Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1928-06-05 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:356, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 356.

1

Nr 356.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1928.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 155 och memorial nr 185.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkt 157, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

upprättande av kommunala flickskolor m. m., i riksstaten under

åttonde huvudtiteln beräkna dels till statsbidrag till kommunala flickskolor

ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor, dels ock till tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor ett extra

förslagsanslag av 8,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 24 februari 1928 till riksdagen

avlåten proposition nr 116, under åberopande av propositionen bilagt

statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

A. ej mindre i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslaganslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala flickskolor,

än även i fråga om användandet av nämnda anslag

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av

statsbidrag från anslaget:

1. Kommunal flickskola skall vara upprättad och underhållen av skolområde,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Eders Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 sand. Nr 356.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller förening av

flera sådana, samt hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar tillfälle

att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med

hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid tillika i

större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

2. Varje kommunal flickskola skall vara anordnad med såväl sjuårig

som sexårig lärokurs, varvid i fråga om gemensam eller skild undervisning

av de båda lärokurserna skola i huvudsak tillämpas de grunder, som

departementschefen i statsrådsprotokollet angivit. Den sjuåriga lärokursen

skall med avseende på det kunskapsmått, som erfordras för inträde i

dess första klass, vara grundad på genomgången fjärde klass i någon av

folkskolans huvudformer, och den sexåriga lärokursen skall med avseende

på det kunskapsmått, som erfordras för inträde i dess lägsta klass, vara

grundad på genomgången högsta klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad

enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller ock på sjätte klassen

av sjuårig dylik skola, därest lärokursen i sådan skolas sex lägsta

klasser kan enligt intyg av statens vederbörande folkskolinspektör anses

motsvara lärokursen i sexårig folkskola av nyss angivna former.

3. Vid kommunal flickskola skall, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit, träffas särskilda anordningar

i syfte att för de lärjungar vid skolan, som hava för avsikt att

övergå till första ringen av fyraårigt eller treårigt gymnasium, underlätta

dylik övergång.

4. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskola skall undervisningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som departementschefen

i statsrådsprotokollet uppdragit, anordnas antingen på både

en teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

5. Kommunal flickskola skall, vare sig den omfattar både en teoretisk

och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer och oavsett om skolans

båda lärokurser åtnjuta gemensam eller skild undervisning, hava sammanlagt

minst 70 lärjungar.

6. Kommunal flickskola skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

7. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från

föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

8. Vid varje skola skall minst halva antalet av de ordinarie lärarna utgöras

av kvinnor.

9. Läsåret skall omfatta trettioåtta veckor, tid för inträdes- och flyttningsprövningar,

för påsk- och pingstferier samt för tillfälliga lovdagar

däri inräknad.

10. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och

tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig

undervisningsmateriell.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 356.

11. Statsbidrag till kommunal flickskola må utgå endast under förutsättning

att Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn tagen till inom skolområdet möjligen

redan befintlig kommunal mellanskola, högre folkskola, högre flickskola,

högre samskola eller kommunal flickskola, för vilka statsbidrag redan

utgår, eller ock allmänt läroverk med tillträde för kvinnliga lärjungar

å realskolans stadium, prövar inrättandet av kommunal flickskola med

av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt och

lämpligt.

12. Undervisningen i skolan skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall

på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i

skolans reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall påföras medellösa

lärjungar.

13. I övrigt skall kommunal flickskola vara organiserad och undervisningen

därstädes ordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall åtnjuta följande

avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,200 kronor;

biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 300 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,300 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter

respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,800 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, att utgå

efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 300 kronor;

manlig timlärare i teoretiskt undervisningsämne: 105 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig timlärare i teoretiskt undervisningsämne: 95 kronor för varje

veckotimme;

manlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

85 kronor för varje veckotimme;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 356.

timlärare i annat praktiskt undervisningsämne än teckning: 80 kronor

för varje veckotimme;

att i avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall i tillämpliga delar

gälla vad angående lärares vid kommunala mellanskolor uppflyttning i

högre lönegrad är stadgat;

dels förklara hinder för Eders Kungl. Maj:t icke möta att fastställa de

närmare villkor och utfärda de närmare bestämmelser, vilka, i anslutning

till vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört och i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som i motsvarande hänseende gäller för de

kommunala mellanskolorna, må för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av

omförmälda villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
dels

föreskriva, att ifråga om utgående av statsbidrag till kommunala

flickskolor skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed

sammanhängande eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsbidrag till fullständig kommunal flickskola, vilken av Eders Kungl.

Maj: t. blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enhart teoretisk linje

med 20,400 kronor för år och till skola med enhart praktisk linje med

16,800 kronor för år;

samt därutöver:

h) till skola med fristående sexårig lärokurs med både teoretisk och

praktisk linje eller enbart teoretisk linje med 2,800 kronor för år för varje

årsklass i lärokursen, som i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuter

från den sjuåriga lärokursen skild undervisning;

c) till skola med fristående sexårig lärokurs med enhart praktisk linje

med 2,800 kronor för år för var och en av de fyra lägsta årsklasserna i sådan

lärokurs samt med 1,400 kronor för år för var och en av de två högsta

årsklasserna i lärokursen, i båda fallen under förutsättning att ifrågakommande

klass i de teoretiska ämnena åtnjuter från den sjuåriga lärokursen

skild undervisning;

d) till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga lärokursens fem

lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal

parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att

vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning

inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma;

e) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, med

iakttagande av den i d) angivna begränsningen, med 2,800 kronor för år

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 356.

för parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för

år för parallellavdelning inom den praktiska linjen;

f) till undervisning i praktiska undervisningsämnen utom teckning med

75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början

vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

Härförutom skola till varje kommunal flickskola utgå följande bidrag:

g) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

h) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring; 300 kronor;

i) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande befattningshavare

stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det

till henne utgående särskilda arvodet;

j) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstillägg;

k) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

bos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

l) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

m) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittofara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än

högst sex månader.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Eders Kungl. Maj:t godkännes,

upprättar kommunal flickskola genom successivt uppbyggande med en eller

flera klasser av sådan skola, skall, under den tid, som erfordras för skolans

utbyggande till fullständig kommunal flickskola, och utan binder

därav att skolan icke omfattar sju årsklasser, statsbidrag, med tillämpning

i övrigt av de här ovan under I b)— m) stadgade grunder och med de

i fråga om de två högsta årsklasserna av praktisk linje där angivna undantag,

beräknas till 2,800 kronor för varje årsklass eller avdelning av

årsklass, under villkor:

a) att skolan i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass,

b) att skolan fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 356.

c) att vid skolan finnas lika många ordinarie lärare som antalet årsklasser

i skolan, dock att vid skola med enbart praktisk linje endast sex ordinarie

lärare behöva anställas och att av dem den sjätte läraren behöver

tillsättas först vid sjunde klassens upprättande, samt att rektor förordnas

vid den nya organisationens påbörjande, ävensom

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med de

för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under I och II givna

stadganden böra hinder ej möta därav:

a) att ny skola, parallellavdelning eller lärartjänst, för vilken statsbidrag

kan utgå, först under kalenderåret inrättats eller under kalenderåret

upphört, i vilka fall skolan äger bekomma statsbidrag i förhållande

till den del av läsåret, undervisningen pågått, eller

b) att under kalenderåret statsunderstödd skola i vederbörlig ordning

ombildats till kommunal flickskola, i vilket fall statsbidrag skall utgå för

vardera skolan i förhållande till den del av läsåret, som undervisningen

pågått enligt de för de särskilda skolarterna stadgade grunder, eller

c) att undervisningen enligt vederbörligt medgivande avkortats på

grund av rådande smittosam sjukdom bland människor eller husdjur, i

vilken händelse statsbidrag skall utgå med samma belopp, som om undervisningen

bedrivits i eljest bestämd omfattning, eller

d) att lärare till förekommande av smittofara av vederbörande myndighet

förbjudits att tjänstgöra, i vilken händelse statsbidrag, förutom till

vikaries avlönande, varom här ovan under I omförmäles, skall''utgå till

avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat belopp,

dock icke för längre tid än högst sex månader;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i fråga om tillämpningen av

de under I—III angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört, kunna befinnas erforderliga.

B. besluta,

att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall vara delaktig i statens

pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående

delaktighet i denna anstalt är stadgat i fråga om lärare vid kommunala

mellanskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser som på grund härav befinnas erforderliga; samt

att därest på grund av inrättandet av kommunal flickskola statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och

på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full

tjänstgöring går*förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att

hon vid början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 356.

nit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt

före den 1 mars 1928, intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta

en årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning

hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från

skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inheräknade, samt för tiden därefter en årlig pension till samma belopp,

som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av sistnämnda

ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande

vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari

1929.

C. dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1928—

30 juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp;

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende för motsvarande

lärare vid kommunala mellanskolor nu gällande grunder bestämmer

;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:287 och

II; 459), i vilka motioner hemställts, bland annat att riksdagen måtte

under förutsättning av bifall till berörda proposition i övrigt besluta upprättande

av ordinarie befattningar även för lärare i övningsämnen och

praktiska ämnen vid de kommunala flickskolorna samt utfärdande av

kompetensbestämmelser för vid nämnda skolor anställda lärare i övningsämnen

och praktiska ämnen,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (1:289), vari hemställts att

riksdagen måtte besluta, bland annat, 1) att, därest den kommunala flickskolan

godtages av riksdagen, det uttryckligen måtte i villkoren för statsunderstöd

fastslås att skolan skall stå öppen för lärjungar från landsbygden

på samma villkor som gälla i fråga om de allmänna läroverken samt

att om lärjungeavgifter skola upptagas, desamma skola utgå med samma

belopp för lärjunge, oberoende hemorten; 2) att kommunal flickskola för

att komma i åtnjutande av statsunderstöd skall i medeltal hava minst 15

lärjungar i varje årsklass.

Frågan om upprättandet av kommunala flickskolor har uppstått i samband

med spörsmålet om ordnandet av den högre flickundervisningen. I

sitt i ämnet avgivna utlåtande hade skolkommissionen tänkt sig, att staten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 356.

skulle i allra största utsträckning åtaga sig ansvaret för den kvinnliga

ungdomens högre skolbildning dels därigenom att de allmänna läroverken

skulle utom i vissa undantagsfall öppnas även för flickor, dels ock därigenom

att för flickor upprättades statliga läroanstalter, såväl gymnasier

och realskolor som rena flickskolor, de sistnämnda organiserade enligt

någon av de tre av kommissionen föreslagna typer, som benämndes A-, Boch

C-typen och av vilka A-typen avsåg en sexårig skola, byggd på folkskolans

sjätte klass, B-typen en från samrealskolans tredje klass utgrenad

treårig flickskollinje och C-typen en för flickor avsedd ettårig påbyggnad

på samrealskolans högsta klass.

I de utlåtanden, som avgåvos över skolkommissionens förslag, möttes detsamma

av åtskillig kritik, vilken riktades dels mot den föreslagna starka

inskränkningen i den privata skolverksamheten, dels mot den av kommissionen

förordade vidsträckta användningen av samundervisning. Det

framhölls därvid, att läroverkens öppnande för flickor medförde en olämplig

dragning från de för flickornas behov särskilt anpassade skolorna.

Från många håll påyrkade man, att de högre flickskolorna skulle fortfarande

få verka under i väsentliga delar oförändrade former, medan

det från andra håll förordades, att vid sidan av statsflickskolor skulle få

finnas såväl enskilda som kommunala flickskolor.

Tanken på ett kommunalt flickskoleväsen upptogs sedermera av skolöverstyrelsen

i dess utlåtande över skolkommissionens betänkande. I det

statsrådsprotokoll, som åtföljde Eders Kungl. Majrts till 1927 års riksdag

framlagda proposition angående omorganisation av det högre skolväsendet

m. m. berörde föredragande departementschefen även denna fråga. Departementschefen

anförde därvid:

»Förslaget syntes mig ur flera synpunkter värt att tagas i övervägande.

Dess realiserande skulle onekligen undanröja vissa olägenheter, som vore

förbundna med den nuvarande 1''lickskolorganisationen. Jag fann uppslaget

hava. det värde, att en ytterligare utredning i frågan borde äga rum.

Då emellertid förslag i detta avseende blivit framställt, ansåg jag

mig böra påpeka, att om en organisation med kommunala flickskolor

komme till stånd, densamma i stor utsträckning måste bliva överensstämmande

med de kommunala mellanskolornas. Ifrågavarande skolor

borde alltså bygga på genomgången sexårig folkskola, och kommunen

skulle ansvara för skolans bestånd samt besluta om dess ekonomiska

förhållanden. I fråga om lärarpersonalens anställning, avlöningsförmåner

m. m. borde i huvudsak gälla vad i sådant hänseende vore stadgat för

kommunal mellanskola, varvid dock borde övervägas, huruvida ej särskilda

bestämmelser för tryggande av ett visst antal kvinnliga lärare vore

erforderliga. För inträde i skolan skulle som antytts förutsättas kunskaper,

motsvarande dem, som inhämtades i någon av folkskolans huvudformer.

Skolan borde omfatta fem eller sex årsklasser, och statsbidrag borde

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 356.

utgå med samma belopp och efter i huvudsak samma grunder som nu

gällde i fråga om kommunal mellanskola.»

Vid behandlingen av förenämnda förslag angående omorganisation av

det högre skolväsendet m. m. väcktes inom båda kamrarna två likalydande

motioner (I: 254 och II: 417), i vilka frågan om upprättande av kommunala

flickskolor ånyo bragtes på tal.

Motionärerna påpekade, att de ansåge sig icke böra ifrågasätta, att staten

upprättade läroanstalter av samma typ som den nuvarande privata

flickskolan. Däremot syntes det under vissa betingelser lämpligt, att staten

lämnade sin medverkan till att offentliga läroanstalter med väsentligen

samma bildningsmål komme till stånd. Den ändamålsenligaste formen

härför vore den i propositionen om det högre skolväsendets omorganisation

anvisade, ekonomisk samverkan mellan stat och kommun vid anordnande

av kommunala flickskolor. I väsentlig anslutning till den principiella

ståndpunkt departementschefen intagit till denna fråga syntes

dylik läroanstalt kunna organiseras såsom en femårig skola, byggande på

den sexklassiga folkskolans sjätte klass. Med hänsyn till vad under utredningsarbetet

framkommit kunde en så organiserad flickskola väntas

leda fram till i huvudsak det bildningsmål, som realskolan avsåge att bibringa,

och den nuvarande flickskolan tillkommande friheten från avgångsexamen

kunde upprätthållas. Därest den privata flickskolan efter

hand ersattes med läroanstalter av denna typ, skulle tre var för sig betydelsefulla

förmåner uppnås. Bottenskoleprincipen skulle kunna vinna

tillämpning även på detta undervisningsområde. Vidare skulle terminsavgifterna

komma att bortfalla eller i varje fall avsevärt begränsas. Och

slutligen skulle lärarpersonalen erhålla en rättsligt tryggad ställning.

