Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1928-05-15 · 130 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 124 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1928:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1
Nr 8 A.
Godkänd av första kammaren den 15 maj 1928.
Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1928.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 8.)
Till Konungen.
Arkiv, bibliotek och museer.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
riksarkivet med oförändrat belopp, 167,800 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet med oförändrat belopp, 167,800 kronor.
2:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928, under punkt 1 föreslagit, får riksdagen anmäla, att
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
av expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i
Stockholm anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket
med oförändrat belopp, 248,200 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket med oförändrat belopp, 248,200 kronor.
4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl.
bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 11,000 kronor.
5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 43:e årgång,
omfattande år 1928, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av
5,000 kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
b)
till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 31:a
—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
7:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp
och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1928—
1929 anvisat
dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,
inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping ett
extra anslag av 2,000 kronor;
dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
3
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av
pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviéve-biblioteket i Paris för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande
svenska konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie reservationsanslag
under rubrik: inlösen av svenska konstnärers arbeten å 25,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en vidgad ram för anslagets användning i
så måtto, att, efter vad departementschefen anför, anslaget skulle få disponeras
till inlösen ej endast såsom nu av arbeten av levande svenska konstnärer
utan även av arbeten av sådana svenska konstnärer, som avlidit inom
högst 5 år, innan förslag om deras arbetens förvärvande till museet
framställts hos Eders Kungl. Maj:t. Någon ändring i fråga om anslagsbeloppet
är icke ifrågasatt.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
förty anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie
reservationsanslaget till inlösen av levande svenska konstnärers arbeten, därstädes
i stället uppfört ett ordinarie reservationsanslag under rubrik: inlösen
av svenska konstnärers arbeten å 25,000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att
dels medgiva att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets
kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för
inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar
och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upp
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tagna ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll
samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag
under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.
Riksdagen har för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till samlingarnas vård och underhåll samt expenser med oförändrat
belopp, 11,000 kronor, samt anvisat till förstärkning av nämnda
reservationsanslag för samma budgetår ett extra anslag av 5,000 kronor.
Enahanda förstärkningsanslag har beviljats för budgetåret 1927—1928.
Eders Kung! Maj:ts förevarande förslag innebär dels upphörande av omförmälda
extra anslag, dels ock avlyftande från det ordinarie anslaget av kostnaderna
för expenser och dylikt, vilka sistnämnda kostnader av statskontoret beräknats
till närmare 8,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets
kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för
inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar
och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upptagna
ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll
samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppfört ett ordinarie reservationsanslag
under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 12,800 kronor.
I riksstaten är för nationalmuseum bland annat uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 154,200 kronor. I detta förslagsanslag ingår en anslagspost å 39,200
kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Till förstärkning
av arbetskrafterna vid avdelningen för slottssamlingar och deponerade
konstverk utgår dessutom ett extra anslag av 7,500 kronor, varav bestrides dels
avlöning till en amanuens med full tjänstgöring, uppgående enligt löneklass
18 i den för extra ordinarie tjänstemän gällande löneskalan till 5,304 kronor,
dels ock avlöning till ett skrivbiträde med lön enligt löneklass 3 av samma
löneskala, uppgående till 2,208 kronor, alltså 7,512 kronor eller avrundat
7,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser en ökning av den extra personalen
genom anslag till arvoden åt ännu en halvtidsamanuens och ytterligare
ett kvinnligt biträde. Med beräkning av ett arvode enligt 17:e löneklassen
åt den förstnämnde och ett dylikt enligt 7:e löneklassen åt det
kvinnliga biträdet skulle den årliga kostnaden för dessa arbetskrafter belöpa
5
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sig till 5,298 kronor eller avrundat 5,300 kronor. Detta anslagsbelopp skulle
vidare sammanslås med ovannämnda extra anslag å 7,500 kronor.
Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna
vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av
12,800 kronor.
14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader,
som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,
föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
15:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport av
konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, såsom extra reservationsanslag
för budgetåret 1928—1929 anvisat
dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor;
dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.
17:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms och
Ulriksdals slott för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott bestämma.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till inredning
av arbetsrum för tjänstemän i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom
till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda inredningsarbeten
föranledda transporter av konstföremål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra reservationsanslag av 7,450 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak en förändring av utställningsrummet
för germansk renässans till tjänstelokaler för museichefen jämte
6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
kansli, under det att de härför nu upplåtna rummen skulle disponeras av
depositionsavdelningen.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till inredning av arbetsrum för tjänstemän i
nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
och kostnadsberäkningar ävensom till bestridande av kostnaderna för
de genom omförmälda inredningsarbeten föranledda transporter av konstföremål
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,450
kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa
dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna
grunder;
dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva.
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare utgår för innevarande
budgetår med samma belopp, som nu äskas.
Till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har för innevarande
budgetår beviljats ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor. De
av föreståndaren för livrustkammaren nu framställda kraven på ökade anslag
till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar avse dels en
allt framgent beräknad ökning av 2,700 kronor till konservering och fotografering,
dels vissa engångsanslag, å tillhopa 6,500 kronor, varav dock
3,000 kronor eventuellt kunna beräknas för ett följande år. Dessa krav
hava av departementschefen begränsats till 1,900 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får förty anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928 — 1929 anvisat
dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t
angivna grunder;
dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå efter grunder, som Eders Kungl.
Maj.t kan finna skäligt föreskriva.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för täckande
av kostnaderna för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för förhyrande av
lokaler för livrustkammarens konserveringsarbeten, för vilka plats ej kunnat
beredas inom nordiska museets byggnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för täckande av kostnaderna för förhyrande av
ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra reservationsanslag av 4,500 kronor.
21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till avlöningar in. m. för naturhistoriska riksmuseet med
oförändrat belopp, 229,450 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med oförändrat belopp,
229,450 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1928
1929 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.
23:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1928 1929
anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.
24:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt
biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets
evertebratavdelning för budgetåret 1928 1929 anvisat ett extra
anslag av 4,000 kronor.
25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt
eu vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till inköp
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
5,000 kronor.
Anslaget utgör för budgetåret 1927—1928 3,000 kronor. Från museimyndigheternas
sida har hemställts om ett anslag för ändamålet av sammanlagt
7,192 kronor, vilket krav av departementschefen begränsats till
5,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets paleo
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
zoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
27:o) Sedan 1927 års riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag beviljat till förvärv och kemisk analys av mineral från
Långbans gruva i Värmland ett belopp av 6,000 kronor samt anvisat därav
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen att av förstnämnda
belopp, 6,000 kronor, för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa 2,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1927 års riksdag till
förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland
beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra
reservationsanslag anvisat 2,000 kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till ordnande
och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar
inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts hemställan anvisade 1927 års riksdag
till ordnande och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa sambngar
inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
1927 1928 ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt meddela. Sedan därefter
vetenskapsakademien avgivit förslag till fördelning av nämnda anslag,
föreskrev Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1927, att av anslaget
2,500 kronor skulle användas till anskaffande av sju stycken nya herbarieskåp
och 1,500 kronor till ordnande och preparering av vissa samlingar av
herbarieväxter från Västindien.
Vetenskapsakademien har nu hemställt om förslag till 1928 års riksdag
att dels för ordnande och preparering av botaniska avdelningens samlingar
av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien anvisa för de förra
för budgetåret 1928 1929 ett extra anslag av 4,000 kronor, för de senare
ett extra anslag av 13,500 kronor, fördelat på fem år, därav för budgetåret
1928—1929 2,700 kronor; alltså tillsammans för budgetåret 1928—1929
6,700 kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för botaniska avdelningen
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,720 kronor, fördelat på
fyra år, därav för budgetåret 1928—1929 3,930 kronor.
Departementschefen har begränsat sig till att för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1928—1929 föreslå ett klumpanslag av 7,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, än att det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget
9
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
för överskådlighetens skull bör uppdelas på två särskilda anslag, vilka
lämpligen böra utgå med respektive 4,000 och 3,000 kronor, får anmäla,
att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat
dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor;
dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt
de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
Eders Kungl. Maj:ts förslag avser att i någon mån avhjälpa den tyngande
arbetsbalansen å naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning på sådant
sätt, att avdelningens vaktmästare skulle för att kunna helt ägna sig åt
speciella arbetsuppgifter beredas ledighet från sin ordinarie tjänst och härvid
med bibehållen lön åtnjuta särskild ersättning av 800 kronor. Kostnaderna
för erforderlig vikarie beräknas till 2,200 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.
30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) får riksdagen
anmäla, att riksdagen till inköp av mikrotomer för vedanatomiska undersökningar
på lignitmaterial av fossila växter vid naturhistoriska riksmuseets
paleobotaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,750 kronor.
31 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30)
har riksdagen till anskaffande av nya skåp m. m. för naturhistoriska riksmuseets
entomologiska avdelning beviljat ett belopp av 20,000 kronor samt
därav för budgetåret 1928—1929 anvisat såsom extra reservationsanslag
5,000 kronor.
32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning m. m. för
vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska lokaler för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till inredande
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
10
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och kostnadsförslag av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska
riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 5,400 kronor.
Riksdagen har väl funnit kostnadsberäkningarna för ifrågavarande omändringar
väl höga, men har likväl ej velat motsätta sig bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Dock förutsätter riksdagen, att vid arbetenas utförande
största möjliga sparsamhet varder iakttagen.
Riksdagen har alltså till inredande i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden
vid naturhistoriska riksmuseet anvisat för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 5,400 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till
samlingar in. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till
expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor
att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
För budgetåret 1927—1928 har riksdagen anvisat dels 9,000 kronor för
täckande av en å ifrågavarande expensanslag motsedd brist för budgetåret
1926—1927, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag för budgetåret
1927—1928. Genom beslut den 20 maj 1927 ställde Eders Kungl. Maj:t
de anvisade anslagen till vetenskapsakademiens förfogande, och skulle av
sistnämnda anslag 9,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000
kronor etnografiska avdelningen, dock att, därest å någotdera av dessa
belopp överskott uppstode, detsamma finge, i händelse sådant visade sig
erforderligt, av akademien användas för annan museets avdelning än den,
vederbörande anslagsbelopp vore avsett att tillgodose.
Av det nu ifrågasatta anslaget beräknas 14,000 kronor för avdelningarna
vid Frescati och 5,000 kronor för etnografiska avdelningen.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande av såväl den i naturhistoriska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten
till expenser för avdelningarna vid Frescati som den i samma reservationsanslag
ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll och
förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 19,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska
museet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 115,450 kronor
11
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till
museets ändamål.
36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande för tiden
1 juli 1928—30 juni 1929 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928, punkt 36, angivna belopp
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,600 kronor.
37 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till
kulturhistoriska museet i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta
rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
vid museet.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner (I: 100 och II: 143), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte till kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige i Lund anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, utgå till styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för att användas till kulturhistoriska museets
förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning av vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
Anslaget till ifrågavarande museum utgick under åren 1919—1921 med
ett årligt belopp av 25,000 kronor. Med hänsyn emellertid till föreningens
bekymmersamma ekonomiska ställning höjdes anslaget för år 1922 till
30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret 1923—1924 åter till 25,000
kronor. Alltsedan dess har anslaget utgått med 25,000 kronor för budgetår
räknat.
I betraktande av museets stora utveckling under senare år, vilken påkallar
en ökad omvårdnad av dess samlingar, och med hänsyn till planerade
stora nydaningsarbeten i avseende å museets lokaler och utrymmen,
har riksdagen funnit starka skäl tala till förmån för ett något högre anslag
än vad Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Riksdagen har alltså bifallit,
vad i ovanberörda motioner föreslagits.
Hittills föreskrivna villkor för anslagets utgående synas riksdagen alltjämt
böra uppställas.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner (I: 100 och II: 143),
12
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
till kulturhistoriska museet i Lund anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 30,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och
i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska
museet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 4,000
kronor, att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
39:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 40), har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
skolmuseet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,000
kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,
utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500
kronor, med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor.
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1928 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,493,000 kronor till 2,363,000 kronor minskat
belopp.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 kronor, med 16,200
kronor till 4,536,700 kronor.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av
lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor,
med 15,000 kronor till 45,000 kronor.
13
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
En tendens till ökning av utgifterna under ifrågavarande anslag har
under senare åren gjort sig märkbar, och anslaget har betydligt överskridits.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet, nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000
kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att, med
uteslutande ur riksstaten av det ordinarie anslaget till svenska kyrkan i
Paris, därstädes i stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor
vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.
Enligt vad i ärendet blivit upplyst, användes det under rubriken: kyrkors
underhåll m. m. i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till svenska kyrkan
i Paris å 4,119 kronor numera helt till pastors avlöning. Det har då befunnits
vara lämpligt, att anslaget erhåller en rubrik, som bättre motsvarar
dess användning. Beträffande beloppet av det nya anslaget har detsamma
föreslagits till 6,000 kronor eller samma belopp, som utgår till en var av
de svenska pastorerna i Köpenhamn och Berlin. Vid bifall härtill skulle eu
minskning kunna göras i det arvode, som pastorn i Paris uppbär i sin
egenskap av sjömanspräst i de nordfranska hamnstäderna och som nu utgår
med 2,500 kronor årligen från anslaget till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder. Eders Kungl. Maj:ts förslag
innebär, såsom framgår av punkt 49 här nedan, att detta arvode, så länge de
båda befattningarna innehavas av samma person, bestämmes till 1,500 kronor.
På så sätt skulle pastorns sammanlagda avlöning, som, frånsett dyrtidstilllägg
men med inräknande av församlingens bidrag, för närvarande kan antagas
utgöra omkring 7,350 kronor årligen, komma att uppgå till 7,500 kronor
jämte därå belöpande dyrtidstillägg.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie
anslaget till svenska kyrkan i Paris, därstädes i stället uppfört ett ordinarie
anslag under rubrik: Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000
kronor.
43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning
åt pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,000 kronor.
44:o) Sedan riksdagen år 1926 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1926—1927 och
14
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1927—1928 anvisat ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kung].
Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande
de sålunda anvisade medlens användande, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 45) föreslagit riksdagen att av det utav 1926 års riksdag beviljade
extra anslaget för budgetåret 1928—1929 anvisa 3,600 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av
präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1928—1929 anvisat
3,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till religiös
och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.
Anslaget utgör för innevarande budgetår 46,500 kronor.
Såsom riksdagen förut erinrat, innebär Eders Kungl. Maj:ts under punkt
42 här ovan omförmälda förslag ifråga om anslag till pastor vid svenska
Sofiaförsamlingen i Paris, att anslagsposten till en svensk sjömanspräst i
Calais-Dunkerque å 2,500 kronor skulle minskas till 1,500 kronor, så länge
denne sjömanspräst tillika innehar pastorsbefattningen i Paris.
Riksdagen, som under sistnämnda punkt anmält, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till pastorn vid svenska Sofiaförsamlingen
i Paris, har icke något att erinra mot det nu förevarande förslaget
och får förty anmäla, att riksdagen till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.
46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av
lägenheter å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag å 15,000 kronor.
47:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 49) föreslagit riksdagen
i fråga om domkapitlens expeditioner ävensom beträffande vad i en sedermera
av Eders Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende
föreslagits, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 105, anmält sitt beslut.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för bestridande
av ytterligare kostnader, förbundna med flyttning av kyrka och
prästgård från Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 5,585 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag för
flyttning av kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till
Muodoslombolo för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av
30,600 kronor, vilket belopp emellertid nu visat sig otillräckligt. De belopp,
varmed det år 1924 beviljade statsanslaget överskridits, äro dels arvoden till
de länsarkitekter, som fungerat som byggnadsledare, med tillhopa 1,246
kronor för arbeten, som legat utom deras tjänståligganden, dels ock vissa
kostnader, tillhopa 4,339 kronor 2 öre, som delvis redan under arbetets
gång visat sig ofrånkomliga och delvis beräknas bliva föranledda av återstående
arbeten.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av ytterligare kostnader, förbundna
med flyttning av kyrka och prästgård från Muonionalusta till
Muodoslombolo, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
5,585 kronor.
Akademier m. m.
49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en
katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1928 1929
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.
50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
51:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geof\rsik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 anvisat ett anslag av 50,000 kronor och därav
såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat 8,000
kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att av förstnämnda
anslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra
reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade anslaget av 50,000 kronor
för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp
av 8,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1928 och vissa i samband därmed stående utgifter för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu
10,000 kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.
Anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter har
under de senaste åren visat sig otillräckligt. Särskilt kännbart har detta
blivit sedan akademiens lokaler i gamla Östermalmsfängelset i Stockholm
betydligt utvidgats. Såsom akademien framhållit, föranledas också åtskilliga
utgifter därav, att de till akademien knutna institutionerna äro förlagda till
tre från varandra vitt skilda lokaler. Eders Kungl. Maj:t föreslår nu en av
nämnda omständigheter motiverad höjning av anslaget.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till transporter,
lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 10,000 kronor, med 5,000
kronor till 15,000 kronor.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen uppföra det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget
till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.
55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel
för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av
landets fornminnen, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1928
-—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 såsom extra anslag anvisa:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. IT
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.
I riksstaten för budgetåret 1927—1928 äro uppförda dels till beredande
av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien
ett extra anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av
akademiens arbetskrafter ett extra anslag av 8,650 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en förhöjning med 2,000 kronor
av den till bibliotekarien-arkivarien utgående avlöningen. På sätt under
nästföljande punkt omförmäles, har emellertid Eders Kungl. Maj:t föreslagit
ett nytt särskilt anslag för museets öppethållande. Vid bifall härtill skulle
från avlöningsanslagen dragas det belopp av 4,900 kronor, vilket för närvarande
användes för avlönande av sju vaktmästare i samlingarna. Detta
skulle alltså innebära en nettominskning å 2,900 kronor, varmed anslaget
till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter ansetts böra minskas.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 såsom extra anslag
anvisat:
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250
kronor;
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till vakthållning
för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.
I reglementet rörande vården av de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda samlingarna har Eders Kungl. Maj :t föreskrivit,
bland annat, att statens historiska museum och myntkabinettet skola hållas
tillgängliga för allmänheten sex dagar i veckan, minst två timmar varje
gång. Den vakthållning, som fullgörandet av denna föreskrift erfordrar,
bestrides uteslutande med extra ordinarie personal. Vitterhetsakademien har nu
hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes av riksdagen äska ett extra reservationsanslag
av 15,500 kronor till vakthållning för museets öppethållande i
samma utsträckning, som gäller beträffande nationalmuseum, d. v. s. fem dagar
i veckan, sex timmar varje dag, samt på söndagar tre timmar.
För närvarande utgår av akademiens medel till avlöning av icke-ordinarie
befattningshavare en summa av i runt tal 4,900 kronor till vakthållning
för museets öppethållande.
Departementschefen anser, att akademiens framställning bör i viss utsträckning
röna tillmötesgående, och förordar en ökning av de för ändamålet
tillgängliga medlen med 4,000 kronor. Lägges detta belopp till ovannämnda
summa av 4,900 kronor, erhållas 8,900 kronor. Departementschefen
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 eaml. Nr 8 A. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anser lämpligt, att ett extra anslag med detta belopp nu uppföres i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 under rubrik: Vakthållning för museets
öppethållande. Nyssnämnda belopp, 4,900 kronor, har, såsom framgår av
vad under nästföregående punkt anförts, beräknats fråndraget de för avlöning
av icke-ordinarie befattningshavare vid statens historiska museum hittills
utgående medlen.
Riksdagen, som tillfullo inser betydelsen av ett ökat öppethållande av
historiska museet i syfte att göra dess dyrbara samlingar i större omfattning
än hittills tillgängliga för den intresserade och bildningssökande allmänheten,
får anmäla, att riksdagen till vakthållning för öppethållande av
statens historiska museum för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 8,900 kronor.
59:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 336) har hemställts, att riksdagen
ville till en statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet
efter i motionen skisserade linjer bevilja vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien ett belopp av 5,000 kronor att utgå under budgetåret
1928—1929.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Gällande instruktion för riksantikvarien och vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
tjänstemän föreskriver i § 17, att »akademiens samtliga
tjänstemän böra verka för väckandet och underhållandet av kärlek till våra
fornminnen och för spridande av kunskap om dem, samt genom vetenskaplig
verksamhet bidraga till vidgandet av vår kunskap om forntiden.»
Akademiens tjänstemän hava nog i den mån det varit dem möjligt sökt
ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. Under årens lopp hava ett stort
antal skrifter eller större arbeten av strängt vetenskapligt eller mera populärt
innehåll utgivits, en mångfald föreläsningar hållits såväl i huvudstaden som
i de mest skilda delar av landet — från Lappland till Skåne, samt kurser
och demonstrationer hållits i statens historiska museum eller ute i bygderna.
Särskilt må erinras om de föreläsningar, som professor Oscar Montelius under
derå decennier regelbundet höll i statens historiska museum, därvid
behandlande de mest skilda partier inom den svenska och jämförande
arkeologien.
Denna tjänstemännens upplysningsverksamhet har huvudsakligen utförts
på deras fritid, efter den dagliga tjänstgöringen, under semester eller tjänstledighet.
Emellertid synes det mig uppenbart att densamma ej längre motsvarar
de krav, som med rätta kunna ställas på statens historiska museum, i dess
egenskap av rikets centralmuseum och centralhärden för den förhistoriska
vetenskapen inom landet. Det synes mig likaledes uppenbart, att endast en
målmedvetet organiserad propagandaverksamhet kan förhjälpa museet att i
någon mån fylla dessa krav och bringa detsamma i kontakt med allmänheten,
till båtnad såväl för dess vetenskapliga verksamhet som för landets
kulturminnesvård.
Praktiska försök, utförda under de senaste åren, torde hava ådagalagt, att
en dylik verksamhet av allmänheten mottages med förståelse och intresse.
19
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Jag syftar därmed på de utfärder i huvudstadens fornminnesrika omgivningar
— någon gång även till mera avlägsna delar av landet, såsom till
Öland -—, vilka museet årligen anordnat sedan hösten 1925, med en härför
särskilt kvalificerad person, filosofie doktorn Hanna Rydh, som ledare. Dessa
exkursioner, som erbjudit allmänheten tillfälle att under sakkunnig ledning
bese märkligare eller i övrigt sevärda fornminnen eller komplex av dylika,
hava som bekant rönt en utomordentligt livlig anslutning och i hög grad
uppmärksammats jämväl av pressen.
En inom själva museet bedriven upplysningsverksamhet, i främsta rummet
avseende att göra dess rika skatter mera lättillgängliga och givande för allmänheten,
har länge stått på museets program. Att densamma av praktiska
skäl framförallt bör rikta sig till skolornas ungdom, antingen direkt eller
indirekt genom lärarpersonalen, har likaledes stått klart för riksantikvarien.
I enlighet härmed avlät riksantikvarien den 1 september 1926 till skolöverstyrelsen
trenne skrivelser, — varav avskrifter här biläggas vari riksantikvarien
föreslog anordnande dels av instruktionskurser vid statens historiska
museum såväl avsedda för historielärare vid allmänna läroverk och
vid med dem jämnställda kommunala och enskilda läroanstalter, som för
folkskolornas lärare, dels också sakkunnig ledning åt skolklasser vid studiebesök
i museet.
Dessa förslag möttes också av den livligaste förståelse från skolöverstyrelsens
sida, vilken bland annat hos Kungl. Maj:t den 20 i samma månad
anhöll att ett anslag av 500 kronor måtte av Kungl. Maj:t ställas till riksantikvariens
förfogande för anordnande samma år av en instruktionskurs
vid statens historiska museum, avsedd för ovannämnda historielärare. Denna
anhållan blev också av Kungl. Maj:t den 30 i samma månad bifallen. På
grund av de samma höst påbörjade ombyggnads- och omordningsarbetena
i museets lokaler kunde den planerade kursen då ej hållas, men efter vad
riksantikvarien meddelat mig, är det hans avsikt att sedan museet i dessa
dagar fullständigt öppnats, taga anslaget i anspråk under våren detta år.
Det förtjänar i detta sammanhang att omnämnas, att arbetarnas bildningsförbund
innevarande vinter med riksantikvariens intresserade stöd och under
olika museitjänstemäns ledning organiserat en instruktionskurs i museet för
sina medlemmar, en kurs som rönt en mycket livlig anslutning bland förbundets
medlemmar.
Emellertid bör enligt riksantikvariens mening och önskan en systematiskt
organiserad upplysningsverksamhet snarast möjligt läggas på eu betydligt
bredare bas. Så t. ex. böra anordnas: rundvandringar för allmänheten, bland
annat under söndagar före den ordinarie visningstiden, tillfälliga utställningar
av såväl äldre material som nyinkonma fynd samt föreläsningar, fristående
eller kombinerade med dylika utställningar. De förutnämnda utfärderna böra
förläggas jämväl till mera avlägsna delar av landet; vandringsutställningar,
kombinerade med föreläsningar, böra anordnas i samarbete med de talrika
lokala hembygdsorganisationerna.
Det här skisserade programmet för en till statens historiska museum knuten
upplysnings- och propagandaverksamhet kan givetvis ytterligare utvidgas.
Emellertid förefinnes enligt vad riksantikvarien meddelat mig ingen
som helst möjlighet att realisera ens en mindre del av detsamma med anlitande
av museets nuvarande tjänstemän, vilkas dagliga ordinarie tjänstgöring
och mera därtill måste ägnas åt redan förefintliga och närmare liggande
rent museala arbetsuppgifter, detta till den grad att den mera ve
-
20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tenskapliga bearbetningen av museets material tyvärr allt mera måst träda
i bakgrunden.
På riksantikvariens förslag ingick akademien den 23 augusti sistlidna år
till Kungl. Maj:t med en anhållan om ett extra anslag av 5,000 kronor för
att under budgetåret 1928—1929 användas för här angivna ändamål. Denna
framställning, som jag här i huvudsak följt, har av Kungl. Maj:t lämnats
utan avseende.
Som jag emellertid hyser den bestämda övertygelsen, att en statens historiska
museums upplysnings- och propagandaverksamhet efter ovan skisserade
linjer skulle fylla ett verkligt behov, får jag härmed föreslå»----
Den verksamhet, för vilken i motionen påkallas understöd av allmänna
medel, har hittills i begränsad omfattning kunnat bedrivas allenast tack vare
frivilligt arbete och tillmötesgående från museitjänstemännens sida. I och
med att museets och fornminnesvårdens uppgifter allt mer taga tjänstemännens
tid i anspråk, torde denna frivilliga och utan ersättning lämnade
medverkan icke längre vara att med säkerhet påräkna. Samma skäl som
föranlett statens ekonomiska stödjande av den betydelsefulla upplysningsoch
propagandaverksamhet, som bedrivits från nationalmusei sida, föreligga
enligt riksdagens förmenande även i nu förevarande fall, där det gäller en
verksamhet av i viss mån besläktad beskaffenhet. Med hänsyn till betydelsen
av den fråga, som nu föreligger, och de vägande skäl som tala till
förmån för förslaget, har riksdagen bifallit detsamma. Den äskade summan
har dock begränsats till 4,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda
motion (II: 336), för en från statens historiska museum ledd upplysnings- och
propagandaverksamhet i enlighet med de grunder, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
4,000 kronor.
60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och
konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. in. för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till vård
och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende
ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 3,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-numismatiska
biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
62:6) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till täckande
av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
utgående anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
16,000 kronor.
I riksstaten äro under rubrik vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
såsom särskilda ordinarie reservationsanslag upptagna, jämte andra, dels
till underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar
ett belopp av 18,000 kronor, dels till transporter, lyshållning och
vissa andra expensutgifter ett belopp av 10,000 kronor. Vidare har riksdagen
för budgetåret 1927—1928 till vitterhetsakademien såsom särskilda
extra reservationsanslag anvisat dels till vård och underhåll av biblioteket
ett belopp av 3,000 kronor, dels till underhåll av antikvariskt-topografiska
arkivet ett belopp av 1,500 kronor. Det nu från Eders Kungl. Maj:ts sida begärda
anslaget fördelar sig på brister i de särskilda anslagen på följande sätt:
a. brist i anslag till underhåll och ökande av samlingarna kronor 3,166: 80
b. brist i anslagen till underhåll och vård av biblioteket
och antikvariskt-topografiska arkivet............. » 2,373:42
c. brist i anslaget till expenser, uppkommen under åren
1925—1927 ............................... » 5,937:32
d. beräknad brist å samma anslag för 1927—1928 ..... » 4,522: 46
Riksdagen har mot Eders Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning till
erinran i annat avseende än att riksdagen ansett sig böra — i anslutning till vad
departementschefen exempelvis i fråga om expensmedel för naturhistoriska riksmuseet
å sid. 70 i statsrådsprotokollet anfört — bevilja anslag till täckande
allenast av exakt konstaterade, uppkomna brister och följaktligen ej av
brister, som väntas uppkomma under nu löpande budgetår. Från det av
Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsbeloppet anser riksdagen alltså
böra frånräknas ovannämnda belopp å 4,522 kronor 46 öre, vadan riksdagen
beviljat för ändamålet i avrundat krontal 11,478 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till täckande av uppkomna brister i
vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående anslag för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 11,478 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att för en vetenskaplig
grävningsundersökning av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen
utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
22
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Av den för utgrävningsarbetena framlagda kostnadsberäkningen framgår,
att för vakthållning på grävningsplatsen under tider på dygnet, då arbete
ej pågår, beräknats ej mindre än 1,300 kronor. Riksdagen, som funnit
nämnda belopp i förhållande till kostnaderna i deras helhet väl högt beräknat,
har med anledning härav sänkt anslaget till 2,700 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för en vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen utanför
Visby för budgetåret 1928—-1929 anvisat ett extra reservationsanslag av
2,700 kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till inköp av instrumentutrustning för
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.
66:o) I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:130 och II: 227)
har föreslagits, att riksdagen måtte anvisa ett extra reservationsanslag å
16,000 kronor, därav för budgetåret 1928—1929 8,000 kronor, att ställas till
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande för en slutlig undersökning
av den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande
av eu modell av densamma.
Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:
»År 1908 upptäcktes i Dagsmosse i Östergötland helt nära Alvastra en
boplatsanläggning från stenåldern av hittills för Norden fullkomligt enastående
slag, den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra, och under åren 1909
—1917 samt 1919 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien tack
vare särskilda av riksdagen anvisade årliga anslag, tillsammans 20,000
kronor, kunnat genom en av sina tjänstemän, antikvarien Otto Frödin, utföra
en omfattande undersökning av nämnda »träskby».
Denna undersökning har lämnat utomordentligt viktiga bidrag till kunskapen
om våra förfäders liv under här ifrågavarande tid (senare hälften
av det tredje årtusendet f. Kr.) och därmed gjort alvastrapålbyggnaden
känd ej blott inom den vetenskapliga världen (även utanför vårt lands
gränser) utan också för den svenska allmänheten.
Emellertid har sedan år 1919 arbetet på platsen legat nere, då de härför
nödiga medlen saknats, och akademien har således från år till år måst
framskjuta den märkliga fornlämningens slutliga undersökning, vilken beräknats
kunna utföras under loppet av två somrar.
Vid upprepade tillfällen under åren 1922—1927 har akademien anhållit,
att Kungl. Maj:t ville av riksdagen äska de härför nödiga medlen, men
dessa framställningar hava hittills ej föranlett någon åtgärd från Kungl.
Maj:ts sida.
23
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Dessa akademiens skrivelser giva en god föreställning om denna frågas
utveckling och nuvarande läge.
Anläggningens fullständigt egenartade karaktär och utomordentligt stora
betydelse för fornforskningen framhäves städse. Akademiens vädjan till
Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga proposition om de för den slutliga
undersökningen nödiga medlen (däri inbegripet kostnaderna för förfärdigandet
av en modell) blir alltmera enträgen. De faror, som ett uppskjutande
av den slutliga undersökningen oundvikligen måste medföra för anläggningens
ömtåliga — och för övrigt redan illa medfarna — träkonstruktioner,
angivas tydligt och klart. Vi kunna citera exempelvis följande passus
i akademiens senaste skrivelse i ärendet, dagtecknad den 23 augusti sistlidna
år:
»Redan i sin skrivelse den 15 augusti 1922 påpekade akademien, att slutförandet
av undersökningen av nämnda fornlämning, i sitt slag enastående
som den är i Norden, ej längre utan men antingen för dess bestånd eller
för resultaten av de mångåriga undersökningar, som tidigare med anslag
av statsmedel blivit utförda på platsen, kunde uppskjutas. Sedan dess hava
nu fem år förflutit, och därunder hava — såsom framgått vid de inspektioner,
som riksantikvarien låtit företaga -— det märkliga fornminnet lidit ej
obetydlig skada: den nya vegetation, som slagit rot och utvecklat sig på
undersökningsområdet och som blott i obetydlig grad kunnat bekämpas, har
i förening med vinterns temperaturväxlingar luckrat upp de ömtåliga träkonstruktionerna.
