Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, rörande ändring i kungörelsen den 5 maj 1916 angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning.

1928-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:374, Skrivelse till Konungen, rörande ändring i kungörelsen den 5 maj 1916 angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

11

Nr 374.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1928.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen, rörande ändring i kungörelsen

den 5 maj 1916 angående kommissionärer för anskaffande

av arbetsanställning.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 12-)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet av en sådan

ändring eller komplettering av kungörelsen den 5 maj 1916 om »kommissionärer

för anskaffande av arbetsanställning» att impressarioverksamheten

även inrymdes under nämnda författning.

Till stöd för motionen har bland annat åberopats, att Svenska musikerförbundets

styrelse genom hänvändelse till Stockholms ordonnanspolis

vädjat till denna att ingripa mot den förmedlingsverksamhet, som ägde

rum inom musikerfacket genom impressarier, men hade man från ordonnanspolisen

meddelat, att det till följd av en förefintlig lucka i lagbestämmelserna

icke varit möjligt att kunna ingripa och stävja ifrågavarande

förmedling.

I den ordning, 46 § riksdagsordningen stadgar, har andra kammarens

vederbörande utskott inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen

och överståthållarämhetet.

Vidare har från Svenska musikerförbundets styrelse till första kammarens

vederbörande utskott ingivits en skrivelse, som såsom bilaga fogats

till detta utskottsutlåtande.

Socialstyrelsen har i frågan anfört, att styrelsen likaledes haft anledning

uppmärksamma däri berörda frågor om platsförmedling för musiker

och vissa med dem jämförliga yrkesutövare. Enligt styrelsens uppfattning

vore s. k. impressarioverksamhet i egentlig mening av principiellt annan

art än platsförmedling och kunde såsom sådan icke innefattas under den

verksamhet, som kommissionärsförordningen avsåge. Beträffande åter

verklig platsförmedling för dylika yrkesutövare ville det visserligen måhända,

att döma av ett högsta domstolens utslag år 1908 (Nytt juridiskt

arkiv år 1908, nr 175), synas, som om den icke ansetts hänförlig till verk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 374.

samhet, som avsåges i då gällande kungörelse angående kommissionärer

för anskaffande åt tjänstehjon och andra av anställning inom eller utom

riket av den 28 november 1884. Men styrelsen funne för sin del uppenbart,

att den numera ändrade kommissionärskungörelsen av den 5 maj

1916 ägde tillämpning på sådan verksamhet.

överståthållarämbetet har för sin del anslutit sig till ett av polismästaren

i Stockholm över motionen avgivet yttrande, däri denne hland annat

anfört, att han delade den i motionen uttalade meningen, att uttrycket

»kommissionär för anskaffande av anställning åt tjänare eller andra»

vore otydligt och att det vore önskligt att denna brist i författningen om

möjligt bleve avhjälpt. Erfarenheten hade visat, att delade meningar

kunna finnas om tolkningen av detta uttryck. Ovisshet rådde t. ex. bland

annat därom, huruvida kungörelsen vore tillämplig beträffande förmedling

åt tillfälliga hembiträden, som arbetade för daglön. Rättsskipningen hade

i detta hänseende varit vacklande. Och även vad anginge de områden,

som berördes i motionen, vore det ganska oklart, var gränsen ginge.

Det syntes polismästaren emellertid knappast kunna anses vara en uppgift

för ifrågavarande författning att reglera förmedling för engagerande

av sceniska artister och därmed likställda. Huruvida särskilt för musikidkare

funnes behov av skydd mot uppskörtning från förmedlares sida

framginge icke av motionen.

Såsom av de ovan återgivna yttrandena framgår hava olika meningar

uttalats beträffande tillämpligheten i fråga om platsförmedling för musiker

och vissa med dem jämförliga yrkesutövare av kungörelsen den 5 maj

1916 angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning. Socialstyrelsen

har sålunda för sin del funnit det uppenbart, att nämnda kungörelse

äger tillämpning å verklig platsförmedling för dylika yrkesutövare,

under det att polismästaren i Stockholm, med vilken överståthållarämbetet

förenat sig, anser det ganska oklart, var gränsen går såväl beträffande

de områden, som beröras i den föreliggande motionen, som i

vissa andra avseenden.

Vad själva den föreliggande sakfrågan angår, anser riksdagen i likhet

med socialstyrelsen, att s. k. impressarioverksamhet i egentlig mening

icke lämpligen hör innefattas i kommissionärskungörelsen, då ju dylik

verksamhet är av helt annan art än sådan verksamhet, som nämnda kungörelse

avser att reglera.

Beträffande åter frågan om verklig platsförmedling för musiker och

med dem jämställda yrkesutövare föreligger, såvitt riksdagen kan finna,

ingen anledning att låta dylik verksamhet äga rum utan sådan kontroll

från det allmännas sida, som är föreskriven ifråga om all annan yrkesmässig

platsförmedling. Denna åsikt torde även delas av socialstyrelsen,

som ju för sin del, såsom av det föregående framgår, ansett verksamhet

av här berörd art redan nu vara underkastad bestämmelserna i kommissionärskungörelsen.

Huru i sistnämnda hänseende än må förhålla sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

13

torde, med hänsyn till den oklarhet, som vidlåder kungörelsen i här berörda

avseende, frågan om en ändring av densamma höra tagas under

övervägande.

Riksdagen får därför anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga under

övervägande, huruvida en ändring av kungörelsen den 5 maj 1916

angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning är av behovet

påkallad i syfte att däri inrymma jämväl yrkesmässigt bedriven,

verklig platsförmedling för musiker och med dem jämställda yrkesutövare.

Stockholm den 8 juni 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. H samt. Nr 371—374.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.