Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss utsträckning av den ''proportionella valmetoden vid val inom landsting samt stadsoch kommunalfullmäktige m. m.

1928-03-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:73, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss utsträckning av den ''proportionella valmetoden vid val inom landsting samt stadsoch kommunalfullmäktige m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 73.

11

Sr 73.

Godkänd av första kammaren den 16 mars 1928.

Godkänd av andra kammaren den 16 mars 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

viss utsträckning av den ''proportionella valmetoden vid val

inom landsting samt stads- och kommunalfullmäktige m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 55, har hemställts, »att riksdagen

för sin del ville besluta sådan utsträckning av användandet av den

proportionella valmetoden vid val inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige,

att desamma måtte förrättas proportionellt, därest sådant äskas

av minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1,

samt att i samband därmed den successiva förnyelsen av nämnder, styrelser

och delegationer inom kommunalrepresentationerna måtte upphöra, och att

utskottet ville formulera de stadganden, som bifall till dessa förslag föranleda.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Under nr 41 i första kammaren väckte undertecknad år 1920 en motion

om viss utsträckning av den proportionella valmetoden vid val inom landsting

samt stads- och kommunalfullmäktige, så lydande:

’I överensstämmelse med en riksdagens skrivelse av år 1911 hade Kungl.

Maj:t i prop. 185 till 1913 års riksdag inryckt den bestämmelsen, att i

stadsfullmäktige och landsting val till beredande och utredande delegationer

samt drätselkammare och landstings förvaltningsutskott skulle ske propor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 73.

tionellt, därest icke full enighet rådde. Av herrar G. Magnusson och J.

Berglund och Hage m. fl. samt av herr Säfstrand hade i motion yrkats, att

bestämmelsen skulle utsträckas att gälla samtliga val inom representationerna,

och i anslutning härtill hade herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås,

Waldén, Bogren, Wallin och Säfstrand i en till konstitutionsutskottets betänkande

nr 25 fogad reservation hemställt, att bestämmelsen om proportionellt

val skulle gälla i alla de fall inom representationerna, ’där två eller

flera personer skola väljas — — — därest sådant äskas av minst så många

väljare, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal

delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.’

Konstitutionsutskottet yttrade om detta krav sid. 62, ’att skäl kunna anföras

för en vidsträcktare användning av den proportionella valmetoden,

men har utskottet dock, med hänvisning till riksdagens ståndpunkt år 1911,

stannat vid att tillstyrka den proportionella metodens införande endast för

de av Kungl. Maj:t föreslagna fall.’

När frågan emellertid återupptogs vid 1918 års riksdag i motion av herr

Leander II: 44 om riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t, med begäran om utredning

och förslag i här nämnda avseende, tillstyrktes motionen av konstitutionsutskottet.

Skrivelseförslaget biträddes av andra kammaren, men avslogs av första

kammaren, varigenom saken för den gången förföll.

I sitt tillstyrkande utlåtande säger utskottet bl. a. sid. 3: ’Det torde för

övrigt enligt utskottets mening icke kunna bestridas, att olika meningsriktningar

inom de kommunala representationerna bliva företrädda även i andra

styrelser och delegationer än dem, vars uppgifter huvudsakligast bestå uti

att förberedande behandla inkomna ärenden. Vid sådant förhållande har

det synts utskottet riktigt, att — på sätt redan i en vid konstitutionsutskottets

utlåtande 1913 fogad reservation påyrkades — det proportionella valsättet

bliver tillämpligt vid alla inom kommunala representationer förekommande

val av styrelser, revisorer och nämnder. De betänkligheter, som

möjligen skulle kunna göras gällande mot denna utsträckning ur synpunkten

av det ökade besvär, som därav skulle föranledas, kunna icke tillmätas nämnvärd

betydelse. De ifrågasatta stadgandena, som givetvis böra erhålla den

formen, att den proportionella metodens tillämpning bliver fakultativ enligt

de principer, som gälla för de val inom kommunala representationer, för

vilka den redan är föreskriven, komma nämligen, enligt vad redan nu vunnen

erfarenhet bestyrker, att bliva av betydelse, även om de ej direkt tillämpas

utan allenast framtvinga frivilliga överenskommelser i den riktning, som med

dem avses.’

Utskottet påpekar dock de svårigheter som finnas att utan vidare tillämpa

det proportionella valsättet på sådant val, där personliga suppleanter skola

utses eller där de valda skola besitta vissa särskilda kvalifikationer.

Svårigheten i första fallet avlägsnas enkelt, om den bestämmelsen införes,

att vid dylika val ordinarie representanter och suppleanter utses samtidigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 73.

Svårigheterna i det senare fallet torde även lätt kunna övervinnas, om det

bestämdes, att samtliga val, där särskilda kvalifikationer föreskrivas för de

valda, skola underställas Konungens befallningshavande för fastställelse.

