Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta motioner.

1928-04-27 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:5a, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

TSr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 27 april 1928.

Godkänd av andra kammaren den 27 april 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa

i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under

riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen

till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har Eders

Kung!. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie

avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med

budgetåret 1928—1929;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med 13,500 kronor till

245,500 kronor.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer riksdagen

att framdeles meddela sitt beslut.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen (punkt 2) kommer riksdagen likaledes att framdeles

meddela sitt beslut.

3:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till förlikning smärt för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt Nr 5 A. 1014 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till särskilda skiljedomare

i arbetstvister för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av

4,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga

arbetsförmedlingen i riket m. m., att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att med hänsyn till den

rådande ungdomsarbetslösheten åtgärder till underlättande av yrkesval samt

till ernående av en rationell arbetsförmedling och arbetsanvisning för de

unga för närvarande äro av behovet påkallade. De anordningar, som härutinnan

av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits, har riksdagen ansett vara

av beskaffenhet att böra godtagas. Riksdagen medgiver alltså, att arbetsförmedlingen

för de unga ordnas i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

förslag. Riksdagen förbiser härvid ingalunda den betydelsefulla roll, som

skolorna spela vid detta slag av arbetsförmedlingar, och det intresse, som av

lärarpersonalen i allmänhet ägnas denna angelägenhet. Men då det ligger i

sakens natur, att skolans ifrågavarande verksamhet så gott som uteslutande

måste avse endast den ungdom^ som under varje läsår avslutar sin skolgång,

och således icke i nämnvärd grad kan komma att beröra ungdom, som redan

tidigare lämnat skolan, har riksdagen funnit Eder Kungl. Maj:ts förslag, i

vad det avser arbetsförmedling för skolungdom, innebära ett lämpligt komplement

till skolornas verksamhet i förevarande hänseende. Riksdagen får uttala

sin förväntan, att denna förtjänstfulla verksamhet må fortfara även efter

genomförandet av den nya organisationen.

Då storleken av det av Eders Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål föreslagna

statsbidraget icke givit riksdagen anledning till erinran samt riksdagen

ansett sig böra anvisa anslag till den offentliga arbetsförmedlingen i

riket m. m. med det belopp, som av Eders Kungl. Maj:t äskats, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. rn. för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1928 förordade grunder.

6:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

9) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 74,800 kronor.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreningen

för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

anslag av 3,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsrådet för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

9:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 12) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i

den internationella arbetsorganisationens konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000

kronor till 20,000 kronor.

10:o) Beträffande Eders Kungl. Majds förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till riksförsäkringsanstalten (punkt 14), kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

ll:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 41,600 kronor.

Riksdagen, som funnit Eders Kungl. Maj ds föreliggande förslag tillfyllest

motiverat, har alltså till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.

12:o) Beträffande Eders Kungl. Maj ds förslag angående det ordinarie

förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete (punkt 17) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt

beslut.

13:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 18) har riksdagen

till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur

statens egnahemslånefond för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag

av 3,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 19) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000

kronor, med 130,000 kronor till 3,330,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majds förslag,

får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor, med 130,000 kronor

till 3,330,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till sjukkassor,

som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag och

har alltså till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 27) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1928—

1929;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kung! Maj:t under förevarande

punkt i skilda hänseenden föreslagit, har alltså

dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1928 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tilllämpas

från och med budgetåret 1928—1929;

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet

med av departementschefen förordat förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen funnit ådagalagt,

att de till uppförande föreslagna bostadshusen vid ifrågavarande anstalt äro

av behovet påkallade. Då det av departementschefen föreslagna byggnadssättet

samt kostnadsberäkningarna icke givit riksdagen anledning till erinran,

får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till bostadshus vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1928 förordat förslag, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till utvidgning

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. in. för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 43,500 kronor.

Vid besök å Landskronaanstalten har riksdagens vederbörande utskott

konstaterat, att förläggningsförhållandena därstädes måste anses i hög grad

otillfredsställande samt att behovet av åtgärder för åstadkommande av en

ändamålsenligare förläggning av de internerade därför måste betecknas såsom

synnerligen stort. Det hade synts riksdagen önskvärt, om en fullständig plan

för ett rationellt ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten samt

övriga därstädes nödiga ändrings- och ombyggnadsarbeten nu förelegat, så att

arbetena sa långt möjligt kunnat i ett sammanhang bedrivas. Då en dylik

plan emellertid icke föreligger och ett uppskov med de ändringsarbeten — avseende

eu bättre förläggning av såväl internerade som personal — Eders

Kungl. Maj: t nu föreslagit till utförande, av förenämnda skäl icke synes riksdagen

böra ifrågakomma samt de nu ifrågasatta arbetena torde kunna utgöra

ett led i sagda plan, har riksdagen, som icke funnit något att erinra emot att

arbetena verkställas på i huvudsak det sätt, Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär och för härtill beräknade kostnader, ansett sig böra anvisa medel

för ändamålet med av Eders Kungl. Maj:t beräknat belopp eller tillhopa

38,500 kronor. Enligt riksdagens förmenande synes visserligen den för matocli

dagrum avsedda lokalen i byggnaden nr 5 väl knapp, men lärer ett

ordnande av denna lokalfråga på ett mera tillfredsställande sätt kunna ske

utan att föranleda ökade kostnader.

Utöver för nu avsedda arbeten erforderliga medel har Eders Kungl.

Maj:t äskat ett belopp å 5,000 kronor för iståndsättande av norra kurtinmuren.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade anstaltsstyrelsen i detta

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

syfte föreslagit uppförande av ny beklädnadsmur, påläggande av nytt tegelgolv

å kurtinmuren samt borttagande av den nuvarande terrasstrappan och

inläggning av en ny, inuti muren förlagd trappa, allt för en beräknad kostnad

av 15,500 kronor. Enligt Eders Kungi. Majits förslag skulle arbetena med

murens iståndsättande begränsas till sådana anordningar, som oundgängligen

erfordrades för förebyggande av fortsatta ras.

Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, medel nu skulle anvisas

för allenast en nödtorftig reparation av vissa delar av muren, har riksdagen

icke kunnat undgå att finna opraktiskt. Riksdagen håller för sin del

före, att arbetena med murens iståndsättande böra ske i ett sammanhang,

och synes riksdagen hänsyn härtill böra tagas vid den plan för ett ändamålsenligare

ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten m. m., riksdagen

ovan påkallat.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen till

utvidgning av tvångsarhetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra reservationsanslag av 38,500 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till frälsningsarmens

räddningshem för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,000

kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till statens

vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 27,000 kronor.

Mot storleken av det för nu berörda ändamål äskade anslaget har riksdagen

icke funnit skäl till erinran. Då den för kostnadernas bestridande föreslagna

användningen av rusdrycksmedelsfonden synts riksdagen stå i överensstämmelse

med innehållet i 2 § av gällande förordning angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel, har riksdagen jämväl härutinnan godkänt

Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen har alltså till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 27,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

21:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsamlag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 41,000

Summa kronor 127,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

Yenngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000

kronor;

dels ock besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser avlöningsstaten

för Venngarnsanstalten, har icke givit riksdagen anledning till erinran,

och har riksdagen ävenledes funnit sig böra godtaga förslaget, i vad det

angår anstaltens omkostnadsstat.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, rätt till utvidgad

användning av de medel, som pläga ställas till anstaltsstyrelsens förfogande

för övervakning av utskrivna. De anordningar, förslaget härutinnan

innebär, hava synts riksdagen erbjuda anstaltsledningen möjlighet att på ett

effektivare sätt än hittills dels utöva den eftervårdande verksamhet, som kan

å anstalten ankomma, dels ock ordna för anställningar åt de intagna efter

avgången från anstalten. Riksdagen anser sålunda, att medgivande bör

lämnas anstalten att, med kostnadernas bestridande från härför avsedd

anslagspost, låta befattningshavare företaga resor i tjänsten såväl för undersökande

av möjligheterna att bereda arbetsanställning åt klienterna som ock

för verkställande av tillsyn av från Venngarnsanstalten till annan anstalt

permitterade. Riksdagen förutsätter, att resorna ske i samförstånd med

anstaltsstyrelsen och under noggrant iakttagande av all möjlig sparsamhet

och ändamålsenlighet beträffande resornas planläggning.

