Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1928—1929 under riksstatens tredje huvudtitel jämte i ämnet väckta motioner.

1928-05-05 · 28 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:3a, Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1928—1929 under riksstatens tredje huvudtitel jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Nr 3 A.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret

1928—1929 under riksstatens tredje huvudtitel

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtanden nr 3, 29 ock 81 samt memorial nr 43.)

Till KONUNGEN.

Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1928 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929

har Eders Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till

utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen bl. a. att i avbidan på den proposition

i nedannämnda ämnen, som kunde varda riksdagen förelagd, under samma

huvudtitel för budgetåret 1928—1929 beräkna dels under grupp A. Departementet

till ordinarie anslag, ett belopp av 528,000 kronor och till extra anslag

ett belopp av 30,000 kronor, dels ock under grupp B. Sveriges representation i

utlandet till ordinarie anslag ett belopp av 2,401,800 kronor och till extra anslag

ett belopp av 645,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en den 3 februari 1928 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition (nr 50), under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag, gjort framställning om anslag för budgetåret 1928—-1929 för ovan

angivna ändamål.

A. Departementet.

1 :o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.

Maj :ts förslag i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit ordinarie anslaget

till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, med oförändrat

belopp, 40,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i utrikesdepartementet på följande

sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. lå samt. Nr S A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Befattningshavare.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare................ A 3

4 avdelningschefer ............................................ A 2

7 byråchefer .................................................. B 30

7 förste sekreterare ............................................ B 26

6 andre sekreterare ............................................ B 21

3 förste kanslister eller kanslister................................ B 16

eller B 12

B. Övrig personal.

Lönegrad.

1 kamrerare .................................................. B 26

1 förste arkivarie .............................................. B 24

1 andre arkivarie .............................................. B 21

6 kansliskrivare................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ........................................ B 7

8 kanslibiträden .............................................. B 7

9 expeditionsvakter ............................................ B 5

dels besluta att å övergångsstat för utrikesdepartementet skola från och med

den 1 juli 1928 uppföras följande befattningar, nämligen:

A. Diplomatisk och konsulär personal.

Lönegrad.

1 legationsråd ............................................... B 30

1 förste legationssekreterare .................................... B 26

1 byråsekreterare .............................................. B 21

B. Övrig personal.

1 kansliråd, tjänstgörande såsom chef för arkivet.................... B 30

1 förste arkivarie .............................................. B 24

1 andre arkivarie .............................................. B 21

1 portvakt .................................................... B 5

dels godkänna följande ordinarie stater för utrikesdepartementet, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1928.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 386,600

Arvode till speciellt sakkunnig i folkrätt.................. » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

........................................ » 66,800

Summa kronor 461,400

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

3

Anm. Kabinettssekreteraren må äga att såsom bidrag till representationskostnader

åtnjuta ett årligt belopp av 3,000 kronor, att utbetalas i den ordning,

som beträffande lön är stadgat.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 49,900

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet

nu .................................................. kronor 488,000

med ................................................ » 23,300

till .................................................. » 511,300.

Jämlikt bemyndigande av Eders Kungl. Maj:t den 7 oktober 1927 hava tillkallats

sakkunniga för verkställande av vissa utredningar i fråga om utrikesförvaltningens

organisation. Dessa sakkunniga hava framlagt resultatet av

sitt arbete dels i ett gemensamt utlåtande av envoyéen Höjer och dåvarande

kabinettssekreteraren Sjöborg, dels i ett utlåtande av statssekreteraren Bergendal,

i vars yrkande och allmänna motivering riksdagsmannen N.

A. Nilsson instämt. Såsom framgår av nämnda utlåtanden, äro samtliga

sakkunniga på anförda skäl ense därom, att den nuvarande, efter

geografiska områden bestämda byråindelning å den politiska och handelspolitiska

avdelningen bör ersättas med en indelning efter ärendenas sakliga innebörd.

Däremot hava de sakkunniga, på sätt här nedan närmare omförmäles, stannat

i skilda meningar beträffande den lämpligaste anordningen för handläggningen

av handelspolitiska frågor, särskilt handelstraktatärenden.

Riksdagen vill till en början erinra om, att den åren 1919 och 1921 beslutade

omorganisationen av utrikesförvaltningen utgick från förutsättningen, att huvuduppgiften

för vår utrikespolitik vore att befordra landets handels- och näringsintressen.

Med hänsyn härtill genomfördes i fråga om utrikesrepresentationen

en gemensam diplomatisk och konsulär karriär med i möjligaste mån

likartad och allsidig utbildning av tjänstemännen, varigenom ej blott de konsulära

utan i lika grad även de diplomatiska tjänstemännen skulle bliva skickade

att tillvarataga de kommersiella intressena. Beträffande utrikesdepartementet

upphävdes den förutvarande skilda handläggningen av diplomatiska

och konsulära ärenden, i det att bådadera hänfördes till en och samma avdelning

i departementet, den politiska och handelspolitiska avdelningen. För det kommersiella

informationsväsendet inrättades emellertid därjämte på extra stat en

särskild avdelning, den speciella handelsavdelningen.

Bland de tillkallade sakkunniga hava herrar Höjer och Sjöborg förordat bibehållande

av den nuvarande organisationen med en gemensam politisk och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

handelspolitisk avdelning, varvid såsom ett alternativ ifrågasatts den speciella

handelsavdelningens inordnande i den politiska och handelspolitiska avdelningen

såsom en särskild byrå därstädes. Till nämnda alternativ ansluter sig

även kommerskollegium i motiveringen till sitt utlåtande, ehuru kollegium av

hänsyn till vissa näringsorganisationers yttranden icke ansett sig böra avstyrka

en annan lösning av organisationsfrågan, i enlighet med det förslag, som inom

de sakkunniga framlagts av herrar Bergendal och Nilsson. Enligt detta förslag

skulle en återgång ske till den före år 1919 tillämpade organisationen och

de politiska och handelspolitiska ärendena åter handläggas på skilda avdelningar,

den politiska avdelningen, med två byråer, och handelsavdelningen,

likaledes med två byråer, varav den ena motsvarande den hittillsvarande speciella

handelsavdelningen. Denna anordning har tillstyrkts av i ärendet hörda

näringsorganisationer. Departementschefen har anslutit sig till samma mening.

