Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 95 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag angående nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.

1928-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:170, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 95 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag angående nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 170.

Nr 170.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

under punkt 95 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

framlagda förslag angående nybyggnad för de geologisk-mineralogiska

och geografiska institutionerna vid

universitetet i Lund.

(Statsutskottets utlåtande nr 102.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkt 95 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag), föreslagit riksdagen att till påbörjande i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 25 november 1926 förordade ritningar av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska

och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund

samt till nämnda byggnads inredning och utrustning för en beräknad sammanlagd

kostnad av 760,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra

reservationsanslag anvisa 250,000 kronor.

Förslag om nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna vid universitetet i Lund hava upprepade gånger framlagts

från universitetets sida. Senast år 1926 lät universitetet utarbeta ett av

ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till nybyggnad. Kostnaderna

beräknades då på följande sätt

a) huvudbyggnaden .............kronor 561,200: —

b) vaktmästarhuset.............. » 37,000: —

c) kostnader för planering m. m. . . . » 12,000: —

d) oförutsedda utgifter.......... » 14,800: — kronor 625,000: —

e) inredning av institutionslokalerna................ » 75,000: —

Summa kronor 700,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 170.

Med hänsyn till den kritik, som under ärendets behandling riktades mot

byggnadsritningarna, vilka särskilt ur estetisk synpunkt gjordes till föremål för

åtskilliga anmärkningar, lät byggnadsstyrelsen vidtaga vissa ändringar i

fasaderna, bestående i högre sockel av granit, något mer markerad portalomfattning

samt anordnande av trappfönster med samma storlek och höjdläge

som övriga fönster ävensom en enklare taklist, vilka ändringar sedermera

införts å två ritningar, dagtecknade november 1926.

Sedan universitetets drätselnämnd förklarat den sålunda verkställda överarbetningen

av fasaderna innebära en avgjord förbättring, har byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att i huvudsak erinra mot det sålunda

omarbetade förslaget till institutionsbyggnad.

Den av ändringarna betingade kostnadsökningen ^beräknar byggnadsstyrelsen

uppgå till omkring 20,000 kronor, vilket belopp hänförde sig till den

högre granitsockeln, som betingades icke minst av praktiska skäl, då murarnas

nedre del måste skyddas av ett motståndskraftigt material. Vad

kostnadsberäkningen, slutande å 700,000 kronor, beträffar, ansåge byggnadsstyrelsen

kostnaderna för lednings- och terrasseringsarbeten för lågt beräknade,

och borde totalkostnaden för byggnaden, uppförd enligt det föreliggande

omarbetade förslaget, beräknas till 760,000 kronor.

Departementschefen säger sig ej hava något att erinra mot de nu företedda,

reviderade ritningarna liksom ej heller mot de beträffande byggnadens

inredning och utrustning framlagda förslagen. Någon bestämnd ställning

till kostnadssummans storlek ansåge han nu icke böra tagas. Visserligen

kunde man — framhåller departementschefen — å ena sidan antaga,

att den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 760,000 kronor,

skulle utgöra en övre gräns, över vilken man icke behövde sträcka sig, men

å andra sidan borde tillses, om icke kostnaderna kunde något nedbringas.

Departementschefen har därför ansett, att, innan det totala anslagsbeloppet av

Eders Kungl. Maj:t och riksdagen fixerades och ritningarna slutligen av Eders

Kungl. Maj:t godkändes, hithörande frågor borde underställas prövning av

1927 års besparingsnämnd. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att

beslut i ämnet fattades redan vid 1928 års riksdag, hade departementschefen

ansett sig böra förorda, att för ändamålet nu av riksdagen äskades ett

anslag av 250,000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande. Arbetena förutsattes

komma till definitivt utförande under åren 1929 och 1930.

Det av departementschefen i utsikt ställda yttrandet av 1927 års besparingsnämnd

har sedermera avgivits och kommit riksdagens vederbörande

utskott till handa. Yttrandet är av följande lydelse:

»P. M.

angående förslag till nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna vid universitetet i Lund.

Till 1927 års besparingsnämnd har för yttrande överlämnats handlingarna

rörande i årets statsverksproposition framlagt förslag till ifrågavarande

nybyggnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 170.