Den anslagspost, varifrån medlen till nyssberörda ändamål skulle bestridas,

har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, ansetts böra benämnas »Övervakning

av utskrivna och permitterade». Då emellertid, såsom nämnts,

posten jämväl är avsedd för bestridande av kostnaderna för anstaltstjänstemännens

resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna, synes

posten lämpligen böra benämnas »Övervakning av utskrivna och permitterade

m. m.»

Enligt det föreliggande förslaget skulle anslaget till Venngarnsanstalten

från och med nästkommande budgetår utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Häremot har riksdagen icke haft något att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....................................... 41,000

Summa kronor 127,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr 5 A. <

dels nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å 1 erm

garn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000 kronor,

dels ock beslutat, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

22:o) Eders Kung! Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 33) att

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928

—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetaret 1928—

1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels oek medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget.

I sammanhang med Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling föreliaft dels två likalydande motioner (I: 86 och II; 170)

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till interneringskostnader i

vissa fall för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000

kronor, dels ock två likalydande motioner (I: 190 och II: 326), vari yrkats,

att riksdagen måtte å riksstaten för budgetåret 1928—1929 å femte huvudtiteln

under avdelningen Alkoholistvård uppföra ett anslag å 5,000 kronor

till bidrag till interneringskostnader i vissa fall att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

I de två förstnämnda motionerna har anförts följande:

»Utöver de vanliga anslagen till alkokolistvården begärde socialstyrelsen

i skrivelse till Kung! Maj: t den 21 september 1927 tvenne nya anslag,

nämligen dels 10,000 kronor för bestridande av resekostnader vid internering

och dels 5,000 kronor för bidrag till interneringskostnader i vissa

fall. Av dessa anslag har endast det förstnämnda upptagits i årets statsverksproposition.

Socialstyrelsen hade i nämnda skrivelse framhållit, att

de flesta fungerande nykterlietsnämnder på landsbygderna saknade varje

anslag till sin verksamhet och därigenom vore ur stånd att genomföra intern

eringsåtgärder, och att den lättnad, som kunde åvägabringas genom resekostnadernas

övertagande av staten, icke kunde anses tillräcklig för att

undanröja de ekonomiska hindren för interneringsåtgärder även i de mest

motiverade fall. Av flera skäl ansåge socialstyrelsen emellertid, att det icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

# Riksdagens skrivelse Nr o .4.

nu kunde ifrågakomma att slopa vårdavgifterna eller ens vidtaga eu generell

nedsättning av dem, då eu dylik ägt rum så nyligen som vid ingången

av budgetåret 192(3—1927. Socialstyrelsen uttalade sig emellertid för en

sådan anordning, att det gåves möjlighet till lindring i eller, undantagsvis,

befrielse från vårdavgiften i vissa trängande och ömmande fall, och föreslog

i sadant hänseende, att ett anslag ställdes till uppsiktsmyndighetens över

alkoholistvården förfogande att användas till bidrag till nykterhetsnämnder

av i första hand farliga alkoholister men även av andra kategorier och alkoholmissbrukare,

om interneringsåtgärd funnes särskilt påkallad och icke

kunde antagas komma till stånd utan sådant bidrag.

Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att man först

borde avvakta resultatet av den redan vidtagna nedsättningen av vårdavgiften

och verkningarna av det av departementschefen förordade förslaget

ifråga om överflyttande på statsverket av resekostnaderna vid tvångsinternering,

innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de

ansvariga kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Dessutom

har departementschefen gjort den invändningen mot förslaget, att enligt

detsamma två sidoordnade myndigheter skulle komma att granska interneringsbehovet,

då socialstyrelsens prövning ju icke skulle'' vara inskränkt

till att undersöka kommunens ekonomiska förutsättningar och finansiella

läge utan även gälla behovet av den ifrågavarande interneringen. Slutligen

har departementschefen erinrat om att det i september 1926 av särskilt tillkallade

sakkunniga avgivna förslaget till lag mot fylleri och dryckenskap,

som bland annat innehölle, att statsverket skulle vidkännas kostnad för

vård av farliga, otillräkneliga och vagabonderande alkoholister, vore föremål

för fortsatt prövning inom socialdepartementet, och har departementschefen

i detta förhållande funnit ännu ett skäl att avstyrka socialstyrelsens ifrågavarande

förslag, då detta i viss man går längre än vad nämnda sakkunniga

ifragasatt beträffande statens övertagande av kostnaderna för internering av

alkoholister och ett bifall till detsamma skulle verka föregripande i avseende

å berörda, under utredning alltjämt varande spörsmål.

Från de konferenser med nykterhetsnämnder, som pläga, vara anordnade

i samband med centralförbundets för nykterhetsundervisning allmänna

upplysningskurser, är det känt, att den uppfattningen är allmänt rådande,

att det är obilligt att fattiga kommuner skola bekosta alkoholistvård och

att det rätteligen bör tillkomma staten, som har inkomst av rusdryckshanteringen,

att bestrida utgifterna för den anstaltsvård, som blir behövlig

på grund av alkoholmissbruk. Vad särskilt de farliga och kriminella alkoholisterna

beträffar, vilkas omhändertagande måste anses vara ett allmänt

samhällsintresse, kan vid ej mer än en mening vara rådande därom, att

dessas vård bör_ bekostas av staten. Så länge detta icke är förhållandet,

föreligger stor risk att för omgivningen farliga alkoholister, hemmahörande

i mindre kommuner, vilkas nykterhetsnämnder ej disponera några medel

för alkoholistvård, icke bli omhändertagna utan fritt få fortsätta att utsätta

sin omgivning för fara. Socialstyrelsens förslag innebär också, att lindring

eller befrielse från vårdavgift till alkoholistanstalt i första hand skulle beviljas

när fråga vore om farliga alkoholister. Därest det här avhandlade,

av socialstyrelsen begärda anslaget användes endast för sådana grupper av

alkoholister, vilkas vårdkostnader enligt ovannämnda sakkunnigas förslag

skulle överflyttas på statsverket, förfaller departementschef ens sist anförda

invändning, i det att man då icke går utanför ramen för de sakkunnigas

förslag, medan å andra sidan vinnes, att detta omedelbart kan få tillämpning

i fall, där detta är av trängande behov på grund av en kommuns ringa

ekonomiska bärkraft. Inskränktes användningen av det ifrågasatta anslaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr .5.1.

till interneringskostnader att gälla vården av farliga och kriminella samt

vagabonderande alkoholister, skulle även departementschefens andra invändning

förfalla, då i dylika fall interneringsbehovet ligger i klar och öppen

dag.»

I motionerna 1:190 och 11:326 har anförts:

»Det står nu alltmera klart, att kostnadsfrågan utgör eu mycket viktig

orsak till att lagen om behandling av alkoholister tillämpas så svagt av flertalet

nykterlietsnämnder, särskilt på landsbygden.

