upplagan osåld kvar.

och någon anledning att vid denna tid omedelbart avbryta arbetets utgivande

förelåg inte. Mot ett sådant avbrott talade särskilt den omständigheten, att

ännu några få arbeten förelågo opublicerade, vilka ovillkorligen måste räknas

till expeditionens »viktigaste», särskilt dess kartor samt det i samförstånd med

övriga samtidiga expeditioner utarbetade jordmagnetiska iakttagelsematerialet.

Villkoret för att få den ännu innestående delen av statsanslaget utbetald var

sålunda inte uppfyllt, och en hänvändelse till statsmakterna med begäran

att få avbryta utgivandet skulle under alla förhållanden varit erforderlig.

Men just 1914 hade svenska riksdagen till en ny sydpolarexpedition i särskilt

samarbete med England beviljat 135,000 kronor, och det kan väl betvivlas,

om det varit Sverige fullt värdigt att under de förhållanden, som

då förelågo, i ofullbordat skick avbryta tryckningen av ett arbete, vars utgivande

till en del motiverats med önskvärdheten att vinna likformighet

med de samverkande engelska och tyska expeditionerna, detta så mycket

mindre, som det som nämnts då inte föreföll ekonomiskt nödvändigt. Men

man beslöt å andra sidan, att hädanefter endast det absolut nödvändiga

skulle medtagas i arbetet, och i själva verket ha efter 1914 och intill år

1921, då det hela avslutades, i detta blott tryckts något över 400 sidor.

Visserligen har materialet av kartor och bilder i dessa avhandlingar varit

rätt stolt, men det kan inte betvivlas, att det under vanliga förhållanden

skulle varit fullt möjligt täcka dessa utgifter med inkomsterna från arbetets

försäljning jämte de bidrag av enskilda, som även nu i viss mån ingingo.

Att likväl utvecklingen efter denna tid, trots sålunda visad försiktighet

vid arbetets utgivande, till sist ledde till en katastrof för verkets ekonomi,

beror på kriget och den efterföljande depressionsperioden. Två omständigheter

äro därvid avgörande: dels de oerhört stegrade tryckningskostnaderna,

som under de år, det här särskilt kom att gälla, kristidsåren 1918—1920,

ofta kunde stiga våldsamt till och med under den tid tryckningen av ett

redan påbörjat arbete pågick, och dels det för en tid nästan fullständiga

avbrott i möjligheterna att försälja arbetet, som kriget vållade och som den

följande depressionstiden inte i någon större mån kunnat häva. Genom

dessa på förhand oberäknade och oberäkneliga omständigheter ha bearbetningen

och utgivningen av expeditionens vetenskapliga resultat dragit med

sig en skuld på kronor 13,917 : 79 — alldeles frånsett det räntebelopp. som

företaget dessutom haft att betala.

Det kan möjligen sägas, att arbetet fått en något större omfattning än

den från början beräknade. Men om så skulle vara, må en utvidgning

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A .

dock anses förlåtlig vid ett arbete av denna karaktär. Att utvidgandet

skulle ha fördyrats genom några onödiga kostnader kan inte påstås, och

förutom smärre översättningsbidrag ha exempelvis författarna aldrig fått

några honorar. Det är ju eljest en beklaglig företeelse, att så mycket värdefullt

expeditionsmaterial av iakttagelser och samlingar från andra svenska

forskningsfärder aldrig blivit ordentligt bearbetat, och man må ej förtänka

utgivarna, om de i detta fall, när materialets värde allt mera framträtt under

arbetets gång, gjort allt för att åtminstone dessa viktigare delar av

materialet skulle bliva utgivna i en fullständig och värdig form. Dylika

extrautgifter täcktes emellertid före krigsutbrottet genom särskilda gåvor av

enskilda givare, som överlämnat sammanlagt 7,700 kronor, och hade inte

kriget eller rättare sagt depressionstiden kommit emellan, skulle säkert också

återstående utgifter av detta slag blivit täckta på samma sätt. Att det

verkligen inte är något lyxarbete, som utgivits, framgår lätt vid jämförelse

med t. ex. motsvarande arbete från den tyska expeditionen, vars samlingar

ingalunda vore mera värdefulla än de svenska, men vars för övrigt ännu

ej fullt avslutade publikation är mer än fyrdubbelt större och mycket dyrbart

utstyrd. Men å andra sidan är även det svenska arbetet med sina sex

band, omfattande 50 monografier, drygt 4,000 sidor och ett mycket stort

antal tavlor och bilder, ett ståtligt minnesmärke över de svenska statsmakternas

intresse för en vetenskaplig expedition, som, om inte genom mängden

så dock genom värdet av de samlingar och iakttagelser den gjort, blivit

en av de viktigaste insatserna i den svenska polarforskningen och överhuvud

i svensk geografisk forskning.

