Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående landsarkiv för Norrland m. m. dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för lantmäterikontor för Jämtlands län.

1928-05-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:210, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående landsarkiv för Norrland m. m. dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för lantmäterikontor för Jämtlands län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 210.

1

Nr 210.

Godkänd av första kammaren den 18 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition angående landsarkiv för Norrland

m. m. dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad

för lantmäterikontor för Jämtlands län.

(Statsutskottets utlåtande nr 118.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde

huvudtiteln, punkt 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

om anslag till uppförande av arkivbyggnad i Norrland m. m., för ändamålet

beräkna ett extra reservationsanslag av 108,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:ti en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1928

dagtecknad, proposition, nr 212, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels till utförande av specialritningar till en byggnad, avseende ett till

Härnösand förlagt landsarkiv för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor; dels ock — under förutsättning att Östersunds stad

utan ersättning såväl för ändamålet upplåter lämplig tomt som ombesörjer

framdragande till tomtgränsen av vatten-, avlopps- och belysningsledningar

— besluta, att för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län

skall i samband med anordnande av lokaler för lantmäterikontoret i nämnda

län uppföras eu nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,

av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, ävensom för detta ändamål be
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 210—219. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 210.

vilja ett anslag av 162,500 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 144,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen under sjätte

huvudtiteln, punkten 53, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för nybyggnad för lantmäteidkontoret

i Jämtlands län för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag

av 202,000 kronor.

Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars 1928

avlåten proposition, nr 184, under åberopande av vid propositionen fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sagda dag,

föreslagit riksdagen att för nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämtlands

län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 162,500

kronor.

Frågan om en utsträckning av landsarkivorganisationen till de norrländska

länen är av gammalt datum och har under mer än tjugufem år varit föremål

för upprepade undersökningar och prövningar från sakkunniga myndigheters

sida utan att hava nått sin lösning.

Den väsentliga orsaken till dröjsmålet med frågans avgörande har varit

svårigheten att fälla utslaget mellan de olika meningar, som varit rådande

i avseende å förläggningsorten för ett blivande landsarkiv. Härjämte har

under de senare åren frågan om landsarkiv för Norrland ställts i samband

med lösandet av sedermera uppkomna spörsmål om uppförande av lokaler

för lantmäterikontor inom vissa av de norrländska länen.

År 1926 upptogs landsarkivfrågan ånyo av riksarkivet, som då avgav

ett förslag, vilket gick ut på förläggande av ett landsarkiv för Västernorrlands,

Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län till Härnösand och en

arkivdepå eller ett länsarkiv för Jämtlands län till Östersund. Detta förslag

ledde icke till någon framställning till 1927 års riksdag; i stället uppdrog

Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 18 juni 1927 åt riksarkivet ej mindre

att uppgöra förslag till en landarkivorganisation för Norrland, innebärande

alternativt dels förläggande av en arkivdepå för Jämtlands län till Östersund

och av ett landsarkiv för den övriga delen av Norrland till Härnösand, dels

ock förläggande av arkivdepåer för Västernorrlands och Gävleborgs län, för

Jämtlands län, för Västerbottens län samt för Norrbottens län till respektive

städerna Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå, än även att i samråd

med byggnadsstyrelsen uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för uppförande

och inredning av nybyggnader för landsarkiv, respektive arkivdepåer

i nämnda städer, vilka nybyggnader borde beräknas uppförda antingen

såsom fristående byggnader eller ock förlagda i omedelbar anslutning

till redan befintliga byggnader eller beslutade eller planerade nybyggnader

för de i samma städer förlagda lantmäterikontoren.

Med anledning härav avgåvo sedermera riksarkivet och byggnadsstyrelsen

de sålunda infordrade förslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 210.

Till belysande av byggnads- och förvaltningskostnader för landsarkiv,

respektive lantmäterikontor enligt de båda alternativen hänvisar riksdagen

till följande i statsrådsprotokollet återgivna sammanställning:

Byggnadskostnader.

Två arkiv.

a) med självständiga byggnader

Härnösand.......... 330,000: —x)

Östersund.......... 165,000: —

Fyra arkiv.

a) med självständiga byggnader

Härnösand.......... 270,000

Östersund.......... 165,000

Umeå............. 176,000

Luleå............. 160,000

-1)

495,000: —

Tillkommer:

Länslantmäterikontor

i Östersund . . . . . . . 202,000: —

771,000- —

Tillkommer 2 länslantmäterikontor

..... 387,000: —

Summa 697,000:

b) med gemensam byggnad för arkiv

och länslantmäterikontor i Östersund
Härnösand.