En granskning av de författningsbestämmelser, fortforo motionärerna,

som nu gällde i fråga om den kommunala mellanskolan, gåve vid handen,

att desamma i all huvudsak kunde tillämpas även på den kommunala

flickskolan. De enda punkter, där avvikelse borde ske, vore följande. Biträdande

föreståndarinna syntes icke erforderlig i det fall, att rektorsbefattningen

hade kvinnlig innehavare. Då skolan skulle omfatta fem årsklasser,

syntes minimiantalet lärjungar böra fastställas till 40 mot mellanskolans

32 och av samma anledning statsbidraget utgå med 14,000 kronor

(mellanskolan 11,200 kronor). Jämväl syntes det skäligt, att det särskilda

understödet till undervisning i huslig ekonomi kunde utgå med

1,000 kronor för år (mellanskolan 600 kronor).

Å andra sidan, påpekade motionärerna, borde icke lämnas alldeles obegränsad

rätt att anordna skolor av här ifrågavarande typ. Redan i fråga

om den kommunala mellanskolan vore för närvarande stadgat, att om en

eller flera kommunala mellanskolor funnes inom ett skolområde, det skulle

bero av Eders Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida statsunderstöd finge utgå

till flera sådana skolor inom området. Då det gällde upprättande av kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 356.

munal flickskola, bleve det nödvändigt att beakta förefintliga utbildningsmöjligheter

dels inom ortens allmänna statsläroverk, dels inom eventuellt

redan existerande kommunala mellanskolor. Och understödjandet av kommunal

flickskola borde städse förbindas med en motsvarande begränsning

i de statsunderstödda flickskolornas antal inom vederbörande stad. I motsatt

fall skulle uppenbarligen det allmännas utgifter för här förevarande

undervisningsändamål löpa risk att över hövan växa.

Motionärerna hemställde, att anslag för understöd åt kommunala flickskolor

måtte upptagas i riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Vid samma riksdag väcktes jämväl inom första kammaren en motion

(nr 252), med vilken en inom andra kammaren väckt motion (nr 399) överensstämde

i avseende på innebörden, vilka motioner väl ej direkt avsågo

den kommunala flickskolan men vilka på grund av i dem gjorda uttalanden

i viss mån beröra denna skolas ställning i skolsystemet.

I den förstnämnda motionen yrkades — med utgångspunkt från det i

nyssberörda proposition framlagda förslaget om upprättande av högre

läroverk för flickor, omfattande realskola och gymnasium — att högre

läroverk för flickor i första hand måtte omfatta en högre flickskola, så

nära som möjligt överensstämmande med de nuvarande högre flickskolorna,

och ett därmed förbundet gymnasium samt därjämte, där skäl därtill

förelåge, en realskola, ävensom att de högre läroverk, som komme att

av staten upprättas, skulle anknyta till folkskolan på samma sätt som de

allmänna läroverken, vare sig den treåriga eller den fyraåriga grundskolan

komme till användning.

Den inom andra kammaren väckta motionen påyrkade skrivelse till

Kungl. Maj:t med anhållan om nytt förslag till nästkommande års riksdag

med samma innebörd som i förstberörda motion angivits.

I den skrivelse, varmed riksdagen för Kungl. Maj:t anmälde sina beslut

i anledning av förutnämnda proposition, berörde riksdagen först de

yrkanden, som gjorts i nämnda motioner, och yttrade därom följande.

Även om riksdagen funne vissa skäl tala för inrättande vid flickläroverken

av särskilda linjer, som i avseende å undervisningens allmänna

planläggning och inriktning närmast överensstämde med den nuvarande

högre flickskolan, hade detta spörsmål kommit i ett väsentligt förändrat

läge genom det förslag om inrättande av särskilda kommunala flickskolor,

som underställts riksdagens omprövning. Vid bedömandet av nu föreliggande

spörsmål syntes man knappast kunna underlåta att taga hänsyn

till dess reella sammanhang med frågan om anordnandet av ett kommunalt

flickskoleväsen, och riksdagen förutsatte därför, att motionerna i

nu avhandlade hänseende komme under bedömande i samband med utarbetande

av det förslag till anordnande av kommunala flickskolor, om vars

framläggande för 1928 års riksdag riksdagen i det följande komme att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 356.

göra hemställan. Under sådana förhållanden ansåge sig riksdagen icke nu

höra bifalla motionerna i fråga.

Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena om upprättande av kommunala

flickskolor yttrade riksdagen i huvudsak följande.

Riksdagen ansåge, att den kvinnliga ungdomens högre undervisning i

vida större utsträckning än för närvarande kunde äga rum i läroanstalter

av samskolenatur, men härav följde ingalunda, att riksdagen ansåge

ifrågavarande behov genom denna anordning vara i erforderlig mån tillgodosett.

Vid sidan av de studiemål, som realskol- och studentexamina

representerade, komme, säger riksdagen, säkerligen för flickornas vidkommande

även för framtiden att forthestå de mera allmänna bildningsmål,

som i vårt land av ålder företrätts av de högre flickskolorna. Hittills

hade den härpå inriktade undervisningen varit så gott som uteslutande

överlämnad åt privatläroverken. Riksdagen utginge ifrån att behovet

av särskilt för flickor avsedda läroanstalter komme att fortfarande

tillgodoses, utan att staten övertoge hela kostnaden härför.

Det kunde emellertid enligt riksdagens mening icke bestridas, att vissa

betydande olägenheter vore förbundna med den hittills förefintliga ordningen

i avseende på den speciella flickundervisningen. Departementschefen

hade i sitt yttrande till statsrådsprotokollet pekat på detta förhållande

och jämväl angivit en anordning, som skulle i väsentlig mån undanröja

ifrågavarande olägenheter, nämligen inrättandet av kommunala flickskolor

— en tanke, som ju upptagits även i de förut omnämnda motionerna.

Riksdagen funne de sålunda framkomna förslagen synnerligen beaktansvärda.

Särskilda fördelar ansåge riksdagen den kommunala flickskolan

erbjuda därutinnan, att densamma skulle väsentligt medverka till

ett nedbringande av kostnaderna för den kvinnliga ungdomens utbildning

och därigenom bidraga att göra nämnda skolform tillgänglig även för

flickor ur ekonomiskt svagare hem.

Mot en tillämpning i huvudsak av de allmänna grundlinjer för den

kommunala flickskolans organisation m. m., som angivits såväl av departementschefen

som av motionärerna, hade riksdagen intet att erinra.

Härvid ville riksdagen emellertid framhålla, att, i anslutning till vad

riksdagen beslutit beträffande kommunala mellanskolor, såsom villkor för

utgående av statsbidrag till kommunal flickskola borde stadgas, att lärjungantalet

i skolan skulle uppgå till minst 10 i medeltal för varje klass.

Riksdagen ansåge sig emellertid icke böra nu fatta definitivt beslut om

dylika läroanstalters inrättande och anslå medel för ändamålet. Däremot

syntes det riksdagen lämpligt att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa

om framläggande för 1928 års riksdag av förslag om inrättandet av kommunala

flickskolor.

I enlighet härmed beslöt riksdagen anhålla, bland annat, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 356.

dagen anfört och efter verkställd utredning, framlägga förslag om inrättande

av kommunala flickskolor.

Med anledning härav anbefallde Eders Kungl. Maj:t vissa för ändamålet

tillkallade sakkunniga — de s. k. 1927 års skolsakkunniga — att till Eders

Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag om inrättandet av kommunala

flickskolor.

Efter det de sakkunniga sedermera avgivit sitt betänkande i ämnet, hava

över detsamma utlåtanden inhämtats av vederbörande myndigheter och

intresserade sammanslutningar.

På de sakkunnigas förslag bygger Eders Kungl. Maj:t den nu föreliggande

framställningen.

Vid granskning av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen ansett sig

höra följa den uppdelning av ämnet, som departementschefen i statsrådsprotokollet

låtit komma till uttryck.

A. Yttre och inre organisation.

1. Den kommunala flickskolans mål.

De sakkunniga hava angivit den kommunala flickskolans ändamål vara

att bereda kvinnliga lärjungar, som genomgått folkskola, anordnad enligt

någon av denna skolas A- eller B-former och omfattande minst sexårig

lärokurs, eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att

inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn

tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och att därvid tillika i större

eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

Departementschefen erinrar, hurusom den högre flickskolan erbjöde den

kvinnliga ungdomen en efter dess anlag och studiehåg lämpad obruten studiegång,

vilken, på samma gång den gåve flickorna en god allmänbildning

som grundval för olika arbetsuppgifter ute i samhället, även tillgodosåge

kraven på deras utbildning för hemmets särskilda behov och vilken

i de olika skolklasserna lämpligt avpassas med hänsyn till deras fysiska

och psykiska utveckling.

Vidare framhåller departementschefen, att när riksdagen avsett, att den

kommunala flickskolan skulle hava till uppgift att tillvarataga den bildningstyp,

som den högre flickskolan hos oss av ålder företrätt, det uppenbarligen

vore fråga om upprättande av en skolform, som i väsentliga avseenden

hade ett annat mål än realskolan.

Skulle man verkligen lyckas åstadkomma en skolform, som utgåve

sig för att hava övertagit den hittillsvarande flickskolans uppgif
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 356.

ter men vars huvudsakliga mål i verkligheten sammanfölle med realskolans,

då låge den faran nära, att en dylik skolform genom den förebildliga

betydelse, den lätteligen kunde få, komme att leda till den nuvarande flickskolans

försvinnande. Då departementschefen hölle före, att detta skulle

vara en bestämd förlust för vårt undervisningsväsen, hade han ansett det

vara av vikt att från början klargöra olikheten mellan den kommunala

flickskolans och realskolans mål.

Den formulering de sakkunniga givit åt den kommunala flickskolans

bildningsmål funne departementschefen riktig och lämplig.

Departementschefen anser sig alltså höra förorda, att under benämningen

kommunala flickskolor upprättas för flickor avsedda läroanstalter

med det allmänna bildningsmål, som i vårt land hittills företrätts av de

högre flickskolorna och med en organisation och ställning, för vilka han

i det följande säger sig vilja närmare redogöra.

Genom det beslut, som 1927 års riksdag fattat angående öppnandet för

flickor av de hittills endast för gossar avsedda allmänna läroverken, bär

den kvinnliga ungdomens behov av högre undervisning blivit från det

allmännas sida enligt riksdagens mening till fullo tillgodosett, i vad avser

denna ungdoms teoretiska utbildning till det studiemål, realskolexamen

och studentexamen representera. Riksdagen betonade emellertid 1927, att

för flickornas vidkommande även komme att för framtiden fortbestå de

mera allmänna bildningsmål, som i vårt land av ålder företrätts av de

privata högre flickskolorna. En organisation av den kommunala flickskolan,

vilken skulle hava i stort sett enahanda studiemål som de allmänna

statsläroverken eller som på ett eller annat sätt skulle förbereda flickorna

till inträde på en skolgång med detta mål, skulle enligt riksdagens

mening medföra på många orter en menlig dualism, föga ägnad att motsvara

de olika krav, man från det allmännas sida hör uppställa på den

kvinnliga ungdomens högre undervisning. Då departementschefen nu

hävdar önskvärdheten av att upprätthålla åtskillnaden mellan de allmänna

läroverkens studiemål — företrädda i realskole- och studentexamina

_ och det bildningsmål, som den privata högre flickskolan representerar,

anser sig riksdagen höra helt ansluta sig till denna åskådning.

Den kommunala flickskolans allmänna uppgift hör enligt riksdagens mening

vara att i den utsträckning, förhållandena medgiva, tillgodose den

speciella kvinnliga skolutbildning, som varit och är den privata högre

flickskolans huvuduppgift.

Då fråga nu föreligger om ett mera direkt stödjande från det allmännas

sida av en ny skolform för den kvinnliga ungdomens behov, vill riksdagen

vidare betona den fördel, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle vara

förenad med denna skolform i likhet med den privata högre flickskolan

därigenom, att densamma genom en långsammare och för flickorna mera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 356.

lämpad skolgång skulle giva dem såväl en god allmän bildning såsom

grundval för olika arbetsuppgifter i samhället som även en utbildning för

hemmets särskilda behov. Då det bör vara ett allmänt samhällsintresse

att stödja strävandena till underlättande av en dylik utbildningsväg för

den kvinnliga ungdomen och det föreliggande förslaget synes riksdagen i

möjligaste utsträckning taga sikte på detta mål, har riksdagen ansett sig

böra besluta upprättande av kommunala flickskolor i huvudsaklig överensstämmelse

med vad Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär och riksdagen

i det följande kommer att angiva.

2. Anknytning till folkskolan och antal klasser.

De skolsakkunniga hava föreslagit att kommunal flickskola skall utgöra

en överbyggnad till den egentliga folkskolan samt, efter Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall, omfatta sex eller ock fem ettåriga

klasser.

Departementschefen erinrar till en början om sitt ovan återgivna anförande

till det statsrådsprotokoll, som åtföljde Eders Kungl. Maj:ts proposition

till 1927 års riksdag angående omorganisation av det högre skolväsendet

m. m. och framhåller, att han gjorde detta uttalande under förutsättning,

att den då ifrågavarande reformen komme att verkställas i huvudsak

efter av honom i samma anförande närmare angivna allmänna riktlinjer.

Nu hade emellertid denna fråga inträtt i ett nytt läge, sedan genom

riksdagens beslut väsentliga ändringar vidtagits i de av Eders Kungl.

