Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj;t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, ävensom vissa beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1928-03-23 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1928:6a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj;t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, ävensom vissa beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Biksdagens skrivelse Nr 6 A.
1
Nr 6 A.
Godkänd av första kammaren den 23 mars 1928.
Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj;t i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1928—1929 under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
ävensom vissa beträffande samma huvudtitel
väckta motioner.
(»Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen
(punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag) att i avbidan på den proposition, som kunde
komma att avlåtas i ämnet, beräkna en höjning av det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 177,000
kronor, med 13,500 kronor till 190,500 kronor.
Beträffande ifrågavarande anslag kommer riksdagen att framdeles under
riksdagen anmäla sitt beslut.
2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen
till avlönande av en extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 har Eders Kungl.
Maj:t upptagit det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med oförändrat belopp, 167,500 kronor. Beträffande nämnda anslag
kommer riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla sitt beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 6 A.
73a as
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
4:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts särskilda förslag angående anslag
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distrikts tjänstemän (punkt 4), angående
stipendier till medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren (punkt 6) samt
angående expenser för allmänna arbeten (punkt 7) kommer riksdagen att
framdeles under riksdagen anmäla sina beslut.
Vägbyggnader och vägunderhåll.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar, nu 60,000 kronor, med
5,000 kronor till 65,000 kronor.
Beträffande förevarande anslag kommer riksdagen att framdeles under
riksdagen anmäla sitt beslut.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
I samband med förevarande punkt har riksdagen till behandling förehaft
bland annat följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen
II: 31, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidrag för marklösen
vid byggandet av nya samt förbättring eller omläggning av backiga
eller eljest mindre goda vägar och vid förbättring av för automobiltrafiken
viktiga vägar å landsbygden må utgå efter samma grunder som till kostnaderna
i övrigt, eller, om detta icke kan bifallas, att statsbidrag för marklösen
vid förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar
och vid förbättringar av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden
må utgå efter samma grunder som till kostnaderna i övrigt;
II: 147, vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av anslag till byggande
och förbättring av landsvägar och bygdevägar måtte föreskriva, att statsbidrag
jämväl skall utgå för inlösen av mark till nämnda ändamål intill 2/3
av kostnaden härför; samt
II: 249, vari hemställts, att riksdagen måtte till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 9,900,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag skulle det till anläggning och
förbättring av vägar för 1927—1928 utgående reservationsanslaget å 3,000,000
kronor för 1928—1929 upptagas under ändrad benämning »byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar», varvid, i samband med att till ifrågavarande
anslag från det tidigare för bro- och hamnbyggnader anvisade anslaget
föres den för brobyggnader avsedda delen, anslaget skulle upptagas
med ett till 4,000,000 kronor förhöjt belopp, varav 1,000,000 kronor för brobyggnadsarbeten
.
Av departementschefen har förutsatts att vid bifall till den sålunda förordade
sammanslagningen det, därest riksdagen icke hade något att häremot
erinra, skulle ankomma på Eders Kungl. Maj:t att för vinnande av större
enkelhet och reda vidtaga en formell revision av gällande bestämmelser om
bidrag till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ävensom de övriga statsbidragsbe
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
stämmelser, som därmed kunna äga samband. Härvid har även ansetts böra
tagas hänsyn till de ändrade förhållanden, som numera inträtt beträffande
väghållningen inom köpingar och municipalsamhällen.
I motionen II: 249 har påyrkats, att förevarande anslag måtte höjas från
det av Eders Kung! Maj:t föreslagna beloppet 4,000,000 kronor till 9,900,000
kronor, d. v. s. vad av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under denna punkt
begärts.
Med tagen hänsyn till de stora behov av anslag till väganläggningar, som
otvivelaktigt föreligga, vill riksdagen medgiva, att den till dylika anläggningar
avsedda delen av anslaget förhöj es från av departementschefen beräknade
3,000,000 kronor till 3,500,000 kronor. Yad angår det för brobyggnadsarbeten
avsedda medelsbeloppet, har riksdagen ansett detta, på sätt departementschefen
hemställt, böra bestämmas till 1,000,000 kronor, en summa som innebär
en höjning av 250,000 kronor i jämförelse med nu löpande budgetår.
Anslagets slutbelopp skulle alltså utgöra 4,500,000 kronor.
I väckta motioner II: 31 och 147 har hemställts, att statsbidrag från
ifrågavarande anslag måtte få utgå även för marldösen. Den förstnämnda
motionen avser även automobilskattemedels användning för dylikt ändamål,
i vilket hänseende riksdagen kommer att framdeles anmäla sitt beslut.