......... 330,000: —x)

Östersund.......... 315,000: —

Summa 1,158,000: —

b) med gemensamma byggnader för

arkiv och länslantmäterikontor i

Östersund och Luleå

Härnösand......... 270,000: —x)

Östersund......... 315,000: —

Umeå............ 176,000: —

Luleå............ 320,000: —

I. Löner

645,000: —

Förval tningskostnader.

1,081,000

Två arkiv.

Fyra arkiv.

Härnösand .

......... 21,800: —

Härnösand

.......... 21,800: —

Östersund . .

......... 17,800: —

Östersund .

.......... 17,800: —

Umeå . . . .

.......... 17,400: —

Luleå . . . .

.......... 18,400: —

39,600: —

75,400: —1

II. Expenser

(utom lyse och värme, renhållning m.

m.) samt bibliotek sanslag

Två arkiv.

Fyra arkiv.

Härnösand .

.......... 6,350: —

Härnösand

.......... 6,350: —

Östersund . .

.......... 2,250: —

Östersund .

.......... 2,250: —

Umeå. . . .

.......... 2,250: —

Luleå . . . .

.......... 2,250:-

13,100

8,600: —

Summa förvaltningskostnader (utom lyse m. m.).

Två arkiv. Fyra arkiv.

Kronor............. 48,200: — Kronor............. 88,500: —

1) Oberäknat andel i kostnaden för vaktmästarhuset (95,000 kronor).

*) I summan ingår även ersättning för skötsel av värmeledning, 300 kronor per arkiv,

vilken kostnad vid sammanbyggnaden av arkiv och länslantmäterikontor blir gemensam.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 210.

Eders Kungl. Maj:ts förslag går ut på lösandet av den norrländska landsarkivfrågan

enligt det alternativ, vilket såväl för statsverket skulle bliva det

ekonomiskt mest fördelaktiga som även skulle motsvara de önskemål och

krav, den centrala arkivledningen ansett i förevarande avseende skäligen

böra'' uppställas. I detta syfte föreslås nu ett omedelbart realiserande av

byggnadsplanerna för en gemensam byggnad för länsarkiv och lantmäterikontor

i Östersund samt begäres ett mindre anslag för uppgörande av definitiva

ritningar och kostnadsberäkningar för ett till Härnösand förlagt

landsarkiv.

Kostnaderna för den gemensamma byggnaden i Östersund hade enligt

byggnadsstyrelsens senaste definitiva beräkningar uppskattats till 325,000

kronor. I detta belopp skulle vardera institutionen beräknas deltaga med

hälften, alltså med 162,500 kronor. För landsarkivets del kunde emellertid

en del av kostnaderna utan olägenhet skjutas över till budgetåret 1929

1930. För byggnadsarbeten har med hänsyn härtill för budgetåret 1928

1929 beräknats ett anslag av 144,000 kronor.

De nu av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen finner riksdagen särskilt

från ekonomisk synpunkt innebära en godtagbar lösning av frågan om

landsarkiv för de norrländska länen. Med sitt bifall till förslaget i denna

del har riksdagen dock ej velat uttala sig om denna organisations närmare

utformning i avseende å tjänstemannapersonal och stater, varutinnan Eders

Kungl. Maj:t lärer framdeles komma att för riksdagen framlägga förslag.

Vidare har riksdagen beslutat ordnandet av byggnadsfrågorna för såväl de

norrländska landsarkiven som lantmäterikontoret i Östersund på av Eders

Kungl. Maj:t föreslaget sätt. Beträffande frågan om den gemensamma

byggnaden i Östersund för landsarkiv och lantmäterikontor anser emellertid

riksdagen, att såsom villkor för ifrågavarande nybyggnads förläggning till

den av Östersunds stad erbjudna tomten bör uppställas, att staden utfäster

sig att utan särskild kostnad för kronan till fastigheten framdraga dels

vatten- och avlopps- samt gas- och belysningsledningar dels ock erforderlig

vägförbindelse, som på stadens bekostnad skall hållas i fullt trafikabelt

skick. Med nämnda villkor har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till utförande av specialritningar till en byggnad, avseende ett till

Härnösand förlagt landsarkiv för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln

beviljat ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor;

dels ock — under förutsättning att Östersunds stad utan ersättning såväl

Jör ändamålet upplåter lämplig tomt som ombesörjer framdragande till

tomtgränsen av vatten-, avlopps-, gas- och belysningsledningar samt erforderlig

vägförbindelse, som på stadens bekostnad skall hållas i fullt trafikabelt

skick — för uppförande av i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 210.

av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad inrymmande

lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels

ock för lantmäterikontoret i samma län beviljat ett anslag av 325,000

kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisat

under sjätte huvudtiteln ett belopp av 162,500 kronor; och

under åttonde huvudtiteln ett belopp av 144,000 kronor.

Stockholm den 18 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.