Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under n ionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1927-05-25 · 73 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 69 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1927:9a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under n ionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av törsta kammaren den 24 maj 1927.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1927.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under n ionde huvudtiteln
gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande
samma huvudtitel väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr l.i
Till Konungen.
I>epartementet.
l:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I den till riksdagen
den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov för budgetåret 1927—1928 har Eders Kungl. Maj:t i
punkten 1 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å jordbruksdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
b) från och med samma tidpunkt till övergångsstat överföra nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
c) godkänna följande ändrade ordinarie stater för jordbruksdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 121,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ................................ * 21,500
Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag .................. » 9,500
Förslagsanslag kronor 152,i00.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 44 samt. Nr ,9 A. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag.................................................... kronor 36,600.
Under erinran om riksdagens beslut angående omorganisation i överensstämmelse
med Eders Kungl. Maj:ts förslag av registratorsbefattningarna
i de övriga statsdepartementen får riksdagen anmäla, att riksdagen
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å jordbruksdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptagit en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
b) från och med samma tidpunkt till övergångsstat överfört nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
c) godkänt följande ändrade ordinarie stater för jordbruksdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 121,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
.................................................................................. » 21,500
Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ............................................................................ » 9,500
Förslagsanslag kronor 152,100.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ........................................................ kronor 36,600.
2:o) Egnahemsavdelning inom departementet. Med bifall till vad Eders
Kungl. Maj:t under punkt 2 föreslagit har riksdagen liksom för innevarande
budgetår för egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 18,400 kronor.
Lantbrnksstyrelseii m. in.
3:o) Lantbruksstyrelsen. Ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen
har av Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1927
—1928 upptagits med oförändrat belopp av 225,000 kronor.
Under erinran om den av chefen för finansdepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor lämnade redogörelsen för ett av
särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande rörande fullmäktigsystemet
inom statsförvaltningen och de affärsdrivande verken — däri de
3
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
sakkunniga beträffande de till ämbetsverk lydande under jordbruksdepartementet
börande lantbruksrådet, fullmäktige i stuteriöverstyrelsen samt domänfullmäktige
av i statsrådsprotokollet angivna skäl föreslagit indragning av
lantbruksrådet och domänfullmäktige, varemot fullmäktige i stuteriöverstyrelsen
ansetts böra tillsvidare bibehållas — har chefen för jordbruksdepartementet
i samband med anmälan under punkten 3 av anslagsbehovet
för budgetåret 1927—1928 till lantbruksstyrelsen till behandling upptagit
frågan om lantbruksrådet.
Departementschefen, som med hänsyn till vad de sakkunniga i ärendet
anfört funnit anledning att bibehålla ifrågavarande institution icke föreligga,
har framhållit, att under lantbruksrådets tillvaro rådet icke varit
samlat till gemensamt sammanträde samt att särskilda avdelningar och
sektioner av rådet hållit tillhopa endast fem sammanträden, vilka infallit
under åren 1920, 1921 och 1924. Departementschefen har därvid uttalat
att, ehuru något beslut från riksdagens sida icke erfordrades, han i allt fall
med hänsyn till att riksdagen tidigare beretts tillfälle uttala sig i frågan
velat redogöra för sin ställning till densamma.
Mot vad departementschefen i ärendet anfört har riksdagen icke funnit
skäl till erinran.
4:o) Tillskott till dyrtidstillägg för lantbrnksingenjörer och lautbruksstipendiater.
Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,
som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den tid
förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av
statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt
taxa, beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser
;
c) för nu ''angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lautbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Under hänvisning till riksdagens beslut rörande dyrtidstillägg i allmänhet
åt statens befattningshavare får riksdagen anmäla, att riksdagen med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
a) medgivit, att under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,
som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den tid
förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av
4
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa,
beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år räknat;
b) förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser
;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
5:o) Assistenter hos lantbruksingenjörer. Under punkt 5 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande av
assistenter hos lantbruksingenjörer anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 48,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att för ifrågavarande ändamål
skulle göras tillgängligt ett från 36,000 kronor till 48,000 kronor ökat anslagsbelopp.
Härigenom skulle möjliggöras eu utsträckning av anställningstiden
för assistenter från nu medgivna 360 månader till 480 månader.
Departementschefen har efter redogörelse för en av lantbruksstyrelsen
gjord framställning i ämnet framhållit, att, då ändamålet med ifrågavarande
förrättningar vore att öka jordens avkastning, det icke endast innebure
en förlust för den enskilde, därest förrättning läte vänta på sig, utan torde
det jämväl vara ett statsintresse av icke ringa betydelse, att förrättningarna
bleve inom behörig tid handlagda. Skedde ej bättring i nu rådande förhållanden,
syntes en hämsko läggas på den utveckling, som de av 1926
års riksdag antagna ändrade grunderna för statsbidrag till avdikningsförrättningar
vore avsedda att befordra.
Härtill komme, att för hela landet och särskilt för Norrland en förstärkning
av lantbruksingenjörernas biträden vore av behovet påkallad med
hänsyn till den allt mera tilltagande arbetsbalansen.
Riksdagen finner med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter den
föreslagna anslagsökningen av behovet påkallad. På grund härav och då
riksdagen icke har något att erinra mot vad departementschefen i övrigt i
ärendet anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till avlönande
av assistenter hos lantbruksingenjörer anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 48,000 kronor.
6ro) Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. I enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 6 gjorda framställning liar
riksdagen liksom för innevarande budgetår till en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning in. m. anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 2,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
5
Lantbruksakademieii pell I$rs^sy{i|?udct på
jpi*fj!>rnks©nirådet IP- *P
7:o)
Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. Under punkt 7 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten
av de under anslagstiteln lantbruksakademien upptagna ordinarie reservationsanslagen
till lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum, till
lantbruksakademiens tidskrift m. m. samt till lantbruksakademiens bibliotek,
under samma rubrik uppföra till lantbruksakademiens museum, bibliotek
in. in. ett ordinarie reservationsanslag av 16,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning avser, att för önskvärd förenkling i
uppställningen av de under nionde huvudtiteln ingående anslagen omförmälda
tre anslag sammanföras i ett gemensamt reservationsanslag å 16,000 kronor,
benämnt lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. I grunderna för
ifrågavarande medels utbetalande avses icke någon ändring.
Riksdagen finner intet att erinra mot framställningen och har förty, med
■Uteslutande ur riksstaten av de under anslagstiteln lantbruksakademien upptagna
ordinarie reservationsanslagen till lantbruksakademiens lantbruksoeh
fiskerimuseum, till lantbruksakademiens tidskrift in. m. samt till lantbruksakademiens
bibliotek, under samma rubrik uppfört till lantbruksakademiens
museum, bibliotek m. in. ett ordinarie reservationsanslag av
16,000 kronor.
8:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Under
punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) besluta, att från och med ingången av budgetåret 1927—1928 antalet
ordinarie befattningar vid
centralanstalten skall upptagas på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
6 avdelningsföreståndare ...
.......................................................................... B 30
2 överassistenter ................
........................................................................... B 26
4 laboratorer ........................
............................................................................ B 26
8 assistenter ........................
............................................................................ B 21
5 vaktmästare ....................
........................................................................... B 7;
b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för centralanstalten, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928;
c) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 360,000 kronor, med 18,000
kronor till 378,000 kronor;
d) medgiva, att för täckande av uppkommen brist å lantbrukskemiska
avdelningens vid centralanstalten expensanslag må tagas i anspråk ett be
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lopp av 3,702 kronor 42 öre av kvarstående behållning å det av riksdagen
å tilläggsstat för 1921 till diverse utgifter vid centralanstalten beviljade
extra reservationsanslaget å 39,200 kronor.
Sedan vid 1926 års riksdag beslutats ny lönereglering för personalen vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, har staten för
anstalten från och med ingången av budgetåret 1926—1927 följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 142,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000
Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av
ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden
till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare................... » 37,000
Övriga utgifter................................................................................ » 127,000
Förslagsanslag kronor 360,000.
För de i staten upptagna kostnadernas bestridande uppfördes ett ordinarie
förslagsanslag å sistnämnda belopp. Härjämte är i anstaltens inkomst- och
utgiftsstat för innevarande budgetår upptagen en inkomstpost å 20,000 kronor,
avseende dels anstaltens inkomster av jordbruket och ladugården samt av
uthyrda bostadslägenheter och dels den lantbrukskemiska avdelningens inkomster
av hjälpanalyser vid jordbruksavdelningens med särskilt donerade
medel bekostade försöksverksamhet.
Vid anstalten finnas följande ordinarie befattningshavare:
Befattning Lönegrad
6 avdelningsföreståndare .......................................................................... B 30
2 överassistenter ........................................................................................... B 26
4 laboratorer.................................................................................................... B 26
5 vaktmästare ................................................................................................ B 7.
Det föreliggande förslaget innebär, bland annat, en omändring av de åtta
assistenttjänsterna från s. k. arvodesbefattningar till befattningar å ordinarie
stat. Härom har departementschefen anfört följande.
»Dessa tjänster hava karaktären av permanenta anställningar med full
tjänstgöring. Deras innehavare kvarstå år efter år utan befordran, och för
mången torde anställningen bliva en slutpost. Enligt vad jag inhämtat
utgjorde de nuvarande assistenternas tjänstetid vid 1926 års ingång i medeltal
11.4 år. Att under dessa förhållanden alltjämt bibehålla dessa tjänstemän
vid icke-ordinarie befattningar med därav följande osäkrare anställningsförhållanden
och otryggare ställning i allmänhet samt utan pensionsrätt
torde varken vara med anstaltens intressen förenligt eller med billighet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
överensstämmande. Detta synes mig vara förhållandet så mycket mindre
numera, sedan assistentbefattningarna vid naturhistoriska riksmuseet, med
vilka centralanstaltens assistentbefattningar förut varit i löneavseende jämställda,
enligt beslut vid 1926 års riksdag blivit ombildade till ordinarie
tjänster. En gradering i löneavseende mellan de åtta assistentbefattningarna
synes icke med hänsyn till förhållandena lämpligen eller rättvisligen kunna
genomföras. De arbetsuppgifter, som tillkomma assistenterna vid de olika
avdelningarna, äro så specialiserade, att utsikterna till befordran till annan
anställning utom anstalten för dem alla äro synnerligen små. Jag finner
mig därför böra tillstyrka, att ifrågavarande åtta arvodesbefattningar förändras
till ordinarie tjänster i den av anstaltsstyrelsen föreslagna lönegraden
B 21, vilken lönegrad jämväl lönenämnden funnit lämpligt avvägd. >
I anslutning till förslaget om assistenttjänsternas upptagande såsom
särskilda ordinarie tjänster föreslås vidkommande de i ordinarie staten
för anstalten först upptagna tre anslagsposterna, att posten »avlöningar
till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag» förhöjes med ett mot avlöningar
för åtta nytillkomna assistentbefattningar svarande belopp av 57,696 kronor
eller från nuvarande belopp av 142,000 kronor till i avrundat tal 199,700
kronor, under det att nuvarande förslagsanslaget »arvode till lantbruksakademiens
sekreterare etc.» å 52,000 kronor, varifrån arvodena till de
åtta assistenterna för närvarande utgår, ersättes av ett bestämt anslag å
700 kronor, avsett för bestridandet av utgående arvode till lantbruksakademiens
sekreterare. Vidare har anslagsposten till vikariatsersättningar,
i anslutning till assistenttjänsternas upptagande såsom särskilda
ordinarie tjänster, ökats med 600 kronor till 2,600 kronor.
Vidkommande de båda övriga i staten ingående anslagsposterna ifrågasättes
ökning av posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
med 3,000 kronor eller från 37,000 kronor till 40,000 kronor samt av
posten till övriga utgifter med 8,000 kronor eller från 127,000 kronor till
135,000 kronor.
Slutligen bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att för täckande av uppkommen
brist å lantbrukskemiska avdelningens vid centralanstalten expeusanslag må
tagas i anspråk ett belopp av 3,702 kronor 42 öre av kvarstående behållning
å det av riksdagen å tilläggsstat för 1921 till diverse utgifter vid
centralanstalten beviljade extra reservationsanslaget å 39,200 kronor.
Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag till uppförande å ordinarie stat
av de nuvarande såsom arvodestjänster upptagna assistentbefattningarna
vid centralanstalten vill riksdagen anföra följande.
En förutsättning för att den vid centralanstalten bedrivna mycket förtjänstfulla
försöksverksamheten skall kunna lända det praktiska jordbruket
till största möjliga gagn är enligt riksdagens uppfattning, att en intim förbindelse
upprätthålles med detsamma. De vid centralanstalten ursprungligen
inrättade assistentbefattningarna torde ock varit avsedda att i sin mån tjäna
detta syfte. Utom att tillgodose avdelningsföreståndarnas behov av erfor
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
derlig arbetshjälp synes avsikten sålunda hava varit att bland assistenterna
rekrytera personer, lämpliga att efter erforderlig tids tjänstgöring vid anstalten
genom anställning såsom konsulenter eller i annan liknande egenskap för
det praktiska jordbruket fruktbargöra vid centralanstalten vunna insikter
och erfarenheter. Häri torde ock vara att söka en av anledningarna till att
dessa befattningar icke uppförts såsom ordinarie tjänster.
Med denna utgångspunkt har riksdagen icke kunnat undgå finna det i viss
mån beklagligt, att ifrågavarande befattningshavares verksamhet erhållit
en läggning och utveckling, som att döma av departementschefens ovanintagna
yttrande göra utsikterna till annan anställning utom anstalten för
dem alla synnerligen små. Och enligt riksdagens mening skulle tjänsternas
bindande å ordinarie stat vara ägnat att ytterligare skärpa dessa ganska
allvarliga olägenheter. Redan på grund härav måste riksdagen ställa sig
betänksam till den ifrågasatta åtgärden. Vad departementschefen anfört
såsom närmaste motiv för befattningshavarnas i fråga uppförande på ordinarie
stat synes riksdagen i och för sig icke kunna tillmätas avgörande
betydelse, alldenstund enahanda skäl för närvarande kunna åberopas beträffande
ett stort antal andra statens tjänstemän, vilka bibehållas å extra
stat i avvaktan på besparingsarbetets fortskridande. I varje fall anser
riksdagen den omständigheten, att frågan om den högre lantbruksundervis''
ningens ordnande — i nära samband varmed står spörsmålet om centralanstaltens
blivande ställning i detta avseende — för närvarande är föremål
för utredning, utgöra tillräckligt skäl för att icke uppföra centralanstaltens
assistenter på ordinarie stat. Riksdagen kan sålunda icke biträda
Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu ifrågavarande avseende.
I övrigt har riksdagen icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t under denna punkt föreslagit.
Med avseende k själva anslagsberäkningen bör i anslutning till riksdagens
ovan intagna ståndpunkt ifråga om anstaltens assistenter de i gällande stat
för anstalten upptagna tre första posterna uppföras på oförändrat sätt.
Staten skulle alltså erhålla följande utseende.
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 142,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,000
Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av
ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden
till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.................... » 40,000
Övriga utgifter............................................................................ » 135,000
Förslagsanslag kronor 371,000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
9
Riksdagen har alltså i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning
a) beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid centralanstalten skall
oförändrat upptagas på följande sätt:
b) godkänt det ovan intagna förslag till stat för centralanstalten, att
tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
c) höjt ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, nu 360,000 kronor, med 11,000 kronor till
371.000 kronor;
d) medgivit, att för täckande av uppkommen brist å lantbrukskemiska
avdelningens vid centralanstalten expensanslag må tagas i anspråk ett
belopp av 3,702 kronor 42 öre av kvarstående behållning å det av
riksdagen å tilläggsstat för 1921 till diverse utgifter vid centralanstalten
beviljade extra reservationsanslaget å 39,200 kronor.
9:o) forskningsverksamhet på biodlingens område. I enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 9 gjorda framställning bar riksdagen
liksom för innevarande budgetår till fortsatt uppehållande av den vid
centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning
bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens område anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 5,500 kronor.
10:o) Ökat anslag för vissa byggnadsarbeten vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet. Under punkt 10 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående ökat
anslag för vissa byggnadsarbeten vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna för budgetåret 1927—1928 ett belopp av 25,000
kronor.
Härefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 22 februari 1927 avlåten proposition
nr 158 föreslagit riksdagen att för beredande av ytterligare medel
till byggnadsarbeten vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
25.000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (IX H. T. 1926 p. 8) bar 1926 års
riksdag (R. skr. nr 75, punkt 1) till byggnadsarbeten vid centralanstalten
för försöksyäsendet på jordbruksområdet anvisat ett extra reservationsanslag
Befattning
6 avdelningsföreståndare
2 överassistenter..............
4 laboratorer ...................
5 vaktmästare..................
Lönegrad
B 30
B 26
. B 26
B 7;
10
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
av 235,500 kronor. Av ifrågavarande anslag äro 199,000 kronor avsedda
att genom en tillbyggnad till den nuvarande stora institutionsbyggnaden på
ett bestående sätt tillgodose de kemiska och bakteriologiska avdelningarnas
behov av ökade utrymmen. Återstoden eller 36,500 kronor avses till reparation
m. m. av en ursprungligen till bostad åt föreståndaren för lantbruksbotaniska
avdelningen avsedd villabyggnad.
Det nu äskade anslaget avses dels till möjliggörande av en viss utvidgning
av den fasta inredningen i laboratorielokalerna i institutionsbyggnaden i
ändamål att göra de för institutionens behov relativt begränsade lokalerna
så ändamålsenliga som möjligt, dels ock till ökning av de för oförutsedda
arbeten i samma byggnad upptagna utgiftsposterna, vilka visat sig otillräckliga
för täckande av de oberäknade utgifter, som efter allt att döma
komme att uppstå vid om- och tillbyggnaden av institutionsbyggnaden.
Då behovet av det föreslagna kompletteringsanslaget synes riksdagen styrkt
genom den i ärendet förebragta utredningen och det av skäl, som departementschefen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet utvecklat, mött svårigheter
att från början förutse de behov, som sålunda sedermera yppat sig,
vill riksdagen biträda anvisande av det äskade anslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare
medel till byggnadsarbeten vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantman
nanärin gar.
ll:o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt
16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid
lantbruksinstitutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 26,000 kronor.