Det torde icke kunna bestridas, att den år 1914 beslutade åtgärden att
borttaga ifrågavarande tidigare medgivna rätt kan i vissa fall medföra mindre
önskvärda konsekvenser, i det kraven på att väganläggningarna erhålla den
ur allmän trafiksynpunkt gynnsammaste och även i övrigt lämpligaste sträckningen
få i alltför hög grad träda tillbaka för en lätt förklarlig strävan från
vägdistriktets sida att undvika markinköp. Att märka äro ock de jämförelsevis
kostsamma markförvärv, som icke sällan förutsättas för genomförande av
erforderliga moderniseringsåtgärder i form av vägars rötning och breddning
och andra liknande omläggningsarbeten. Enligt riksdagens mening torde
skäl föreligga för att, då så av allmänna samfärdselhänsyn kan befinnas särskilt
önskligt, statsbidrag må — efter Eders Kung! Maj:ts närmare beprövande
— få från det under denna punkt behandlade anslaget utgå jämväl
för lösen av mark, vars förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i
särskilt hög grad betungande, såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så
ock för lösen av byggnad, som befinnes hinderlig för vägs breddning eller
omläggning eller vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende
av trafiksäkerheten.
Med hänsyn till att förevarande anslag till en väsentlig del är ämnat att
tillgodose behovet av statsbidrag jämväl för brobyggnadsarbeten har riksdagen
ansett anslaget lämpligen böra upptagas under benämning: »Byggande av
landsvägar, vanliga bygdevägar och broar».
Vad departementschefen anfört rörande behövligheten av en formell revision
av de nu gällande bidragsbestämmelserna i ämnet har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen dels i anledning
av Eders Kung! Maj:ts förevarande förslag och den i ämnet väckta
motionen II: 249 till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för
4
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,500,000 kronor;
dels ock i anledning av motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda motionen
i vad den avser nu förevarande anslag, medgivit, att, då så av allmänna samfärdselhänsyn
kan befinnas särskilt önskligt, statsbidrag må, efter Eders Kung!
Maj:ts närmare beprövande, från ifrågavarande anslag utgå jämväl för lösen
av mark, vars förvärvande skulle för vederbörande ort ställa sig i särskilt
hög grad betungande, såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så ock för
lösen av byggnad, som befinnes hinderlig för vägs breddning eller omläggning
eller vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende av
trafiksäkerheten.
7:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till byggande
av enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bevilja det för ändamålet äskade anslagsbeloppet.
Vad angår den föreslagna ändringen i avseende å formen för bidrags
beviljande från anslaget, nämligen att prövningen av hithörande ärenden
hädanefter städse skulle hänskjutas till Eders Kung! Maj:t, har riksdagen
intet att häremot erinra.
Riksdagen har alltså med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra reservationsanslag av 700,000 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att för byggande
av ödebygdsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till annan erinran än att anslaget, i närmare överensstämmelse med dess nuvarande
titel, synts böra upptagas under benämning: »Byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs län».
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 275,000 kronor.
Riksdagen har i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag bestämt anslaget
till 275,000 kronor eller det belopp, vartill detsamma vid sistlidne
riksdag höjdes.
Med förmälan därjämte att enligt riksdagens mening anslaget alltjämt bör
erhålla sådan benämning, att detsammas lokala begränsning därvid utmärkes,
får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag för byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,
Värmland och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.
5
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen
för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
ll:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen
för underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
för anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo och Saivomuotka i
Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
13:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen
för påbörjande av anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Ruuki
till Kieksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.
14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen
av det av 1925 års riksdag för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings-
och brobyggnads- m. fl. företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor
för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat återstående
belopp 200,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i
städerna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
4.950.000 kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.
Kiksdagen får anmäla, att riksdagen till förbättring och underhåll av för
automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 4,950,000 kronor att direkt utgå av
automobilskattemedel.
16:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts (punkt 19) framställda förslag om
anslag till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å
landsbygden kommer riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla sitt
beslut.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu
4.250.000 kronor, med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det av departementschefen
beräknade medelsbehovet, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag.
Departementschefen har redogjort för uppkommen fråga, huruvida s. k.
varaktiga vägbeläggningar vore att hänföra till byggande eller till underhåll
av väg och har därvid uttalat, att, därest riksdagen icke hade något att
häremot erinra, utförandet av varaktiga beläggningar skulle- för framtiden i
fråga om statsbidrag betraktas icke såsom underhåll utan som förbättring av
väg. Vidmakthållandet av en gång utförd varaktig beläggning vore däremot
givetvis att hänföra till vägunderhåll.