Ehuru riksdagen icke kunnat finna annat, än att den av departementschefen

förordade organisationen av utrikesdepartementet måste anses väl rikligt tillmätt,

har riksdagen dock, efter övervägande av de olika möjligheter, som kunna

tänkas för ernående av en beskärning av ifrågavarande organisation och minskning

av antalet avdelningar inom departementet, icke ansett sig kunna vidtaga

någon ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, enär härigenom betydande olägenheter

ur organisatorisk synpunkt skulle uppstå. Då riksdagen alltså ansett

sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en särskild

handelsavdelning på ordinarie stat, har detta skett jämväl med hänsyn

till vad de i ärendet hörda näringsorganisationerna anfört till förmån för den

föreslagna organisationen.

Riksdagen har icke funnit anledning framställa någon erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag till organisation av de olika avdelningarna ävensom till

förlänande åt pressbyrån av en mera självständig ställning än hittills.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag,

dels bestämt antalet ordinarie befattningar i utrikesdepartementet på följande

sätt:

B ef attningshavar e.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare .............. A 3

4 avdelningschefer ............................................i A 2

7 byråchefer ................................................ B 30

7 förste sekreterare .......................................... B 26

6 andre sekreterare ............................................ B 21

3 förste kanlister eller kanslister ................................ B 16

eller B 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

5

B. Övrig personal.

1 kamrerare ......

1 förste arkivarie

1 andre arkivarie

6 kansliskrivare ......

1 förste expeditionsvakt

8 kanslibiträden ......

9 expeditionsvakter

Lönegrad.

B 26

B 24

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

dels beslutat att å övergångsstat för utrikesdepartementet skola från och

med den 1 juli 1928 uppföras följande befattningar, nämligen:

A. Diplomatisk och konsulär personal.

1 legationsråd ...........

1 förste legationssekreterare

1 byråsekreterare .......

Lönegrad.

B SO

B 26

B 21

B. Övrig personal.

1 kansliråd, tjänstgörande såsom chef för arkivet

1 förste arkivarie ..........................

1 andre arkivarie ..........................

1 portvakt ................................

Lönegrad.

B 30

B 24

B 21

B 5

dels godkänt följande ordinarie stater för utrikesdepartementet, att tillämpas

från och med den 1 juli 1928.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag •........ kronor 386,600

Arvode till speciellt sakkunnig i folkrätt .......:........ » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för
-

slagsanslag

....... » 66,800

Summa kronor 461,400.

Anm. Kabinettssekreteraren må äga att såsom bidrag till representationskostnader

åtnjuta ett årligt belopp av 3,000 kronor, att utbetalas i den ordning,

som beträffande lön är stadgat.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 49,900

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 488,000

kronor, med 23,300 kronor till 511,300 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr S Ä.

B. Sveriges representation i utlandet.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar

och konsulat på nedanstående sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.

Lönegrad

11 sändebud................................................ A 3

8 sändebud................................................ A 2

7 generalkonsuler........................................... A 2

6 legationsråd.............................................. B 30

6 konsuler................................................. B 30

4 förste legationssekreterare.................................. B 26

8 vicekonsuler.............................................. B 26

3 andre legationssekreterare.................................. B21

3 andre vicekonsuler........................................ B 21

17 förste kanslister eller kanslister............................. B16

eller B 12

dels godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från

och med den 1 juli 1928:

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 801,600

Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,

förslagsanslag.................................... » 18,000

Expektansarvoden, förslagsanslag............................ » 75,000

Summa kronor 894,600

dels godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den 1 juli

1928:

Stat för ortstillägg.

Belgien.

Bryssel:

Sändebud........................................... kronor 5,000

Danmark och Island.

Köpenhamn:

Sändebud........................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Vicekonsul........ » 2,000

Kanslist............................................ » —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Estland.

Reval:

Konsul............................................. kronor 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud........................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Yicekonsul (alternativt med placering i Ryssland)........ »> 2,000

Frankrike.

Paris:

Sändebud........................................... » 30,600

Legationsråd........................................ » 6,100

Kanslist............................................ » 1,900

Rouen:

Konsul............................................. » 5,100

Italien, Grekland.

Rom:

Sändebud........................................... » 5,800

Nederländerna.

Haag:

Sändebud........................................... » 17,400

Legationssekreterare................................. » 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul.......................................... » 3,800

Norge.

Oslo:

Sändebud........................................... » 10,800

Förste legationssekreterare............................ » 2,000

Ryssland.

Moskva:

Sändebud........................................... » 30,600

Legationsråd........................................ » 6,600

Kanslist............................................ » 2,000

Leningrad:

Konsul............................................. » 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud........................................... » 13,800

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud........................................... » 9,000

Kanslist............................................ » 1.900

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud........................................... kronor 45,000

Legationsråd........................................ » 6,600

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Paris)................................ » 4,800

Kanslist............................................ » 2,000

Generalkonsul....................................... » 14,400

Yicekonsul.......................................... » 3,800

Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland).. » 3,800

Kanslist............................................ » 2,000

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud........................................... » 9,000

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud........................................... » 23,400

Legationsråd........................................ » 5,100

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Bern)................ » 3,800

Kanslist............................................ » 1,800

Hamburg:

Generalkonsul....................................... » 7,400

Yicekonsul.......................................... » 3,300

Liibeck:

Konsul............................................. » 4,100

Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.

Wien:

Sändebud........................................... » 13,800

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul....................................... » 11,400

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul....................................... » 16,400

Kanslist............................................ » 4,500

Förenta Staterna.

Washington.

Sändebud........................................... » 35,000

Legationsråd........................................ » 7,600

Kanslist............................................ » 4,500

New York:

Generalkonsul....................................... » 18,400

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A. 9

Vicekonsul.......................................... kronor 6,800

Andre vicekonsul.................................... » 5,000

Kanslist......... » 4,500

Chicago:

Konsul............................................. » 12,100

Kanslist............................................ » 4,500

Minneapolis:

Vicekonsul.......................................... ’> 6,800

Omaha:

Vicekonsul.......................................... » 6,800

San Francisco:

Konsul............................................. » 12,100

Kanslist............................................ » 4,500

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud........................................... » 22,400

Kanslist............................................ » 4,500*

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud........................................... » 36,000

Kanslist............................................ » 4,50g1

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud........................................... » 30,000

Kanslist............................................ » 4,50g1

Japan, Kina.