»Inledningsvis tillåter sig besparingsnämnden i fråga om de under senare

åren till stort antal uppförda institutionsbyggnaderna vid universiteten

framhålla, att det för nämnden framstått såsom en brist, att någon

genomförd, allmän plan för dessa byggnader icke utarbetats. Det nu tilllämpade

tillvägagångssättet synes nämnden leda till, att det blir beroende

på mer eller mindre tillfälliga omständigheter, i vilken ordning och i vilken

omfattning de särskilda institutionernas byggnadsbeliov bliva tillgodosedda.

Om däremot en plan för ett ej alltför stort antal år framåt

uppgjordes, skulle de olika kraven komma att vederbörligen vägas mot

varandra, vilket skulle bliva av betydelse ej blott för bestämmandet av

den lämpliga tidsföljden de olika byggnadsföretagen emellan utan även

för begränsning av byggnadskostnaderna.

För studerande av det föreliggande förslaget till gemensam byggnad

för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid Lunds

.universitet hava två av besparingsnämndens ledamöter besökt de nuvarande

institutionerna och där sökt komplettera de i statsverkspropositionen

och i övrigt tillgängliga handlingar förekommande upplysningarna i

ämnet.

Den geologisk-mineralogiska institutionens behov av till en byggnad

koncentrerade och utvidgade lokaler är oomtvistligt — frågan gäller endast

i vad mån hela det föreslagna utrymmet är ofrånkomligen erforderligt.

Genom att i detalj undersöka, på vad sätt de nuvarande lokaliteterna

äro avsedda att ersättas med de nya lokalerna, även beträffande omflyttning

av skåp, montrer o. dyl., bar besparingsnämnden vunnit den uppfattningen,

att någon nämnvärd beskärning av de föreslagna utrymmena icke

är att förorda.

Vad åter den geografiska institutionen angår, är behovet av lokalutvidgning

ej lika tydligt framträdande. Medan i stort sett för den geologisk-mineralogiska

institutionen den effektiva lokalutvidgningen torde

hålla sig omkring 100 procent, rör den sig för den geografiska institutionen

omkring 250 procent. Det stora behov att få utrymme för magasinerade

samlingar o. dyl., som gör sig gällande för den förstnämnda institutionen,

saknar motsvarighet beträffande den senare. Uppenbart är emellertid

att den geografiska institutionen visar en stark tendens till expansion.

Det kan därför motses, att det för denna institution avsedda utrymmet i

nybyggnaden inom en ej alltför avlägsen framtid kommer att i sin helhet

tagas i anpspråk för ändamålet ifråga. Till en början skulle dock sannolikt

någon undervisningsgren med mera begränsat behov av lokalutrymme

— exempelvis statistikundervisningen för vilken enligt muntligt meddelande

av universitetets rektor lokalbehov förefinnes — kunna tillgodoses

inom den för geografiska institutionen avsedda delen av nybyggnaden.

I varje fall synes det besparingsnämnden uppenbart, att inom den föreslagna

huvudbyggnaden kan beredas utrymme för erforderlig vaktmästarbostad.

Såvitt nämnden kunnat av de lämnade upplysningarna finna, föreligger

icke något oundgängligt behov att till institutionsområdet förlägga

bostad för vaktmästare vid båda institutionerna. Praktiska skäl

torde emellertid tala för att för den geologisk-mineralogiska institutionen,

som redan nu har egen vaktmästare, vaktmästarbosfad anordnas. Detta

synes lämpligen kunna låta sig göra genom att förslagsvis i huvudbyggnadens

sydvästra hörn anordna en lägenhet om 2 rum och kök i bottenvåningen

med nödigt källarutrymme därunder. Därest ej den geologisk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 170.

mineralogiska institutionen lämpligen skulle kunna tillsvidare inskränka

sitt lokalbehov med utrymme motsvarande vaktmästarbostaden, lärer

utan svårighet erforderlig ersättning kunna beredas från den för den geografiska

institutionen avsedda delen av byggnaden. Bland de utrymmen

för sistnämnda institution, som synes vara mest umbärliga, vill besparingsnämnden

särskilt peka på de två bostadsrummen för amanuenser i

översta våningen. Dessa rum är o, enligt vad institutionsf öreståndaren

upplyst, icke avsedda att tillika vara arbetsrum, vilket däremot angavs

vara avsikten med de för amanuenser vid geologisk-mineralogiska institutionen

i samma våning inlagda båda rummen.

