Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ;proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt m. m.

1928-05-29 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:320, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ;proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 820.

1

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 29 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

;proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1,

2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt m. m.

(Sammansatt stats- och första lagutskotts utlåtande nr 4.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 20 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 232, har Eders

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 1, 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt skola, 1 och 2 §§ i nedan angivna delar, hava följande

ändrade lydelse:

1 §•

Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall intill utgången av år 1934 utgöras av

nio regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd, i den mån sådant i följd

av inträffade ledigheter kan ske, nedbringas till sju. En av regeringsrättens

lagfarna ledamöter skall, enligt vad därom är särskilt stadgat, tjänstgöra i

lagrådet.

Med iakttagande----— fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. i4 samt. Nr 820—822.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 320.

2 §.

Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen,

skola, med de undantag, varom nedan i denna paragraf och

i 3 § sägs, tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:

2:o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras

representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av sökt fastställelse å beslut, varom förmäles i 14 § 1. lagen

om polisväsendet i riket, eller ock målet angår skolväsendets ordnande;

mål om nybyggnad, inredning eller reparation av allmän byggnad, som av

menighet skall byggas och underhållas, om stället för sådan byggnads uppförande;
mål

angående fattigvården, så framt ej klagan rörer Konungens befallningshavandes

beslut i fråga om skyldighet för fattigvårdssamhälle att hava egen

fattigvårdsanstalt eller del i sådan;

mål angående samhällets barnavård;

mål om barnavårdsnämnds beslut i fråga, som avses i lagen om barn utom

äktenskap;

mål angående allmän pensionsförsäkring;

13 :o) mål om Konungens befallningshavandes beslut rörande förordnande

till vägdelning, till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller

till annan dylik förrättning;

mål om förordnanden till lantmäteriförrättningar, om lantmätares avstängande

från rätt till nya förordnanden;

15 :o) mål om kyrkobokföring, lysning eller annat kungörande till äktenskap,

utfärdande av äktenskapscertifikat, företagande av vigsel;

3 §.

Därest i mål, som enligt 2:o) av 2 § tillhör regeringsrättens upptagande,

klagan rörer myndighets beslut i anledning av sökt fastställelse å landstings,

menighets eller dess representations beslut, eller mål, som i andra stycket av

samma punkt sägs, angår skolväsendets ordnande, skall regeringsrätten, med

eget utlåtande, överlämna målet till avgörande av Konungen i statsrådet.

Samma lag vare, där besvärsmål angår flera ämnen, av vilka något, men ej

alla tillhöra regeringsrättens upptagande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1928.

Ett bifall till ovannämnda proposition förutsätter givetvis ökade anslag dels

till regeringsrätten, dels ock till vissa departement för beredande av erforderlig

förstärkning av arbetskrafterna å samma departements byråer för regeringsrättsärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 820.

3

•Sålunda har Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till årets riksdag

föreslagit riksdagen, dels under andra huvudtiteln, punkt 5, att i avbidan å särskild

proposition i ämnet i riksstaten beräkna ordinarie förslagsanslaget till

regeringsrätten till 195,500 kronor, dels under femte huvudtiteln, punkt 1. att

godkänna följande av vederbörande departementschef förordade förslag till ordinarie

avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret

1928—1929:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......kronor 175,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

........................................ » 45.200

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för

fattigvård och barnavård ............................ » 6,000

Summa kronor 226,400,

ävensom höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med 13,500 kronor till 245.500

kronor, dels under sjätte huvudtiteln, punkt 1, att i avbidan på den proposition,

som kunde komma att avlatas i ämnet, beräkna en höjning av det ordinarie förslagsanslaget

till kommunikationsdepartementets avdelning av Eders Kungl.

Maj :ts kansli, nu 177,000 kronor, med 13,500 kronor till 190,500 kronor, dels

ock under sjunde huvudtiteln, punkt 1, att i avbidan på särskild proposition i

ämnet i riksstaten beräkna ordinarie förslagsanslaget till finansdepartementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli till 243,500 kronor.