Tokio:

Sändebud........................................... » 30,000

Legationssekreterare................................. » 6,600

Kanslist............................................ » 4,500''

Peking:

Legationsråd........................................ » 12,000

Shanghai:

Generalkonsul....................................... » 19,400

Vicekonsul.......................................... » 6,600

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul....................................... » 14,400

Kanslist............................................ » 4,500

Summa ortstillägg kronor 715,400

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister................ » 4,000

Summa kronor 719,400.

1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,

Madrid, London, Konstantinopel, Berlin och Washington samt generalkonsuln

i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Dessutom utgar till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och

belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,

nämligen

1,500 kronor för sändebudet

i Bryssel,

1,500

»

»

»

» Köpenhamn,

4,000

»

»

»

» Helsingfors,

4,000

»

»

»

» Paris,

1,200

»

»

»

» Rom,

2,400

»

»

»

» Oslo,

2,000

»

»

»

» Madrid,

3,000

»

»

»

» London,

2,000

»

»

»

» Konstantinopel,

4,000

»

»

»

» Berlin,

3,000

»

»

»

» Washington,

1,600

»

»

generalkonsuln i Hamburg,

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad,

samt för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.

dels medgiva Eders Kungl. Maj:t att göra omflyttningar av befattningar i

lönegraderna B 30, B 26 och B 21 mellan de i staten för ortstillägg angivna

platser, da sa ma befinnas pakallat i sammanhang med befordringar eller då

eljest synnerliga skäl tala därför, ävensom i samband härmed inom ramen för

de i sagda stat angivna ortstilläggsbelopp göra de jämkningar i de fastställda

ortstilläggen, som må betingas av dylik omflyttning,

dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu

1,625,800 kronor, med 11,800 kronor till 1,614,000 kronor.

Uti en inom riksdagen väckt motion (nr 11:431) har vidare hemställts, att

riksdagen måtte besluta bibehållande av svenska beskickningen i Bukarest och

anslå härför erforderliga medel.

Departementschefen har betonat, att vid prövningen av de skilda utlandsorganens

relativa betydelse i olika hänseenden, under samtidigt hänsynstagande till

kostnadssynpunkten, en avgörande vikt borde fästas vid frågan, i vad mån viss

post ansåges vara av direkt gagn för svenska intressen. En diplomatisk eller

konsulär observationspost i ett land, vars utrikespolitiska förhållanden — ehuruväl

utvecklingen av desamma i och för sig kunde erbjuda det största intresse

— icke för vårt land kunde förväntas få någon större betydelse, syntes

sålunda knappast vara motiverad, därest icke samtidigt våra näringsintres
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

11

sen eller behov av skydd för svenska undersåtars liv och egendom påkallade

befattningens upprätthållande.

Det borde särskilt framhållas, att enligt grunderna för 1919 och 1921 års

omorganisation hela den yttre representationen hade som en väsentlig huvuduppgift

att befordra vårt lands handels- och näringsintressen. Detta kom

bl. a. till uttryck i den då genomförda principen om en gemensam diplomatisk

och konsulär karriär med i möjligaste mån likartad och allsidig utbildning

av tjänstemännen. Det vore uppenbart, att till följd härav frågan, huruvida

de skilda utlandsrepresentanterna borde hava diplomatisk eller konsulär

ställning, i stort sett måste göras beroende av lämpligheten, varvid olika faktorer

och framför allt de speciella förhållandena i anställningslandet spelade

in. Så var det huvudsakligen på grund av vissa praktiska skäl, som de

representanter å extra stat, som efter världskriget anställdes i vissa europeiska

stater, förlänades diplomatisk i stället för konsulär ställning. Efter

verkställd undersökning rörande det nuvarande läget hade departementschefen

icke funnit sig äga anledning att föreslå ändring härutinnan, men vore det

givetvis av vikt att vid tillsättande av poster, vilkas innehavare borde äga

särskilda kvalifikationer för främjande av landets handelsintressen, tillsåges,

att behöriga krav i detta hänseende fylldes. I de fall, då våra kommersiella

förbindelser väsentligen motiverat vår representation i ett visst land, borde

därför enhanda fordringar i fråga om praktisk utbildning och intresseriktning

ställas på diplomatisk funktionär som på konsul; och vid fråga om

befordran till sådan post borde de båda linjerna inom karriären i verkligheten

anses likställda. I anknytning härtill har departementschefen framhållit, att

för bevakandet av Sveriges intressen i utlandet mycket borde vara att vinna

genom ett noggrant urval av lämpliga innehavare av de olönade konsulära

posterna, varvid företräde syntes böra givas åt svensktalande personer. Då

denna fråga vore av stor betydelse för vinnande av största möjliga effektivitet

inom utrikesförvaltningen, hade densamma ägnats särskild uppmärksamhet.

Beträffande därefter de särskilda beskickningarna och konsulaten har departementschefen

först till behandling upptagit beskickningarna i Bryssel och

Haag. I anledning av väckt fråga om sammanslagning av dessa beskickningar

har departementschefen framhållit, att det visserligen icke synts uteslutet, att

en återgång till den tidigare anordningen med en för Belgien och Nederländerna

gemensam minister i en framtid kunde visa sig motiverad, men att

tillräckliga skäl för en sådan åtgärd icke för närvarande förelåge. Därvid

har departementschefen erinrat om att vår minister i Haag plägar användas

såsom Sveriges ombud vid där ofta förekommande internationella konferenser,

särskilt på den mellanfolkliga rättens område, och vore i tillfälle att hålla vårt

land i ständig kontakt med det därstädes pågående internationella rättsarbetet

i övrigt.

I fråga om beskickningen i Rom har föreslagits, att ministern därstädes

i samband med indragning av beskickningsposten i Bukarest skulle ackrediteras

jämväl i Athén.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Då ett bibehållande av det lönade konsulatet i Korna icke ansetts vara motiverat

av kommersiella skäl, har departementschefen förordat indragning av

detta konsulat.