Enligt gällande bestämmelser är det nämligen i regel nykterhetsnamnden,

som har att svara för vårdavgift och beklädnadsersättning å anstalten (för

närvarande en krona, resp. 40—50 öre per vårddag) samt för resorna till och

från anstalten. Ofta nog måste nämnden i egenskap av fångvårdsstyrelse

därjämte lämna underhåll till familjen under interneringstiden. Dessa utgifter

uppgå i vanliga fall till 300—500 kronor. För eu landskommun av

ordinär storlek och med medelhög skattetunga utgöra belopp av denna storlek

ett nära nog absolut hinder emot tvångsåtgärder enligt alkoholistlagen.

Även om nämnden är intresserad för sina alkoholistvårdande uppgifter, förlamas

dess kraft att ingripa genom vetskapen om att det yttersta medlet mot den

tredskande alkoholisten, tvångsinternering, icke kali komma ifråga, enär kommunen

icke kan eller i varje fall icke anser sig kunna offra så stort belopp

på en notorisk drinkare.

Enligt lagens mening är syftet med nämndens verksamhet att om möjligt

onödiggöra interneringar, att upprätta missbrukaren till ett ordnat levnadssätt

genom mindre ingripande åtgärder än tvångsintagning på alkoholistanstalt.

Men dessa förebyggande åtgärder, bland vilka i främsta rummet märkes övervakningen,

få full verkningskraft först därigenom att bakom dem står interneringsfaran

såsom ett hot. Den framgångsrika förebyggande verksamhet, som

bedrives av nämnderna i några av våra större städer, vilar ytterst på den

hälsosamma fruktan, som deras klienter känna för en tvångsinterneringsdom

i händelse av motspänstighet mot nämndens mildare förelägganden. Finnes

ingen sådan fara — vilket är fallet i stora delar av landsbygden just på

grund av interneringskostnaden — försämras resultatet av den förebyggande

verksamheten i synnerligen hög grad. En nämnd må vara än så väl skickad

i övrigt att fullgöra sina uppgifter enligt alkoholistvårdslagstiftningen; kan

den icke sätta makt bakom ordet till en tredskande alkoholmissbrukare,

kommer dock dess förmåga att i godo påverka klienterna snart att hastigt

förminskas.

Sålunda, de för landskommunernas nämnder tyngande interneringskostnaderna

icke blott föranleda, att interneringar icke komma till stånd ens i

de mest upprörande fall av brutalitet, nöd och vanvård till följd av alkoholmissbruk,

utan förhindra även indirekt eu framgångsrik förebyggande verksamhet

av nämnderna. Till följd härav har eu mycket viktig sida av lagen

icke kunnat göra sig gällande i stora delar av landet, nämligen dess förmåga

att verka preventivt gentemot alkoholmissbruk. Där denna lagstiftning

tillämpas med kraft och beslutsamhet i erforderliga fall, är den ägnad

att utöva en uppfostrande inverkan först och främst på dem, som äro föremål

för nämndens inskridande, men därjämte på dryckeskamrater till dessa

samt, i den mån åtgärderna bliva mera allmänt kända, även på övriga missbrukare

i samhället. Denna lagens allmänpreventiva verkan är tydligen

mycket betydelsefull för strävandena att få till stånd ett bättre nykterlietstillstånd

i vårt land. I själva verket är denna sida hos lagen den obetingat

viktigaste. För att den skall komma till sin rätt erfordras det emellertid,

att de, som behöva uppfostran på detta område, verkligen märka att lagen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Kr 5 >4.

tillämpas. Ett energiskt handliavande av lagen är ägnat att hejda dem, som

äro på väg att bliva missbrukare, en slapp lagtillämpning har icke denna

på bred front verkande kraft.

De för landskommunerna dryga interneringskostnaderna hava sålunda icke

enbart den följden, att de faktiskt förhindra nödiga åtgärder för omhändertagande

av en hel del svårare alkoholmissbrukare, utan de försvaga kraften

hos nämndernas förebyggande verksamhet gentemot de relativt förbättringsbara

alkoholisterna samt -— och detta är det viktigaste — betaga i stora

delar av7 landet alkoholistlagstiftningen dess förmåga att verka allmänt förbättrande

på nykterhetstillståndet.

Dessa bedrövliga förhållanden på ett viktigt område av den sociala skyddsverksamheten

hava kommit landets nykterhetsnämnder, enkannerligen landsbygdens,

att med sällsynt enighet och fasthet omfatta ganska långt gående

krav på omläggningar av kostnadsansvarigheten för alkoholistvården. De

nykterhetsorganiserade nämndmedlemmarna hava styrkts i denna uppfattning

av det förhållandet, att staten, som har i sin makt att tillstädja eller förbjuda

rusdryckshanteringen, behåller så gott som all inkomst av denna

hantering. Läget kan därför enligt denna åskådning karakteriseras sålunda,

att kommunerna, vilka i regel icke hava några som helst inkomster av rusdrycksliandeln,

måste svara för en så stor del av kostnaderna för dennas

offer, att omhändertagande av dem underlåtes i stor utsträckning, där det

obetingat bort ske.

Nykterhetsnämnderna hava emellertid klint eu stor förtröstan på framtiden

med hänsyn till statsmakternas ökade intresse för deras verksamhet. Särskilt

har riksdagens initiativ år 1921 till understöds- och upplysningsverksamheten

bland nykterhetsnämnderna varit ägnat att lägga grunden till ett

bättre sakernas tillstånd. 1926 års beslut om vårdavgifterna å alkoholistanstalterna

samt om ett fyraårsanslag till befrämjande av'' nämndernas verksamhet

betecknade ett förföljande av detta uppbyggnadsarbete. Alltjämt

utgör emellertid vårdkostnadsfrågan den stora stötestenen.

Det i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna öö—39,

sid. 136—142, vartill hänvisas) återgivna förslaget av uppsiktsmyndigheten

över alkoholistvården uppmärksammades därför av nykterhetsnämnderna

såsom ett tecken på att de statliga myndigheterna började beakta de olidliga

förutsättningarna för alkoholistvårdsverksamhet i ekonomiskt mindre

bärkraftiga kommuner. Nämnderna ansågo visserligen, att förslaget medförde

långt mindre lindringar än de skäligen kunde göra anspråk på, men

betraktade det såsom ett gott steg framåt mot förverkligande av deras nödvändiga

och berättigade krav. Kungl. Maj:ts avslag på socialstyrelsens framställning

om ett anslag å 5,000 kronor till »bidrag till interneringskostnader

i vissa fall» är sålunda ägnat att medföra ogynnsamma verkningar för nykterhetsnämndsarbetet;

särskilt är det att befara att det kommer att göra de

mindre kommunernas nämnder missmodiga.

Det är därför nödvändigt att undersöka Kungl. Maj:ts skid. Det åberopas,

att intern eringsfrekvensen numera är jämförelsevis hög, hän tydande

på ökad livaktighet hos nämnderna; med hänsyn härtill förordas det, att

man avvaktar resultatet avr nedsättningarna i vårdavgifterna och verkningarna

av Kungl. Majds förslag om överflyttning till statsverket av resekostnaderna,

innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de ansvariga

kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Med avseende

härå må. medgivas, att beläggningsfrekvensen å alkoholistanstalterna vid årsskiftet

visserligen var högre än någonsin tidigare, eller tillhopa 328 intagna,

samt att den sedermera stigit ytterligare något. Det är emellertid anmärkningsvärt,

att denna stegring så gott som uteslutande är en följd av ökat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr o A.

antal interneringar på föranstaltande av stadsnämnder. Eu undersökning

av klientelet å de allmänna anstalterna ger nämligen vid hunden, att omkring

45 % av de intagna äro från Stockholm, 15 % från Göteborg, 5 % från

Malmö, 25 % från övriga städer och endast 10 % från landsbygden. I larnlsbygdssiffran

innefattas därvid bland annat fall från Solna och liknande kommuner.

