Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta motioner.
1928-04-27 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1928:5a, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
TSr 5 A.
Godkänd av första kammaren den 27 april 1928.
Godkänd av andra kammaren den 27 april 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet jämie i dessa ämnen väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 5.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har Eders
Kung!. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie
avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med
budgetåret 1928—1929;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med 13,500 kronor till
245,500 kronor.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
Sociala verk och inrättningar.
2:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 2) kommer riksdagen likaledes att framdeles
meddela sitt beslut.
3:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till förlikning smärt för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.
4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt Nr 5 A. 1014 28 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till särskilda skiljedomare
i arbetstvister för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av
4,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m., att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att med hänsyn till den
rådande ungdomsarbetslösheten åtgärder till underlättande av yrkesval samt
till ernående av en rationell arbetsförmedling och arbetsanvisning för de
unga för närvarande äro av behovet påkallade. De anordningar, som härutinnan
av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits, har riksdagen ansett vara
av beskaffenhet att böra godtagas. Riksdagen medgiver alltså, att arbetsförmedlingen
för de unga ordnas i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
förslag. Riksdagen förbiser härvid ingalunda den betydelsefulla roll, som
skolorna spela vid detta slag av arbetsförmedlingar, och det intresse, som av
lärarpersonalen i allmänhet ägnas denna angelägenhet. Men då det ligger i
sakens natur, att skolans ifrågavarande verksamhet så gott som uteslutande
måste avse endast den ungdom^ som under varje läsår avslutar sin skolgång,
och således icke i nämnvärd grad kan komma att beröra ungdom, som redan
tidigare lämnat skolan, har riksdagen funnit Eder Kungl. Maj:ts förslag, i
vad det avser arbetsförmedling för skolungdom, innebära ett lämpligt komplement
till skolornas verksamhet i förevarande hänseende. Riksdagen får uttala
sin förväntan, att denna förtjänstfulla verksamhet må fortfara även efter
genomförandet av den nya organisationen.
Då storleken av det av Eders Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål föreslagna
statsbidraget icke givit riksdagen anledning till erinran samt riksdagen
ansett sig böra anvisa anslag till den offentliga arbetsförmedlingen i
riket m. m. med det belopp, som av Eders Kungl. Maj:t äskats, får riksdagen
anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. rn. för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1928 förordade grunder.
6:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
9) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 74,800 kronor.
7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreningen
för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor.
8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsrådet för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
3
9:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 12) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000
kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i
den internationella arbetsorganisationens konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000
kronor till 20,000 kronor.
10:o) Beträffande Eders Kungl. Majds förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till riksförsäkringsanstalten (punkt 14), kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
ll:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 41,600 kronor.
Riksdagen, som funnit Eders Kungl. Maj ds föreliggande förslag tillfyllest
motiverat, har alltså till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.
12:o) Beträffande Eders Kungl. Maj ds förslag angående det ordinarie
förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för
olycksfall i arbete (punkt 17) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt
beslut.
13:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 18) har riksdagen
till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur
statens egnahemslånefond för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag
av 3,000 kronor.
14:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 19) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000
kronor, med 130,000 kronor till 3,330,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majds förslag,
får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor, med 130,000 kronor
till 3,330,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag och
har alltså till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.
16:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 27) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1928—
1929;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kung! Maj:t under förevarande
punkt i skilda hänseenden föreslagit, har alltså
dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1928 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tilllämpas
från och med budgetåret 1928—1929;
dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till bostadshus
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet
med av departementschefen förordat förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen funnit ådagalagt,
att de till uppförande föreslagna bostadshusen vid ifrågavarande anstalt äro
av behovet påkallade. Då det av departementschefen föreslagna byggnadssättet
samt kostnadsberäkningarna icke givit riksdagen anledning till erinran,
får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till bostadshus vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1928 förordat förslag, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. in. för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 43,500 kronor.
Vid besök å Landskronaanstalten har riksdagens vederbörande utskott
konstaterat, att förläggningsförhållandena därstädes måste anses i hög grad
otillfredsställande samt att behovet av åtgärder för åstadkommande av en
ändamålsenligare förläggning av de internerade därför måste betecknas såsom
synnerligen stort. Det hade synts riksdagen önskvärt, om en fullständig plan
för ett rationellt ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten samt
övriga därstädes nödiga ändrings- och ombyggnadsarbeten nu förelegat, så att
arbetena sa långt möjligt kunnat i ett sammanhang bedrivas. Då en dylik
plan emellertid icke föreligger och ett uppskov med de ändringsarbeten — avseende
eu bättre förläggning av såväl internerade som personal — Eders
Kungl. Maj: t nu föreslagit till utförande, av förenämnda skäl icke synes riksdagen
böra ifrågakomma samt de nu ifrågasatta arbetena torde kunna utgöra
ett led i sagda plan, har riksdagen, som icke funnit något att erinra emot att
arbetena verkställas på i huvudsak det sätt, Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär och för härtill beräknade kostnader, ansett sig böra anvisa medel
för ändamålet med av Eders Kungl. Maj:t beräknat belopp eller tillhopa
38,500 kronor. Enligt riksdagens förmenande synes visserligen den för matocli
dagrum avsedda lokalen i byggnaden nr 5 väl knapp, men lärer ett
ordnande av denna lokalfråga på ett mera tillfredsställande sätt kunna ske
utan att föranleda ökade kostnader.
Utöver för nu avsedda arbeten erforderliga medel har Eders Kungl.
Maj:t äskat ett belopp å 5,000 kronor för iståndsättande av norra kurtinmuren.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade anstaltsstyrelsen i detta
5
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
syfte föreslagit uppförande av ny beklädnadsmur, påläggande av nytt tegelgolv
å kurtinmuren samt borttagande av den nuvarande terrasstrappan och
inläggning av en ny, inuti muren förlagd trappa, allt för en beräknad kostnad
av 15,500 kronor. Enligt Eders Kungi. Majits förslag skulle arbetena med
murens iståndsättande begränsas till sådana anordningar, som oundgängligen
erfordrades för förebyggande av fortsatta ras.
Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, medel nu skulle anvisas
för allenast en nödtorftig reparation av vissa delar av muren, har riksdagen
icke kunnat undgå att finna opraktiskt. Riksdagen håller för sin del
före, att arbetena med murens iståndsättande böra ske i ett sammanhang,
och synes riksdagen hänsyn härtill böra tagas vid den plan för ett ändamålsenligare
ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten m. m., riksdagen
ovan påkallat.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen till
utvidgning av tvångsarhetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 38,500 kronor.
19:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till frälsningsarmens
räddningshem för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,000
kronor.
20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till statens
vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 27,000 kronor.
Mot storleken av det för nu berörda ändamål äskade anslaget har riksdagen
icke funnit skäl till erinran. Då den för kostnadernas bestridande föreslagna
användningen av rusdrycksmedelsfonden synts riksdagen stå i överensstämmelse
med innehållet i 2 § av gällande förordning angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel, har riksdagen jämväl härutinnan godkänt
Eders Kungl. Majits förslag.