Rörande beskickningen i Bern, T Vien och Budapest har departementschefen

erinrat om att Eders Kungl. Maj:t i proposition nr ICO av år 1924 upptagit ett

av 1923 års besparingskommitté framlagt förslag om indragning av den dåvarande

ministerposten i Wien och Budapest samt ministerns i Bern ackreditering

jämväl i nämnda tvenne huvudstäder, samt att riksdagen beslöt en sammanslagning

av sagda beskickningar samt överlät åt Eders Kung], Maj:t att bestämma,

huruvida beskickningschefen borde vara placerad i Bern eller Wien. Samtidigt

ersattes den för de bägge beskickningarna gemensamme förste legationssekreteraren

med ett legationsråd. Enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut hade den

för de tre länderna gemensamma ministern sedan den 1 oktober 1924, då

sammanslagningen trädde i kraft, A*arit bosatt i Bern, under det legationsrådet

— i överensstämmelse med det av riksdagen uttalade önskemålet, att

en diplomatisk tjänsteman ständigt borde finnas till hands å bägge orterna

varit fast placerad i Wien och, frånsett den tid ministern vistats i Österrike

och Ungern, anmäld såsom chargé d’affaires a. i. i nämnda länder.

De under punkt 2 här ovan omförmälda sakkunniga hava förordat ett återupprättande

av beskickningsposten i Wien och detta förslag har tillstyrkts av

bl. a. kommerskollegium. Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I likhet med de sakkunnige, Kommerskollegium och de i frågan hörda näringsorganisationerna

anser jag ett återupprättande av ministerposten i Wien

vara väl motiverat. Det synes mig sålunda först och främst mindre riktigt,

att ministerns i Bern befattning med tvenne av de till hans verksamhetsområde

hörande länderna är av övervägande nominell natur. Med hänsyn till

den alltmera ökade omfattningen av de uppdrag i samband med Nationernas

förbunds verksamhet, för vilka ministern anlitats och säkerligen också i fortsättningen

kommer att anlitas, kan emellertid med den nuvarande ordningen

ingen ändring i detta missförhållande ske. Vidare synes mig vad de sakkunnige

anfört om Wiens betydelse ur ekonomisk, politisk och kulturell synpunkt

såsom, säte för en självständig ministerpost vara tungt vägande. Vid frågans

Provning har jag .vidare tagit i betraktande, att den föreslagna förändringen,

enligt vad utredningen härom utvisar, komme att medföra endast en relativt

obetydlig merkostnad.

I likhet med.vad de sakkunnige förordat anser jag vidare att, utom Österrike

och Ungern, jämväl Jugoslavien bör ingå i ministerns verksamhetsområde.

Däremot finner jag mig ej kunna biträda herr Nilssons förslag att ackreditera

ifrågavarande sändebud i ytterligare ett land, Bulgarien, varigenom hans verksamhetsområde.

skulle erhålla ett enligt min uppfattning alltför stort omfång.

Ett förverkligande av. det föreliggande förslaget skulle innebära upprättande

inom utrikesrepresentationen av ytterligare en tjänst i lönegraden A 2 under

det samtidigt en legationsrådstjänst i graden B 30 komme att försvinna ur

staten. Ehuru ortstillägget för ministern i Wien under tiden före 1924 års

riksdagsbeslut var i staten uppfört med 1G,800 kronor, anser jag mig ej böra

föreslå att, i händelse av befattningens upprättande, denna löneförmån sättes

högre än för ministern i Bern eller 13,800 kronor.

Med avseende å den från vissa näringsorganisationers sida väckta tanken,

att ministern i Schweiz på grund av sina omfattande uppdrag i Geneve skulle

vara bosatt därstädes i stället för i Bern, ehuru fortfarande ackrediterad hos

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

13

därvarande regering, vill jag omnämna, att en sådan anordning för närvarande

icke tillämpas av någon stat och av hänsyn till den schweiziska regeringen

näppeligen lärer kunna ifrågakomma.»

I fråga om beskickningen i Konstantinopel har departementschefen, som

avstyrkt att Bulgarien skulle hänföras till den ifrågasatta nya ministerpostens

i Wien verksamhetsområde i stället för såsom nu till ministerns i Konstantinopels,

framhållit, att med hänsyn till den relativa obetydligheten av våra intressen

i Bulgarien dessa syntes kunna på ett tillfredsställande sätt tillvaratagas

av ministern i Turkiet även i händelse av dennes överflyttande till Angöra.

Ehuru sistnämnda spörsmål — rörande en ändrad förläggning av vår beskickning

i Turkiet — ännu icke befunne sig i det läge, att departementschefen funnit

sig äga anledning taga definitiv ställning därtill, hade denna fråga av honom

uppmärksammats och preliminära åtgärder vidtagits för ordnande av beskickningens

lokalbehov i Angöra för den händelse en förflyttning dit skulle

befinnas erforderlig. Vidkommande personalbehovet vid beskickningen i Turkiet

har detta berörts vid behandlingen av anslaget till extra biträden och vaktbetjänte

vid beskickningar och konsulat.

Beträffande legationsrådsposten i Peking har bland förenämnda sakkunniga

ifrågasatts, att densamma skulle indragas och tillvaratagandet av våra intressen

i Kina i huvudsak överlämnas åt generalkonsulatet i Shanghai. I anledning

härav har departementschefen framhållit, att, även om kostnaderna för uppehållande

av en ständig diplomatisk representation i Kina vore förhållandevis

betydliga, allt fortfarande gällde de skäl, som av riksdagen anfördes mot det

för några år sedan framställda förslaget om postens indragning. Med hänsyn

härtill och i betraktande av det kulturarbete, som från svenskt håll på skilda

områden utförts i Kina, vilket gjorde det betänkligt att i nuvarande läge försvaga

skyddet för därvarande svenskars liv och egendom, bär departementschefen

ansett sig icke kunna förorda en indragning av denna post.

Departementschefen har slutligen ifragasatt viss vidgad möjlighet för Eder?

Kungl. Maj :t att verkställa omplacering av tjänster inom utrikesrepresentationen

ävensom meddelat, att en ingående och allsidig undersökning komme att

verkställas i fråga om nu utgående expektansarvoden.