Maj:t på hans tillstyrkande framlagda förslagen. Till dylika ändringar

hörde framför allt de av riksdagen beslutade anordningarna för flickors

tillträde till de allmänna läroverken, vare sig anordningarna avsåge vissa

redan förefintliga läroverks förändring till samläroverk eller inrättande

av helt nya för flickor avsedda allmänna läroverk. De beslut riksdagen

fattat i dessa avseenden komme att medföra — framhåller departementschefen

— att den såväl av Eders Kungl. Maj:t som av riksdagen hävdade,

för reformen grundläggande principen att å varje läroverksort tillfälle

i skälig utsträckning borde beredas till omedelbar övergång från folkskolans

sjätte klass till läroverket, komme, vad flickorna beträffar, att

under den närmaste tiden vinna tillämpning i en högst väsentligt vidgad

utsträckning. Ett system med dubbla anknytningsmöjligheter borde under

sådana förhållanden kunna tillämpas jämväl ifråga om den kommunala

flickskolan, utan att syftet med den beslutade reformen eller möjligheten

att uppnå detsamma i något hänseende rubbades. Departementschefen

tänkte sig då närmast att saken skulle kunna ordnas i stort sett på samma

sätt som vid åtskilliga allmänna läroverk, till vilka enligt riksdagsbeslutet

flickor skulle äga tillträde, nämligen så, att skolan skulle anknyta

icke blott till folkskolans högsta klass utan även till dess fjärde. Såsom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 356.

skäl för en dylik anordning hade med rätta framhållits, att det därigenom

skulle bliva väsentligen lättare för skolan att förverkliga den bildningstyp,

som den nuvarande flickskolan företrädde. Genom en anknytning till

folkskolans fjärde klass vunnes även den fördelen att studietiden, för närvarande

11 år (3 år i folkskola och 8 år i flickskola), icke skulle komma att

förlängas för de flickor, som från denna klass inträdde i flickskolan. Departementschefen

erinrade vidare om att enligt beslut av 1927 års riksdag

de privata högre flickskolorna skulle bygga lägst på folkskolans fjärde

klass.

Departementschefens förord för att en anknytning till folkskolans fjärde

klass anordnades jämväl vid de kommunala flickskolorna, skedde emellertid

under den bestämda förutsättningen, att vid varje sådan skulle tilllika

anordningar träffas, som möjliggjorde en omedelbar övergång till

skolan från avslutad folkskola.

I nära samband med frågan om den kommunala flickskolans anknytning

till folkskolan står — framhåller departementschefen vidare — frågan

om antalet klasser i skolan. I de yttranden över de sakkunnigas förslag,

i vilka påyrkats en anknytning även till folkskolans fjärde klass,

hade framhållits såsom en bestämd vinst av en dylik anknytning, att möjlighet

därigenom skulle vinnas att göra skolan sjuårig, en anordning som

ansåges i hög grad önskvärd, för att skolan skulle i fullt tillfredsställande

utsträckning kunna både i fråga om mål och arbetssätt motsvara den nuvarande

högre flickskolan. De sålunda framförda synpunkterna finner

departementschefen riktiga. En sexårig skola, byggd på fjärde folkskoleklassen,

skulle otvivelaktigt bliva en så svag skolform, att den icke kunde

övertaga den nuvarande högre flickskolans uppgifter.

Vad åter beträffar antalet klasser i den kommunala flickskolan, i de

fall då denna skola i sin första klass utginge från det kunskapsmått, som

fullständigt genomgången folkskola meddelade, hade de sakkunniga föreslagit

en alternativ anordning med sex eller fem klasser, varvid det skulle

ankomma på vederbörande kommunala myndighet att vid uppgörande av

förslag till reglemente för skolan avgöra, vilken av de båda organisationsformerna

som ansåges i det särskilda fallet önskvärd.

Då det nu gällde att åstadkomma en skolform, vars studiemål skulle

motsvara icke realskolans utan den nuvarande högre flickskolans, finner

departementschefen konsekvensen bjuda att helt övergiva tanken på upprättande

av den femklassiga skolan. Därmed skulle också hela organisationsfrågan

vinna i förenkling: i den mån skolan byggde på fyraårig

grundskola, bleve lärokursen sjuårig; i den mån den åter vilade på avslutad

folkskola, komme den att bliva sexårig.

Det hade anförts till förmån för en femklassig skola, att studietiden medelst

en sådan bleve förkortad med ett år. Men lika litet som man velat,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 356.

när det gällt det allmänna läroverket, tillgripa utvägen att genom en beskärning

av läroverket förkorta studietiden, enär sådant icke ansetts kunna

ske utan menliga följder för läroverkets arbetsresultat, lika litet ansåge

departementschefen, att man borde i fråga om flickskolan anlita en dylik

för uppnåendet av skolans syfte liinderlig utväg.

Det hade från visst håll uttalats den farhågan, att om flickskolan bleve

sexårig, den ringa tidsskillnaden i flickskolans och det allmänna läroverkets

studiegång skulle vålla vad man kallat »en osund sugning till studentexamen».

Mot detta kunde emellertid anmärkas att samma tidsskillnad —

ett år — redan länge existerat i den nuvarande åttaklassiga flickskolans

och det allmänna läroverkets lärogång utan att hava på något mera oroande

sätt föranlett de kvinnliga lärjungarna att föredraga gymnasievägen

framför flickskolevägen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser departementschefen, att

flickskolans anknytning till folkskolan bör ordnas på följande sätt:

3) Vid varje kommunal flickskola skall upprättas såväl sjuårig som

sexårig lärokurs. De båda lärokurserna skola upprättas antingen såsom

var för sig fristående eller såsom med varandra förenade.

2) Då lärokurserna anordnas såsom fristående, skall den sjuåriga lärokursens

lägsta klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga

kursens lägsta klass till den sexåriga folkskolans högsta. Då lärokurserna

äro förenade, skola lärjungar, som genomgått folkskolans fjärde klass,

kunna vinna inträde i den sjuåriga lärokursens första klass, samt lärjungar,

som genomgått folkskolans högsta klass, i andra klassen av samma

lärokurs, vilken klass således kommer att tillika utgöra den sexåriga lärokursens

lägsta klass.

3) De båda lärokurserna skola, om de äro fristående, i regel undervisas

var för sig; dock skola i vissa fall de båda kursernas lärjungar sammanföras

till gemensam undervisning.

4) Då de båda lärokurserna äro förenade, skola lärjungarna i regel åtnjuta

gemensam undervisning. Dock skall för de lärjungar, som från folkskolans

högsta klass vinna inträde i den sjuåriga lärokursens andra klass,

i viss utsträckning anordnas skild undervisning. Enär lärokurserna i den

sjuåriga flickskolans första klass, om man bortser från ämnet tyska, upptaga

det väsentliga av kursinnehållet för folkskolans femte och sjätte klasser,

synes den skilda undervisningen kunna inskränkas till nämnda ämne.

Denna undervisning, som skall förläggas till skolans ordinarie undervisningstid,

skall omfatta en lärokurs, motsvarande den kurs i ämnet, som

meddelas i de två första årsklasserna av den sjuåriga lärokursen.

5) Den sjuåriga och den sexåriga lärokursen skola upprättas såsom

förenade i alla de fall, då icke antalet lärjungar i den sjuåriga lärokursens

andra klass, med tillämpning av de för uppdelning av årsklass i paral
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 356.

lellavdelningar gällande bestämmelser, under två läsår i följd gjort uppdelning

av sagda klass på två eller flera parallellavdelningar erforderlig.

I sistnämnda fall skola de båda lärokurserna från och med därpå följande

läsår och så länge förutsättningar härför äro för handen vara upprättade

såsom fristående.

Önskar skolområde i annan ordning än nu sagts vid sidan av den sjuåriga

lärokursen anordna fristående sexårig lärokurs, skall framställning

därom göras hos Eders Kungl. Maj:t, som i varje särskilt fall fattar beslut.

Riksdagen anser, att i 1927 års riksdags beslut inrymmes full likställdhet

mellan 4-årig och 6-årig folkskolekurs såsom grundval för den högre

skolan. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag utgår också från de

båda linjernas likaberättigande, och riksdagen vill i detta avseende ansluta

sig till den av departementschefen härutinnan hävdade uppfattningen.

Vid granskning i övrigt av vad departementschefen anfört såväl

i fråga om antalet klasser i den föreslagna kommunala flickskolan som

beträffande sättet för denna skolforms anknytning till folkskolan har riksdagen

icke funnit något att erinra i annat avseende än att riksdagen, på

sätt framgår av dess här nedan anmälda beslut under A a) 2, ansett sig

böra för vinnande av enkelhet vidtaga en mindre jämkning i Kungl. Maj:ts

motsvarande förslag. Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förslag i nu förevarande del.

3. Linjedifferentiering.

De skolsakkunnigas förslag innebär en viss linjedifferentiering i de ifrågasatta

kommunala flickskolorna. Enligt deras förslag skulle inom de två

högsta klasserna av sexårig flickskola samt inom den högsta klassen av

femårig flickskola undervisningen kunna anordnas antingen på både en

teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

I nämnda klasser skulle undervisning meddelas i följande för den teoretiska

och den praktiska linjen gemensamma ämnen, nämligen modersmålet,

historia med samhällslära, ett främmande språk samt det ena året

hälsolära och det andra året ekonomilära ävensom kristendom. Nu angivna

ämnen skulle bilda en fast kärna inom de båda linjerna. Därjämte skulle

lärjungarna å den teoretiska linjen deltaga i undervisningen i tre fritt valda

teoretiska ämnen och lärjungarna å den praktiska linjen i två av ämnena

sömnad, vävning, hushållsgöromål, barnavård och trädgårdsskötsel eller

samtliga de å undervisningsplanen upptagna handelsämnena. Bestämmelse

om skolas organisation med avseende på undervisningens fördelning

på olika linjer skulle lämnas i skolans reglemente. Det skulle

ankomma på vederbörande kommunala myndighet att avgiva förslag,

huruvida skola borde utrustas med både teoretisk och praktisk linje eller

endast med endera av dessa linjer samt tillika, då praktisk linje förekom
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 sand. Nr 356. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 356.

me, angiva, i vilka av de på undervisningsplanen uppförda praktiska undervisningsämnena

undervisning ansåges böra förekomma vid skolan.

Med hänsyn till de kostnader, som upprättandet av en praktisk linje

måste komma att medföra, kunde det, enligt de sakkunnigas mening,

svårligen ifrågasättas att på varje plats, där praktisk linje förekomme,

undervisning skulle å densamma meddelas i samtliga de praktiska ämnen,

som finnas å undervisningsplanen upptagna. Å andra sidan borde det med

hänsyn till det val av ämnen, som borde stå lärjungarna öppet, stadgas,

att undervisning å praktisk linje skulle anordnas i minst tre av de å planen

upptagna praktiskt husliga ämnena eller i två av dessa ämnen jämte

samtliga de på samma plan upptagna liandelsämnena.

Departementschefen finner de sakkunnigas förslag stå i överensstämmelse

med de avsikter, som föranlett riksdagen att begära en utredning rörande

en liknande differentiering vid realskolan och skänker den framkomna

differentieringstanken sin anslutning.

Med den frihet för vederbörande kommun att på grund av förliandenvarande

erfarenheter och förhållanden bestämma sig för den ena eller andra

gruppen av de praktiska ämnen, som föreslagits, ansåg departementschefen

den ifrågasatta organisationen även öppna möjligheter till försök.

För sin del ansluter han sig därför i princip till det av de sakkunniga

framlagda förslaget om undervisningens differentiering på särskilda linjer.

Departementschefen betonar vidare, att det icke här vore fråga om

någon fackutbildning i egentlig mening eller någon specialkurs för en viss

levnadsbana utan endast fråga om att anordna skolan så, att den vid sidan

av sitt allmänbildande syfte finge ett praktiskt inslag. Dess kurser vore,

liksom den högre privata flickskolans och även i övervägande grad realskolans,

i främsta rummet inriktade på de många olika uppgifter ute i

det praktiska livet, framför allt i hemmet, där icke en starkt specialiserad

utan mera allmänt lagd teoretisk-praktisk utbildning vore av nöden, där

det alltså icke kunde bliva fråga om några formellt fastslagna behörighetsvillkor.

Ytterligare framhåller departementschefen, hurusom det enligt hans

mening vore av synnerligen stor betydelse, att då det gällde en sådan skolform,

som här vore i fråga, de kommunala myndigheternas bestämmanderätt

bleve behörigen tillgodosedd. Detta hade också varit en ledande synpunkt

för de sakkunniga. Nu har av skolöverstyrelsen m. fl., som yttrat

sig över de sakkunnigas förslag, ifrågasatts den förändringen i detsamma,

att vid varje skola borde finnas en teoretisk linje och att det i övrigt

skulle bero av Eders Kungl. Maj:ts beslut, huruvida en praktisk linje därjämte

skulle upprättas. Vid övervägande av detta spörsmål säger sig departementschefen

hava funnit, att det borde stå vederbörande kommun

öppet att bestämma sig för om den önskade en enbart teoretisk eller en

enbart praktisk linje eller båda dessa linjer och i sådant hänseende avgiva

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 356. 19

förslag. Endast om saken ordnades på detta sätt, kunde kommunen anses

äga tillräcklig rörelsefrihet.

Det hade anmärkts — framhåller departementschefen — att den föreslagna

praktiska linjen upptoge både för många och i vissa avseenden

även olämpliga ämnen, vilka skulle komma att tillskynda kommunerna

allt för dryga kostnader. Vid en sådan anmärkning borde man emellertid

ej förbise, att det enligt förslaget skulle i första hand bliva beroende av

vederbörande kommuns önskan, vilka av de på undervisningsplanen upptagna

praktiska ämnena den ansåge lämpa sig för sin skola. Vid ett dylikt

avgörande komme givetvis kommunen att taga hänsyn till de förutsättningar,

som orten kunde erbjuda — t. ex. i fråga om ämnet barnavård

förefintligbeten av ett barnhem eller dylikt — och de där förhandenvarande

förhållandenas inverkan på den ekonomiska sidan av företaget. Då så

vore, betraktade departementschefen det som en fördel, att undervisningsplanen

upptoge så många olika praktiska ämnen av lämpligt slag som

möjligt, enär den därigenom erbjöde kommunerna ett mycket rikare urval

och lämnade mycket allsidigare råd och anvisningar. Ur nu angivna

synpunkter borde även ämnena barnavård och trädgårdsskötsel, angående

vilka från vissa håll betänkligheter uttalats, mycket väl försvara sin plats

på undervisningsplanen. Däremot funne departementschefen de av de sakkunniga

föreslagna handelsämnena hava i de föreslagna undervisningsplanerna

erhållit en allt för yrkesmässig läggning för att stå i god överensstämmelse

med skolans studieuppgift i övrigt. Han anser sig för den

skull icke höra ansluta sig till vad de sakkunniga i detta avseende föreslagit.

Rörande det framlagda förslaget om linjedifferentiering i den föreslagna

nya skolformen har riksdagen ej kunnat undgå att uppmärksamma,

hurusom vissa betänkligheter uttalats från de i ärendet hörda myndigheternas

sida i fråga om den praktiska utbildningslinjens ändamålsenlighet

och berättigande. Förslaget förutsätter emellertid, att det skulle ankomma

på vederbörande kommunala myndighet att bestämma såväl beträffande

eventuell linjeuppdelning som i fråga om de olika grupper av praktiska

ämnen, som borde på olika orter komma till användning. Vid sådant förhållande

och då den ifrågasatta organisationen är ägnad att i förevarande

avseenden öppna möjligheter till olika försöksanordningar, vilka kunna

vara av värde för ett fortsatt bedömande av frågan om ungdomens praktiska

utbildning, har riksdagen om ock med någon tvekan velat bifalla

vad i nu berörda avseenden föreslagits.