Riksdagen har funnit vad departementschefen sålunda och i övrigt i före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
b Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
varande avseenden anfört icke föranleda något riksdagens särskilda uttalande.
Riksdagen förutsätter dock, att bidrag till varaktiga beläggningar anvisas att
utgå av vederbörande läns automobilskattefond, samt att med anledning av
krav på sådant bidrag förböjning icke må äga rum av något läns andel i
utjämningsmedlen, med mindre på grund av särskilt betungande automobiltrafik
och därav föranledd onormal ökning i vägskatten verkligt behov härav
föreligger.
Riksdagen far anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu 4,250,000 kronor, med 1,000,000
kronor till 5,250,000 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet
m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 4,250,000 kronor, med
1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
Vid 1927 års riksdags beslut, att hälften av det enligt väglagen utgående
bidraget till vägunderhållet på landet skulle bestridas av automobilskattemedel,
förutsattes, att hälften av statsbidraget för kalenderåret 1927 skulle
utgå av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen (prop.
nr 175 sid. 20). I följd härav skulle framdeles hälften av det i slutet av
varje kalenderår utgående statsbidraget komma att utgå av de under närmast
föregående budgetår influtna automobilskattemedlen. Vid fördelningen
av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen har avsatts
ett belopp av 6 miljoner kronor, motsvarande hälften av det beräknade statsbidraget
för 1927 till vägunderhållet på landet. De med automobilskattemedel
bestridda utgifterna för statsbidraget hava tills vidare avförts å det
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförda anslaget för sådant ändamål
(VI: C 2), vilket anslag täckes av under samma budgetår inflytande automobilskattemedel.
Härigenom har — såsom departementschefen framhållit
— det blivit möjligt att utan onödigt uppskov verkställa fördelningen av de
under första halvåret 1927 influtna medlen. Därest riksdagen icke hade något
att häremot erinra, skulle nu enahanda förfarande iakttagas för framtiden.
I sådant fall bleve ovannämnda, provisoriskt avsatta belopp, 6 miljoner kronor,
omedelbart tillgängligt för fördelning å städerna och de särskilda länen
i vanlig ordning.
Med förmälan att vad departementschefen anfört rörande ifrågavarande
anslagsfrågas närmare budgetmässiga ordnande icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, höjt det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till
vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu
4,250,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen
för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen
till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1928—- 1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. ‘
21:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 24) föreslagit riksdagen dels till
hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor, dels ock besluta, att för åtnjutande av
statsbidrag från ifrågavarande anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet
förordade villkor.
Med tillstyrkande till en början att en omarbetning för en kostnad av
2,500 kronor utfördes av ett föreliggande förslag till inomskärsfarled mellan
Göteborg och Strömstad, har departementschefen vidare anfört följande:
»Yad härefter beträffar den ifrågasatta sammanslagningen av anslagen till
undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m. och till fiskehamnsundersökningar,
får jag erinra, att jag tidigare denna dag föreslagit, att medel
till undersökningar m. m. för broar, såväl då de äro förenade med yägföretag
som då så icke är fallet, skall utgå från anslaget till vägundersökningar samt
att till följd härav ett belopp av 5,000 kronor skall överflyttas till nämnda
anslag från anslaget till undersökningar för mindre hamnar och farleder
m. m. Därest detta förslag bifalles, synes det mindre lämpligt att bibehålla
två olika anslag för undersökningar av hamnar och farleder. Jag vill därför
tillstyrka, att ett gemensamt anslag anvisas för samtliga dessa undersökningar
under benämningen »Hamn- och farledsundersökningar».
Enligt vad jag inhämtat, inneligger icke för närvarande hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen någon framställning om undersökning, avsedd att
bekostas av det nuvarande anslaget till undersökningar av mindre hamnar
och farleder m. m. samt utföras under nästkommande budgetår. Då med
hänsyn härtill kostnaden för den av mig förordade omarbetningen av förslag
till inomskärsfarled mellan Göteborg och Strömstad synes kunna bestridas
av det nya gemensamma undersökningsanslaget, dock utan villkor om bidrag
från intressenternas sida, och då beträffande undersökningar såväl för fiskehamnar
som för andra hamnar ävensom farleder återhållsamhet alltjämt
torde böra iakttagas, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att berörda gemensamma
anslag bestämmes till högre belopp än 15,000 kronor.