Den besparing, som vinnes genom att särskild byggnad för institutionsvaktmästare

ej uppföres, kan, efter avdrag av kostnaderna för inredning

av en bostadslägenhet i institutionsbyggnaden, beräknas till c:a 33,800

kronor.

Beträffande byggnadens inredning i övrigt har besparingsnämnden i

huvudsak ej funnit skäl till direkt erinran. Nämnden vill emellertid i

detta sammanhang påpeka, att av de av institutionsföreståndarna lämnade

upplysningarna syntes framgå att åtminstone delvis gavelrummen

skulle kunna bättre utnyttjas, om ej ytterväggarna i så stor utsträckning

som föreslagits upptoges av fönster. En minskning av antalet gavelfönster

från 5 till 4 i varje våning synes fördenskull böra tagas under övervägande.

I någon mindre utsträckning torde vidare ökade möjligheter för

uppställande av montrer och skåp å den geologisk-mineralogiska institutionen

kunna vinnas genom uteslutande av dörrar mellan en del rum.

Enligt den efter byggnadsstyrelsens direktiv gjorda omarbetningen av

ritningarna skulle utföras en högre sockel med granitbeklädnad än som

från början förutsatts. Byggnadsstyrelsen har angivit, att denna förändring

skulle betinga en merkostnad av 20,000 kronor. Enligt besparingsnämndens

mening bör sockeln i sin helhet utföras av betong, vilken genom

lämplig behandling kan givas ett så tilltalande utseende, som kan anses

erforderligt. Även den ovan sockeln inlagda listen bör utföras i betong.

Besparingsnämnden vill erinra, att i det förslag till biblioteksbyggnad

vid tekniska högskolan, som förelagts riksdagen och som vunnit byggnadsstyrelsens

godkännande, sockeln skall utföras av betong. Ur isolerings-

och hållfasthetssynpunkt är en dylik sockel fullt tillfredsställande.

Givet är, att på biblioteksbyggnaden vid tekniska högskolan med dess

framskjutna och ur estetisk synpunkt krävande läge måste ställas vida

högre krav i avseende å utseendet än på den ifrågavarande institutionsbyggnaden

i Lund, på vilken plats densamma än kan komma att förläggas.

Genom utbyte av granitsockeln mot betongsockeln böra med tillämpning

av byggnadsstyrelsens beräkning 20,000 kronor kunna besparas.

Vad själva kostnadsberäkningarna beträffar, uppgår kostnaden per kubikmeter

för institutionsbyggnaden enligt det remitterade förslaget till

omkring 45 kronor 50 öre, mot vilken beräkning besparingsnämnden i och

för sig ej funnit anledning till erinran. Med de av nämnden förordade

ändringarna å byggnaden nedgår kubikmeterpriset till 44 kronor 20 öre.

Den sammanlagda besparing, som efter nämndens mening bör kunna göras

å ifrågavarande byggnadsföretag, uppgår i enlighet med det ovan anförda

till 33,800 + 20,000 = 53,800 kronor.

Till slut anser sig besparingsnämnden böra omnämna, att den i sammanhang

med eventuell nybyggnad för en psykiatrisk klinik vid universitetet

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 11 samt. Nr 169—170. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 170.

ifrågasatta förskjutningen av läget för nu förevarande institutionsbyggnad

till en plats längre mot norr och öster om Sölvesgatans förlängning

mötte bestämda gensagor från föreståndarna för de båda institutionerna.

Oavsett olämpligheten av att byggnaden förflyttades längre bort från

universitetsinstitutionerna i allmänhet, framhölls sålunda, att den förläggning

i avseende å väderstrecken, som byggnaden vid den ifrågasatta

förflyttningen tänkts erhålla, vore synnerligen olämplig. De olika institutionslokalerna

hade nämligen å de uppgjorda ritningarna inlagts med

särskild tanke på väderstrecken, och en omläggning av byggnaden i sådant

avseende krävde fullständig omarbetning av byggnadsplanen.