Riksdagen har alltså till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö
och i Landskrona för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 27,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
21:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att
dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsamlag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 41,000
Summa kronor 127,000
6
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
Yenngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000
kronor;
dels ock besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser avlöningsstaten
för Venngarnsanstalten, har icke givit riksdagen anledning till erinran,
och har riksdagen ävenledes funnit sig böra godtaga förslaget, i vad det
angår anstaltens omkostnadsstat.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, rätt till utvidgad
användning av de medel, som pläga ställas till anstaltsstyrelsens förfogande
för övervakning av utskrivna. De anordningar, förslaget härutinnan
innebär, hava synts riksdagen erbjuda anstaltsledningen möjlighet att på ett
effektivare sätt än hittills dels utöva den eftervårdande verksamhet, som kan
å anstalten ankomma, dels ock ordna för anställningar åt de intagna efter
avgången från anstalten. Riksdagen anser sålunda, att medgivande bör
lämnas anstalten att, med kostnadernas bestridande från härför avsedd
anslagspost, låta befattningshavare företaga resor i tjänsten såväl för undersökande
av möjligheterna att bereda arbetsanställning åt klienterna som ock
för verkställande av tillsyn av från Venngarnsanstalten till annan anstalt
permitterade. Riksdagen förutsätter, att resorna ske i samförstånd med
anstaltsstyrelsen och under noggrant iakttagande av all möjlig sparsamhet
och ändamålsenlighet beträffande resornas planläggning.
Den anslagspost, varifrån medlen till nyssberörda ändamål skulle bestridas,
har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, ansetts böra benämnas »Övervakning
av utskrivna och permitterade». Då emellertid, såsom nämnts,
posten jämväl är avsedd för bestridande av kostnaderna för anstaltstjänstemännens
resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna, synes
posten lämpligen böra benämnas »Övervakning av utskrivna och permitterade
m. m.»
Enligt det föreliggande förslaget skulle anslaget till Venngarnsanstalten
från och med nästkommande budgetår utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Häremot har riksdagen icke haft något att erinra.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....................................... 41,000
Summa kronor 127,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Kr 5 A. <
dels nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å 1 erm
garn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000 kronor,
dels ock beslutat, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
22:o) Eders Kung! Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 33) att
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928
—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetaret 1928—
1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels oek medgiva,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget.
I sammanhang med Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling föreliaft dels två likalydande motioner (I: 86 och II; 170)
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till interneringskostnader i
vissa fall för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor, dels ock två likalydande motioner (I: 190 och II: 326), vari yrkats,
att riksdagen måtte å riksstaten för budgetåret 1928—1929 å femte huvudtiteln
under avdelningen Alkoholistvård uppföra ett anslag å 5,000 kronor
till bidrag till interneringskostnader i vissa fall att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
I de två förstnämnda motionerna har anförts följande:
»Utöver de vanliga anslagen till alkokolistvården begärde socialstyrelsen
i skrivelse till Kung! Maj: t den 21 september 1927 tvenne nya anslag,
nämligen dels 10,000 kronor för bestridande av resekostnader vid internering
och dels 5,000 kronor för bidrag till interneringskostnader i vissa
fall. Av dessa anslag har endast det förstnämnda upptagits i årets statsverksproposition.
Socialstyrelsen hade i nämnda skrivelse framhållit, att
de flesta fungerande nykterlietsnämnder på landsbygderna saknade varje
anslag till sin verksamhet och därigenom vore ur stånd att genomföra intern
eringsåtgärder, och att den lättnad, som kunde åvägabringas genom resekostnadernas
övertagande av staten, icke kunde anses tillräcklig för att
undanröja de ekonomiska hindren för interneringsåtgärder även i de mest
motiverade fall. Av flera skäl ansåge socialstyrelsen emellertid, att det icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
# Riksdagens skrivelse Nr o .4.
nu kunde ifrågakomma att slopa vårdavgifterna eller ens vidtaga eu generell
nedsättning av dem, då eu dylik ägt rum så nyligen som vid ingången
av budgetåret 192(3—1927. Socialstyrelsen uttalade sig emellertid för en
sådan anordning, att det gåves möjlighet till lindring i eller, undantagsvis,
befrielse från vårdavgiften i vissa trängande och ömmande fall, och föreslog
i sadant hänseende, att ett anslag ställdes till uppsiktsmyndighetens över
alkoholistvården förfogande att användas till bidrag till nykterhetsnämnder
av i första hand farliga alkoholister men även av andra kategorier och alkoholmissbrukare,
om interneringsåtgärd funnes särskilt påkallad och icke
kunde antagas komma till stånd utan sådant bidrag.
Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att man först
borde avvakta resultatet av den redan vidtagna nedsättningen av vårdavgiften
och verkningarna av det av departementschefen förordade förslaget
ifråga om överflyttande på statsverket av resekostnaderna vid tvångsinternering,
innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de
ansvariga kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Dessutom
har departementschefen gjort den invändningen mot förslaget, att enligt
detsamma två sidoordnade myndigheter skulle komma att granska interneringsbehovet,
då socialstyrelsens prövning ju icke skulle'' vara inskränkt
till att undersöka kommunens ekonomiska förutsättningar och finansiella
läge utan även gälla behovet av den ifrågavarande interneringen. Slutligen
har departementschefen erinrat om att det i september 1926 av särskilt tillkallade
sakkunniga avgivna förslaget till lag mot fylleri och dryckenskap,
som bland annat innehölle, att statsverket skulle vidkännas kostnad för
vård av farliga, otillräkneliga och vagabonderande alkoholister, vore föremål
för fortsatt prövning inom socialdepartementet, och har departementschefen
i detta förhållande funnit ännu ett skäl att avstyrka socialstyrelsens ifrågavarande
förslag, då detta i viss man går längre än vad nämnda sakkunniga
ifragasatt beträffande statens övertagande av kostnaderna för internering av
alkoholister och ett bifall till detsamma skulle verka föregripande i avseende
å berörda, under utredning alltjämt varande spörsmål.
Från de konferenser med nykterhetsnämnder, som pläga, vara anordnade
i samband med centralförbundets för nykterhetsundervisning allmänna
upplysningskurser, är det känt, att den uppfattningen är allmänt rådande,
att det är obilligt att fattiga kommuner skola bekosta alkoholistvård och
att det rätteligen bör tillkomma staten, som har inkomst av rusdryckshanteringen,
att bestrida utgifterna för den anstaltsvård, som blir behövlig
på grund av alkoholmissbruk. Vad särskilt de farliga och kriminella alkoholisterna
beträffar, vilkas omhändertagande måste anses vara ett allmänt
samhällsintresse, kan vid ej mer än en mening vara rådande därom, att
dessas vård bör_ bekostas av staten. Så länge detta icke är förhållandet,
föreligger stor risk att för omgivningen farliga alkoholister, hemmahörande
i mindre kommuner, vilkas nykterhetsnämnder ej disponera några medel
för alkoholistvård, icke bli omhändertagna utan fritt få fortsätta att utsätta
sin omgivning för fara. Socialstyrelsens förslag innebär också, att lindring
eller befrielse från vårdavgift till alkoholistanstalt i första hand skulle beviljas
när fråga vore om farliga alkoholister. Därest det här avhandlade,
av socialstyrelsen begärda anslaget användes endast för sådana grupper av
alkoholister, vilkas vårdkostnader enligt ovannämnda sakkunnigas förslag
skulle överflyttas på statsverket, förfaller departementschef ens sist anförda
invändning, i det att man då icke går utanför ramen för de sakkunnigas
förslag, medan å andra sidan vinnes, att detta omedelbart kan få tillämpning
i fall, där detta är av trängande behov på grund av en kommuns ringa
ekonomiska bärkraft. Inskränktes användningen av det ifrågasatta anslaget
9
Riksdagens skrivelse Nr .5.1.
till interneringskostnader att gälla vården av farliga och kriminella samt
vagabonderande alkoholister, skulle även departementschefens andra invändning
förfalla, då i dylika fall interneringsbehovet ligger i klar och öppen
dag.»
I motionerna 1:190 och 11:326 har anförts:
»Det står nu alltmera klart, att kostnadsfrågan utgör eu mycket viktig
orsak till att lagen om behandling av alkoholister tillämpas så svagt av flertalet
nykterlietsnämnder, särskilt på landsbygden.