Då behovet av en förändring i nu nämnd riktning är uppenbart, får jag

vördsamt anhålla,

att riksdagen för sin del ville besluta sådan utsträckning av användandet

av den proportionella valmetoden inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige,

att desamma måtte förrättas proportionellt, därest sådant äskas

av minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1,

och att utskottet behagade formulera de stadganden, som bifall till detta

förslag föranleda.’

Med anledning av motionen avgav konstitutionsutskottet följande yttrande:

''Vid 1918 års urtima riksdag beslutades en skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan om utredning av frågan, i vilken utsträckning det måtte

kunna föreskrivas, att på landsting, stads- och kommunalfullmäktige ankommande

val, utöver vad därom redan är stadgat, skulle ske proportionellt,

därest sådant av visst antal väljande äskades, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, som av utredningen måtte kunna föranledas. Då den i

föreliggande motion berörda frågan alltså hänskjutits till Kungl. Maj:t för

utredning och denna utredning, enligt vad utskottet har sig bekant, pågår,

får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.’

Den utredning, som uppgavs pågå 1920, synes emellertid ha avstannat,

och det begärda framläggandet av förslag från Kungl. Maj:ts sida i saken

har uteblivit. Visserligen ha i den nyligen beslutade polisnämndsförfattningen

och de något äldre författningarna om val av kyrko- och skolråd

införts bestämmelser om fakultativa proportionella val.

Då skälen för ett bifall till denna min motion blott växt under de gångna

åren och särskilt under det sista året, får jag upprepa densamma. Först

genom ett bifall till det av mig framförda kravet vinnes trygghet mot

majoritetsförtryck, och ernås därigenom en viss avspänning i de kommunala

representantförsamlingarna.

För att vinna största möjliga proportionella rättvisa fordras emellertid,

att även vid styrelser, nämnder och delegationer den successiva förnyelsen

bortfaller. Den kontinuitet, som den successiva förnyelsen är avsedd att

trygga, vinnes minst lika säkert genom själva det proportionella valet. Samtidigt

med ovannämnda motion väckte undertecknad också en motion med

begäran om, att den successiva förnyelsen av stads-, kommunal- och municipalfullmäktige

skulle upphöra, och bifölls detta mitt yrkande.

Samma skäl, som i detta avseende gälla valen till kommunalrepresentationerna,

gälla även valen inom samma korporationer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 73.

Behov torde i vissa fall föreligga, att det proportionella valsättets användning

utsträcktes även till val inom nämnder och styrelser och delegationer,

men torde proportionella val till desamma medföra en allmännare uppfattning

om och känsla för, att den proportionella rättvisan icke bör kränkas.

Skulle dessa reformkrav icke nu omedelbart kunna genomföras i samtliga

kommunalrepresentationer, hemställes, att så åtminstone sker i kommunalförfattningarna

för Stockholm.»

Sedan år 1909 proportionellt valsätt införts vid val till landsting och

stadsfullmäktige har vid upprepade tillfällen framförts krav på utsträckning

av detta valsätts tillämpning även vid val inom dessa korporationer.

År 1911 avlät riksdagen på konstitutionsutskottets hemställan med anledning

av fyra särskilda i ämnet väckta motioner skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

med begäran, att Eders Kungl. Maj:t måtte, efter verkställd utredning, framlägga

förslag till införande av proportionellt valsätt vid val av sådana hos

stadsfullmäktige och landsting förekommande utskott, nämnder m. m., vilkas

egentliga uppgift vore att förbereda de hos nämnda korporationer förekommande

ärenden. I sitt utlåtande anförde utskottet därvid, att de utskott och styrelser,

vilka icke hade att förbereda ärendens behandling, i allt väsentligt blott

hade till uppgift att verkställa de kommunala myndigheternas beslut samt

att det därför icke vore nödigt att i dessa utskott och styrelser bereda olika

åsikter den möjlighet att komma till uttryck, som det proportionella valsättet

avsåge att tillgodose.

I anledning av ovannämnda skrivelse framlade Eders Kungl. Maj:t i proposition

till 1913 års riksdag förslag om utvidgning av det proportionella valsättets

tillämplighetsområde i enlighet med i riksdagsskrivelsen angivna grunder,

varjämte Eders Kungl. Maj:t föreslog att val av landstingens förvaltningsutskott

ävensom val till kommunalfullmäktige skulle ske proportionellt. Konstitutionsutskottet

framhöll vid behandling av propositionen och i samband med

densamma väckta motioner, vilka avsågo införande av proportionellt valsätt

vid val till alla inom stadsfullmäktige och landsting förekommande styrelser

och nämnder m. m., att gränsen mellan förberedande delegationer och andra

understundom kunde bliva svår att uppdraga och att skäl kunde anföras

för en vidsträcktare användning av den proportionella valmetoden. Utskottet

stannade dock, med hänvisning till riksdagens ståndpunkt år 1911, vid att

tillstyrka den proportionella metodens införande endast för de av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna fall. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Frågan har härefter behandlats vid 1918 års lagtima riksdag. Vid denna