IVidare har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

dels i en den 20 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 233, att dels godkänna

följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas från och med den 1

juli 1928:

Stat.

1 regeringsråd ....................................

8 » ..............................

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

...............................

Lön

kronor 21,000

» 168,000

» 6,500

Summa förslagsanslag kronor 195,500;

dels ock höja, det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till rege
-

ringsrätten från dess nuvarande belopp .................. kronor 153,500

med 42,000 kronor till ................................ » 195.500;

dels i en den 20 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 209, att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kommunikationsdepartementets avdelning av Eders

Kungl. Maj:ts kansli

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 820.

nu .................................................. kronor 177,000

med ................................................ » 13,500

till.................................................. » 190,500;

dels ock i en den 20 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 234, att dels godkänna

följande stater för finansdepartementet, att tillämpas från och med den

1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 174,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................ » 39,500

Avlönande av tre extra föredragande hos regeringsrätten, förslagsanslag

........................................ » 28,700

Förslagsanslag kronor 243,000.

B. övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 500;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli

nu .................................................. kronor 227,900

med ................................................ » 15,600

till .................................................. » 243,500.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft följande inom första

kammaren väckta motioner, nämligen

nr 311 av herr Schlyter med förslag till ändringar i 1 § av Eders Kungl.

Maj :ts förslag till lag om ändrad lydelse av vissa §§ i lagen om Kungl. Maj :ts

regeringsrätt av den innebörd, i motionen närmare angives;

nr 312 av herr Schlyter med hemställan, att de av den i nyssberörda motion

föreslagna lagändringen föranledda jämkningarna ej blott i anslaget till

regeringsrätten utan även i anslagen till de olika departementens avdelningar av

Eders Kungl. Maj:ts kansli måtte vidtagas efter inom vederbörande utskott

verkställd utredning; och

nr 307 av herr Boman med hemställan, att riksdagen måtte besluta, att vid

bifall helt eller delvis till Eders Kungl. Maj :ts proposition nr 233 i skrivelse till

Eders Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till ytterligare åtgärder,

som kunna vidtagas för ernående av en snabbare behandling av ärenden, särskilt

skatteärenden, i regeringsrätten.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de framlagda propositionerna

ävensom för de i ämnet väckta motionerna, får riksdagen hänvisa till propositionerna

och motionerna.

Riksdagen har för överskådlighetens skull uppdelat frågorna på sådant sätt,

att först under I här nedan behandlas frågan om regeringsrättens organisation

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

o

och i samband därmed stående spörsmål samt under II de frågor av ekonomisk

art, som härav bliva en följd.

I.

Frågan om regeringsrättens arbetsbalans och om åtgärders vidtagande för

balansens nedbringande har redan flera år varit aktuell. Genom att överflytta

vissa grupper av mål till kammarrätten och genom att göra kammarrätten till

sista instans beträffande vissa andra mål har visserligen en icke oväsentlig

minskning i tillströmningen av mål till regeringsrätten beräknats inträda, en

minskning som emellertid än så länge icke hunnit göra sig fullt gällande. Hitintills

har denna minskning helt uppvägts av ökad tillströmning av vissa andra

grupper av mål. Genom förbättrade anordningar beträffande föredragningen

i regeringsrätten har regeringsrättens arbetskapacitet under år 1927 avsevärt

ökats. Icke heller genom dessa sistnämnda åtgärder har det emellertid varit

möjligt att åstadkomma någon mera betydande minskning av arbetsbalansen.

I Eders Kungl. Maj :ts proposition, nr 232, har föreslagits, att ytterligare

vissa grupper av mål såsom vissa fattigvårdsmål, mål om antagande av släktnamn,

vissa underställningsmål, mål om förordnande till lantmäteriförrättning

samt mål om ersättning för vissa utgifter i tjänsten m. m. skulle överflyttas till

annan myndighets prövning. Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen icke

funnit anledning till erinran. De föreslagna ändringarna synas riksdagen böra,

på sätt föreslagits, träda i kraft den 1 juli 1928. Såsom i propositionen anföres

kan dock någon mera avsevärd lättnad i regeringsrättens arbetsbörda icke

härigenom förväntas.