Ordinarie förslagsanslaget till beskickningar och konsulat, vilket är uppfört

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 med ett belopp av 1,625,800 kronor,

fördelar sig å

dels stat för avlöning utom ortstillägg innefattande följande poster:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 811,500

vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,

förslagsanslag ................................ J> 18,000

expektansarvoden, förslagsanslag.......................... » 75,000

dels ock stat för ortstillägg .............................. » 717,300

jämte tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister.............. » T.000

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle posten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän minskas genom indragning av två befattningar i lönegraden B30

samt ökas genom upprättande av en sändebudsbefältning i lönegraden A 2. An
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr S A.

slagsposten har, efter vidtagande av ytterligare ett par jämkningar, av Eders

Kungl. Maj:t föreslagits skola för budgetåret 1928—1929 beräknas till sammanlagt

801,600 kronor.

De ifrågasatta organisationsförändringarna medföra vidare i fråga om anslagsposten

till ortstillägg dels en minskning med 11,700 kronor, dels en höjning

med 13,800 kronor. Därjämte har föreslagits en reglering av ortstillägget

för sändebudet i Bryssel, där beskickningshus föreslagits skola inköpas,

varjämte bidrag till beskickningsfastighetens uppvärmning och belysning ansetts

böra tillerkännas sändebudet med 1,500 kronor för år. I samband härmed

har föreslagits en böjning av ersättningen för uppvärmning och belysning av

beskickningshuset i Paris från 3,000 kronor till 4,000 kronor.

I samband med detta anslag har riksdagen ansett sig böra till behandling

upptaga jämväl frågan om arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikes?

epresentationen (statsrådsprotokollet punkt 3, sid. 71_84).

Från extra förslagsanslaget med denna rubrik bestridas för närvarande avlöningarna

åt sändebuden i Riga, Reval och Kovno, Warschau, Prag samt

Bukarest, Athén och Belgrad, generalkonsulerna i Calcutta och Batavia samt

tre förste legationssekreterare utan fast placering, nu förlagda till beskickningarna

i Rom, Buenos Aires och Rio de Janeiro samt Riga, Reval och Kovno,

ävensom slutligen kanslisterna vid beskickningen i Warschau och vid generalkonsulaten

i Calcutta och Batavia.

I fråga om beskickningen i Bukarest, Athén och Belgrad har departementschefen

i anledning av ett inom de sakkunniga väckt förslag om indragning av

ministerposten i Bukarest och ministerns i Warschau ackreditering därstädes

anfört följande:

»Under förutsättning av bifall till härförut -— i visst samband med upprättandet

av ministerpost i Wien — förordad omläggning av vår representation

i sydöstra Europa och med hänsyn till den observationsverksamhet beträffande

förhållandena i Balkanländerna, som jämväl kan i viss utsträckning

utövas av vår beskickning i Turkiet och Bulgarien, synes bibehållandet av en

självständig ministerpost i Bukarest näppeligen vara tillräckligt motiverat ur

väsentligen politisk synpunkt. Om Jugoslavien överflyttas till Wiens beskickningsområde

och Grekland lämpligen kan förläggas under beskickningen

i Rom, återstår att avgöra, om våra ekonomiska förbindelser med Rumänien

kunna anses ha utvecklat sig på det sätt, att enbart detta land må utgöra tillräckligt

verksamhetsfält för en minister. Jag kan icke av den föreliggande,

utredningen finna, att så är förhållandet. Väl förhåller det sig så, att, efter

det utredningen avslutats, vissa utrikesdepartementet tillhandakomna upplysningar

utvisa en förbättring av utsikterna för våra produkter på den rumänska

marknaden, och att, på grund av centralförvaltningens och lokala

myndigheters kontroll över utlänningars affärer därstädes, diplomatiskt bistånd

ofta kan vara av värde för anknytande av viktigare handelsförbindelser.

_ Men härav synes ej utan vidare följa behovet av en minister på platsen.

Tidigare har det ansetts som en avgjord sak, att Rumänien hade sin naturliga

placering i en krets av Balkanstater med gemensam svensk beskickning företrädesvis,

i Konstantinopel. På denna uppfattning vilade 1923 års besparingskommittés

förslag om indragning av denna ministerpost, vilket förslag emellertid

icke av Kungl. Maj:t framlades för riksdagen på grund av ovissheten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

15

om förhållandenas utveckling inom Balkanstaterna. Vår nuvarande minister

i Bukarest är också inne på samma tankegång i ett till mig i ärendet avgivet

yttrande. Han avvisar sålunda icke i och för sig tanken på att en i Rumänien

ackrediterad minister kunde vara bosatt annorstädes, utan säger, att, när en

gång i tiden förhållandena mellan två angivna Balkanländer — varibland här

icke avses Rumänien -— blivit bättre ordnade, »synes mig den naturliga anordningen

vara ett sammanslående under gemensam ledning av beskickningarna

i Angöra, Athén, Bukarest och Sofia med beskickningschefens placering i

Konstantinopel, varigenom man med säkerhet skulle kunna bevara denna

gamla beskickningsort».

Utan att ingå i prövning av det ofta hörda påståendet, att »under fullt

stadgade förhållanden» det nuvarande Rumänien alltjämt borde, med hänsyn

till det lämpligaste ordnandet av vår utrikesrepresentation, hänföras till

en viss grupp av Balkan stater, måste även jag i varje fall för det närvarande

avvisa tanken på att förlägga detta beskickningsområde under ministern i

Konstantinopel. Men därav synes mig icke följa, att Rumänien ej bör kunna

sammanslås med annat beskickningsområde. Om härvid beskickningarna i

Wien och Warschau helst böra lämnas ur räkningen såsom redan tillräckligt

arbetstyngda, synes mig åter herr Bergendals förslag att sammanföra Tjeckoslovakien

och Rumänien under en beskickning i Prag vara att förorda så mycket

hellre som, enligt vad strax skall beröras, beskickningens uppgifter i det

förstnämnda landet icke kunna anses fullt motivera bibehållandet av en minister

uteslutande för Tjeckoslovakien.

På sätt även ministern i Prag uttalat sig med avseende å det fall, att dessa

båda länder komma att sammanföras under en beskickning, anser jag, att

denna bör förläggas till Prag. Behovet av diplomatisk eller konsulär representation

i Rumänien med särskild uppgift att följa och hålla ministern underrättad

om den politiska och ekonomiska utvecklingen därstädes för att möjliggöra

dennes ingripande och bistånd i förekommande fall, torde på ett nog

så tillfredsställande sätt kunna tillgodoses utan att särskilda medel härför

behöva äskas, exempelvis genom att använda en av de ambulatoriska förste

legationssekreterarna. Dessutom är att antaga, att det arbete, som ankommer

på ministern inom Tjeckoslovakien, icke blir mera maktpåliggande än att han

bör kunna ägna en avsevärd del av sin tid åt befattningen i Rumänien.