I det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna ingår enligt
den år 1917 fastställda staten en anslagspost till institutets övriga utgifter,
avseende andra kostnader för institutet än avlöningar. Sagda post är jämlikt
beslut vid 1919 års riksdag upptagen till 34,600 kronor. Från denna
anslagspost gäldas utgifter för bränsle och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning,
kost åt frielever, förbrukningsartiklar, dagsverken och körslor, foder
åt hästar, bibliotek, exkursioner m. m.
Då de till dessa utgifter avsedda medel visat sig otillräckliga, har riksdagen
till täckande av uppkommen brist å förenämnda anslagspost och
bestridande av ökade kostnader för därmed avsedda olika ändamål under
senare år anvisat förstärkningsanslag. Till diverse behov vid institutet
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11
anvisades sålunda för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 22,500
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 3,500 kronor i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ändamålet.
Behovet av ökningen, som hänför sig till posterna institutioner och samlingar,
exkursioner, inventarier samt städning och rengöring, finner riksdagen styrkt
genom utredningen i ärendet. Riksdagen har därför till diverse behov vid
lantbruksinstitutet vid Ultuna anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 26,000 kronor.
12:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Med
bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 17 föreslagit har riksdagen
liksom för innevarande budgetår till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 8,500 kronor.
13:o) Laiithushällningsseminariet ä Rimforsa. Under punkt 18 har Eders
Kungl. Maj:t- föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid
Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 20,600 kronor.
Till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreligger,
enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, en av seminariets styrelse gjord av
lantbruksstyrelsen tillstyrkt framställning med hemställan, bland annat, om
ökning med 1,000 kronor av anslaget till avlöningar. Såsom stöd härför
åberopar styrelsen önskvärdheten av, att en vid anstalten befintlig extra
lärarinnebefattning omföres till ordinarie, fullt jämställd med övriga fasta
lärarinnebefattningar i fråga om ålderstillägg och pension samt med grundlön
av 2,500 kronor.
Departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet i ärendet är av
följande lydelse:
»Enär för verksamheten vid seminariet ett omförande av ifrågavarande
extra lärarinnebefattning till ordinarie synes synnerligen önskvärd, vill jag
tillstyrka, att för ändamålet anslaget till avlöningar höjes med 1,000 kronor
och att såsom villkor för anslagets utgående föreskrives, att vid seminariet
skola vara fast anställda en föreståndarinna och minst 6 lärarinnor. Härav
påkallas motsvarande ändring i reglementet för anstalten. För ålderstillägg
torde i anslutning till lantbruksstyrelsens beräkning för nästkommande budgetår
böra finnas tillgängligt ett till 2,100 kronor förhöjt belopp.
För vinnande av förenkling vid riksstatens uppställning synas de båda
för verksamheten vid seminariet nu utgående anslagen lämpligen böra sammanföras
till ett anslag, vilket torde böra få naturen av extra förslagsanslag.
Då avlöningsanslaget utgår enligt av riksdagen prövade grunder samt Kungl.
Maj:t i samband med anslagets anvisande torde angiva det belopp, som högst
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
må utgå till avlöningar, synes en dylik beteckning av hela anslaget såsom
förslagsanslag icke medföra olägenhet.»
Riksdagen, som förvissat sig om, att ifrågavarande seminarium fyller ett
bestämt behov, icke minst i vad gäller utbildande av lärarinnor vid de statsunderstödda
lanthushållsskolorna, biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och har alltså till uppehållande av verksamheten vid Fredrika
Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa anvisat för budgetåret
1927—f028 ett extra förslagsanslag av 20,600 kronor.
14:o) Understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 19 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor, nu 350,000 kronor, med 30,000 kronor till 380,000
kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört följande:
»För önskvärd förenkling i uppställningen av de under nionde huvudtiteln
ingående anslag samt för bättre översikt över de för de särskilda
skolorna uppkommande totalkostnader vill jag föreslå, att omförmälda ordinarie
förslagsanslag till ålderstillägg uteslutes ur riksstaten samt att de för
envar av lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor för ändamålet
erforderliga medlen beredas från de till understöd åt respektive skolor
uppförda ordinarie anslagen. Enligt vad jag från statskontoret inhämtat
hava till ålderstillägg under kalenderåret 1925 utbetalts i runt tal för lantmannaskolorna
47,500 kronor, för lanthushållsskolorna 12,000 kronor oph
för lantbruksskolorna 11,500 kronor. Vid en överföring till de för verksamheten
i skolorna beviljade huvudanslagen synas emellertid sagda belopp
med hänsyn till väntad stegring i utbetalningarna böra något ökas och lämpligen
beräknas för lantmannaskolor till 50,000 kronor, för lanthushållsskolor
till 13,000 kronor och för lantbruksskolor till 12,500 kronor, vilka summor
tillhopalagda understiga det för närvarande för ålderstillägg anvisade anslaget
med 4,500 kronor.
Vidkommande det belopp, varmed ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor bör i riksstaten för instundande budgetår uppföras,
så torde med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång för tillgodoseende av
de utgifter, vilka för närvarande bestridas från anslaget, böra beräknas
allenast 330,000 kronor. Vid bifall till mitt nyss angivna förslag skulle
härtill komma kostnaderna för ålderstillägg, 50,000 kronor, vadan alltså
anslaget torde bestämmas till 380,000 kronor.»
Jämväl riksdagen anser ändamålsenligt och lämpligt, att ovan omförmälda
ordinarie förslagsanslag till ålderstillägg ur riksstaten uteslutes samt att
de för en var av lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor för ändamålet
erforderliga medlen beredas från de till understöd åt respektive skolor
uppförda ordinarie anslagen. Härav föranledd ökning av nu förevarande
anslag till understöd åt lantmannaskolor biträdes sålunda av riksdagen,
13
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
som ej heller vidkommande beräkningen i övrigt av anslaget funnit anledning
till någon erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har höjt ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor,
nu 350,000 kronor, med 30,000 kronor till 380,000 kronor.
15:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. I överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj ds under punkt 20 gjorda framställning har riksdagen för
beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret 1926 — 1927
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av, huruvida
inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
16:o) Understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 21 har Eders Kungl.
Majd föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt lanthushållsskolor, nu 200,000 kronor, med 13,000 kronor till 213,000
kronor.
Den av Eders Kungl. Majd ifrågasatta ökningen av anslaget ansluter sig
till ovan under punkt 14 återgivna, av departementschefen framförda förslag
om sammanslagning med anslaget av den till ålderstillägg åt personal vid
lanthushållsskolorna avsedda andel i ovannämnda särskilda anslag till
ålderstillägg.
Med bifall till Eders Kungl. Majds framställning har riksdagen höjt
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor, nu 200,000
kronor, med 13,000 kronor till 213,000 kronor.
17:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. I överensstämmelse med
Eders Kungl. Majds under punkt 22 framställda förslag har riksdagen för
beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1926—1927
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt
särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av,
huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
18:o) Understöd åt lantbruksskolor. Under punkt 23 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att a) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie
anslaget till understöd åt lantbruksskolor, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 122,500 kronor, b) godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet föreslagna ändringar i nu gällande grunder för
statsunderstöd till lantbruksskolor.
Eders Khngl. Maj:ts förevarande framställning avser, dels att det nuvarande
bestämda ordinarie anslaget å 110,000 kronor till lantbruksskolor skall ur
14
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
riksstaten uteslutas och däri i stället för samma ändamål uppföras ett med
12,500 kronor ökat ordinarie anslag av förslagsanslags natur, dels ock att
bidrag från anslaget må utgå till skolorna jämväl för avlönande, i samma
utsträckning som gäller beträffande lantmapna- och lanthushållsskolorna, av
vikarie åt lärarpersonalen vid ledighet i vissa fall.
Anslagsökningen ansluter sig sålunda till det ovan under punkt 14 återgivna,
av departementschefen framförda förslag att med anslaget skulle
sammanföras den till ålderstillägg åt personalen vid lantbruksskolorna av
sedda andel av ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare
och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört bland
annat följande:
»Enär beträffande statsbidrag till vikarier för lärarpersonalen samma billighetsskäl,
som föranlett, att dylika bidrag tillerkänts lantmanna- och lanthushållsskolorna,
tala för, att bidrag utgår jämväl till lantbruksskolorna, vill
jag tillstyrka en sådan ändring i de av riksdagen antagna grunderna för
statsunderstöd åt lantbruksskolorna, att bidrag av statsmedel till vikarier för
fast anställd föreståndare eller lärare må utgå på sätt vid lantmannaskola
och lanthushållsskola är gällande. Såsom villkor härför torde böra föreskrivas,
att, i överensstämmelse med vad som stadgats för lantmanna- och
lanthushållsskolor, fast anställd föreståndare eller lärare, som erhållit tjänstledighet
på grund av sjukdom eller för uppehållande av befattning i statens
tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag, skall äga behålla
samtliga honom tillkommande avlöningsförmåner med avdrag för ett belopp,
motsvarande eu tredjedel av den med befattningen förenade kontanta nrinimigrundlönen,
vilket belopp skall utgå till vikarien, dock att vid tjänstledighet
i sistnämnda båda fall på Kungl. Maj:t skall ankomma att bestämma, i vad
män den tjänstledige skall av sin berörda lön till vikarien avstå mer än
en tredjedel.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit, torde en sådan ordning som den föreslagna
icke medföra nämnvärda kostnader för statsverket, och någon förhöjning
av det till lantbruksskolorna nu utgående anslaget torde icke av denna
anledning påkallas. Däremot kräves, att sagda anslag, som är av bestämt
anslags natur, omföres till förslagsanslag. Någon olägenhet härav synes icke
behöva uppstå, då utbetalningarna såväl för själva skolorna som till vikariatsersättningar
ske enligt av riksdagen bestämda, lätt kontrollerbara grunder.»
På skäl som i ärendet anförts biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts
framställning och har alltså,
a) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till understöd
åt lantbruksskolor, under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 122,500 kronor,
b) godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändringar
i nu gällande grunder för statsunderstöd till lantbruksskolor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
19:o) Ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor
och lantbruksskolor. Under åberopande av vad under punkt
14 anförts och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24
gjorda framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen — sedan de till
ålderstillägg åt personalen vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor
erforderliga medel av riksdagen anvisats att utgå från de till
understöd åt respektive skolor uppförda ordinarie anslagen — ur riksstaten
uteslutit ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare
vid nämnda skolor.
20:o) Lantbruksskolan vid Ultnna. Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att a) medgiva, att beträffande dels rätt för fast anställd
föreståndare och förste lärare vid lantbruksskolorna vid Ultima och Alnarp,
som åtnjuter tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande av
befattning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag,
att under tiden för ledigheten behålla honom tillkommande löneförmåner
dels ock bidrag till ersättning åt vikarie för föreståndare och förste lärare
under sådan tjänstledighet skola gälla motsvarande bestämmelser som för
dylik personal vid statsunderstödda lantbruksskolor; b) med uteslutande ur
riksstaten av det däri uppförda ordinarie anslaget till lantbruksskolan vid
Ultuna, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 8,350
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning avser först att i anslutning till det under
punkt 18 upptagna förslaget om lantbruksskolornas likställighet med lantmanna-
och lanthushållsskolorna i fråga om statsbidrag till ersättning åt
vissa vikarier samma grunder skulle vinna tillämpning i vad avser lantbruksskolorna
vid Ultuna och Alnarp.
Departementschefen har i detta ämne anfört följande:
»I anslutning till vad förut sagts rörande lantbruksskolornas inbördes likställighet
synes jämväl i fråga om ersättning till vikarie för där anställd
lärarpersonal böra vid skolorna tillämpas enahanda bestämmelser. Förut under
punkt 23 har jag tillstyrkt utsträckande till statsunderstödda lantbruksskolor
av de redan för lantmanna- och lanthushållskolor gällande grunderna härutinnan.
Jag vill nu tillstyrka, att samma grunder rörande ersättning till vikarier
vinna tillämpning även vid lantbruksskolorna vid Ultima och Alnarp. Ett
medgivande i sistnämnda hänseende förutsätter, i anslutning till vad som
gäller beträffande lantmanna- och lanthushållsskolor och i nyssnämnda punkt
föreslagits skola gälla jämväl i fråga om statsunderstödda lantbruksskolor,
att personal, till vilkas vikarier utgår ersättningsbidrag av statsmedel, vid
tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande av befattning i
statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag skall äga
behålla samtliga dem tillkommande avlöningsförmåner med avdrag för ett
belopp, motsvarande en tredjedel av den med befattningen förenade kontanta
minimigrundlönen, vilket belopp skall utgå till vikarien; dock att vid tjänst
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ledighet i sistnämnda båda fall på Kungl. Maj:t skall ankomma att bestämma
i vad mån den tjänstledige skall till vikarien avstå mer än en tredjedel.»
Vidare föreslås, att det nuvarande bestämda ordinarie anslaget å 6,850
kronor till lantbruksskolan vid Ultuna skall ur riksstaten uteslutas och däri
i stället för ändamålet uppföras ett med 1,500 kronor ökat ordinarie anslag
av förslagsanslags natur. Av anslagsökningen avses 500 kronor till ersättning
åt lärarna i trädgårdsskötsel, skogshushållning och byggnadslära, vilka hittills
icke åtnjutit särskilt arvode för undervisningen i nämnda ämnen, samt
1,000 kronor till ålderstillägg åt lärarpersonalen. Anslagets omföring till
förslagsanslag har motiverats med att i detsamma ingår för ålderstillägg
avsett belopp ävensom att därav skulle komma att bestridas ett mindre belopp
till vikariatsersättning. Departementschefen framhåller, att någon erinran
mot en sådan anordning knappast torde kunna göras, då Eders Kungl.
Maj:t vid anslagets utanordnande torde meddela föreskrifter om dess användning
i enlighet med de av riksdagen prövade grunderna.
Under punkt 18 har riksdagen biträtt Eders Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag
till vikarier för fast anställd föreståndare eller lärare vid lantbruksskolorna
bör utgå på sätt vid lantmannaskola och lanthushållsskola är gällande.
I anslutning härtill torde i överensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag samma grunder böra vinna tillämpning jämväl
vid lantbruksskolorna vid Ultuna och Alnarp.
Då riksdagen ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
a) medgivit, att beträffande dels rätt för fast anställd föreståndare och
förste lärare vid lantbruksskolorna vid Ultuna och Alnarp, som åtnjuter
tjänstledighet på grund av sjukdom eller för uppehållande av befattning i
statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag, att under tiden
för ledigheten behålla honom tillkommande löneförmåner dels ock bidrag till
ersättning åt vikarie för föreståndare och förste lärare under sådan tjänstledighet
skola gälla motsvarande bestämmelser som för dylik personal vid
statsunderstödda lantbruksskolor;
b) med uteslutande ur riksstaten av det däri uppförda ordinarie anslaget
till lantbruksskolan vid Ultuna, under samma rubrik uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 8,350 kronor.
21:o) Hovbeslagsskolan vid Alnarp. Under punkt 31 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan
vid Alnarp, nu 4,500 kronor, med 900 kronor till 5,400 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att för instundande budgetår erfordras
ett förstärkningsanslag till skolan av 900 kronor. För vinnande av större
enkelhet i uppställningen av nionde huvudtitelns anslag samt då ifrågavarande
förstärkningsanslag avsåge allenast ett mindre belopp och visat sig
vara av mera konstant natur, har departementschefen ansett detsamma
lämpligen böra sammanslås med det ordinarie anslaget till skolan.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
17
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen
höjt ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan vid Alnarp, nu 4,500 kronor,
med 900 kronor till 5,400 kronor.
22:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) medgiva, att av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter må efter Kungl. Maj:ts prövning och
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som gälla beträffande lanthushållsskolor,
utbetalas understöd jämväl till elever vid önnestads trädgårdsskola
för unga kvinnor under förutsättning att statsbidrag utgår även till
verksamhetens uppehållande i övrigt vid skolan;
b) höja nämnda anslag, nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000
kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av anslaget har motiverats
med belastningen å anslaget, vilken, enligt vad av statsrådsprotokollet framgår,
för budgetåret 1925—1926 uppgått till 152,288 kronor 50 öre.
I vad framställningen avser medgivande att från anslaget må efter Kungl.
Maj:ts prövning och i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
gälla beträffande lanthushållsskolor, utbetalas understöd jämväl till elever
vid Önnestads trädgårdsskola för unga kvinnor, — vilken är förlagd till
folkhögskolan och lantmannaskolan vid Önnestad i Kristianstads län — har
departementschefen i ämnet anfört följande:
»Vad först angår frågan om anslag till stipendier åt elever vid önnestads
trädgårdsskola, anser jag denna skola, vilken jämte Fredrika Bremer-förbundets
fruktodlings- och trädgårdsskola vid Apelryd är den enda som håller
längre sommarkurser i trädgårdsskötsel för kvinnor, betydelsefull såväl för
praktisk och teoretisk utbildning för skötsel av hemträdgård och annan trädgårdsskötsel
som för väckande av intresse inom bygden för trädgårdsodling.
Skolan har nu varit i verksamhet under en lång följd av år och för länge
sedan kommit ur försöksstadiet. Med hänsyn till den ställning skolan sålunda
kommit att intaga anser jag, att vid densamma, i lika hög grad som
vid många andra motsvarande men inom andra verksamhetsområden arbetande
skolor, någon lättnad i ekonomiskt avseende bör beredas eleverna för
begagnande av undervisningen. Detta understöd torde böra utgå i form av
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever, och böra såväl beträffande
stipendiebelopps storlek som grunderna för stipendiernas utbetalande
gälla motsvarande bestämmelser, som för närvarande tillämpas med avseende
å elever vid lanthushållsskola. Såsom förutsättning för statsunderstöd till
stipendier bör gälla, att skolans verksamhet åtnjuter bidrag av staten.
Vidkommande beräkningen av ifrågavarande anslagsbelopp kräves, i anslutning
till den av lantbruksstyrelsen påpekade belastningen å anslaget,
någon ökning däri. I sådant avseende vill jag tillstyrka en summa av
30,000 kronor, varigenom anslaget skulle uppgå till 150,000 kronor. De av
Bihang till riksdagens protokoll 1927. Vt samt. Nr 9 a. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
understöd åt elever vid önnestads trädgårdsskola betingade jämförelsevis
obetydliga utgifterna synas icke föranleda ökning i det av lantbruksstyrelsen
beräknade beloppet.»