En åtgärd, som skulle vara ägnad att synnerligen kraftigt beskära tillströmningen

av mål till regeringsrätten, vore givetvis införandet av vissa fullföljdsavgifter.

Särskilt torde det kunna antagas, att beskattningsmålens antal härigenom

skulle starkt minskas. Att staten skulle uppställa krav på utbekommande

av vissa avgifter för att tillåta prövning av det allmännas skatteanspråk

eller för att täcka statens kostnader för prövningen, synes emellertid riksdagen

så föga tilltalande, att riksdagen lika litet som vederbörande departementschef

ansett sig böra förorda en dylik åtgärd.

Riksdagen har emellertid i detta sammanhang ansett det starkt kunna sättas

i fråga, huruvida den organisationsform, regeringsrätten vid sin tillkomst erhöll,

och de former för regeringsrättens arbete, som därvid fastslogos eller sedermera

inom densamma vunnit tillämpning, verkligen varit i alla hänseenden

ändamålsenliga. Enligt § 22 regeringsformen prövas och avgöras mål i regeringsrätten

av fem ledamöter; så ock av fyra, där tre av dem äro ense om slutet.

Åt regeringsrättens arbete har, särskilt vad de smärre och enklare målen

beträffar, härigenom förlänats en tyngd, som knappast synes vara till fromma

för ernående av ett snabbt och effektivt arbetsresultat. En ändring av reglerna

för regeringsrättens domförhet därhän, att regeringsrätten i allmänhet

bleve domför med ett mindre antal ledamöter än vad för närvarande är fallet,

borde enligt riksdagens mening kunna genomföras utan risk för rättssäkerheten

på detta område. Det synes riksdagen vidare kunna sättas ifråga, huruvida icke,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

6

(lärest regeringsrätten organiseras i närmare anslutning till Eders Kungl. Maj :ts

kansli, en avsevärd förenkling skulle vara möjlig beträffande såväl föredragningen

inom regeringsrätten som själva regeringsrättens arbetssätt. Att nu närmare

fatta ståndpunkt till dessa olika spörsmål låter sig emellertid knappast göra

utan en föregående utredning, i vilken frågan om regeringsrättens organisation

upptages till behandling i hela dess vidd. Härtill kommer, att en reform på

detta område, på sätt ovan antytts, förutsätter en ändring i grundlagen. Till

följd härav torde någon mera genomgripande förändring i regeringsrättens nuvarande

organisation och arbetssätt icke vara möjlig förrän tidigast under år

1933.

Då det med hänsyn till de provisoriska åtgärder, vilka innefattas i riksdagens

i det följande omnämnda beslut, synes vara av särskild betydelse, att denna

fråga i god tid före provisorietidens utgång underställes riksdagens prövning,

får riksdagen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en allsidig

utredning rörande regeringsrättens organisation och arbetssätt, samt att

denna utredning måtte föreligga i så god tifl, att de förslag i ämnet, vartill utredningen

må giva anledning, kunna föreläggas senast 1931 års riksdag.

Även om nu ytterligare vissa grupper av mål överflyttas från regeringsrätten

till annan myndighet samt framdeles frågan om ändrad organisation

av regeringsrätten kan finna sin lösning, återstår spörsmålet huru den nuvarande

arbetsbalansen skall kunna nedbringas. För ernående av detta syfte

torde ingen annan utväg stå till buds än att provisoriskt öka antalet ledamöter

i regeringsrätten.