I sin skrivelse den 24 augusti 1926 fäste akademien
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de faror, som i detta hänseende
hotade anläggningen, och redan i sin skrivelse den 23 januari 1925 såg sig
akademien nödsakad framhålla, att, därest en undersökning ej inom den
närmaste tiden komme till stånd, hela området åter måste övertäckas med
jord för att därmed anläggningens fullständiga förintelse måtte förhindras.»
Att jämväl resultaten av de redan utförda, kostsamma undersökningarna
på platsen i väsentlig grad förlora i värde genom ett dröjsmål med slutundersökningen,
framhålles således också.
Av akademiens nyss anförda senaste skrivelse framgår tydligt, att denna
fråga nått ett stadium, som utan överdrift måste betecknas som kritisk.
Redan i antikvarien O. Frödins p. m. av den 12 augusti 1922 (bilagd akademiens
skrivelse av den 15:de samma månad och år) heter det, att därest
en slutlig undersökning ej kan komma till stånd »under de närmaste fem
åren», torde det — med hänsyn till de skador, som den på platsen uppträdande
nya vegetationen ovillkorligen måste åstadkomma på träkonstruktionerna
— bli nödvändigt att med jord åter övertäcka hela det undersökta
området. De svåra, man kan gott säga ödesdigra konsekvenserna av en
dylik åtgärd framhävas också. Den 23 januari 1925 återkommer akademien
till samma sak: tidsfristen är nu »ett eller annat år». I sin skrivelse
den 24 augusti 1926 understryker akademien ännu kraftigare, att denna områdets
igenfyllning torde bli nödvändig att vidtaga »under loppet av nästkommande
år» (1927).
Har detta nu skett? Av akademiens sista skrivelse i ärendet (2S/s 1927)
finner man, att så ej är fallet. Dess uttalande förtjänar att anföras, då det
nu flera synpunkter är av ett särskilt intresse:
»Under innevarande år skulle denna igenfyllning av området hava utförts,
men riksantikvarien har i det längsta tvekat att tillgripa en så radikal åtgärd,
då därigenom arbetets slutförande skulle avsevärt försvåras och dess
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
utom till den grad fördyras, att varje tanke därpå under nu levande generation
Unge betraktas som utesluten.
Akademien har redan i sin senaste skrivelse (24/s 1926) fäst uppmärksamheten
på dessa synnerligen beklagliga konsekvenser och framhållit, att dessa
förvisso ej äro av enbart vetenskaplig och ekonomisk art: även den allmänna
opinionen skulle utan tvivel kraftigt reagera mot ett sådant tillvägagångssätt.
Akademien ser sig nu föranlåten att än kraftigare understryka
dessa synpunkter och anser sig dessutom böra bringa till Eders Kungl.
Maj:ts kännedom, att den behandling, som kommit denna fornlämning, en
av landets märkligaste och värdefullaste, till del, väckt en för svensk fornforskning
och fornminnesvård föga smickrande uppmärksamhet även inom
utlandets vetenskapliga värld.
Akademien ser sig nu nödsakad att än en gång understryka nödvändigheten
av att något åtgöres i denna sak: under nästkommande år måste antingen
undersökning företagas på platsen eller området igenfyllas.»
Efter genomläsandet av dessa rader torde väl ingen vilja bestrida, att
här föreliggande fråga kommit i ett synnerligen kritiskt läge! Och då den
för innevarande riksdag framlagda statsverkspropositionen ger vid handen,
att akademiens sista framställning ej föranlett någon åtgärd från Kungl’.
Maj.ts sida, hava undertecknade, representanter för det län, inom vars gränser
den märkliga anläggningen befinner sig, ansett oss berättigade, ja, skyldiga,
att bringa frågan inför riksdagen och sätta densamma i tillfälle att
lösa den på ett för landet hedersamt sätt, ett tillfälle som väl knappast skall
återkomma.
Då de hittills företagna undersökningarna på platsen bekostats av statsmedel,
torde man väl med skäl kunna betrakta det som en statens skyldighet
att lämna jämväl de medel, som kunna befinnas oavvisligen nödvändiga
för arbetets slutförande.
Kostnaderna för ett dylikt slutförande av alvastrapålbyggnadens undersökning
däri inberäknat kostnaden för eu naturtrogen modell av densamma
— ha, såsom framgår av akademiens skrivelse den 23 januari 1925,
beräknats till kronor 15,000 eller om anslaget fördelas på två år till kronor
16,000. Enligt akademiens senare skrivelser i ärendet finnes ingen möjlighet
att nedbringa dessa kostnader, och mot den motivering, akademien anfört
för denna sin mening, synas inga befogade invändningar kunna göras.
Nu ifrågavarande undersökning torde, såsom riksantikvarien meddelat oss,
av praktiska skäl komma att utsträckas över två somrar, då naturförhållandena
på platsen under normal väderlek endast medgiva cirka två månaders
grävningskampanj per sommar. Skulle dessutom någon för undersökningens
rationella bedrivande mera olämplig väderlek bli rådande under längre
tid, kan det givetvis bli nödvändigt att avbryta undersökningen för att återupptaga
densamma följande sommar.»
Av vad som till stöd för motionerna anförts, bär riksdagen blivit övertygad
om nödvändigheten att åtgärder med snaraste vidtagas för den slutliga undersökningen
av ifrågavarande, i sitt slag inom landet enastående fornlämning.
På grund härav har riksdagen med bifall till ovanberörda motioner
(I. 130 och II: 227) till en slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden
vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma beviljat ett
25
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
belopp av 16,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra
reservationsanslag anvisat 8,000 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa:
dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m. ävensom
till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra
reservationsanslag av 27,860 kronor.
dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,
vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.
Yad först beträffar det begärda anslaget till inredningsarbetena, erinrar
departementschefen därom, att den av Kina-kommittén framlagda inredningsplanen,
som låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1926
års riksdag (nr 49), slutade å en summa av 57,858 kronor 40 öre. Dåvarande
departementschefen ansåg sig emellertid kunna räkna med en summa av i
runt tal 50,000 kronor för detta ändamål, varvid han tänkte sig summan
fördelad på tre, eventuellt två budgetår. Av den sålunda beräknade anslagssumman
hava för ändamålet beviljats 15,000 kronor för budgetåret 1926—
1927 och 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928, vadan alltså återstå
20,000 kronor eller, med utgångspunkt från den ursprungliga kalkyleringen,
27,858 kronor 40 öre.
Till lokalhyra för samlingarna ha under vart och ett av budgetåren 1926
—1927 och 1927—1928 utgått 15,000 kronor. Såsom framgår av Eders Kungl.
Maj:ts ovanberörda proposition till 1926 års riksdag hade för denna post
ursprungligen beräknats 18,000 kronor, vilket belopp emellertid begränsades
till 15,000 kronor. Detta anslag begäres nu höjt till 18,000 kronor för att
institutionen måtte beredas möjlighet att i samma byggnad, där den för
närvarande är inrymd, vinna ökat utrymme, vilket visat sig erforderligt
särskilt med hänsyn till de stora tillskott, samlingarna på senare tid erhållit
genom nya förvärv.
Vad slutligen beträffar driftkostnaderna, är den härför erforderliga summan
beräknad till enahanda belopp, som utgått under de två senaste budgetåren,
eller 18,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat:
dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer in. m. ävensom
till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra
reservationsanslag av 27,860 kronor;
dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,
vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.
68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att tillberedande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria
26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.
Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till
förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda
anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,
till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda
har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål såsom extra
anslag anvisat: för budgetåret 1925—1926 12,000 kronor, för budgetåret
1926—1927 12,300 kronor samt för budgetåret 1927—1928 17,000 kronor.
Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.
69:o) I enlighet med Eders Kungl. [Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade
skolan för dekorativ konst för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 20,600 kronor.
70:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å
1,000 kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 500 kronor.
71 ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt
extra lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 3,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar möjliggörande av en mera planmässig
och målmedvetet inriktad undervisning om konstnärens, speciellt målarens,
arbetsmaterial än vad hittills av brist på medel varit möjligt.
Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till arvode åt extra lärare i materiallära
vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
3,500 kronor.
72:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att
1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli
1928 inrättas en bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av
denna befattning i lönegraden B 24;
27
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
2) samt vid bifall härtill
dels höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor,
med 8,600 kronor till 87,000 kronor;
dels minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 61,700
kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;
dels och höja det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik:
Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor,
med 4,400 kronor till 156,760 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i staten för musikaliska akademien
skulle uppföras en bibliotekarie i lönegraden B 24, varigenom det i staten upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400
kronor, skulle behöva ökas med 8,580 kronor eller i avrundat tal 8,600
kronor till 87,000 kronor. Å andra sidan skulle det i akademiens stat upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 61,700 kronor, kunna minskas med de till arvode åt bibliotekarien
nu avsedda 4,200 kronor till 57,500 kronor. Hela det ordinarie anslaget till
avlöningar m. m. vid musikaliska akademien, nu 152,360 kronor, skulle
alltså vid ett bifall till förslaget behöva ökas med (8,600—4,200) 4,400 kronor
till 156,760 kronor.
De nyinrättade lokalerna för musikaliska akademiens bibliotek och den
utvidgade verksamheten vid biblioteket hava gjort behovet av en ordinarie
bibliotekariebefattning starkt kännbart. Kravet härom har upprepade gånger
framförts men skjutits åt sidan i avvaktan på ytterligare erfarenhet. Sådan
erfarenhet torde nu hava vunnits, och riksdagen har funnit goda skäl tala för
ett bifall till det nu föreliggande förslaget, i vad detsamma avser tjänstens uppförande
å ordinarie stat. Däremot har riksdagen svårligen kunnat finna,
att befattningens placering i så hög lönegrad som B 24 är av omständigheterna
påkallad, och det vill synas riksdagen, som om de med tjänsten förenade
göromålen varken beträffande art eller omfattning skulle betinga högre
placering än i B 22. Med en sådan löneställning torde alla berättigade krav
i nu förevarande hänseende få anses fullt tillgodosedda. Riksdagen får alltså
anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli
1928 inrättas en bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av
denna befattning i lönegraden B 22;
dels ock
a) höjt det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor, med
7,700 kronor till 86,100 kronor;
b) minskat, det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 61,700
kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;
28
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
c) höjt det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik: Avlöningar
m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor, med
3.500 kronor till 155,860 kronor.
73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, anvisat
dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av
16.500 kronor;
dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien
hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen, att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen
i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnda
förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 13,314 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Eders Kung], Maj:t bestämmes.
Till gäldande av ifrågavarande årspremier anvisades för budgetåret 1927
—1928 13,033 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928
under punkt 75 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 13,314 kronor, att
utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare
en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att
29
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom
att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020
kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, under
kirurgiska kliniken uppfört till arvode åt ytterligare en amanuens ett anslag
av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas
honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom för ändamålet höjt det
ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,353,520
kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020 kronor.
77:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att höja den i
avlöningsstaten för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala
samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare nu 35,400 kronor, med 2,500
kronor till 37,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500
kronor till 357,800 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för utsträckt öppethållande
av universitetsbiblioteket.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels höjt den i avlöningsstaten för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 35,400
kronor, med 2,500 kronor till 37,900 kronor,
dels ock i anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget för Uppsala
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500 kronor
till 357,800 kronor.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928
1929 ett extra anslag av 44,480 kronor att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj :t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.
Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka
väsentligen avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
30 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1927—
1928.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. in. vid universitetet
i Uppsala anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
44,480 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kung! Maj:t användas
för de av departementschefen under punkt 78 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927 angivna ändamål.
79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 73,700 kronor,
att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under
punkt 79 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari
1928 omförmälda ändamål.
80:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen, att — med uteslutande
av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under
I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda amanuensarvodena
å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleontologiska
institutionen uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna jämkningen
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, får anmäla, att riksdagen — med
uteslutande av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under
I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för
assistenter och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda
amanuensarvodena å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleontologiska
institutionen uppfört ett amanuensarvode å 1,800 kronor.
81:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett anslag av 1,222,500 kronor för
tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala i syfte att bereda lokalen för det fysikalisk-kemiska laboratoriet
samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning,
allt i överensstämmelse med upprättade, av t. f. universitetskanslern
med skrivelse den 27 juli 1926 överlämnade ritningar och kostnadsberäkningar,
samt därav anvisat för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 100,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 82)
föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag å 1,222,500 kronor anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, av det för tillbyggnad av institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala m. m. av
31
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1927 års riksdag beviljade anslaget å 1,222,500 kronor, anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.
82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor.
För budgetåret 1926—1927 utgick ifrågavarande anslag med 44,500 kronor.
I anledning av dels Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, dels
inom riksdagen i ämnet väckta motioner blev anslaget av 1927 års riksdag
höjt till 59,500 kronor. Bland sina petita har universitetskanslern framlagt
förslag om en ytterligare höjning av anslagen till universitetsbiblioteket dels
å ordinarie dels å extra stat, innebärande sammanlagt en anslagsökning av
50,500 kronor utöver vad för löpande budgetår utgår. Eders Kungl. Maj:t har
emellertid begränsat anslagshöjningen till 25,000 kronor, i följd varav det
extra anslaget skulle uppgå till 84,500.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
reservationsanslag av 84,500 kronor.
83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 2,650 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under
punkt 85 i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 4 januari 1928
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1928
1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för professorer och lärare
m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra under psykiatriska
kliniken en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor samt att
för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,
nu 1,228,700 kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.
32
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, uppfört under psykiatriska kliniken en amanuens
med ett arvode av 3,000 kronor ävensom för ändamålet höjt det ordinarie
anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 1,228,700 kronor, med
3,000 kronor till 1,231,700 kronor.
86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen
att — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Lund: I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer
m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer beträffande en
lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi — under
samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika
föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda
kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med en
avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager
med minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,
dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska
kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting
bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare
och föreståndare;
ävensom i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtaga den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande
lärare i ortopedi och att till densamma fogas ett nytt moment av
innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen
kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300
kronor.
Departementschefen finner uppenbart, att här ifrågavarande befattningshavare,
vilka äro chefer för var sin stora sjukhusavdelning, böra äga en
fastare grundad ställning än vad ett förordnande med arvode för visst antal
år kan medföra. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle för läraren i öron-,
näs- och halssjukdomar det nuvarande arvodet å 2,700 kronor uppdelas i
lön, 1,800 kronor, och tjänstgöringspenningar, 900 kronor, vartill skulle till
lönen komma två ålderstillägg å 300 kronor vartdera efter 5, respektive 10
års tjänstgöring, och för läraren i ortopedi det nuvarande arvodet å 4,800
kronor uppdelas i lön, 3,200 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,600 kronor,
vartill skulle till lönen komma två ålderstillägg å 500 kronor vartdera
efter 5, respektive 10 års tjänstgöring. Departementschefen har vidare ansett,
att innehavare av dessa båda befattningar böra tillsättas förmedelst
fullmakt av universitetskanslern.
I avseende å vad sålunda anförts och föreslagits, har riksdagen icke fun
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 Å.
33
nit anledning till erinran i annat hänseende än att enligt riksdagens mening
ifrågavarande befattningshavare lämpligast böra utnämnas av Eders Kungl.
Maj :t.
Riksdagen får alltså anmäla,
dels att riksdagen — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i
Lund: I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat
för professorer m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer
beträffande en lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi
— under samma titlar uppfört dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar,
tillika föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
förlagda kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med
en avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager med
minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,
dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska
kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor
tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting
bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare
och föreståndare;
dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtagit den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande
lärare i ortopedi, och att till densamma fogas ett nytt moment av
innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen
kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300
kronor.
87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen
dels att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare
vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
dels ock vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie
förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till
ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500
kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor,
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till
253,800 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, skulle den nya befattningen formellt
knytas till den farmakologiska institutionen, varvid emellertid förutBihang
till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A. 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sättes, att vaktmästarens åligganden ej begränsas till enbart denna institution,
utan att han i förekommande fall går även den medicinskt-kemiska
institutionen tillhanda.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid medicinskt-kemiska institutionen uppfört 1 vaktmästare
vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
dels ock i anledning härav ökat det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie
förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till
ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500
kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor; samt förty höjt det under rubriken
Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund
samlingar och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu
250,900 kronor, med 2,900 kronor till 253,800 kronor.
88:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 53,835 kronor, att med särskilda belopp av
Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 under punkt 89 angivna
ändamål.
89:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
materiell för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor, att av
Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 under punkt 90
omförmälda ändamål.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att i enlighet med
de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor.
För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
35
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna
härför.
De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets
driftkostnader.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1927
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor.
91:o) Sedan 1927 års riksdag med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning
ävensom två inom riksdagen väckta motioner såsom bidrag till
täckande av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för
öronkliniken m. m. i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
anvisat ett anslag av 1,476,432 kronor 50 öre, och därav anvisat
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 100,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen att
av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 476,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i
enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å
1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 476,000 kronor.
92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur
vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode
åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl
för budgetåren 1926—1928 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda
belopp.
Bland sina petita hava universitetsmyndigheterna i Lund upptagit förslag
om ifrågavarande assistentbefattnings uppförande på ordinarie stat med placering
i lönegraden B 10, vilket förslag även av universitetskanslern till
-
36
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
styrkts. Statskontoret har emellertid i anledning härav tillstyrkt bibehållande
av nuvarande arvodesbelopp av 2,400 kronor samt dessutom ifrågasatt
ett personligt lönetillägg å 600 kronor åt nuvarande innehavaren C. G.
von Sydow. I Eders Kungl. Maj:ts förslag är arvodet i sin helhet föreslaget höjt
med 600 kronor till 3,000 kronor.
Riksdagen har icke något annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag än
att riksdagen, i likhet med statskontoret, funnit den lämpligaste formen vara
att bevilja den ifrågasatta anslagsökningen såsom personligt lönetillägg åt
nuvarande innehavaren av ifrågavarande amanuensbefattning C. G. von
Sydow.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1928
—1929
dels till arvode åt en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H.
Nilsson-Ehles professur vid universitetet i Lund förenade institutionen för
ärftlighetsforskning ett extra anslag av 2,400 kronor;
dels ock såsom personligt lönetillägg åt nuvarande försöksassistenten vid
ifrågavarande institution, C. G. von Sydow, ett extra anslag av 600 kronor.
93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till instrumentell
utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till instrumentell utrustning för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till anordnande
av centraluppvärmning i den byggnad, som inrymmer universitetets
i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 14,500 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, får
anmäla, att riksdagen till anordnande av centraluppvärmning i den byggnad,
som inrymmer universitetets i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.
95:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i riksdagen
väckt motion (II: 258), däruti hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med
kanslerns hemställan besluta att från och med budgetåret 1928/29 böja det
till Lunds universitetsbibliotek för närvarande utgående extra anslaget till
bokinköp m. m. med 45,000 kronor.
37
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Bland sina petita har universitetskanslern framlagt förslag om höjning
av det för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget å 35,000 kronor
med 45,000 kronor till 80,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,
i likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitets bibliotek,
en begränsning av anslagshöjningen till 25,000 kronor, vadan alltså anslaget
skulle uppgå till 60,000 kronor.
I ovanberörda motion har yrkande gjorts om bifall till det ursprungligen
framställda kravet.
Riksdagen finner synnerligen vägande skäl vara anförda till förmån för
motionärens framställning. Särskilt vill riksdagen erinra därom, att motsvarande
anslag till universitetsbiblioteket i Uppsala på enskilda motionärers
framställning vid 1927 års riksdag höjdes från av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna 49,500 kronor till 59,500 kronor. Riksdagen har emellertid icke
ansett sig kunna till fullo tillmötesgå motionärens förslag utan har begränsat
anslaget till 70,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motion (II: 258), till bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.
96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare
medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
98 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.
97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 93,913 kronor, att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 99 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna ändamål.
98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiell m. m. för kirurgiska kliniken
från 1,000 kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till kliniken
och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar från 500 kronor till 2,000
kronor öka det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa
institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu
74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för
-
38
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slag, får anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten
till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från 1,000 kronor till 2,000 kronor
och motsvarande anslagspost till kliniken och polikliniken för öron-, näsoch
halssjukdomar från 500 kronor till 2,000 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 74,100 kronor, med 2,500
kronor till 76,600 kronor.
99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
28,300 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 26,000 kronor.
Eders Kungl. Majts förslag om tillökning av anslaget avser att bereda
medel till utgifterna för uppvärmning och belysning m. m. dels vid de
propedeutiska kurserna vid S:t Eriks sjukhus, dels för en föreläsningssal å
sjukhuset S:t Göran.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel till materiell
i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1928—-1929 ett extra anslag av 28,300 kronor.
100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) har riksdagen,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 16,300 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 102 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 omförmälda ändamål.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till arvode
åt en lärare vid en extra kurs i neurologi under sommaren 1928 vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 1,000 kronor.
Den extra kursen i neurologi är föranledd av den stora tillströmningen
av medicine studerande och anordnas i syfte att undvika en för de studerande
menlig spärr i deras studiegång, som annars skulle uppstå.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvode åt en lärare vid en extra kurs i
neurologi under sommaren 1928 vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 1,000 kronor.
102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histo
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 39
logiska institution för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,900 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen för anskaffande av mikroskop för karolinska medikokirurgiska
institutets histologiska institution för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 2,900 kronor.
103:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till iordningställande
av föreläsningssalen i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden genom anordnande
av gradänger med fasta stolrader samt anbringande av moderna
värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 12,380 kronor.
Förslaget avser fullföljande av en del smärre ändringsarbeten, som förmedelst
av riksdagen anvisade medel under senare år ägt rum å patologiska
institutionens byggnad. De förändringar, som nu avses, äro dels anordnade
av gradänger och ersättande av de störa värmekaminerna med moderna
värmeelement till en kostnad av 8,600 kronor, dels anbringande av
fasta stolsrader till en kostnad av 3,780 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen till iordningställande av föreläsningssalen
i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska
institution upplåtna byggnaden genom anordnande av gradänger med fasta
stolrader samt anbringande av moderna värmeelement anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 12,380 kronor.
104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att
dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets
bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor,
dels ock till hyllinredning vid samma instituts bibliotek för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.
I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till
underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren
hava dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning
för biblioteket; för budgetåret 1927—1928 utgår detta anslag med 10,000
kronor.
Under år 1926 gjordes från institutets sida framställning om ett anslag
av 5,790 kronor till hyllinredning i biblioteket. Då detta anslag ansågs utan
olägenhet kunna fördelas på två budgetår föreslog Eders Kungl. Maj:t 1927
års riksdag, att för budgetåret 1927—1928 skulle beviljas 3,000 kronor.
Detta förslag biföll riksdagen, vadan nu alltså det återstående beloppet,
2,790 kronor, förslås utgå för nästa budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag, får
anmäla, att riksdagen
dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets
bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor;
dels ock till hy Utredning i samma instituts bibliotek för budgetåret 1928
—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.
105:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret
1928—1929,
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag
å 91,950 kronor under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att i inkomstberäkningen
för budgetåret 1928 1929 upptages en särskild inkomsttitel för redovisning
av de från tandläkarinstitutets praktiska verksamhet härflytande inkomsterna
bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens verksamhet. Härav följer,
att bland verkliga utgifter måste uppföras anslagsbelopp av den storlek,
som kan beräknas vara nödvändig för tandläkarinstitutets drift under vederbörande
budgetår. Dessa anslag skola enligt Eders Kungl. Maj;ts förslag vid
angivna förhållande liksom riksstatens övriga utgiftsposter fastställas av
riksdagen. I anslutning härtill framlägger Eders Kungl. Maj:t förslag till
omkostnadsstat för institutet.
Vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit, har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Med avseende å avlöningsstaten har ingen ändring ifrågasatts; anslaget
härför har sålunda i riksstaten för budgetåret 1928—1929 föreslagits med
oförändrat belopp 91,950 kronor.
Genom särskilda av riksdagen lämnade medgivanden har Eders Kungl. Maj:t
hittills ägt att av de i tandläkarinstitutets stat upptagna »reservationer att
inlevereras till statsverket» disponera erforderliga belopp för täckande av vissa
institutets behov. Genom särskilda beslut har Eders Kungl. Maj:t av dessa
medel anvisat belopp för bestridande under kalenderåren 1927 och 1928 av
avlöningarna till viss extra lärarpersonal, uppgående för vartdera året till
13,500 kronor, ävensom för viss undervisning under läsåret 1927—1928
2,000 kronor. I anslutning till de grunder för omläggning av tandläkarin
-
41
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
stitutets stat, som nu av Eders Kungl. Maj:t föreslås, har befunnits nödvändigt,
att medel för sistnämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 stå
till Eders Kungl. Maj:ts disposition. Dessa medel beräknas av departementschefen
till 15,500 kronor att i riksstaten uppföras såsom extra anslag.
Riksdagen har ansett sig böra jämväl i dessa delar bifalla, vad sålunda
från Eders Kungl. Maj:ts sida föreslagits.
Då Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för
budgetåret 1928—1929,
1. Värme och lyshållning.....................kronor 30,000: —
2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. . > 25,000: —
3. Tryckningskostnader, renskri vningskostnader samt
telefonavgifter........................... » 6,000: —
4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till
biträden på röntgenavdelningen.............. » 8,700: —
5. Avlöning till en sköterska till protésavdelningen . . » 2,400: —
6. Biblioteket.............................. » 1,000: —
7. Reparationer och oförutsedda utgifter.......... » 8,000: —
8. Underhåll av inventarier................... » 5,000: —
9. Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet,
förslagsanslag..................... » 50,000: —
10. Undervisnings- och åskådningsmateriell........ » 10,000: —
Summa förslagsanslag kronor 146,100: —
Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under
1—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan
ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.
dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag
å 91,950 kronor — under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppfört
ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor;
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor;
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.
106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 236,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1927—1928 266,250
kronor.
42
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 236,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande
under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
124,559 kronor.
Anslaget utgör för löpande budgetår 136,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 124,559 kronor.
108:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande
departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade
bestämmelser.
109:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för budgetåret 1928
—1929 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av
Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser:
dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor;
dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.
110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å
100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25
kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
lll:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till er
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
43
sättning för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör
vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1928 — 1929 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris
universitet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 2,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.
113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i
tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1928—1929 anvisat såsom extra reservationsanslag
dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av
20,000 kronor;
dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder,
Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.
I samband härmed, har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner, I: 191 och 11:333, i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i gällande
bestämmelser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, att
dyrtidstillägg må utgå å forskarstipendium vid statens högskolor.
Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande:
»Till forskarstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet utgår för närvarande ett extra anslag
å 35,000 kronor, vilket är fördelat i fem stipendier, vart å 7,000 kronor.
De vid samma akademiska högskolor utgående docentstipendierna äro
bestämda till ett belopp för vart stipendium av 6,000 kronor. Härå utgår
dock, enligt kungl. kungörelsen den 15 juni 1923, dyrtidstillägg, som med
nu gällande indextal av 172 utgör 1,080 kronor. Alltså utgå docentstipendierna
med ett faktiskt belopp av 7,080 kronor.
44 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Vid inrättandet av forskarstipendierna torde man allmänt hava utgått
därifrån, att dessa stipendier skulle vara av en högre valör än de vanliga
docentstipendierna och bereda innehavaren av ett forskarstipendium en något
större ekonomisk förmån än ett docentstipendium.
Då det nu emellertid visat sig, att, om hänsyn tages till dyrtidstillägget,
ett docentstipendium medför för innehavaren en större årlig inkomst än ett
forskarstipendium, varå nämligen dyrtidstillägg ej utgår, skulle ju härigenom
nyssnämnda avsikt bliva förfelad.
Enligt vad av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln sid. 262 och
263, närmare inhämtas, hava också vederbörande akademiska myndigheter,
med instämmande av statskontoret, begärt rättelse i berörda missförhållande.»
Vid inrättande av forskarstipendierna utgingo såväl Eders Kungl. Maj:t som
riksdagen från att dessa skulle vara till beloppet högre än docentstipendierna.
I anslutning härtill bestämdes de förra till 7,000 kronor, medan docentstipendium
utgör 6,000 kronor. Då nu i statsrådsprotokollet göres gällande,
att dyrtidstillägg icke bör utgå å forskarstipendium, men väl å docentstipendium,
bliver proportionen mellan dessa stipendier en helt annan än
Eders Kungl. Maj:t och riksdagen åsyftat. Riksdagen finner en rättelse
häruti i anslutning till vad i motionerna föreslås fullt motiverad och kommer
att framdeles i sin skrivelse angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst anmäla sitt beslut i nu förevarande fråga.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag angående ändrad natur å ifrågavarande anslag, får fördenskull anmäla,
att riksdagen till forskarstipendier för docenter vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att
utgå i enlighet med de grunder, Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.
116:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till
upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Till rasbiologiska institutets verksamhet har riksdagen för innevarande
budgetår anvisat ett extra anslag av 65,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska
institutet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av
65,000 kronor, att disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Tekniska högskolan m. m.
117:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 120) föreslagit riksdagen
i fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 45
vid tekniska högskolan anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 198, sitt
beslut.
118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att höja den
i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag
betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor, med
4,000 kronor till 25,000 kronor samt förty höja det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med
4,000 kronor till 325,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels höjt den i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för
uppehållande av högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom
särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000
kronor, med 4,000 kronor till 25,000 kronor;
dels ock med anledning härav höjt det ordinarie reservationsanslaget till
materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med 4,000
kronor till 325,000 kronor.
119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor,
att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels ett anslag av 35,000
kronor till ökade medel till samlingar och laborationer dels ock ett anslag
av 5,000 kronor till förstärkning av förstnämnda anslag och avsett att användas
för det ämnesområde, som representeras av den av 1927 års riksdag
inrättade professuren i cellulosateknik och träkemi.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett sammanförande
av berörda två anslag samt dessutom en ökning av den sammanslagna
summan med 1,000 kronor för tillgodoseende av behovet av ytterligare
medel för institutionen i teoretisk elektroteknik.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 41,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på
de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner
skäligt bestämma.
120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning
46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och diverse utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
25.000 kronor.
Ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår med ett
belopp av 35,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för
tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 25,000 kronor.
121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl.
Maj:t finner skäligt bestämma.
122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att till
komplettering av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade riksdagen
till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det har nu befunnits
vara nödvändigt att bereda medel för en komplettering av bibliotekets
bestånd av äldre litteratur, då det tidigare för detta ändamål anvisade
anslaget icke visat sig vara tillfyllest.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av tekniska högskolans
bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av
10.000 kronor.
123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1928—1929 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra anslag av 3,300 kronor;
dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor;
dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 8,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 47
Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande
budgetår.
Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter utgör för budgetåret 1927—1928 11,000 kronor.
I den 1926 fastställda staten för Chalmers tekniska institut uppfördes
under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie reservationsanslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier å 25,000 kronor. Styrelsen för institutet
bar nu anhållit om framställning till 1928 års riksdag om ett extra anslag
å 10,000 kronor till förstärkande av nyssnämnda reservationsanslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en
begränsning av detta äskande med 2,000 kronor till 8,000 kronor.
Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928
—1929 anvisat ett extra anslag av 3,300 kronor;
dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 12,000 kronor;
dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 8,000 kronor.
Skolöverstyrelsen.
125:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga
om det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen bar riksdagen i särskild
skrivelse, nr 167, anmält sitt beslut.
126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1928- —1929 ett extra anslag av 10,500 kronor.
127:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt
byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 4,800 kronor.
128:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
48
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 1,800 kronor.
129:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till
tryckning av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 17,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
Från och med budgetåret 1923—1924 har intet anslag av statsmedel utgått
för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.
Såsom av den av departementschefen i ämnet lämnade redogörelsen framgår,
avsågs år 1923, då en indragning vidtogs av de dittills för ändamålet
utgående till 30,000 kronor beräknade medlen, endast ett inställande under
några år framåt av undervisningsstatistikens tryckning. Därigenom att
uppehållet i utgivandet av undervisningsstatistiken fått sträcka sig över så
lång tid, som nu skett, hade, framhåller departementschefen, stora olägenheter
uppstått för dem, som haft att handlägga frågor rörande undervisningsväsendet
eller som annars haft att sysselsätta sig med skolspörsmål.
