Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m.

1928-06-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:375, Skrivelse till Konungen, angående utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 375.

1

Nr 375.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1928.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående utredning rörande

jordbrukets ekonomiska läge m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

I inom andra kammaren väckt motion, nr 3S4, har gjorts framställning därom,

att en noggrann utredning måtte komma till stånd rörande jordbrukets ekonomiska

läge, samt, om anledning därtill förelåge, jämväl måtte utredas frågan om

vilka åtgärder, som borde vidtagas för att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft,

så att jordbruket i likhet med övriga näringsgrenar kunde skänka sina utövare

lön för möda och anständig bärgning, samt att ekonomiska förutsättningar skapades

för att den lejda arbetskraften måtte kunna erhålla löneförmåner, som

över huvud taget och i regel tillämpades för den lejda arbetskraften inom andra

näringsområden.

I en annan likaledes inom andra kammaren väckt motion nr 397 har påpekats

behovet därav att genom Eders Kungl. Maj ds försorg verkställdes en allsidig

utredning om jordbrukets ekonomiska förhållanden, dels ock en utredning om

lantarbetarnas ekonomiska och sociala ställning samt om möjligheterna till åtgärder

för dess förbättrande.

Andra kammarens utskott har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över

motionerna av socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Den fråga, motionärerna här fört fram till riksdagens prövning, är synnerligen

omfattande samt genom sin ekonomiska och sociala innebörd utomordentligt

betydelsefull. Jordbrukets centrala plats i vår folkhushållning och dess intima

förbindelse med de allra flesta andra näringsgrenar göra verkningarna av

ett jordbrukets nödläge starkt kännbara på många av det ekonomiska livets områden.

Att ett dylikt nödläge är för handen synes numera vara allmänt erkänt,

även om meningarna äro delade i fråga om graden av detsamma. Den

otillfredsställande ekonomiska bärigheten hos vår jordbruksnäring tvingar

många av dess utövare att underkasta sig en levnadsstandard, som är avse
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 375—376.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 375.

värt lägre än för de flesta andra medborgaregrupper. I fråga om lantarbetarkåren

föreligger ett genom socialstyrelsen sammanbragt statistiskt material, som

med full tydlighet ådagalägger, att denna kår befinner sig i ett betydligt ogynnsammare

löneläge än den övriga arbetareklassen. Men även de självägande jordbrukarna

äro hårt pressade av jordbrukets svaga konjunkturläge och äro i många

fall icke bättre ställda än lantarbetarna.

Med hänsyn dels till den föreliggande frågans stora samhälleliga vikt och dels

till den omständigheten, att statsmakterna enligt riksdagens mening kunna och

böra på ett effektivare sätt än hittills medverka till en förbättring av jordbrukets

villkor, har även riksdagen för sin del funnit en närmare utredning av

hithörande frågor vara önskvärd. Det har därvid synts riksdagen ofrånkomligt,

att en strävan att förbättra lantarbetarnas levnadsvillkor — i den mån

en sådan är avhängig av statsmakternas understöd — måste förknippas med

allmänna åtgärder till hela jordbruksnäringens höjande till större räntabilitet,

ty riksdagen förutsätter, att statsmakterna icke för närvarande äro sinnade att

genom direkt subvention till jordbrukets lönearbetare förhjälpa dem till ett

gynnsammare ekonomiskt läge. Med denna syn på frågan har riksdagen funnit,

att en utredning i motionernas syfte främst bör avse att anvisa åtgärder, som

kunna bidraga till att underlätta övervinnandet av de svårigheter, varmed jordbruksnäringen

för närvarande har att kämpa.

Vid den utredning i ämnet, som riksdagen sålunda anser bör komma till

stånd, torde det emellertid icke vara erforderligt att, som motionärerna ifrågasätta,

lägga betydande vikt vid ett fastställande av att ifrågavarande näring

verkligen befinner sig i ett tillstånd av depression. Frånsett att detta förhållande,

såsom riksdagen redan påpekat, torde vara allmänt erkänt, föreligga

redan utredningar, som siffermässigt belysa denna sak. Riksdagen syftar härvid

på de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts på uppdrag

av lantbruksstyrelsen och under en följd av år publicerats. Även om dessa

räkenskapsresultat icke lämna en uttömmande bild av jordbrukets faktiska läge,

torde de dock efter en kritisk granskning och med nödiga kompletteringar vara

tillräckliga för ett bedömande av graden av jordbrukets svårigheter. I den del

utredningen skulle avse att fastställa jordbrukets ekonomiska läge torde den

alltså kunna bliva av mycket begränsad räckvidd och icke behöva medföra större

kostnader.