Vid övervägandet av frågan angående det antal ledamöter, varmed regeringsrätten

lämpligen bör utökas för att den förefintliga balansen skall kunna

avarbetas, synas för närvarande huvudsakligen två utvägar stå öppna, antingen

att, på sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, regeringsrätten fortfarande

arbetar på en avdelning men med antalet ledamöter höjt från sju till nio,

eller att, på sätt herr Schlyter föreslagit, regeringsrätten arbetar på två avdelningar,

därvid ledamotsantalet föreslås höjt till elva eller eventuellt tio.

Departementschefen beräknar det antal mål, som årligen kan bliva avgjort

i regeringsrätten, till 2,500 eller ungefärligen motsvarande det beräknade antalet

inkommande mål, vadan det föreslagna tillskottet till regeringsrättens

arbetskrafter kan förväntas helt komma balansen till godo. Den av departementschefen

förordade anordningen skulle, då en ledamot liksom hittills är

avsedd att tjänstgöra i lagrådet, innebära, att antalet ledamöter i domstolen

komme att utgöra åtta och ledamöternas tjänstgöringstid å ämbetsrummet

de dagar, föredragning pågår, ökas från fyra till fem timmar, därvid ledamöterna

förutsattes komma att arbeta i vissa skift. Antalet avgjorda mål

beräknas härigenom kunna ökas med omkring 500 per år, vadan så att säga

normal balans skulle vara uppnådd efter en tid av omkring sju år. För en

dylik anordning och mot förslaget att öka ledamöternas antal därhän, att regeringsrätten

kunde arbeta på två avdelningar, ha ansetts tala svårigheterna

att vid den tidpunkt, då balansen vore avarbetad, omedelbart nedbringa an

talet i regeringsrätten tjänstgörande ledamöter så långt som till sex. Därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens, skrivelse Nr 320.

kommer, att skyldighet att avgå med pension inträder för regeringsrättens

äldste ledamot under augusti 1933 samt för tre ledamöter under år 1935, eller

alltså vid ungefärligen den tidpunkt, då balansen skulle vara nedbringad till

normal omfattning.

Den av departementschefen förordade anordningen har riksdagen vid en

mera ingående omprövning av ifrågavarande angelägenhet icke funnit vara

ägnad att på ett tillfredsställande sätt lösa spörsmålet om balansens snara

avarbetande. Regeringsrättens balans utgjorde vid 1927 års utgång 4,538

mål. I denna summa ingå mål tillhörande finansdepartementets föredragning

till ett antal av 2,946. Det torde icke bär behöva närmare utvecklas,

vilka olägenheter det medför för den skattedragande allmänheten att, såsom

nu är fallet, i åratal få vänta på beskattningsmålens avgörande i högsta instans.

Även om rättelse vinnes i regeringsrätten och oriktigt utkrävda skattebelopp

jämte ränta därå restitueras, kan under den långa väntetiden allvarlig

skada hava tillfogats den enskilde. Även beträffande ett stort antal kommunala

mål gäller det, att ett snabbt avgörande av desamma kan vara av

största betydelse för de menigheter, som därav beröras. Det måste därför betecknas

som ett allmänt intresse av största vikt, att den nuvarande stora arbetsbalansen

i regeringsrätten snarast möjligt avarbetas.

En utökning av regeringsrättsledamöternas antal så, att regeringsrätten kunde

arbeta på två avdelningar om vardera fem ledamöter, skulle enligt de beräkningar,

som framlagts i propositionen, innebära, att samma balans, som enligt

departementschefens förslag först efter en tid av sju år beräknades vara nedbringad

till normala proportioner, skulle vara avarbetad efter omkring 3 V2

år. Redan med hänsyn till vanskligheten att ställa frågan om balansens nedbringande

på så lång sikt, som Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, synes ett

snabbare förfarande obetingat vara att förorda. Härtill kommer, att en uppdelning

av regeringsrätten på två avdelningar enligt riksdagens mening innebär

långt starkare garantier för att en verklig vinst ernås beträffande arbetsresultatet

än den av departementschefen förordade anordningen. Riksdagen vill med

styrka framhålla, att vilken väg, som än väljes, de åtgärder, som kunna komma

att vidtagas, obetingat måste vara att anse såsom ett provisorium.