4. Arbetets yttre och inre anordning.

De anvisningar och bestämmelser om undervisning och uppfostran, vilka

innefattas i de sakkunnigas förslag, hava till huvudsyfte att vid flick
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 356.

skolans undervisnings- och uppfostringsarbete bringa i tillämpning vissa

under den senare tidens pedagogiska utveckling gjorda rön och framkomna

betydelsefullare uppslag.

Vad beträffar lärostoffets läggning och undervisningsarbetets inre anordning,

hade de sakkunniga sökt att i fråga om den kommunala flickskolan

bringa i tillämpning vad såväl i statsrådsprotokollet vid avlåtande

till 1927 års riksdag av proposition angående omorganisation av det högre

skolväsendet m. m. som av riksdagen i dess skrivelse i anledning av samma

proposition framhållits som eftersträvansvärt i fråga om samling i skolarbetet

och begränsning av det samtidigt inhämtade lärostoffet. På samma

gång hade de sakkunniga sökt bereda större utrymme och möjlighet för

ett arbete, där önskvärd hänsyn kunde tagas till lärjungarnas individuella

läggning och självverksamhet. Därvid hade de sakkunniga ansett sig

kunna med fördel taga till utgångspunkt vissa av 1927 ars riksdag framlagda

grundlinjer för arbetet å gymnasiet. Med tillämpning av dessa hade

de sakkunniga föreslagit, att de teoretiska undervisningsämnena skulle

för varje lärjunge i de två högsta klasserna begränsas till en grupp fasta

ämnen jämte ett visst antal fritt tillvalda ämnen. Vad de sakkunniga sålunda

föreslagit hade vunnit principiellt understöd från så gott som samtliga

dem, som yttrat sig över det föreliggande förslaget.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den fasta kärnan av ämnen omfatta

ämnena kristendom, modersmålet, historia, ett främmande språk

samt det ena året hälsolära, det andra året ekonomilära. Till dessa ämnen

skulle varje lärjunge vara skyldig att tillvälja, på den teoretiska linjen

ytterligare tre ämnen och på den praktiska vissa grupper praktiska ämnen.

I de över förslaget avgivna yttrandena hade bland annat uttalats den

meningen, att det borde stå lärjunge fritt att utöver de tre obligatoriska

tillvalsämnena ytterligare tillvälja ett eller annat ämne. Departementschefen

har förklarat sig icke hava något annat att erinra mot den sålunda

föreslagna anordningen än att dylikt utsträckt tillval borde medgivas lärjunge

först sedan lärarkollegiet med hänsyn till lärjungens studieläggning

samt hennes andliga och kroppsliga utrustning funne sig kunna lämna

sitt medgivande.

Det hade — framhåller departementschefen vidare — förmenats, att det

skulle bidraga till att förebygga splittring i arbetet, ifall vissa av de på

de sakkunnigas undervisningsplan upptagna ämnena sammanfördes med

varandra till ett enda ämne, så att t. ex. hälsolära alltid förenades med

biologi, ekonomilära med historia och samhällslära o. s. v. Då emellertid

departementschefen ansåge det i hög grad önskvärt, att varje kvinna på

det åldersstadium det här gällde erhölle en grundlig insikt såväl i personlig

som i bostads- och samhällshygien samt därtill finge genomgå en

teoretisk och praktisk kurs i hemsjukvård och olycksfalls behandling,

kunde han icke se annat än att denna angelägenhet bäst befrämjades däri
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 356.

genom att ämnet hälsolära gjordes obligatoriskt oeli icke förbundes med

ämnet biologi.

Vad nn sagts om ämnet hälsolära gällde — menar departementschefen —

i stort sett även det föreslagna ämnet ekonomilära. I likhet med de sakkunniga

hölle han för önskvärt, att alla flickor erhölle någon kunskap i

de allmännaste ekonomiska lagarna. Man finge icke glömma, att en högst

betydande del av vårt folks årliga inkomstbelopp i själva verket förvaltades

av landets husmödrar.

Olika meningar hade yttrats i fråga om kristendomsämnets förekomst

på undervisningsplanen. De sakkunniga hade tänkt sig. att detta ämne

skulle vara obligatoriskt på det sätt, att lärjungarna på det differentierade

stadiet skulle under en timme i veckan deltaga i en undervisning i

ämnet, som bedrives huvudsakligen i form av föreläsningar, diskussioner

och samtal rörande betydelsefullare religiöst-sedliga frågor. Därjämte

skulle ämnet med två timmar i veckan ingå bland de ämnen, som på förut

angivet sätt skulle kunna tillväljas. Mot detta förslag hade anmärkningar

framställts, i det man ansett, att man med blott eu veckotimmes obligatorisk

undervisning ej skulle kunna nå det syftemål, man ville vinna med

kristendomsundervisningen på ifrågavarande stadium. Utan att i övrigt

hava något att anmärka mot det läroinnehåll de sakkunniga föreslagit

skola ingå i kristendomsämnet, kunde departementschefen icke undertrycka

den farhågan, att den av de sakkunniga åt ämnet tillmätta tiden

vore väl knapp. Han ansåge fördenskull, att ämnet borde upptagas såsom

obligatoriskt med två veckotimmar i varje klass även på det differentierade

stadiet. Under sådana förhållanden skulle ämnet givetvis ej ingå

bland de s. k. tillvalsämnena.

Beträffande lämpligheten att såsom tillvalsämne medtaga ämnet psykologi

ansåge departementschefen det vara välbetänkt, att de kvinnliga

lärjungarna finge, om de så önskade, stifta bekantskap med det högre

själslivets psykologi med särskilt beaktande av sådana företeelser inom

hemlivet, samhällslivet och det allmänna kulturlivet, som med hänsyn till

den kvinnliga ungdomens ställning och uppgifter kunde påkalla psykologisk

belysning. Han ville därför livligt tillstyrka det av de sakkunniga

föreslagna upptagandet av ämnet psykologi på flickskolans läroplan.

För befrämjande av lärjungarnas utveckling hade föreslagits en ledighet

av 15 dagar för idrott och annan friluftsverksamhet. Departementschefen

ansåge, att antalet dagar för detta ändamål icke borde inskränkas.

Ehuru riksdagen ej anser förutsättningarna för genomförandet av den

föreslagna anordningen för flickskolans två högsta klasser i detta fall

vara fullt analoga med vad fallet är vid gymnasierna, har riksdagen dock

på de grunder, som departementschefen anfört, ansett sig kunna bifalla

förslaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Riksdagen har härjämte velat giva uttryck åt vissa betänkligheter beträffande

den av departementschefen angivna utökningen av antalet läroämnen

genom införande å undervisningsplanen av nya fristående ämnen.

Med hänsyn till den praktiska betydelsen av vissa av de nya ämnena har

riksdagen emellertid funnit ett upptagande på läroplanen av dessa ämnen

kunna försvaras.

Vad departementschefen anfört i fråga om skolarbetets yttre och inre

anordning, innefattar emellertid allmänt avfattade grundlinjer, beträffande

vilka det är förenat med vissa svårigheter för riksdagen att fälla

något mera bestämt omdöme. Riksdagen förutsätter, att, innan stadga och

reglementariska föreskrifter varda av Eders Kungl. Maj:t för den nya skolformen

utfärdade, de under förevarande avdelning berörda spörsmål bliva

underkastade en förnyad omprövning och att vid skolformens genomförande

sådana anordningar i avseende å undervisningsarbetet träffas, vilka

taga alla hänsyn till en ändamålsenlig undervisnings krav och tillika äro

ägnade att främja det allmänna bildningsmål, denna skolform är avsedd

att företräda.

5. Anknytning till gymnasiet.

Olika meningar hava gjorts gällande angående möjligheten och lämpligheten

att anordna en anknytning mellan den kommunala flickskolan och

det allmänna läroverket, särskilt gymnasiet.

Sålunda hava de sakkunniga ställt sig principiellt avvisande till en sådan

tanke och därvid letts av den uppfattningen, att en skolform med ett

sådant syfte som den högre flickskolans krävde, att undervisningen redan

från början i möjligaste mån inställdes på att tjäna detta syfte.

Av dem, som yttrat sig över det föreliggande förslaget, har flertalet givit

uttryck åt önskvärdheten av att anknytningsmöjligheter på ett eller annat

sätt kommit till stånd mellan flickskolan och gymnasiet, på samma gång

som de betonat, att sådana anordningar icke finge förrycka skolans arbete

eller undanskymma dess huvudändamål.

Departementschefen har förklarat sig finna de skäl, som blivit anförda

för anordnande av en anknytning mellan flickskolan och gymnasiet, innehålla

åtskilligt behjärtansvärt. För bedömande av denna fråga anser

han det emellertid vara av betydelse att skilja mellan ett mera generellt

och ett mera individuellt sätt att ordna anknytningen i fråga. Med det

förra avser departementschefen en anordning, som går ut på att — oavsett

om flera eller färre lärjungar ha för avsikt att övergå från den ena skolformen

till den andra — lärokurserna i den ena skolan för samtliga lärjungar

i en viss klass läggas så, att de svara mot kurserna i en viss klass

i den andra. Vid ett individuellt anknytningsförfarande åter erhålla de

olika klassernas kurser den läggning, som påkallas av den ifrågavarande

skolformens eget slutmål, och blott för de lärjungar, som ha för avsikt att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 356.

övergå till en annan skola, träffas vissa lämpliga anpassningsanordningar

i fråga om lärokurserna.

Av de skäl, som i statsrådsprotokollet blivit anförda, finner sig departementschefen

förhindrad förorda, att generella anordningar vidtagas för

att åstadkomma anknytning mellan flickskolan och gymnasiet. Då man

torde vara berättigad att antaga, att det stora flertalet lärjungar i flickskolorna

kommer att fortsätta sin väg till flickskolans slut och det sålunda

endast bleve ett mindretal, som överginge till gymnasiet, syntes

flickskolans kurser böra få sin allmänna läggning bestämd av vad som

krävdes för uppnåendet av flickskolans eget mål. Vid sidan härav borde

emellertid enligt departementschefens mening för de flickor, som önskade

övergå till gymnasiet, utan större svårighet lämpliga individuella övergångsanordningar

kunna läggas till rätta. Han hade tänkt sig dessa på

följande sätt. De flickor som hade för avsikt att från fjärde klassen i flickskolans

sexåriga lärokurs, respektive femte klassen i dess sjuåriga övergå

till det fyraåriga gymnasiets första ring, skulle vid flyttningen till nämnda

fjärde, respektive femte klass giva detta till känna för skolans rektor, som

då hade att sörja för att i de undervisningsämnen, i vilka en omläggning

erfordrades för att vinna anknytning till gymnasiets begynnelsekurser, en

sådan omläggning komme till stånd i samband med den ordinarie undervisningen

i ämnet. Gällde det t. ex. ämnet matematik, syntes saken kunna

ordnas så, att de tilläggskurser eller i övrigt ändrade kurser, som erfordrades

för de flickor, vilka ämnade övergå till gymnasiet, genomginges

under någon viss därför anslagen del av de ordinarie matematiktimmarna.

För de flickor, som från femte klassen i sexårig lärokurs, respektive

från sjätte klassen i sjuårig önskade övergå till det treåriga gymnasiets

första ring, borde möjlighet till omedelbar övergång kunna åvägabringas

så mycket lättare, som enligt det föreliggande förslaget en ganska

stor frihet i fråga om ämnesval skulle äga rum i nämnda klass. Nu ifrågavarande

flickor skulle anmäla vid flyttningen till femte respektive sjätte

klassen hos skolans rektor sin avsikt att övergå till gymnasiet, varefter

rektor skulle lämna dem nödiga anvisningar och råd angående de ämnen

och kurser, som de för sitt syfte hade att välja, samt vidtaga de åtgärder

i övrigt, som kunde underlätta nämnda övergång.

Ordnades anknytningen mellan flickskolan och gymnasiet på detta sätt,

komme — framhåller departementschefen — för de flickor, som önskade

övergå från flickskolan till gymnasiet, vägen härför att underlättas, på

samma gång som skolans normala lärogång bleve obruten för den del av

skolans lärjungar, som önskade fullständigt genomgå flickskolan och alltså

söka uppnå flickskolans eget studiemål.

Av vad departementschefen yttrat angående det allmänna förhållandet

emellan flickskolan och realskolan liksom ock av vad han andragit emot

en generell anknytning till annan skola, framginge, att han funne sig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 356.

böra bestämt motsätta sig tanken på tillrättaläggandet av någon vare sig

individuell eller generell anknytning från flickskolans sida till realskolan.

I överensstämmelse till den allmänna uppfattning, som riksdagen i det

föregående gjort gällande i fråga om det bildningsmål den kommunala

flickskolan är avsedd att företräda, måste riksdagen för sin del uttala sin

anslutning till det betraktelsesätt, som nu från departementschefens sida

kommit till uttryck i fråga om denna skolforms ställning till gymnasiet.

Riksdagen har visserligen uppmärksammat, hurusom åtskilliga i ärendet

hörda myndigheter och korporationer uttalat sig för anordnande av särskilda

övergångar från den kommunala flickskolan till gymnasiet. Utan

att vilja på något sätt underkänna de skäl, som anförts till förmån för

en dylik anknytning, har riksdagen dock ej kunnat finna annat än att

genom vad departementschefen uttalat och förordat i fråga om lämpliga

individuella övergångsanordningar de önskemål, som i detta hänseende

framkommit, synas kunna bliva i erforderlig utsträckning tillgodosedda.

Då riksdagen följaktligen finner den kommunala flickskolans anknytning

till gymnasiet vara i förslaget på ett fullt tillfredsställande sätt möjliggjord

och ytterligare anordningar i detta syfte ägnade att förrycka den

nya skolformens bildningsmål, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förslag i nu förevarande del.

6. Skolans ledning och arbetskrafter.

För den nu föreslagna nya kommunala flickskolan har den kommunala

mellanskolan tjänat som förebild i bland annat ekonomiskt-administrativt

hänseende. De bestämmelser i fråga om ledningen av flickskolorna och

dessa skolors lärarkrafter, som föreslagits, äro därför i allt väsentligt

överensstämmande med dem, som gälla för de kommunala mellanskolorna.

I vissa fall åter hava avvikelser ifrågasatts, som ansetts behövliga och

lämpliga. De spörsmål, som i statsrådsprotokollet närmare beröras, gälla

1) styrelse, 2) lärarkrafter, 3) behörighet till ordinarie lärartjänst, 4) rektors

och lärares tillsättning samt 5) undervisningsskyldighet.