Särskilt starkt hade dessa olägenheter gjort sig gällande vid det omdaningsarbete,
som under de senaste åren förberetts med avseende å läroverksorganisationen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu ett återupptagande i viss omfattning
av ifrågavarande publikationsverksamhet. Av det för ändamålet föreslagna
anslaget beräknas 15,000 kronor till tryckningskostnader och 2,000
kronor till ökning av arbetskrafterna å skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
Riksdagen finner starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av
undervisningsstatistiken. Emellertid synes det riksdagen icke nödvändigt att
åtminstone nu till en början utgivandet sker genom årliga publikationer.
Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla av
ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske med
vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom
några större olägenheter skulle vållas. Under uttalande härav får riksdagen
anmäla, att riksdagen för ändamålet beviljat ett till 8,000 kronor begränsat
anslag för nästa budgetår och får alltså anmäla, att riksdagen till tryckning
av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
Allmänna läroverken m. m.
130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att
dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning
och en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlönings
-
49
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
och pensionsförmåner, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet nu 130,285
kronor, med 8,000 kronor till 138,285 kronor;
dels ock vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie adjunktsbefattning
medgiva, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och intill
dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet
må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.
Beträffande kostnaderna för den av 1927 års riksdag beslutade realskollinjen
vid högre lärarinneseminariet efter läsåret 1927—-1928 uttalade departementschefen
vid framläggande för nämnda års riksdag av propositionen
om omorganisation av det högre skolväsendet, att under det andra
året denna linje förefunnes, d. v. s. under läsåret 1928—1929, en ordinarie
adjunkt och en ordinarie ämneslärarinna borde vara anställda, den förre med
samma lön som adjunkt vid allmänt läroverk, eller 4,300 kronor för manlig och
3,600 kronor för kvinnlig innehavare, jämte i varje fall det särskilda arvode
av 500 kronor, som utginge till rektor och lektorer vid seminariet, ävensom
tills vidare — liksom till sistnämnda befattningshavare — hyresbidrag till
belopp, som bestämdes av Eders Kungl. Maj:t. Ämneslärarinnan borde
uppbära samma avlöningsförmåner som annan ämneslärarinna vid seminariet,
d. v. s. 3,200 kronor. På denna kostnadsberäkning, mot vilken riksdagen
förklarade sig icke hava något att erinra, grundas Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning
och eu ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlöningsoch
pensionsförmåner, som av departementschefen under punkt 133 av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivits,
höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 130,285 kronor,
med 8,000 kronor till 138,285 kronor;
dels ock medgivit, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och
intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre
lärarinneseminariet må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.
131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels medgivit att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag å 53,860 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A.
4
50
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till
arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35,260 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvoden åt extra lärare, timlärare och
vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 34,300 kronor.
133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att till
inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken
med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, höja det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 424,750 kronor.
Sedan 1927 års riksdag fattat beslut om förändrad organisation av det
högre skolväsendet, fastställde Eders Kungl. Maj:t genom cirkulär den 18 juni
1927 — med utgångspunkt från nuvarande lärjungantal vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter och under förutsättning att vederbörande kommuner
i de fall, som särskilt angivits, åtoge sig av riksdagen för olika fall
föreskrivna förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken,
varjämte lämnades åtskilliga föreskrifter rörande bland annat förberedande
åtgärder för tillämpningen av riksdagens beslut. Vidare har Eders
Kungl. Maj:t genom cirkulär den 22 december 1927 förordnat bland annat
angående de tidpunkter, vid vilka de skilda skolformernas upprättande skall
taga sin början samt till efterrättelse fastställt vid cirkuläret fogade specialplaner
för de olika läroverkens omorganisation.
Beträffande budgetåret 1927—1928 beslöt riksdagen en höjning av det
för budgetåret 1926—1927 till 6,666,066 kronor bestämda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med tillhopa 85,934 kronor. Denna höjning
var föranledd av riksdagens beslut att anvisa medel för inrättande
från och med den 1 juli 1927 av ett högre flickläroverk, att från och med
den 1 januari 1928 successivt övertaga de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen i Ystad ävensom
att från sistberörda tidpunkt successivt övertaga 13 kommunala mellanskolor.
Vad nu angår budgetåret 1928—1929, skulle höjningen av reservationsanslaget
tydligen bliva större, enär den nya organisationen över så
gott som hela linjen skulle bringas i tillämpning med läsåret 1928-—1929.
I 1927 års riksdags skrivelse nr 262 angående den nya skolorganisationen
angavs dels det faktiska antalet lärare läsåret 1926—1927, dels ock
det av riksdagen beräknade antalet lärare läsåren 1928—1929, 1929—1930
och 1930—-1931 ävensom efter omorganisationens slutliga genomförande.
Resultaten av den beräkning, som skolöverstyrelsen nu framlagt, hava sammanfattats
bland annat i en å sid. 318 i statsrådsprotokollet återgiven
översiktstabell.
51
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
En jämförelse mellan denna tabell och den i riksdagens skrivelse intagna
beräkningen visade full överensstämmelse mellan siffrorna för det slutliga
antalet på alla punkter utom en: riksdagen både beräknat det slutliga antalet
adjunkter till 918, medan överstyrelsens tabell upptoge 922. Skillnaden berodde
därpå, att överstyrelsen förutsatt upprättandet från och med läsåret
1930—1931 av en serie parallellavdelningar i klasserna 1—4 av den femåriga
realskolan vid högre allmänna läroverket i Linköping, medförande ett
behov av ytterligare fyra adjunkter.
Såsom nyss nämnts, höjdes reservationsanslaget till de allmänna läroverken
av 1927 års riksdag med 85,934 kronor till 6,752,000 kronor.
Ökningen betingades så gott som uteslutande av beslut om inrättande av
nya ordinarie tjänster men utgjorde utom i något enstaka fall endast kostnaderna
för ett halvt år. För budgetåret 1928—1929 skulle dessa lönekostnader
upptagas med för helt år bestämda belopp, varjämte lönerna till rektorerna
vid de under förstatligande varande kommunala mellanskolorna samt
arvodena till de vid dessa läroanstalter anställda första lärarinnorna borde
beräknas med de av riksdagen bestämda, successivt stigande beloppen.
Den av dessa omständigheter föranledda ökningen av reservationsanslaget
har nu beräknats till 70,350 kronor.
Omorganisationens genomförande skulle komma att generellt påbörjas med
budgetåret 1928—1929, och åtskilliga nya ordinarie lärartjänster vore med
anledning härav nu erforderliga. Enligt de uppgjorda planerna skulle för
nämnda år nyinrättas 11 rektorstjänster (3 vid högre flickläroverk och 8
vid kommunala mellanskolor under förstatligande), 15 lektorstjänster, 11
adjunktstjänster och 48 ämneslärarinnetjänster, bland vilka 43 skulle beklädas
av lärarinnor med särskilt arvode såsom första lärarinnor. \ idare
skulle på grund av riksdagens beslut om förstatligande från och med den
1 juli 1928 av tre kommunala gymnasier tre rektorsbefattningar vid realskolor
ombildas till rektorsbefattningar vid högre allmänna läroverk. Kostnaden
för nu nämnda åtgärder utgjorde* tillhopa 344,700 kronor. De nya
tjänsterna borde fördelas på de olika läroverken på sätt Kungl. Maj.t bestämde.
Enligt nämnda planer komme vidare att under budgetåret 1928—1929
vid de allmänna läroverken finnas inalles 14 ämneslärarinnor 10 vid
hittillsvarande allmänna läroverk och 4 vid under ombildning varande kommunala
mellanskolor — vilka innehade full adjunktskompetens och vilka
följaktligen enligt riksdagens beslut vore berättigade att uppbära lön som
kvinnliga adjunkter. Då skillnaden mellan grundlönen för kvinnlig adjunkt
och för ämneslärarinna utgjorde 800 kronor, borde reservationsanslaget av
nu nämnda anledning höjas med 14X800 kronor eller 11,200 kronor.
För möjliggörande av ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid
statssamskola till adjunktsbefattning höjde 1926 års riksdag reservationsanslaget
med 1,500 kronor. Denna tjänst har emellertid genom Eders Kungl.
52
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Maj:ts beslut blivit vakanssatt, i följd varav den nyss nämnda anslagsförhöjningen
å 1,500 kronor nu blivit överflödig, och en minskning av anslaget
med motsvarande belopp ansetts kunna ske.
En sammanfattning av de ändrade anslagsbelopp, som föranledas av de
av departementschefen angivna ändringarna i avseende på behovet av ordinarie
lärartjänster vid de allmänna läroverken, visar, att reservationsanslaget
på grund härav skulle behöva höjas med 70,350 + 344,700 + 11,200 kronor
eller med 426,250 kronor, medan en minskning kunde samtidigt ske med
1,500 kronor. Nettoökningen uppginge alltså till 424,750 kronor.
I avseende å vad i statsrådsprotokollet i nu berörda hänseenden anförts
och framhållits, har riksdagen i stort sett icke någon erinran att göra. Endast
i en punkt torde ett närmare uttalande från riksdagens sida påkallas, nämligen
ifråga om det ifrågasatta upprättandet av en serie parallellavdelningar
i klasserna 1—4 av den femåriga realskolan vid högre allmänna läroverket
i Linköping. Beträffande detta läroverk innebär 1927 års riksdags beslut i
avseende å realskolan, att densamma skulle organiseras, förutom med eu
av parallellavdelningar bestående fyrklassig avdelning, även med en femklassig
avdelning, varvid riksdagen uttalade, att riksdagen med hänsyn till
det växlande elevantalet ej funnit sig övertygad om nödvändigheten att
upprätthålla den ena parallellavdelningen av den femklassiga realskolan;
densammas upprätthållande skulle få bero på Eders Kungl. Maj:ts prövning.
I anslutning härtill föreskrev Eders Kungl. Maj:t i ovanberörda
cirkulär den 18 juni 1927, att den femklassiga avdelningen skulle utrustas
med parallellavdelningar, endast därest och så länge Eders Kungl. Maj:t
funne detta av behovet påkallat. Då man därför i den i statsrådsprotokollet
återgivna översiktstabellen synes hava räknat med ett på grund av nämnda
parallellavdelnings upprättande betingat behov av fyra ordinarie adjunktstjänster,
har riksdagen icke kunnat godtaga det till grund härför liggande
betraktelsesättet. Den omständigheten, att parallellavdelningens upprätthållande
skulle bero på en lämplighetsprövning från Eders Kungl. Maj:ts
sida, synes tala för att man för densamma tillsvidare ej räknade med ordinarie
lärartjänster utan inskränkte sig till att i sinom tid härför beräkna
medel för erforderligt antal extra lärare.
Vad i övrigt beträffar nyssnämnda i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabell,
vill riksdagen nu allenast hava framhållit, att riksdagen på intet
sätt tagit ståndpunkt till densamma eller till de till grund för tabellen liggande
beräkningarna. Riksdagen förutsätter nämligen, att under nu pågående
övergångstid till den nya läroverksorganisationens slutliga genomförande erforderliga,
på föreliggande omständigheter grundade beräkningar år för år
uppgöras och föreläggas riksdagen i samband med de förslag rörande beloppet
av reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilka i samband
med statsregleringen för varje nästkommande budgetår underställas riksdagens
prövning.
53
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Har riksdagen i avseende å de under förevarande punkt gjorda beräkningarna
rörande det för reservationsanslagets höjning nu ifrågasatta beloppet
ej funnit något att erinra, anser riksdagen emellertid av andra orsaker en
begränsning av den föreslagna summan kunna vidtagas.
Riksdagen vill nämligen erinra därom, att det av 1927 års riksdag från
och med den 1 juli 1927 beslutade nya flickläroverket, för vilket för budgetåret
1927—1928 räknats med ett belopp av 28,275 kronor, ännu icke kommit
till stånd. I anledning härav kommer ett motsvarande belopp att besparas
statsregleringen för detta budgetår. Vidare har genom särskilda beslut
av Eders Kungl. Maj:t ett antal lärartjänster vid de allmänna läroverken blivit
vakanssatta; då följaktligen dessa tjänster uppehållas genom extra ordinarie
lärare, uppkommer en minskning i anslagets belastning, bestående i skillnaden
mellan den för den ordinarie tjänsten utgående lönen och vederbörligt extralärararvode.
Slutligen har riksdagen uppmärksammat, hurusom enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1926—1927 ifrågavarande
reservationsanslag den 30 juni 1927 uppvisade en reservation av
195,716 kronor 63 öre.
Med hänsyn till nu senast anförda omständigheter har riksdagen funnit
en begränsning av den utav Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen
befogad och har beräknat ökningen till 275,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till inrättande av nya
ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, höjt det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 275,000 kronor.
134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han tjänstgör
såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå
enligt de grunder och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas,
med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning
för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid läroverket;
dels
förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsläroverk, som
uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller
föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må
vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta
ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunder;
dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att
vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig
54
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av
skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må
för år tillhopa överstiga 600 kronor;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att
vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad från
föreståndarskapet för provårskursen;
dels ock höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna
läroverken, nu 75,200 kronor, med 3,100 kronor till 78,300 kronor.
Enligt nu gällande bestämmelser utgår till föreståndare för provår vid
allmänt läroverk ersättning med 400 kronor för termin jämte ett belopp,
beräknat efter 35 kronor för varje under terminen närvarande pro vårskandidat,
dock tillhopa högst 1,500 kronor för läsår. Någon särskild ersättning
utgår numera ej för arbete, som står i samband med provårskursen,
såsom för handledning av lärarkandidater och hållande av s. k. rektorskonferenser
med därtill hörande föreläsningar över något särskilt läroämnes metodik.
Kostnaderna för provårskurserna vid högre latinläroverket å Norrmalm,
högre allmänna läroverken å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm
samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund utgå av en i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:
till praktisk utbildning av blivande lärare vid samma läroverk. Från denna
anslagspost, nu 75,200 kronor, bestridas dels provårsföreståndarnes arvoden,
dels den särskilda ersättning av 300 kronor, som utgår till en var av de
vid provårsläroverken anställda ordinarie ämneslärarna med undantag av
rektorerna.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, som åsyftar eu väsentlig omreglering av hithörande
förhållanden, innebär till en början, att maximibeloppet för ifrågavarande
ersättning höjes till 2,000 kronor; i sådana fall, då föreståndararvodet icke
komme att uppgå till detta belopp, skulle hinder icke möta för att provårsföreståndare
kunde komma i åtnjutande av särskilt handledararvode, varvid
dock detsamma jämte föreståndararvodet ej finge överstiga nyssberörda
maximisumma av 2,000 kronor. Däremot borde enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag ersättningen för de s. k. metodikföreläsningarna icke inberäknas i
föreståndararvodets belopp, utan härför skulle särskild ersättning utgå efter
samma grunder som till andra i provårsarbetet deltagande föreläsare, d. v. s.
efter 35 kronor för föreläsningstimme. För de undantagsfall, då rektor vid
provårsläroverk icke vore föreståndare för provårskursen, ehuru han icke
vore tjänstledig från rektorsbefattningen, skulle han enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag inträda i den rätt till lönetillägg, som nu tillkommer lektorer
och adjunkter vid provårsläroverken.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 55
För genomförande av den föreslagna arvodeshöj ningen skulle erfordras
en ökning med 2,500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken ingående anslagsposten: till praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I detta sammanhang föreslås
vidare en ökning av nämnda anslagspost med ytterligare 600 kronor,
motsvarande det särskilda lönetillägget å 300 kronor vid envar av två ordinarie
ämneslärarbefattningar, som vid ifrågavarande läroverk nyinrättats
efter 1918 och som icke tagits i beräkning, då anslaget bestämdes till sitt
nuvarande belopp. Den sammanlagda höjningen av det ordinarie anslaget
skulle alltså bliva 3,100 kronor.
Vid prövning av det föreliggande förslaget har riksdagen till eu början
uppmärksammat, hurusom ett vid bifall till detsamma rektorerna vid provårsläroverken
skulle komma att erhålla en löneställning, som överstiger vad
som tillkommer åtskilliga chefbefattningar i den civila statsförvaltningen.