Denna anordningens tillfälliga karaktär synes riksdagen än ytterligare framhävas,

därest övergångstiden till normala förhållanden göres så kort som möjligt.

Ur kostnadssynpunkt torde de båda alternativen vara jämställda. De totala

utgifterna för två nya regeringsråd och balansens avarbetande på 7 år eller för

fyra nya regeringsråd och balansens avarbetande på 31/2 år torde med hänsyn

till det i båda fallen ökade behovet av föredragande och extra arbetskrafter

inom departementen ställa sig ungefär lika. Skillnaden synes endast bestå

däri, att i det senare fallet kostnaderna fördelas inom en kortare tidrymd.

Vad slutligen angår svårigheterna att vid den tidpunkt, då balansen är avarbetad,

nedbringa regeringsrättsledamöternas antal till vad som då må finnas

erforderligt, kan riksdagen icke finna, att härutinnan skulle behöva föreligga

något avgörande hinder för en organisation av regeringsrätten på två avdel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 320.

ningar. Riksdagen förutsätter nämligen, att Eders Kungl. Maj :t vid utseendet

av nya regeringsråd skall beakta den provisoriska karaktären av de föreslagna

åtgärderna och förty låta sig angeläget vara att vidtaga sådana anordningar,

som underlätta provisoriets avvecklande.

Med stöd av vad sålunda anförts anser sig riksdagen böra i princip uttala sig

för en ökning av regeringsrättsledamöternas antal därhän, att regeringsrätten

kommer att arbeta på två avdelningar om vardera fem ledamöter.

Återstår då frågan om regeringsrättens deltagande i laggranskningen. Med

avseende härå får riksdagen åberopa, att riksdagen förut avslagit en av herr

Schlyter väckt motion nr 246 om sådan ändrad lydelse av § 21 regeringsformen

att regeringsrättens deltagande i laggranskningen komme att upphöra. Med

hänsyn härtill finner riksdagen sig sakna anledning att här ytterligare ingå på

denna fråga. I den mån detta spörsmål kan förtjäna ytterligare omprövning,

torde denna böra äga rum i samband med den allsidiga utredning rörande regeringsrättens

organisation och arbetssätt, som av riksdagen föreslagits. Riksdagen

anser därför, att antalet ledamöter i regeringsrätten bör bestämmas till elva,

av vilka en skall tjänstgöra i lagrådet.

Departementschefen har föreslagit, att den av honom förordade organisationen

av regeringsrätten skulle träda i kraft från och med början av budgetåret

1928—1929. Då riksdagen nu föreslagit en ytterligare utökning av regeringsrättsledamötemas

antal, torde enligt riksdagens mening vissa svårigheter

uppkomma att redan från och med början av nästa budgetår vinna anpassning

efter de sålunda ändrade förhållandena. Ett uppskov med ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna till den 1 januari 1929 skulle därjämte medföra den

fördelen, att de tidigare beräknade totalkostnaderna för regeringsrätten, föredragande

m. m. under nästa budgetår icke skulle behöva nämnvärt överskridas.

På grund härav anser riksdagen, att den nya organisationen icke bör träda i

kraft förr än den 1 januari 1929.

För genomförande av de av riksdagen här ovan förordade anordningarna erfordras

till en början vissa ändringar i 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt, på sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Vad

§ 1 i samma lag beträffar, synas de bestämmelser, som kunna föranledas av en

utökning av antalet regeringsråd från sju till elva, lämpligast böra innefattas

i en särskild lag av provisorisk karaktär. I denna lag torde böra meddelas

föreskrift därom, att regeringsrätten, i den mån så med hänsyn till regeringsrådens

antal lämpligen kan ske, skall arbeta på avdelningar. Därjämte torde

böra föreskrivas, att vad om måls handläggning i vissa fall av Eders Kungl.