Enligt gällande bestämmelser är det nämligen i regel nykterhetsnamnden,
som har att svara för vårdavgift och beklädnadsersättning å anstalten (för
närvarande en krona, resp. 40—50 öre per vårddag) samt för resorna till och
från anstalten. Ofta nog måste nämnden i egenskap av fångvårdsstyrelse
därjämte lämna underhåll till familjen under interneringstiden. Dessa utgifter
uppgå i vanliga fall till 300—500 kronor. För eu landskommun av
ordinär storlek och med medelhög skattetunga utgöra belopp av denna storlek
ett nära nog absolut hinder emot tvångsåtgärder enligt alkoholistlagen.
Även om nämnden är intresserad för sina alkoholistvårdande uppgifter, förlamas
dess kraft att ingripa genom vetskapen om att det yttersta medlet mot den
tredskande alkoholisten, tvångsinternering, icke kali komma ifråga, enär kommunen
icke kan eller i varje fall icke anser sig kunna offra så stort belopp
på en notorisk drinkare.
Enligt lagens mening är syftet med nämndens verksamhet att om möjligt
onödiggöra interneringar, att upprätta missbrukaren till ett ordnat levnadssätt
genom mindre ingripande åtgärder än tvångsintagning på alkoholistanstalt.
Men dessa förebyggande åtgärder, bland vilka i främsta rummet märkes övervakningen,
få full verkningskraft först därigenom att bakom dem står interneringsfaran
såsom ett hot. Den framgångsrika förebyggande verksamhet, som
bedrives av nämnderna i några av våra större städer, vilar ytterst på den
hälsosamma fruktan, som deras klienter känna för en tvångsinterneringsdom
i händelse av motspänstighet mot nämndens mildare förelägganden. Finnes
ingen sådan fara — vilket är fallet i stora delar av landsbygden just på
grund av interneringskostnaden — försämras resultatet av den förebyggande
verksamheten i synnerligen hög grad. En nämnd må vara än så väl skickad
i övrigt att fullgöra sina uppgifter enligt alkoholistvårdslagstiftningen; kan
den icke sätta makt bakom ordet till en tredskande alkoholmissbrukare,
kommer dock dess förmåga att i godo påverka klienterna snart att hastigt
förminskas.
Sålunda, de för landskommunernas nämnder tyngande interneringskostnaderna
icke blott föranleda, att interneringar icke komma till stånd ens i
de mest upprörande fall av brutalitet, nöd och vanvård till följd av alkoholmissbruk,
utan förhindra även indirekt eu framgångsrik förebyggande verksamhet
av nämnderna. Till följd härav har eu mycket viktig sida av lagen
icke kunnat göra sig gällande i stora delar av landet, nämligen dess förmåga
att verka preventivt gentemot alkoholmissbruk. Där denna lagstiftning
tillämpas med kraft och beslutsamhet i erforderliga fall, är den ägnad
att utöva en uppfostrande inverkan först och främst på dem, som äro föremål
för nämndens inskridande, men därjämte på dryckeskamrater till dessa
samt, i den mån åtgärderna bliva mera allmänt kända, även på övriga missbrukare
i samhället. Denna lagens allmänpreventiva verkan är tydligen
mycket betydelsefull för strävandena att få till stånd ett bättre nykterlietstillstånd
i vårt land. I själva verket är denna sida hos lagen den obetingat
viktigaste. För att den skall komma till sin rätt erfordras det emellertid,
att de, som behöva uppfostran på detta område, verkligen märka att lagen
10
Riksdagens skrivelse Kr 5 >4.
tillämpas. Ett energiskt handliavande av lagen är ägnat att hejda dem, som
äro på väg att bliva missbrukare, en slapp lagtillämpning har icke denna
på bred front verkande kraft.
De för landskommunerna dryga interneringskostnaderna hava sålunda icke
enbart den följden, att de faktiskt förhindra nödiga åtgärder för omhändertagande
av en hel del svårare alkoholmissbrukare, utan de försvaga kraften
hos nämndernas förebyggande verksamhet gentemot de relativt förbättringsbara
alkoholisterna samt -— och detta är det viktigaste — betaga i stora
delar av7 landet alkoholistlagstiftningen dess förmåga att verka allmänt förbättrande
på nykterhetstillståndet.
Dessa bedrövliga förhållanden på ett viktigt område av den sociala skyddsverksamheten
hava kommit landets nykterhetsnämnder, enkannerligen landsbygdens,
att med sällsynt enighet och fasthet omfatta ganska långt gående
krav på omläggningar av kostnadsansvarigheten för alkoholistvården. De
nykterhetsorganiserade nämndmedlemmarna hava styrkts i denna uppfattning
av det förhållandet, att staten, som har i sin makt att tillstädja eller förbjuda
rusdryckshanteringen, behåller så gott som all inkomst av denna
hantering. Läget kan därför enligt denna åskådning karakteriseras sålunda,
att kommunerna, vilka i regel icke hava några som helst inkomster av rusdrycksliandeln,
måste svara för en så stor del av kostnaderna för dennas
offer, att omhändertagande av dem underlåtes i stor utsträckning, där det
obetingat bort ske.
Nykterhetsnämnderna hava emellertid klint eu stor förtröstan på framtiden
med hänsyn till statsmakternas ökade intresse för deras verksamhet. Särskilt
har riksdagens initiativ år 1921 till understöds- och upplysningsverksamheten
bland nykterhetsnämnderna varit ägnat att lägga grunden till ett
bättre sakernas tillstånd. 1926 års beslut om vårdavgifterna å alkoholistanstalterna
samt om ett fyraårsanslag till befrämjande av'' nämndernas verksamhet
betecknade ett förföljande av detta uppbyggnadsarbete. Alltjämt
utgör emellertid vårdkostnadsfrågan den stora stötestenen.
Det i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna öö—39,
sid. 136—142, vartill hänvisas) återgivna förslaget av uppsiktsmyndigheten
över alkoholistvården uppmärksammades därför av nykterhetsnämnderna
såsom ett tecken på att de statliga myndigheterna började beakta de olidliga
förutsättningarna för alkoholistvårdsverksamhet i ekonomiskt mindre
bärkraftiga kommuner. Nämnderna ansågo visserligen, att förslaget medförde
långt mindre lindringar än de skäligen kunde göra anspråk på, men
betraktade det såsom ett gott steg framåt mot förverkligande av deras nödvändiga
och berättigade krav. Kungl. Maj:ts avslag på socialstyrelsens framställning
om ett anslag å 5,000 kronor till »bidrag till interneringskostnader
i vissa fall» är sålunda ägnat att medföra ogynnsamma verkningar för nykterhetsnämndsarbetet;
särskilt är det att befara att det kommer att göra de
mindre kommunernas nämnder missmodiga.
Det är därför nödvändigt att undersöka Kungl. Maj:ts skid. Det åberopas,
att intern eringsfrekvensen numera är jämförelsevis hög, hän tydande
på ökad livaktighet hos nämnderna; med hänsyn härtill förordas det, att
man avvaktar resultatet avr nedsättningarna i vårdavgifterna och verkningarna
av Kungl. Majds förslag om överflyttning till statsverket av resekostnaderna,
innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de ansvariga
kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Med avseende
härå må. medgivas, att beläggningsfrekvensen å alkoholistanstalterna vid årsskiftet
visserligen var högre än någonsin tidigare, eller tillhopa 328 intagna,
samt att den sedermera stigit ytterligare något. Det är emellertid anmärkningsvärt,
att denna stegring så gott som uteslutande är en följd av ökat
11
Riksdagens skrivelse Nr o A.
antal interneringar på föranstaltande av stadsnämnder. Eu undersökning
av klientelet å de allmänna anstalterna ger nämligen vid hunden, att omkring
45 % av de intagna äro från Stockholm, 15 % från Göteborg, 5 % från
Malmö, 25 % från övriga städer och endast 10 % från landsbygden. I larnlsbygdssiffran
innefattas därvid bland annat fall från Solna och liknande kommuner.
