Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å jäst.

1927-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1927:99, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å jäst.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 99.

3

Nr 99.

Godkänd av första kammaren den 24 mars 1927.

Godkänd av andra kammaren den 24 mars 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om

upphävande av tullen å jäst.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 23.)

Till Konungen.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 92, liar framställts förslag

om upphävande av gällande tullsats å jäst.

Enligt rubriken 151 i gällande tulltaxa drager för närvarande jäst, alla

slag, en tull av 20 öre för kilogram.

Till stöd för sitt förslag har motionären till en början anfört följande:

»Genom det övertagande av fristående jästfabriker, som under fjolårets

lopp ägt rum från svenska jästfabriksaktiebolagets sida, har en praktiskt

taget fullständig förtrustning ägt rum inom den svenska jästindustrien.

De därav följande konsekvenserna i form av höjda priser hava omedelbart

inställt sig. I dag är jästpriset 25 å 30 öre högre än för några månader

sedan, då priset var nere i cirka 65 öre. Man torde icke behöva misstaga

sig, om man antager, att prisförhöjningen huvudsakligen ägt rum för att

täcka förtrustningskostnader och högt uppdrivna värden i företagen. Förtrustningen

har ett stort allmänt intresse, emedan jästprisen öva inflytande

på brödprisen. Det torde därför vara påkallat, att av staten kräva

reglerande åtgärder, så att icke jästtrustens priser växa alltför högt över

vad som kan vara skäligt. Staten har i sin hand en Tegulator i jästtullen,

som f. n. uppgår till 20 öre per kilogram. Det kan därför vara befogat att

undersöka om icke i första hand en tullsänkning bör företagas för att motverka

redan företagen prisförhöjning och hindra den ytterligare stegring

av priset, som man kan befara.

Givetvis kan man tveka att företaga en tullsänkning för en industri, som

under en följd av år arbetat i skyddet av tull och kunnat existera på grund

av densamma. Denna tveksamhet torde emellertid endast kunna förekomma

i de fall, då indnstrien icke obehörigen utnyttjat tullskyddet. Har en

industri på grund av tullskydd förstått att tillgodose sina intressenter

på sådant sätt, att allmänheten får betala kostnaderna, torde industrien

icke kunna åberopa någon billighetsgrund för fortsatt tullskydd.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 99.

Efter eu del uppgifter rörande den svenska jästindustrien innehåller

motionärens motivering vidare följande:

»Av det anförda torde framgå, att den svenska jästindustrien, som för

cirka 20 år sodan säkerligen icke hade ett tillskjutet kapital av mera än

2,000,000 kronor, i nuvarande stund genom gratisemissioner, onaturlig höjning

av värdena och förtrustningskostnader har att förränta ett kapital,

som icke understiger 20,000,000 kronor. Kostnaderna för förräntningen uttagas

av svenska folket genom förhöjda priser. I detta sammanhang ma

erinras, att jästförbrukningen sedan år 1907 hållit sig tämligen konstant

med cirka 1 kilogram per år och individ.

För närvarande torde tullskyddet vara till fullo utnyttjat, och det synes

icke finnas skäl att antaga, att denna tendens hos jästindustrien skulle

upphöra. Vid bedömandet av jästindustriens prispolitik och vinstmöjligheter

torde även uppmärksammas, att denna industri i Sverige tidigare

hade ett bestämt övertag över jästindustrien i andra länder på grund av

de synnerligen förmånliga spritpriser, den svenska industrien betingat

sig. Alltjämt har jästindustrien i berörda avseende eu gynnad ställning,

även om de pris, som erhöllos för spriten, genom sistlidna riksdags beslut

blivit något modererade.

Vid bedömandet av skäligheten av jästtullen torde jämväl böra iakttagas,

att före världskriget det väsentliga råämnet utgjordes av spannmål.

Numera användes uteslutande melass med höga jästutbyten.

Av uppgifter i tidningspressen under sistlidna höst framgår, att svenska

jästfabriksaktiebolaget har bildat ett bolag för övertagande av ett patent

för framställande av jäst ur sulfitavfallet. En fabrik skall igångsättas

för dylik jästfabrikation med export till ändamål. Då en export förutsätter

ett pris, som ligger under världsmarknadspriset, skulle alltså det onaturliga

förhållandet kunna uppkomma, att Sverige, som exporterade jäst till

pris under världsmarknadspriset, skulle för den inhemska konsumtionen

ha ett jästpris, som på grund av tullskyddet med 20 öre överstiger vad

som med hänsyn till produktionskostnader inom landet rimligen bör betalas.

»

Gentemot motionärens ovan återgivna påståenden har Svenska jästfabriksaktiebolaget

i två särskilda, till riksdagens bevillningsutskott ingivna promemorior

framställt åtskilliga invändningar.

Såsom motionären angivit torde kort tid efter den inom jästindustrien

verkställda sammanslagningen en avsevärd prisstegring å jäst hava ägt rum,

även om den endast inom begränsade delar av landet uppgått till av

motionären angivna belopp. Denna prisstegring lär icke kunna förklaras

av en däremot svarande ökning i tillverkningskostnad.

Riksdagen har likväl ansett sig icke kunna bifalla motionärens förslag. Till

en början har det nämligen synts klart, att, med hänsyn till tullen å den

råvara, melass, som numera torde uteslutande komma till användning vid

jästtillverkning, det vore oskäligt att beröva jästen allt tullskydd. Om det

således skulle gälla att för jästen avväga en lägre tullsats än den nuvarande,

har riksdagen funnit, att en sådan avvägning är förenad med

särskilda svårigheter till följd av att den vid jästtillverkningen såsom bi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 99. 5

produkt erhållna spriten på grund av förhållanden, som väsentligen betingas

av gällande rusdryckslagstiftning, här i landet betalas med ett

avsevärt högre pris än världsmarknadens. Vidare har riksdagen ansett att,

med hänsyn till de särskilda svårigheter som äro förenade med långväga

transport av jäst på grund av dess känslighet såväl för värme som för köld,

vid en utredning i ämnet särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan, huruvida

en tullsänkning är ett effektivt medel att förhindra en oskälig prisbildning

inom landet. Slutligen har det icke varit för riksdagen möjligt att

bedöma, huruvida eller i vad mån den av motionären påtalade prisförhöjningen

kan finna sin förklaring däri, att jästpriset före sammanslagningen

varit på grund av stark konkurrens alltför lågt för att medgiva lönande

tillverkning.

Av nu anförda skäl är den utredning, som erfordras för beslut i förevarande

ämne, av så omfattande beskaffenhet, att det bör ankomma pa Kungl.

Maj:t att låta verkställa densamma.

Då kartelliseringen inom jästindustrien numera nått en sådan styrka, att

åtminstone för den närmaste framtiden konkurrens mellan inhemska tillverkare

synes utesluten, har riksdagen funnit en sådan utredning av behovet

påkallad.

Riksdagen får därför anhålla, att Eders Kungl. Majct ville, med anledning

av det förslag som i nämnda motion framlagts och med beaktande av

vad motionären till stöd för sitt yrkande anfört, verkställa undersökning

angående de verkningar på prisbildningen, som den inom jästfabrikationen

pågående eller genomförda trustbildningen utövat, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill en sådan utredning kan giva anledning.

Stockholm den 24 mars 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.