Maj:ts högsta domstol i dess helhet finnes föreskrivet i Kungl. Maj:ts stadga

den 11 juni 1920 skall i tillämpliga delar gälla i fråga om regeringsrätten. I anslutning

härtill har riksdagens vederbörande utskott låtit utarbeta förslag till

lag angående tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 232 samt herr Schlyters motion (1:311),

dels antagit följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

9

Lag

om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Knngl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt skola, 2 § i nedan angivna delar, hava följande ändrade

lydelse:

2 §•

Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen,

skola, med de undantag, varom nedan i denna paragraf och i

3 § sägs, tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:

2:o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras

representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av sökt fastställelse å beslut, varom förmäles i 14 § 1. lagen

om polisväsendet i riket, eller ock målet angår skolväsendets ordnande;

mål om nybyggnad, inredning eller reparation av allmän byggnad, som av

menighet skall byggas och underhållas, om stället för sådan byggnads uppförande;
mål

angående fattigvården, så framt ej klagan rörer Konungens befallningshavandes

beslut i fråga om skyldighet för fattigvårdssamhälle att hava egen

fattigvårdsanstalt eller del i sådan;

mål angående samhällets barnavård;

mål om barnavårdsnämnds beslut i fråga, som avses i lagen om barn utom

äktenskap;

mål angående allmän pensionsförsäkring;

13 :o) mål om Konungens befallningshavandes beslut rörande förordnande

till vägdelning, till syn rörande dikning, vattenavledning eller flottning eller

till annan dylik förrättning;

mål om förordnanden till lantmäteriförrättningar, om lantmätares avstängande

från rätt till nya förordnanden;

15 :o) mål om kyrkobokföring, lysning eller annat kungörande till äktenskap,

utfärdande av äktenskapscertifikat, företagande av vigsel;

3 §.

Därest i mål, som enligt 2:o) av 2 § tillhör regeringsrättens upptagande,

klagan rörer myndighets beslut i anledning av sökt fastställelse å landstings,

menighets eller dess representations beslut, eller mål, som i andra stycket av

samma punkt sägs, angår skolväsendets ordnande, skall regeringsrätten, med

eget utlåtande, överlämna målet till avgörande av Konungen i statsrådet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr S20.

Samma lag vare, där besvärsmål angår flera ämnen, av vilka något, men

ej alla tillhöra regeringsrättens upptagande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1928.

dels antagit följande

Lag

angående tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Kungl. Maj:t har med riksdagen förordnat, att i stället för vad som stadgas

i 1 § av lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall från och med den 1

januari 1929 och intill dess regeringsrådens antal efter vad i denna lag sägs

nedbragts till sju, gälla följande:

1 §•

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall intill utgången av år 1931 utgöras av

elva regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd, i den mån sådant i

följd av inträffade ledigheter kan ske, nedbringas till sju. En av regeringsrättens

lagfarna ledamöter skall, enligt vad därom är särskilt stadgat, tjänstgöra

i lagrådet.

2 §■

Regeringsrättens arbete skall fortgå minst fyrtio veckor om året.

3 §■

I den mån så med hänsyn till regeringsrådens antal lämpligen kan ske,

skall regeringsrätten arbeta å avdelningar.

Regeringsrättens avdelningar äro lika behöriga att upptaga de till regeringsrättens

handläggning hörande ärenden, vilkas fördelning endast beror

av den ordning, vari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

4 §.

Med iakttagande av vad ovan är föreskrivet äga de i regeringsrätten tjänstgörande

regeringsråden sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

5 §•

Vad om måls handläggning i vissa fall av Kungl. Maj:ts högsta domstol i

dess helhet finnes i stadgan den 11 juni 1920 föreskrivet skall i tillämpliga delar

gälla i fråga om regeringsrätten.

dels ock beslutat hos Eders Kungl. Maj :t hemställa, det Eders Kungl. Maj :t

måtte föranstalta om en allsidig utredning rörande regeringsrättens organisa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

11

tion och arbetssätt, vilken utredning bör föreligga i så god tid, att de förslag i

ämnet, vartill utredningen må giva anledning, kunna föreläggas senast 1931

års riksdag.