För varje skola skulle finnas en s t y r e 1 s e, vilken skulle bestå av minst

fyra valda ledamöter samt dessutom av skolans rektor och biträdande

föreståndarinna, därest sådan är anställd vid skolan. I styrelsen skulle

finnas minst två kvinnliga ledamöter. Av suppleanterna skulle minst en

vara kvinnlig.

Mot förslaget i denna del har riksdagen intet att erinra.

I fråga om lärarkrafter hade de sakkunniga föreslagit, att vid kommunal

flickskola skulle vara anställda: vid sexårig skola rektor och

minst fem ordinarie ämneslärare samt vid femårig skola rektor och minst

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 356.

fyra ordinarie ämneslärare. I den mån så erfordras, skulle dessutom vara

anställda extra ordinarie lärare ävensom nödigt antal timlärare. Som

lärare skulle kunna anställas såväl kvinnor som män, dock att vid varje

skola antalet kvinnliga lärare skulle utgöra minst två tredjedelar av liela

antalet lärare.

De sakkunnigas förslag rörande antalet ordinarie ämneslärare utgick

emellertid ifrån den förutsättningen, att rektor icke såsom vid kommunal

mellanskola nödvändigtvis skulle förordnas hland de vid samma skola

anställda ordinarie ämneslärarna utan kunna utses hland lärare från

andra skolor och andra skolformer, varigenom rektorsbefattningarna, liksom

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, skulle bliva fristående

tjänster.

Departementschefen säger sig emellertid icke för närvarande kunna biträda

sistnämnda förslag utan anser överensstämmelse med förhållandena

vid de kommunala mellanskolorna tillsvidare böra iakttagas i fråga om

rektors tillsättning; följden av den sålunda ändrade förutsättningen bleve

givetvis, att skolorna till ersättning för den bortfallna, fristående rektorsbefattningen

skulle erhålla en ordinarie ämneslärartjänst. På grund härav

och med hänsyn till den omständigheten, att varje skola skulle omfatta

sjuårig lärokurs, komme behovet av ordinarie lärare att i regel uppgå till

minst sju.

Vad därefter angår de sakkunnigas förslag, att vid varje skola antalet

kvinnliga lärare skulle utgöra minst två tredjedelar av hela antalet lärare,

har departementschefen i stället förordat, att minst hälften av ordinarie

antalet lärare skall utgöras av kvinnor.

Beträffande det från ett håll framkomna önskemålet, att vid större

skolor skulle anställas ett biträde, biträdande rektor eller föreståndarinna,

även i de fall, då skolan hade kvinnlig rektor, finner departementschefen

frågan om en dylik anordning kunna tills vidare anstå, enär det

ännu vore omöjligt att bedöma, huruvida skolor av detta slag komme att

bliva av större omfattning.

Från flera håll hade — erinrar departementschefen — erinringar blivit

framställda mot de sakkunnigas förslag, att lärare i praktiska ämnen och

övningsämnen — med visst partiellt undantag, nämligen vid förening av

sådant ämne med teoretiska ämnen i ledig tjänst — icke skulle kunna

anställas som ordinarie lärare med därav följande pensionsrätt m. m. utan

endast som timlärare. Departementschefen framhåller, att han skulle ansett

synnerligen önskvärt, om ordinarie anställning kunnat beredas nämnda

lärare, men finner denna fråga förknippad med så många och svårlösta

spörsmål, att han för närvarande måste avstå från att tillstyrka ett beslut

i sådan riktning. Särskilt framhåller han, att frågan om dessa lärares

ställning i varje fall så nära sammanhängde med motsvarande spörsmål

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 356.

vid andra kommunala skolformer, att dess lösgörande från dessa icke

vore tillrådligt.

Emellertid kunde icke förnekas — fortsätter departementschefen — att

ställningen bleve särskilt svårartad för de lärarinnor i dylika ämnen, som

vid högre flickskolors ombildning till kommunala flickskolor nödgades

utbyta sin ordinarie befattning mot anställning som timlärare. För att

såvitt möjligt mildra svårigheterna i detta hänseende kunde man tänka

sig åtgärder av olika slag, exempelvis framställning i särskilt ömmande

fall till riksdagen i fråga om sådan lärarinnas pensionering m. m. eller

frivilligt inskridande från kommunernas sida.

I fråga om lärare i övningsämnen och praktiska ämnen vid den nya

skolformen har i motionerna I: 287 ocli II: 459 föreslagits, bland annat, att

ordinarie befattningar i dessa ämnen måtte upprättas.

Vad först beträffar frågan om antalet ordinarie ämneslärare vid kommunal

flickskola, innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att antalet sådana

lärare skulle i regel uppgå till minst sju. Då riksdagen — att döma av de

propositionen bilagda förslagen till timplaner — ej kunnat finna, att vid

mindre skolor med gemensam undervisning sju ordinarie ämneslärare alltid

med säkerhet kunna påräkna att erhålla full föreskriven tjänstgöringsskyldighet,

har riksdagen funnit försiktigheten bjuda att begränsa nämnda

antal till minst sex.

I fråga om proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare

vid kommunal flickskola har riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget i

denna del.

Beträffande benämningen för lärare i andra ämnen än läroämnen har

riksdagen ansett sig böra vidtaga en jämkning i överensstämmelse med

vad i dessa hänseenden för andra skolformer för närvarande är gällande.

Frågan om ordinarie anställning för lärare i övningsämnen anser riksdagen

vara ett spörsmål, vilket synes vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, framhåller departementschefen

som synnerligen önskvärt, att ordinarie anställning kunde beredas

dessa lärare; även riksdagen finner starka skäl tala för en dylik anordning,

särskilt med hänsyn till de lärarinnor i dessa ämnen, vilka vid högre

flickskolors ombildning till kommunala flickskolor skulle förlora sin förutvarande

ordinarie befattning. Då emellertid frågan härom ej nu befinner

sig i det läge, att riksdagen anser sig kunna göra något mera bestämt

uttalande i saken, måste riksdagen inskränka sig till att framhålla önskvärdheten

av att en utredning härutinnan må komma till stånd och att

resultatet av denna utredning med det snaraste må föreläggas riksdagen.

I anledning av vad i motionen I: 287 i dess nu berörda del föreslagits, vill

riksdagen alltså anhålla, det Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utred
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 356.

ning i fråga om beredande av ordinarie anställning åt lärare i övningsämnen

vid kommunala flickskolor samt med det snaraste för riksdagen

framlägga det förslag, vartill sagda utredning må giva anledning.

Det förslag till bestämmelser rörande behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

vid kommunal flickskola, som framlagts av de sakkunniga,

skiljer sig endast i ett par avseenden från de i sådant hänseende för kommunala

mellanskolor gällande föreskrifterna.

I fråga om de sakkunnigas förslag rörande behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst, har anmärkts, att medgivandet av dylik kompetens åt

sökande, som ej avlagt vederbörlig akademisk examen med åtföljande

provår eller genomgått högre lärarinneseminarium, vore för de kommunala

flickskolornas vidkommande varken behövligt eller ändamålsenligt.

Vid detta spörsmåls bedömande vore det emellertid — framhåller departementschefen

— enligt hans mening lämpligt att något mera betrakta

de kommunala mellanskolornas kompetensfråga i dess historiska utveckling,

som visade, att den behörighet, vilken medgivits vid sidan av de

normala studievägarna, kommit till stånd icke uteslutande på grund av

brist på lärare under den tidigare delen av skolornas tillvaro. Dessa skolor

hade nämligen i regeln vuxit fram ur enskilda läroanstalter och högre

folkskolor, vid vilkas övergång till kommunala mellanskolor det varit av

vikt att kunna vid dem behålla förtjänta, ehuru ej formellt kompetenta,

lärare, som varit förtrogna med deras förhållanden och därföre i stånd

att verksamt biträda vid deras inlemmande i den nya skolformen. Med

tiden hade man kunnat förfara allt strängare med sökande av denna art,

men kvar stode dock det faktum, att åtskilliga av dessa lärare varit av

verkligt värde för skolornas utveckling. Härtill komme, att då den kommunala

mellanskolan byggde omedelbart på avslutad folkskola, det måste

anses värdefullt att bland mellanskolans lärare finnas även sådana, som

ägde en personligen vunnen erfarenhet av folkskolans arbete, efter vars

resultat mellanskolan hade att anpassa sitt begynnelsearbete. Erfarenheten

hade också visat, att den möjlighet till ett friare urval av lärare, som

härigenom stått öppen, i stort sett varit till nytta.

På enahanda sätt borde enligt departementschefens mening förfaras med

de kommunala flickskolorna och detta så mycket hellre som vid de nuvarande

högre flickskolorna funnes ett ej ringa antal lärarinnor med liknande,

ofullständig kompetens, vilka vid dessa skolors ombildning till

kommunala icke utan vidare borde avvisas.

Skulle i vissa avsenden en revision av dessa förhållanden visa sig påkallad,

borde en sådan lämpligen verkställas i samband med en liknande

revision av bestämmelserna för de kommunala mellanskolorna.

Vad därefter angår den omständigheten, att de sakkunniga icke föreslagit

några kompetensvillkor för befattningar i praktiska ämnen och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 356.

övningsämnen, hade de sakkunniga även i detta hänseende följt stadgan

för de kommunala mellanskolorna. Departementschefen håller före, att då

några ordinarie befattningar icke kunnat föreslås för dessa ämnen, man

tills vidare borde hava tillräcklig garanti för att ifrågavarande lärare

ägde erforderlig kompetens i den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen,

att skolstyrelsen skulle vara skyldig ställa sig till efterrättelse de

erinringar, till vilka skolöverstyrelsen kunde finna sig föranlåten med

hänsyn till lärarnas lämplighet och kompetens.

I motionerna I: 287 och II: 459 har bland annat föreslagits, att kompetensbestämmelser

måtte utfärdas för de vid de kommunala flickskolorna

anställda lärarna i övningsämnen och praktiska ämnen.

Vad beträffar frågan om kompetensvillkor för erhållande av ordinarie

iimncslärartjänst vill riksdagen, som ej funnit något att erinra mot vad

departementschefen härutinnan anfört, framhålla följande. I fråga om åtkomsten

av dylik tjänst vid kommunal mellanskola utgöra för närvarande

enligt stadgan såväl akademisk examen jämte provår som genomgång av

högre lärarinneseminarium likaberättigade kvalifikationsgrunder. Så

skulle nu även vara fallet beträffande de ordinarie ämneslärartjänsterna

vid kommunal flickskola. Vid de kommunala mellanskolorna har emellertid,

såsom erfarenheten visat, utvecklingen lett därhän, att vid konkurrensen

om tjänster de akademiska meriterna i regel ansetts överväga och

att till följd härav utsikterna för de seminarieutbildade lärarinnorna att

erhålla dessa befattningar i samma mån minskats. Enligt riksdagens mening

vore det icke önskvärt, att en motsvarande utveckling komme att

äga rum på den kommunala flickskolans område. Det hör nämligen

erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta tillerkännes

den högre flickskolan, är till en väsentlig del att tillskriva

den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium

utbildade lärarinnor. Eders Kungl. Maj:ts av riksdagen i stort

sett bifallna förslag beträffande de kommunala flickskolorna avser att låta

denna nya skolform i avseende å bildningsmål och arbetsformer övertaga

den högre flickskolans roll, och det vore därför enligt riksdagens mening

av betydelse för den nya skolformens utformande och vidare utveckling,

om den finge, på samma sätt som den högre flickskolan hittills, tillgodogöra

sig den värdefulla pedagogiska insats, som representeras av just de

seminarieutbildade lärarinnorna. Riksdagen vill därför framhålla angelägenheten

av att, då det gäller att vid tillsättande av ordinarie ämneslärartjänster

vid de kommunala flickskolorna väga seminarieutbildningen

mot de akademiska meriterna, så tillses, att den vid högre lärarinneseminarium

erhållna utbildningen icke under alla förhållanden skjutes åt

sidan till förmån för en akademisk examen utan att all den hänsyn, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 356. 29

en befattning vid denna skolform kräver, tages till de vid lärarinneseminariet

förvärvade reella lärarmeriterna.

I fråga om kompetensvillkor för befattningar i övningsämnen anser

riksdagen, att under en viss övergångstid, innan ännu dessa befattningar

äro ordinarie tjänster, eu tillfyllestgörande garanti kan ligga i de föreskrifter,

skolöverstyrelsen för olika fall kan tänkas komma att utfärda.

Riksdagen har emellertid i det föregående begärt en utredning rörande

inrättande av ordinarie befattningar i dessa ämnen, och skulle dylika anordningar

kunna träffas, synes det riksdagen uppenbart, att bestämda kompetensföreskrifter

böra även för dessa tjänster uppställas. Riksdagen får

alltså hemställa, att den av riksdagen begärda utredningen även må i sig

inrymma en prövning rörande de kompetensvillkor, vilka lämpligen böra

ifrågakomma för dessa tjänster.

Beträffande formen för tillsättning av rektor föreslår departementschefen,

att vad som gäller i fråga om tillsättning av rektorstjänst vid kommunal

mellanskola må gälla även beträffande sådan tjänst vid kommunal

flickskola, d. v. s. att till rektor skall av skolöverstyrelsen, efter förslag

av skolans styrelse, för en tid av högst fem år i sänder förordnas eu av

skolans ordinarie lärare.

Angående de ordinarie ämneslärarnas tillsättning innebär förslaget vissa

avvikelser från vad i dessa hänseenden gäller för de kommunala mellanskolorna.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen finner de nuvarande

formerna för rektors anställande vid kommunal mellanskola vara mindre

tillfredsställande, anser sig dock för närvarande kunna ansluta sig till

vad som anförts i fråga om tillsättning av rektor och ordinarie lärare vid

kommunal flickskola.

Särskilt med hänsyn till flickskolornas större omfattning hade de sakkunniga

föreslagit, att undervisningsskyldigheten för rektor skulle, i likhet

med vad förhållandet hittills varit vid realskolorna och torde komma

att förbliva vid femåriga sådana läroanstalter, bestämmas till två veckotimmar

mindre än vid de kommunala mellanskolorna, varjämte den för

kvinnlig rektor skulle ytterligare reduceras med två veckotimmar. I enlighet

härmed skulle manlig rektor åläggas en undervisningstid av IS till

20 timmar i veckan och kvinnlig en motsvarande tid av 16 till 18 timmar.