Jag finner mig med anledning härav kunna biträda förslaget att, med indragning

av beskickningen i Rumänien, sammanföra här ifrågavarande område

under beskickningen i Prag.»

Beträffande beskickningen i Prag har departementschefen föreslagit, att

ministern å denna ort skall ackrediteras jämväl i Rumänien och att alltså

ifrågavarande befattning bibehålies.

Rörande slutligen generalkonsulatet i Calcutta har departementschefen ansett,

att detsamma bör bibehållas.

Till arvoden och ortstillägg till viss extra personal i utrikesrepresentationen

har för budgetåret 1928—1929 äskats ett extra förslagsanslag av 211,500 kronor,

beräknat på följande sätt:

Arvoden.

Extra personal med fast placering:

3 sändebud ......................

2 generalkonsuler .................

3 kanslister ......................

kronor 43,200

» 28,800

» 13,050

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Extra personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare ........................ kronor 24,372

Ortstillägg.

Personal med fast placering:

Estland, Lettland, Lithauen.

Riga:

Sändebud ................................ » 12,000

Polen.

Warschau:

Sändebud ................................ » 17,400

Kanslist .................................. » 1,900

Tjeckoslovakien, Rumänien.

Prag:

Sändebud ................................ » 9,000

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul ... ......................... » 19,400

Kanslist .................. » 4,500

Nederländska Indien.

Båta via:

Generalkonsul ............................ » 19,400

Kanslist .................................. » 4,500

Personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare ........................ » 14,000

Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler avse

även kostnaderna för kanslilokal.

De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i fråga om Sveriges

representation i utlandet hava icke givit riksdagen anledning till erinran annat

än beträffande ordnandet av dessa förhållanden i Balkanländerna. Riksdagen

har nämligen beslutat, att beskickningen i Bukarest, som är uppförd å extra

stat, allt fortfarande skall bibehållas. Beskickningschefen synes böra ackrediteras

även i Athén. Under punkterna 4 och 6 här nedan hava vidtagits av

detta beslut påkallade höjningar i anslagen till arvoden och ortstillägg åt extra

personal i utrikesrepresentationen samt till skrivbiträden vid beskickningar och

konsulat. Någon jämkning i andra anslag på grund av nämnda beslut synes

icke vara erforderlig.

Beträffande nu förevarande ordinarie anslag erfordras icke någon förändring

i anslagsberäkningen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och

konsulat på nedanstående sätt:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A. 17

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.

Lönegrad

11 sändebud ............................... A- 3

8 sändebud ............................... A. 2

7 generalkonsuler ......................... A. 2

6 legationsråd ............................ B 30

6 konsuler ................................ B 30

4 förste legationssekreterare ................. B 26

8 vicekonsuler ............................ B 26

3 andre legationssekreterare .................B21

3 andre vicekonsuler ....................... B21

17 förste kanslister eller kanslister............ B16

eller B 12

dels godkänt följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från

och med den 1 juli 1928.

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 801,600

Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt
ningar,

förslagsanslag ................................ » 18,000

Expektansarvoden, förslagsanslag ........................ » 75,000

Summa kronor 894,600

dels godkänt följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den 1

juli 1928:

Stat för ortstillägg.

Belgien.

Bryssel:

Sändebud ...................................... kronor 5.000

Danmark och Island.

Köpenhamn:

Sändebud ...................................... » 10.800

Förste legationssekreterare ..................... » 2,000

A^icekonsul ...................................... » 2,000

Kanslist ........................................ » —

Estland.

Reval:

Konsul ........................................ » 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud ....................................... » 10.800

Förste legationssekreterare ........................ » 2,000

Yicekonsul (alternativt med placering i Ryssland) .... » 2,000

Bihang till riksdagens protokoll 1988. lh samt. Nr 3 A. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

.18

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Frankrike.

Paris:

Sändebud ...................................... kronor 30,000

Legationsråd .................................... » 6,100

Kanslist ........................................ » 1,900

Rouen:

Konsul ........................................ » 5ioo

Italien.

Rom:

Sändebud ...................................... » 5,800

Nederländerna.

Haag:

Sändebud ...................................... » 17,400

Legationssekreterare ......... » 3,800

Rotterdam:

.Vicekonsul ...................................... » 3,800

Norge.

Oslo:

Sändebud ...................................... » 10,800

Förste legationssekreterare ........................ » 2,000

Ryssland.

Moskva:

Sändebud ...................................... » 30,600

Legationsråd .................................... » 6,600

Kanslist ........................................ » 2,000

Leningrad:

Konsul ........................................ » 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud ...................................... » 13,800

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud ....................................... » 9,000

Kanslist ........................................ » 1,900

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud ...................................... » 45,000

Legationsråd .................................... » g goo

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Paris) ............................ » 4,800

Kanslist ................. » 2,000

Generalkonsul .................................. » 14 400

.Vicekonsul ...................................... » 3^00

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S A.

19

Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland) kronor 3,800

Kanslist ........................................ » 2,000

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud ...................................... » 9,000

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud ...................................... » 23,400

Legationsråd .................................... * 5,100

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Bern) ............................ » 3,800

Kanslist ........................................ » 1,800

Hamburg:

Generalkonsul .................................. » 7,400

.Vicekonsul ...................................... » 3,300

Liibeck:

Konsul ....... » 4,100

Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.

Wien:

Sändebud ...................................... » 13,800

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul ................................... » 11,400

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul ................................... » 16,400

Kanslist ........................................ » 4,500

Förenta Staterna.

Washington:

Sändebud ...................................... » 35,000

Legationsråd .................................... » 7,600

Kanslist ........................................ » 4,500

New York:

Generalkonsul .................................. » 18,400

Vicekonsul ...................................... » 6,800

Andre vicekonsul ................................ » 5,000

Kanslist ........................................ » 4.500

Chicago:

Konsul ........................................ J> 12,100

Kanslist ..... » 4.500

Minneapolis:

Vicekonsul ...................................... » 6,800

Omaha:

Vicekonsul ......... » 6,800

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

San Francisco:

Konsul ..................................