För det sålunda ifrågasatta anslaget torde böra såsom villkor föreskrivas,
att vederbörande intressenter i företaget skola vidkännas kostnaderna för hantlangning
m. m. samt dessutom i fråga om undersökningar, vilka icke a\se
revidering av före den 1 juli 1927 upprättade arbetsplaner för företag, avsedda
att utföras såsom statens fiskehamnar, bestrida lägst en tredjedel av
övriga undersökningskostnader, dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
dels i fråga om fiskehamnsundersökningar och dels i övrigt, när synnerliga
skäl därtill föreligga, må medgiva nedsättning av intressenternas andel i kostnaden,
likväl ej till mindre än en tiondel. I fall, då undersökning företrädesvis
är av betydelse för det allmänna och något särskilt framträdande enskilt
intresse icke kan påvisas, synes Kungl. Maj:t böra kunna medgiva, att hela
undersökningskostnaden bestrides av statsmedel.»
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot vad som under
förevarande punkt i olika avseenden föreslagits, får anmäla, att riksdagen
dels till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1928 1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor; dels ock beslutat, att för åtnjutande
av statsbidrag från ifrågavarande anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 4 januari 1928 förordade villkor.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen 1) besluta, att
den av riksdagen år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en
8 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
hamnanläggning vid Torekov — sistnämnda företag under det i statsrådsprotokollet
angivna villkor om bidrag från vederbörande intressenter — skola
i nu angiven ordning komma till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter
den inom samma grupp befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;
2) medgiva, att även för fall, där sadant ej tidigare beslutats, hamnarna vid
Gnisvärd och Torekov skola utföras och underhållas genom statens försorg;
3) för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
200,000 kronor.
I samband med förevarande förslag har riksdagen till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta motioner, I: 87 och II: 155, däri hemställts,
att den av riksdagen senast år 1923 till anläggning beslutade hamnbyggnaden
Byxelkrok, till vars utförande vederbörande kommun och landsting anslagit
av riksdagen förutsatta penningebidrag, måtte enligt ingenjören Segerfors’
förslag bringas till utförande i därför redan tidigare fastställd ordning, att
bekräfta att hamnen vid Byxelkrok skall utföras och underhållas genom
statens försorg; samt att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I
hörande hamnbyggnader för budgetåret 1928—1929 måtte anvisas ett extra
reservationsanslag av 300,000 kronor, varigenom möjlighet finnes till påbörjande
i mindre skala även av de föreslagna hamnanläggningarna vid
Gnisvärd och Torekov; dels och en väckt motion II: 226, däri hemställts, att
hamnförbättringen vid Hönö-Klåva skall utföras i enlighet med den nya av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen under villkor, att intressenterna
bidraga med fem procent av den beräknade anläggningskostnaden,
313,500 kronor.
Med hänsyn till den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen
har riksdagen ansett sig böra nu besluta igångsättande av de föreslagna
fiskehamnsanläggningarna vid Gnisvärd och Torekov.
Vad hamnen vid Byxelkrok beträffar, bör icke förbises det stora intresse,
som ortsbefolkningen ådagalagt för tillkomsten av denna nya hamnanläggning
å Ölands nordvästra udde. Genom omarbetning av de ursprungligen
uppgjorda planerna för anläggningen hava också de beräknade
kostnaderna för densamma kunnat nedbringas från tidigare angivet belopp
av 529,000 kronor till 264,000 kronor, varav enligt åtagande 26,400 kronor
skulle gäldas av Böda kommun. Då emellertid Eders Kung! Maj:t icke
upptagit ifrågavarande hamnanläggning i planen för nästkommande budgetår,
har riksdagen icke ansett sig böra på grund av enskild motion nu besluta
hamnens utförande; men riksdagen förväntar, att Eders Kung! Maj.t fortfarande
har sin uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet och icke underlåter
att för riksdagen framlägga förslag i ämnet, så snart förhållandena
sådant medgiva.
Vidkommande den till fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar) hörande
hamnanläggningen vid Hönö-Klåva är att märka, att de nuvarande hamnanordningarna
därstädes, trots att platsen utgör ett av Bohusläns och landets
största fiskelägen med en fiskebåtsflotta på cirka ett sextiotal fartyg,
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 9
uppgivas vara synnerligen otillfredsställande. Vid kultje och storm måste
fiskebåtarna lämna hamnen och söka mera skyddade platser.