För ordinarie manlig ämneslärare skulle föreskrivas en undervisningsskyldighet

av 24 till 28 veckotimmar liksom vid de kommunala mellanskolorna,

men i olikhet med förhållandena vid dessa skulle kvinnlig ämneslärare

åläggas ett lägre timantal, nämligen 22 till 26 liksom vid realskolorna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Departementschefen anser, att vid de kommunala flickskolorna såväl

manlig som kvinnlig rektor borde åläggas en undervisningsskyldighet av

18—20 veckotimmar samt såväl manlig som kvinnlig ämneslärare en undervisningsskyldighet

av 24 till 28 veckotimmar.

Angående biträdande föreståndarinnan, vilkens motsvarighet vid statssamskola

(första lärarinnan) enligt riksdagens uttalade mening skulle få

sig ålagd en undervisningsskyldighet av 22—24 timmar i veckan mot övriga

lärarinnors 24—28 timmar, hade de sakkunniga föreslagit, att hon

skulle kunna få en nedsättning med högst tre timmar i veckan i den för

ämneslärarinna vid kommunal flickskola föreslagna undervisningsskyldigheten.

Då nämnda reduceringar vore ungefär likvärdiga, förklarar sig

departementschefen icke hava häremot, liksom i fråga om de sakkunnigas

förslag om undervisningsskyldighet i övrigt, något att erinra.

I fråga om undervisningsskyldiglieten för rektor och ämneslärare saknar

riksdagen anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Beträffande undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndarinna

anser sig riksdagen böra vidtaga en mindre jämkning i förslaget i så

måtto, att riksdagen anser, att i detta avseende skall gälla vad som är

föreskrivet för motsvarande befattningshavare (första lärarinna) vid

statssamskola, d. v. s. en undervisningsskyldighet av 22—24 veckotimmar.

B. Ekonomiska förhållanden.

Departementschefen erinrar till en början, hurusom han i det yttrande

till det statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden, som i utdrag var bifogat

propositionen i skolfrågan till 1927 års riksdag, gjorde beträffande

den ifrågasatta kommunala flickskolans ekonomi det uttalandet, att vederbörande

kommun borde ansvara för skolans bestånd samt besluta om dess

ekonomiska förhållanden. Vidare borde i fråga om lärarpersonalens anställning,

avlöningsförmåner m. m. i huvudsak gälla vad i sådant hänseende

vore stadgat för kommunal mellansltola. Statsbidrag borde utgå

med samma belopp och efter i huvudsak samma grunder som nu gällde

rörande kommunal mellanskola. Även i de motioner till 1927 års riksdag,

i vilka tanken på inrättandet av kommunala flickskolor framfördes, hade

framhållits, att de för den kommunala mellanskolan gällande författningsbestämmelserna

i all huvudsak kunde tillämpas även på den kommunala

flickskolan. De enda punkter, där enligt motionärernas mening avvikelse

borde ske, voro följande. Biträdande föreståndarinna syntes icke erforderlig

i det fall, att rektorsbefattningen hade kvinnlig innehavare. Då skolan

skulle omfatta fem årsklasser, syntes minimiantalet lärjungar böra

fastställas till 40 mot mellanskolans 32 och av samma anledning statsbi
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 350''.

draget utgå med 14,000 kronor (till mellanskolan med 11,200 kronor). Jämväl

syntes det skäligt, att det särskilda understödet till undervisning i huslig

ekonomi kunde utgå med 1,000 kronor för år (mellanskolan 600 kronor).

Riksdagen förklarade sig intet hava att erinra mot en tillämpning i

huvudsak av de allmänna grundlinjer för den kommunala flickskolans

organisation m. m., som angivits såväl av departementschefen som av

motionärerna.

Vid utarbetandet av det förslag rörande inrättande av kommunala

flickskolor, som avgivits av de sakkunniga, hade dessa beträffande nu

ifrågavarande skolors ekonomiska förhållanden också i det hela tagit

de för kommunala mellanskolorna givna bestämmelserna till ledning.

1. Terminsavgifter.

De sakkunniga hade i sitt förslag till stadga för den kommunala flickskolan

i fråga om dylik skolas ekonomiska förhållanden infört samma bestämmelser

som nu funnes i stadgan för kommunala mellanskolor. Sålunda

hade föreslagits, att undervisningen skulle vara avgiftsfri, såvida

ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda

bestämdes i skolans reglemente, varvid dock terminsavgifter i intet fall

skulle få påföras medellösa lärjungar. Departementschefen anser det riktigast,

att de i stadgorna för de kommunala mellanskolorna och de högre

folkskolorna förefintliga bestämmelserna i fråga om undervisningens avgiftsfrihet

även måtte komma att principiellt gälla den kommunala flickskolan.

I ovanberörda motion 1:289 har föreslagits, att i villkoren för statsunderstöd

för kommunal flickskola måtte fastslås bland annat, att, om

lärjungeavgifter skulle upptagas, desamma skulle utgå med samma belopp

för lärjunge, oberoende av hemorten.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i nu berörda hänseende föreslagit bär riksdagen

intet att erinra.

Vad angår det i nämnda motion framställda förslaget, utgår riksdagen

från, att den kommunala flickskolan liksom de allmänna statsläroverken

skall stå öppen för lärjungar oberoende av deras hemorter; en särskild

föreskrift i detta hänseende har riksdagen infort i det beslut riksdagen i

det följande anmäler. Vid sådant förhållande finner riksdagen uppenbart,

att någon skillnad i avseende å beloppen av terminsavgifterna ej

bör göras mellan olika elever på grund av deras olika hemorter, och har

förty bifallit ovanberörda motion i denna del.

2. Avlöning.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser lärarnas avlöning innebär,

att de föreslagna lönesatserna för ordinarie ämneslärare och för extra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 356.

ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring skola överensstämma

med de för dylika lärare vid kommunala mellanskolor gällande,

d. v. s. för ordinarie ämneslärare: 3,300 kronor för manlig och 2,800

kronor för kvinnlig lärare, vartill kunna komma tre ålderstillägg efter

respektive fem, tio och femton år, vart och ett å 400 kronor för manlig och

300 kronor för kvinnlig lärare, samt för extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring: 2,900 kronor för manlig och 2,600 kronor

för kvinnlig lärare.

Även för timlärare i teoretiska undervisningsämnen innebär förslaget

samma arvoden som de för sådana lärare vid kommunala mellanskolor

fastställda, d v. s. 105 kronor för veckotimme för manlig och 95 kronor

för veckotimme för kvinnlig timlärare.

För timlärare i teckning, i musik och i gymnastik föreslås samma arvoden

som vid de kommunala mellanskolorna, 90 kronor för manlig och 85

kronor för kvinnlig lärare för veckotimme samt för övriga praktiska ämnen

utom teckning 80 kronor för veckotimme eller samma grundbelopp,

som utgår till lärarinna i husligt arbete vid yrkesbestämd högre folkskola.

Vad beträffar avlöningen för rektor vid kommunal flickskola innebär förslaget,

att densamma bestämmes efter samma grunder som avlöningen

för rektor vid kommunal mellanskola. Med hänsyn särskilt till det större

antalet klasser i dylik skola föreslås dock att det särskilda rektorsarvodet

fastställes till 1,200 kronor för år mot 1,000 kronor vid kommunal mellanskola.

I överensstämmelse härmed föreslås vikarierande rektors arvode

utgå med 600 och arvodet för biträdande föreståndarinna med 300

kronor.

I fråga om avlöningarna för ämneslärare ävensom i fråga om timlärararvodena

har riksdagen intet att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagit.

Vad däremot beträffar de föreslagna särskilda arvodena till rektor, vikarierande

rektor och biträdande föreståndarinna, saknar riksdagen anledning

att härutinnan besluta om högre arvoden än vad i motsvarande hänseenden

för närvarande är fastställt vid de kommunala mellanskolorna,

d. v. s. 1,000 kronor till rektor, 500 kronor till vikarierande rektor och 200

kronor till biträdande föreståndarinna.

I fråga om övriga avlöningsbestämmelser framhåller departementschefen,

att frågan om rätt för lärare vid statlig eller kommunal läroanstalt

att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt måste göras till föremål

för en mera ingående och omfattande utredning, innan den kan vinna sin

lösning. Då lärarinna vid kommunal flickskola skulle äga förmån av fri

bostad med bränsle eller ersättning därför, skulle det näppeligen behöva

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 356.

inträffa, att en ämneslärarinna vid privat flickskola med lön i högsta

lönegraden och med den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen

och den av statsmedel utgående tillfälliga löneförbättringen

vid övergång till kommunal flickskola skall behöva lida någon löneminskning,

även om hon vid sistnämnda skola uppbär lön i lägsta lönegraden.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i avseende å uppflyttning i högre

lönegrad skulle i tillämpliga delar gälla vad angående lärares vid kommunala

mellanskolor uppflyttning i högre lönegrad vore stadgat.

I övrigt skulle avlöningsbestämmelserna, efter vad departementschefen

framhåller, få samma lydelse som motsvarande bestämmelser i löneförfattningen

för kommunala mellanskolor.

Riksdagen saknar anledning att vidtaga ändring i vad sålunda föreslagits

och anser alltså att övriga avlöningsbestämmelser skola i huvudsak

ansluta sig till de för de kommunala mellanskolorna gällande.

I fråga om lärarnas pensionering hade de sakkunniga utgått från att

kommunala flickskolans lärare skulle beträffande såväl egen pension som

familjepension bliva helt och hållet likställda med lärare vid kommunala

mellanskolor d. v. s. äga pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Därjämte

hade de sakkunniga föreslagit, att sådan lärare i praktiskt undervisningsämne

eller övningsämne, som hade en undervisning av minst 20 undervisningstimmar

i veckan, efter särskild reglering måtte kunna beredas fastare

ställning och därmed även pension.

Även departementschefen anser, att lärarpersonalen vid de kommunala

flickskolorna bör i likhet med lärarna vid de kommunala mellanskolorna

vara inordnad i statens pensionsanstalt. De grunder för pensionsfrågans

ordnande, vilka därvid synts böra följas, finnas angivna i en av statens

pensionsanstalt efter anmodan utarbetad promemoria, vilken som bilaga

åtföljer statsrådsprotokollet. Mot vad i promemorian anförts säger sig departementschefen

icke hava någon erinran att göra, och därest förslaget

i detta hänseende vunne riksdagens gillande, borde Eders Kungl. Maj:t

erhålla bemyndigande att utfärda de närmare bestämmelser, som på grund

härav befinnas erforderliga.

Departementschefen tillstyrker också den av de sakkunniga föreslagna

åtgärden om införande av bestämmelser om reglering av tjänst för beredande

åt vissa lärare av fastare ställning i rättsligt och ekonomiskt hänseende

jämte pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Mot förslaget i nu förevarande del har riksdagen intet att erinra.

3. Statsbidrag.

Även i fråga om statsbidrag till kommunala flickskolor hade de sakkunniga

i sitt förslag i allt väsentligt följt de bestämmelser, som gällde

för de kommunala mellanskolorna. Enligt förslaget skulle alltså skolom
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 356.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 356.

råde, som underhölle kommunal flickskola, för bestridande av kostnaderna

härför erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdelning

av årsklass och dels för lärare i enlighet med vissa närmare

bestämmelser.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet ansett sig böra skilja mellan

två olika fall, statsbidrag till fullständigt organiserad skola och till

skola under upprättande.

a. Statsbidrag till fullständigt organiserad skola.

Departementschefen erinrar till en början om att en av grundtankarna

i förslaget om upprättande av kommunala flickskolor hade varit, att dessa

skolor i ekonomiskt avseende skulle intaga samma ställning som de kommunala

mellanskolorna. Även för dessa nya skolor borde alltså en ekonomisk

samverkan mellan staten och vederbörande kommun äga rum, varvid

dock kommunen hade att bära ansvaret för skolans bestånd och besluta

om dess ekonomiska förhållanden. Givet vore också, att staten här som i

liknande fall hade att tillse, att vissa villkor beträffande såväl skolans

lärare, deras kompetens och avlöning som skolans lokaler och utrustning

i övrigt m. m. bleve uppfyllda.

De sakkunniga hade beträffande statsbidrag till fullständigt organiserad

skola sökt att i möjligaste mån följa de för de kommunala mellanskolorna

gällande bestämmelserna. Departementschefen gillar till fullo denna ståndpunkt

och anser, att man, endast då så vore nödvändigt med hänsyn till

skolornas olika yttre och inre organisation, borde frångå nämnda för mellanskolorna

gällande bestämmelser.

Av 1927 års riksdag hade — erinrar departementschefen — föreskrivits,

att statsbidrag till kommunal mellanskola skulle utgå under villkor, att

skolan i sina fyra årsklasser hade sammanlagt minst 40 lärjungar. I överensstämmelse

härmed och med hänsyn därtill att kommunala flickskolan,

i varje fall, skulle omfatta sju ettåriga klasser, anser departementschefen,

att dylik skola bör hava minst 70 lärjungar för att komma i åtnjutande av

statsbidrag. Vid skola, där konstant behov av parallellavdelningar i andra

klassen av den sjuåriga lärokursen uppkommit, skulle upprättas en fristående

till folkskolans sjätte klass anknytande sexårig lärokurs. Att för

denna lärokurs föreskriva visst minimiantal lärjungar anser departementschefen

ej vara erforderligt. Då emellertid undervisningsplanerna

för de båda högsta klasserna i den sjuåriga och i den sexåriga lärokursen i

det hela borde vara lika, borde det föreskrivas, att vid skola, där antalet

lärjungar i de två lärokurserna inom viss sådan klass tillsammans ej överstege

30, statsbidrag för uppdelning av dylik klass i klassavdelningar ej

skulle utgå.

Beträffande åter frågan om rätt för skoldistrikt att även i annat fall än

som här ovan nämnts vid sidan av den sjuåriga lärokursen anordna en

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 356.

fristående sexårig lärokurs och att därför i vanlig ordning erhålla statsbidrag,

borde det bliva beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall.

I fråga om rätt för skola att erhålla statsbidrag till upprättande av

parallellavdelning tillstyrker departementschefen ett av de sakkunniga

framställt förslag, enligt vilket ny sådan avdelning skulle få upprättas, om

vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje förutvarande avdelning

inom årsklassen.

I fråga om statsbidragets storlek erinrar departementschefen, att för

fyraårig kommunal mellanskola utginge ett årligt grundanslag om 11,200

kronor samt dessutom 2,800 kronor för varje vid skolan anordnad parallellavdelning.

Ett på samma sätt beräknat grundanslag till kommunal

flickskola skulle utgöra 16,800 kronor för sexårig skola och 14,000 kronor

för femårig skola. För sjuårig skola borde anslaget bli 7 X 2,800 kronor

eller 19,600 kronor. Emellertid hade de sakkunniga med hänsyn till den

tilltänkta organisationen av undervisningen i de två högsta klasserna i

sexårig skola och högsta klassen i femårig skola föreslagit en höjning av

de så beräknade beloppen med 400 kronor för var och en av dessa klasser.