Dessa siffror giva därför klart vid handen, att landskommunernas

nykterhetsnämnder icke äro hulpna med hittillsvarande lindringar, och tala

för bifall till socialstyrelsens framställning.

Ett annat skäl för Kungi. Maj:ts avslag utgöres av farhågan för att den

prövning av interneringsbeliovet, som enligt socialstyrelsens förslag skulle

utövas av styrelsen vid fråga om understöd, kunde leda till missförstånd

och förvecklingar, enär även länsstyrelsen vid utfärdande av interneringsförordnande

har att i viss mån vidtaga eu sådan prövning. Denna fara synes

emellertid icke vara särdeles framträdande, socialstyrelsens beslut komme

nämligen att fattas vid en tidpunkt, då länsstyrelsen icke längre har någon

befattning med ärendet, och den undersökning av interneringsbeliovet, som

styrelsen därvid vidtager, skulle väsentligen gälla den frågan, huruvida nämnden

förstått att på lämpligt sätt använda länsstyrelsens förordnande såsom

hjälpmedel i sin förebyggande verksamhet. Länsstyrelsens förordnande behöver

nämligen icke ovillkorligen verkställas — annat än i fråga om farliga

alkoholister — utan är att betrakta såsom ett medgivande för nämnden att

inom viss tid föranstalta om vederbörandes internering. Det är mycket viktigt

att nämnderna begagna sig av detta förhållande och med förordnandet

i sin hand söka skaffa sig bättre gehör än tidigare för sina mildare förelägganden

gentemot den förordnandet avser, så att detsamma slutligen icke

behöver användas. Socialstyrelsens prövning av interneringsbeliovet innefattar

sålunda väsentligen eu undersökning, om nämnden vetat att i sin förebyggande

verksamhet på rätt sätt utnyttja den avskräckningsverkan, som är

avsedd genom länsstyrelsens resolution, redan innan dess verkställighet påkallas.

Någon anledning till missförstånd och förvecklingar mellan länsstyrelsen

och socialstyrelsen synes icke gärna kunna uppkomma härigenom.

Slutligen anför föredragande departementschefen, att arbete pågår på revision

av alkoholistvårdslagstiftningen, varför förslaget kunde föregripa dennas

resultat. Härutinnan må emellertid framhållas, att alkoholistlagen icke fastställer

några som helst kostnadsbelopp -utan endast utsäger, att om vårdavgift

m. in. uttages av anstalterna, densamma i regel skall bäras av den

som påkallat interneringen. Det har visat sig synnerligen lämpligt, att lagen

sålunda icke låst fast frågan om kostnadernas fördelning utan lämnat möjlighet

öppen till av erfarenheten betingade omläggningar härutinnan utan lagändring.

Denna anordning bör uppenbarligen bibehållas för framtiden. Med

hänsyn härtill kan förslagets antagande icke sägas föregripa den pågående

revisionen av denna lagstiftning, utan avse vi endast att möjliggöra föy ekonomiskt

svaga landskommuner att kunna effektivare tillämpa lagen om tvångsinternering

av alkoholister.»

Eders*Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma angår anvisande av

medel till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet in. in., till bidrag

till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, till statens kostnader

för farliga alkoholister in. m. samt till bidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter med samma belopp, som för innevarande budgetår

beviljats, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

För lättande av kommunernas ekonomiska börda i avseende å alkoholistvården

har Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt vidare föreslagit, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

staten skulle övertaga kostnaderna för resor till och från allmänna anstalter,

vad beträffar tvångsinternerade, ävensom kostnaderna för överflyttningar av

dylika internerade mellan sådana anstalter, då resorna ägde ruin med uppsiktsmyndiglieternas

begivande. De skäl, som till stöd för ifrågavarande förslag

anförts, hava synts riksdagen vara av beskaffenhet att motivera bifall till

förslaget ifråga. Det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet

har riksdagen ävenledes ansett sig böra bevilja, och har riksdagen

ej haft något att erinra mot de ifrågasatta föreskrifterna för anslagets användning.

I sammanhang med de nu berörda förslagen har departementschefen ock

till behandling föreliaft av socialstyrelsen väckt fråga om statsbidrag till

interneringskostnader. På grund av i statsrådsprotokollet angivna omständigheter

har departementschefen dock ansett, att styrelsens i sagda hänseende

avlåtna förslag om anslag för nästkommande budgetår icke bör bifallas. Eders

Kungl. Maj:t har ej heller äskat medel för ändamålet i fråga. Såsom nämnts,

har emellertid frågan motionsvis underställts riksdagens prövning.

Yid bedömande av denna fråga har riksdagen icke kunnat undgå att finna

de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, vara av den bärande art,

att riksdagen ansett sig böra i viss utsträckning anvisa medel för ändamålet

å nästkommande budgetårs riksstat. Kiksdagen har sålunda funnit

de av departementschefen anförda omständigheterna för uppskov med frågans

avgörande icke kunna tillmätas avgörande betydelse. På sätt ifrågasatts,

torde anslaget böra allenast disponeras för interneringskostnader för farliga

och kriminella alkoholister samt begränsas till ekonomiskt mindre bärkraftiga

kommuner. De närmare föreskrifterna för anslagets användning torde

böra meddelas av Eders Kungl. Maj:t. Vad angår storleken av det för ändamålet

motionsvis begärda anslagsbeloppet, synes detsamma emellertid kunna

begränsas till 4,000 kronor. Anslaget torde böra givas extra förslagsanslags

natur.

Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om användningen

av rusdrycksmedelsfonden för bestridande av samtliga kostnader, varom nu

är fråga, har riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma. Sagda fond torde

sålunda ock böra tagas i anspråk för gäldande av bidragen till interneringskostnader.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft något att

erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och i anledning av ovanberörda motioner, I: 86 och 190 samt II: 170-och 326,

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetmämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928—1929

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 5.000 kronor;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till internering skostnader i vissa fall anvisat ett extra förslagsanslag

av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrjcksmedel;

dels och medgivit,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholist

anstalter utgående statsbidraget.

23:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

34) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

statsinspektion av fattigvård och barnavård för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 49,650 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård

i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som

jämlikt av Eders Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården

sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för fattigvård

här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande

och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som jämlikt

dylik konvention från Sverge utgives för i Danmark, Finland eller Norge

lämnad fattigvård åt svensk undersåte;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i

allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.

Yid prövning av det föreliggande ärendet har riksdagen funnit sig böra

särskilt uppmärksamma de delar av den föreslagna konventionen, som kunna

komma att ålägga Sverige nya eller vidgade ekonomiska förpliktelser. Därvid

har det synts riksdagen utgöra en brist, att begreppet fattigvård icke

med önskvärd noggrannhet fixerats, i det att, efter vad riksdagen inhämtat,

»fattigvård» inom övriga nordiska länder har eu delvis annan innebörd

än i Sverige. Fråga är också, huruvida vid utarbetandet av det föreliggande

förslaget erforderlig hänsyn tagits till 1927 års invandringslag.

Då riksdagen, trots berörda betänkligheter, ändock icke anser sig böra avslå

Eders Kungl. Maj:ts framställning, sker detta emellertid under förutsättning,

att ifrågavarande sidor av det föreliggande ärendet av Eders Kungl. Maj:t

göras till föremål för förnyat ingående övervägande, innan konventionen

slutligt biträdes.