Men detta resultat har vad det tryckta arbetet beträffar endast nåtts genom

ett överskridande av anslaget. Upprepade försök, som av utgivarna

gjorts att på enskild väg som gåvor anskaffa medel, ha på grund av den

ännu rådande depressionen misslyckats. Hela beloppet har därför tills vidare

förskotterats av Generalstabens litografiska anstalt, men den som i sista

hand är ansvarig för detsamma är expeditionsledaren professor Otto Nordenskjöld.

Denne har emellertid redan tidigare för genomförande av expeditionsarbetet

bragt mycket tyngande personliga offer. De för färden tillgängliga

medlen voro redan från början knappa, och förlusten av expeditionsfartyget,

som krossades i isen, innebar även direkt eu avsevärd ekonomisk

förlust. Ännu värre var det, att expeditionen härigenom tvangs att stanna

borta ett år längre än beräknat, vilket naturligtvis medförde stora utgifter.

Resultatet blev, att när expeditionen och dess deltagare återkommit till Sverige,

förelåg en brist på omkring 70,000 kronor, varav blott en liten del

senare täckts genom enskilda gåvor. Då vidare alla samlingar överlämnades

som gåva till svenska staten, var också möjligheten att genom försäljning

av dessa minska den uppkomna bristen borta. Denna har därför till största

delen fått täckas av expeditionsledaren, som härför använt samtliga genom

utgivande av den populära resebeskrivningen samt för hållna föredrag influtna

medel samt därutöver nödgats göra utbetalningar. Det måste då anses

synnerligen hårt, om han efter allt det arbete, han nedlagt på detta fält,

också skulle nödgas personligen betala så stor del av den vetenskapliga

publikationen.

Vid 1904 års riksdag, då anslaget till publikationen av den ifrågavarande

svenska sydpolarexpeditionen beviljades, redogjorde riksdagens i denna fråga

speciellt sakkunnige ledamot, professor Gerard De Geer, ganska ingående

för betydelsen av den stora expeditionens mångsidiga och rika resultat,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varför med avseende härpå kan hänvisas till hans yttrande i andra kammarens

protokoll för den 7 maj nyssnämnda år. På min förfrågan har

nämnde polarforskare också nu rörande sakens nuvarande läge lämnat följande

svar:

»Det för några och tjugu år sedan av mig i riksdagen gjorda uttalandet

om det stora värdet av de synnerligen rika resultaten från den svenska antarktiska

expeditionen under Otto Nordenskjöld hava sedan dess i fullaste

mån bekräftats.

Vid den för vårt land så hedrande internationella geologkongressen i

Stockholm år 1910 väckte de förvånande rikhaltiga och väl bevarade samlingarna

från nämnda expedition den största uppmärksamhet och beundran,

och man kan utan överdrift påstå, att intet annat land lämnat något viktigare

bidrag till kunskapen om den förut så okända antarktiska världsdelen

än det, som kom till stånd genom våra käcka unga landsmäns dådkraft,

ihärdighet och vetenskapliga duglighet under synnerligen svåra yttre förhållanden

samt utan något som helst statsbidrag.

Genom deras från början nog så djärva initiativ fick vårt land tillfälle

att jämte England och Tyskland deltaga i ett storslaget internationellt samarbete,

vari svenskarna särskilt kunnat göra sig gällande genom tillgodogörandet

av sina ingående kunskaper om det norra polarområdet.

Då sedermera de sällsynt rika resultaten trots allt lyckligt blivit inbärgade

och det gällde deras vetenskapliga bearbetning och tillgodogörande, hade den

enskilda offervilligheten redan till det yttersta anlitats, varför Nordenskjöld

som bekant hemställde om statsunderstöd. Jag har mig bekant, att han vid

beräkningen av det erforderliga beloppet kommit ganska nära den nu faktiska

slutsiffran, ehuru dåvarande ecklesiastikministern av lämplighetsskäl

ansåg sig ej kunna föreslå hela beloppet.