Departementschefen finner det nödvändigt, att man på denna punkt något

avveke från vad som nu vore stadgat för de kommunala mellanskolorna

och hemställde alltså, att statsbidrag till sjuårig kommunal flickskola med

teoretisk linje måste utgå med 20,400 kronor (7 X 2,800 + 2 X 400). Om skolan

omfattade även en fristående sexårig lärokurs eller om parallellavdelning

av årsklass i enlighet med givna bestämmelser vore inrättad, borde

därutöver statsbidrag för varje klassavdelning utöver sju utgå med ett

belopp av 2,800 kronor för år.

Då emellertid enligt förslaget kommunal flickskola inom de två högsta

klasserna skulle kunna omfatta enbart praktisk linje och då inom denna

linje undervisning ej skulle meddelas i alla teoretiska ämnen utan endast

i de s. k. fasta ämnena med omkring 14 timmar i veckan, borde statsbidrag

för sådan skola enligt departementschefens mening ej utgå med nyss

nämnda belopp. Statsbidraget till skola med enbart praktisk linje borde

bestämmas till 5 X 2,800 + 2 X 1,400 = 16,800 kronor. I överensstämmelse

härmed borde tydligen statsbidraget till sådan parallellavdelning inom de

två högsta klasserna, som påkallades endast med hänsyn till behovet av

uppdelning av undervisningen i de för de båda linjerna gemensamma teoretiska

undervisningsämnena, utgå med 1,400 kronor för år.

Vidare innebär förslaget, att understöd till undervisning i praktiska undervisningsämnen

utom teckning vid kommunal flickskola må utgå med

75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början

vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Vad angår statsbidrag till läraravlöningen vid kommunala mellanskolor,

erinrar departementschefen om de härutinnan gällande bestämmelserna,

enligt vilka följande bidrag utgå

a) för varje manlig ämneslärare: 500 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda arvodet;

för biträdande föreståndarinna: det till henne utgående särskilda

arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande åldertillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

g) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittofara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än

högst sex månader.

De sakkunniga hade i det hela följt dessa bestämmelser. Departementschefen

säger sig sakna anledning att för de kommunala flickskolorna i nu

berörda avseende föreslå någon ändring i de för mellan skolorna gällande

föreskrifterna.

Slutligen berör departementschefen ett under frågans behandling uppkommet

förslag, att de av riksdagen fastställda villkoren för statsbidrags

utgående borde inrymma en bestämmelse av innebörd, att den kommunala

flickskolan bleve tillgänglig även för lärjungar hemmahörande utanför

den eller de kommuner, vilka utgöra skolans huvudmän. Då någon

sådan föreskrift icke funnes beträffande de kommunala mellanskolorna

och, enligt vad erfarenheten givit vid handen, ej heller visat sig av behovet

påkallad, anser departementschefen det ej behövligt att särskild föreskrift

härom utfärdades beträffande nu ifrågavarande skolor.

I ovanberörda motion I: 289 har föreslagits, att i villkoren för statsunderstöd

måtte fastslås, bland annat, dels att kommunal flickskola för

att komma i åtnjutande av statsunderstöd skall i medeltal hava minst 15

lärjungar i varje årsklass, dels ock att skolan skall stå öppen för lär
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 356.

jungar från landsbygden på samma villkor, som gälla i fråga om de allmänna

läroverken.

De föreslagna grunderna för statsbidrags utgående överensstämma i

stort sett med vad som av riksdagen bestämts i motsvarande avseenden

för de kommunala mellanskolornas vidkommande, och riksdagen bar vid

prövning av förslagets olika delar ej funnit anledning till erinran mot

vad Eders Kungl. Maj :t härutinnan ifrågasatt.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär villkor om ett elevantal av minst 70

för åtkomst av statsunderstöd, under det däremot i ovanberörda motion yrkas

ändring i nämnda villkor därhän, att elevantalet skall utgöra minst 15 i

varje klass, d. v. s. för den sjuåriga skolan 105. Riksdagen har väl uppmärksammat,

hurusom Eders Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig till vad i motsvarande

hänseende av 1927 års riksdag beslöts för den kommunala mellanskolans

vidkommande, men riksdagen har doek funnit skäl föreligga för

en jämkning av förslaget därhän, att villkoret om statsbidrag göres beroende

av ett antal av i medeltal minst 13 elever i varje klass, d. v. s. sammanlagt

minst 91 elever i skolan i dess helhet. I fråga om det i samma

motion väckta förslaget om inrymmande i villkoren för statsunderstöd av

en bestämmelse därom, att skolan skall stå öppen för lärjungar från landsbygden

på samma villkor, som gälla i fråga om de allmänna läroverken,

finner riksdagen en särskild föreskrift om att skolan skall sta öppen för

elever, oberoende av deras hemorter, vara av omständigheterna motiverad;

och har riksdagen beslutat att en bestämmelse härom skall införas bland

villkoren för statsbidrags utgående.

b. Statsbidrag till skola under upprättande.

Särskild uppmärksamhet anser departementschefen tillvägagångssättet

för upprättandet av kommunal flickskola påkalla. Två olika fall kunde

här komma i betraktande. Antingen kunde en kommunal flickskola nyupprättas

från grunden eller ock uppstå på det sättet, att en förutvarande

privat högre flickskola eller möjligen skola av annat slag — i sällsynta fall

måhända en kommunal mellanskola — ombildades till kommunal flickskola.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande avseende innebär i huvudsak

följande:

Till skolområde, som i vederbörlig ordning upprättar kommunal flickskola

genom successivt uppbyggande med en eller flera klasser av sådan

skola, utgår under den tid, som erfordras för skolans uppbyggande till

fullständig kommunal flickskola, statsbidrag med 2,800 kronor om året

för varje årsklass, därvid skall tillämpas i övrigt de för statsbidrags utgående

stadgade grunderna samt iakttagas följande villkor:

a) att skolan i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 356.

b) att upprättandet av klasserna försiggår år efter år i oavbruten följd.

c) att rektor tillsättes vid upprättande av första klassen och att med

viss angiven begränsning vid skolan skola finnas lika många ordinarie

lärare som antalet årsklasser i skolan, samt

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med de

för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om vad av 1927 års

riksdag beslöts i fråga om åtgärder för sådana lärarinnor, som på grund

av privata högre flickskolors avveckling i samband med samrealskolors

upprättande förlorade sin anställning. Departementschefen finner motsvarande

bestämmelser erforderliga för de lärarinnor vid enskilda högre

flickskolor, som på grund av kommunal flickskolas inrättande på orten

gå förlustiga sin befattning, därvid dock nu föreslås, att bestämmelsen

skall äga giltighet under viss övergångstid. Departementschefen uttalar

sig emellertid för att lärarinnorna vid en ombildad högre flickskola i möjligaste

mån må överflyttas till den kommunala flickskolan.

Eiksdagen har vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

del ansett sig böra bifalla vad härutinnan föreslagits, dock med

den jämkning, som föranledes av riksdagens ovan uttalade uppfattning

rörande antalet ordinarie lärare vid kommunal flickskola.

4. Kostnadsberäkning.

Den utredning och det förslag rörande inrättandet av kommunala flickskolor,

som avgivits av 1927 års skolsakkunniga, innehåller även kostnadsberäkningar

för sådana skolor.

Beträffande de av de sakkunniga framlagda kostnadsberäkningarna

framhåller departementschefen, att de sakkunniga utgått från att skolan

från början skulle ha till sitt förfogande utom skollokaler även erforderlig

möbelutrustning, bibliotek och undervisningsmateriell. Även med hänsyn

härtill syntes dock de av de sakkunniga i respektive stater upptagna

anslagen till bibliotek och undervisningsmateriell väl knappt tilltagna,

medan å andra sidan jämförelsevis måttliga terminsavgifter beräknades

komma att utgå.

Emellertid har departementschefen på en del punkter beträffande ifrågavarande

skolors organisation och avlöningsförhållanden ansett sig böra

avvika från^ de sakkunnigas förslag och framlägger för den skull eu av

honom uppgjord kostnadsberäkning, som visserligen i stort sett utgår från

samma grunder, som de sakkunniga använt för sina beräkningar, men som

på samma gång tager hänsyn till det förslag till löne- och statsbidragsbestämmelser,

som av honom framlägges.

I likhet med de sakkunniga har departementschefen uppställt några

exempel på utgifts- och inkomststater för kommunala flickskolor av olika

typer. Dessa exempel åtfölja såsom bilagor statsrådsprotokollet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 356.

På grundvalen av en av de sakkunniga uppgjord jämförande tablå över

kostnaderna för olika slags skolor bär departementschefen låtit uppgöra

en motsvarande jämförelse mellan kostnaderna för en 8-klassig flickskola,

en kommunal mellanskola och en kommunal flickskola med förenad sjuårig

och sexårig lärokurs samt med teoretisk och praktisk linje. Även

denna tablå åtföljer som bilaga statsrådsprotokollet.

Då årskostnaden, särskilt för läraravlöningen, för nu ifrågavarande skolor

vore beroende av flera omständigheter, som ej på förhand kunde beräknas

och som kunde växla år från år, säger departementschefen det

givetvis vara omöjligt att framlägga någon exakt kostnadsberäkning.

Han har räknat med dels att skolorna, i likhet med vad nu vore fallet

vid våra högre flickskolor, komme att använda huvudsakligen kvinnliga

lärarkrafter, dels att ungefär hälften av det största möjliga antalet ålderstillägg

utginge. Något bidrag till bestridande av kostnaden för vikariatsarvoden

hade ej medtagits.

Enligt de anförda exemplen på stater för kommunala flickskolor

skulle årskostnaderna för de olika skoltyperna uppgå till följande

belopp:

Översikt av kostnaderna för kommunala flickskolor av olika typer.

Skolform

Skola med

fristående

7-åriga och

6-åriga läro- kurser

Skola med |

förenad .

7-årig och

6-årig läro- kurs

Skola med teoretisk och praktisk linje.

47,000

—

30,150

—

Terminsavgifter............................

7,800

—

5,700

—

Kommunalt anslag..........................

22,625

—

19,132

50

Summa kronor

77,425

54,982

50

Skola med enbart teoretisk linje.

42,000

7,600

—

28,162

50

Terminsavgifter............................

—

5,500

—

20,625

—

18.675

—

Summa kronor

70,225

—

52,337

50

Skola med enbart praktisk linje.

—

—

26,250

—

Terminsavgifter............................

—

—

5,500

—

Kommunalt anslag..........................

—

—

16,452

50

Summa kronor

—

—

48,202

50

Anm. 1. Tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg för lärarna äro ej medräknade.

» 2. Då skola med fristående 7-åriga och 6-åriga lärokurser alltid torde komma

att omfatta teoretisk linje, synes en beräkning av kostnaderna för dylik skola

med enbart praktisk linje sakna betydelse.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Departementschefen framhåller vidare, att man nu, lika litet som vid de

kommunala mellanskolornas tillkomst, hade några hållpunkter för att

kunna beräkna, hur många skolor av nu ifrågasatt organisation som kunde

komma att inrättas under de närmaste åren. Det syntes emellertid angeläget,

att den nya skolformen måste kunna komma till utförande redan

från början av läsåret 1928—1029, i fall det på en eller annan ort skulle

finnas förutsättningar därför. Räknade man med fullständigt upprättande

av två sjuåriga skolor, en med både teoretisk och praktisk linje samt en

med enbart teoretisk linje, skulle det erfordras ett anslag för ändamålet

av omkring 58,000 kronor. Då det emellertid ej vore sannolikt, att vare sig

ålderstillägg eller undervisning i praktiska ämnen redan från början

kunde förekomma i den omfattning, som i nämnda exempel angivits, borde

ett förslagsanslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 vara tillfyllest.

Samma belopp borde även vara tillräckligt, om man utginge från att i

stället för en eller båda av de nämnda fullständiga skolorna ett antal

skolor successivt upprättades. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu

äskande av ett dylikt anslag av riksdagen.

Därjämte har föreslagits ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor för beredande

av tillfällig löneförbättring åt lärare vid kommunala flickskolor

att utgå efter samma grunder som för lärare vid kommunala mellanskolor.

Lika med departementschefen håller riksdagen före, att några hållpunkter

icke givas för att kunna beräkna, hur många skolor av det slag, som

nu föreslås, kunna komma att inrättas under de närmaste åren. En kostnadsberäkning

i detta hänseende kan därför icke exakt givas utan måste

i större eller mindre grad grundas på sannolikhetskalkyler.

Emellertid har riksdagen i vederbörlig ordning låtit från skolöverstyrelsen

inhämta yttrande i ämnet. Riksdagen hänvisar till detta yttrande,

vilket såsom bilaga åtföljer statsutskottets utlåtande nr 155.

Vidare har nämnda utskott låtit genom tillkallade experter uppgöra

vissa beräkningar rörande de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Förslagets ekonomiska innebörd för statsverket

torde framgå av omstående översiktstablå.

I avseende å denna tablå anföra bemälda experter följande:

»För att få en uppfattning om vad statens kostnader ungefärligen skulle

belöpa sig till, om kommunala flickskolor upprättas i hela den utsträckning

och på det sätt, som å ena sidan kan anses motsvara rimliga krav

på högre undervisning för flickor under i det hela samma villkor som för

gossar men å andra sidan ej medför onödiga kostnader för stat och kommun,

ha vi på grundvalen av tabell 1 gjort en ny sammanställning i

tabell 2. I sistnämnda tabell äro medtagna alla de städer, där nu statsunderstödda

högre flickskolor finnas med undantag av dels de 11 städer,

(Enköping etc.), i vilka enligt uttalande av 1927 års riksdag högre flick
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 356.

skolor förutsättas bliva obehövliga, dels av Norrköping och Lund, vilka

hava kommunala mellanskolor och äro föreslagna att få högre flickläroverk.

Därvid ha vi utgått från att 4 högre flickskolor i Stockholm ombildas

till 2 kommunala flickskolor och att 2 högre flickskolor i var och en

av städerna Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Uppsala, Jönköping och Örebro

ombildas till 1 kommunal flickskola i var och en av dessa städer samt

att i de övriga städerna där befintliga flickskolor ombildas till kommunala.

ökningen i statsbidrag för en dylik ombildning skulle uppgå till

översikt av kostnadsberäkningarna angående flickskolorna.

(Statens samtliga kostnader utom för pensionering. Hindås medräknas ej.)

Samtliga kostnader

Klass 1 i nuvarande

skolor (approximativt)

11 mindre skolor

(Enköping etc.)