Härtill kommer vidare, att en arvodesreglering på sätt Eders Kungl. Maj:ts
förslag innebär kan, innan frågan om en definitiv lönereglering för de allmänna
läroverkens lärarpersonal i dess helhet bliver upptagen till prövning och avgjord,
vara ägnad att föregripa en dylik lönereglering. Såväl med hänsyn
härtill som i betraktande av att några sådana särskilda omständigheter icke
tillkommit efter det ifrågavarande arvodes- och ersättningsförhållanden senast
reglerades av riksdagen, vilka kunna anses motivera en omreglering av nu
ifrågasatt art, har riksdagen icke funnit sig böra bifalla det förslag, som
innefattas i det första stycket av förevarande punkt. Har riksdagen sålunda
i stort sett funnit sig böra förorda ett bibehållande av nu gällande bestämmelser
i förevarande hänseenden, vill riksdagen dock ej motsätta sig en sådan
partiell jämkning av dessa, som framgår av andra stycket av det föreliggande
förslaget och avser möjlighet för provårsföreståndare att uppbära särskild
ersättning för de s. k. metodikföreläsningarna.
Av vad riksdagen sålunda anfört torde följa, att riksdagen icke kunnat
bifalla den ifrågasatta anslagsökningen av 2,500 kronor.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört, har
riksdagen intet att erinra. Ifrågavarande anslagspost har vid sådant förhållande
ökats med 600 kronor, motsvarande särskilt arvode vid två nyinrättade
ämneslärartjänster vid omförmälda provårsläroverk.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ej mindre höjning
från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det särskilda arvode, som
rektor vid provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen,
äger att utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner
åtnjuta, än även rätt för rektor att inom gränserna för arvodet erhålla ersättning
för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid
läroverket;
56
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels förklarat hinder icke möta för att rektor vid pro vårsläroverk, som
uppbär det särskilda arvodet av högst 1,500 kronor och som enligt vederbörligt
uppdrag håller föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt
läroämnes metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna
för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunder;
dels bestämt, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att
vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
ej mindre ett särskilt arvode av 300 kronor för år, än även, såvida han
har sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp,
som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning
icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag
att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad
från föreståndarskapet för provårskursen;
dels ock höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de
allmänna läroverken, nu 75,200 kronor, med 600 kronor till 75,800 kronor.
135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstiliägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,122,000 kronor, med 82,000 kronor till 1,204,000 kronor.
Då, såvitt av utredningen framgår, i den av skolöverstyrelsen verkställda
beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår hänsyn icke tagits till den vakanssättning av tjänster, som ägt rum
med anledning av den beslutade skolreformen, har riksdagen funnit en begränsning
av den ifrågasatta anslagsökningen av denna anledning motiverad
och bestämt höjningen till 60,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstiliägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu
1,122,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,182,000 kronor.
136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att tills vidare från och med budgetåret 1928—1929 extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och som
med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande läroverksstadga,
må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig
lärare med 3,400 kronor för år räknat;
57
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å
640,000 kronor.
I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 250,000 kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt
för oförutsedda behov. Enär det i anslagsposten ingående belopp, som
beräknats för avlönande av extra lärare och vikarier, ej varit tillräckligt
härför, har riksdagen under åtskilliga år på extra stat beviljat särskilda
anslag för ändamålet. För budgetåret 1927—1928 utgår det extra anslaget
till extra och vikarierande lärare med 619,800 kronor.
Genom cirkulär den 18 juni 1927 har Eders Kungl. Maj:t för läsåret 1927
—1928 anvisat för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken
högst 721,400 kronor, att utgå från det i reservationsanslaget till
de allmänna läroverken ingående anslaget till arvoden åt extra lärare och
vikarier samt för oförutsedda behov ävensom från nu nämnda extra anslag
å 619,800 kronor.
Nämnda belopp av 721,400 kronor har beräknats medgiva anställandet av
222 extra lärare vid de hittillsvarande allmänna läroverken samt de extra
ordinarie lärare, som äro behövliga vid nytillkomna, av staten övertagna
läroanstalter. Skolöverstyrelsen har uppgivit, att läsåret 1927—1928 tillhopa
205 extra lärare beräknas vara anställda vid de allmänna läroverken samt
därtill timlärare med en tjänstgöring, motsvarande 8 extra lärare, samt att
således 9 extralärararvoden ej synas komma att tagas i anspråk under
nämnda läsår. Därjämte har överstyrelsen beräknat, att under läsåret 1928
—1929 komma att erfordras 181 extra lärare jämte ett visst antal timlärartimmar,
uppskattat till 659.
Främst på grund av ovissheten i fråga om antalet lärjungar läsåret 1928
—1929 anser överstyrelsen emellertid ej tillrådligt att nedsätta det extra
anslaget mer än med ett belopp, motsvarande en minskning från 205 till
181 extra lärare, eller till 522,200 kronor. Härtill skulle komma erforderligt
anslag till timlärare vid de nytillkommande läroverken, som nyss nämnts
avseende 359 veckotimmar och dragande en kostnad av (359 X140) 50,260
kronor. Det slutliga beloppet skulle således utgöra 601,400 — 79,200+ 50,260
kronor = 572,460 kronor.
Denna överstyrelsens beräkning godtager departementschefen med allenast
den jämkning, att anslaget borde beräknas efter ett antal extra lärare, som
med 3, i stället för såsom överstyrelsen tänkt sig med 9, överstiger det
antal, som läsåret 1927—1928 verkligen har anställning vid de allmänna
läroverken. Härigenom skulle vinnas en anslagsminskning av 9,900 kronor.
Dragés detta belopp från förut angivna, av skolöverstyrelsen beräknade
belopp av 572,460 kronor, erhålles en slutsumma av 562,560 kronor.
Mot de sålunda gjorda beräkningarna har riksdagen icke funnit anledning
till erinran.
58
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Emellertid ifrågasattes under förevarande punkt av helt andra orsaker en
ökning av nu förevarande anslag, nämligen för beredande av medel för
höjande av arvodet åt de extra ordinarie lärare, vilka under viss längre tid
tjänstgjort vid allmänt läroverk och annan läroanstalt. Förslaget är föranlett
av ett utav 1927 års riksdag därom gjort uttalande och avser att
kompensera de extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter,
som komme att föranledas av den nya läroverksorganisationens
genomförande. I detta hänseende hade skolöverstyrelsen föreslagit att från
och med budgetåret 1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och
som med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande
läroverksstadga, måtte åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och
kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.
I sitt häröver avgivna utlåtande har statskontoret tillstyrkt detta förslag,
dock med den ändring, att den föreslagna åtgärdens varaktighet ej borde
bestämmas att omfatta tiden till och med budgetåret 1934—1935 utan gälla
tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929. Detta statskontorets ändringsförslag
har nu av Eders Kungl. Maj:t upptagits.
I detta sammanhang anför departementschefen i statsrådsprotokollet följande
(sid. 352):
»Denna åtgärd avser som nämnts de extra ordinarie lärare, som kunna
räkna en längre tjänstetid. Naturligtvis är den försämring i de extra ordinarie
lärarnas ställning, som den nya skolorganisationen lärer komma att
medföra, ej inskränkt till dessa äldre lärare utan drabbar praktiskt taget alla
icke ordinarie, och, såsom jag i det följande får tillfälle antyda, främst till
de manliga lärarna. Mest angeläget anser jag det emellertid vara att i den
mån så är möjligt tillgodose dels de lärare, som längre tid måst förbliva i
icke ordinarie tjänsteställning, dels sådana, som äro familjeförsörjare, och
på den grund kunna — oavsett deras längre eller kortare tjänstetid — göra
anspråk på att skäligt beaktande ägnas åt deras anställningsförhållanden.
Det synes mig därför billigt, att det tages under särskild omprövning,
huruvida icke de båda kategorier av extra ordinarie lärare, som nu omnämnts,
må i skälig utsträckning företrädesvis komma i åtanke vid förordnande
som extra eller vikarierande lärare. Det torde böra ankomma på
skolöverstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för att på
ett lämpligt sätt genomföra en dylik princip.»
Vad till sist beträffar frågan med vilket belopp det extra anslaget till extra
och vikarierande lärare borde i enlighet härmed bestämmas för budgetåret
1928—1929, har, såsom ovan nämnts, det normala anslagsbehovet angivits
till 562,560 kronor; härtill skulle nu komma kostnaden för den ifrågasatta
arvodes förhöjningen för vissa extra ordinarie lärare, beräknad till 77,500
kronor. Hela det behövliga anslagsbeloppet skulle alltså enligt Eders Kungl.
Maj ds förslag uppgå till 640,060 eller i runt tal 640,000 kronor.
59
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
För bedömande av det föreliggande förslaget om arvodesförhöjning åt
vissa extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken anser sig riksdagen böra
bringa i erinran det uttalande av 1927 års riksdag, på vilket detta förslag
grundar sig.
I sin skrivelse nr 262 framhöll 1927 års riksdag, att de av riksdagen
verkställda beräkningarna rörande antalet lärare vid de allmänna läroverken
efter genomförd omorganisation byggde på en väsentlig inskränkning av
extralärarsystemet. Om sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett
sig kunna medverka till en avsevärd förbättring i fråga om extralärarsystemets
förekomst vid statsläroverken, hade riksdagen dock icke kunnat förbise,
att vissa svårigheter under övergångstiden kunde uppstå för de nuvarande
extralärarna i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande
förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för
den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt. Riksdagen
hölle därför före, att åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extralärare,
som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarebefattning
vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning,. detta så
mycket mer som de genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna
säkerligen skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den
ifrågasatta arvodesförhöjningen. Givetvis skulle en sådan anordning erhålla
allenast provisorisk karaktär och omfatta en begränsad tid.
Då riksdagen icke vore beredd att utan föregående utredning fatta
ett positivt beslut i ärendet, hade riksdagen stannat vid att med angivande
av dessa allmänna synpunkter uttala sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid
den fortsatta handläggningen av skolorganisationens genomförande toge
under omprövning, vilka framställningar till riksdagen, som kunde anses
påkallade för ordnande av denna angelägenhet.
Såsom framgår av detta riksdagens uttalande, avsåg riksdagen uppenbarligen
ett tillgodoseende av allenast sådana extralärare, vilkas befordrmgsutsikter
kunde tänkas bliva försvårade genom läroverksreformens genomförande;
i denna situation voro främst och företrädesvis de extralärare, vilka
hade anställning såom sådana vid den tidpunkt, då riksdagen fattade sitt
beslut rörande nämnda reform. Vidare skall denna anordning äga allenast
en begränsad tidsomfattning.
Då nu Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär eu ej oväsentlig
utvidgning av vad riksdagen i sitt nyss atergivna uttalande asyftat, har
riksdagen funnit sig böra till närmare granskning upptaga detsamma och
de skäl för anordningen, som enligt statsrådsprotokollet föreligga.
Vad först beträffar den tidrymd, inom vilken den ifrågasatta åtgärden
skulle äga tillämplighet, hade, såsom nämnts, skolöverstyrelsen föreslagit,
att denna skulle avse tiden från och med budgetåret 1928—1929 till och
med budgetåret 1934—1935, då med ingången av höstterminen 1935 omorganisationen
beräknades vara i sin helhet genomförd. Eders Kungl. Maj.t
åter har upptagit statskontorets förslag, som innebär arvodesförhöj ningens
gällande tillsvidare från och med budgetåret 1928 1929.
3 I avseende härå vill riksdagen framhålla att, även om vissa löne- och bud
-
60
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
gettekniska skäl kunna anföras till förmån för Eders Kungl. Maj:ts förslag
i denna del, användandet av uttrycket »tills vidare» i stället för angivande
av en viss bestämd tidrymd för arvodesförböjningarnas utgående lätteligen
kan föranleda den missuppfattningen, att berörda förmån är avsedd att kunna
utgå jämväl för tid efter budgetåret 1934—1935. Med hänsyn härtill har
riksdagen ansett lämpligast att i enlighet med skolöverstyrelsens förslag redan
nu begränsa tiden för bestämmelsens giltighet till och med nämnda budgetår.
Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att den ifrågasatta förmånen
skall komma att åtnjutas av en var extra lärare, som, därest han fyller vissa
kvalifikationer, är eller bliver anställd vid angivna läroanstalter från och
med budgetåret 1928—1929. Riksdagen, som nyss uttalat sig för en begränsning
av tiden till och med budgetåret 1934—1935, har mot förslaget
i berörda del intet att erinra.
Eders Kungl. Maj:t har dessutom föreslagit, att såsom villkor för arvodeshöjningen
skall gälla, att vederbörande extralärare genomgått vederbörlig
provårskurs. Då enligt riksdagens mening genomgången provårskurs -— från
vilken under vissa omständigheter dispens kan av Eders Kungl. Maj:t beviljas
lämpligen icke bör i förevarande avseende uppställas såsom kvalifikationsgrund,
har riksdagen funnit sig böra vidtaga en sådan ändring av ifrågavarande
förutsättning, att vederbörande extralärare för att vara berättigad
till förhöjningen i fråga skola hava förvärvat kompetens för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk.
Såsom ytterligare villkor har Eders Kung], Maj:t uppställt, att vederbörande
extralärare skall hava med nit och skicklighet under minst tolv terminer
bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179
punkt 8 gällande läroverksstadga. I detta författningsrum omnämnes ej
allenast allmänt läroverk utan även annan under skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan och
statsunderstödd folkhögskola. Härigenom skulle den rätt, varom nu är fråga,
komma att utsträckas till ett väsentligt större antal lärare än riksdagens
ovanberörda uttalande torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter
svårigheter genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde
tänkas uppkomma, äro uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda
extralärarna, och den ifrågasatta kompensationen var givetvis avsedd att
träffa sådan lärare, som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att
sådan tjänstgöring må kunna hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna finner riksdagen billigt med hänsyn till den
i stort sett likartade tjänstgöring ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden,
som råda beträffande den extraordinarie lärarpersonalen
vid dessa tre kategorier av läroanstalter. Men att med dessa likställa exempelvis
de statsunderstödda folkhögskolorna och att utsträcka denna tjänstgöring
till att omfatta varje under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt,
d. v. s. praktiskt taget de flesta privata skolor i landet, kan enligt riks
-
61
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dagens mening icke hava åsyftats, och riksdagen kan i allt fall nu icke bifalla
ett förslag i detta hänseende.
Riksdagen har följaktligen ansett sig höra vidtaga eu sådan ändring av
Eders Kungl. Maj:ts förslag, att arvodesförhöjning må från och med budgetåret
1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 tillkomma sådan extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens
folkskoleseminarium, vilken förvärvat kompetens för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda
läroanstalter.
I fråga om beloppet av den ifrågasatta arvodesförhöjningen har riksdagen
intet att erinra.
Med hänsyn till den inskränkning, som riksdagen vidtagit i Eders Kungl.
Maj:ts förslag, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning av
den nu äskade anslagssumman bör kunna vidtagas. Då det emellertid möter
vissa vanskligheter att härutinnan uppgöra tillförlitliga beräkningar och då
dessutom anslaget har karaktär av ett bestämt anslag, i följd varav eventuella
besparingar tillföras kassafonden, har riksdagen ej funnit anledning nu
vidtaga någon ändring av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagssummans
storlek.
Slutligen har riksdagen uppmärksammat vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
anförts i fråga om ett eventuellt företräde vid förordnande
såsom extra lärare för bland andra sådana lärare, som äro familjeförsörjare.
Riksdagen vill i detta hänseende allenast hava framhållit, hurusom inga andra
anställnings- eller befordringsprinciper än förtjänst och skicklighet lära kunna
komma i betraktande.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att från och med budgetåret 1928—1929 till och med
budgetåret 1934—1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken
förvärvat behörighet för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt
läroverk och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full
tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter, må åtnjuta arvode,
manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för
år räknat;
dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 640,000
kronor.
137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 85,000 kronor.
Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslå
-
62
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
get uppgår till 70,100 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen
föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av
den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1928—1929
medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de
allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
85,000 kronor.
138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 78,700 kronor.
För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra
anslag av 44,800 kronor.
Den nu föreslagna anslagsökningen är föranledd dels av önskvärdheten
att minska gymnastikavdelningarnas storlek, dels av det ökade antal gymnastikavdelningar,
som skulle komma till stånd i anslutning till den nya
läroverksreformen. De i sistnämnda avseende av skolöverstyrelsen gjorda
beräkningarna utgå från det antagandet, att för gymnastikundervisningen
för flickor i gymnasieringama i de till samläroverk ombildade högre allmänna
läroverken skulle i 1/s av fallen användas manliga och i 2/s av dem
kvinnliga gymnastiklärare. Den manlige gymnastiklärarens avlöning beräknas
i medeltal till 137 kronor för veckotimme och den kvinnliga gymnastiklärarens
till 85 kronor.