Mot det av Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet
har riksdagen intet att erinra.
Med avseende åter å förslaget om utsträckning av rätten till erhållande
av elevstipendier lärer enligt vad riksdagen erfarit även från andra skolor
icke blott på hithörande utan jämväl på andra yrkesområden samma krav
med minst lika fog kunna resas. Med hänsyn härtill och då riksdagen i
saknad av närmare utredning i ärendet icke kan överblicka de konsekvenser,
vartill ett steg i föreslagen riktning torde kunna leda, anser sig riksdagen
icke böra biträda förslaget i nu förevarande avseende.
Riksdagen får anmäla, dels att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
under punkt a) icke vunnit riksdagens bifall dels ock att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkt b) höjt ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000 kronor.
23:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Under
punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamheten
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 19,300 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av anslaget i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade med 1,800 kronor. Som emellertid
anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran,
har riksdagen till försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar anvisat för budgetåret 1927 — 1928 ett extra anslag av 19,300
kronor.
24:o) Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige. Under punkt 34
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie anslaget till
trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige, nu 22,000 kronor, med
8,000 kronor till 30,000 kronor.
Departementschefen har till motivering av den äskade anslagsökningen
anfört, att för vinnande av förenkling i uppställningen av de under huvudtiteln
ingående anslagen samt enär jämväl berörda till skolorna utgående
extra anslag visat sig åtminstone tills vidare vara bundet vid ett mera
konstant behov, det syntes honom lämpligt, att ordinarie anslaget till skolorna
ökades med så stor del av de för femårsperioden 1925—1930 beviljade förstärkningsanslagen,
som svarade mot den årliga anvisningen å extra stat,
eller med 8,000 kronor.
Framställningen biträdes av riksdagen, som alltså höjt ordinarie anslaget
till trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige, nu 22,000 kronor, med
8,000 kronor till 30,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 19
25:o) Trädgårdsskola för kvinnor. Under punkt 35 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola
vid Apelryd anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
10,000 kronor.
Förevarande framställning innebär icke någon annan förändring än att
det hittills såsom reservationsanslag uppförda anslaget, då det avses såsom
statsunderstöd åt enskild förening, enligt gällande praxis uppförts såsom
bestämt anslag.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såsom statsbidrag
för uppehållande av undervisningen vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings-
och trädgårdsskola vid Apelryd anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra anslag av 10,000 kronor.
26:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 36 har Eders Kungl. Makt
föreslagit riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1927—1928 har beräknats till enahanda
belopp som för innevarande budgetår. Som emellertid någon reservation
icke ansetts påräknelig, innefattar framställningen äskande av hela det såsom
erforderligt beräknade beloppet.
Mot framställningen har riksdagen intet att erinra, varför riksdagen till
kurser i trädgårdsskötsel anvisat för budgetåret 1927 -1928 ett extra reservationsanslag
av 21,700 kronor.
27:o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. Under punkt 37 har
Eders Kungl. Makt föreslagit riksdagen att med uteslutande ur riksstaten av
ordinarie anslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande under samma
rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 20,000 kronor.
Eders Kungl. Majrts förevarande framställning innefattar förslag om
omförande såsom reservationsanslag av det nu i riksstaten för ändamålet
uppförda bestämda ordinarie anslaget, varigenom överensstämmelse skulle
vinnas med andra i riksstaten uppförda stipendieanslag.
Med bifall till framställningen har riksdagen med uteslutande ur riksstaten
av ordinarie anslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande, under
samma rubrik uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 20,000 kronor.
20
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Stuteriväscndet.
28:o) Stuteriöverstyrelsen. Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att
a) medgiva, att från och med budgetåret 1927—1928 stuteriöverstyrelsens
utgifter för skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må gäldas från nionde
huvudtitelns allmänna anslag för sådant ändamål;
b) godkänna följande ändrade stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................
Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Förslagsanslag kronor 33,600;
c) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen,
nu 34,600 kronor, med 1,000 kronor till 33,600 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen utgör för år räknat
34,600 kronor. Den från och med den 1 juli 1925 gällande staten för
styrelsen har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................
Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige .................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Förslagsanslag kronor 34,600.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär, att den i staten uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
från vilken för närvarande jämväl bestridas styrelsens expensutgifter, skall
från och med budgetåret 1927—1928 i överensstämmelse med vad beträffande
statsdepartementen och flertalet centrala ämbetsverk redan vore fallet användas
för allenast avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, under det att
expensutgifterna skola gäldas från nionde huvudtitelns allmänna expensanslag.
Då det för avlöningar till ifrågavarande befattningshavare erforderliga
beloppet beräknas till 3,000 kronor, föreslås den i ordinarie förslagsanslaget
till styrelsen härför upptagna posten minskad till detta belopp.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen
har fördenskull
a) medgivit, att från och med budgetåret 1927—1928 stuteriöverstyrelsens
utgifter för skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må gäldas från nionde
huvudtitelns allmänna anslag för sådant ändamål,
kronor 27,700
» 500
» 2,400
» 4,000
kronor 27,700
» 500
» 2,400
» 3,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 21
b) godkänt följande ändrade stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........... kronor 27,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................... » 500
Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige ........................... » 2,400
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ........ » 3,000
Förslagsanslag kronor 33,600;
c) minskat ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen, nu 34,600
kronor, med 1,000 kronor till 33,600 kronor.
Boskapsskötsel m. in.
29:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Under punkt 42 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu 265,000 kronor,
med 10,000 kronor till 255,000 kronor.
I en inom första kammaren väckt motion nr 153 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, under
punkt 42 till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln höja av Kungl.
Maj:t föreslagna ordinarie reservationsanslag 255,000 kronor med 16,000
kronor till 271,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen upptagit ett av lantbruksstyrelsen
framställt, av statskontoret tillstyrkt förslag, avseende att åt
ordförandena i nötboskapspremieringsnämnderna skulle — i likhet med vad
nu är fallet beträffande ordförandena i hästpremieringsnämnderna — beredas
särskilt arvode för premieringsarbetet utöver den ersättning, desamma åtnjuta
enligt gällande resereglemente. Enligt detta förslag skulle årliga
arvoden avpassade med hänsyn till arbetet inom de olika premieringsdistrikten
utgå med högst 700 kronor och lägst 300 kronor åt sådana premieringsnämndsordförande,
som icke vore konsulenter eller eljest med statsmedel
avlönade, fast anställda tjänstemän hos hushållningssällskap.
Vad angår storleken av det belopp, varmed ifrågavarande anslag bör för
instundande budgetår uppföras, framhåller departementschefen, att, även om
till arvoden åt nämndsordförandena disponeras det av lantbruksstyrelsen
därför beräknade belopp av omkring 8,000 kronor, anslagsanvisningen torde
kunna med hänsyn till väntad behållning å anslaget minskas med 10,000
kronor och sålunda begränsas till 255,000 kronor.
Utgående från att departementschefen vid anslagets beräkning tagit hänsyn
till en i statsrådsprotokollet angiven, vid utgången av budgetåret 1925—
1926 befintlig reservation å 15,376 kronor 49 öre framhålles i motionen, att
denna behållning redan för år 1926 till största delen tagits i anspråk av
22
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Kungl. Maj:t, och hemställes i anslutning härtill om en höjning av anslaget
i fråga till 271,000 kronor. Riksdagens vederbörande utskott har
vitsordat, vad i motionen anförts i fråga om dispositionen av berörda reservation.
Å andra sidan vill riksdagen framhålla, att departementschefen,
såsom framgår av statsrådsprotokollet, icke utgått från nämnda till beloppet
kända reservation utan från en vid utgången av budgetåret 1926—1927
väntad behållning. Riksdagen har emellertid inhämtat, att enligt inom lanthruksstyrelsen
— på grundvalen av från hushållningssällskapen inkomna
berättelser — numera verkställda beräkningar det verkliga överskottet till
budgetåret 1927—1928, avseende kalenderåret 1927, komme att uppgå till i
runt tal allenast 3,000 kronor. I betraktande av att det belopp, som enligt
riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna uppgifter tagits i anspråk
för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande verksamhet under kalenderåret
1926, och att de till premieringsnämndernas ordförande nu föreslagna
arvodena, mot vilka riksdagen icke har något att erinra, skola utgå från
ifrågavarande anslag, skulle anvisande såsom Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär av ett till 255,000 kronor nedsatt anslag göra en inskränkning
nödvändig i förevarande betydelsefulla verksamhet, något som med Eders
Kungl. Maj:ts förslag icke lärer hava avsetts. Vid sålunda upplyst förhållande
har riksdagen funnit, att anslaget för budgetåret 1927—1928 hör
upptagas med oförändrat belopp 265,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och motionen
1:153 i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat
belopp 265,000 kronor.
30:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar. Under
hänvisning till jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända utlåtande
nr 1, punkt 45, får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda framställning till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra förslagsanslag av 120,000 kronor.
31:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda framställning
och under hänvisning till vad departementschefen i sitt yttrande å sid. 103
i statsrådsprotokollet i ärendet anfört har riksdagen liksom för innevarande
budgetår för bestridande av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden
av lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 25,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
23
V eterinärväsendet.
32:o) Veterinärhögskolan. Under punkt 52 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslag till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 303,800 kronor, med 2,700 kronor, till
306,500 kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» må användas ett belopp av 9,500 kronor
för utvidgning av nuvarande tjänstebostaden för laboratorn å ambulatoriska
kliniken vid veterinärhögskolan.
Den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta ökningen av ordinarie anslaget till
högskolan avser höjning dels med 2,200 kronor i det i anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingående beloppet till drängar
och extra betjäning för beredande av avlöningsmedel åt en extra sjukvårdare
vid den vid institutionen för bujatrik, obstetrik och ambulatorisk
klinik inrättade stationära kliniken och dels med 500 kronor av den å omkostnadsstaten
uppförda anslagsposten till biblioteket.
Med iakttagande av de framställda förslagen skulle staten för veterinär
-
högskolan erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4
assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och
telefonvaktsgöromålen 200 kronor............................................ » 49,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,800
Övriga utgifter ....................................................... »_84,500
Förslagsanslag kronor 306,500.
I vad framställningen avser medgivande till att av försäljningsmedlen
för veterinärinstitutets forna tomter vid Karlaplan använda ett belopp av
9,500 kronor för utvidgning av nuvarande tjänstebostaden för laboratorn
å ambulatoriska kliniken vid högskolan till bostad om tre rum och kök är
därmed avsett att i någon mån tillgodose det behov av familjebostäder vid
högskolan, som föreligger.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande
å riksstaten av extra anslag till diverse behov vid högskolan, vilket
anslag föreslås ökat från nuvarande 35,100 kronor till 38,200 kronor eller
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
med 3,100 kronor, varav 1,500 kronor avses till ökande av det kliniska
materialet vid kirurgiska kliniken och 1,600 kronor till personligt ålderstillägg
åt laboratorn vid högskolan N. O. Engfeldt. Förslaget att under
diversebehovsanslaget anvisa sistnämnda belopp — vilket hittills uppförts
såsom särskilt anslag å riksstaten — har motiverats med önskemålet att
minska antalet anslagstitlar under nionde huvudtiteln. Slutligen har under
denna punkt motiverats anvisande av ett anslag av 2,500 kronor till
täckande av brist i biblioteksanslaget.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning liksom ej heller mot att extra anslag till diverse behov
och till täckande av bristen å biblioteksanslaget uppföras med äskade belopp.
Vidkommande sistnämnda båda anslag anmäler riksdagen sina beslut under
efterföljande punkter.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen
a) godkänt det av departemetschefen i statsrådsprotokollet förordade förslag
till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1927
—1928;
b) höjt ordinarie förslagsanslaget till veterinärliögskolan, nu 303,800 kronor,
med 2,700 kronor till 306,500 kronor;
c) medgivit, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter
vid Karlaplan» må användas ett belopp av 9,500 kronor för utvidgning
av nuvarande tjänstebostaden för laboratorn å ambulatoriska kliniken vid
veterinärhögskolan.
33:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad
under nästföregående punkt anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i
överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 53 gjorda framställning
till diverse behov vid veterinärhögskolan anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 38,200 kronor.
34:o) Täckande av brist å till veterinärhögskolans bibliotek anslagna
medel- Under åberopande av vad under punkt 52 här ovan anförts får
riksdagen anmäla, att riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts under punkt 54 gjorda framställning till täckande av brist å till
veterinärhögskolans bibliotek anslagna medel anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 2,500 kronor.
35:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet. Då på
grund av förefintlig reservation någon medelsanvisning till uppehållande
under budgetåret 1927—1928 av verksamheten vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt enligt statsrådsprotokollet icke erfordras, har riksdagen, i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjorda framställning, i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie reservationsanslaget till
statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet utan angivet belopp.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 25
36:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts under punkt 56 gjorda framställning bar riksdagen
a) medgivit att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats
statsbidrag, för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 beredas dyrtidstillägg å dem
från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma tid till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget,
ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)
till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 65,000 kronor.
37:o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar.
Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie
förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 10,000 kronor, med 290,000 kronor till 300,000 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet inhämtas har någon utbetalning från
ifrågavarande anslag ännu ej förekommit. Enligt vad försäkringsinspektionen
meddelat äro emellertid betydande utbetalningar att förvänta, vadan
anslaget för budgetåret 1927—1928 ansetts böra upptagas till minst 300,000
kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen höjt ordinarie
förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 10,000 kronor, med 290,000 kronor till 300,000 kronor.
38:o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren. Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren,
nu 40,000 kronor, med 460,000 kronor till 500,000 kronor.
Efter att hava lämnat vissa uppgifter rörande mul- och klövsjukeepizootien
inom landet har departementschefen anfört följande:
»Då det torde vara av vikt, att statsbidrag ånyo ställes till förfogande
för våra veterinärer till underlättande för dem att genom studieresor
följa utvecklingen på det veterinära området utomlands, anser jag, att
de vanliga stipendierna från detta anslag nu böra åter utdelas. Jag vill
härvid erinra om 1926 års riksdags beslut, varigenom på nytt uppförts
anslag till stipendier för såväl lantbrukets som trädgårdsskötselns studerande.
Vad angår medelsbehovet för tillgodoseende under nästkommande budgetår
av det med ifrågavarande anslag avsedda ändamål, är givetvis svårt att
kunna uttala sig därom. Större anslag än det för närvarande utgående
synes emellertid böra ställas till förfogande. De förut angivna siffrorna
rörande antalet under senare halvåret 1926 av mul- och klövsjuka smittade
kreatursbesättningar synas antyda, att mul- och klövsjukeepizootien befinner
26
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
sig i tillbakagång. På grund härav och med hänsyn till den påpekade svårigheten
att beräkna beloppet vill jag ifrågasätta en höjning av anslaget förslagsvis
med 460,000 kronor, varigenom anslaget skulle komma att uppgå
till 500,000 kronor.»
Med instämmande i departementschefens uttalande får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande
och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, nu
40,000 kronor, med 460,000 kronor till 500,000 kronor.
39:o) Iiarantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 59
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i
Haparanda för husdjur anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 5,050 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det i riksstaten för innevarande
budgetår med 3,000 kronor uppförda anslaget för ändamålet skulle
för budgetåret 1927—1928 upptagas ökat med 2,050 kronor. Höjningen beror
huvudsakligen på, att det i anslaget ingående arvodet till karantänsveterinären,
vilket på grund av att förordnandet å denna befattning skulle börja
först från och med ingången av år 1927 för innevarande budgetår endast
beräknats för tiden 1 januari—30 juni 1927, nu beräknas för helt år.
Framställningen biträdes av riksdagen, varför riksdagen till karantänsanstalten
i Haparanda för husdjur anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 5,050 kronor.
l^anthushållning i allmänhet.
40:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 62 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1927
för höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 325,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär, att anslaget skulle för instundande
budgetår höjas med 25,000 kronor.
Departementschefen har till motivering härför anfört följande:
»Jag anser mig först böra anmäla, att de s. k. 1925 års kolonisationssakkunniga,
vilka den 19 mars 1926 anbefallts verkställa den av riksdagen på
sätt ovan nämnts begärda utredningen, den 18 oktober 1926 avgivit betänkande
med förslag till statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk. Jag har för avsikt att, sedan infordrade yttranden över
förslaget inkommit från vederbörande myndigheter och utredningen i ärendet
i övrigt avslutats, göra framställning om framläggande för riksdagen
av proposition om anslag för ändamålet (jfr punkt 96 här nedan). Här
må allenast nämnas, att de sakkunniga föreslagit uppförande för budgetåret
1927—1928 av ett särskilt anslag för utlämnande av statsbidrag till nyod
-
27
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ling och betesförbättring. De sakkunniga bava därvid utgått från, att utdelande
av odlingspremier från anslaget till det mindre jordbruket skulle
bliva obehövligt, sedan de av dem föreslagna nya åtgärderna fått verka
någon tid. Om de sakkunniga sålunda förutsatte, att denna verksamhet så
småningom upphörde, ville de dock icke förorda ett omedelbart slopande av
premiering av mindre odlingsföretag, alldenstund några övergångsår vore
av nöden med hänsyn till att vissa mindre odlingsföretag redan vore utförda
eller igångsatta i hopp om erhållande av sådan premiering.
I anslutning till detta uttalande av de sakkunniga anser jag mig, under
förutsättning att ett förslag byggt på de sakkunnigas framställning skulle
vinna riksdagens godkännande, knappast kunna för budgetåret 1927—
1928 räkna med någon minskning i utgifterna för nämnda premiering.
På sätt framgår av lantbruksstyrelsens ovanberörda skrivelse den 27 augusti
1926 hava de för närvarande tillgängliga medlen för åtgärder till höjande
av det mindre jordbruket visat sig icke motsvara det förefintliga behovet.
På grund härav och med hänsyn till de betydelsefulla ändamål ifrågavarande
anslag avser att stödja, synes mig någon ökning av anslaget böra
medgivas; och vill jag tillstyrka, att lantbruksstyrelsens förslag i sådant
hänseende bifalles. Ökningen av anslaget skulle då bliva 25,000 kronor
och anslagets slutsumma 325,000 kronor.»
Med förmälan att riksdagen bifallit ett av Eders Kungl. Maj:t framlagt,
på ovanbemälda sakkunnigas betänkande byggt förslag om statsbidrag till
nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, vill riksdagen på de
av departementschefen anförda skäl biträda, att ifrågavarande anslag för
budgetåret 1927—1928 uppföres med 325,000 kronor.