Dessa siffror giva därför klart vid handen, att landskommunernas
nykterhetsnämnder icke äro hulpna med hittillsvarande lindringar, och tala
för bifall till socialstyrelsens framställning.
Ett annat skäl för Kungi. Maj:ts avslag utgöres av farhågan för att den
prövning av interneringsbeliovet, som enligt socialstyrelsens förslag skulle
utövas av styrelsen vid fråga om understöd, kunde leda till missförstånd
och förvecklingar, enär även länsstyrelsen vid utfärdande av interneringsförordnande
har att i viss mån vidtaga eu sådan prövning. Denna fara synes
emellertid icke vara särdeles framträdande, socialstyrelsens beslut komme
nämligen att fattas vid en tidpunkt, då länsstyrelsen icke längre har någon
befattning med ärendet, och den undersökning av interneringsbeliovet, som
styrelsen därvid vidtager, skulle väsentligen gälla den frågan, huruvida nämnden
förstått att på lämpligt sätt använda länsstyrelsens förordnande såsom
hjälpmedel i sin förebyggande verksamhet. Länsstyrelsens förordnande behöver
nämligen icke ovillkorligen verkställas — annat än i fråga om farliga
alkoholister — utan är att betrakta såsom ett medgivande för nämnden att
inom viss tid föranstalta om vederbörandes internering. Det är mycket viktigt
att nämnderna begagna sig av detta förhållande och med förordnandet
i sin hand söka skaffa sig bättre gehör än tidigare för sina mildare förelägganden
gentemot den förordnandet avser, så att detsamma slutligen icke
behöver användas. Socialstyrelsens prövning av interneringsbeliovet innefattar
sålunda väsentligen eu undersökning, om nämnden vetat att i sin förebyggande
verksamhet på rätt sätt utnyttja den avskräckningsverkan, som är
avsedd genom länsstyrelsens resolution, redan innan dess verkställighet påkallas.
Någon anledning till missförstånd och förvecklingar mellan länsstyrelsen
och socialstyrelsen synes icke gärna kunna uppkomma härigenom.
Slutligen anför föredragande departementschefen, att arbete pågår på revision
av alkoholistvårdslagstiftningen, varför förslaget kunde föregripa dennas
resultat. Härutinnan må emellertid framhållas, att alkoholistlagen icke fastställer
några som helst kostnadsbelopp -utan endast utsäger, att om vårdavgift
m. in. uttages av anstalterna, densamma i regel skall bäras av den
som påkallat interneringen. Det har visat sig synnerligen lämpligt, att lagen
sålunda icke låst fast frågan om kostnadernas fördelning utan lämnat möjlighet
öppen till av erfarenheten betingade omläggningar härutinnan utan lagändring.
Denna anordning bör uppenbarligen bibehållas för framtiden. Med
hänsyn härtill kan förslagets antagande icke sägas föregripa den pågående
revisionen av denna lagstiftning, utan avse vi endast att möjliggöra föy ekonomiskt
svaga landskommuner att kunna effektivare tillämpa lagen om tvångsinternering
av alkoholister.»
Eders*Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma angår anvisande av
medel till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet in. in., till bidrag
till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, till statens kostnader
för farliga alkoholister in. m. samt till bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter med samma belopp, som för innevarande budgetår
beviljats, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
För lättande av kommunernas ekonomiska börda i avseende å alkoholistvården
har Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt vidare föreslagit, att
12
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
staten skulle övertaga kostnaderna för resor till och från allmänna anstalter,
vad beträffar tvångsinternerade, ävensom kostnaderna för överflyttningar av
dylika internerade mellan sådana anstalter, då resorna ägde ruin med uppsiktsmyndiglieternas
begivande. De skäl, som till stöd för ifrågavarande förslag
anförts, hava synts riksdagen vara av beskaffenhet att motivera bifall till
förslaget ifråga. Det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet
har riksdagen ävenledes ansett sig böra bevilja, och har riksdagen
ej haft något att erinra mot de ifrågasatta föreskrifterna för anslagets användning.
I sammanhang med de nu berörda förslagen har departementschefen ock
till behandling föreliaft av socialstyrelsen väckt fråga om statsbidrag till
interneringskostnader. På grund av i statsrådsprotokollet angivna omständigheter
har departementschefen dock ansett, att styrelsens i sagda hänseende
avlåtna förslag om anslag för nästkommande budgetår icke bör bifallas. Eders
Kungl. Maj:t har ej heller äskat medel för ändamålet i fråga. Såsom nämnts,
har emellertid frågan motionsvis underställts riksdagens prövning.
Yid bedömande av denna fråga har riksdagen icke kunnat undgå att finna
de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, vara av den bärande art,
att riksdagen ansett sig böra i viss utsträckning anvisa medel för ändamålet
å nästkommande budgetårs riksstat. Kiksdagen har sålunda funnit
de av departementschefen anförda omständigheterna för uppskov med frågans
avgörande icke kunna tillmätas avgörande betydelse. På sätt ifrågasatts,
torde anslaget böra allenast disponeras för interneringskostnader för farliga
och kriminella alkoholister samt begränsas till ekonomiskt mindre bärkraftiga
kommuner. De närmare föreskrifterna för anslagets användning torde
böra meddelas av Eders Kungl. Maj:t. Vad angår storleken av det för ändamålet
motionsvis begärda anslagsbeloppet, synes detsamma emellertid kunna
begränsas till 4,000 kronor. Anslaget torde böra givas extra förslagsanslags
natur.
Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om användningen
av rusdrycksmedelsfonden för bestridande av samtliga kostnader, varom nu
är fråga, har riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma. Sagda fond torde
sålunda ock böra tagas i anspråk för gäldande av bidragen till interneringskostnader.
På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft något att
erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och i anledning av ovanberörda motioner, I: 86 och 190 samt II: 170-och 326,
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetmämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928—1929
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 5.000 kronor;
13
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
dels till internering skostnader i vissa fall anvisat ett extra förslagsanslag
av 4,000 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrjcksmedel;
dels och medgivit,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholist
anstalter utgående statsbidraget.
23:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
34) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
statsinspektion av fattigvård och barnavård för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 49,650 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som
jämlikt av Eders Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården
sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för fattigvård
här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande
och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som jämlikt
dylik konvention från Sverge utgives för i Danmark, Finland eller Norge
lämnad fattigvård åt svensk undersåte;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i
allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.
Yid prövning av det föreliggande ärendet har riksdagen funnit sig böra
särskilt uppmärksamma de delar av den föreslagna konventionen, som kunna
komma att ålägga Sverige nya eller vidgade ekonomiska förpliktelser. Därvid
har det synts riksdagen utgöra en brist, att begreppet fattigvård icke
med önskvärd noggrannhet fixerats, i det att, efter vad riksdagen inhämtat,
»fattigvård» inom övriga nordiska länder har eu delvis annan innebörd
än i Sverige. Fråga är också, huruvida vid utarbetandet av det föreliggande
förslaget erforderlig hänsyn tagits till 1927 års invandringslag.
Då riksdagen, trots berörda betänkligheter, ändock icke anser sig böra avslå
Eders Kungl. Maj:ts framställning, sker detta emellertid under förutsättning,
att ifrågavarande sidor av det föreliggande ärendet av Eders Kungl. Maj:t
göras till föremål för förnyat ingående övervägande, innan konventionen
slutligt biträdes.
Därest Eders Kungl. Maj:t efter övervägande av samtliga på frågan inverkande
omständigheter skulle finna, att konventionen bör för Sveriges del
ratificeras, har riksdagen intet att erinra mot att Sveriges kostnader i anledning
av konventionen bestridas från förevarande anslag.