Därest Eders Kungl. Maj:t efter övervägande av samtliga på frågan inverkande

omständigheter skulle finna, att konventionen bör för Sveriges del

ratificeras, har riksdagen intet att erinra mot att Sveriges kostnader i anledning

av konventionen bestridas från förevarande anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Då storleken av det av Eders Kung], Maj:t äskade anslaget till fattigvård

och barnavård i allmänhet icke givit riksdagen anledning till erinran, får

riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård

i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som

jämlikt av Eders Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården

sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för

fattigvård här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans

hemsändande och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som

jämlikt dylik konvention från Sverige utgives för i Danmark, Finland eller

Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte;

dels oclc höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i

allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att

dels medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild

ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma, upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem

för lappar;

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen alltså,

dels medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning

till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skiiligt

bestämma, upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem för lappar;

dels ock i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 16,500 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bidrag

till uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså till bidrag till uppförande eller inrättande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 *4. 15

arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av

15.000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag

till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Då riksdagen ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att nedsätta

det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med

86.000 kronor till 380,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,

nu 466,000 kronor, med 86,000 till 380,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

30:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie förslagsanslaget

till medicinalstyrelsen (punkt 41) kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium, att

tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen

funnit sig böra bifalla. Vad särskilt angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om

förändrad karaktär av posten »Övriga kostnader för driften» har riksdagen,

med hänsyn till vad departementschefen därom anfört, ansett sig icke böra

motsätta sig förslaget i fråga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.

32:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 44) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 24,500 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till

286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret

1928-1929;

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000

kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen några omständigheter

icke föreligga, som böra föranleda uppskov med den uppgjorda planen angående

tillsättandet av nya provinsialläkartjänster. Eiksdagen har alltså ansett,

att medel böra anvisas för nästkommande budgetår för ytterligare tio

sådana tjänster utöver de nuvarande. Att fem av tjänsterna inrättas från och

med den 1 juli 1928 samt de återstående fem från och med den 1 januari

1929, har riksdagen funnit sig böra godkänna.

Då riksdagen ävenledes ansett det vara ur löneteknisk synpunkt lämpligt,

att medel för vikariatsersättningars bestridande anvisas, i enlighet med

vad departementschefen föreslagit, å nu ifrågavarande stat, samt riksdagen

icke haft något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna, får riksdagen

alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till

286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1928—

1929;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen

till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till tillfälliga lönetillägg

åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 4,200 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran, och riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.

37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

{punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget till avlöning

åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret 1928—1929 icke upptaga

något belopp;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock medgivit, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag må

för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt fyra civila läkarstipendiater

under samma budgetår användas ett belopp av 6,000 kronor.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 50) bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

12 överläkare av l:a klass ........................................................................ B 29

24 hospitalsläkare av l:a klass .............................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass ....................................................................... B 28

30 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26

1 läkare vid Yisby hospital..................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24

8 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................ B 21

14 bokhållare................................................................................................ B 15

16 kassörer................................................................................................ B 11

9 kameralbiträden .................................................................................... B 8

13 kanslibiträden ....................................................................................... B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................. B 14

21 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12

17 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................... B 10

139 överskötare............................................................................................. B 8

29 förestånderskor av 2:a klass .............................................................. B 7

749 skötare ................................................................................................ B 6

236 översköterskor ....................................................................................... B 6

869 sköterskor................................................................................................ B 3

IV. Ekonomipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass.................................................................. B 14

5 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12

10 befallningsman ...................................................................................... B 10

28 hantverksföreståndare av l:a klass..................................................... B 10

15 maskinister av l:a klass ...................... B 10

15 trädgårdsmästare.................................................................................. B 10

92 hantverksföreståndare av 2:a klass...................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 sand. Nr 5 A. 1044 as 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Befattning. Lönegrad.

12 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7

9 magasinsf örestån dåre............................................................................ B 7

14 arbetsförestånderskor .................................................................. B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6

10 chaufförer............................................................................................... B 6

14 eldare av l:a klass............................................................................... B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6

83 hantverkare........................................................................................... B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass........................................................ B 6

17 post- och stadsbud.............................................................................. B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass........................................................ B 6

75 eldare av 2:a klass................................................................................ B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ..................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ....................................................... B 3

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................................ 2,300,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,040,000

Summa kronor 19,580,000

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu

9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;

dels ock medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,

under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av

ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande

av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å vissa ändringar i antalet ordinarie

befattningshavare vid hospitalen har riksdagen funnit sig böra bifalla,

och riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot de

framlagda förslagen till avlönings- och omkostnadsstater eller mot beräkningen

av anslaget till hospital och asyler.

Vad angår den väckta frågan om bidrags anvisande till Fredrika Bremerförbundets

Lundakrets för utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka,

har riksdagen, som tillfullo uppskattar värdet av den verksamhet, berörda

förening utövar, likväl ansett, att bidraget lämpligen bör begränsas

till 3,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

I. Läkarpersonat.

Befattning.

Lönegrad

12 överläkare av l:a klass ....................................................

.................... B 29

24 hospitalsläkare av l:a klass.............................................

.................... B 28

4 överläkare av 2:a klass ...................................................

.................. B

28

30 hospitalsläkare av 2:a klass.............................................

................... B

26

1 läkare vid Visby hospital................................................

.................... B

26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ...................................................

.................... B

24

8 sysslomän av 2:a klass ....................................................

.................... B

22

5 sysslomän av 3:e klass ...................................................

.................... B

21

14 bokhållare .........................................................................

.................... B

15

16 kassörer.............................................................................

................... B

11

9 kameralbiträden ...............................................................

................... B

8

13 kanslibiträden ..................................................................

.................... B

7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsman av l:a klass ...........................................

.................... B

14

21 förestånderskor av l:a klass ..........................................

.................... B

12

17 uppsyningsmän av 2:a klass ...........................................

.................. B

10

139 överskötare ........................................................................

.................... B

8

29 förestånderskor av 2:a klass..............................................

.................... B

7

749 skötare ..............................................................................

................... B

6

236 översköterskor .................................................................

.................... B

6

869 sköterskor..........................................................................

.................... B

3

IV. Ekonomipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass............................................

................... B

14

5 maskinmästare av 2:a klass..............................................

.................... B

12

10 befallningsman ...................................................................

.................... B

10

28 hantverksföreståndare av l:a klass................................

.................... B

10

15 maskinister av l:a- klass ................................................

.................. B

10

15 trädgårdsmästare................................................................

.................... B

10

92 hantverksföreståndare av 2:a klass..................................

.................... B

8

19 maskinister av 2:a klass....................................................

.................... B

8

12 köksförestånderskor av l:a klass.....................................

.................... B

7

9 magasinsföreståndare .......................................................

.................... B

7

14 arbetsförestånderskor .......................................................

................... B

6

12 bageriförestånderskor .......................................................

.................... B

6

10 chaufförer..........................................................................

.................... B

6

14 eldare av l:a klass.............................................................

.................... B

6

3 förmän i trädgård och jordbruk .....................................

.................... B

6

83 hantverkare.........................................................................

.................... B

6

4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................

................... B

6

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A .

