Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning.
1928-06-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1928:293, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 233.
3
Sr 293.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1928.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj.t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna
samt till bidrag till domsagornas förvaltning.
(Statsutskottets utlåtande nr 1G2.1
Till Konungen.
1:°) uti den tiH riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929
har Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 9 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda dag) att
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Svea hovrätts
ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
a övergångsstat för hovrätten upptaga 2 notariebefattningar i lönegraden
B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden B 5;
dels godkänna följande ordinarie stater för Svea hovrätt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 710,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2 500
Arvoden å 3,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande
å krigshovrättsavdelningen, å 2,500 kronor till
sju övriga divisionsordförande samt å 1,500 kronor till
åtta vice ordförande å division................................................ » 32,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 90,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 5,000
Summa kronor 840,700
4
Riksdagens skrivelse Nr 293.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 21,300;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt från dess nuvarande
belopp, 839,300 kronor, med 22,700 till 862,000 kronor.
Av skäl, som i statsrådsprotokollet angivits, delar riksdagen departementschefens
uppfattning därom, att den omorganisation av hovrätternas verksamhet,
som i det i statsrådsprotokollet omförmälta, den 30 oktober 1926
avgivna betänkandet åsyftas, icke bör för närvarande genomföras. Vad
särskilt hovrätternas löneförhållanden beträffar, anser riksdagen i likhet med
departementschefen, att med hänsyn främst till den förestående processreformen
en lönereglering vid nuvarande tidpunkt icke bör ifrågakomma.
Löneregleringsfrågan synes riksdagen böra upptagas till definitiv prövning
först i samband med en eventuell organisationsförändring.
I sammanhang med behandlingen av frågorna om anslag till hovrätterna
har departementschefen, såsom av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår,
till prövning upptagit spörsmålet om utseende av särskilt vice ordförande
å division.
I anledning härav får riksdagen erinra, att, sedan Eders Kungl. Maj:t i
proposition nr 3 till innevarande års riksdag, i syfte att ernå ökat arbetsresultat
i hovrätterna, framlagt förslag till ändringar i rättegångsbalken och
utsökningslagen, vilka skulle möjliggöra en förenkling av sättet för fattandet
av vissa förberedande beslut vid prövningen av besvärsmål, sagda förslag
numera med viss jämkning godtagits av riksdagen. I berörda proposition
uttalade departementschefen, att den föreslagna anordningen måste, därest
den skulle fylla den uppgift, som åsyftats, bliva jämförelsevis betungande
för ordföranden å vederbörande hovrättsdivision och att det vid sådant förhållande
bleve nödvändigt, att verkställandet av den tilltänkta förberedande
prövningen av besvärsmålen delades mellan ordföranden och den därnäst
främste ledamoten å divisionen. Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag skulle sagde ledamot, som det skulle åvila att vid förfall för ordföranden
tjänstgöra som ordförande å divisionen, tilldelas ställning av vice
ordförande. Häremot har riksdagen icke haft något att invända.
Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit indragning av dels arkivarietjänsten
i Göta hovrätt, dels ock av visst antal notariebefattningar och expeditionsvakttjänster
i hovrätterna.
Detta förslag har ej heller föranlett till erinran från riksdagens sida.
Om, såsom ovan nämnts, en lönereglering för hovrätterna nu icke ansetts
böra genomföras, har Eders Kungl. Maj:t emellertid på anförda skäl föreslagit
en arvodesförhöjning för divisionsordförandena med 2,000 kronor om året
eller från 500 kronor till 2,500 kronor samt att särskilt arvode å 1,500 kronor
om året måtte beviljas vice ordförande å division. För den divisionsordförande
i Svea hovrätt, som tillika är ordförande i krigshovrätten, och till
vilken nu utgår ett arvode av 1,000 kronor, har ordförandearvodet ansetts
böra fastställas till 3,000 kronor.
5
Riksdagens skrivelse Nr 293.
Såsom stöd härför har departementschefen i första rummet framhållit, att
det syntes honom ofrånkomligt, att, i syfte att göra liovrättsrådsämbetena
mera eftersträvansvärda än vad för närvarande kunde sägas vara fallet,
åtgärder vidtoges för att bereda innehavarna av dessa ämbeten en förbättrad
löneställning. Löneförbättringen skulle dock ej omfatta samtliga hovrättsrådsämbeten
utan endast, såsom nämnts, divisionsordförandena och vice
ordförandena.
Innan den avsedda regleringen av lantdomarnas löner kommit till stånd
och över huvud taget innan meningarna rörande processreformen blivit
mera stadgade, anser sig riksdagen emellertid för sin del icke kunna medgiva,
att en förbättring i löneförmånerna, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
nu genomföres. Enligt riksdagens mening måste man vid bestämmandet
av löneförmånerna inom en viss gren av statlig verksamhet icke enbart
bedöma frågan med hänsyn till förhållandena inom denna, utan måste
hänsyn jämväl tagas till de löner, staten består sina funktionärer inom
andra verksamhetsområden. Riksdagen vill ock framhålla, att en förbättring
av löneförmånerna i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag måste
anses verka prejudicerande på en kommande lönereglering för hovrätterna.