Riksdagen, som förutsätter att för den kvinnliga ungdomens gymnastikundervisning
kvinnliga gymnastiklärare komma att i alla fall, där sådant
är möjligt, anlitas, har med hänsyn härtill funnit en begränsning av anslaget
befogad. Med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen angivna antalet
av 104 veckotimmar och med beräkning av skillnaden mellan den manliga
och den kvinnliga lärarens veckotimersättning för 1/s av detta timantal, har
riksdagen vidtagit en nedsättning av det föreslagna anslaget med i runt tal
1,700 kronor till 77,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 77,000 kronor.
139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,800 kronor.
Det extra anslaget för nu ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret
1927—1928 med 5,900 kronor. Anslagshöjningen, som ifrågasättes, är betingad
dels av en med hänsyn till behovet av utsträckt undervisning i
musik beräknad utökning av antalet veckotimmar i detta ämne innebärande
63
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
en ökad kostnad av i runt tal 1,750 kronor, dels ock av den ökning av
antalet musiktimmar, som föranledes av genomförandet av den beslutade
nya läroverksorganisationen.
Utan att vilja uttala sig om den ställning, som musikundervisningen intager
eller bör intaga vid läroverken, anser riksdagen, att under nuvarande
förhållanden, då nya undervisningsplaner för läroverken äro under utarbetande,
skäl icke föreligga för medverkan till en ökning av musiktimmamas
antal. Med hänsyn härtill beräknar riksdagen anslagsbehovet för budgetåret
1928—1929 till 14,100 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra anslag av 14,100 kronor.
140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.
Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 2,850 kronor. Den
föreslagna anslagsökningen är betingad dels av den högre medelsiffra, som
med hänsyn till lärarinnors uppflyttning i lönegrad ansetts böra ligga till
grund vid beräkning av ett anslagsbehov med oförändrat timtal, dels ock
av den utvidgning av handarbetsundervisningen, som bliver eu följd av den
beslutade läroverksreformen.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 19,600 kronor.
141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.
Den föreslagna ökningen är föranledd såväl av eu även för normala förhållanden
skedd ökning av antalet slöjdtimmar som av slöjdundervisningens
införande vid förstatligade kommunala mellanskolor.
Riksdagen bifaller Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla, att
riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000
kronor.
142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att
dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med 3,650
kronor till 34,350 kronor;
dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.
64
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av
ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av
antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket.
Det fasta arvodet, som tidigare utgjorde 150 kronor vid högre allmänt
läroverk och 100 kronor vid realskola, höjdes av 1920 års riksdag till respektive
500 kronor och 300 kronor. Det rörliga arvodet utgick tidigare
med 2 kronor för lärjunge men höjdes av 1920 års riksdag till 4 kronor
för lärjunge. Arvodet sänktes emellertid åter, av 1922 års riksdag till 3
kronor och av 1923 års riksdag till 2 kronor för lärjunge, med vilket belopp
arvodet fortfarande utgår.
De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagspost: Arvoden till skolläkare,
vilken från och med år 1921 utgör 30,700 kronor. De rörliga arvodena
åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret 1927—
1928 bestämts till 58,000 kronor.
Det föreliggande förslaget om höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
ingående anslagsposten är föranlett av 1927 års riksdags beslut om
statens övertagande av visst antal kommunala gymnasier och kommunala
mellanskolor. Enligt nämnda riksdags beslut skulle staten successivt övertaga
2 kommunala gymnasier från och med den 1 januari 1928 och tre
dylika gymnasier från och med den 1 juli 1928 ävensom 13 kommunala
mellanskolor från och med den 1 januari 1928 och 8 sådana mellanskolor
från och med den 1 juli 1928.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,
att vid de allmänna läroverk, där staten successivt övertager nuvarande kommunalt
gymnasium, det fasta arvodet till skolläkaren redan under ombildningens
första år skulle höjas med 200 kronor, motsvarande skillnaden mellan
fast arvode för skolläkare vid realskola och vid högre allmänt läroverk.
Likaledes har överstyrelsen gjort gällande, att till skolläkare vid samrealskola
under ombildning från kommunal mellanskola bör från och med ombildningens
början utgå fullt arvode, 300 kronor för år.
Då under första året endast en del av den kommunala läroanstalten övertages
av staten, anser departementschefen de av skolöverstyrelsen föreslagna
arvodesbeloppen skäligen kunna minskas. Med hänsyn därtill att några av
skolläkarens uppgifter äro konstanta d. v. s. oberoende av de övertagna
klassernas antal borde dock en med detta antal proportionell uppdelning av
arvodet ej äga rum. Departementschefen förordar, att arvodet under ombildningens
första år bestämmes för läkare vid högre allmänt läroverk, som
utvidgas genom övertagande av kommunalt gymnasium, till 400 kronor,
således innebärande en arvodesökning av 100 kronor, och för läkare vid
samrealskola under ombildning från kommunal mellanskola till 150 kronor.
Vid bifall härtill skulle den i reservationsanslaget till de allmänna lärover
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65
ken ingående anslagsposten till skolläkare höjas med (100x5 + 150x21=)
3,650 kronor.
Beträffande det rörliga arvodet till skolläkarna skulle nu gällande grunder
bibehållas, och har det härför utgående anslaget med hänsyn härtill beräknats
till 58,700 kronor.
Enligt riksdagens mening bör under ombildningstiden en proportionel
uppdelning av det fasta arvodet äga rum på sådant sätt, att arvodet beräknas
successivt höjt allt efter nya klasser komma att övertagas av staten.
Mot vad föreslagits ifråga om arvodet för läkare vid högre allmänt läroverk,
som utvidgas genom statens övertagande av kommunalt gymnasium,
har riksdagen sålunda intet att erinra; detta arvode bör för budgetåret
1928—1929 beräknas till 400 kronor för att uppgå till 500 kronor med
den termin, då gymnasiet varder fullständigt övertaget av staten.
Beträffande de förstatligade kommunala mellanskolorna innebär förslaget
ett arvode för där anställd läkare av 150 kronor omedelbart eller alltså
hälften av det arvode som skulle utgå, sedan mellanskolans samtliga fyra
klasser övertagits av staten. Någon skillnad har härvid ej gjorts mellan
skolor, för vilka det successiva statsövertagandet skulle ske från och med
den 1 januari 1928, och sådana, vilkas förstatligande skulle begynna med
den 1 juli samma år. Enligt riksdagens ovan uttalade mening bör beträffande
denna kategori skolor arvodet under övergångstiden beräknas efter l/t
av det slutliga arvodet allt efter varje ny klass varder av staten övertagen.
För de 13 skolor, som skulle successivt förstatligas från och med den 1
januari 1928, torde man alltså nu böra räkna med ett arvode efter 150
kronor, och för de 8 skolor, som staten skulle successivt övertaga med början
den 1 juli 1928, med ett arvode efter 75 kronor.
Den ordinarie anslagsposten till skolläkare skulle alltså höjas med (5x
100+13x150 + 8x75=) 3,050 kronor.
I fråga om det extra anslaget till rörliga arvoden åt skolläkare har riksdagen
intet att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med
3,050 kronor till 33,750 kronor;
dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.
På grund av riksdagens under punkterna 133, 134 och 142 anmälda beslut
har det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken, nu 6,752,000
kronor, ökats med 278,650 kronor till 7,030,650 kronor.
143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att för
upprätthållande under läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A. 5
66
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,500 kronor.
För upprätthållande under läsåren 1923—1928 vid ett högre läroverk i
Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken har
riksdagen årligen anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.
I likhet med vad som föreslagits i fråga om ersättning åt föreståndare
för provårskurs innebär det föreliggande förslaget jämväl för föreståndaren
för provårskursen i Göteborg ett med 500 kronor till högst 2,000 kronor
beräknat förhöjt arvode.
Anledningen till att det oaktat någon ökning av det extra anslaget icke
ifrågasatts är, efter vad i statsrådsprotokollet meddelas, att söka däri, att
handledar- och föreläsningsarvodena nu beräknats till belopp, som med sammanlagt
500 kronor understiga den summa, varmed de, enligt de för 1923
års riksdag framlagda beräkningarna, ingå i det nuvarande anslaget å 15,500
kronor.
Riksdagen har förut i annat sammanhang anmält, att riksdagen avslagit
Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning med 500 kronor av nu utgående
ersättning åt föreståndare för provårskurs. Den nu ifrågasatta anslagssumman,
som i sig inrymmer en motsvarande beräkning, har därför av
riksdagen sänkts med 500 kronor till 15,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande under
läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för
blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—
1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.
144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för
anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 7,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordnande genom infödda
lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
7,000 kronor.
145:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor.
146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till
bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de högre allmänna
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67
läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
I samband med anmälan om sitt beslut angående den nya läroverksorganisationen
framhöll 1927 års riksdag, hurusom frågan om bättre utrustade
läroverksbibliotek vore av den största betydelse för resultatet av skolans arbete,
och förutsatte, att denna angelägenhet komme att av Eders Kungl.
Maj:t i möjligaste mån beaktas vid utformandet och fullföljandet av den
nya läroverksorganisationen.
I anslutning härtill gjorde skolöverstyrelsen, i huvudsaklig överensstämmelse
med de s. k. bibliotekssakkunnigas betänkande och förslag, framställning
om utverkande hos riksdagen av dels ett ordinarie förslaganslag
å 69,900 kronor till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken,
dels ett extra förslagsanslag å 188,800 kronor till bokinköp och bindning
vid de allmänna läroverkens bibliotek, dels ock ett extra reservationsanslag
å 22,000 kronor till diverse utgifter vid samma bibliotek.
Departementschefen anser sig förhindrad att tillstyrka, att den omfattande
frågan om förbättrad ställning och vård åt läroverksbiblioteken med dess
betydande ekonomiska konsekvenser nu i sin helhet upptages till behandling,
men med hänsyn till vikten av att det mest trängande behovet på
detta område snarast bleve tillgodosett har han ansett, att anslag nu borde
i viss begränsad omfattning utverkas. Förslaget avser nu allenast de högre
allmänna läroverken, där, såsom departementschefen framhåller, de förefintliga
bristerna givetvis komme att med större styrka göra sig gällande, i det
att vid dessa läroverk den tillämnade friare anordningen av studiearbetet i
främsta rummet skulle tillämpas. Vad beträffar det behövliga anslagets storlek,
har någon exakt beräkning i detta hänseende icke varit möjlig att
åstadkomma, och departementschefen framhåller därjämte, att ett engångsanslag
ej är till fyllest. Förslaget avser närmast ett tillgodoseende av de
behov av litteratur, som äro allra mest kännbara vid de olika läroverken,
varefter förutsattes, att medel i nödig omfattning i fortsättningen beviljas
för bibliotekens förkovran och underhåll. Det anslag, som är behövligt för
budgetåret 1928—1929, har uppskattats till 50,000 kronor. Anslaget borde
erhålla reservationsanslags natur och av Eders Kungl. Maj:t efter prövning
av inkomna ansökningar i mån av behov fördelas mellan de olika läroverken.
Riksdagen delar tillfullo den uppfattning, åt vilken departementschefen
givit uttryck, i fråga om önskvärdheten av ett effektivt tillgodoseende av
de allmänna läroverkens bibliotek. Efter den nya läroverksreformens genomförande
torde behovet härav framträda än starkare. Men lika med
departementschefen anser riksdagen, att ett sådant tillgodoseende ej kan ske
på en gång utan att av ekonomiska skäl den önskvärda förbättringen bör
successivt komma till stånd. Det nu ifrågasatta anslaget synes riksdagen
väl avvägt och bär riksdagen alltså funnit sig böra bevilja detsamma.
68
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra emot förslaget, får anmäla,
att riksdagen till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken
vid de högre allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) har riksdagen,
i likhet med vad som skett beträffande läsåren 1925—1928, medgivit,
att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna
läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från
och med höstterminen 1928 under en tid av tre år utgå med högst 10
kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven
ordning befrias.
148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipen
dier
åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000
kronor, med 76,000 kronor till 1,634,000 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet har ifrågavarande anslag beräknats
med hänsyn till dels tillkomsten av nya kommunala mellanskolor, dels ock
vissa kommunala mellanskolors förstatligande i anslutning till 1927 års riksdags
beslut om den nya läroverksorganisationen.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, med 76,000 kronor till 1,634,000
kronor.
150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd
samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med 5,000
kronor till 24,000 kronor.
Anslaget har beräknats med hänsyn till enahanda omständigheter, som
angivits i fråga om det under nästföregående punkt omförmälda anslaget.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,
att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i
manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor,
nu 29,000 kronor, med 5,000 kronor till 24,000 kronor.
151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
69
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1928—30
juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 352,000 kronor.
152:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt
lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor,
att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
153:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen angående
anslag till kommunala flickskolor (punkten 157), i fråga om det ordinarie
reservationsanslaget till privatläroverk (punkt 158) samt i fråga om det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter (punkt 159) kommer riksdagen att framdeles i särskild skrivelse
anmäla sina beslut.
154:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att till beredande
av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt
gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller eu statens
realskola, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
39,500 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,
Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
Anslaget för ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1927—1928 med
56,750 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger med
1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande dels från
och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna
läroverket i Ystad, dels ock från och med den 1 juli 1928 av de kommunala
gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde samt av den kommunala
reallinjen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens
högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1928—1929 anvisat
70
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ett extra reservationsanslag av 39,500 kronor, att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret
1928 1929 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktie
bolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
med högst 8,000 kronor till vardera.
156:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 80,000 kronor.
157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till
understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för
budgetåret 1928 1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under
de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
Till ifrågavarande tre läroanstalter utgick för vart och ett av åren 1920—
1922 ett understöd av 8,000 kronor för eu var. Från och med år 1923
har med det för de tre läroanstalterna avsedda anslaget å 24,000 kronor
sammanförts ett av riksdagen under flera år beviljat anslag å 3,100 kronor
till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid samma läroanstalter,
varjämte anslagsbeloppets fördelning överlåtits åt Eders Kungl.
Maj:t. Anslaget har i sin helhet uppgått till 27,100 kronor.
I anledning av uppkommen fråga rörande överproduktion av handarbetslärarinnor
framhöll 1927 års riksdag, att riksdagen ville för sin del ifrågasätta
lämpligheten av att fortfarande med statsanslag understödja samtliga
ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande av statsbidrag till nuvarande
storlek endast begränsa elevantalet. En dylik anordning syntes
riksdagen icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga om
allmänna medel, och en annan form för understödsverksamheten borde
därför sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratoges. Riksdagen
förutsatte emellertid, att en fullständig utredning i ämnet bleve förelagd
1928 års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter
borde tagas under förnyad omprövning.
Den av riksdagen påkallade utredningen föreligger nu, och i anslutning
till densamma uttalar sig nu departementschefen i statsrådsprotokollet för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. ‘1
en indragning av statsunderstödet till ett av de nuvarande handarbetsseminarierna.
Det borde emellertid ankomma på Eders Kungl. Maj .t att efter ytterligare
utredning bestämma, vilket av seminarierna borde drabbas av indragningen.
Denna borde ske successivt, varvid början skulle göras under budgetåret
1928—1929. Storleken av det belopp, som härigenom kunde besparas
statsverket, kunde icke nu bestämt angivas, då understöden till de
skilda seminarierna utginge med olika belopp. Under förutsättning av i
övrigt oförändrade grunder för understödens utdelande kunde emellertid
utgiftsminskningen beräknas till minst 4,400 kronor, motsvarande hälften
av det lägsta nu utgående årsunderstödet. Ifrågavarande anslag borde alltså
bestämmas till 22,700 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande fråga anfört eller Eders Kungl. Maj:t i anslutning härtill
föreslagit, får förty anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1928 1929 anvisat
ett extra anslag av 22,700 kronor, att under de villkor och bestämmelser
och med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i
Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.
158:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Folkundervisningen.