På grund härav och då, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat,
det ur synpunkten av ett planmässigt bedrivande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
fiskehamnsarbeten är önskligt, att ifrågavarande hamnanläggning
kommer till utförande under den närmaste tiden, har riksdagen
i enlighet med det motionsvis väckta förslaget nu beslutat nämnda hamnanläggnings
utförande.
I avseende å för ändamålet erforderligt anslag anser riksdagen, att för
nästkommande budgetår bör anvisas det av Eders Kung! Maj:t under fiskeliamnsgrupp
I äskade anslagsbeloppet å 200,000 kronor. För fiskehamnsgrupp
II behöves, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande inhämtas,
intet nytt anslag för 1928—1929.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels, med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag, beslutat, att den av riksdagen
år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en hamnanläggning
vid Torekov — sistnämnda företag under det av departementschefen i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4 januari 1928 angivna
villkor om bidrag från vederbörande intressenter —- skola i nu angiven ordning
komma till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter den inom samma grupp
befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;
dels medgivit, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutats, hamnarna
vid Gnisvärd och Torekov skola utföras och underhållas genom statens försorg;
dels,
med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag, för bedrivande av arbeten
å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;
dels ock i anledning av motionen II: 226 beslutat, att hamnförbättringen
vid Hönö-Klåva skall utföras i enlighet med den nya av väg och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 30 augusti 1927 omförmälda planen under
villkor, att intressenterna bidraga med fem procent av den beräknade anläggningskostnaden.
23:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 190,000 kronor.
I samband med förevarande förslag har riksdagen till behandling förehaft
två inom riksdagen väckta motioner, I: 29 och II: 89, vari hemställts, i den
förstnämnda motionen, att riksdagen ville utöver de av Kung! Maj:t äskade
190,000 kronor för ifrågavarande ändamål anvisa ytterligare 110,000 kronor
eller sammanlagt 300,000 kronor; och i den senare motionen, att riksdagen
måtte för statsunderstödda hamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
I statsverkspropositionen förutsattes, att, därest riksdagen icke har något
att häremot erinra, Eders Kungl. Maj:t i samband med den förut omförmälda
revisionen av hithörande statsbidragsbestämmelser skulle vidtaga viss ändring
10
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
i gällande bestämmelser rörande bidrag från nu förevarande anslag i syfte
att vinna ökad trygghet för vederbörande hamnföretags underhåll och användning
för avsett ändamål.
Med hänsyn till föreliggande stora behov av anslag för ifrågavarande
ändamål har riksdagen, i anslutning till de i ämnet motionsvis framställda
yrkandena, ansett sig böra bestämma förevarande anslag för nästkommande
budgetår till 250,000 kronor, en höjning på 60,000 kronor i förhållande till
innevarande budgetår och Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.
Yad departementschefen anfört rörande behovet av viss ändring i villkoren
för statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar och mindre hamnbyggnader,
föranleder intet särskilt uttalande från riksdagens sida.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och de i ämnet väckta motionerna I: 29 och II: 89, för
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 250,000 kronor.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen
till handelshamnar och farleder för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 250,000 kronor.
25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen
till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.
Vägtrafikväsendet.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har riksdagen
— med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till
vägar och kommunikationer — i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit
ett ordinarie reservationsanslag till bidrag till vissa kommunilcationsändamål
å 20,000 kronor.
27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader,
nu 230,000 kronor, med 60,000 kronor till 170,000 kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till bestridande
av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till särskild erinran. Riksdagen har alltså till bestridande av utgifter
för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Byggnadsväsende!;.
29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen
för byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 88,500 kronor.
11
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
30:o) Under punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
avlöning av länsarkitekter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 52,000 kronor.
Om än viss tvekan måste göra sig gällande inför den ytterligare utvidgning
av länsarkitektsinstitutionen, vartill förslag nu framlagts, anser sig dock riksdagen,
med tagen hänsyn till den alltjämt fortgående livliga byggnadsverksamheten
inom landet och vikten av att särskilt i hastigt växande småsamhällen
denna verksamhet regleras på ett för den framtida utvecklingen ändamålsenligt
sätt, böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Biksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen till avlöning av länsarkitekter för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 52,000 kronor.
31 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med oförändrat belopp, 500,000 kronor.
Av det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet, tillhopa 1,350,000
kronor, har 500,000 kronor begärts såsom ordinarie anslag och återstoden
eller 850,000 kronor såsom förstärkningsanslag.