II.

På grund av riksdagens beslut under I här ovan erfordras sådan ändring i

regeringsrättens stat, att däri från och med den 1 januari 1929 uppföras fyra

nya regeringsråd med en avlöning av 21,000 kronor till varje. För tiden den

1 januari—den 30 juni 1929 komma alltså kostnaderna för den föreslagna ökningen

av regeringsrådens antal att belöpa sig till 42,000 kronor eller samma

belopp, som i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 233 beräknats till avlönande

av två nya regeringsråd under hela budgetåret 1928—1929.

Den av riksdagen beslutade förstärkningen av regeringsrättens arbetskrafter

kommer givetvis att för förra halvåret 1929 medföra ökat behov av arbetskrafter

jämväl inom åtskilliga departement. Att nu i detalj fastställa arten och

antalet av de ytterligare arbetskrafter, som härigenom kunna bliva erforderliga,

låter sig emellertid knappast göra, förrän fördelningen av föredragningsturerna

mellan de olika departementen under år 1929 blivit av regeringsrätten

bestämd. Försiktigheten har därför synts riksdagen bjuda, att för närvarande

endast vissa belopp ställas till vederbörandes förfogande till täckande av kostnaderna

för den ökade föredragningen i regeringsrätten. Riksdagen förutsätter

härvid, att sedan någon erfarenhet rörande dessa frågor vunnits, detaljerade

förslag skola kunna föreläggas nästa års riksdag.

Riksdagens beslut på denna punkt är fattat med ledning av infordrade uppgifter

från vederbörande departement. Med stöd av dessa uppgifter har en beräkning

verkställts av de anslagsbelopp, som för de olika departementen skulle

erfordras för att under tiden 1 januari—30 juni 1929 upprätthålla den ökade

föredragningen i regeringsrätten. Inom justitie- och försvarsdepartementen

föreligger, enligt vad sålunda inhämtats, icke något behov av ytterligare arbetskrafter

för nu ifrågavarande ändamål.

Vad socialdepartementet beträffar, är följande att uppmärksamma. Eders

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, punkt 1, oberoende

av det i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 232 framlagda förslaget om

höjning av antalet regeringsrättsledamöter från sju till nio, hemställt om sådan

höjning av anslaget till socialdepartementets avdelning av Eders Kungl. Maj :ts

kansli, att redan från och med början av nästa budgetår i nämnda departement

anställdes ytterligare en extra föredragande med skyldighet att i viss

mindre omfattning biträda med föredragning av regeringsrättsmål för kommunikationsdepartementets

del, en andre amanuens med halvtidstjänstgöring

och ett extra kontorsbiträde. Anledningen härtill är den, att dessa båda departement

på grund av den betydande arbetsbalansen fått antalet föredragningsdagar

i regeringsrätten avsevärt utökat. Efter den 1 januari 1929 kan

nu denna extra föredragande helt tagas i anspråk för socialdepartementets

del. Detta departements behov av ökade arbetskrafter synes härigenom vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 820.

bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan bliva behörigen tillgodosett

jämväl under förra halvåret 1929. Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning

till anmärkning mot den här begärda anslagsförhöjningen, får därför tillstyrka

Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Beträffande kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen

har riksdagen beräknat ökningen i kostnaderna för avlöning av

föredragande, amanuenser och övriga biträden under tiden den 1 januari—den

30 juni 1929 till i runda tal,

inom kommunikationsdepartementet

» finans »

» ecklesiastik »

» jordbruks »

s handels »

.... kronor 6,700: —

..... » 26,000: —

. • . . » 3,500: —

. . . . » 3,500: —

. . . . > 3,500: —

Summa kronor *43,250: —

Härvid är att märka, att Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet beträffande

kommunikations- och finansdepartementen, så vitt nu är i fråga, innebär en

kostnadsökning under budgetåret 1928—1929 av 27,100 kronor, varjämte beträffande

ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen det torde hava beräknats,

'' att kostnaderna för eventuella extra föredragande m. m. skolat bestridas

med extra utgiftsmedel.