Som nästa led i utredningsarbetet torde orsakerna till jordbrukets betryckta

läge böra klarläggas, dels i den mån de kunna avläsas i de förutnämnda räkenskapsresultaten

från svenska jordbruk och dels i den mån de kunna genom

andra undersökningar fastställas. Riksdagen förmodar, att den pågående utredningen

om tullsystemets verkningar härvidlag kan bliva av visst värde. Uppmärksamheten

torde även böra fästas vid importens inverkan i konkurrensavseende.

Likaså torde böra undersökas, i vad mån bristen på planmässighet i ansträngningarna

att tillvarataga den svenska marknadens möjligheter för avsättning

av jordbrukets alster kan bidraga till svårigheterna för jordbruks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 375.

3

näringen. Och slutligen är eu undersökning av huru cxportmöjligheterna utnyttjats

och vad som härvidlag brister en angelägenhet av stor vikt.

Utan tvivel komma de största svårigheterna att möta den del av utredningsarbetet,

som avser positiva förslag till svårigheternas avhjälpande. Dessa förslag

bliva givetvis i mycket beroende av resultatet av undersökningarna om orsakerna

till jordbrukets betryck. I flera för jordbruksnäringen betydelsefulla

frågor äro emellertid utredningar igångsatta — så i den förutnämnda frågan

om tullskyddets verkningar och i fråga om jordbrukets primärkredit, varjämte

innevarande riksdag beslutit en utredning, avseende ett upphjälpande av smörexporten.

Angående den högre lantbruksundervisningen föreligger ett sakkunnigebetänkande

och ifråga om den lägre och småbruksundervisningen är utredning

av riksdagen begärd år 1926.

Ett annat område, som torde tarva en närmare belysning, är, om de av staten

för jordbrukets tillgodoseende anvisade anslagen dels äro tillräckliga och dels

utgå till ändamål, som kunna sägas utgöra de angelägnaste och för jordbrukets

ekonomi betydelsefullaste uppgifterna. Riksdagen håller före, att av en dylik

undersökning skulle kunna utvinnas åtskillig erfarenhet, som kunde bli till gagn

för positiva åtgärder till jordbrukets främjande.

Att riksdagen här företrädesvis betonat betydelsen av att pågående utredningar

på här ifrågavarande område kompletteras med utredningar rörande

vissa organisatoriska spörsmål och anslagsfrågor, utesluter givetvis icke, att jämväl

andra frågor tarva utredning i motionernas syfte. Exempelvis torde fraktfrågan

utöva ett ganska avsevärt inflytande på jordbrukets ekonomi, varför eu

undersökning i vad mån statsfinansiella synpunkter medgiva eu fraktlindring

för jordbruksalster synes vara att förorda i här förevarande sammanhang.

Med det ovan anförda har riksdagen endast velat lämna några kortfattade

anvisningar på en del av de viktigaste spörsmål, som enligt riksdagens mening

böra göras till föremål för en närmare undersökning. I den män jämväl andra

frågor kunna visa sig vara i behov av utredning i samband med den föreliggande

huvudfrågan om åtgärder för åstadkommandet av förbättrade ekonomiska

förhållanden för vår jordbruksnäring torde det böra ankomma på Eders Kungl.

Maj :t att därutinnan meddela erforderliga direktiv. De olika detaljundersökningarna

böra sedermera läggas till grund för uppgörandet av ett enhetligt

och rationellt avvägt program för jordbruksnäringens främjande i ekonomiskt

avseende.

Riksdagen vill emellertid till slut särskilt betona, att det här ifrågasatta utredningsarbetet

icke bör få tagas till intäkt för ett uppskjutande av sådana

partiella reformer till jordbrukets fromma, som kunna visa sig lämpliga och

genomförbara. Jordbrukets läge torde nämligen vara sådant, att varje möjlighet

till ett upphjälpande av dess ekonomiska villkor bör utan dröjsmål tillvaratagas

och göras fruktbärande.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj :t täcktes låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 375.

I 4

samt angående åtgärder, som kunna och böra vidtagas i syfte att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets

arbetare må komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.

Stockholm den 8 juni 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.