14
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Då storleken av det av Eders Kung], Maj:t äskade anslaget till fattigvård
och barnavård i allmänhet icke givit riksdagen anledning till erinran, får
riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som
jämlikt av Eders Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården
sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för
fattigvård här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans
hemsändande och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som
jämlikt dylik konvention från Sverige utgives för i Danmark, Finland eller
Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte;
dels oclc höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i
allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att
dels medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild
ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma, upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem
för lappar;
dels och i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen alltså,
dels medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skiiligt
bestämma, upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem för lappar;
dels ock i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 16,500 kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bidrag
till uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså till bidrag till uppförande eller inrättande av
Riksdagens skrivelse Nr 5 *4. 15
arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av
15.000 kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag
till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Då riksdagen ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att nedsätta
det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med
86.000 kronor till 380,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,
nu 466,000 kronor, med 86,000 till 380,000 kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
30:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen (punkt 41) kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium, att
tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen
funnit sig böra bifalla. Vad särskilt angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om
förändrad karaktär av posten »Övriga kostnader för driften» har riksdagen,
med hänsyn till vad departementschefen därom anfört, ansett sig icke böra
motsätta sig förslaget i fråga.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium,
att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.
32:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 44) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 24,500 kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till
286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;
16
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret
1928-1929;
dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000
kronor.
I likhet med departementschefen anser riksdagen några omständigheter
icke föreligga, som böra föranleda uppskov med den uppgjorda planen angående
tillsättandet av nya provinsialläkartjänster. Eiksdagen har alltså ansett,
att medel böra anvisas för nästkommande budgetår för ytterligare tio
sådana tjänster utöver de nuvarande. Att fem av tjänsterna inrättas från och
med den 1 juli 1928 samt de återstående fem från och med den 1 januari
1929, har riksdagen funnit sig böra godkänna.
Då riksdagen ävenledes ansett det vara ur löneteknisk synpunkt lämpligt,
att medel för vikariatsersättningars bestridande anvisas, i enlighet med
vad departementschefen föreslagit, å nu ifrågavarande stat, samt riksdagen
icke haft något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till
286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1928—
1929;
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000 kronor.
34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen
till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till tillfälliga lönetillägg
åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 4,200 kronor.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran, och riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.
37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
{punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget till avlöning
åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret 1928—1929 icke upptaga
något belopp;
17
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels ock medgivit, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag må
för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt fyra civila läkarstipendiater
under samma budgetår användas ett belopp av 6,000 kronor.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Läkarpersonal.
Befattning. Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass ........................................................................ B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass .............................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass ....................................................................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26
1 läkare vid Yisby hospital..................................................................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24
8 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22
5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................ B 21
14 bokhållare................................................................................................ B 15
16 kassörer................................................................................................ B 11
9 kameralbiträden .................................................................................... B 8
13 kanslibiträden ....................................................................................... B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................. B 14
21 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12
17 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................... B 10
139 överskötare............................................................................................. B 8
29 förestånderskor av 2:a klass .............................................................. B 7
749 skötare ................................................................................................ B 6
236 översköterskor ....................................................................................... B 6
869 sköterskor................................................................................................ B 3
IV. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass.................................................................. B 14
5 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12
10 befallningsman ...................................................................................... B 10
28 hantverksföreståndare av l:a klass..................................................... B 10
15 maskinister av l:a klass ...................... B 10
15 trädgårdsmästare.................................................................................. B 10
92 hantverksföreståndare av 2:a klass...................................................... B 8
19 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 sand. Nr 5 A. 1044 as 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Befattning. Lönegrad.
12 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7
9 magasinsf örestån dåre............................................................................ B 7
14 arbetsförestånderskor .................................................................. B 6
12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6
10 chaufförer............................................................................................... B 6
14 eldare av l:a klass............................................................................... B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6
83 hantverkare........................................................................................... B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass........................................................ B 6
17 post- och stadsbud.............................................................................. B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass........................................................ B 6
75 eldare av 2:a klass................................................................................ B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ..................................... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass ....................................................... B 3
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................................ 2,300,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,040,000
Summa kronor 19,580,000
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu
9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;
dels ock medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,
under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av
ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande
av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å vissa ändringar i antalet ordinarie
befattningshavare vid hospitalen har riksdagen funnit sig böra bifalla,
och riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot de
framlagda förslagen till avlönings- och omkostnadsstater eller mot beräkningen
av anslaget till hospital och asyler.
Vad angår den väckta frågan om bidrags anvisande till Fredrika Bremerförbundets
Lundakrets för utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka,
har riksdagen, som tillfullo uppskattar värdet av den verksamhet, berörda
förening utövar, likväl ansett, att bidraget lämpligen bör begränsas
till 3,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
19
I. Läkarpersonat.
Befattning.
Lönegrad
12 överläkare av l:a klass ....................................................
.................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass.............................................
.................... B 28
4 överläkare av 2:a klass ...................................................
.................. B
28
30 hospitalsläkare av 2:a klass.............................................
................... B
26
1 läkare vid Visby hospital................................................
.................... B
26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass ...................................................
.................... B
24
8 sysslomän av 2:a klass ....................................................
.................... B
22
5 sysslomän av 3:e klass ...................................................
.................... B
21
14 bokhållare .........................................................................
.................... B
15
16 kassörer.............................................................................
................... B
11
9 kameralbiträden ...............................................................
................... B
8
13 kanslibiträden ..................................................................
.................... B
7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsman av l:a klass ...........................................
.................... B
14
21 förestånderskor av l:a klass ..........................................
.................... B
12
17 uppsyningsmän av 2:a klass ...........................................
.................. B
10
139 överskötare ........................................................................
.................... B
8
29 förestånderskor av 2:a klass..............................................
.................... B
7
749 skötare ..............................................................................
................... B
6
236 översköterskor .................................................................
.................... B
6
869 sköterskor..........................................................................
.................... B
3
IV. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass............................................
................... B
14
5 maskinmästare av 2:a klass..............................................
.................... B
12
10 befallningsman ...................................................................
.................... B
10
28 hantverksföreståndare av l:a klass................................
.................... B
10
15 maskinister av l:a- klass ................................................
.................. B
10
15 trädgårdsmästare................................................................
.................... B
10
92 hantverksföreståndare av 2:a klass..................................
.................... B
8
19 maskinister av 2:a klass....................................................
.................... B
8
12 köksförestånderskor av l:a klass.....................................
.................... B
7
9 magasinsföreståndare .......................................................
.................... B
7
14 arbetsförestånderskor .......................................................
................... B
6
12 bageriförestånderskor .......................................................
.................... B
6
10 chaufförer..........................................................................
.................... B
6
14 eldare av l:a klass.............................................................
.................... B
6
3 förmän i trädgård och jordbruk .....................................
.................... B
6
83 hantverkare.........................................................................
.................... B
6
4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................
................... B
6
20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A .
17 post- och stadsbud ................................................................................ B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass......................................................... B 6
75 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................... B 3
b) godkänt följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1928—1929:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag 2,300,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............ 9,040,000
Summa kronor 19,580,000
dels nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu
9.800.000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;
dels ock medgivit, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,
under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1928 angivna
villkor, för budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp
av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för
sinnessjuka.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälsooch
sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnessjukvården
i Stockholm, Göteborg och Malmö uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 1,300,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit skäl till anmärkning mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det
under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg, under samma avdelning
och underavdelning med rubriken Indrag till sinnessjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 1,300,000 kronor.
