Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 18 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden 771. 771

1928-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:169, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 18 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden 771. 771

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 169.

1

Nr 169.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

under punkt 18 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

framlagda förslag angående ny värmeledning och införande

av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden

771. 771

(Statsutskottets utlåtande nr 101.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under åttonde huvudtiteln

(punkt 18 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag), föreslagit riksdagen att för utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.

Efter av byggnadsstyrelsen gjord anmälan rörande de otillfredsställande

anordningarna för uppvärmning av nationalmuseibyggnaden, bemyndigade

Eders Kungl. Maj:t styrelsen att i samråd med chefen för nationalmuseum låta

verkställa utredningar rörande förändring av värmeledningssystemet inom

nationalmusei byggnad ävensom rörande införande av elektrisk belysning

därstädes. I anledning härav inkom byggnadsstyrelsen med utredning och

förslag i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 169—170.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 169.

De med de föreslagna arbetena förenade kostnaderna fördelade sig enligt

byggnadsstyrelsens beräkning på följande sätt:

Ny värmeledning.............................kronor 140,000: —

Elektrisk belysning och kraftinstallation jämte elektrisk

armatur m. m.............................. » 62,800: —

Byggnadsarbeten............................. » 251,745: —

Målningsarbeten.............................. » 46,450: —

Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp » 23,000: —

Ritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar. . » 15,000: —

Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och »

byggnadsarbetena........................... » 20,000: —

Oförutsedda utgifter........................... » 51,005: —

Summa kronor 610,000

Efter en på anmodan gjord förnyad utredning i ärendet kom byggnadsstyrelsen

till enahanda resultat och hemställde i skrivelse den 17 augusti

1927, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå 1928 års riksdag att för ifrågavarande

arbeten bevilja ett anslag av 610,000 kronor samt att av nämnda

anslag på extra stat för budgetåret 1928—1929 såsom reservationsanslag

anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

Med anledning av de stora kostnader, som enligt byggnadsstyrelsens förslag

skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena, har

departementschefen emellertid ansett sig böra undersöka, om icke någon

billigare men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. På

grund härav hade museichefen på departementschefens anmodan under

hand från byggnadsfirman Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat

ett anbud för utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen

uppgjorda ritningarna — av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk

kraft- och belysningsanläggning inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud

slutade på en summa av 418,000 kronor samt upptoge följande huvud
-

poster:

Värmeledning................................kronor 110,000: —

Elektrisk belysning ........................... » 62,800: —

Byggnadsarbeten............................. » 192,000: —

Målningsarbeten.............................. » 15,000: —

Vakthållning m. m............................ » 10,000: —-

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter m. m........ » 28,200: —

Summa kronor 418,000

Uti ifrågavarande kostnad ingå utrivning av gamla värmeledningen, intäckningar

av parkettgolven och provisoriska avstängningar under byggnadstiden

samt rengöring. I kostnaden ingå vidare målningsarbeten med cirka

15,000 kronor, motsvarande kostnaden för återställande av målningen efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 169.

anläggningens utförande. Däremot hava icke i beräkningen upptagits kostnaderna

för andra målningsarbeten än som bliva en följd av nu ifrågasatta

arbeten.

Med anledning av byggnadsfirman Algot Lindgrens ifrågavarande anbud

har departementschefen under hand däröver inhämtat yttrande från 1927 års

besparingsnämnd; och har denna den 18 november 1927 avgivit en P. M.

i ärendet, ur vilken enligt statsrådsprotokollet här må anföras följande:

»Beträffande det föreslagna utföringssättet bör anmärkas, att det föreslagna

upptagandet av nuvarande värmeledningsrör och igenläggande av

kanalerna därför med samma beläggningsmedel som omgivande delar av

respektive golv är alltför dyrbart. Då det nuvarande arrangemanget ur

utseendesynpunkt ej kräver omedelbar ändring, torde med en förbättring

i detta hänseende kunna anstå, till dess att golven i allt fall i en framtid

måste omläggas. Enligt byggnadsstyrelsens förslag uppgå kostnaderna

för upptagande av, de gamla rören och kanalernas igenläggande till

54,190 kronor. I byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag är denna kostnad

ej specificerad, men av Lindgren själv uppgiven till 28,400 kronor,

varvid dock rören tänkts skola kvarligga, vilket ej heller torde medföra

hågon olägenhet. Totalsumman enligt Lindgrens förslag, 418,000 kronor,

skulle sålunda kunna minskas till 389,600 kronor.