Av 1927 års riksdag har i anledning av då föreliggande förslag om höjning
av det extra förstärkningsanslaget till byggnader och reparationer anförts,
att flera staten tillhöriga byggnader vore i sådant tillstånd, att man
icke längre syntes böra dröja med att igångsätta såsom nödvändiga ansedda
reparationsarbeten. Den ytterligare ökning av förstärkningsanslaget, som nu
begäres, är avsedd att möjliggöra ett fortsättande i erforderlig omfattning
av dessa arbeten, vilka huvudsakligen hänföra sig till vissa statens byggnader
i Stockholm. Enligt riksdagens mening torde skäl föreligga att bevilja
det nu begärda anslaget. Under förevarande punkt får riksdagen anmäla,
att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer med oförändrat belopp,
500,000 kronor.
32:o) Under hänvisning till vad riksdagen anfört under nästföregående
punkt, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts (punkt 38) framställda förslag till förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
anslag av 850,000 kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för yttre
restaurering av Stockholms slott för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 175,000 kronor.
Biksdagen, som icke haft något att erinra mot att av det äskade fortsättningsanslaget,
175,000 kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott
ett belopp av 3,000 kronor tages i anspråk för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska
undersökningar i samband med restaureringsarbetena, får anmäla,
att riksdagen för yttre restaurering av Stockholms slott för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 175,000 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för istånd
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
sättande av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 148,000 kronor.
Med uppmärksammande, att det nu äskade beloppet är avsett för slutförande
av de grundförstärkningsarbeten i fastigheten nr 1, kvarteret Lejonet
i Stockholm (Arvfurstens palats), till vilkas utförande 1926 års riksdag lämnat
medgivande, har riksdagen för iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 148,000 kronor.
35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att för ändringsoch
reparationsarbeten in. m. i gamla kungshuset i Stockholm för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
Biksdagen har för ändrings- och reparationsarbeten m. m. i gamla kungshuset
i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.
36:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) har riksdagen
för vissa ändrings- och komplettering sarbeten i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren
i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 29,570 kronor.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för ombyggnad
av vissa hissar i fastigheterna nr 5 och 6 i kvarteret Bosenbad i
Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,500 kronor.
Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna
nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 15,500 kronor.
38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen
för beredande av förbättrade lokaler för lantmäter ikontor et i Kalmar län för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.
39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen
för restaurering av Malmöhus slott för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 55,000 kronor.
40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48 framställda förslag
har riksdagen för konserverings arbeten å Kohus fästningsruin för budgetåret
1928 — 1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för beredande
av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län m. in. för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor.
Biksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av förbättrade lokaler
för länsstyrelsen i Gävleborgs län rn. m. för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra reservationsanslag av 77,700 kronor.
42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen
för iståndsättande av gamla residensbyggnaden i Härnösand till bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 137,500 kronor.
13
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
43:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) liar riksdagen
till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrland''s län för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.
Diverse.
44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen
för beredande av ersättning åt statens järnvägar för av Eders Kungl. Maj:t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
45:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 55) har riksdagen
som bidrag till utgivande genom Svenska brandskyddsföreningen av tidskriften
»Brandskydd» för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 1.000
kronor.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att som bidrag
till utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för
landsbygdens brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 1,000 kronor.
Med framhållande av vad departementschefen anfört rörande brandförsäkringsinrättningarnas
intresse av att stödja förbundet, får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som
bidrag till utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift
för landsbygdens brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 1,000 kronor.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understödjande
av motorförarnas helnykterhetsförbund för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Riksdagen hell järf ar de syften — icke minst ur den allmänna trafiksäkerhetens
synpunkt — som motorförarnas helnykterhetsförbund är avsett att
främja. Med hänsyn emellertid till den försiktighet, som alltid bör iakttagas,
då fråga är om nya statsbidrag till privata sammanslutningar av olika
slag, har riksdagen ansett det av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet
böra begränsas till 3,000 kronor. Därest emellertid anslag för ifrågavarande
ändamål framdeles skulle äskas, finner riksdagen lämpligast, att detta sker
under åttonde huvudtiteln, å vilken övriga anslag för likartade ändamål utgå.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, att täckning för anslaget må beredas från rusdrycksmedelsfonden,
får anmäla, att riksdagen till understödjande av motorförarnas helnykterhetsförbund
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
48:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag punkt 59 rörande det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
under riksdagen anmäla sitt beslut.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
49:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928—1929
uppfört samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke
här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 23 mars 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.