41 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 120,000 kronor, med
15.000 kronor 135,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu
120.000 kronor, med 15,000 kronor till 135,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
ej mindre medgiva,
21
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30 juni
1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande
eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst
reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,
samt att föreståndare och lärarpersonal vid samma anstalt må årligen,
då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
en var under fyrtiofem dagar;
än även för budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar in. in. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,275 kronor;
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 29,000 kronor;
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Yad först angår Eders Kungl. Maj:ts under denna och nästföljande punkt
framlagda förslag dels om rätt för föreståndare och lärarpersonal vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar samt för föreståndarinna och lärarinnor
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg
tillgodoräknas viss tjänstgöring, dels ock om rätt till utsträckt semester
för personalen i fråga, har riksdagen med hänsyn till de konsekvenser,
ett bifall till förslagen härutinnan skulle komma att medföra, ansett sig icke
kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i angivna hänseenden föreslagit. Med
hänsyn emellertid till att nuvarande innehavaren av föreståndarinnebefattningen
vid anstalten för sinnesslöa flickor, Elin Gunnarson, så vitt nu kan
bedömas, icke torde komma att uppnå så lång tjänstetid vid anstalten, att
hon kan komma i åtnjutande av det för föreståndarinna stadgade tredje ålderstillägget
å lön, då hon dessförinnan torde bliva skyldig att från tjänsten avgå,
har riksdagen dock funnit billighetsskäl tala för, att hon må redan från
och med nästkommande budgetårs ingång erhålla ytterligare löneförhöjning å
300 kronor, vilket belopp synes böra utgå till henne såsom personligt
lönetillägg. Beloppet torde böra inräknas i anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,
vilket anslag behandlas under nästföljande punkt. Då enligt riksdagens
mening utsträckt semesterrätt icke må beviljas de under förevarande punkt
avsedda befattningshavarna, kan anslagsposten till vikariatsersättningar, extra
personal, tjänstepersonal och ålderstillägg nedsättas med 275 kronor eller
från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 6,500 kronor till 6,225 kronor.
Yad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om avlöningsstaten för
anstalten för sinnesslöa gossar, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. torde sålunda med
hänsyn till vad nyss anförts böra bestämmas till 26,000 kronor i stället för
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 26,275 kronor.
22
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Majrts förslag till omkostnadsstat för
anstalten liar riksdagen ej heller funnit något att erinra emot detsamma med
undantag därav, att riksdagen, som ansett mest praktiskt och i längden mera
ekonomiskt, att taket å vedboden belägges med tegel i stället för spån,
funnit anslagsposten till byggnader böra höjas med 500 kronor eller från
6,100 kronor till 6,600 kronor. Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt
vid anstalten torde på grund härav böra bestämmas till 29,500 kronor.
Vad slutligen angår förslaget om anvisande av ett anslag å 2,000 kronor
till täckdikningsarbeten vid anstalten, har riksdagen funnit sig böra bifalla
detsamma.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
I) att Eders Kungl. Majrts förslag om rätt för föreståndare och lärarpersonal
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar att förålderstillägg
tillgodoräknas viss tjänstgöring icke av riksdagen bifallits;
II) att Eders Kungl. Majrts förslag om utsträckt semesterrätt för sagda
personal ej heller vunnit riksdagens bifall; samt
III) att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättning av m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,000 kronor;
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra förslagsanslag
av 29,500 kronor;
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 56) ej mindre
medgiva,
att föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30
juni 1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande
eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t
stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Majrt erkänt såsom allmän
uppfostringsanstalt,
samt att föreståndarinna och lärarinnor vid samma anstalt må årligen,
då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
en var under fyrtiofem dagar;
än även för budgetåret 1928 — 1929 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,000 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 11,000 kronor.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarinnor
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg
tillgodoräknas viss tjänstgöring samt om utsträckt semesterrätt för
befattningshavarna ifråga får riksdagen hänvisa till vad riksdagen under nästföregående
punkt härutinnan uttalat. På grund av riksdagens ståndpunkt
23
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
härutinnan kan anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar m. m., mot
vars beräknande riksdagen i övrigt icke haft något att invända, nedsättas
med 565 kronor eller i avrundat tal 600 kronor till 12,400 kronor.
Yad förslaget till omkostnadsstat angår, har detsamma icke givit riksdagen
anledning till erinran. Eiksdagen vill dock med hänsyn till antalet vårdbehövande
i detta sammanhang hava uttalat, att, då anstaltsbyggnaden rymmer
fyrtio elevplatser, beläggningsmöjligheterna böra, så långt lämpligen
ske kan, utan att utökning av vid anstalten anställd personal bör ifrågakomma,
på ett bättre sätt än hittills tillvaratagas.
Under hänvisning till det sålunda anförda far riksdagen alltså anmäla,
I) att Eders Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarpersonal
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg
tillgodoräkna viss tjänstgöring icke av riksdagen bifallits;
II) att Eders Kungl. Maj ds förslag om utsträckt semesterrätt för sagda
personal ej heller vunnit riksdagens bifall; samt i
III) att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 11,000 kronor.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understöd
åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1928 1929 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor.
Eiksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
har alltså till understöd åt spetälskesjukas familjer m. rn. för budgetåret 1928
—1929 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
830,000 kronor;
dels ock medgiva, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt föreningen
för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst 16,700
kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag
av högst 40,000 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överenstämmelse
med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna och
på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj ds förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två likalydande motioner (I: 26 och II: 49)
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja anslaget till Föreningen
för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt från av Eders Kungl. Majd
föreslagna 40,000 kronor till 48,075 kronor, samt att bevilja ett extra anslag
på 274,500 kronor till om- och tillbyggnadsarbeten vid kustsjukhuset å Styrsö.
24
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Vid behandlingen av Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag om statsbidrag
för vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och Styrsö kustsjuklms har
riksdagen funnit angeläget, att enhetliga regler komma till tillämpning vid
beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter av ifrågavarande kategori.
Fastslås bör sålunda, i vilken mån och efter vilka grunder bidrag må till anstalterna
utgå. Riksdagen har efter övervägande för sin del kommit till den uppfattningen,
att de regler, som stadgats i kungörelsen den 27 juni 1914 angående
statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m. jämte i samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar,
även synas böra i huvudsak tillämpas i fråga om kustsanatorierna och
nämnda sjukhus, givetvis med hänsynstagande till det hittills befintliga
antalet vårdplatser och beviljade statsbidrag.
Vad då först angår Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser statsbidrag
till sistberörda sjukhus, innebär detsamma, att, med avvikelse från
de i allmänhet beträffande kustsanatorier och motsvarande anstalter tilllämpade
reglerna, bidrag skulle få åtnjutas för hela den verkliga kostnaden
för anordnandet av filtrer för dricksvattnets rening m. m. och omläggning av
kloaksystemet samt att bidrag enligt de i förevarande hänseende tillämpade
allmänna grunderna ma utgå för omläggning av den elektriska driften.
Sammanlagda bidragsbeloppet skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bestämmas
till 40,000 kronor.
Vad fragan om statsbidrag till detta sjukhus beträffar, har motionsvis
yrkats, att statsbidrag måtte lämnas till hela kostnaden för omläggning av
den elektriska driften, vilket skulle medföra en merkostnad å 8,075 kronor,
samt att ett extra anslag å 274,500 kronor måtte beviljas till om- och tillbyggnadsarbeten
vid kustsjukhuset.