I övrigt har besparingsnämnden ej funnit skäl till särskilt uttalande i

anledning av det ifrågavarande byggnadsförslaget.»

Riksdagens vederbörande utskott har därefter i vederbörlig ordning låtit

över sagda promemoria inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen, så lydande:

»Besparingsnämnden har till en början framhållit angelägenheten av

att en allmän plan beträffande uppförandet av byggnader för institutionerna

vid universiteten uppgöres, varigenom de olika institutionernas

byggnadsbehov skulle kunna vederbörligen vägas mot varandra, vilket

skulle bliva av betydelse ej blott för bestämmandet av den lämpliga tidsföljden

de olika byggnadsföretagen emellan utan även för begränsning av

byggnadskostnaderna. Byggnadsstyrelsen delar för sin del den av besparingsnämnden

sålunda uttalade mening, och finner styrelsen det alltså

önskvärt, att vederbörande universitetsmyndigheter vidtaga åtgärder för

uppgörande av en dylik allmän byggnadsplan.

Beträffande lokalutrymmen inom den föreslagna gemensamma nybyggnaden

för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid

Lunds universitet har besparingsnämnden, bland annat, framhållit, att det

synts nämnden uppenbart, att inom huvudbyggnaden skulle kunna beredas

utrymme för erforderlig vaktmästarbostad. Under denna förutsättning och

då, såvitt nämnden kunnat finna, det icke förelåge något oundgängligt

behov att till institutionsområdet förlägga bostad för vaktmästare vid de

båda institutionerna, skulle en särskild byggnad för institutionsvaktmästare

icke behöva uppföras. Mot den sålunda föreslagna anordningen, som

alltså förutsätter, att bostad för vaktmästaren vid den ena av de båda institutionerna

anskaffas genom förhyrning, har byggnadsstyrelsen för sin

del icke något att erinra, och har byggnadsstyrelsen icke heller något att

erinra beträffande den av besparingsnämnden till 33,800 kronor beräknade

minskning av byggnadskostnaderna, som skulle uppkomma genom slopandet

av ovannämnda bostadsbyggnad. Vad beträffar vaktmästarbostadens

förläggning inom huvudbyggnaden får byggnadsstyrelsen endast framhålla,

att det i samband med huvudritningarnas uppgörande bör tagas i

övervägande, huruvida icke bostaden lämpligen bör förläggas invid byggnadens

huvudentré, då därigenom bevakningen av denna entré skulle

kunna underlättas.

Vidare har besparingsnämnden ifrågasatt, huruvida icke vissa utrymmen

skulle kunna bättre utnyttjas, om antalet gavelfönster minskades och

dörrarna mellan en del rum uteslötes. Även denna fråga torde enligt byggnadsstyrelsens

mening böra tagas under närmare övervägande i samband

med huvudritningarnas upprättande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 170.

Besparingsnämnden har framhållit, att det enligt den efter byggnadsstyrelsens

direktiv gjorda omarbetningen av förslagsritningarna skulle

utföras eu högre sockel med granitbeklädnad än som från början förutsatts,

men att besparingsnämnden för sin del funne, att sockeln i sin helhet

borde utföras i betong, varigenom skulle göras en besparing av 20,000

kronor. Byggnadsstyrelsen får med anledning härav framhålla, att berörda

omarbetning av ritningarna verkställts efter framställning från universitetskanslersämbetet

i avsikt att avhjälpa de väsentligaste av de brister

i byggnadsritningarna, vilka ur estetisk synpunkt gjorts till föremål

för anmärkning. Vad beträffar granitsockeln är denna den enda något

mera påkostade detalj i byggnadens fasader, vilka i övrigt äro utformade

med största enkelhet, och är det enligt byggnadsstyrelsens mening såväl ur

utseendesynpunkt som av praktiska skäl önskvärt, att sockeln på en byggnad

av här ifrågakomna slag utföres i ett fullt solitt material. Styrelsen

finner sig därför böra avstyrka, att granitsockeln utbytes mot en sockel i

betong.