Vid bedömandet av anslagssummans storlek bör hänsyn tagas till att

den nuvarande värmeledningen snarast måste repareras, enligt uppgift

för en kostnad av cirka 30,000 kronor, så vida ej en helt ny anläggning anskaffas.

Då denna summa alltså under alla omständigheter måste utbetalas,

torde man från det nödiga anslaget för nybyggnaden kunna fråndraga

densamma. Totalsumman skulle således komma ned till 359,600 kronor.

En viss driftsbesparing kan med den föreslagna nyanläggningen göras,

enligt gjord beräkning uppgående till cirka 4,550—7,200 kronor per år.

Med tämlig säkerhet synes ett medeltal av 6,000 kronor kunna beräknas.

Efter 5 procent förräntar denna besparing 120,000 kronor. Om detta sig

förräntande kapital fråndrages, återstår som oräntabelt utlägg 239,600

kronor.

Efter införande av elektrisk belysning och med den nya värmecentralens

möjligheter till värme dygnet runt beräknar chefen för nationalmuseum

att kunna hålla museet öppet även på kvällarna, varigenom betydligt ökad

puhlikfrekvens skulle kunna förväntas med därav följande extra inkomst.

Ett inkomsttillskott av 2,000—3,000 kronor per år torde ej vara omöjligt

att påräkna.

Den vinst ur brandsäkerhetssynpunkt, som omläggningen av värmeledningssystemet

innebär, kan visserligen ej uppskattas i penningar. Därest

nationalmuseum varit försäkrat, torde emellertid omläggningen få antagas

kunnat medföra en väsentlig sänkning av brandförsäkringspremierna.

»

Med hänsyn till den stora skillnaden i kostnader har departementschefen

ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen grundad på de

av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna. Då det är av vikt

att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar med det snaraste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 169.

bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt försvåra museets arbete

under ombyggnadstiden, föreslås, att byggnadstiden begränsas till två år,

och borde de erforderliga medlen, 389,600 kronor, fördelas på dessa båda

år med cirka hälften på vartdera året.

Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit övertygad

därom, att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden

är förenat med sådana olägenheter och vådor, att en ändring av nu rådande

förhållanden synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med

hänsyn till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande

av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har riksdagen

sålunda ansett sig böra bifalla förslaget om att anslag beredes för införande

i byggnaden av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed anordnande

därstädes av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.

Riksdagen har väl uppmärksammat, hurusom Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.

Med hänsyn härtill har riksdagens vederbörande utskott låtit i vederbörlig

ordning inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda

byggnadsfirma Algot Lindgren uppgjorda programmet ävensom över

1927 års besparingsnämnds ovan angivna P. M., i vad nämnda program

och P. M. innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande i förhållande

till det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget,

därvid styrelsen företrädesvis hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman

Lindgrens program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna

och däri befintliga gamla värmeledningsrör. I anledning

av detta byggnadsstyrelsens yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer statsutskottets

utlåtande nr 101, har riksdagen ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter

mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, men då byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet

framgår, icke direkt motsatt sig de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

inskränkningarna, och då i allt fall ett avlägsnande av de nuvarande riskmomenten

givetvis är att betrakta som en synnerlig viktig och brådskande

angelägenhet, har riksdagen låtit sina betänkligheter i förevarande avseende

vika.

Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t

stöder sitt förslag, har riksdagen likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma,

hurusom de utan gensägelse äro hållna i underkant.

Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders Kungl. Maj:t tillser, att de

ifrågasatta arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits

såväl för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som

för att arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Eders Kungl.

Maj:t beräknade kostnadssumman.

Under uttalande härav får riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen för utförande i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 169.

huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag av ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

beviljat ett belopp av 389,609 kronor samt därav för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 194,800 kronor.

Stockholm den 5 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.