Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående hotelloch restaurangpersonalens samt h ad huspersonalens anställningsförhållanden in. in.

1928-05-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:243, Skrivelse till Konungen, angående hotelloch restaurangpersonalens samt h ad huspersonalens anställningsförhållanden in. in.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 243.

i

tfr 243.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående hotell- och

restaurangpersonalens samt h ad huspersonalens anställningsförhållanden

in. in.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Uti inom riksdagens båda kamrar väckta likalydande motioner bär framställning

gjorts i syfte att en snar undersökning om hotell- och restaurangpersonalens

samt badhuspersonalens arbetsförhållanden måtte komma

till stånd samt att på grundval av en sådan undersökning nödiga åtgärder

för undanröjande av konstaterade missförhållanden måtte vidtagas av Eders

Kungl. Maj:t eller eventuellt frågan underställas riksdagens prövning.

I den ordning 46 § riksdagsordningen stadgar har yttrande i frågan

inhämtats från socialstyrelsen, som hört åtskilliga sammanslutningar inom

ifrågavarande yrken. De avgivna yttrandena hava såsom bilagor fogats

vid vederbörande utskotts utlåtanden.

Uti ifrågavarande motioner avhandlas arbetsförhållandena inom två yrkesgrupper,

nämligen hotell- och restaurangpersonalen och badhuspersonalen.

Beträffande båda grupperna framställas begäran om utredning samt vidtagande

av åtgärder eller framläggande för riksdagen av förslag till åtgärder

för undanröjande av vissa påtalade missförhållanden.

Yad då först angår hotell- och restaurangpersonalen får riksdagen erinra

om den av socialstyrelsen i december 1921 dagtecknade statistiska undersökningen

(Sveriges officiella statistik 1922). Denna gav otvivelaktigt vid

handen, att arbetstiden för sagda personal var synnerligen lång. Sedan

dess har visserligen en väsentlig reducering av arbetstiden ägt rum inom

yrket i fråga. Emellertid synes en år 1924 och 1925 genom yrkesinspektrisens

försorg verkställd undersökning hava visat, att inom åtskilliga

hotell och restauranger en mindre effektiv och noggrann tillämpning äger

rum av givna bestämmelser om arbetstiden, såvitt dylika bestämmelser fastslagits

genom arbetstidslagen eller på grund av särskilt avtal. Men undersökningen

har också ådagalagt de ofta synnerligen stora svårigheterna att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 243.

på detta arbetsområde med dess säregna förhållanden förena en ekonomisk

drift med en strikt tillämpning av ett stelt arbetstidsschema. ltiksdagen

har emellertid av vad i ärendet blivit upplyst funnit det önskvärt, att arbetstiden

för sagda personal ordnas på ett bättre sätt än som nu, åtminstone

vid vissa företag, synes vara fallet. De egenartade arbetsförhållandena

och de skilda arbetsgruppernas olikartade arbete göra det dock synnerligen

vanskligt att föreslå de åtgärder, som med lika hänsynstagande till

företagarens och personalens berättigade intressen kunna vara möjliga och

lämpliga. Och för vidtagande av sådana åtgärder saknas även den mera

ingående kunskap om de faktiska arbetstidsförhållandena inom branschen,

utan vilken förslag till uppnående av förbättrade villkor icke kunna framläggas.

En allsidig och förutsättningslös utredning om de faktiska förhållandena

i sagda yrke synes riksdagen därför vara av behovet påkallad.

En dylik utredning torde kunna giva tillräckligt material till ett förutsättningslöst

bedömande av frågan om, var och i vilken utsträckning åtgärder

skola vidtagas till en ytterligare reglering av arbetstiden inom ifrågavarande

bransch.