Slutligen har besparingsnämnden berört den av byggnadsstyrelsen i

samband med eventuell nybyggnad för en psykiatrisk klinik vid universitetet

ifrågasatta förflyttningen av läget av nu ifrågakomna institutionsbyggnad

till en plats längre mot norr och öster om Sölvesgatans förlängning.

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen

med hänsyn till nödvändigheten av att byggnadsverksamheten inom

det för institutionsbyggnader avsedda området på Helgonagården ordnades

enligt en bestämd plan tidigare låtit uppgöra skiss till en dylik plan,

vilken godkänts av såväl universitetets drätselnämnd som Lunds stad. Det

föreslagna läget av den psykiatriska kliniken väster om Sölvesgatan medför

emellertid, att, därest den godkända planskissen icke helt skall förryckas,

en byggnad av motsvarande storlek förlägges till tomten på andra

sidan av gatan. Nu ifrågakomna institutionsbyggnad är av ungefär samma

storlek som den psykiatriska kliniken och skulle med fördel kunna förläggas

som pendant till nämnda klinik på sydvästra sidan av Sölvesgatan,

där större utrymme kan erhållas än på den föreslagna tomten mitt emot

den medicinsk-kemiska institutionsbyggnaden. Vad beträffar de framställda

anmärkningarna mot byggnadsstyrelsens förslag till förläggning

av byggnaden, nämligen att byggnaden skulle komma avlägset från universitetsinstitutionerna

i allmänhet och att dess läge i avseende på väderstrecken

skulle bliva olämpligt, torde den första anmärkningen kunna betecknas

som helt obefogad, under det att olägenheten beträffande byggnadens

läge i förhållande till väderstrecken torde kunna elimineras genom att

byggnadens planer ändvändas, varigenom byggnaden skulle komma att få

nästan samma orientering som i det förliggande förslaget.»

Efter besök, som ett antal ledamöter av riksdagens vederbörande utskott

gjort i Lund, har riksdagen funnit behovet av en nybyggnad för de geologi

sk-mineralogiska och de geografiska institutionerna vid universitetet i Lund

vara till fullo ådagalagt, och har riksdagen förty bifallit förslaget därom,

att medel anvisas till uppförande av en dylik nybyggnad.

Beträffande förslagets detaljer hava under ärendets gång vissa erinringar

framställts. Så har besparingsnämnden ansett, att inom huvudbyggnaden

skulle kunna beredas utrymme för erforderlig vaktmästarbostad, varför en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 170.

särskild byggnad för institutionsvaktmästare icke skulle behöva uppföras.

Byggnadsstyrelsen har häremot intet att erinra, och skulle byggnadskostnaderna

med anledning härav kunna minskas med 33,800 kronor. Riksdagen

har ej heller funnit anledning till erinran mot att en särskild byggnad

för vaktmästare utgår ur programmet och utrymme för erforderlig

vaktmästarbostad beredes inom huvudbyggnaden. Vid huvudritningarnas

uppgörande bör härvid tagas i beaktande vad byggnadsstyrelsen anfört rörande

vaktmästarbostadens förläggning inom huvudbyggnaden.

Vad vidare beträffar det av besparingsnämnden framställda förslaget att

sockeln till huvudbyggnaden borde i sin helhet utföras av betong, har byggnadsstyrelsen

på anförda skäl avstyrkt detta förslag, under vidhållande av

det ursprungligen uppgjorda förslaget om sockelns utförande med granitbeklädnad.

Riksdagen har ansett sig böra ansluta sig till byggnadsstyrelsens

uppfattning i denna punkt.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i fråga om den föreslagna

institutionsbyggnadens förläggning, har riksdagen slutligen velat framhålla,

att riksdagen anser byggnaden böra förläggas till det tomtområde, vilket i

Eders Kungl. Maj:ts förslag för ändamålet avsetts.

I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot Eders Eungl.

Maj:ts förslag. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman,

760,000 kronor, har alltså minskats med 33,800 kronor till 726,200 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den

25 november 1926 förordade ritningar med av riksdagen ovan angivna

jämkningar av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna vid universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning

och utrustning beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för

budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor.

Stockholm den 5 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1928^ Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

28177»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.