Riksdagen har alltså till åtgärder under kalenderåret 1927 för höjande
av det mindre jordbruket anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 325,000 kronor.
41:o) Statens lagerhus och fryshus. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
under punkt 69 gjorda hemställan har riksdagen liksom för innevarande
budgetår till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor, att
utgå i första hand av inkomster av statens lagerhus och fryshus.
42:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.
Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till maskinoch
redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 54,600 kronor.
Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp har
riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För budgetåret 1926—1927
har för ändamålet anvisats ett extra anslag av 47,000 kronor, varjämte för
samma budgetår beviljats ett särskilt extra anslag å 2,400 kronor till personligt
ålderstillägg åt vissa befattningshavare vid ifrågavarande anstalter. Sist
-
28
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
nämnda anslag avser ålderstillägg för tiden 1 januari 1926—30 juni 1927
åt föreståndaren för anstalterna Karl-Fredrilt Theodor Adelsköld samt överassistenterna
därstädes Gustaf Werner Johansson och Gustaf Albin Nilsson,
beräknat för föreståndaren efter 600 kronor för år och för envar av de
båda överassistenterna efter 500 kronor för år.
Staten för provningsanstalterna för budgetåret 1927—1928, sådan densamma
av departementschefen beräknats, slutar å 62,000 kronor eller 6,000
kronor högre belopp än den av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår fastställda
staten, ökningen hänför sig till posten ersättning för arbete och
har av anstalternas styrelse motiverats med behovet av tillgång till tekniskt
skolad arbetskraft i långt större utsträckning, än som kunde presteras av
prövningsnämndernas tekniska ledamöter.
I inkomster — utöver statsbidrag — har beräknats 9,000 kronor. Det
erforderliga statsbidraget skulle sålunda uppgå till 53,000 kronor.
Härutöver beräknas 1,600 kronor för personligt ålderstillägg åt förenämnda
befattningshavare vid anstalterna, vilket belopp departementschefen
ansett, för vinnande av förenkling av nionde huvudtitelns uppställning,
lämpligen kunna ingå i det för anstalternas verksamhet avsedda anslaget
och sålunda icke vidare böra anvisas såsom särskilt riksstatsanslag.
I likhet med departementschefen finner riksdagen den förstärkning av
teknisk sakkunskap vid anstalterna, som genom sagda utgiftsökning är avsedd
att vinnas, så betydelsefull för den vid anstalterna bedrivna verksamhetens
effektivitet, att riksdagen icke ansett sig böra motsätta sig densamma.
Då anslagsberäkningen ej heller i övrigt givit riksdagen anledning till
erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 54,600 kronor.
43:o) Kemiska stationer. Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp
som statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av
Kungl. Maj:t, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 48,000
kronor, att utgå med högst 6,000 kronor till varje station.
Departementschefen har, efter redogörelse för, enligt i lantbruksstyrelsens
årsberättelser intagna uppgifter, förhållandet mellan statens samt landstingens
och hushållningssällskapens bidrag till nämnda stationer, vidare
anfört följande:
»Den specifikation över särskilda åligganden med avseende å upprätthållandet
av verksamheten vid de kemiska stationerna, vilken för närvarande in
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
29
går bland villkoren för erhållande av statsbidrag, synes icke av behovet påkallad
och därjämte i vissa fall missvisande. Den, som erhåller statsbidrag
för upprätthållande av dylik station, blir givetvis förpliktad tillse, att driften
där fortgår i vederbörlig ordning. Vad som må krävas utöver statsbidrag
och inkomst av verksamheten får därför tillhandahållas genom dem, som
utgöra ekonomiskt stöd för stationen. Bland villkoren synes endast höra
upptagas, att stationen förklarar sig vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende å analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Maj:t. För företagens ekonomiska stabilisering och vederbörlig
fördelning av kostnaderna bör härjämte gälla, att stationen skall av landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget. Av ovanstående tabell framgår,
att sagda korporationers bidrag redan nu i de allra flesta fall uppgått
till och i allmänhet väsentligt överstigit statens bidrag.
Mot lantbruksstyrelsens förslag, att anslaget för ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1927—1928 bestämmes till samma belopp som för närvarande
utgår, har jag ej någon erinran.»
Framställningen innebär icke någon förändring med avseende å anslagets
belopp. Vad departementschefen anfört i fråga om villkoren för statsbidrag
till stationerna har icke givit anledning till erinran. I enlighet med Eders
Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas med
minst samma belopp som statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de
villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Maj:t, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 48,000 kronor, att utgå med högst 6,000 kronor till varje station.
44:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Under
punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till
underhåll under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och
hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under
samma tid med sammanlagt minst 14,100 kronor — anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 23,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om ökning för instundande
budgetår av anslaget till anstalten med 1,500 kronor.
Då anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran, får
riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll under tiden
1 juli 1927—30 juni 1928 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens
län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tid med sammanlagt minst 14,100 kronor — anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 23,500 kronor.
45:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 73 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 97,000 kronor.
Bland föreningens inkomster bär inräknats ränteavkastningen av den s. k.
Torestorpsfonden, vilken efter av Kungl. Maj:t beräknad nedskrivning skulle
uppgå till omkring 21,300 kronor. Ehuru riksdagens beslut under nästföljande
punkt innefattar viss ytterligare nedskrivning av fonden, har riksdagen
icke ansett någon förändring med avseende å nu ifrågavarande anslag
erforderlig.
Riksdagen har, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, liksom för
innevarande budgetår till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 97,000 kronor.
46:o) Försöksgård å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 74 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att a) medgiva, att det av 1923 års riksdag
såsom låneunderstöd till svenska mosskulturföreningen för bestridande av
vissa utgifter för byggnader samt inköp av kreatur till föreningens försöksgård
å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län anvisade anslag å 40,000 kronor
må förändras från räntebärande amorteringslån till stående räntefritt lån
att fortfarande tillgodonjutas under av departementschefen i statsrådsprotokollet
i övrigt tillstyrkta villkor; b) såsom bidrag till driftkostnader vid
nämnda försöksgård anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av14,
500 kronor.
Till anläggningskostnader och inventarier för en av svenska mosskulturföreningen
anordnad försöksgård å myr jord i Jämtland anvisade riksdagen
å extra stat för 1920 såsom förslagsanslag, högst, 22,600 kronor, varjämte
till täckande av driftkostnaderna vid denna försöksgård för vartdera av åren
1920 och 1921 anvisades likaledes såsom förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.
Förstnämnda anslag beviljades under förutsättning att föreningen genom
arrende förskaffade sig förfoganderätten över lämplig försöksgård. Föreningen,
som emellertid ur flera synpunkter ansåg det fördelaktigare att för
försöken äga tillgång till egen gård, anhöll år 1920 om anslag till inköp
av jord, uppförande av byggnader samt försöksgårdens anläggning i övrigt.
Med anledning härav anvisade 1921 års riksdag — under förmälan att ovannämnda
belopp av 22,600 kronor såsom varande förslagsanslag, högst, återfallit
till kassafonden — såsom låneunderstöd åt föreningen för bestridande
av anläggningskostnaderna för ifrågavarande försöksgård, som skulle förläggas
till Gisselås, 80,000 kronor, varav 60,000 kronor skulle utgå under
1921 och återstoden 1922. I enlighet med de närmare villkor, som Kungl.
Maj:t den 9 december 1921 meddelat för låneunderstödet, får detsamma åt
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
31
njutas räntefritt, så länge föreningen innehar och efter angivna bestämmelser
brukar försöksgården.
Av 1922 års riksdag anvisades såsom bidrag till driftkostnader vid nämnda
försöksgård såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat för 1922 7,300 kronor
och å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 5,000 kronor.
Av 1923 års riksdag anvisades såsom låneunderstöd åt föreningen för inköp
av kreatursbesättning och uppförande av erforderliga byggnader vid
försöksgården 40,000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli
1923 bar angående villkoren för detta låneunderstöds åtnjutande bestämts
bland annat följande.
Såsom säkerhet för lånet skulle ställas inteckningar i försöksgården vid
Gisselås till ett belopp av 40,000 kronor, gällande med förmånsrätt näst
efter de inteckningar å tillhopa 80,000 kronor, som staten i enlighet med
Kungl. Majrts beslut den 9 december 1921 erhållit såsom säkerhet för förut
omförmälda föreningen tilldelade låneunderstöd för bestridande av anläggningskostnaderna
för försöksgården. För ett vart av de första 5 åren, räknat
från och med den 1 juli 1923, skulle föreningen erlägga ränta å lyftat låneunderstöd
med 4 procent samt under tiden 1 juli 1928—30 juni 1943 återbetala
lånet medelst annuiteter, uppgående, beräknat efter en räntefot av fyra
och tre fjärdedels procent, under de första fjorton åren till 3,789 kronor årligen
och under femtonde året till 3,785 kronor 73 öre. Slutligen skulle räkenskaperna
för försöksverksamheten vid Gisselås av föreningen föras utan
sammanblandning med föreningens övriga räkenskaper.
Såsom bidrag till driftkostnader vid försöksgården har vidare såsom extra
anslag anvisats för budgetåret 1924—1925 3,000 kronor, för budgetåret 1925
—1926 10,500 kronor och för budgetåret 1926—1927 12,600 kronor.
Enligt det sammandrag av räkenskaperna för Gisselås försöksgård den 31
december 1925, som bifogats föreningens berättelse över verksamheten under
år 1925, hade föreningen sistnämnda dag följande skulder:
Statslån...................................................................................... kronor 120,000: —
Amorteringslån hos Jämtlands läns hushållningssällskap
(dikningslån) ........................................................................ » 5,250: —
Skuld till mosskulturföreningen:
av föreningen upplånade medel........ kronor 35,502: 9 o
av den så kallade Torestorpsfonden.... » 34,040:5 9 » 69,543:49
summa kronor 194,793:49.
Oavsett försöksgårdens lager av skördeprodukter m. m. och det osäkra
värdet av två föreningen tillhörande andelar i en fräsmaskin, svarade emot
dessa skulder följande bokförda tillgångar:
Fastigheten ............
Döda inventarier ....
Levande inventarier _
summa kronor 83,413: 15.
... kronor 60,000: —
» 17,063:15
» 6,350: —
32
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Lantbruksstyrelsen har av vissa skäl ansett antagligt, att taxeringsvärdet å
fastigheten komme att höjas till 80,000 kronor. Med hänsyn till det här
ovan ej upptagna växlande värdet på inneliggande lager syntes det styrelsen,
som om de verkliga tillgångarna borde kunna värderas till något över
100.000 kronor och den verkliga skillnaden mellan skulder och tillgångar
till cirka 90,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilken grundar sig på ett
av lantbruksstyrelsen framställt förslag om ett rationellt ordnande av försöksgårdens
ekonomi, innefattar dels förslag om förändring av ovanberörda lån
å 40,000 kronor från räntedragande amorteringslån till stående räntefritt lån,
dels ock om anvisande för budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag å
14,500 kronor såsom bidrag till driftkostnader vid nämnda försöksgård.
Vad beträffar den föreslagna förändringen vore denna avsedd att utgöra
ett led i de åtgärder, som måste vidtagas för ett rationellt ordnande av försöksgårdens
ekonomi. Mosskulturföreningen vore å sin sida villig avskriva
20.000 kronor å försöksgårdens ovanberörda skuld å i runt tal 34,000 kronor
till den s. k. Torestorpsfonden. Sedan ovannämnda dikningslån hos Jämtlands
läns hushållningssällskap under budgetåret 1927—1928 slutamorterats,
skulle, därest icke sedan 1 januari 1926 nya skulder gjorts, utöver de stående
statslånen försöksgårdens skuldsumma uppgå till i runt tal 50,000 kronor.
Detta belopp vore avsett att av försöksgården amorteras och förräntas
under loppet av 15 år med en årlig summa av 4,500 kronor, vilket sistnämnda
belopp enligt förslaget skulle få medräknas i den stat, som lades
till grund för beviljande av årliga anslag till försöksgårdens drift. I det
för budgetåret 1927—1928 äskade anslaget ingår sålunda för detta ändamål
ett belopp av 4,500 kronor.
Av ovanstående framgår, att, oaktat staten gång efter annan såväl genom
bidrag utan återbetalningsskyldighet som genom lån i betydande omfattning
lämnat sitt stöd till främjande av ifrågavarande verksamhet, försöksgårdens
ekonomiska ställning så försvagats, att den för närvarande måste betecknas
såsom ohållbar. Även med hänsyn tagen till de svårigheter för försöksgården,
som kunna hava uppkommit på grund av efter dess tillkomst inträdda
ogynnsammare konjunkturer och andra omständigheter, samt med
beaktande av att såsom departementschefen uttalat ifrågavarande verksamhet
icke torde vara att betrakta såsom ett affärsföretag, vars drift i första hand
måste inriktas på att lämna direkt ekonomiskt utbyte, kan riksdagen dock icke
undgå finna, att förhållandena ekonomiskt synas hava utvecklat sig på ett sätt,
som icke torde stå i överensstämmelse med vad statsmakterna från början
avsett. Riksdagen vill härvid erinra, att riksdagen vid beviljande för budgetåret
1926—1927 av anslag till driftkostnader för försöksgården instämde
i ett av föredragande departementschefen gjort uttalande, att en utveckling
i riktning mot att statsbidraget komme att i det närmaste motsvara all kostnad
för arbetskraft till såväl försöksverksamhet som gårdens skötsel i övrigt
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
33
lätt kunde komma att motverka vissa med försöksgården avsedda syften
nämligen bland annat påvisandet av möjligheterna för ekonomiskt lönande
myrjordbruk i inre Norrland.
Med hänsyn till den uppgift, försöksgården under vissa förutsättningar
kan hava att fylla, vill riksdagen icke motsätta sig statens medverkan för att
bringa dess ekonomi i ett läge, som medgiver verksamhetens fortsatta uppehållande.
Mot vad Eders Kungl. Maj:ts förslag i sådant avseende innebär har
riksdagen icke att framställa annan erinran än att riksdagen anser, att mosskulturföreningens
egen medverkan bör utsträckas att omfatta avskrivning
av hela det belopp av i avrundat tal 34,000 kronor, varmed försöksgården
häftar i skuld till den så kallade Torestorpsfonden. Härigenom skulle,
av utredningen i ärendet att döma, möjliggöras en nedsättning med omkring
600 kronor av det för amortering av återstående skuld beräknade
årliga beloppet. Då riksdagen emellertid icke ifrågasätter en dylik
åtgärd, utgår riksdagen i stället från att amorteringstiden i motsvarande
mån förkortas. Riksdagen har heller icke velat motsätta sig beviljande
för budgetåret 1927—1928 av ett, amorteringsbeloppet inbegripet, anslag
av 14,500 kronor till driftkostnader för försöksgården i fråga. Vid den
ställning riksdagen sålunda intager till frågan om ordnandet av försöksgårdens
ekonomi och om statsanslag till täckande av kostnader för dess
drift knyter riksdagen den förväntan, att verksamheten mer inriktas på att
visa möjligheten för ekonomiskt lönande myrjordbruk eventuellt genom att
i större utsträckning än hittills övergå till normal jordbruksdrift å försöksgården.
Härjämte förutsätter riksdagen, att största varsamhet iakttages med avseende
å åtgärder, som kunna föranleda ökade utgifter, och att verksamheten
så ordnas, att inkomster och utgifter beträffande själva jordbruksdriften
täcka varandra. Slutligen vill riksdagen understryka departementschefens
uttalande rörande nödvändigheten av att föreningens skulder efter regleringen
av försöksgårdens ekonomiska förhållanden icke må utan Kungl.
Maj:ts medgivande ökas.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
a) medgivit, att det av 1923 års riksdag såsom låneunderstöd till svenska
mosskulturföreningen för bestridande av vissa utgifter för byggnader samt
inköp av kreatur till föreningens försöksgård å myrjord vid Gisselås i
Jämtlands län anvisade anslag å 40,000 kronor må förändras från räntebärande
amorteringslån till stående räntefritt lån att fortfarande tillgodonjutas
under av departementschefen i statsrådsprotokollet i övrigt tillstyrkta
villkor;
b) såsom bidrag till driftkostnader vid nämnda försöksgård anvisat för
budgetåret 1927-—1928 ett extra anslag av 14,500 kronor.
47:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 75 har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å
Bihang till riksdagens protokoll 1927. U sand. Nr 9 A. 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 7,000 kronor.
Enligt i stadsrådsprotokollet lämnade uppgifter uppgick den 31 december
1925 försöksgårdens bokförda skuld till 21,773 kronor 49 öre, för vars täckande
anstalten dels häftade i skuld till Norrbottens läns hushållningssällskap
med 14,417 kronor 95 öre, dels ock anlitat den så kallade Kempeska
fonden till ett belopp av 7,355 kronor 54 öre. Denna fond vore emellertid
donerad för särskilda ändamål och torde av anstalten icke för framtiden
kunna disponeras för ifrågavarande försöksgård. Frånräknades de 4,000 kronor
till täckande av brist, som av 1926 års riksdag anvisats för detta ändamål,
återstode en bokförd skuld av 17,773 kronor 49 öre eller ett något mer än
3.000 kronor högre belopp än som syntes hava betingats av försöksgårdens anläggningskostnader.
Sistnämnda belopp skulle emellertid enligt av lantbruksstyrelsen
inhämtade upplysningar mer än väl uppvägas av vid balansens
uppgörande förefintligt lager av för direkt försäljning avsedda skördeprodukter,
beräknade till ett värde av omkring 6,000 kronor. Den verkliga
bristen, för vilken sådan täckning icke förefunnes, skulle således, såsom
också anstaltsstyrelsen anfört, hålla sig inom ett belopp av 12,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilken grundar sig på ett
av lantbruksstyrelsen framställt förslag om ett slutgiltigt ordnande av försöksgårdens
ekonomi, innefattar dels beviljande av ett räntefritt stående lån å
14.000 kronor för täckande av den förefintliga bristen, däri inbegripet en
kostnad av 2,300 kronor för uppförande av en såsom erforderlig ansedd
foderlada, dels ock anvisande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av
7.000 kronor till driftskostnader för försöksgården.