Nuvarande kostnader

3,703,321

300,000

340,262

Samtliga kostnader för staten ’)

7-åriga skolor

5-åriga skolor

1) Om alla nuvarande skolor ombildas var för sig till

kommunala.

a) utan praktisk linje (7-åriga), respektive utan sjätte

årskurs (5-åriga)....................

5,213,598

3,786,0422)

b) med praktisk linje (70 %) respektive sjätte års- kurs (70 %).......................

5,323,6004)

4,166,0422)

2) För organisation med 36 kommunala flickskolor och

25 enskilda flickskolor.

a) utan praktisk linje (7-åriga), respektive utan sjätte

årskurs (5-åriga)....................

3,955,709

3,266,695 S1

b) med praktisk linje (7-åriga), respektive med sjätte

årskurs (5-åriga)....................

4,025,0004)

3,456,6958)

*) I beräkningarna ingå även tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt nu gällande

grunder samt 1 ''/a ålderstillägg för varje ordinarie lärare.

2) Härtill kommer en kostnad av 181,710 kr. för ökat behov av lärare i folkskolan.

s) » » » » » 133,254 »»» >>>> »

4) Approximativt belopp.

592,650 kronor. Om man vidare förutsätter, att å ena sidan de flickskolor i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, som ej äro upptagna i tabellen,

samt de nuvarande flickskolorna i Norrköping och Lund tillerkännas

statsunderstöd i samma utsträckning som nu, samt att å andra sidan ovannämnda

11 skolor (Enköping etc.), vilka nu uppbära statsunderstöd å tillsammans

340,262 kronor, ej mera komma i åtnjutande av statsunderstöd,

skulle statens kostnader för flickskoleväsendet genom upprättande av 7- åriga kommunala flickskolor med enbart teoretisk linje i ovan antydd omfattning

ökas från nu utgående belopp 3,703,321 kronor*) med 252,388

(592,650 — 340,262) kronor till 3,955,709 kronor. Enligt denna plan skulle

*) Det i verkligheten utgående beloppet har minskats med 200,000 kronor, som kan

anses utgöra bidrag till 12 med flickskolor förenade enskilda gymnasier.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 356.

alltså organisationen omfatta 36 kommunala flickskolor, varjämte 25 av

våra nuvarande enskilda flickskolor skulle erhålla statsunderstöd som

sådana.

Härvid är emellertid att märka följande:

1) S. k. praktisk linje är ej medräknad i kostnaderna. Dylik linje kan,

beroende på olika omständigheter, medföra en ökad kostnad av antingen

3,140 kronor eller omkring 1,700 kronor eller omkring 300 kronor eller ock

en kostnadsminskning av växlande belopp uppgående till högst något

över 2,000 kronor för de skolor, som inrätta dylik linje. Då det är omöjligt

att nu beräkna, i vilken omfattning dylik linje kan komma att upprättas

eller vilken kostnadsökning den i varje fall kan medföra, hava vi

ej kunnat taga hänsyn härtill.

2) I likhet med det i kungl. propositionen anförda exemplet ha vi räknat

med hälften av antalet möjliga ålderstillägg. I en framtid torde man

få räkna med i medeltal minst 2 ålderstillägg (i stället för 1 A) för varje

ordinarie lärare.

3) Förhållandet mellan antalet manliga och kvinnliga lärare är i stort

sett detsamma som i det ovan anförda exemplet i kungl. propositionen,

d. v. s. 2 manliga mot 6 kvinnliga lärare; vid de större skolorna dock 5

manliga mot 9 å 10 kvinnliga. Statens kostnad för en ordinarie manlig

lärare kan i medeltal beräknas till 1,012 kronor högre än för kvinnlig. Vid

samtliga skolor är räknat med kvinnlig rektor. Om i något fall manlig

rektor anställes, ökas kostnaden med 405 kronor om året för dylik skola.

Om Y3 av här ifrågavarande 36 skolor finge manlig rektor, ökades kostnaden

i sin helhet med 4,860 kronor.

Upprättas åter 5-åriga skolor i enlighet med de nyss anförda principerna,

skulle statsbidraget till de ombildade skolorna minskas med 96,364

kronor, om ej en sjätte årsklass inrättades vid någon av dessa skolor, men

ökas med 93,636 kronor (190,000—96,364), om sjätte årsklass inrättas till

ett antal, som motsvarar 70 % av antalet klassavdelningar i 5:te klassen.

Lägges härtill den ökade kostnaden för 22 lärare i vardera av 2 klasser

vid motsvarande folkskolor, d. v. s. 133,254 kronor, blir hela kostnadsökningen

226,890 kronor.

Frånräknas slutligen härifrån det statsbidrag, 340,262 kronor, som nu

utgått till de 11 skolor (Enköping etc.), vilka ifrågasättas till indragning,

skulle statens nuvarande kostnader för flickskoleväsendet genom upprättande

av 5-åriga kommunala flickskolor, delvis med en sjätte årskurs, i

ovan antydd omfattning minskas med 113,372 kronor (340,262—226,890).

Då såsom förut är nämnt, inrättandet av 7-åriga skolor med enhart

teoretisk linje i här tänkt omfattning skulle medföra en kostnadsökning

av 252,388 kronor, skulle alltså alternativet med 7-åriga skolor för staten

bliva 365,760 kronor dyrare än med 5-åriga med delvis 6:te årsklass.»

Genom vad sålunda anförts och framkommit torde de beräkningar föreligga,

vilka i förevarande hänseende synts möjliga att verkställa. Riksdagen

har härav dessutom yttermera stärkts i den uppfattningen, att några

exakta beräkningar rörande statens blivande kostnader för denna skolform

icke kunna göras, alldenstund en dylik beräkning måste grundas på

omständigheter, om vilka säker kännedom icke kan anses för närvarande

föreligga.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 356.

Riksdagen liar följaktligen icke funnit i stort sett något vara att erinra

mot vad departementschefen under förevarande avdelning anfört; liksom

riksdagen beviljat de anslag, som för kommunala flickskolor nu av Eders

Kungl Maj:t föreslås för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen,

I anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och

i ämnet väckta motioner

A. ej mindre i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala flickskolor,

än även i fråga om användandet av nämnda anslag

a) godkänt följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag

från anslaget:

1. Kommunal flickskola skall vara upprättad och underhållen av skolområde,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller förening av

flera sådana, samt hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar tillfälle

att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med

hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid tillika i

större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

2. Varje kommunal flickskola skall vara anordnad med såväl sjuårig

som sexårig lärokurs, varvid i fråga om gemensam eller skild undervisning

av de båda lärokurserna skola i huvudsak tillämpas de grunder, som

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 24

februari 1928 angivit. Den sjuåriga lärokursen skall med avseende på det

kunskapsmått, som erfordras för inträde i dess första klass, vara grundad

på genomgången fjärde klass i någon av folkskolans huvudformer, och

den sexåriga lärokursen skall med avseende på det kunskapsmått, som

erfordras för inträde i dess lägsta klass, vara grundad på genomgången

sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan

skolas huvudformer.

3. Vid kommunal flickskola skola, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i samma statsrådsprotokoll angivit, träffas särskilda anordningar

i syfte att för de lärjungar vid skolan, som hava för avsikt att

övergå till första ringen av fyraårigt eller treårigt gymnasium, underlätta

dylik övergång.

4. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskola skall undervisningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som departementschefen

i statsrådsprotokollet uppdragit, anordnas antingen på både

en teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa

linjer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 356.

5. Kommunal flickskola skall, vare sig den omfattar både en teoretisk

och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer och oavsett om skolans

båda lärokurser åtnjuta gemensam eller skild undervisning, hava sammanlagt

minst 91 lärjungar.

6. Kommunal flickskola skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

7. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från

föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

8. Vid varje skola skall minst halva antalet av de ordinarie lärarna utgöras

av kvinnor.

9. Läsåret skall omfatta trettioåtta veckor, tid för inträdes- och flyttningsprövningar,

för påsk- och pingstferier samt för tillfälliga lovdagar

däri inräknad.

10. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och

tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig

undervisningsmateriell.

11. Statsbidrag till kommunal flickskola må utgå endast under förutsättning

att Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn tagen till inom skolområdet

möjligen redan befintlig kommunal mellanskola, högre folkskola, högre

flickskola, högre samskola eller kommunal flickskola, för vilka statsbidrag

redan utgår, eller ock allmänt läroverk med tillträde för kvinnliga lärjungar

å realskolans stadium, prövar inrättandet av kommunal flickskola

med av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt och

lämpligt.

12. Undervisningen i skolan, som skall stå öppen för elever oberoende av

deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av

särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans reglemente.

Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras medellösa lärjungar.

13. I övrigt skall kommunal flickskola vara organiserad och undervisningen

därstädes ordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som departementschefen i statsrådsprotokollet angivit och riksdagen

i det föregående angivit;

b) bestämt,

1. lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall åtnjuta följande avlöningsförmåner

:

rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 200 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,300 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter

respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,800 kronor, var
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 356. 45

till kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, att utgå

efter respektive 5,10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 200 kronor;

manlig timlärare i läroämne: 105 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läroämne: 95 kronor för varje veckotimme;

manlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

85 kronor för varje veckotimme;

timlärare i annat övningsämne: 80 kronor för varje veckotimme.

2. i avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall i tillämpliga delar

gälla vad angående lärares vid kommunala mellanskolor uppflyttning i

högre lönegrad är stadgat;

c) förklarat hinder för Eders Kungl. Maj:t icke möta att fastställa de

närmare villkor och utfärda de närmare bestämmelser, vilka, i anslutning

till vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört och riksdagen

ovan uttalat samt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i motsva

rande hänseende gäller för de kommunala mellanskolorna, må för sagda

avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter,

vilka för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser

eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) föreskrivit, att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

flickskolor skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed

sammanhängande eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

L

Statsbidrag till fullständig kommunal flickskola, vilken av Eders Kungl.

Maj:t blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enbart teoretisk linje

med 20,400 kronor för år och till skola med enbart praktisk linje med

16,800 kronor för år;

samt därutöver:

b) till skola med fristående sexårig lärokurs med både teoretisk och

praktisk linje eller enbart teoretisk linje med 2,800 kronor för år för varje

årsklass i lärokursen, som i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuter

från den sjuåriga lärokursen skild undervisning;

e) till skola med fristående sexårig lärokurs med enbart praktisk linje

med 2,800 kronor för år för var och en av de fyra lägsta årsklasserna i

sådan lärokurs samt med 1,400 kronor för år för var och en av de två hög
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 356.

sta årsklasserna i lärokursen, i båda fallen under förutsättning att ifrågakommande

klass i de teoretiska ämnena åtnjuter från den sjuåriga lärokursen

skild undervisning;

d) till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga lärokursens fem

lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal

parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att

vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning

inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma;

e) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, med

iakttagande av den i d) angivna begränsningen, med 2,800 kronor för år

för parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för

år för parallellavdelning inom den praktiska linjen;

f) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård

och trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under

villkor att vid läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne

antalet lärjungar i varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5

samt att minst 15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny

grupp för ämnet uprättas.

Härförutom skola till varje kommunal flickskola utgå följande bidrag:

g) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

h) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor;

i) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande befattningshavare

stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det

till henne utgående särskilda arvodet;

j) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande åldertillägg;

k) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

l) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

m) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittofara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än

högst sex månader.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 356.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Eders Kungl. Maj:t godkännes,

upprättar kommunal flickskola genom successivt uppbyggande med en

eller flera klasser av sådan skola, skall, under den tid, som erfordras för

skolans utbyggande till fullständig kommunal flickskola, och utan hinder

därav att skolan icke omfattar sju årsklasser, statsbidrag, med tillämpning

i övrigt av de här ovan under I b)—m) stadgade grunder och med de

i fråga om de två högsta årsklasserna av praktisk linje där angivna undantag,

beräknas till 2,800 kronor för varje årsklass eller avdelning avårsklass,

under villkor:

a) att skolan i medeltal har minst 13 lärjungar i varje årsklass,

b) att skolan fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd,

c) att vid skolan finnas ordinarie lärare till ett antal, som med en understiger

antalet årsklasser i skolan, dock att vid skola med enbart praktisk

linje endast fem ordinarie lärare behöva anställas och att av dem den femte

läraren behöver tillsättas först vid sjunde klassens upprättande, samt att

rektor förordnas vid den nya organisationens påbörjande, ävensom

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med de

för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under I och II givna

stadganden böra hinder ej möta därav:

1) att ny skola, parallellavdelning eller lärartjänst, för vilken statsbidrag

kan utgå, först under kalenderåret inrättats eller under kalenderåret

upphört, i vilka fall skolan äger bekomma statsbidrag i förhållande till

den del av läsåret, undervisningen pågått, eller

2) att under kalenderåret statsunderstödd skola i vederbörlig ordning

ombildats till kommunal flickskola, i vilket fall statsbidrag skall utgå för

vardera skolan i förhållande till den del av läsåret, som undervisningen

pågått enligt de för de särskilda skolarterna stadgade grunder, eller

3) att undervisningen enligt vederbörligt medgivande avkortats på

grund av rådande smittosam sjukdom bland människor eller husdjur, i

vilken händelse statsbidrag skall utgå med samma belopp, som om undervisningen

bedrivits i eljest bestämd omfattning, eller

4) att lärare till förekommande av smittofara av vederbörande myndighet

förbjudits att tjänstgöra, i vilken händelse statsbidrag, förutom till

vikaries avlönande, varom här ovan under I förmäles, skall utgå till avlönande

av den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat belopp,

doek icke för längre tid än högst sex månader;

e) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t, att i fråga om tillämpningen av de

under I—III angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört och riksdagen ovan angivit, kunna befinnas erforderliga.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 356.

B. Beslutat,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall vara delaktig i

statens pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående

delaktighet i denna anstalt är stadgat i fråga om lärare vid kommunala

mellanskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser som på grund härav befinnas erforderliga; samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskola statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och

på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full

tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning

att hon vid början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt

vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild

läroanstalt före den 1 mars 1928, intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel

åtnjuta en årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning

hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt

från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstilllägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till samma

belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av

sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande

vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari

1929.

C. a) medgivit att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1928—30

juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende för motsvarande

lärare vid kommunala mellanskolor nu gällande grunder bestämmer:
b)

för ändamålet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

II i anledning av därom i ämnet väckta motioner anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning i fråga om beredande av ordinarie

anställning åt lärare i övningsämnen vid kommunala flickskolor

samt i fråga om kompetensvillkor för sådan befattning ävensom med det

snaraste för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning må

giva anledning.

Stockholm den 5 juni 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1928, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

282126

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.