17 post- och stadsbud ................................................................................ B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass......................................................... B 6

75 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................... B 3

b) godkänt följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag 2,300,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............ 9,040,000

Summa kronor 19,580,000

dels nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu

9.800.000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;

dels ock medgivit, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,

under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1928 angivna

villkor, för budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp

av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för

sinnessjuka.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälsooch

sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnessjukvården

i Stockholm, Göteborg och Malmö uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 1,300,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till anmärkning mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det

under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen

sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg, under samma avdelning

och underavdelning med rubriken Indrag till sinnessjukvården i Stockholm,

Göteborg och Malmö uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 120,000 kronor, med

15.000 kronor 135,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu

120.000 kronor, med 15,000 kronor till 135,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

ej mindre medgiva,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30 juni

1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande

eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst

reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,

samt att föreståndare och lärarpersonal vid samma anstalt må årligen,

då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

en var under fyrtiofem dagar;

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar in. in. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,275 kronor;

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 29,000 kronor;

dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Yad först angår Eders Kungl. Maj:ts under denna och nästföljande punkt

framlagda förslag dels om rätt för föreståndare och lärarpersonal vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar samt för föreståndarinna och lärarinnor

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg

tillgodoräknas viss tjänstgöring, dels ock om rätt till utsträckt semester

för personalen i fråga, har riksdagen med hänsyn till de konsekvenser,

ett bifall till förslagen härutinnan skulle komma att medföra, ansett sig icke

kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i angivna hänseenden föreslagit. Med

hänsyn emellertid till att nuvarande innehavaren av föreståndarinnebefattningen

vid anstalten för sinnesslöa flickor, Elin Gunnarson, så vitt nu kan

bedömas, icke torde komma att uppnå så lång tjänstetid vid anstalten, att

hon kan komma i åtnjutande av det för föreståndarinna stadgade tredje ålderstillägget

å lön, då hon dessförinnan torde bliva skyldig att från tjänsten avgå,

har riksdagen dock funnit billighetsskäl tala för, att hon må redan från

och med nästkommande budgetårs ingång erhålla ytterligare löneförhöjning å

300 kronor, vilket belopp synes böra utgå till henne såsom personligt

lönetillägg. Beloppet torde böra inräknas i anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,

vilket anslag behandlas under nästföljande punkt. Då enligt riksdagens

mening utsträckt semesterrätt icke må beviljas de under förevarande punkt

avsedda befattningshavarna, kan anslagsposten till vikariatsersättningar, extra

personal, tjänstepersonal och ålderstillägg nedsättas med 275 kronor eller

från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 6,500 kronor till 6,225 kronor.

Yad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om avlöningsstaten för

anstalten för sinnesslöa gossar, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. torde sålunda med

hänsyn till vad nyss anförts böra bestämmas till 26,000 kronor i stället för

av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 26,275 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Vidkommande härefter Eders Kungl. Majrts förslag till omkostnadsstat för

anstalten liar riksdagen ej heller funnit något att erinra emot detsamma med

undantag därav, att riksdagen, som ansett mest praktiskt och i längden mera

ekonomiskt, att taket å vedboden belägges med tegel i stället för spån,

funnit anslagsposten till byggnader böra höjas med 500 kronor eller från

6,100 kronor till 6,600 kronor. Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt

vid anstalten torde på grund härav böra bestämmas till 29,500 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om anvisande av ett anslag å 2,000 kronor

till täckdikningsarbeten vid anstalten, har riksdagen funnit sig böra bifalla

detsamma.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

I) att Eders Kungl. Majrts förslag om rätt för föreståndare och lärarpersonal

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar att förålderstillägg

tillgodoräknas viss tjänstgöring icke av riksdagen bifallits;

II) att Eders Kungl. Majrts förslag om utsträckt semesterrätt för sagda

personal ej heller vunnit riksdagens bifall; samt

III) att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättning av m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,000 kronor;

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra förslagsanslag

av 29,500 kronor;

dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

43:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 56) ej mindre

medgiva,

att föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30

juni 1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande

eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t

stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Majrt erkänt såsom allmän

uppfostringsanstalt,

samt att föreståndarinna och lärarinnor vid samma anstalt må årligen,

då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

en var under fyrtiofem dagar;

än även för budgetåret 1928 — 1929 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 11,000 kronor.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarinnor

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg

tillgodoräknas viss tjänstgöring samt om utsträckt semesterrätt för

befattningshavarna ifråga får riksdagen hänvisa till vad riksdagen under nästföregående

punkt härutinnan uttalat. På grund av riksdagens ståndpunkt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

härutinnan kan anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar m. m., mot

vars beräknande riksdagen i övrigt icke haft något att invända, nedsättas

med 565 kronor eller i avrundat tal 600 kronor till 12,400 kronor.

Yad förslaget till omkostnadsstat angår, har detsamma icke givit riksdagen

anledning till erinran. Eiksdagen vill dock med hänsyn till antalet vårdbehövande

i detta sammanhang hava uttalat, att, då anstaltsbyggnaden rymmer

fyrtio elevplatser, beläggningsmöjligheterna böra, så långt lämpligen

ske kan, utan att utökning av vid anstalten anställd personal bör ifrågakomma,

på ett bättre sätt än hittills tillvaratagas.

Under hänvisning till det sålunda anförda far riksdagen alltså anmäla,

I) att Eders Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarpersonal

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg

tillgodoräkna viss tjänstgöring icke av riksdagen bifallits;

II) att Eders Kungl. Maj ds förslag om utsträckt semesterrätt för sagda

personal ej heller vunnit riksdagens bifall; samt i

III) att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 11,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understöd

åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1928 1929 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor.

Eiksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

har alltså till understöd åt spetälskesjukas familjer m. rn. för budgetåret 1928

—1929 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

830,000 kronor;

dels ock medgiva, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt föreningen

för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst 16,700

kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag

av högst 40,000 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överenstämmelse

med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna och

på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj ds förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två likalydande motioner (I: 26 och II: 49)

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja anslaget till Föreningen

för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt från av Eders Kungl. Majd

föreslagna 40,000 kronor till 48,075 kronor, samt att bevilja ett extra anslag

på 274,500 kronor till om- och tillbyggnadsarbeten vid kustsjukhuset å Styrsö.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Vid behandlingen av Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag om statsbidrag

för vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och Styrsö kustsjuklms har

riksdagen funnit angeläget, att enhetliga regler komma till tillämpning vid

beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter av ifrågavarande kategori.

Fastslås bör sålunda, i vilken mån och efter vilka grunder bidrag må till anstalterna

utgå. Riksdagen har efter övervägande för sin del kommit till den uppfattningen,

att de regler, som stadgats i kungörelsen den 27 juni 1914 angående

statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

m. m. jämte i samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar,

även synas böra i huvudsak tillämpas i fråga om kustsanatorierna och

nämnda sjukhus, givetvis med hänsynstagande till det hittills befintliga

antalet vårdplatser och beviljade statsbidrag.

Vad då först angår Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser statsbidrag

till sistberörda sjukhus, innebär detsamma, att, med avvikelse från

de i allmänhet beträffande kustsanatorier och motsvarande anstalter tilllämpade

reglerna, bidrag skulle få åtnjutas för hela den verkliga kostnaden

för anordnandet av filtrer för dricksvattnets rening m. m. och omläggning av

kloaksystemet samt att bidrag enligt de i förevarande hänseende tillämpade

allmänna grunderna ma utgå för omläggning av den elektriska driften.

Sammanlagda bidragsbeloppet skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bestämmas

till 40,000 kronor.

Vad fragan om statsbidrag till detta sjukhus beträffar, har motionsvis

yrkats, att statsbidrag måtte lämnas till hela kostnaden för omläggning av

den elektriska driften, vilket skulle medföra en merkostnad å 8,075 kronor,

samt att ett extra anslag å 274,500 kronor måtte beviljas till om- och tillbyggnadsarbeten

vid kustsjukhuset.