Av motsvarande skäl som anförts beträffande försöksgården vid Gisselås
anser sig riksdagen icke böra motsätta sig åtgärder från statens sida, vilka
äro ägnade att bringa nu ifrågavarande försöksgård ur det brydsamma
ekonomiska läge, vari den för närvarande befinner sig. Riksdagen biträder
därför Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med avseende å låneunderstödet återkommer
riksdagen härtill i sin skrivelse rörande regleringen av utgifterna
för kapitalökning. I övrigt vill riksdagen hänvisa till vad riksdagen under
näst föregående punkt anfört, vilket torde äga giltighet jämväl i fråga om
försöksgården vid Alträsk.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å
myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra anslag av 7,000 kronor.
48:o) Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet. Under punkt 76
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, till
uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet beräkna för
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
35
budgetåret 1927-1928 ett belopp av 165,000 kronor, att utgå i första hand
av inkomster av frökontrollanstalten.
Därefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 januari 1927 avlåten
proposition nr 42 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med budgetåret 1927—1928 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens centrala frökontrollanstalt;
b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid frökontrollanstalten på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 föreståndare................................................................................................... B 30
1 frökontrollant ....................................................................................... 23 26
1 fältkontrollant............................................................................................... B 26
1 assistent................................ B 21
1 laboratoriebiträde .................................................................................... B 11
1 kansliskrivare (registrator och kassör) .................................................. B 11
2 frökontrollbiträden....................................................................................... B 7
1 vaktmästare.................................................................................................... B 7
1 frökontrollbiträde .................................................................................... B 4;
c) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för frökontrollanstalten, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928;
d) godkänna följande särskilda bestämmelse att från och med budgetåret
1927—1928 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt äger icke mot
betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens
verksamhetsområde;
e) förklara, att de av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid anstalten;
f) med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda förslag
angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1927—1928 av inkomster
av statens centrala frökontrollanstalt upptaga samma inkomsttitel till ett
belopp av 179,500 kronor;
g) till uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet
å riksstaten under nionde huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 171,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten;
h) till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
statens centrala frökontrollanstalt anvisa för budgetåret 1927—1928 under
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
samma huvudtitel ett extra förslagsanslag av 8,500 kronor, att utgå i första
hand av inkomster av anstalten.
Anslag till anstalten har hittills utgått på extra stat. För budgetåret
1926—1927 har sålunda till upprätthållande av anstaltens verksamhet anvisats
ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor, att utgå i första hand av
inkomster från anstalten. Av utgifterna för anstalten, vilka likaledes beräknats
till 150,000 kronor, hava hänförts 54,375 kronor till avlöningar,
41,875 kronor till omkostnader enligt för verksamheten fastställd omkostnadsstat,
52,250 kronor till avgift till svenska utsädesföreningen för av föreningen
för anstaltens räkning utövad kontroll över allmänna svenska utsädesaktiebolagets
utsädesförsäljning samt 1,500 kronor till avgift till Alnarps trädgårdars
försöksverksamhet. Inkomsterna hava för motsvarande tid beräknats
till 125,000 kronor, varav 70,000 kronor i analys-, plomberings- och fältkontrollavgifter
samt 55,000 kronor i avgift från nämnda bolag för kontroll.
Med avseende å frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat torde höra
erinras om vad som i detta avseende förekommit vid 1925 och 1926 års riksdagar.
Vid avlåtandet av statsverkspropositionen till 1925 års riksdag anförde
föredragande departementschefen (IX H. T. p. 82) — i anledning av då föreliggande
framställning om anstaltens uppförande å ordinarie stat —, att med
en dylik åtgärd borde anstå, tills frågan om ny definitiv lönereglering för
vissa högskolor och andra vetenskapliga anstalter förelåge färdigberedd. Vid
1926 års riksdag beslöts dylik lönereglering för under jordbruksdepartementet
hörande högskolor och anstalter av nämnda slag. Beträffande definitiv
lönereglering för statens centrala frökontrollanstalt anmäldes emellertid i
den till samma riksdag avlåtna statsverkspropositionen (IX H. T. p. 74), att
frågan därom vore föremål för utredning. I anledning härav anförde riksdagen
bland annat (skr. nr 9 A, p. 49), att det syntes riksdagen med skäl
kunna ifrågasättas, om icke, för beredande åt anstaltens befattningshavare
av en tryggare ställning, anstalten borde, såsom ock lantbruksstyrelsen
föreslagit, snarast möjligt uppföras på ordinarie stat, och förutsatte riksdagen,
att förslag i sådant avseende kunde föreläggas 1927 års riksdag.
Den för budgetåret 1926—1927 för statens centrala frökontrollanstalt fastställda
avlöningsstaten har följande utseende:
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
37
Avdrag för
Därav tjänst-
pensions-
Bedu-
göringspen-
Arvode
avgift mot-
cerat
ningar mot-
Arvodesförhöjning
svarande
belopp
svarande
belopp
belopp
7,500
300
7,200
2,500
f Efter 5 år kan arvodet
(höjas med 600 kronor.
5,600
200
5,400
2,000
| Efter 5 år kan arvodet
(böjas med 500 kronor och
5,600
200
5,400
2,000
[efter 10 år med ytterligare
JöOO kronor.
4,400
—
4,400
—
( Efter 5 år kan arvodet
(höjas med 400 kronor.
2,400
50
2,350
700
Efter 5 år kan arvodet
höjas med 200 kronor, efter
2,400
50
2,350
700
10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med
2,000
50
1,950
500
än ytterligare 200 kronor;
skolande av varje arvodes-
2,000
50
1,950
500
förhöjning 100 kronor till- höra tjänstgöringspennin-
1,600
50
1,550
300
garna motsvarande belopp.
Efter 3 år kan arvodet
höjas med 100 kronor, efter
1,575
50
1,525
650
6 år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor.
—
800
—
—
—
34,875
- 1
1 föreståndare .................. 7,500
1 frökontrollant ■
1 fältassistent ...
1 assistent
-
1 kvinnligt biträde av tredje
graden (assistent)...........
1 kvinnligt biträde av tredje
graden ........................
1 kvinnligt biträde av andra
graden ..................
1 kvinnligt biträde av andra
graden ...............
1 kvinnligt biträde av första
graden .....................
1 vaktmästare
Vikariatsersättning ...
Summa kronor
Anm. 1. Därest befattningshavare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt, höjes avlöningen
med det mot pensionsavgift svarande belopp.
Anm. 2 Till kvinnliga assistenten utgår ett tilläggsarvode av 300 kronor.
Anm. 3. Vaktmästaren äger åtnjuta, utöver den kontanta avlöningen, fri bostad jämte bränsle
samt lyse.
Utöver de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner utgå: tillfällig
löneförbättring till föreståndaren med 1,000 kronor, därav 300 kronor tjänstgöringspenningar
motsvarande belopp, till vardera av frökontrollanten och
fältassistenten med 950 kronor, därav 300 kronor tjänstgöringspenningar motsvarande
belopp, samt till assistenten med 900 kronor, allt för helt år räknat;
provisoriskt lönetillägg till föreståndaren med 900 kronor för helt år räknat,
därav 300 kronor tjänstgöringspenningar motsvarande belopp; tillfälligt lönetillägg
till vaktmästaren med 300 kronor för helt år räknat, samt dyrtidstillägg
till de i avlöningsstaten upptagna befattningshavare jämlikt de för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid icke nyreglerade verk gällande grunder.
Vad beträffar den i staten upptagna fältassistenten, har dennes arvode,
som förut utgått med 4,400 kronor, av 1926 års riksdag, på framställning
av enskild motionär, höjts till samma belopp som för frökontrollanten eller
till 5,600 kronor.
Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till stat har följande
utseende:
38
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 60,000
Omkostnadsstat, förslagsanslag ................................................... » 111,000
Förslagsanslag kronor 171,000.
Omkostnadsstaten har beräknats sålunda.
Extra biträden samt övertidsersättningar, förslags
-
anslag................................................................................ kronor 24,000
Provtagning och plombering, förslagsanslag................ » 3,000
Fältkontroll (resor och försök), » ................ » 6,000
Underhåll av laboratorium och bibliotek samt diverse
förbrukningsartiklar .................................................... » 6,000
Värme och elektrisk ström, förslagsanslag ................ » 6,000
Resekostnader för styrelsen ............................................ » 1,600
Tryckning av meddelanden ............................................ » 1,600
Skatter, förslagsanslag ............. » 500
Expenser ............................................................................ » 6,300 55,000
Utsädeskontroll vid Svalöv, förslagsanslag ................ kronor 52,500
Kontrollodling av trädgårdsväxter vid Alnarp, förslagsanslag.
....................................................................... » 3,500 56,000
Förslagsanslag kronor 111,000.
Med avseende å posten å 52,500 kronor för utsädeskontroll vid Svalöv
må erinras, att denna post avser ersättning till Sveriges utsädesförening för
kontrollåtgärder beträffande svenska utsädesaktiebolagets försäljningar av
utsädesvaror. För ifrågavarande kontroll, vilken utövas under centrala frökontrollanstaltens
ledning och ansvar, äger anstalten uppbära ersättning av
bolaget, så avvägd att visst överskott skall tillfalla anstalten. Jämväl beträffande
kontrollodlingen av köksväxter vid Alnarps trädgårdar är särskilt
avtal träffat. Då ifrågavarande ersättningar till Sveriges utsädesförening
och Alnarps trädgårdar enligt statsrådsprotokollet är i viss mån skiftande
alltefter omfattningen av verksamheten, hava desamma kunnat endast förslagsvis
till siffran angivas.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser uppförande på ordinarie
stat av statens centrala frökontrollanstalt och i samband därmed det
nya avlöningssystemets bringande i tillämpning jämväl beträffande befattningshavarna
vid denna anstalt. Inrättande av någon ny befattning föreslås
ej.
Riksdagen biträder förslaget om anstaltens uppförande på ordinarie stat
från och med budgetåret 1927—1928 med hänsyn till riksdagens därom förlidet
år uttalade önskan. Beträffande de olika befattningshavarna hava dessa
samtliga, således jämväl den nuvarande manliga assistentbefattningen, upptagits
såsom ordinarie med placering i angivna lönegrader. Med avseende
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
39
särskilt å förslaget att även uppföra nämnda assistentbefattning såsom ordinarie
har departementschefen bland annat åberopat, att förslag (punkt 8)
framlagts om förändring av assistentbefattningarna vid centralanstalten för
jordbruksförsök från arvodesbefattningar till ordinarie tjänster. För egen
del vill riksdagen erinra, att riksdagen i det föregående ställt sig avvisande
till Eders Kungl. Maj:ts sistberörda framställning. Med hänsyn till statskontorets
yttrande, att det enligt ämbetsverkets mening knappast vore lämpligt
att göra nu ifrågavarande befattning till ordinarie tjänst, kan riksdagen
icke biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande avseende, utan
anser, att denna befattning i stället bör, såsom riksdagen beslutat rörande
assistenterna vid centralanstalten för jordbruksförsök, uppföras med arvode
av 6,300 kronor.
Rörande därefter övriga befattningshavares placering i lönegrad har
riksdagen icke kunnat undgå finna den för frökontrollanten och fältkontrollanten
föreslagna placeringen välj hög. Statskontoret, med vilket
allmänna civilförvaltningens lönenämnd förenat sig, har i fråga härom
yttrat följande.
»Frökontrollantens avlöning bestämdes år 1924 till liknande belopp som
för laborator vid centralanstalten, eller 5,600 kronor. Enligt det föreliggande
förslaget skulle förstnämnda befattning hänföras till lönegrad B 26 eller
till samma lönegrad, i vilken laboratorsbefattning vid centralanstalten blivit
inordnad. Med anledning härav finge statskontoret erinra om, att högskolornas
löneregleringskommitté i sitt den 6 juni 1922 avgivna förslag till
lönereglering för fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter beträffande
avlöningen till laboratorerna vid centralanstalten funnit densamma lämpligen
böra regleras efter samma lönegrad, som enligt kommitténs förslag
skulle komma till användning för universitetens laboratorer, eller lönegrad
B 16 (nuvarande B 26). Häremot kunde visserligen enligt kommittén invändas,
att för beklädande av laboratorsbefattning vid centralanstalten ej
krävdes samma kompetens som av universitetens laboratorer. Då det emellertid,
enligt vad kommittén inhämtat, torde vara ett önskemål för anstalten,
att laboratorsbefattningarna såvitt möjligt kunde besättas med innehavare,
vilkas teoretiska utbildning ej understege universitetslaboratorernas, hade
kommittén funnit sig böra förorda, att jämväl centralanstaltens laboratorer
hänfördes till lönegraden B 16 (26). Enligt statskontorets mening torde
den jämförelse, som gjorts mellan centralanstaltens laboratorer och universitetens,
icke vara tillämplig å ifrågavarande frökontrollant. För laboratorsbefattning
vid centralanstalten torde nämligen kompetenskraven vara icke
oväsentligt högre än för frökontrollantbefattningen vid frökontrollanstalten.
Statskontoret finge även erinra om, att frökontrollanten för närvarande
närmast tillhörde den s. k. andra normalgraden, till vilken bland andra
även statsgeologer, förste statsmeteorologer, förste statshydrografer och statskonsulenter
tidigare hänförts. Den löneställning, som sålunda intoges av
frökontrollanten, skulle å löneplanen i avlöningsreglementet den 22 juni
1921 (nr 451) motsvara en placering i 24 lönegraden. Till denna lönegrad
hade även överflyttats flertalet av förutvarande andra normalgradens tjänstemän,
exempelvis — — —, förste statsmeteorologer, förste statshydrografer
och statskonsulenter. Enligt statskontorets uppfattning torde skäl icke föreligga
att bereda frökontrollanten en högre löneställning än t. ex. stats
-
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
konsulenterna, varför han syntes böra hänföras till 24 lönegraden i den nya
löneplanen. Av enahanda skäl syntes fältassistentbefattningen böra inordnas
i samma lönegrad.»
Av skäl som statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd
framhållit anser sig riksdagen icke kunna medgiva högre placering än i lönegraden
B 24. Riksdagen vill erinra, att avlöningen i denna lönegrad i varje
fall överstiger ifrågavarande befattningshavares nuvarande löneförmåner,
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg inräknat, med i fråga om begynnelselönen
120 kronor och beträffande slutlönen 408 kronor.
Vad angår vaktmästarbefattningen har denna upptagits i lönegraden B 7.
För egen del kan riksdagen icke finna tillräckliga skäl anförda för en så hög
placering. Åven om beträffande vaktmästare vid vetenskapliga och lärda
anstalter i princip gäller, att dessa placeras i nämnda lönegrad, synes
riksdagen därav icke utan vidare böra följa, att vaktmästarbefattningen
vid den centrala frökontrollanstalten, som därtill så nyligen inrättats, placeras
i samma lönegrad. Några särskilda skäl för att denna befattning placeras
i lönegraden B 7 hava nämligen icke anförts. Riksdagen anser därför, att
vaktmästarbefattningen i fråga bör liksom skett beträffande vaktmästare
vid statens verk i allmänhet uppföras i lönegraden B 5.
I fråga om kostnaderna för anstaltens verksamhet har riksdagen fäst
sig vid, att enligt statsrådsprotokollet omkostnadsstaten, vars slutsumma
är till siffran bestämd, för föregående budgetår överskridits med ett belopp
av 15,767 kronor 73 öre, vilket belopp blivit täckt av kassafonden.
Då emellertid, såsom statskontoret framhållit, vissa i omkostnadsstaten upptagna
poster stå i förhållande till antalet och storleken av vid anstalten
utförda provningar, låta sig berörda anslagsposter svårligen närmare fastställas.
Vid sådant förhållande och då Eders Kungl. Maj:ts förslag att
upptaga ifrågavarande anslagsposter såsom förslagsanslag — i likhet med
vad som skett vid statens provningsanstalt — torde vara ägnat att undanröja
den närmaste anledningen till vad sålunda förekommit, har riksdagen
icke velat framställa någon erinran i ärendet.
I övrigt har riksdagen icke funnit något att invända mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Beträffande uppställningen och beräkningen av anstaltens stat får riksdagen
anföra följande.
Såsom första anslagspost torde i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag
böra uppföras ett förslagsanslag till avlöningar åt ordinarie tjänstemän. I
överensstämmelse med riksdagens ovan uttalade mening och enligt gängse
beräkningsgrunder torde denna böra upptagas med ett belopp av (60,000—
9,400 =) 50,600 kronor.
Något särskilt vikariatsersättningsanslag har icke ansetts erforderligt,
varvid förutsatts, att hithörande kostnader skulle bestridas från förutnämnda
anslagspost till avlöningar åt ordinarie tjänstemän.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
41
Härefter bör i anslutning till vad riksdagen ovan anfört uppföras arvode
till en assistent med 6,300 kronor.
Slutligen bör följa förslagsanslaget till täckande av utgifterna enligt omkostnadsstaten,
111,000 kronor.
Staten för anstalten skulle sålunda erhålla följande utseende.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 50,600
Arvode till en assistent, förslagsanslag » 6,300
Omkostnadsstat, förslagsanslag » 111,000
Förslagsanslag kronor 167,900.
Beträffande anslaget till dyrtidstillägg har detta ansetts böra i anslutning
till riksdagens beslut i anledning av Eders Kungl. Maj:t under för flera
huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag till allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare upptagas med det av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Med avseende å sistnämnda anslag återkommer riksdagen härtill under
nästföljande punkt.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1927—1928 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens centrala frökontrollanstalt;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar vid frökontrollanstalten på föl
-
jande sätt: \
Befattning ''^7 - F Lönegrad
1 föreståndare '' B 30
1 frökontrollant............................................................................................. B 24
1 fältkontrollant ........................................................................................... B 24
1 laboratoriebiträde ...................................................................................... B 11
1 kansliskrivare (registrator och kassör) B 11
2 frökontrollbiträden ................................................................................ B 7
1 vaktmästare .............................................................................................. B 5
1 frökontrollbiträde ..................................................................................... B 4;
c) godkänt ovan intagna förslag till stat för frökontrollanstalten, att
tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
d) godkänt följande särskilda bestämmelse att från och med budgetåret
1927—1928 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid anstalten:
Befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt äger icke mot
betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens
verksamhetsområde;
42
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
e) förklarat, att de av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid anstalten;
f) till uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet å
riksstaten under nionde huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag av
167,900 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
49:o) Dyrtidstilliigg åt befattningshavare vid statens centrala frökoutrollanstalt.
Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört har riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag till
bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens
centrala frölcontrollanstalt anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 8,500 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
50:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. I enlighet med Eders
Kungl. Majds under punkt 78 gjorda framställning har riksdagen liksom
för innevarande budgetår för budgetåret 1927—1928 anvisat till understöd
åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Majd, ett extra anslag av 10,000 kronor.
51:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 80 har Eders Kungl. Majd
föreslagit riksdagen att för budgä*P3?et ..1927--1928 anvisa såsom särskilda
extra anslag dels till uppehållande av Sverige» utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 114,500 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 96,700 kronor eller sålunda
tillhopa 211,200 kronor.
Departementschefens anslagsberäkning har icke givit riksdagen anledning
till erinran, varför riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom särskilda
extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
114,500 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid
Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 96,700 kronor eller sålunda tillhopa 211,200
kronor.
43
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
52:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksambeten ä
VVeibullsholm. Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsholm anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000
kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen nr 107 och 154 i första kammaren
samt nr 189 och 245 i andra kammaren avseende att riksdagen till understödjande
av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
måtte anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 70,000 kronor.
Till understödjande av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
har riksdagen för vart och ett av budgetåren 1924—1925, 1925—
1926 och 1926—1927 anvisat extra anslag. Anslaget har för de olika
budgetåren uppgått till respektive 100,000, 75,000 och 50,000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 september 1926 har nu firman
Weibull hemställt, att för uppehållande av ifrågavarande verksamhet
vid Weibullsholm måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas ett extra anslag
av 90,000 kronor.
över firman Weibulls ifrågavarande framställning har lantbruksstyrelsen
den 20 november 1926 avgivit infordrat utlåtande och därvid överlämnat
yttrande av de såsom statens representanter för utövande av kontroll
och inspektion vid växtförädlingsanstalten vid Weibullsholm förordnade
sakkunniga.
De sakkunniga föreslå efter av dem verkställd utredning i ärendet anvisande
för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 25,000 kronor för uppehållande
av grönsaksförädlingen vid Weibullsholm i samma omfattning
som hittills.
Lantbruksstyrelsen har under åberopande av de sakkunnigas utredning
och förslag hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till
understödjande av firmans verksanhet för förädling av köksväxter anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor under villkor
att firman styrker, att nämnda förädling bedrives i minst samma omfattning
som hittills.
Härefter har firman Weibull till Eders Kungl. Maj:t inkommit med en
skrift i ärendet.
Firman Weibull har i sin förenämnda framställning uppskattat sitt behov
av statsunderstöd för nästkommande budgetår till 90,000 kronor — utgörande
omkring hälften av den beräknade årskostnaden för växtförädlingsverksamheten
—, varvid firman utgått från förutsättning, att verksamheten
skulle bibehållas i dess nuvarande, sedan tiden för 1924 års sakkunnigutredning
något utvidgade omfattning. Enligt vad som framgår
av motionerna har firman numera angivit, att det beräknade understödsbehovet
kunde minskas med 6,500 kronor, med hänsyn till att en av
firman anställd vetenskapsman erhållit fortsatt docentstipendium.
44
Riksdagens skrivelse Nr it A.
De sakkunnigas förslag avser, att staten allenast skulle understödja den
vid Weibullsholm bedrivna grönsaksförädlingen, för vilket ändamål skulle
utgå 25,000 kronor.
Departementschefen förordar samma anslagsbelopp, vilket han emellertid
icke anser böra knytas vid viss del av verksamheten. Bidraget skulle
alltså avse verksamheten i dess helhet och såsom villkor gälla densammas
upprätthållande.
Motionärerna understryka den meningen, att verksamheten i sin helhet
bör understödjas. Emellertid förutsättes, att genom vissa möjliga inskränkningar
i verksamheten behovet av statsunderstöd skall kunna nedbringas
till 70,000 kronor.
Med hänsyn till det stora värdet av det å Weibullsholm under arbete
varande växtförädlingsmaterialet av jordbruksväxter anser riksdagen, att
ett statsanslag till växtförädlingsanstalten icke bör avse allenast grönsaksförädlingen.
Riksdagen delar alltså härutinnan departementschefens och
motionärernas uppfattning.
Rörande behovet av statsunderstöd kan den föreliggande utredningen icke
anses erbjuda några fastare hållpunkter. Ehuruväl de lämnade uppgifterna
synas giva vid handen, att dylikt behov föreligger, lämna de dock ej
tillräcklig ledning, då det gäller att mera exakt fixera anslagsbeloppet.
Riksdagen delar emellertid motionärernas uppfattning, att det av departementschefen
förordade beloppet 25,000 kronor är för därmed åsyftat ändamål
otillräckligt. Enligt vad i motionerna upplyses har också firman
Weibull i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anmält, att det icke vore firman
möjligt att själv bestrida så stor del av växtförädlingskostnaderna, som
skulle betingas av Eders Kungl. Maj:ts förslag. Motionärerna förutsätta en
eventuellt erforderlig beskärning av verksamhetens nuvarande omfattning,
men bygga i övrigt på samma grunder som firman. För egen del finner
sig riksdagen i viss mån böra taga motionärernas förslag till utgångspunkt.
Riksdagen har emellertid ansett en ytterligare begränsning av beloppet
ofrånkomlig och finner sig icke böra bevilja högre belopp än 50,000
kronor, eller samma belopp, som för innevarande budgetår anvisats. Riksdagen
förväntar emellertid, att även med ett statsunderstöd å sistnämnda
belopp det skall bliva firman möjligt att uppehålla verksamheten i sådan
omfattning, att redan vunna resultat kunna utnyttjas samt ett fullföljande
äga rum av de viktigaste växtförädlingsarbetena. Beträffande det inseende
från statens sida, som firman Weibull under den tid anslaget avser
bör vara underkastad för kontroll av att detsamma kommer avsett ändamål
till godo, synes det riksdagen icke erforderligt att härför såsom hittills anlita
särskilda sakkunniga, utan torde denna verksamhet numera utan olägenhet
kunna anförtros åt lantbruksstyrelsen. Härigenom vinnes även den fördelen,
att firman ej onödigt betungas med administrationskostnader till
följd av statsanslaget utan att detta mera obeskuret kommer verksamheten
till godo.
45
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i
ämnet väckta motionerna 1:107 och 154 samt II: 189 och 245 till understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 50,000 kronor.
53:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 82 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betesoch
vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret 1927 1928 ett extra
anslag av 56,000 kronor.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär, att statsbidraget
till föreningen skulle för instundande budgetår ökas med 6,600 kronor.
Som motiv härför anföres den ökade omfattningen av föreningens verksamhet.
Då riksdagen uppskattar föreningens gagnande verksamhet och då av utredningen
i ärendet behovet av det ökade anslagsbeloppet synes ådagalagt,
anser sig riksdagen böra bevilja det begärda anslaget.
Riksdagen har alltså för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 56,000 kronor.
54:o) Lindring av fraktkostnaderna för kalk m. m. Med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning har riksdagen
liksom för innevarande budgetår till lindring av fraktkostnaderna vid
transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av
600.000 kronor.
55:o) Lantbruksmöte. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 88
gjorda framställning har riksdagen liksom för innevarande budgetår för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisat
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänt svenskt
lantbruksmöte 7,500 kronor,
dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500 kronor eller tillhopa
25.000 kronor.
56:o) Lantbrukskonsulenter i London, Berlin och Riga. Under punkt
89 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande tv tre
lantbrukskonsulentbefattningar, nämligen en i London, en i Berlin och en i
Riga, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 59,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 89, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
uppehållande av tre lantbrukskonsulentbefattningar, nämligen en i London,
46
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
en i Berlin och en i Riga, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 59,000 kronor.
57:o) Smörprovningar m. in. Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 40,000
kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 90, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m. anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
58:o) Ölands elektrifiering. Under punkt 94 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som må
varda riksdagen förelagd, till Ölands elektrifiering beräkna för budgetåret
1927—1928 ett belopp av 180,000 kronor.
Härefter har Eders Kungl. Maj:t i till riksdagen den 18 februari 1927
avlåten proposition nr 123 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
till utförande av en sjökabelanläggning mellan fastlandet och Öland för
överförande av elektrisk energi till ön anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 180,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 94, får riksdagen anmäla, att riksdagen med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till utförande av
en sjökabelanläggning mellan fastlandet och Öland för överförande av elektrisk
energi till ön anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
180,000 kronor.
Orundförbättringar, kolonisation och egna*
hemsbildning ni. ni.
59:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt 97 har Eders
Ktrngl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) för kolomsaticmsvnerksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
«v -230,000 kronor,
b) msslgwaa, .att, sedan till nämnda anslag överförts vid utgången av budgetåret
1926—1927 förefintlig behållning å extra reservationsanslaget till kolonisation
å Abmobergets kronopark i stället för krononybyggen, från förstberörda
anslag må utbetalas vad som erfordras för fullföljande av de 1921
beslutade kolonatupplåtelserna å Abmobergets kronopark,
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47
c) förklara, att Kungl. Mai:t må äga bemyndiga Västerbottens läns kolonisationsnämnd
att i nämndens räkenskaper avskriva ett i statsrådsprotokollet
omförmält belopp av 199 kronor 90 öre såsom förlust å försökskolonisationen.
Då såsom departementschefen i sitt uttalande till statsrådsprotokollet framhållit
det föreslagna anslaget till övervägande delen avses för bestridande
av kostnader för fullföljande efter vissa bestämda regler av redan beslutade
kolonisationsföretag har riksdagen funnit sig böra bevilja detsamma. Icke
heller har riksdagen funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
i övrigt.
Riksdagen har alltså
a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland
och Dalarna anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 230,000 kronor,
b) medgivit, att, sedan till nämnda anslag överförts vid utgången av
budgetåret 1926—1927 förefintlig behållning å extra reservationsanslaget
till kolonisation å Abmobergets kronopark i stället för krononybyggen, från
förstberörda anslag må utbetalas vad som erfordras för fullföljande av de
1921 beslutade kolonatupplåtelserna å Abmobergets kronopark,
c) förklarat, att Kungl. Maj:t må äga bemyndiga Västerbottens läns
kolonisationsnämnd att i nämndens räkenskaper avskriva ett i statsrådsprotokollet
omförmält belopp av 199 kronor 90 öre såsom förlust å försökskolonisationen.
60:o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 98 gjorda framställning har
riksdagen till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks
kolonisationsområde i Norrbottens län föranledda utgifter anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra förslagsanslag av 7,250 kronor.
61:o) Premielån till egnahemslåntagare. Med bifall till Eders Kung!.
Maj:ts under punkt 99 gjorda framställning har riksdagen för utlämnande
av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 650,000
kronor.
Fiskeriväsendet.
62:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen har av Eders
Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 upptagits
med oförändrat belopp av 30,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom riks
-
48
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dagen väckta motioner, nr 69 i första kammaren och nr 115 i andra
kammaren, likalydande, vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den i riksdagens skrivelse
av den 27 maj 1925 begärda utredningen så skyndsamt som möjligt
slutföres och att denna utredning jämväl bör omfatta i motionerna berörda
spörsmål.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 102, får riksdagen
1) anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört
ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
med 30,000 kronor;
2) i anledning av motionerna 1:69 och II: 115 hos Eders Kungl. Maj:t anhålla,
att i samband med den av riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925, nr 256,
begärda utredningen angående åtgärder för laxfiskets upphjälpande måtte
— under förutsättning att denna utredning icke därigenom fördröjes —
jämväl upptagas till övervägande de av i förevarande motioner angivna
synpunkter, som omnämnts i jordbruksutskottets berörda utlåtande.
63:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
under punkt 103 gjorda framställning har riksdagen till understöd åt södra
Sveriges fiskeriförening anvisat för budgetåret 1927—1928 såsom extra
anslag dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650
kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor, eller tillhopa 26,000
kronor.
64:o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa havshydrografiska
mätningar samt andel i kostnad för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt.
Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra
reservationsanslag av 30,250 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av 10,000
kronor.
Förevarande framställning innebär vad angår anslaget till kommissionens
egna arbeten en ökning med 750 kronor för beredande av löneförbättring
åt kommissionens förste assistent i biologi, vilken varit i kommissionens tjänst
under 15 år. Anslaget till vissa havshydrografiska mätningar upptages med
49
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
oförändrat belopp samt anslaget till Sveriges andel i kostnaderna för centralanstalten
i Köpenhamn ökat med 5,000 kronor, enär någon reservation å
anslaget icke ansetts påräknelig. Vidkommande sistnämnda anslag innebär
framställningen jämväl anslagets omförande till bestämt anslag.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen har
sålunda för budgetåret 1927—1928 anvisat
a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra
reservationsanslag av 30,250 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
liydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av
10,000 kronor.
65:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 84,200
kronor.
Anslagsberäkningen har icke givit riksdagen anledning till erinran, varför
riksdagen till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 84,200 kronor.
66:o) Fartyget Eystrasalt. Under punkt 106 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 12,700
kronor.
Anslagsberäkningen, vid vilken hänsyn tagits till en påräknad reservation
av omkring 1,800 kronor, föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen får för den skull anmäla, att riksdagen till underhålls- och
driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 12,700 kronor.
Skogsväsendet.
67:o) Återbäring av skogsförsäljningsmedel från kronoparkeu Reinb
i Jönköpings län. Under punkt 108 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att vissa i statsrådsprotokollet omförmälda personer må befrias
från dem åliggande skyldighet att till kronan inbetala ett belopp av
1,124 kronor 64 öre för å kronoparken Remb tillhörig mark avverkad skog.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. M sand. Nr 9 A. -t
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att i en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift
av den 15 november 1925 sexton i statsrådsprotokollet namngivna åbor i
Räpplinge, Reftele socken, och Tronebo i Villstads socken, allt i Jönköpings
län, med förmälan att de befunnits skyldiga att till kronan inbetala ett köpeskillingsbelopp,
uppgående till 1,124 kronor 64 öre, för år 1917 försåld
skog från en genom utgrävning 1878 av Tronebosjön uppkommen landvinning,
vilken sedermera visat sig tillhöra kronoparken Remb i Reftele socken,
anhållit att bliva befriade från att återbära nämnda belopp.
I likhet med departementschefen finner riksdagen starka billighetsskäl tala
för att sökandena ifråga befrias från den dem åliggande återbetalningsskyldigheten
i förevarande avseende.
Riksdagen bar därför medgivit, att de i statsrådsprotokollet omförmälda
personer må befrias från dem åliggande skyldighet att till kronan inbetala
ett belopp av 1,124 kronor 64 öre för å kronoparken Remb tillhörig mark
avverkad skog.
68:o) Skogshögskolan. Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag till
stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan, nu
221,600 kronor, med 1,200 kronor till 222,800 kronor.
Departementschefen har under förevarande punkt jämväl motiverat uppförande
för budgetåret 1927—1928 av anslaget till diverse behov med 39,500
kronor, sålunda beräknat:
utgifter i likhet med för budgetåret 1926—1927........................ kronor 24,924
utgifter i samband med förvärv av framlidne professorn
Schottes bibliotek ........................................................................ » 5,000
fortsättande av docenten Melins vetenskapliga forskningar ... » 9,000
personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg ............ » 600
summa kronor 39,524,
vilket belopp avrundats till 39,500 kronor.
Såsom av sammanställningen framgår avses att, för minskning av antalet
under nionde huvudtiteln ingående anslag, det personliga ålderstillägget åt
extra läraren Grönberg icke vidare skall anvisas såsom särskilt riksstatsanslag
utan inläggas i anslaget till diverse behov.
Riksdagen finner icke något att erinra mot, att utgifterna till högskolan
beräknas på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt.
Med iakttagande härav skulle staten för högskolan erhålla följande utseende:
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 51
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 78,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor............................... » 13,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ........ » 22,000
Övriga utgifter............................................................................... » 107,000
Förslagsanslag kronor 222,800.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om uppförande av det extra anslaget till diverse behov vid skogshögskolan
får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
a) godkänt ovan intagna förslag till stat för skogshögskolan, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928;
b) höjt ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan, nu 221,600 kronor,
med 1,200 kronor till 222,800 kronor.
69:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad
under nästföregående punkt anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i
överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 110 gjorda framställning
till diverse behov vid skogshögskolan anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 39,500 kronor.
70:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Under punkt 111
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid statens
skogsförsöksanstalt anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 52,000 kronor.
Under en följd av år har riksdagen till uppehållande av verksamheten vid
statens skogsförsöksanstalt utöver ordinarie anslaget — vilket av Eders Kungl.
Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 upptagits med oförändrat
belopp av 153,700 kronor — jämväl anvisat vissa extra anslag. Sålunda
hava för budgetåret 1926—1927 anvisats särskilda reservationsanslag
dels för diverse behov vid anstalten med 46,900 kronor, dels ock till utförande
av vissa under skogsförsöksanstaltens ledning stående specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring (den s. k. norrlandsavdelningen)
med 24,800 kronor.
Vad angår anslaget till diverse behov ifrågasättes icke ändring i därunder
för närvarande uppförda poster i vidare mån än att posten anslagstavlor
vid försöksfält anses kunna sänkas från 480 kronor till 200 kronor.
Härutöver tillstyrkes upptagande av anslag med 5,500 kronor för vissa
ändringsarbeten inom anstalten, vilka avse ombildning av ett toalettrum
och vindsutrymme till arbetsrum. Genom omändringen skulle vinnas tre
nya till arbetslokaler behövliga rum.
Anslaget till specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas
52
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
föryngring, vari av departementschefen tillstyrkes en ökning med 700 kronor,
har beräknats sålunda:
försöksledarens arvode ................................................................... kronor 10,740
skogsb iträdets » .................................................................. » 3,672
hantlangning, reseersättningar jämte övriga expenser ............ » 11,088
summa kronor 25,500.
Ökningen hänför sig till försöksledarens arvode. När medel första gången
beviljades för ifrågavarande undersökningar, bestämdes arvodet till försöksledaren
till ett belopp, som med 900 kronor översteg dåvarande högsta begynnelselönen
för jägmästare. Enligt av styrelsen för anstalten framfört
förslag skulle arvodet nu utgå med ett belopp, som med 720 kronor överstiger
vad den nuvarande försöksledaren skulle äga uppbära i lön såsom
jägmästare å G-ort. Departementschefen har biträtt styrelsens förslag, dock
under framhållande i likhet med statskontoret att, därest annan person än
den nuvarande innehavaren av befattningen såsom försöksledare skulle
komma att förordnas, frågan om arvodet till denne borde upptagas till särskild
prövning.