Om riksdagen av nu angivna skäl alltså funnit sig icke böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har riksdagen emellertid ansett
skäligt, att divisionsordförandena och vice ordförandena med hänsyn till
den ökade arbetskvantitet, förenämnda omläggning av arbetssättet inom
hovrättsdivisionerna antages medföra för dessa, beredas någon ersättning
för den ökade arbetsprestation, som sålunda kommer att åligga ifrågavarande
hovrättsledamöter. Tills vidare och intill dess erfarenhet vunnits
rörande omfattningen av detta merarbete, har riksdagen ansett sig böra medgiva,
att ersättningen, vilken synes riksdagen böra utgå i form av arvode,
bestämmes till 1,000 kronor för divisionsordförande och till 500 kronor för
vice ordförande. De nu för divisionsordförandena fastställda särskilda arvodena
hava sålunda höjts till 1,500 kronor. Till divisionsordförande i Svea
hovrätt, som tillika är ordförande å krigshovrättsavdelningen, har nu utgående
arvode höjts till 2,000 kronor. Genom den föreslagna åtgärden har
riksdagen därjämte velat öppna vidgade möjligheter för Eders Kungl. Maj:t
att för ovanberörda uppdrag förvärva de i varje särskilt fall mest skickade.
Med hänsyn till denna riksdagens ståndpunkt kan det av Eders Kungl.
Maj:t äskade anslaget till Svea hovrätt nedsättas med 16,000 kronor till
846,000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda’ anförts får riksdagen, som i övrigt
icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, under nu'' förevarande
punkt alltså anmäla, att riksdagen
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Svea hovrätts
ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
å övergångsstat för hovrätten upptagit 2 notariebefattningar i lönegraden
B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden B 5;
6
Riksdagens skrivelse Nr 293.
dels godkänt följande ordinarie stater för Svea hovrätt, att tillämpas från
och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie aviöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 710,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500
Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande
å krigshovrättsavdelningen, å 1,500 kronor till
sju övriga divisionsordförande samt å 500 kronor till åtta
vice ordförande å division.....................................................i » 16,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 90,000
Renskrivningslcostnad, förslagsanslag ........................................ » 5,000
Summa kronor 824,700
B, Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag............................................................ kronor 21,300;
samt
dels ock höjt ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt från dess nuvarande
belopp, 839,300 kronor, med 6,700 kronor till 846,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande av
följande extra arbetskrafter i Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot och
en förste amanuens, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
å 13,176 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under hänvisning
till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen för anställande av följande extra arbetskrafter i
Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot och en förste amanuens, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag å 13,176 kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Göta hovrätts
ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar
i lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden
B 5, å övergångsstat för hovrätten upptaga samma befattningar;
dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie aviöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,700
Arvoden å 2,500 kronor till fyra divisionsordförande samt
å 1,500 kronor till fyra vice ordförande å division.......... » 16,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ............................... » 2,000
Summa kronor 402,400
Riksdagens skrivelse Nr 293.
7
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 23,600;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande
belopp, 412,000 kronor, med 14,000 kronor till 426,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Göta hovrätts
ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar
i lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden
B 5, å övergångsstat för hovrätten upptagas samma befattningar;
dels godkänt följande ordinarie stater för Göta hovrätt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt
å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ............ » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........ » 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ............. » 2,000
Summa kronor 394,400
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 23,600;
samt
dels ock höjt ordinäre förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande
belopp, 412,000 kronor, med 6,000 kronor till 418,000 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att dels från
och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å hovrättens över Skåne och
Blekinge ordinarie stat uppförda 1 notariebefattning och 1 expeditionsvaktsbefattning,
å övergångsstat för hovrätten upptaga 1 expeditionsvaktsbefattning
i lönegraden B 5;
dels godkänna följande ordinarie stater för hovrätten över Skåne och
Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 184,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,000
Arvoden å 2,500 kronor till en divisionsordförande samt å
1,500 kronor till två vice ordförande å division................ » 5,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ................................... »_1.500
Summa kronor 215,700.
8
Riksdagens skrivelse Nr 293.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 2,800;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och
Blekinge från dess nuvarande belopp, 217,700 kronor, med 800 kronor till
218.500 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under punkt 1 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å hovrättens
över Skåne och Blekinge ordinarie stat uppförda 1 notariebefattning och 1
expeditionsvaktsbefattning, å övergångsstat för hovrätten upptagit 1 expeditionsvaktsbefattning
i lönegraden B 5;
dels godkänt följande ordinarie stater för hovrätten över Skåne och
Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 184,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,000
Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande samt å
500 kronor till två vice ordförande å division.................... » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,000
Benskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Summa kronor 212,700
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 2,800;
dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och
Blekinge från dess nuvarande belopp, 217,700 kronor, med 2,200 kronor till
215.500 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för tillfällig
förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag å 157,000 kronor.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett den i ärendet förebragta
utredningen ådagalägga, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter
alltjämt är av behovet påkallad. Med hänsyn till vikten av att
målen skyndsamt avgöras och under uttalande av förväntan, att de förefintliga
balanserna snarast nedbringas, har riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Biksdagen har alltså för tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag å 157,000 kronor.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15)
de/s att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas
förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas
Riksdagens skrivelse Nr 293.