Vid prövning av denna fråga har riksdagen, vars vederbörande utskott

avlagt besök å kustsjukhuset och tagit närmare kännedom om förhållandena

därstädes, kommit till den uppfattningen, att de arbeten, för vilkas utförande

statsbidrag nu äskats, äro av behovet påkallade samt att med hänsyn till Styrsöföreningens

ekonomiska ställning staten bör träda stödjande emellan. Ehuru

riksdagen sålunda funnit, att det framlagda projektet angående om- och tillbyggnad

av huvudsjukhuset snarast möjligt bör realiseras, har dock riksdagen,

innan Eders Kungl. Maj:t definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen,

vilken synes riksdagen vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas,

ansett sig icke nu kunna medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes

utförande anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Riksdagen förväntar

emellertid, att förslag i frågan förelägges 1929 års riksdag. Riksdagen vill i

detta sammanhang framhålla, att enligt riksdagens mening det synes med

billigheten överensstämmande, att statsbidrag må utgå till kustsanatorierna

icke blott för nyanskaffade platser utan även för de redan befintliga — däri

inberäknade s. k. sommarplatser med vederbörlig reduktion samt isoleringsplatser

med avdrag av redan erhållet statsbidrag. Tillika finner sig

riksdagen böra påpeka angelägenheten av att ekonomilokalerna vid kustsjuk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 25

huset planeras så, att även vid någon eventuell ytterligare utvidgning av

sjukhuset ifrågavarande lokaler bliva för sina ändamål tillräckliga.

Yad angår de äskade medlen för omläggning av den elektriska driften,

för anordnandet av filteranläggning m. m. och för omläggning av kloaksystemet

vid kustsjukhuset i fråga, har riksdagen — med hänsyn till vad

ovan anförts i fråga om statsbidrags storlek överhuvudtaget till anstalter av

nu berörda slag — i betraktande av Styrsöföreningens svaga ekonomiska

ställning och det ringa statsbidrag, föreningen hittills åtnjutit, funnit sig

redan nu böra medgiva, att statsbidrag må utgå för hela den beräknade

kostnaden för dessa arbetens utförande. Givetvis skall hänsyn tagas jämväl

till nu ifrågavarande bidrag vid den slutliga beräkningen av det anslag,

föreningen må kunna komma att erhålla.

Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag för vissa

arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra, avser detsamma, såsom förut nämnts,

bidrag till en redan verkställd omändring av epidemiavdelningen därstädes

till en avdelning för vård av tuberkulösa patienter, till uppförande av en

ny solhall i anslutning till sistnämnda avdelning, till utvidgning av maskinhuset

samt till en kylanläggning vid sanatoriet. Statsbidraget uppgår till

sammanlagt 16,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har riksdagen funnit sig böra

bifalla.

Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag

för bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

med ett belopp av 830,000 kronor har riksdagen med hänsyn till riksdagens

ståndpunkt i fråga om bidrag till Styrsöföreningen ansett anslaget böra

höjas till 838,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i

anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motioner,

I: 26 och II: 49,

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 838,000

kronor;

dels ock medgivit, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt

föreningen för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. in.

vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst

16,700 kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett

bidrag av högst 48,075 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig

överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna

och på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,

nu 3,200,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

slag, har alltså liöjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,200,000 kronor, med 300,000

kronor till 3,500,000 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 390,000 kronor.

Då riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag

av 390,000 kronor.

48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid

radiumhemmet i Stockholm, nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000

kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till bidrag

till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å riksstaten av förevarande

anslag med samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, har icke

givit riksdagen anledning till erinran, men har riksdagen icke funnit skäl

föreligga för anslagets förändring till reservationsanslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag

till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till driften av epidemisjukhus

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 800,000

kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att till bidrag

till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft tvenne likalydande motioner (1:144 och II: 238) däri

yrkats, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt

sjuka måtte utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet

uppförts eller inrättats under åren 1919—1926.

Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av

300,000 kronor; dels ock med anledning av ovanberörda motioner anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i vilken

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt

sjuka må utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet

uppförts eller inrättats under åren 1919—1926 samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen må föranleda.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bidrag

till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 850,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Haj:t

under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsslag

av 200,000 kronor.

I sin skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, uttalade riksdagen, såsom i

statsrådsprotokollet erinrats, sin förväntan, att, sedan staten gjort den betydande

insats, som i förberörda proposition, nr 137, avsåges för att åstadkomma

en lösning av Norrlands vanförevårdsfråga, föreningen för bistånd

åt vanföra i Norrland och Dalarne, vilken syntes hava goda förutsättningar att

för framtiden omhänderhava anstaltsdriften, också skulle visa sig villig att

påtaga sig nämnda uppgift. Enligt riksdagens mening vore det önskligt, att,

innan de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet

vunnits för att en överenskommelse om anstaltsverksamhetens drivande genom

en enskild förening kunde åstadkommas.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har nämnda förening på anförda

skäl förklarat, att föreningen såsom sådan icke lämpligen ansåge sig böra

med staten träffa överenskommelse om övertagande av den beslutade anstaltens

skötsel, men att föreningen vore beredd att, sedan annan förening för

ändamålet bildats, till denna överlämna sina tillgångar under de förbehåll,

som med hänsyn till de villkor, varunder dessa tillgångar tillförts föreningen,

prövades nödiga och lämpliga.

En dylik förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,

har nu bildats med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å

statens vägnar omhändertaga skötseln av en till kasernetablissementet i

Härnösand förlagd vanföreanstalt. Visserligen hava vid förhandlingarna vissa

frågor av angivna skäl måst lämnas öppna, men riksdagen finner i likhet

med departementschefen föreningens beslut att förklara sig villig att övertaga

driften av anstalten tillsammans med det från föreningsstyrelsen inkomna

förslaget till överenskommelse innebära trygghet för att överenskommelse

rörande anstaltens omhänderhavande av den nybildade föreningen kan

komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin meromnämnda

skrivelse anfört, torde alltså förberedelserna till ombyggnadsarbetena, så

snart ske kan, påbörjas.

Å riksstaten för nästkommande budgetår har Eders Kungl. Maj:t nu för

ändamålet i fråga äskat ett anslag å 200,000 kronor. Storleken av detta

anslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt i Härnösand

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000

kronor.

54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugenidhemmet för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till

lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t under

förevarande punkt föreslagit, har alltså till lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1928—1929 anvisat ett

extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för

anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

förslagsanslag av 190,000 kronor.

57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till dyrtidshjälp åt

distriktssköterskor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

58:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor

och husmödrar vid sjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 4,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bidrag

till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 660,000 kronor.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen vid

beräknande av det under förevarande punkt äskade anslaget i viss mån tagit

hänsyn till bland annat i statsrådsprotokollet omnämnd revision av antalet

barnmorskedistrikt samt uttalat sin förhoppning, att revisionen under nästa

budgetår skulle kunna givas åtminstone något större omfattning. Med hänsyn

till angelägenheten av att distrikten få den storlek, att vederbörande

barnmorska erhåller tillräckligt omfattande verksamhet, anser riksdagen

önskvärt, att revisionen fullföljes, men synes densamma böra genomföras

med nödig varsamhet. Enligt riksdagens förmenande torde de av medicinalstyrelsen

föreslagna övergångsbestämmelserna i huvudsak vara praktiska och

lämpliga.

Storleken av det av Eders Kungl. Maj.t äskade anslagsbeloppet har icke

givit riksdagen anledning till erinran.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 660,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) liar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, till dyrtidshjälp åt

distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

61:0) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen

dels medgivit, att karantänsmästaren vid karantänsanstalten på Känsö

Johan Harald Herman Skantze må från och med den 1 juli 1928, så länge

han kvarstår i befattningen, åtnjuta ett personligt lönetillägg av 500 kronor

för år räknat;

dels ock i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till karantänsanstalten

på Känsö med oförändrat belopp 17,600 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att

dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa

läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets

användning.