riksdag framfördes ånyo förslag därom, att proportionellt valsätt borde förekomma

vid alla val inom landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige

(proportionellt valsätt vid val till sistnämnda slags korporation hade

införts år 1913). Konstitutionsutskottet föreslog skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t med begäran om utredning i frågan, men skrivelseförslaget förföll på

grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 73. la

Vid urtima riksdagen år 1918, då bestämmelser om proportionellt valsätt

vid val till kommunalnämnd, kyrkoråd, skolråd m. m. antogos, hemställde

tredje särskilda utskottet i anledning av motioner om än ytterligare

utvidgning av den proportionella valmetodens tillämpning i enlighet med

vad som föreslagits vid samma års lagtima riksdag, att riksdagen även ville

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta utreda, i vilken utsträckning den

proportionella valmetoden kunde komma till användning, utöver vad som redan

vore stadgat, vid på landsting, stads- och kommunalfullmäktige ankommande

val, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, som av utredningen kunde

föranledas. Riksdagen biföll utskottets skrivelseförslag.

Vid 1920 års riksdag väcktes motion med enahanda syfte som i nu förevarande

motion. I sitt utlåtande över motionen avstyrkte konstitutionsutskottet

densamma under hänvisning till att utredning i ämnet påginge,

vilken hemställan av riksdagen bifölls.

Den åsyftade utredningen var anförtrodd åt de i maj 1919 tillkallade

kommunalförfattningssakkunniga. Dessa avslutade emellertid 1924 sitt uppdrag

utan att hava behandlat ifrågavarande spörsmål, som enligt de sakkunnigas

mening borde företagas till behandling i samband med utarbetandet

av en kommunal vallag. Den 20 juni 1924 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt

landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att biträda med verkställandet av en

allmän, i huvudsak formell revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse

på landet och i stad. Landshövdingen Hammarskjöld har numera

avgivit förslag till sådan revision och därvid även behandlat föreliggande

fråga. Enligt förslaget skulle emellertid icke någon annan utvidgning av

det proportionella valsättets tillämpning företagas än att detsamma skulle

tillämpas jämväl vid val å kommunalstämma, i kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige av revisorer och revisorssuppleanter, i fråga om vilka befattningar

framhålles, att kravet på minoritetens representerande synts vara

särskilt välgrundat.

Den i riksdagens ovannämnda skrivelse av år 1918 begärda utredningen

har sålunda icke blivit verkställd i hela den omfattning, som med skrivelsen

avsetts.

Riksdagen vidhåller den av 1918 års urtima riksdag omfattade asikten

om lämpligheten av att proportionellt valsätt tillämpas inom de kommunala

representationerna utom vid val till förberedande delegationer

jämväl vid val till nämnder m. m., som hava förvaltande och verkställande

uppgift. Visserligen torde kunna sägas, att vid dylika val, fastän proportionellt

valsätt för dem icke är i lag föreskrivet, i regel en proportionell

fördelning av mandaten äger rum mellan olika meningsgrupper. Men det

oaktat, och då exempel i motsatt riktning ej torde saknas, finner riksdagen

det vara önskvärt, att principen fastställes i lag. Ett sådant stadgande bör

givetvis liksom de motsvarande nu gällande givas fakultativ karaktär. Riksdagen

vill icke förneka — vilket även framhölls år 1918 — att svårigheter

kunna yppa sig därigenom att i gällande författningar i vissa fall gi\as

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 73.

bestämmelser om särskild kvalifikation hos ledamöter i de nämnder, varom

här är fråga, men, oavsett att dessa bestämmelser i en del fall måhända

saklöst skulle kunna falla bort, förmenar riksdagen att utväg för svårigheternas

övervinnande bör kunna finnas. Givetvis bör jämväl frågan om den

successiva förnyelsen av dessa nämnder härvid tagas under omprövning.

Med hänsyn till att utredning i dessa frågor synes erforderlig, har riksdagen

emellertid icke nu ansett sig böra i enlighet med motionärens hemställan

för sin del besluta lagändringar.

Riksdagen anser, att utredningen lämpligen bör anordnas sålunda, att

förslag i ämnet kan framläggas i samband med det väntade förslaget till

allmän revision av kommunalförfattningarna, som torde få förväntas inom

nära liggande tid.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda

i vilken utsträckning den proportionella valmetoden kunde komma till användning,

utöver vad som redan är stadgat, vid på landsting, stads- och

kommunalfullmäktige ankommande val, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 16 mars 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.