Kanslist ..................................

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud ................................

Kanslist ..................................

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud ................................

Kanslist ..................................

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud ................................

Kanslist ..................................

Japan, Kina.

Tokio:

Sändebud ................................

Legationssekreterare ........................

Kanslist ..................................

Peking:

Legationsråd ..............................

Shanghai:

Generalkonsul ............................

Yicekonsul ................................

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul ............................

Kanslist ..................................

kronor 12,100

» 4,500

» 22,400

» 4,500"

» 36,000

» 4,500"

» 30,000

» 4,500"

» 30,000

» 6,600

» 4,500"

» 12,000

» 19,400

» 6,600

» 14,400

» 4,500

Summa ortstillägg kronor 715,400

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister............ » 4,000

Summa kronor 719,400.

Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,

Madrid, London, Konstantinopel, Berlin och Washington samt generalkonsuln

i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och

belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,

nämligen

1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1,500

kronor för sändebudet

i Bryssel,

1,500

3>

2>

> Köpenhamn,

4,000

»

> Helsingfors,

4,000

>

V

V

» Paris,

1,200

>

>

» Rom,

2,400

>

>

>

» Oslo,

2,000

$

V

» Madrid,

3,000

2>

»

» London,

2,000

2>

»

» Konstantinop*

4,000

>

2>

> Berlin,

3,000

»

» Washington,

1,600

>

generalkonsuln i Hamburg.

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.

Ami. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt

för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.

dels medgivit Eders Kungl. Maj :t att göra omflyttningar av befattningar i

lönegraderna B 30, B 26 och B 21 mellan de i staten för orstillägg angivna platser,

då så må befinnas påkallat i sammanhang med befordringar eller då eljest

synnerliga skäl tala därför, ävensom i samband härmed inom ramen för de i

sagda stat angivna ortstilläggsbelopp göra de jämkningar i de fastställda ortstilläggen,

som må betingas av dylik omflyttning,

dels ock sänkt det ordinarie förslagsanslaget beskickningar otdi konsulat, nu

1,625,800 kronor, med 11,800 kronor till 1,614,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att till arvoden och ortstillägg åt viss extra

personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 211,500 kronor.

I anslutning till riksdagens under punkt 3:o) gjorda uttalande synes förevarande

anslag böra beräknas på följande sätt:

Arvoden.

Extra personal med fast placering:

4 sändebud............................

2 generalkonsuler.......................

3 kanslister............................

Extra personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare..............

kronor 57,600

» 28,800

» 13,050

» 24,372

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Orts tillägg.

Personal med fast placering:

Estland, Lettland, Lithauen.

Riga:

Sändebud............................................ kronor 12,000

Polen.

Warscbau:

Sändebud............................................. » 17,400

Kanslist................... » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud............................................ » 9,000

Rumänien, Grekland.

Bukarest:

Sändebud............................................. » 13,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul........................................ » 19,400

Kanslist............................................. » 4,500

Nederländska Indien.

Båta via:

Generalkonsul........................................ » 19,400

Kanslist............................................. » 4,500

Personal utan fast placering:

3 förste legationssekreterare................................ » 14,000

Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler avse även

kostnaderna för kanslilokal.

Extra anslaget till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen

synes i överensstämmelse med ovan intagna beräkning efter

vidtagen avrundning böra upptagas med 239,700 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

förslag och med bifall till den inom riksdagen väckta motionen (11:431), till

arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 239,700 kronor.

5:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4 av det vid propositionen nr 50 fogade statsrådsprotokollet),

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra ortstillägg

åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 315,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

23

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att sänka ordinarie anslaget

skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu 390,000 kronor, med 10,000

kronor till 380,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkterna 3 och 4 här ovan anfört

beträffande beskickningen i Bukarest, får riksdagen anmäla, att riksdagen

sänkt ordinarie anslaget skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu

390.000 kronor, med 5,000 kronor till 385,000 kronor.

7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen sänkt ordinarie anslaget

kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, nu 100,000 kronor, med

2.000 kronor till 98,000 kronor.

8 ro) I enlighet med Eders Kungl. Mtj:ts förslag (punkt 7 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen, i likhet med vad

som för innevarande budgetår ägt rum, till personliga gottgörelser för mistade

konsulatavgifter för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000

kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) att till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till attachéer för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 34,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till attachéer för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 34,000 kronor.

10 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen, i likhet med vad som

för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till handelsattachéer för budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag

av 50,000 kronor.

11 :o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 10 av det vid propositionen nr 50 fogade statsrådsprotokollet,

får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

12 :o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 11 av det vid propositionen

nr 50 fogade statsrådsprotokollet) har riksdagen höjt ordinarie anslaget

extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, nu 90,000

kronor, med 5,000 kronor till 95,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

C. Internationella byråer in. in.

13 :o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Eders Kungl. Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt

3 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

nämnda dag) att

dels, för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Nationernas

förbund, för budgetåret 1928—1929 ställa till förfogande det belopp av

35,397:87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens

beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 295,500

kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen

dels för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Nationernas

förbund, för budgetåret 1928—1929 ställt till förfogande det belopp

av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486: 47, som enligt förbundsförsamlingens

beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 295,500

kronor.

14:o) Eders Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till bestridande

av kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i Nationernas

förbunds delegeradeförsamling för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag

av 40,000 kronor.

Eör ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927—1928 uppfört

ett anslag å 40,000 kronor.

Ehuru av ifrågavarande anslag, därav under år 1926 utgått omkring 36,800

kronor, under år 1927 tagits i anspråk endast omkring 29,500 kronor, har

departementschefen dock — enär genom omständigheter, som nu ej kunde förutses,

exempelvis en utsträckning av tiden för delegeradeförsamlingens möte,

en stegring av kostnaderna lätteligen kunde inträffa — ansett, att någon minskning

av anslaget icke borde ifrågasättas.

Riksdagen vill erinra därom, att minskningen av utgifterna för ifrågavarande

ändamål står i samband med en av Eders Kungl. Maj :t vidtagen nedsättning

i antalet svenska delegerade. Under förutsättning att en i stort sett motsvarande

nedsättning också framdeles äger rum, anser riksdagen att — även

om tiden för delegeradeförsamlingens möte utsträckes — ett till 35,000 kronor

nedsatt anslag bör vara tillfyllest.