Riksdagen finner intet att erinra mot de sålunda av departementschefen
beräknade anslagen.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om anslag till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas
föryngring får riksdagen nu anmäla, att riksdagen till diverse behov vid
statens skogsförsöksanstalt anvisat för budgetåret 1927~-1928 ett extra
reservationsanslag av 52,000 kronor.
71:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts under punkt 112 gjorda framställning för specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse
med den 1916 för riksdagen framlagda plan, anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 25,500 kronor.
72:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.
Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslaget riksdagen att
a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond
för utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar, nu 84,800 kronor, med 6,200 kronor, till 78,600 kronor;
b) höja det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget
till övriga utgifter, nu 29,000 kronor, med 21,200 kronor till
50,200 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
förslagsanslag av 13,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
53
Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i överensstämmelse med
de av Eders Kungl. Maj:t för liera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagna
grunder för beräkning av dyrtidstillägg för budgetåret 1927 1928.
Under hänvisning till riksdagens beslut i fråga om dyrtidstillägg under
nämnda budgetår åt befattningshavare i statens tjänst och med hänsyn
i övrigt till den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet
har riksdagen
a) minskat det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för
utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 84,800 kronor, med 6,200 kronor, till 78,600 kronor;
b) höjt det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget
till övriga utgifter, nu 29,000 kronor, med 21,200 kronor, till 50,200
kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 13,500 kronor.
73:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Under punkt 114 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att anvisa för budgetåret 1927—1928
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret
1927 för fortsättningsskolan vid Kloten
a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 16,250 kronor;
b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av 5,100 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för samma skola ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om omläggning av
undervisningen vid ifrågavarande skola i så måtto, att därstädes skulle vartannat
år anordnas specialkurser alternerande med, såsom för närvarande,
helårskurs.
Departementschefen har, efter redogörelse för av domänstyrelsen efter
hörande av lärarrådet vid fortsättningsskolan avgivet förslag i ämnet,
för egen del anfört följande:
»Med inrättande av ifrågavarande skola avsågs att för de mera begåvade
och för skogsmannayrket lämpligaste av skogsskolornas lärjungar underlätta
möjligheten att skaffa sig ökad kompetens, varigenom skulle kunna uppnås
bättre avlönade anställningar än som annars antagligen skulle stått till
buds. Även togs sikte på fördelen för landets skogsskötsel att kunna använda
från skolan utexaminerade lärjungar på något mera ansvarsfulla
platser, vilka eljest kanske skulle krävt högre kvalificerade arbetskrafter.
I stort sett torde skolan varit väl ägnad att fylla den uppgift den fått sig
anvisad. Härtill kommer nu behovet för ifrågavarande skogspersonal av
vidgad utbildning inom särskilda grenar av skogshushållningen, medförande
ökad möjlighet att följa den fortgående utvecklingen. Genom föreslagen
54 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
omläggning av undervisningen förväntas även en livligare anslutning till
skolan.
Uet sålunda framställda önskemålet synes ansluta sig till det behov av
specialutbildning, som numera gör sig gällande inom många yrken. Ett
tillgodoseende härav, så vitt angår ifrågavarande i statens och enskild tjänst
arbetande personal, anser jag väl motiverat. Uteslutet torde i övrigt icke
vara, att därigenom ett större intresse för fortsatt utbildning kan komma
att göra sig gällande, även om huvudsakliga anledningen till nedgången av
elevantalet vid nuvarande fortsättningsskola torde vara att söka i de under
senare år rådande konjunkturerna på trävarumarknaden. I överensstämmelse
med vad från olika håll föreslagits, synes emellertid, för tillgodoseende
av det särskilda ändamål de nuvarande kurserna tjäna, dessa böra
bibehållas såsom alternerande med specialkurser.
Emot sistnämnda kurser, sådana de planerats av domänstyrelsen, torde
visserligen kunna göras vissa erinringar, såsom att för den, som önskar
genomgå flera dylika kurser, en upprepning av undervisningen i vissa
grundläggande ämnen torde vara svår att undvika. Jag anser mig emel
lertid
kunna tillstyrka, att i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens
förslag, jämväl vad detta avser undervisningens art och omfattning
vid specialkurserna, kompetensfordring för inträde vid dessa m. m.,
undervisning försöksvis anordnas vid ifrågavarande skola, varefter erfarenheten
närmare får avgöra lämpligheten av den nya ordningens fastställande
i föreliggande eller förändrad form.
Domänstyrelsens anslagsberäkning för instundande budgetår, som förutsätter,
att specialkurser anordnas med början den 1 oktober 1927, synes
mig kunna godtagas. Dock torde anslaget till övriga utgifter kunna, med
hänsyn till å anslaget uppkommen behållning av omkring 1,750 kronor,
begränsas till 5,100 kronor.
Beträffande anslaget till dyrtidstillägg vill jag i övrigt åberopa vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan förut denna dag av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor yttrat rörande sådana tillägg under budgetåret
1927—1928 åt befattningshavare i statens tjänst.»
Riksdagen finner med hänsyn till vad i ärendet framhållits lämpligt,
att undervisningen vid skolan försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört får riksdagen nu
anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret
1927 för fortsättningsskolan vid Kloten
a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 16,250 kronor,
b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av 5,100 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för samma skola ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor.
55
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
74:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn ä enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar har av
Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 upptagits
med oförändrat belopp av 345,000 kronor.
Under punkten 118 av nionde huvudtiteln har vidare Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Särna och Idre socknar anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
förslagsanslag av 65,000 kronor.
Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret
1927—1928 till vad riksdagen under punkt 72 anfört får riksdagen, som
icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
anmäla, att riksdagen
a) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar med oförändrat belopp
345,000 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 65,000 kronor.
75:o) Ersättning till domänfomlen för utgifter för tillsyn ä enskildas
sk.vddsskogar. Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond
för utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar, nu 141,300 kronor, med
11,400 kronor till 152,700 kronor;
b) till ersättning för statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Såsom motiv för höjningen av anslagen anföres, att ett flertal av de nuvarande
befattningshavarna beräknas komma att uppflyttas i högre löneklass.
Höjningen påkallas dessutom av den anledningen, att full tjänstgöring
måste beräknas ej blott för vissa assistenter utan även för ett antal extra
kronojägare, något som är fallet jämväl under innevarande budgetår, ehuru
det icke beräknats vid anslagens utmätande.
Under hänvisning beträffande anslaget till dyrtidstillägg till vad riksdagen
under punkt 72 anfört får riksdagen, som icke har något att erinra mot
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, anmäla, att riksdagen
a) höjt ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond
för utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar, nu 141,300 kronor, med
11,400 kronor till 152,700 kronor;
56
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
b) till ersättning för statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
76:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och
Idre socknar m. fl. områden. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under
punkt 120 gjorda framställning har riksdagen liksom för innevarande budgetår
till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Sårna och Idre socknar med flera områden anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
77:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 124 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1927—1928 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag
a) till bestridande av kostnader för nationalparker 3,000 kronor,
b) till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden 4,800 kronor.
Anslagsäskandet, som grundar sig på av vetenskapsakademien gjord framställning
i ämnet, föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen
för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag
a)
till bestridande av kostnader för nationalparker 3,000 kronor,
b) till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden 4,800 kronor.
X<antmäteriväseii4let.
78:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 125 har Eders Kungl. Mai:t föreslagit
riksdagen att
a) utesluta den å lantmäteristyrelsens ordinarie stat uppförda lantmäteriliskalsbefattningen;
b)
godkänna följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 139,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 30,800
Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ » 2,500
Förslagsanslag kronor 175,500;
c) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,
nu 184,300 kronor, med 8,800 kronor till 175,500 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 57
d) medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar
kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för
styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
Beträffande avlöningsstaten innebär det föreliggande förslaget indragning
från och med den 1 juli 1927 av den ledigblivna lantmäterifiskalsbefattningen
och överflyttande på en av lantmäteristyrelsens tre byrådirektörer
av de med sagda befattning förenade göromål antingen i deras helhet eller
med fördelning av en del av dem på andra befattningshavare ävensom att
— i avvaktan på ifrågasatt allmän utredning rörande lönegradsplacering
av registratorer och kassörer vid de till allmänna civilförvaltningen hörande
centrala verken — det nu med kassörs- och bokförings- m. fl. göromål hos
lantmäteristyrelsen sysselsatta kvinnliga kanslibiträdet i lönegraden B 7
skulle beredas ett särskilt arvode för år räknat av 768 kronor. Härigenom
skulle anslagsposten avlöningar åt ordinarie befattningshavare kunna minskas
med (9,540 — 768 =) 8,772 kronor eller i avrundat tal 8,800 kronor,
varigenom detsamma komme att begränsas till föreslagna 139,700 kronor.
Hos lantmäteristyrelsen finnas för närvarande anställda sju amanuenser,
varav en tjänstgör vid arkivets omläggning. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,
dels att arvodet till en var av amanuenserna, vilka hittills icke kommit i
åtnjutande av någon ökad ersättning för den till sju timmar utsträckta dagliga
tjänstgöringstiden, skulle ökas med 400 kronor, dels oek att den vid arkiv et
tjänstgörande amanuensen visserligen fortfarande skulle avlönas från ordinarie
anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. in. men att utbetalningarna
från sagda anslag skulle lättas genom överförande till det för arkivets omläggning
avsedda extra anslaget av avlöningen till två vid arkivarbetet sysselsatta
kvinnliga biträden, vilka för närvarande uppbära sin ersättning från
det ordinarie anslaget. Härigenom skulle hela detta anslag med undantag
av gottgörelsen till en amanuens få disponeras för sitt egentliga ändamål.
Någon ändring av det för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. avsedda ordinarie anslag å 30,800 kronor ifrågasättes sålunda icke
utan i stället ett överförande av vissa från nämnda anslag för närvarande
utgående kostnader till det extra anslaget till arkivarbetet. I sistnämnda
anslag föreslås i anslutning härtill en höjning med 2,500 kronor, varigenom
anslagets slutsumma skulle bliva 9,000 kronor.
I enlighet härmed har oek Eders Kungl. Maj:t under punkt 126 föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1927—1928 uppföra nämnda anslag till arkivaliernas
hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring med 9,000 kronor.
Mot de sålunda av Eders Kungl. Maj:t framförda förslagen har riksdagen
icke funnit anledning till erinran.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om uppförande av det extra anslaget till bestridande av kostnader för för
-
58
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
teckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen, får riksdagen
nu anmäla, att riksdagen
a) uteslutit den å lantmäteristyrelsens ordinarie stat uppförda lantmäterifiskalsbefattningen;
h)
godkänt följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 139,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 30,800
Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ » 2,500
Förslagsanslag kronor 175,500;
c) minskat ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen, nu 184,300
kronor, med 8,800 kronor till 175,500 kronor;
d) medgivit, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar
kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för
styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
79:o) Arkivaliernas lios lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.
Under åberopande av vad riksdagen under nästföregånde punkt anfört får
riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under
punkten 126 gjorda framställning till bestridande av kostnader för förteckning
och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.
80:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 128 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att
a) godkänna följande ordinarie stater för lantmäterikontoren i länen, att
tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag............................................ » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
................................................................................ » 140,000
Förslagsanslag kronor 493,200.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 59
B. övergångsstat.
Lön
Tjäll st- gö rings- penningar
Orts-
tillägg
Summa
T i t e 1
An-
tal
Kronor
Summa
5,000
2,500
7,500
ÖverlantmUtaren i Gotlands län .........
_
-i
6
o
7,500
2,200
1,500
150
3,850
Assistenterna i Västernorrlands (2) och
Jämtlands län...............................
3
11.550
2,200
1,500
—
3,700
Annan assistent ...............................
il
18.500
30.050
Summa kronor
37,550
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive
5, 10 och 15 år.
b) vid bifall härtill och med uteslutande ur riksstaten av det däri uppförda
ordinarie anslaget till övergångsstat för lantmäterikontoren i länen
höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren i länen, nu 463,200
kronor, med 67,500 kronor till 530,700 kronor.
Beträffande ordinarie avlöningsstaten innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag
en ökning av den däri ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare med 30,000 kronor, och har densamma motiverats med de
ökade kostnader, vilka förutsatts bliva en följd av ikraftträdandet från den
1 januari 1928 av den nya jorddelningslagstiftningen.
I fråga om övergångsstaten — vartill medel föreslås skola från och med
nästkommande budgetår beredas från ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren
i länen — innefattar Eders Kungl. Majds förslag, i följd av att vissa
befattningar blivit vakanta, minskning med 3,850 kronor, motsvarande arvodet
till en assistent i Norrbottens län, samt med 7,400 kronor, motsvarande
arvodet till två under titel annan assistent upptagna befattningshavare, eller
sålunda minskning med tillhopa 11,250 kronor.
Enligt riksdagens vederbörande utskott tillhandakommet meddelande från
jordbruksdepartementet har emellertid efter statsverkspropositionens avlämnande
beträffande nu gällande övergångsstat ytterligare inträtt den förändring,
att ännu en av de under titel annan assistent upptagna befattningarna
blivit vakant, i anslutning vartill endast fyra sådana befattningar borde
under angivna titel upptagas för budgetåret 1927 — 1928. Härav föranleddes
minskning av statens slutsumma från 37,550 kronor till 33,850 kronor samt
av ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren i länen från 530,700
kronor till 527,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande
i riksstaten av det till avlöningar åt förste assistenter och assistenter
vid lantmäterikontoren i länen uppförda extra anslaget för instundande
budgetår förhöjt till 61,000 kronor eller med 12,400 kronor.
I följd av ovanberörda efter statsverkspropositionens avlämnande inträdda
förändring beträffande antalet befattningar under titel annan assistent
erfordras emellertid enligt jordbruksdepartementets ovanberörda meddelande,
60
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att ifrågavarande extra anslag till avlönande åt förste assistenter och assistenter
ytterligare förhöjes med ett belopp av 5,700 kronor, motsvarande
avlöning till en fast icke-ordinarie assistent vid lantmäterikontoret i Kopparbergs
län, vadan alltså anslaget bör för instundande budgetår uppföras
med 66,700 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att statskontoret till nedbringande av
anslagsposten till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare ifrågasatt en
utredning om och i vad mån de vid lantmäterikontoren anställda rit- och
skrivbiträdena, vilka avlönas från denna post och vilka för närvarande åtnjuta
arvode enligt fjärde lönegraden i den för extra ordinarie befattningshavare
gällande löneplan, skulle kunna ersättas med biträden i andra
lönegraden i samma löneplan. På grund av vad som framgått av en av
lantmäteristyrelsen i anledning härav verkställd, i statsrådsprotokollet återgiven
utredning rörande arten av dessa biträdens arbete, anser sig riksdagen icke böra
föreslå någon förändring över lag av ifrågavarande biträdens löneställning
men förutsätter, att lantmäteristyrelsen tillser, att dessa biträden först i den
mån som de kunna anses besitta för arbetet erforderliga kvalifikationer
erhålla lön enligt ovanberörda fjärde lönegraden.
Riksdagen har för övrigt intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om uppförande av det extra anslaget å 66,700 kronor till avlöningar åt
förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren, får riksdagen nu
anmäla, att riksdagen
a) godkänt följande ordinarie stater för lantmäterikontoren i länen, att
tillämpas från och med budgetåret 1927 — 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
............................................................................... » 140,000
Förslagsanslag kronor 493,200.
B. övergångsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
tillägg
Samma
Titel
Antal Kronor
Summa
5,000
2,500
7,500
Överlantmätaren i Gotlands län .........
— 7,500
7,500
2,200
1,500
150
3,850
Assistenterna i Västernorrlands (2) och
Jämtlands län ..............................
3 |ll,550
2,200
1,500
—
3,700
Annan assistent ..............................
4 | 14,800
26,350
Summa kronor
33,850
Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstilJägg till lönen å 600 kronor etter 5 år.
2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10
och 15 år.
61
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
b) med uteslutande ur riksstaten av det däri uppförda ordinarie anslaget
till övergångsstat för lantmäterikontoren i länen höjt ordinarie förslagsanslaget
till lantmäterikontoren i länen, nu 463,200 kronor, med 63,800 kronor
till 527,000 kronor.
81:o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. Under åberopande av vad riksdagen anfört under nästföregående
punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen till avlöningar åt
förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren i länen anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 66,700 kronor.
82:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. in. Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior
av vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Framställningen innebär en ökning i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår med 3,000 kronor. Förslaget om höjningen, vilket väckts
av lantmäteristyrelsen, har departementschefen ansett böra tillmötesgås, då
det vore en angelägenhet av vikt såväl för det allmänna som för länets
befolkning, att ifrågavarande arbete slutfördes snarast möjligt.
Riksdagen biträder framställningen och har förty för anskaffande för
lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
83:o) Ersättning för publik renovation. Ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för publik renovation har av Eders Kungl. Maj:t i förslaget till
riksstat för budgetåret 1927—1928 upptagits med oförändrat belopp av
35,000 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för publik renovation med oförändrat belopp
35,000 kronor.
84:o) Understöd åt jorddelningsväseudet in. m. Under nämnda rubrik
linnas i riksstaten uppförda fem särskilda inbördes närstående anslag, nämligen
ordinarie förslagsanslagen till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar,
bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar,
bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang
med skiften och hemmansklyvningar, samt extra förslagsanslagen till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen
av under nyttjanderätt upplåtet område samt bidrag till förrättningar enligt
lagen om enskilda vägar.
Anslagen hava utgått under flera år, med undantag av det sistnämnda,
vilket tillkom jämlikt beslut av 1926 års riksdag.
62
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 hava omförmälda ordinarie
förslagsanslag av Eders Kungl. Maj:t uppförts med oförändrade belopp
av respektive 40,000, 75,000 och 200,000 kronor.
Under punkten 134 av nionde huvudtiteln har vidare Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
a) till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor;
b) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Framställningen innebär, att förstnämnda extra anslag skulle med hänsyn
till väntad ökad belastning höjas med 20,000 kronor, under det åter det sistnämnda
anslag skulle uppföras med oförändrat belopp.
Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställningar, har riksdagen
a) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar med oförändrat belopp
40,000 kronor;
b) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförättningar,
med oförändrat belopp 75,000 kronor;
c) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang
med skiften och hemmansklyvningar med oförändrat belopp 200,000
kronor;
d) till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område, anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor;
e) till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
85:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med bifall till
vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 135 föreslagit har riksdagen liksom
för innevarande budgetår för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens
läns lappmark anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 110,000 kronor.
86:o) Ströängars indragande till kronan. Under punkt 136 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
förslagsanslag av 400,000 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, att frågan huruvida
ett, såsom han funne sig böra tillstyrka, anslag av 400,000 kronor bleve
för ändamålet tillräckligt för upprätthållande jämväl under budgetåret 1927
63
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
—1928 av, förutom en ströängsnämnd inom Västerbottens län, två ströängsnämnder
inom Norrbottens län torde få bliva beroende av den kostnadsberäkning,
som framdeles torde verkställas med ledning av de då närmare
kända utgifterna för innevarande budgetår.
Anslagsäskandet föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen
till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till kronan
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 400,000 kronor.
87:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 137
bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av de kostnader
för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna
medel, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
Det av Eders Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet, vilket ansluter sig till
lantmäteristyrelsens förslag i ämnet, föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har alltså till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt
lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de på
bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs
län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel, anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Ilikets allmänna kartverk.
88:o) Avlöningsstat för rikets allmänna kartverk. Under punkt 138 bär
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, med uteslutande av det under
anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie förslagsanslaget
»övergångsstat», höja det under samma anslagstitel upptagna ordinarie förslagsanslaget
»avlöningsstat», nu 358,300 kronor, med 21,700 kronor till
380,000 kronor.
Jämlikt beslut av 1925 års riksdag äro ordinarie anslagen till rikets allmänna
kartverk uppförda sålunda:
Avlöningsstat, förslagsanslag........................................................ kronor 358,300-
Övergångsstat, förslagsanslag........................................................ » 21,700
Kartarbeten m. in., reservationsanslag........................................ » 223,700
summa kronor 603,700.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär, att till vinnande
av förenkling beträffande uppställningen av nionde huvudtiteln ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för rikets allmänna kartverk skulle ur riksstaten
uteslutas samt de för ändamålet erforderliga medlen beredas från
64
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ordinarie förslagsanslaget till avlöningsstat, vilket för sådant fall tarvade
ökning med 21,700 kronor till 380,000 kronor.
Mot den föreslagna anordningen har riksdagen intet att erinra. Riksdagen
har alltså i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag med uteslutande
av det under anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie
förslagsanslaget »övergångsstat» höjt det under samma anslagstitel
upptagna ordinarie förslagsanslaget »avlöningsstat», nu 358,300 kronor, med
21,700 kronor till 380,000 kronor.
89:o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1927—
1928 har Eders Kungl. Maj:t under anslagstiteln rikets allmänna kartverk
upptagit ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat
belopp 223,700 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1927—1928 har enligt i statsrådsprotokollet
framlagda beräkningar för kartarbetena upptagits till 292,500 kronor, fördelat
på följande sätt:
Fältarbeten........................................................................................ kronor 208,000
Utgivnings- och byråarbeten........................................................ » 64,500
Övningsavdelningens ritkurs ....................................................... » 5,000
Ortsnamngranskning .................................................................... » 3,000
Tillsyn och vård av kartor m. m............................................. » 500
Städning, uppvärmning och belysning .................................... » 11,500
Utöver sistnämnda summa erfordras alltså, i likhet med för innevarande
budgetår, ett belopp av 29,800 kronor att utgå av extra anslag.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
utgiftsberäkning.
Med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt anmäler sitt beslut
om anvisande av det erforderliga extra anslaget av 29,800 kronor, får riksdagen
nu anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—1928 under
anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppfört ordinarie reservationsanslaget
till kartarbeten m. in. med oförändrat belopp 223,700 kronor.
90:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande avvad
riksdagen anfört i nästföregående punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning
liksom för innevarande budgetår för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 29,800 kronor.
summa kronor 292,500.
Av detta belopp skulle täckas genom
ordinarie anslag...........................................
kartförsäljningsmedel ...............................
kronor 223,700
» 39,000
summa kronor 262,700.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
65
Geologiska samt meteorologiska oeli hydrografiska
uudersökiiiiigar.
91 :o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 142 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande ändrade stat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 26,290
Expenser........................................................................................... » 30,000
Förslagsanslag kronor 187,450;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till Sveriges
geologiska undersökning, nu 167,000 kronor, med 20,450 kronor till 187,450
kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning är i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 upptaget till 167,000 kronor.
Staten för undersökningen har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........... kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 25,840
Expenser............................................................................................ » 10,000
Förslagsanslag kronor 167,000.
Förutom ovannämnda anslag å 10,000 kronor till expenser har sedan
1914 årligen för samma ändamål anvisats belopp å extra stat. Såsom extra
reservationsanslag har sålunda anvisats för budgetåret 1923—1924 21,800
kronor samt för vart och ett av de följande budgetåren 20,000 kronor. Anslaget
har tillkommit i samband med undersökningens förflyttning till dess
nuvarande lokaler vid Freskati och de ökade expensutgifter, som därav blivit
en följd.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär en mindre för
beredande av ålderstillägg avsedd höjning av anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ävensom att i ordinarie anslagsposten
till expenser skulle inläggas jämväl förenämnda extra anslag för ändamålet.
Framställningen i sistnämnda avseende har av departementschefen
motiverats med att, då extra anslaget, som utgått med oförändrat belopp
under flera år, torde motsvara ett mera konstant behov, sammanslagning
med det ordinarie anslaget vore önskvärd ur synpunkten av en förenklad
Bihang till riksdagens protokoll 1927. I ''i sand. Nr 9 A. 5
66
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
uppställning av huvudtiteln. Vid bifall till anordningen borde expensanslaget
bibehålla sin nuvarande natur av bestämt anslag.
Riksdagen finner icke något vara att erinra mot framställningen och har
alltså
a) godkänt följande ändrade stat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ....... » 26,290
Expenser ..................................................... » 30,000
Förslagsanslag kronor 187,450;
b) höjt ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning,
nu 167,000 kronor, med 20,450 kronor till 187,450 kronor.
92:o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. I enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 143 gjorda framställning har
riksdagen liksom för innevarande budgetår till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 111,000 kronor.
93:o) Inredningsarbeten in. m. vid Sveriges geologiska undersöknings
jordartslaboratoriuin. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 144
gjorda framställning har riksdagen till inredningsarbeten m. m. vid Sveriges
geologiska undersöknings jordartslaboratorium anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
94:o) Undersökning av torviuarker i södra Sverige. Under punkt 145
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för undersökning av torvmarker
i södra Sverige anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 26,600 kronor.
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
I Sveriges geologiska undersöknings, i statsrådsprotokollet återgivna
framställning i ärendet har undersökningen uttalat, att efter budgetåret
1927—1928 enligt undersökningens plan bearbetningen av torvinventeringsmaterialet
skulle vara förd fram till den punkt, där den för närvarande
kunde avslutas, och att undersökningen komme att till det därpå följande
året för Eders Kungl. Maj:t framlägga sina synpunkter på huru torvmarksundersökningar
därefter borde bedrivas.
Detta yttrande synes riksdagen antyda, att tanke torde vara å bane att
jämväl efter de pågående arbetenas slutförande i någon form bedriva torvmarksundersökningar.
I anledning härav vill riksdagen uttala, att då den
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
67
för ifrågavarande undersökningar avsedda planen under nämnda budgetår
genomförts och med hänsyn till torvfrågans numera minskade betydelse
några ytterligare undersökningar, som kunna kräva anvisande av särskilt
statsanslag, icke böra ifrågakomma.
Riksdagen har för undersökning av torvmarker i södra Sverige anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 26,600 kronor.
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar.
95:o) Avlöningar m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Under punkt 146 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
a) godkänna följande ändrade stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 134,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 69,500
Expenser ................................................ »_8,000
Förslagsanslag kronor 217,900,
b) vid bifall härtill, med uteslutande av de i riksstaten under anslagstiteln
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt upptagna ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar samt ordinarie reservationsanslaget till expenser,
uppföra under samma anslagstitel till avlöningar m. m. ett ordinarie
förslagsanslag av 217,900 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt är i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört med
208,900 kronor.
Avlöningsstaten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 134,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 68,500
Förslagsanslag kronor 208,900.
Därjämte äro för samma budgetår uppförda följande ordinarie reservationsanslag
för anstalten, nämligen till
Arvoden åt observatörer ................................................................ kronor 90,000
Expenser ........................................................................................... » 8,000.
I fråga om ordinarie avlöning sanslag et föreslås, att nu utgående belopp av
68,500 kronor till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. ökas
68
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
med 1,000 kronor, ökningen avser vissa befattningshavares uppflyttning i
högre löneklass, vartill de enligt gällande bestämmelser äro berättigade.
Till förenkling av uppställningen i riksstaten av anslagen under nionde
huvudtiteln föreslås vidare, att i anknytning till ordinarie anslagen till utgifter
avseende avlöningar upptages det hittills såsom särskilt ordinarie
anslag uppförda beloppet av 8,000 kronor till expenser. Sistnämnda anslag
torde härvid, framhåller departementschefen, böra förändras från reservationsanslag
till bestämt anslag, varemot hinder i övrigt ej torde möta. Rubriken för
avlöningsanslaget, vilket efter ovanberörda tillägg skulle uppgå till 217,900
kronor, föreslås bliva »avlöningar m. m.».
Staten för anstalten skulle vid genomförande härav erhålla följande utseende:
-
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Expenser..................................................................................
kronor 134,400
» 6,000
» 69,500
» 8,000
Förslagsanslag kronor 217,900.
Vidkommande ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt observatörer
upptages detsamma i Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret
1927—1928 med oförändrat belopp 90,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl förordat uppförande
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 av vissa extra anslag. De begärda
anslagen uppgå sammanlagt till 249,200 kronor, på sätt framgår av följande
tabell, upptagande jämväl de för budgetåret 1926—1927 för motsvarande
ändamål beviljade belopp:
Telegramkostnader och kostnader för radiout-
1926/27
1927/28
Ökning
Minskning
sändningar, förslagsanslag...............................
Vattenfallsförteckningens avslutande, reserva-
kr.
118,000
118,000
—
tionsanslag .......................................................
»
22,500
22,500
—
Diverse behov, reservationsanslag ....................
»
80,200
75,200
5,000
Väderlekstjänst för luftfarten ............................
Meteorologiska telegram från Färöarna och Is-
»
—
7,000
7,000
land, reservationsanslag....................................
»
4,400
3,000
1,400
Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., re- servationsanslag ................................................
Bearbetning av magnetiska registreringar, ut-
»
19,500
19,500
—
förda i Abisko under samarbete med Roald
Amundsens polarexpedition, reservationsan- slag ...................................................................
4,000
4,000
summa kronor 244,600
249,200
4,600.
69
Rilcsdagens skrivelse Nr 9 A.
Minskningen med 5,000 kronor i anslaget till diverse behov möjliggöres
genom att å tidigare för ändamålet anvisade anslag uppkommit en behållning
till nämnda belopp. Utöver anslagsbeloppet räknas med att såsom
hittills en summa av 6,000 kronor anvisas ur handels- och sjöfartsfonden
i och för underhåll av stormvarningsstationerna att tillföras anslagsposten
till underhåll av stationer och utrustning.
Anslaget till väderlekstjänst för luftfarten har med utgångspunkt från
att för Stockholms del väderlekstjänsten alltjämt skulle utföras av anstalten
utan särskilt anslag samt att erforderliga telegram m. m. ävensom vissa
pilotballongobservationer i Malmö och på andra platser bekostades direkt av
anstalten, beräknats på följande sätt:
För Malmö flygstation:
arvode åt meteorologassistent.....................
........... kronor 3,816
extra pilotballongobservationer..................
.......... » 1,200
expenser ........................................................
För Kalmar flygstation:
......... » 500
kronor 5,516
extra observationsarvoden .........................
För Göteborgs flygstation:
.......... kronor 840
» 840
extra observationsarvoden..........................
.......... kronor 375
» pilotballongobservationer .................
O
O
CO
Ä
» 675
avrundat till 7,000 kronor.
summa
kronor 7,031,
Den meteorologiska underrättelsetjänsten för lufttrafik har hittills i huvudsak
kunnat inskränka sig till sådana meteorologiska observationer och
meddelanden m. m., som erfordrats för den svenska lufttrafiken, och kostnaderna
härför hava, i den mån de icke utbetalts av andra medel, bestritts
från anslag, som i olika avseenden stått till statens meteorologisk-hydrograöska
anstalts förfogande. Sedan vid 1926 års riksdag beslut fattats om
anslutning från svensk sida till den internationella luftfartskonventionen
(prop. nr 172, riksd. skriv, nr 168), förutsättes emellertid en anpassning
så långt möjligt av ifrågavarande underrättelsetjänst efter det internationella
luftfartsväsendets behov i enlighet med de närmare bestämmelser
rörande samlande och utsändning av väderleksunderrättelser, som finnas intagna
i ett till konventionen fogat reglemente.
Det är i anslutning till detta förhållande som ifrågavarande särskilda anslag
upptagits.
Anslaget till meteorologiska telegram från Färöarna och Island har begränsats
med hänsyn till påräknad reservation.
Beträffande det föreslagna nya anslaget å 4,000 kronor för bearbetning
av magnetiska registreringar, utförda i Abisko under samarbete med
Amundsens polarexpedition, har departementschefen erinrat, hurusom tidigare
under en följd av år medel beviljats till förstärkning av den naturvetenskapliga
stationen i Abisko med personal och vetenskaplig utrustning
70
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
i och för utförande av bland annat jord magnetiska iakttagelser i samband
med nämnda polarexpedition. Det nu begärda engångsbeloppet är avsett för
bearbetning av dessa iakttagelser.
Beträffande det till väderlekstjänst för luftfarten under denna punkt med
hänsyn till den 1926 avslutade internationella luftfartskonventionen motiverade
särskilda anslaget kan riksdagen icke Unna lämpligt att i samband
med anslaget till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppföra
ett anslag, som enligt statsrådsprotokollet avses för, bland annat, anställande
vid den av Aktiebolaget Aerotransport disponerade flygstationen i Malmö av
en meteorologassistent, av vilken enligt ett i samma protokoll återgivet uttalande
av anstalten denna för sin egen verksamhet icke har någon nytta.
Riksdagen vill i detta sammanhang erinra, att statens bidrag till luftfartens
upprätthållande i övrigt utgår från därför under sjätte huvudtiteln uppfört
anslag. För att emellertid kunna tillgodose ett eventuellt behov i förevarande
avseende under budgetåret 1927—1928 vill riksdagen icke motsätta sig, att
för samma budgetår en provisorisk anordning träffas på sådant sätt, att
under nionde huvudtiteln anslag till föreslaget belopp av 7,000 kronor anvisas
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av behov användas
för ifrågavarande ändamål.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, anmäler under nästföljande punkter sina
beslut i fråga om de extra anslagen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
a) godkänt följande ändrade stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 134,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 69,500
Expenser............................................................................................ » 8,000
Förslagsanslag kronor 217,900,
b) med uteslutande av de i riksstaten under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
samt ordinarie reservationsanslaget till expenser, uppfört under samma anslagstitel
till avlöningar m. m. ett ordinarie förslagsanslag av 217,900 kronor.
96:o) Telegramkostnader och kostnader för radiontsändningar vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. Under åberopande av vad under punkt
95 anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i överensstämmelse med
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 147 gjorda framställning'' för telegramkostnader
och kostnader för radioutsändningar vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 118,000 kronor.
71
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
97:o) Vattenfallsförteckningens avslutande. Under åberopande av vad
under punkt 95 anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i överensstämmelse
med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 148 gjorda framställning till
vattenfallsförteckningens avslutande anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 22,500 kronor.
98:o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Under åberopande av vad under punkt 95 anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 149
gjorda framställning för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
75,200 kronor.
99:o) Väderlekstjänst för luftfarten. Under åberopande av vad under
punkt 95 anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927
—1928 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån
av behov och på sätt som kan finnas lämpligt användas till väderlekstjänst
för luftfarten.
100:o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Under
åberopande av vad under punkt 95 anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 151 gjorda
framställning av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och
Island beviljade anslag av 144,000 kronor anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
101:o) Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m. Under åberopande
av vad under punkt 95 anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i överensstämmelse
med Eders'' Kungl. Maj:ts under punkt 152 gjorda framställning
för fortsättande av de meteorologiska, seismologiska och magnetiska
iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande
av dylika iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
19,500 kronor.
102:o) Bearbetning av magnetiska registreringar, utförda i Abisko.
Under åberopande av vad under punkt 95 anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
153 gjorda framställning för bearbetning av magnetiska registreringar,
utförda i Abisko under samarbete med Roald Amundsens polarexpedition,
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor.
72
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
103:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning har riksdagen liksom
för innevarande budgetår till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 12,100 kronor.
Diverse.
104:o) Rese- och traktamentspenningar. Under punkt 155 har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 1,350,000 kronor, med 125,000 kronor
till 1,225,000 kronor.
Riksdagen har i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning minskat
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 1,350,000
kronor, med 125,000 kronor till 1,225,000 kronor.
105:o) Tryckningskostnader. Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under punkt
156 gjorda framställning angående ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
106:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 157 gjorda framställning har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till
50,000 kronor.
107:o) Tilhälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Under punkt 159 har Eders Kungl. Majd föreslagit
riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
Under hänvisning till jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 31 angående grunderna för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen
anmäla, att riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Majds
förevarande framställning liksom för innevarande budgetår för beredande av
tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av
1,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
73
Övriga ordinarie anslag.
108:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse
den 15 mars 1927 nr 63 blivit särskilt omnämnda, har någon förändring
icke ifrågasatts.
Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under nionde
huvudtiteln, vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens skrivelse den
15 mars 1927 nr 63 särskilt omförmälda, i riksstaten för budgetåret 1927
—1928 upptagits med oförändrade belopp.
Stockholm den 25 maj 1927.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1927.
It sami
Nr 9 A.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.