Kiksdagen har ej haft något att erinra mot vad under förevarande punkt

föreslagits och får alltså anmäla, att riksdagen

dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa

läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets

användning.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att tillämbetsläkarkurs

m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000

kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 84), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande

av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 m. m. för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 7,500 kronor.

t Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag för anordnande under

år 1928 av en ämbetsläkarkurs m. m. har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Yad angår det motionsvis väckta yrkandet om anslag till stipendier för

i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande

av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 in. m. har departementschefen,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, omnämnt, att medicinalstyrelsen

gjort framställning om anslag för dylikt ändamål, men har departementschefen

på anförda skäl ansett det icke böra ifrågakomma, att anslag

för nästa budgetår beviljas såväl till anordnande av ämbetsläkarkurs

m. m. som för beredande av stipendier till deltagare i medicinska fortsättningskurser.

Kiksdagen får för sin del ansluta sig till denna departementschefens

mening. Då riksdagen emellertid i likhet med motionären anser,

att anordnandet av medicinska fortsättningskurser torde vara av synnerligen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

stor betydelse för utvidgande av läkarnas kunskaper samt att möjliggörandet

av dylika kurser utan alltför långt uppehåll mellan varje kurs bör understödjas,

förutsätter riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t till nästkommande års

riksdag tager under omprövning, huruvida ej anslag för detta ändamål då

bör äskas å riksstaten.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

ämbetsläkarkurs m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av

12,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 170,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och har alltså till förbättrad sjukvård inom, rikets ödemarksområden

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 170,000

kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså anmäla, att riksdagen till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bidrag

till anordnande av vissa sjuktransporter, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet angivna grunder, för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.

Såsom av den under förevarande punkt lämnade redogörelsen framgår,

innebär överstyrelsens för Svenska Röda korset i ärendet framlagda förslag

ett synnerligen vidlyftigt program, innefattande en hel del olika åtgärder

till sjuktransportväsendets befrämjande. Departementschefen har emellertid

pa anförda skäl ansett, att de åtgärder i berörda syfte, som för närmaste

framtiden synas böra vidtagas, kunna begränsas till statsbidrag dels till

tjänsteläkare, landsting, landskommuner, förbund av dylika kommuner eller

till sjukvårdsförening för anskaffande av s. k. egna läkarbilar dels för anskaffande

av s. k. skidbårar.

Till denna departementschefens mening ansluter sig riksdagen. I anledning

av vad departementschefen i frågan anfört, vill riksdagen särskilt

framhålla, att det även enligt riksdagens mening icke kan anses lämpligt att

under nuvarande förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens

olika grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder,

vilka vid en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av

överstyrelsens program skulle ock medföra så störa utgifter, icke blott för

staten utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan

anses tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader åläggas

de särskilda parterna.

Vad angår de av departementschefen föreslagna villkoren för statsbidrags

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 31

beviljande till anskaffande och användning av s. k. egna läkarbilar, hava

dessa icke givit riksdagen anledning till erinran i annan man, än att riksdagen

ansett minimibidraget böra sänkas till 500 kronor, varigenom bidragslatituden

sålunda skulle sträcka sig från sagda belopp till högst 2,500 kronor.

Mot storleken av det för ändamålet i fråga äskade anslagsbeloppet har riksdagen

icke haft något att erinra.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till s. k. skidbårar samt

härför äskat belopp har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen får alltså, under hänvisning till vad sålunda anförts, anmäla,

att riksdagen till bidrag till anordnande av vissa sjuktranspoi tei, att utgå i

huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen förordade grunder, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att nedsätta

det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu 543,500 kronor, med 34,500

kronor till 509,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran, och har riksdagen alltså nedsatt det ordinarie anslaget till landshövdingarna,

nu 543,500 kronor, med 34,500 kronor till 509,000 kronor.

68:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till befattningshavare vid länsstyrelserna (punkt 82) kommer riksdagen

att framdeles meddela sitt beslut.

(69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 83) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1928

1929 anvisat ett extra anslag av 200 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att till ersättning

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928 1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 55,000 kronor.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har medelsbehovet för ersättning

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 beräknats på följande

sätt:

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ..................................

Provisoriskt avlöningstillägg till var och en av nyssnämnda

lappfogdar (4 X 500)..................................................................

Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län ..................

Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län och

ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens

län (2 X 3,000) ............................................................

Expensgottgörelse till de fyra lappfogdarna (4 X 300) ............

Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge ..................

Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän

............................................................................................

22,000 kronor

2,000

3,000

6,000 »

1,200

6,300

14,500 »

Summa 55,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I en den 20 februari 1928 dagtecknad, av statssekreteraren i socialdepartementet

till riksdagens vederbörande utskott ingiven promemoria har sedermera

upplysts, att innehavaren av lappfogdetjänsten i Västerbottens län

från och med den 15 i sagda månad entledigats från sin tjänst samt att

Eders Kungl. Maj:t förordnat biträdande lappfogden i nämnda län att från

och med sistsagda dag till och med den 30 juni 1928 vara lappfogde i

länet. Genom berörda brev har Eders Kungl. Maj:t ock förklarat, att lämnat

bemyndigande att anställa biträde åt lappfogden i länet skulle upphöra att

gälla från och med den 15 februari 1928. Avlöningen till den nye innehavaren,

vilken i enlighet med de i 1927 års statsverksproposition förordade

och av samma års riksdag godtagna grunder icke tillerkänts provisoriskt avlöningstillägg,

hade bestämts till ett arvode av 5,500 kronor för år räknat.

Någon ändring i avseende å avlöningsförmånerna för innehavaren av lappfogdetjänsten

eller beträffande behovet av biträde åt lappfogden vore icke

att förvänta under budgetåret 1928—1929. På grund härav torde alltså det

av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas med 3,500 kronor

eller till 51,500 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majrts förevarande förslag skulle anslaget för nästkommande

budgetperiod tagas i anspråk för ett nytt ändamål, nämligen till

avlönande av ett biträde åt lappfogden i Jämtlands län. Såsom av statsrådsprotokollet

framgår, har Eders Kungl. Maj:t efter framställning av länsstyrelsen

i länet medgivit, att ett dylikt biträde finge anställas tillsvidare till

och med den 30 juni 1928 samt anvisat arvodet, 250 kronor för månad, att

utgå från jämtländska lappväsendets fond.

Av den till stöd för ifrågavarande förslag förebragta utredningen har

riksdagen icke blivit övertygad om, att ett stadigvarande behov av ifrågavarande

biträde föreligger, och anser sig riksdagen icke kunna anvisa medel

för ändamålet å riksstaten. Skulle behov av biträde åt bemälde lappfogde

emellertid visa sig ofrånkomligt under nästkommande budgetår, synes dennes

avlöning kunna bestridas på sätt hittills skett. Anslaget till ersättning åt

lappfogdar m. m. torde alltså med hänsyn till denna riksdagens ståndpunkt

böra reduceras med ytterligare 3,000 kronor eller till 48,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

reservationsanslag av 48,500 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att till vissa

kostnader i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra föi-slagsanslag av 70,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har icke givit

riksdagen anledning till erinran, och riksdagen har alltså till vissa kostnader

i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

33

Polisväsendet.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till polisväsendet

i riket för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

1.800.000 kronor.

Riksdagen har ej haft något att erinra emot vad Eders Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen till

polisväsendet i riket för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag

av 1,800,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig böra

bifalla och har alltså till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av

725.000 kronor.

74:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 88)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskild

polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel, av 150,000 kronor.

Diverse.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 425,000 kronor,

med 25,000 kronor till 400,000 kronor.

76:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 90) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 750,000 kronor, med 200,000 kronor till 550,000

kronor.

77:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m., nu 1,450,000 kronor, med 275,000 kronor till 1,175,000 kronor.

78:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

79:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 5 A.

1044 88 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 27 april 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.