I enlighet härmed har riksdagen till bestridande av kostnaderna för Sveriges

representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling för

budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag av 35,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

•25

15 :o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

under punkt 5, får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för

Sveriges deltagande i internationella konferenser för budgetaret 1928 1929

beviljat ett extra anslag av 30,000 kronor.

10 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av Sveriges

andel i kostnaderna för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 4,200 kronor.

17 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå

och generalsekretariat för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av

2,500 kronor.

Bidragen från olika länder till Interparlamentariska Unionens byrå och

generalsekretariat hava reglerats genom en vid interparlamentriska konferensen

i Wien år 1922 träffad överenskommelse. Enligt denna skulle bidraget

bestämmas med hänsyn till respektive länders folkmängd och skulle i länder

med en befolkning av 5—10 miljoner invånare utgöra 3.000 schweiziska francs.

Genom beslut vid interparlamentariska konferensen i Bern och Geneve år 1924

har därjämte en vädjan gjorts, att de sålunda bestämda bidragen måtte förhöjas

med 50 procent. Bidraget från svenska sidan skulle efter nämnda grunder

uppgå till 4,500 schweiziska francs, motsvarande i svenskt mynt enligt parikurs

3,240 kronor.

I anslutning till vad som vunnit tillämpning i vissa andra länder, synes det

riksdagen lämpligt, att, då bidraget till Interparlamentariska Unionen icke

bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan, detsamma utgår

av de medel, som av riksdagen anvisas till bestridande av kostnaderna för

riksdagens interparlamentariska grupp, vid vilket förhållande särskilt anslag

till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat icke vidare

erfordras. I anledning härav synes en ökning böra ske av anslaget till gruppen.

Riksdagen återkommer härtill under närmast följande punkt. Vid nu

angivna förhållande saknar riksdagen anledning att ingå på frågan om storleken

av det belopp, som bör ställas till förfogande för Interparlamentariska

Unionens byrå och generalsekretariat. För framtiden torde nämligen detta

belopp böra bestämmas av interparlamentariska gruppen.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

18 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp

för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 15.000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (nr 1:57) har påyrkats anslagets höjning

till 18,900 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. lh samt. Nr 3 A. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Med hänsyn till vad riksdagen under närmast föregående punkt anfört, synes

ifrågavarande anslag böra utgå med förhöjt belopp och anser riksdagen,

att anslaget bör bestämmas till 18,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

förslag och förevarande motion (I: 57) såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för riksdagens interparlamentariska grupp, för budgetåret 1928—1929

beviljat ett extra anslag av 18,000 kronor.

19 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till internationella fredsbyrån

i Geneve för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 1,000

kronor.

20 :o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 10), i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin,

till Svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till stipendier

åt studerande vid universiteten för studier av Nationernas förbunds

verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit anledning till annan

erinran från riksdagens sida, än att anslaget synes höra, i likhet med flertalet

andra liknande anslag på riksstaten, betecknas såsom reservationsanslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till stipendier åt studerande vid universiteten

för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

22 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen

såsom bidrag till kostnaderna för Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde

i Stockholm år 1928 för budgetåret 1928—1929 beviljat ett extra anslag av

10,000 kronor.

D. Diverse.

23 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för 1928—

1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner,

tillfälliga uppdrag med oförändrat belopp av 200,000 kronor.

I skrivelse nr 225 har 1927 års riksdag med anledning av vissa utav riksdagens

revisorer framställda anmärkningar rörande utgifterna å tredje huvudtitelns

anslag till resor och flyttningar anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte

låta verkställa undersökning om på vad sätt kostnaderna för förflyttning av

personal vid utrikesrepresentationen må kunna nedbringas. Detta spörsmål har

varit föremål för undersökning av de under punkt 2 omförmälda sakkunniga,

vilka i ett den 19 nästlidne december i ämnet avgivet särskilt utlåtande som sin

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

27

mening framhållit, att i ..varje fall någon sänkning av anslaget genom vidtagande

av vissa av revisorerna ifrågasatta åtgärder icke syntes kunna ske ävensom

att åtskilliga olägenheter ofta måste uppstå, därest dessa åtgärder vidtoges.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas mening.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner riksdagen den i

ärendet verkställda utredningen giva vid handen, att för närvarande någon

minskning av medelsbehovet under det nuvarande ordinarie förslagsanslaget

till rese- och flyttningsersättning, inspektioner och tillfälliga uppdrag icke

kan äga rum. Riksdagen, som måste finna det beklagligt, att några åtgärder

av betydelse i berörda syfte icke nu kunnat vidtagas, har ansett sig höra uttala

sin förväntan, att Eders Kungl. Maj:t tillser, att utgifterna begränsas i

möjligaste mån. För att även riksdagen skall bliva i tillfälle att något närmare

följa utvecklingen av de framtida kostnaderna för ifrågavarande ändamål,

har riksdagen emellertid ansett, att det nuvarande ordinarie anslaget, som är

beräknat för såväl resekostnader som flyttningsersättning, bör uppdelas i två

ordinarie anslag av förslagsanslags natur, det ena avsett för rese- och traktamentspenningar

åt befattningshavare inom utrikesrepresentationen och det

andra avsett för samtliga i samband med sådana befattningshavares flyttning

uppkommande kostnader. Motsvarande anslagsuppdelning har redan genomförts

å fjärde huvudtiteln. Enligt riksdagens mening bör för budgetåret 1928

•—1929 under vart och ett av nämnda två nya anslag anvisas ett belopp av

100,000 kronor.

I anledning av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels ur riksstaten uteslutit ordinarie förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning,

inspektioner, tillfälliga uppdrag;

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört ett nytt ordinarie förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar å 100,000 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört ett nytt ordinarie

förslagsanslag till flyttningsersättning å 100,000 kronor.

24:o) Beträffande ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer

riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

25 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,

i likhet med vad som för innevarande budgetåret ägt rum, till upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige för budgetåret 1928—1929 beviljat ett

extra anslag av 125,000 kronor.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av

kostnader för förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva ni. m. för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr S A.

E. Övriga ordinarie anslag.

27 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat att i riksstaten för budgetåret

1928—1929 uppföra samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

281751

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.