Vid prövning av denna fråga har riksdagen, vars vederbörande utskott
avlagt besök å kustsjukhuset och tagit närmare kännedom om förhållandena
därstädes, kommit till den uppfattningen, att de arbeten, för vilkas utförande
statsbidrag nu äskats, äro av behovet påkallade samt att med hänsyn till Styrsöföreningens
ekonomiska ställning staten bör träda stödjande emellan. Ehuru
riksdagen sålunda funnit, att det framlagda projektet angående om- och tillbyggnad
av huvudsjukhuset snarast möjligt bör realiseras, har dock riksdagen,
innan Eders Kungl. Maj:t definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen,
vilken synes riksdagen vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas,
ansett sig icke nu kunna medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes
utförande anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Riksdagen förväntar
emellertid, att förslag i frågan förelägges 1929 års riksdag. Riksdagen vill i
detta sammanhang framhålla, att enligt riksdagens mening det synes med
billigheten överensstämmande, att statsbidrag må utgå till kustsanatorierna
icke blott för nyanskaffade platser utan även för de redan befintliga — däri
inberäknade s. k. sommarplatser med vederbörlig reduktion samt isoleringsplatser
med avdrag av redan erhållet statsbidrag. Tillika finner sig
riksdagen böra påpeka angelägenheten av att ekonomilokalerna vid kustsjuk
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 25
huset planeras så, att även vid någon eventuell ytterligare utvidgning av
sjukhuset ifrågavarande lokaler bliva för sina ändamål tillräckliga.
Yad angår de äskade medlen för omläggning av den elektriska driften,
för anordnandet av filteranläggning m. m. och för omläggning av kloaksystemet
vid kustsjukhuset i fråga, har riksdagen — med hänsyn till vad
ovan anförts i fråga om statsbidrags storlek överhuvudtaget till anstalter av
nu berörda slag — i betraktande av Styrsöföreningens svaga ekonomiska
ställning och det ringa statsbidrag, föreningen hittills åtnjutit, funnit sig
redan nu böra medgiva, att statsbidrag må utgå för hela den beräknade
kostnaden för dessa arbetens utförande. Givetvis skall hänsyn tagas jämväl
till nu ifrågavarande bidrag vid den slutliga beräkningen av det anslag,
föreningen må kunna komma att erhålla.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag för vissa
arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra, avser detsamma, såsom förut nämnts,
bidrag till en redan verkställd omändring av epidemiavdelningen därstädes
till en avdelning för vård av tuberkulösa patienter, till uppförande av en
ny solhall i anslutning till sistnämnda avdelning, till utvidgning av maskinhuset
samt till en kylanläggning vid sanatoriet. Statsbidraget uppgår till
sammanlagt 16,700 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har riksdagen funnit sig böra
bifalla.
Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag
för bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
med ett belopp av 830,000 kronor har riksdagen med hänsyn till riksdagens
ståndpunkt i fråga om bidrag till Styrsöföreningen ansett anslaget böra
höjas till 838,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motioner,
I: 26 och II: 49,
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 838,000
kronor;
dels ock medgivit, att av Eders Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt
föreningen för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. in.
vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst
16,700 kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett
bidrag av högst 48,075 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig
överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna
och på de närmare villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 3,200,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för
-
26
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
slag, har alltså liöjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,200,000 kronor, med 300,000
kronor till 3,500,000 kronor.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 390,000 kronor.
Då riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag
av 390,000 kronor.
48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid
radiumhemmet i Stockholm, nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000
kronor.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till bidrag
till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å riksstaten av förevarande
anslag med samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, har icke
givit riksdagen anledning till erinran, men har riksdagen icke funnit skäl
föreligga för anslagets förändring till reservationsanslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag
till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 800,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till driften av epidemisjukhus
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 800,000
kronor.
51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att till bidrag
till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft tvenne likalydande motioner (1:144 och II: 238) däri
yrkats, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt
sjuka måtte utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet
uppförts eller inrättats under åren 1919—1926.
Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av
300,000 kronor; dels ock med anledning av ovanberörda motioner anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i vilken
27
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt
sjuka må utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet
uppförts eller inrättats under åren 1919—1926 samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen må föranleda.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bidrag
till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 850,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Haj:t
under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsslag
av 200,000 kronor.
I sin skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, uttalade riksdagen, såsom i
statsrådsprotokollet erinrats, sin förväntan, att, sedan staten gjort den betydande
insats, som i förberörda proposition, nr 137, avsåges för att åstadkomma
en lösning av Norrlands vanförevårdsfråga, föreningen för bistånd
åt vanföra i Norrland och Dalarne, vilken syntes hava goda förutsättningar att
för framtiden omhänderhava anstaltsdriften, också skulle visa sig villig att
påtaga sig nämnda uppgift. Enligt riksdagens mening vore det önskligt, att,
innan de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet
vunnits för att en överenskommelse om anstaltsverksamhetens drivande genom
en enskild förening kunde åstadkommas.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har nämnda förening på anförda
skäl förklarat, att föreningen såsom sådan icke lämpligen ansåge sig böra
med staten träffa överenskommelse om övertagande av den beslutade anstaltens
skötsel, men att föreningen vore beredd att, sedan annan förening för
ändamålet bildats, till denna överlämna sina tillgångar under de förbehåll,
som med hänsyn till de villkor, varunder dessa tillgångar tillförts föreningen,
prövades nödiga och lämpliga.
En dylik förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,
har nu bildats med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å
statens vägnar omhändertaga skötseln av en till kasernetablissementet i
Härnösand förlagd vanföreanstalt. Visserligen hava vid förhandlingarna vissa
frågor av angivna skäl måst lämnas öppna, men riksdagen finner i likhet
med departementschefen föreningens beslut att förklara sig villig att övertaga
driften av anstalten tillsammans med det från föreningsstyrelsen inkomna
förslaget till överenskommelse innebära trygghet för att överenskommelse
rörande anstaltens omhänderhavande av den nybildade föreningen kan
komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin meromnämnda
skrivelse anfört, torde alltså förberedelserna till ombyggnadsarbetena, så
snart ske kan, påbörjas.
Å riksstaten för nästkommande budgetår har Eders Kungl. Maj:t nu för
ändamålet i fråga äskat ett anslag å 200,000 kronor. Storleken av detta
anslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
28
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt i Härnösand
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000
kronor.
54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugenidhemmet för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till
lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, har alltså till lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för
anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
förslagsanslag av 190,000 kronor.
57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till dyrtidshjälp åt
distriktssköterskor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.
58:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 4,000 kronor.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bidrag
till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 660,000 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen vid
beräknande av det under förevarande punkt äskade anslaget i viss mån tagit
hänsyn till bland annat i statsrådsprotokollet omnämnd revision av antalet
barnmorskedistrikt samt uttalat sin förhoppning, att revisionen under nästa
budgetår skulle kunna givas åtminstone något större omfattning. Med hänsyn
till angelägenheten av att distrikten få den storlek, att vederbörande
barnmorska erhåller tillräckligt omfattande verksamhet, anser riksdagen
önskvärt, att revisionen fullföljes, men synes densamma böra genomföras
med nödig varsamhet. Enligt riksdagens förmenande torde de av medicinalstyrelsen
föreslagna övergångsbestämmelserna i huvudsak vara praktiska och
lämpliga.
Storleken av det av Eders Kungl. Maj.t äskade anslagsbeloppet har icke
givit riksdagen anledning till erinran.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 660,000
kronor.
29
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) liar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, till dyrtidshjälp åt
distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor.
61:0) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen
dels medgivit, att karantänsmästaren vid karantänsanstalten på Känsö
Johan Harald Herman Skantze må från och med den 1 juli 1928, så länge
han kvarstår i befattningen, åtnjuta ett personligt lönetillägg av 500 kronor
för år räknat;
dels ock i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till karantänsanstalten
på Känsö med oförändrat belopp 17,600 kronor.
62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att
dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa
läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets
användning.