Nordenskjöld sökte därför också vidtaga alla tänkbara inknappningar.

Men dels befanns det, att vissa nödvändiga delar av arbetet ovillkorligen

krävde betydligt mera utrymme än som på förhand kunnat beräknas, dels

inträffade den ännu mera opåräknade kristiden med sina oerhört stegrade

tryckningskostnader och lika hastigt minskade köpkraft hos de påräknade

subskribenterna till det stora och dyrbara arbetet.

Dessa exceptionella förhållanden med hänsyn till såväl arbetets sällsynt

vetenskapliga värde som de ovanliga svårigheterna vid dess publikation torde

ställa detsamma i en klass för sig, som icke lätteligen kan komma att betraktas

såsom prejudikat.

Med hänsyn såväl härtill som till den outtröttliga energi, vilken professor

Nordenskjöld nedlagt på genomförandet av detta stora, för vårt land hedrande

företag, och även till de mycket betydande ekonomiska uppoffringar

han själv, hans familj och hans vänner redan påtagit sig för denna rent

ideella uppgift, vågar jag för min del hysa den bestämda tillförsikten till

Sveriges riksdag, att denna genom bifall till det behövliga anslaget skall

visa sin tacksamhet mot en av sina söner, som satt sitt land och dess vetenskapliga

insats i främsta rummet.

Det är utan tvivel det allmännas sak att se till, att de, som på allvar

och med duglighet egnat sitt liv åt kulturellt betydelsefull forskning och

därvid offrat egna fördelar, åtminstone skola sättas i tillfälle att utan särskilt

tyngande ekonomiska bekymmer fullfölja sin osjälviska livsuppgift.»

Riksdagen, som vid prövning av det väckta förslaget funnit särskilda skäl,

för vilka i motionen redogöres, tala för ett bifall till detsamma, har följakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ligen ansett sig böra tillmötesgå motionärens hemställan. Anslaget synes

böra avrundas till 13,918 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till professor Otto Nordenskjöld.

såsom ytterligare bidrag till kostnaderna för bearbetningen och utgivningen

av den svenska sydpolarexpeditionens vetenskapliga resultat för budgetåret

1927—1928 anvisat ett extra anslag av 13,918 kronor.

Diverse.

241 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000

kronor till 135,000 kronor.

Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—1926 meddelade

budgetredovisningen har på här ifrågavarande anslag för nämnda budgetår

uppstått en behållning av 41,588 kronor 26 öre.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000 kronor till 135,000 kronor.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000

kronor, med 20,000 kronor till 130,000 kronor.

Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—-1926 lämnade

budgetredovisningen har å ifrågavarande anslag för nämnda budgetår uppkommit

en besparing av 28,449 kronor 5 öre. Ehuru den tid, under vilken

det nya resereglementet varit gällande, ännu varit väl kort för att man

redan nu skulle kunna överblicka vilka besparingar, som genom detsamma

komme att beredas statsverket, har anslaget dock ansetts kunna minskas på

sätt nu föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000 kronor, med 20,000 kronor

till 130,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 140,000 kronor, med 35,000 kronor till 175,000 kronor.

Det nu utgående anslaget har, enligt vad departementschefen meddelat,

kunnat endast med iakttagande av den yttersta varsamhet bliva tillräckligt,

och åtskilligt utredningsarbete har på grund av den knappa medelstillgången

måst uppskjutas till nästkommande budgetår. Härtill komme, att under

den närmaste tiden de vidlyftiga utredningsarbeten, som hava sammanhang

med frågan om en förestående omreglering av det prästerliga avlöningssystemet,

måst igångsättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke bär något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 140,000 kronor, med

35,000 kronor till 175,000 kronor.

244:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

245:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 263) föreslagit riksdagen att för

beredande av tillfälbgt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare för budgetåret 1927—1928 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare i skrivelse n:r 13 anmälda beslut i

fråga om grunderna för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen,

som icke har något att erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen

för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare för budgetåret 1927—1928 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

246:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1927—1928 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 27 april 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.