9
upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser
med de ändringar, som kunna föranledas av vissa av departementschefen
i detta ärende väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag å 550,000 kronor;
de/s ock att medgiva,
att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom chef för den därstädes
inrättade avdelningen för behandling av inskrivningsärenden, utfärdande av
gravationsbevis m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas en biträdande
domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel ett arvode för år räknat
av 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring,
i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande å domartjänst,
än även 40 procent av inflytande lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;
att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder, som gälla för
tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå dyrtidstillägg
å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande
domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700 kronor;
att i samma domsaga må under angivna tid anställas, utöver de notarier,
som enligt gällande bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste och
en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt
att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket har att bestrida
för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av det under andra huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.
Vad först angår det av departementschefen till behandling upptagna spörsmålet
om en omläggning av avlöningsförhållandena för assessor i hovrätt
vid tjänstgöring i domsaga, har riksdagen med hänsyn till de skäl, som till
stöd för förslaget härutinnan anförts, ansett sig icke böra motsätta sig förslaget
i fråga. Riksdagen vill emellertid, särskilt med hänsyn till de kostnader,
som genom förordnande av assessor såsom biträdande domare skulle tillskyndas
statsverket, betona vikten av att dylikt förordnande endast må meddelas
undantagsvis, då annan lämplig vikarie ej finnes att tillgå. Emellertid
har riksdagen inhämtat, att 1926 års ändringar i domsagostadgan kunna
komma att i lönehänseende innebära en viss hårdhet beträffande ett mindre
antal domaraspiranter, vilka redan före nämnda författningsändringars genomförande
definitivt ägnat sig åt lantdomarbanan och vilka jämväl under
långvarig hovrättstjänstgöring prövats vara skickade till befordran som
domare. Ehuru riksdagen ingalunda åsyftar något eftergivande av de
garantier för en god domarrekrytering, som avsetts med nämnda ändringar
i domsagostadgan och den därmed sammanhängande kungörelsen den 4 juni
1926 angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet,
synas dock billighetsskäl tala för att nyss omförmälda aspiranter, vilka jämlikt
26 § andra stycket domsagostadgan kunna av Eders Kungl. Maj:t efter
prövning i varje särskilt fall berättigas att utan förordnande som assessorer
mottaga fortsatta förordnanden såsom vikarie för häradshövding eller såsom
biträdande domare, därvid jämväl berättigas att komma i åtnjutande av vice
10
Riksdagens skrivelse Nr 293.
häradshövdings löneförmåner. Riksdagen, som anser, att såsom en lämplig
övergångsanordning viss dispensrätt bör lämnas, varigenom de strängare
kompetenskraven för förordnande till assessorer lättare kunna upprätthållas,
vill emellertid framhålla angelägenheten av att dispensrätten icke kommer
i tillämpning i vidare mån än som föranledes av de av riksdagen ovan
påpekade omständigheterna.
Beträffande härefter frågan om bibehållandet av inskrivningsavdelningen
i Södra Roslags domsaga har riksdagen av den i ärendet lämnade utredningen
rörande årliga antalet i domsagan slutligt handlagda mål samt ärenden angående
lagfart och inteckning blivit övertygad om, att behov av en dylik
avdelning alltjämt är för handen. Riksdagen anser sålunda, att avdelningens
verksamhet provisoriskt bör förlängas, och har riksdagen i likhet med departementschefen
funnit, att tiden härför bör bestämmas till tre år eller sålunda
från och med den 1 juli 1928 till och med den 30 juni 1931. I fråga om de till
inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna och den för närvarande
gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen äro anställda en förste
notarie och en andre notarie, anser ock riksdagen lika med departementschefen,
att fog för förändring härutinnan icke föreligger.
Storleken av det av Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade
anslaget har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen
dels till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas
förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas
upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser
med de ändringar, som kunna föranledas av vissa av departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den 4 januari
1928 i detta ärende väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra förslagsanslag å 550,000 kronor;
dels ock medgivit,
att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom chef för den därstädes
inrättade avdelningen för behandling av inskrivningsärenden, utfärdande
av gravationsbevis m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas en biträdande
domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel ett arvode
för år räknat av 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor
efter 5 års tjänstgöring, i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande
å domartjänst, än även 40 procent av inflytande lösen för i domsagan
utfärdade gravationsbevis;
att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder, som gälla för
tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå
dyrtidstillägg å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande
domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700 kronor;
att i samma domsaga må under angivna tid anställas, utöver de notarier,
som enligt gällande bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste och
Riksdagens skrivelse Nr 293. 11
en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden;
samt
att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket har att bestrida
för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av det under andra huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.
Stockholm den 1 juni 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.