I motionen har vidare uppmärksamheten fästs på hotell- och restaurangpersonalens

avlöningsförhållanden. Dessa hava också, särskilt frågan om

drickspenningarnas bibehållande eller ersättande med s. k. betjäningsavgift,

under de senaste åren varit föremål för livliga överväganden inom

alla av hotell och restauranger intresserade parter. Någon enighet därom,

vilket system är bäst för allmänheten, företagaren och personalen, har icke

uppnåtts. Och det förefaller, som om en praktisk, alla parter tillfredsställande

lösning i denna fråga icke kan erhållas, förrän en ingående och

tillförlitlig kännedom först vunnits om de faktiska löneförhållandena inom

hotell- och restaurangbranschen. Såsom socialstyrelsen påpekat, kan en

sådan kännedom numera vinnas på ett viisentligt enklare och tillförlitligare

sätt än tidigare, särskilt genom utnyttjande för statistiskt ändamål av de

individuella skatteböcker, som på taxeringsmyndigheternas initiativ införts

för hotell- och restaurangpersonal i Stockholm och i någon mån i landsorten.

Yad slutligen angår motionärernas påpekande av missförhållanden beträffande

arbetsförmedlingen för hithörande personal, har socialstyrelsen ej

velat förneka, att missförhållanden förekomma, men ansett det vara förenat

med ansenliga svårigheter att konstatera graden och arten av dem. Vid

den utredning rörande förhållandena inom hotell och restaurangbranschen,

som riksdagen anser böra komma till stånd, synes dock även frågan om

arbetsförmedlingen på området böra göras till föremål för undersökning

för att om möjligt giva material till förslag om förbättrade förhållanden.

Den nya utredning på hotell- och restaurangområdet, som riksdagen i

överensstämmelse med socialstyrelsen och de av undersökningen närmast

berörda organisationerna anser böra utföras, synes lämpligen böra begränsas

till att söka klarlägga de grundläggande fakta, som ligga bakom de för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 243.

9

närvarande aktuella spörsmålen angående arbetstidsförhållandena, löne- och

anställningsvillkoren samt sättet för arbetsförmedlingen. Utredningen torde,

så begränsad, icke behöva draga allt för stora kostnader, i all synnerhet

som riksdagen förutsätter såsom självklart, att den intresserade medverkan,

som ställts i utsikt från såväl arbetsgivareföreningarnas som personalunionens

sida, också utnyttjas.

Beträffande härefter motionen, i vad den innefattar krav på utredning

rörande badhuspersonalens arbetsförhållanden, så har även för denna personal

en begränsning i arbetstiden skett under senare år.

Enligt de uppgifter vederbörande utskott inhämtat rörande arbetsförhållandena

vid Stockholms badinrättningar, synes arbetstiden vara i hög

grad växlande. Sålunda är den fastställda arbetstiden per vecka vid eu

badinrättning 50 timmar och vid en annan 63 timmar jämte 1—2 timmar

dagligen för rengöringsarbeten.

I några av de yttranden, som infordrats i ärendet, göres gällande, att

badhuspersonalens arbetstid skulle vara nöjaktigt reglerad genom den s. k.

butikstängningslagen. Detta är emellertid ej fallet. Med fullt laglig rätt

kvarhålles personalen vid vissa badinrättningar i arbetet under 1—2 timmar

dagligen efter lagstadgad stängningstid, ehuru denna för badinrättning

infaller en timme senare än för handelsbod. Visserligan äga de kommunala

myndigheterna rätt att med stöd av § 3 i nyss omförmälda lag inskränka

tiden för badinrättningarnas öppenhållande, men det synes riksdagen

ovisst, huruvida icke en begränsning av denna art skulle vara fölen

badinrättning mera besvärande än en lämplig maximering av personalens

arbetstid. Riksdagen finner därför, att eu utredning jämväl rörande

badhuspersonalens arbetsförhållanden bör komma till stånd.

En sadan utredning torde i varje fall komma att klarlägga, huruvida

förhållandena på nu ifrågavarande arbetsområde lämpa sig för en generell

lagstiftning eller om det måhända är bäst att överlåta åt de kommunala

myndigheterna att med utnyttjande av de möjligheter, som redan stå till

buds, vidtaga den reglering av arbetstiden, som kan befinnas önskvärd.

Med stöd av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning

dels, i den omfattning, som riksdagen ovan angivit, av frågan om arbetsvillkoren

inom hotell- och restaurangyrket, dels ock rörande badhuspersonalens

arbetsförhållanden, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 25 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.