Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts statsverkspropositionen gjorda framställning angående dispositionsrätten till reservationer å äldre riksstatsanslag.

1928-02-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:20, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts statsverkspropositionen gjorda framställning angående dispositionsrätten till reservationer å äldre riksstatsanslag.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 20,

Nr 20.

Godkänd av första kammaren den 17 februari 1928.

Godkänd av andra kammaren den 17 februari 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts statsverkspropositionen

gjorda framställning angående dispositionsrätten

till reservationer å äldre riksstatsanslag.

(Statsutskottets utlåtande nr li>.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, med åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, under rubrik

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» (punkt 2) föreslagit

riksdagen besluta, att reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar,

som vid övergången befinnas lämpliga, disponeras allenast till och

med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört,

dock med rätt för Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda

tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes

förfogande under ytterligare högst ett år.

Mot förevarande förslag — vilket, såsom nämnts, innebär eu inskränkning

i förfoganderätten över vissa av riksdagen tidigare beviljade reservationsanslag

— synes ur riksdagens synpunkt inga invändningar kunna resas.

Såsom den av riksräkenskapsverket gjorda undersökningen utvisar, bar

den till tiden obegränsade dispositionsrätt över ifrågavarande anslag, som

hittills förefunnits, i stor utsträckning medfört, att för vissa utgifters bestridande

anslagen kommit att anvisas tidigare än som i och för sig varit

erforderligt — ett förhållande som i vissa fall kan föranleda, att statsinkomster

uttagas långt tidigare än som i verkligheten är nödvändigt. Genom den

tidsbegränsning, som nu föreslås, lärer tvivelsutan vinnas betydligt ökade

möjligheter till kontroll över att icke tidpunkten för användningen av tidigare

beviljade anslag på detta sätt förskjutes. Därjämte skulle förslagets

antagande medföra eu ur allmän budget- och redovisningssynpunkt önskvärd

ändring i det nuvarande förfaringssättet, att ett reservationsanslag, som ställts

till en myndighets förfogande för visst ändamål, sedermera, låt vara efter

inhämtat medgivande av Kungl. Maj:t och riksdagen, användes för annat

senare uppkommet medelsbehov.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 20.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har alltså riksdagen beslutat,

att reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången

befinnas lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret

efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild

olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under

ytterligare högst ett år.

Stockholm den 17 februari 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.