Riksdagen anser därför, att i fråga om kommunikations-, finans-, ecklesiastikoch

handelsdepartementen här ovan beräknade belopp, respektive 6,750 kronor,

26,000 kronor, 3,500 kronor och 3,500 kronor, böra till bestridande av kostnaderna

för ökad föredragning i regeringsrätten såsom extra anslag uppföras

under vederbörande huvudtitlar.

Slutligen vill riksdagen, med hänsyn till den mera approximativa beskaffenheten

av ovanstående kalkyler, framhålla, att Eders Kungl. Maj:t, därest förhållandena

så skulle nödvändiggöra, icke lärar finna sig förhindrad att av omhänderhavande

medel — exempelvis anslagen till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. eller extra utgifter — bestrida de ytterligare utgifter,

som för ifrågavarande föredragning prövas oundgängligen nödvändiga.

I propositionen nr 234 angående anslag till finansdepartementets avdelning

av Eders Kungl. Maj :ts kansli har Eders Kungl. Maj :t slutligen hemställt, att

en i posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingående

utgiftspost å högst 1,000 kronor för extra befattningshavare, tillfällig personal,

renskrivning, övertidsersättningar m. m. måtte höjas med 2,000 kronor till 3,000

kronor. Häremot har riksdagen intet att erinra. Då emellertid denna anslagshöjning

synes böra avse hela budgetåret 1928—1929, torde motsvarande höjning

höra göras i anslaget till nämnda departement.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet och herr Schlyters motion (1:312) samt med avslag å

herr Bomans motion (I: 307), i vad däri anförda synpunkter icke sammanfalla

med utskottets förslag till ändrad organisation av regeringsrätten, beslutat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

13

A) dels godkänna följande ordinarie stat för regeringsrätten att tillämpas

från och med den 1 januari 1929:

Stat.

1 regeringsråd...................... kronor 21,000: —

10 » .................................... » 210,000: —

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.................................... » 6,500: —

Summa förslagsanslag kronor 237,500: -—

dels ock för budgetåret 1928—1929 höja det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till regeringsrätten från dess nuvarande

belopp ........................................ kronor 153,500:-—

med 42,000 kronor till.............................. » 195,500: —

B) i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, punkt 1,

dels godkänna följande förslag till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 175,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .................................. » 45,200: —

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård...................... » 6,000: —

Summa kronor 226,400: —

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med

13,500 kronor till.................................. kronor 245,500:-—

C) dels med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 209 uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till kommunikationsdepartementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp...... kronor 177,000: —

D) dels godkänna följande stater för finansdepartementet att tillämpas från

och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 174,800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,

förslagsanslag .................................. » 35,500: —

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag .................................. » 19,100: —

Förslagsanslag kronor 229,400: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 820.

B. övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag.............................. kronor 500: —

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli

nu ..... kronor 227,900: —

med.............................................. » 2,000: —

till ....................... » 229,900: —

E) dels till bestridande under tiden den 1 januari—den 30 juni 1929 av kostnaderna

inom kommunikationsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag å 6,750 kronor,

F) dels till bestridande under tiden den 1 januari—den 30 juni 1929 av

kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å

26,000 kronor,

G) dels till bestridande under tiden den 1 januari—den 30 juni 1929 av kostnaderna

inom ecklesiastikdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å

3,500 kronor,

H) dels ock till bestridande under tiden den 1 januari—den 30 juni 1929 av

kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

under tionde huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å

3,500 kronor.

Stockholm den 29 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.