Kiksdagen har ej haft något att erinra mot vad under förevarande punkt
föreslagits och får alltså anmäla, att riksdagen
dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa
läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;
dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets
användning.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att tillämbetsläkarkurs
m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000
kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 84), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande
av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 m. m. för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 7,500 kronor.
t Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag för anordnande under
år 1928 av en ämbetsläkarkurs m. m. har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Yad angår det motionsvis väckta yrkandet om anslag till stipendier för
i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande
av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 in. m. har departementschefen,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, omnämnt, att medicinalstyrelsen
gjort framställning om anslag för dylikt ändamål, men har departementschefen
på anförda skäl ansett det icke böra ifrågakomma, att anslag
för nästa budgetår beviljas såväl till anordnande av ämbetsläkarkurs
m. m. som för beredande av stipendier till deltagare i medicinska fortsättningskurser.
Kiksdagen får för sin del ansluta sig till denna departementschefens
mening. Då riksdagen emellertid i likhet med motionären anser,
att anordnandet av medicinska fortsättningskurser torde vara av synnerligen
30
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
stor betydelse för utvidgande av läkarnas kunskaper samt att möjliggörandet
av dylika kurser utan alltför långt uppehåll mellan varje kurs bör understödjas,
förutsätter riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t till nästkommande års
riksdag tager under omprövning, huruvida ej anslag för detta ändamål då
bör äskas å riksstaten.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
ämbetsläkarkurs m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av
12,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 170,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och har alltså till förbättrad sjukvård inom, rikets ödemarksområden
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 170,000
kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså anmäla, att riksdagen till sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bidrag
till anordnande av vissa sjuktransporter, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angivna grunder, för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.
Såsom av den under förevarande punkt lämnade redogörelsen framgår,
innebär överstyrelsens för Svenska Röda korset i ärendet framlagda förslag
ett synnerligen vidlyftigt program, innefattande en hel del olika åtgärder
till sjuktransportväsendets befrämjande. Departementschefen har emellertid
pa anförda skäl ansett, att de åtgärder i berörda syfte, som för närmaste
framtiden synas böra vidtagas, kunna begränsas till statsbidrag dels till
tjänsteläkare, landsting, landskommuner, förbund av dylika kommuner eller
till sjukvårdsförening för anskaffande av s. k. egna läkarbilar dels för anskaffande
av s. k. skidbårar.
Till denna departementschefens mening ansluter sig riksdagen. I anledning
av vad departementschefen i frågan anfört, vill riksdagen särskilt
framhålla, att det även enligt riksdagens mening icke kan anses lämpligt att
under nuvarande förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens
olika grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder,
vilka vid en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av
överstyrelsens program skulle ock medföra så störa utgifter, icke blott för
staten utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan
anses tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader åläggas
de särskilda parterna.
Vad angår de av departementschefen föreslagna villkoren för statsbidrags
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 31
beviljande till anskaffande och användning av s. k. egna läkarbilar, hava
dessa icke givit riksdagen anledning till erinran i annan man, än att riksdagen
ansett minimibidraget böra sänkas till 500 kronor, varigenom bidragslatituden
sålunda skulle sträcka sig från sagda belopp till högst 2,500 kronor.
Mot storleken av det för ändamålet i fråga äskade anslagsbeloppet har riksdagen
icke haft något att erinra.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till s. k. skidbårar samt
härför äskat belopp har riksdagen funnit sig böra bifalla.
Riksdagen får alltså, under hänvisning till vad sålunda anförts, anmäla,
att riksdagen till bidrag till anordnande av vissa sjuktranspoi tei, att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen förordade grunder, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.
Överståthållarämbetet och landsstaten.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att nedsätta
det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu 543,500 kronor, med 34,500
kronor till 509,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran, och har riksdagen alltså nedsatt det ordinarie anslaget till landshövdingarna,
nu 543,500 kronor, med 34,500 kronor till 509,000 kronor.
68:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till befattningshavare vid länsstyrelserna (punkt 82) kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
(69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 83) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1928
1929 anvisat ett extra anslag av 200 kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att till ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928 1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 55,000 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har medelsbehovet för ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 beräknats på följande
sätt:
Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ..................................
Provisoriskt avlöningstillägg till var och en av nyssnämnda
lappfogdar (4 X 500)..................................................................
Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län ..................
Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län och
ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens
län (2 X 3,000) ............................................................
Expensgottgörelse till de fyra lappfogdarna (4 X 300) ............
Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge ..................
Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän
............................................................................................
22,000 kronor
2,000
3,000
6,000 »
1,200
6,300
14,500 »
Summa 55,000 kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
I en den 20 februari 1928 dagtecknad, av statssekreteraren i socialdepartementet
till riksdagens vederbörande utskott ingiven promemoria har sedermera
upplysts, att innehavaren av lappfogdetjänsten i Västerbottens län
från och med den 15 i sagda månad entledigats från sin tjänst samt att
Eders Kungl. Maj:t förordnat biträdande lappfogden i nämnda län att från
och med sistsagda dag till och med den 30 juni 1928 vara lappfogde i
länet. Genom berörda brev har Eders Kungl. Maj:t ock förklarat, att lämnat
bemyndigande att anställa biträde åt lappfogden i länet skulle upphöra att
gälla från och med den 15 februari 1928. Avlöningen till den nye innehavaren,
vilken i enlighet med de i 1927 års statsverksproposition förordade
och av samma års riksdag godtagna grunder icke tillerkänts provisoriskt avlöningstillägg,
hade bestämts till ett arvode av 5,500 kronor för år räknat.
Någon ändring i avseende å avlöningsförmånerna för innehavaren av lappfogdetjänsten
eller beträffande behovet av biträde åt lappfogden vore icke
att förvänta under budgetåret 1928—1929. På grund härav torde alltså det
av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas med 3,500 kronor
eller till 51,500 kronor.
Enligt Eders Kungl. Majrts förevarande förslag skulle anslaget för nästkommande
budgetperiod tagas i anspråk för ett nytt ändamål, nämligen till
avlönande av ett biträde åt lappfogden i Jämtlands län. Såsom av statsrådsprotokollet
framgår, har Eders Kungl. Maj:t efter framställning av länsstyrelsen
i länet medgivit, att ett dylikt biträde finge anställas tillsvidare till
och med den 30 juni 1928 samt anvisat arvodet, 250 kronor för månad, att
utgå från jämtländska lappväsendets fond.
Av den till stöd för ifrågavarande förslag förebragta utredningen har
riksdagen icke blivit övertygad om, att ett stadigvarande behov av ifrågavarande
biträde föreligger, och anser sig riksdagen icke kunna anvisa medel
för ändamålet å riksstaten. Skulle behov av biträde åt bemälde lappfogde
emellertid visa sig ofrånkomligt under nästkommande budgetår, synes dennes
avlöning kunna bestridas på sätt hittills skett. Anslaget till ersättning åt
lappfogdar m. m. torde alltså med hänsyn till denna riksdagens ståndpunkt
böra reduceras med ytterligare 3,000 kronor eller till 48,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 48,500 kronor.
71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att till vissa
kostnader i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra föi-slagsanslag av 70,000 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har icke givit
riksdagen anledning till erinran, och riksdagen har alltså till vissa kostnader
i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
33
Polisväsendet.
72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till polisväsendet
i riket för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
1.800.000 kronor.
Riksdagen har ej haft något att erinra emot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen till
polisväsendet i riket för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,800,000 kronor.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig böra
bifalla och har alltså till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av
725.000 kronor.
74:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 88)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskild
polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel, av 150,000 kronor.
Diverse.
75:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 425,000 kronor,
med 25,000 kronor till 400,000 kronor.
76:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 90) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 750,000 kronor, med 200,000 kronor till 550,000
kronor.
77:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., nu 1,450,000 kronor, med 275,000 kronor till 1,175,000 kronor.
78:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.
Övriga ordinarie anslag.
79:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 5 A.
1044 88 3
34 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 27 april 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1938.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.