159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest lian tjänstgör
såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå
enligt de grunder och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas
med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning
för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid
seminariet;
dels förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som
uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller
föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må
vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta
ersättning enligt samma grunder som av departementschefen under
punkt 137 i statsrådsprotokollet förordats för rektor vid provårsläroverk,
72
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan
att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,
utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har
sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som
av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke
må för år tillhopa överstiga 600 kronor;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag
att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad
från föreståndarskapet för provårskursen;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordireservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna
med oförändrat belopp 1,804,000 kronor.
Under nu förevarande punkt i statsrådsprotokollet framlägger departementschefen
en ingående utredning rörande seminarieorganisationens omfattning
med hänsyn till det beräknade behovet av lärare för den närmaste tiden
framåt. Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har skolöverstyrelsen vid
två verkställda beräkningar kommit till olika resultat. Enligt överstyrelsens
i juni 1927 gjorda utredning beräknades för åren 1930 och 1931 ett läraröverskott
av respektive 93 och 23, och överstyrelsen fann sig på grund av
gjorda uppskattningar av det framtida lärarbehovet hava anledning föreslå
ett nedbringande av avgångsklassernas antal från nuvarande 25 till 23 genom
indragning från och med läsåret 1928—1929 av folkskoleseminariet i Strängnäs
och parallellavdelningen vid seminariet i Luleå. I eu senare, i december
1927 gjord framställning ansåg emellertid överstyrelsen, att de under de två
senaste åren gjorda inskränkningarna i själva verket gått för långt, i det
att åren 1930 och 1931, då verkningarna av de under åren 1926 och 1927
vidtagna beskärningarna av antalet klassavdelningar göra sig gällande, antalet
utexaminerade icke komme att kunna fylla lärarbehovet, utan eu rätt
avsevärd brist på kompetenta lärare (respektive 93 och 135) skulle uppstå;
med anledning därav påyrkade överstyrelsen, att från och med läsåret 1928—
1929 åtgärder ånyo måtte vidtagas för en ökning av utexaminationen.
Departementschefen framhåller, hurusom man på nu ifrågavarande område
hade att räkna med så många faktorer, vilka icke på förhand kunde fastställas
med hänsyn till sina verkningar, att varje beräkning enligt sakens
natur måste bliva ytterst osäker. Vad angår läsåret 1928—1929, kan departementschefen
icke dela skolöverstyrelsens senast uttalade uppfattning, att
en utökning borde ske. De av överstyrelsen till stöd härför framlagda beräkningarna
vore enligt hans mening ej så övertygande, att det kunde vara tillrådligt
att taga ett sådant steg. Och även om det skulle förhålla sig så,
att åren 1930 och 1931 skulle komma att utvisa lärarbrist, vore detta ej
73
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
något ovillkorligt skäl till att nu vidtaga åtgärder för utvidgning av examinationen.
Ty genom anordnande av en eller ett par nya studentklasser
funnes enligt departementschefens mening alltid möjlighet att på ett snabbt
sätt fylla ut bristerna. Departementschefen anser därför lämpligast vara
att under läsåret 1928—1929 bibehålla lärarutbildningen ungefärligen vid
den omfattning, den för närvarande hade. Anslaget till folkskoleseminarierna
är föreslaget utgå med oförändrat belopp.
Riksdagen har ingående prövat de verkställda utredningarna och beräkningarna
rörande lärarbehovet och de med hänsyn härtill ifrågasatta ändringarna
i seminarieorganisationen. Svårigheterna att på ifrågavarande område
kunna göra några tillförlitliga beräkningar äro uppenbara, och med
hänsyn till de olika och i många fall oberäkneliga faktorer, som här göra
sig gällande, är det icke möjligt att göra en kalkyl, på vilken ett noggrant
bedömande av frågan kan grundas. I betraktande sålunda av osäkerheten
av varje mera bestämt ståndpunkttagande i vare sig den ena eller den andra
riktningen har riksdagen ej ansett sig böra avvika från Eders Kungl. Maj ds
förslag. Riksdagen uttalar emellertid sin förväntan, att synnerlig uppmärksamhet
alltjämt ägnas åt utvecklingen å förevarande område, samt att
därvid även tages under omprövning vilka inskränkningar i den nuvarande
seminarieorganisationen, som må befinnas möjliga.
Eders Kungl. Majds förslag innebär vidare en reglering av ersättningsförhållandena
för rektorerna vid de två provårsseminarierna i anslutning till
vad Eders Kungl. Majd i motsvarande hänseende föreslagit beträffande rektorerna
vid provårsläroverken. I detta avseende har riksdagen intagit samma
ståndpunkt, som riksdagen ovan under punkt 134 tillkännagivit ifråga om
läroverkens provårsföreståndare, och hänvisar nu till vad därom anförts och
beslutats.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels avslagit Eders Kungl. Majds förslag, i vad det avser ej mindre höjning
från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det särskilda arvode,
som tillkommer rektor vid provårsseminarium, därest han tjänstgör såsom
föreståndare för provårskursen, än även rätt för rektor att inom gränserna
för nämnda arvode erhålla ersättning för handledning av lärarkandidater
i likhet med andra lärare vid seminariet;
dels förklarat hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som
uppbär sagda särskilda arvode å högst 1,500 kronor och som enligt vederbörligt
uppdrag håller föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt
läroämnes metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna
för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt samma grunder, som av departementschefen
under punkt 137 av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 angivits för rektor vid provårsläroverk;
dels bestämt, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan
att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för prov
-
74
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
årskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta
ej mindre ett särskilt arvode av 300 kronor för år, än även, såvida han har sig
handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av
skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må
för år tillhopa överstiga 600 kronor;
dels bemyndigat Eders Kung! Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,
som må vara erforderliga ifråga om ersättning för fullgörande av uppdrag
att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium
antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest
befriad från föreståndarskapet för provårskursen;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit den i det ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna
med oförändrat belopp, 1,804,000 kronor.
160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit den i det ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Stipendier för
elever vid folkskoleseminarier med oförändrat belopp 217,500 kronor.
På grund av riksdagens under punkterna 159 och 160 anmälda beslut
har det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
i riksstaten upptagits med oförändrat belopp av 2,021,500 kronor.
161 :o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 168) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor.
Anslagsökningen är föranledd av anslagets överskridande under senast
förflutna budgetår.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare
vid folkskoleseminarierna, nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000
kronor.
162:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 30,000 kronor.
Anslagets nedsättning är beroende av den gjorda begränsningen av elevantalet.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
6,000 kronor.
75
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
163:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till
anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra reservationsanslag
av 67,300 kronor. Anslagets nedsättning är beroende av en
å detsamma vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefintlig reservation.
Riksdagen har bifallit förslaget och får alltså anmäla, att riksdagen till
anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.
164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.
För innevarande budgetår utgår anslaget med 14,800 kronor.
Mot de gjorda beräkningarna för anslaget för budgetåret 1928—1929 har
riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har alltså till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid
folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå,
utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.
165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet
i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills vidare
utgå hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat;
dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande
hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.
För beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg utgår för innevarande budgetår ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor. Avsikten med beredande av detta hyresbidrag har
varit att bringa avlöningsförmånerna för ifrågavarande lärare upp till samma
nivå som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i samma städer,
till vilka sistnämnda lärare vederbörande kommuner lämnat hyresbidrag.
Det nu föreliggande förslaget avser att bereda hyresbidrag jämväl till
vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet i Göteborg; till
motsvarande tjänstinnehavare vid allmänt läroverk i Göteborg utbetalar
76
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
kommunen nu i hyresbidrag 700 kronor. Någon höjning av anslaget har
i anledning härav icke ansetts påkallad.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen
dels medgivit, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet
i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills
vidare utgå hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat,
dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å
ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1928—
1929 ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.
166:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna
företagas för att inhämta kännedom om folkskolor av olika
slag inom Sverige, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå
i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå
enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning anvisade 1927 års riksdag
för budgetåret 1927—1928 för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna
barn ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att utgå i enlighet med
de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela. Tillika
medgav riksdagen, att av de medel, som vore avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
finge till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de
närmare grunder, Eders Kungl. Maj.t kunde komma att bestämma.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot det nu föreliggaude förslaget,
får förty anmäla, att riksdagen
77
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå
i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå
enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 170,000
kronor, med 30,000 kronor till 140,000 kronor.
Anslagets minskning är föranledd av en vid slutet av budgetåret 1926—
1927 å detsamma befintlig reservation.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 170,000 kronor, med 30,000 kronor
till 140,000 kronor.
169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att
dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 26,000 kronor;
dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning och
möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet i Hagaström må av
befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksamheten
vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp
av högst 7,685 kronor.
För uppehållande av verksamheten vid småskoleseminariet i Hagaström
utgår för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 36,000
kronor.
Med hänsyn till en å det extra reservationsanslaget för verksamheten vid
statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström befintlig reservation,
vilken vid utgången av budgetåret 1926—1927 uppgick till 26,659 kronor,
har nu anslaget till seminariet i Hagaström föreslagits skola nedsättas till
26,000 kronor, varjämte av samma reservation skulle till ett belopp av
7,685 kronor utgå medel till inredning och möblering av de nya lokalerna
vid sistnämnda seminarium.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
dels
för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
78 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
i Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 26,000 kronor;
dels ock medgivit, att för bestridande av kostnaderna för inredning och
möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet i Hagaström må ur
befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksamheten
vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp
av högst 7,685 kronor.
170:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 320,000
kronor;
dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande kunna
utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg till sådana
ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej
längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Maj:t
därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande
statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag minskade 1927 års riksdag det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, förut 330,000
kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor. I samband med detta
beslut medgav riksdagen, i anledning av två inom riksdagen i ämnet
väckta motioner, att statsbidrag finge för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929
utgå till avlönande av fyra ordinarie lärare vid Norrbottens läns landstings
seminarium i Ojebyn, utan hinder därav att verksamheten vid seminariet
under nämnda tid nedlagts. Anledningen härtill var den, att landstinget
på grund av den inträdda överproduktionen av småskollärarinnor vidtagit
åtgärder för seminarieverksamhetens nedläggande med utgången av läsåret
1927—1928.
Sedan 1923 års riksdag anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om
utredning, huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av
landstingen upprättade småskoleseminarierna, har skolöverstyrelsen till Eders
Kungl. Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. Detta förslag innebär,
att staten skulle övertaga all utbildning av småskollärarinnor, i sammanhang
varmed ett flertal av de nuvarande av landstingen upprättade småskoleseminarierna
skulle indragas. Efter vad departementschefen i statsrådsprotokollet
framhåller, tarvar frågans klarläggande ännu åtskilligt arbete, och
något förslag i ämnet till 1928 års riksdag vore icke att förvänta.
79
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Emellertid framhåller departementschefen, att verkställda utredningar
rörande lärarbehovet gåta vid handen, att en inskränkning borde ske i
fråga om utbildningen av småskollärarinnor. Vare sig det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget bleve genomfört eller ej, vore det därför önskvärt,
att verksamheten vid en del av de nuvarande seminarierna nedlades
eller i varje fall begränsades, t. ex. genom intagning av elever endast vartannat
år. Svårigheter för en sådan avveckling mötte emellertid i det förhållandet,
att vid indragning eller inskränkning, som nyss nämnts, vederbörande
landsting komme att belastas med utgifter för avlönande av den
ordinarie lärarpersonalen. För att nu icke de landsting, som kunde komma
att besluta åtgärder i enahanda riktning som skett i fråga om seminariet i
Öjebyn, skulle bliva nödsakade att svara för avlönandet av den härigenom
övertaliga lärarpersonalen, ansåge departementschefen det skäligt, att det
av riksdagen lämnade medgivandet utsträcktes att gälla även andra seminarier
i liknande ställning. Medgivandet borde göras provisoriskt och lämpligen
avse tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1930. Det skulle få bero
på Eders Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, huruvida statsbidrag
skulle utgå samt bestämma det antal lärare, medgivandet skulle gälla.
Riksdagen bar ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp
320,000 kronor;
dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid
dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för
seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande
kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och
ålderstillägg till sådana ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen
ej längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Eders
Kungl. Maj:t därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för
vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.
171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats
av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för budgetåret
1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier;
dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929
ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.
80
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
För innevarande budgetår utgår anslaget med 40,000 kronor.
Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranleda därav, att anslaget under
budgetåret 1926—1927 överskridits.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen
dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra
förslagsanslag av 49,000 kronor.
172:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
173:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp
345,000 kronor;
dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;
dels ock besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig eller åtnjuter
semester, skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för
expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Eders
Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.
Det extra anslaget till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
utgår för innevarande budgetår med 10,400 kronor eller alltså samma
belopp, som nu föreslås.
I det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer
ingår jämväl en till 300 kronor för år beräknad expensersättning för varje
inspektör. Härtill kommer en från nyssnämnda extra anslag utgående tillläggsersättning
av 200 kronor, vadan alltså hela expensersättningen uppgår
till 500 kronor för år. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en ändrad fördelning
av denna ersättning mellan ordinarie folkskolinspektör och hans vikarie i
så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för nuvarande 200 kronor
skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för nuvarande 300 kronor
för vikarierande folkskolinspektör.
Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
81
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
i annat hänseende än att den ändrade fördelningen av exspensmedlen allenast
torde böra avse tjänstledig folkskolinspektör.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp
345,000 kronor;
dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 10,400 kronor;
dels ock beslutat att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom
tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie
avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i särskilt
fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.
174:o) Eders Kungl. Maj:thar (punkt 181) föreslagit riksdagen att till gratifikationer
åt de för gymnastikunder^visningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (I: 139 och II: 141), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen ville
dels besluta,
att till en var av sju konsulenter för undervisningen i gymnastik med
lek och idrott skall från och med den 1 juli 1928 utgå avlöning med 5,300
kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, dock att
för konsulent, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts genom förordnande på viss
tid, lönen skall minskas med 200 kronor;
att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor under enahanda förutsättningar
som i fråga om folkskolinspektör är föreskrivet;
att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Eders Kungl. Maj:t ej i särskilt
fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;
att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;
samt
att för expenser skall till konsulent utgå ersättning med 500 kronor för
år i enlighet med de närmare bestämmelser, som gälla i fråga om folkskolinspektör;
dels
föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna,
ävensom av tillfällig löneförbättring, skola gälla i tillämpliga delar enahanda
villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade angående
avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. in.;
dels i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till avlöning m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A. 6
82
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
åt konsulenter för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid rikets
folkskolor m. fl. läroanstalter med ett belopp av 42,000 kronor.
I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret
1926—1927 att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes.
Vid anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande
inspektörer för sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.
Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets
bestämmelser blivit betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och
billighet förenligt, att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles
skadeslösa för den förlust, de genom det nya resereglementets införande
kommit att lida.
Vid behandling av frågan om fortsatt anslag för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1927—1928 erinrade departementschefen, hurusom förslag
till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen framlagts av
de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående
verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande
frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kunde emellertid icke göras
till föremål för någon Eders Kungl. Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då
den vidare beredning av ärendet, som härför vore erforderlig, icke kunde
medhinnas. Nu ifrågavarande inspektörer komme alltså att under budgetåret
1927—1928 bedriva sin verksamhet under samma former som hittills.
Eders Kungl. Maj:t föreslog i anslutning härtill riksdagen att för ändamålet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
Denna Eders Kung]. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen. I sammanhang
härmed anförde emellertid riksdagen — som motionsledes fått sig
underställd frågan om genomförande i viss begränsad, av skolöverstyrelsen
förordad omfattning av förenämnda sakkunnigas förslag beträffande gymnastikkonsulenter
— bland annat följande:
Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna
m. fl. läroanstalter är ett spörsmål som sedan länge dryftats och varit föremål
för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,
senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen
beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks
fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för
önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin
lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett
större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning,
anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som
kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter
dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda
sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och
83
Riksdagens skrivelse JSr 8 A.
har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig böra
bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Eders Kung!. Maj:t ifrågasatta
anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret 1927
—1928.
På sätt av nu förevarande statsrådsprotokoll framgår, har departementschefen
uttalat önskvärdheten av att förslag till en omläggning av gymnastikinspektionen
efter de riktlinjer, som de sakkunniga angivit, kunnat föreläggas
1928 års riksdag. Så både emellertid av statsfinansiella hänsyn icke
kunnat ske. På grund härav hade den nuvarande anordningen ansetts höra
fortfarande bestå, och i anslutning härtill har Eders Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande
ändamål föreslagit ett anslag till samma belopp, som utgår för
innevarande budgetår.
Motionsvis föreligger emellertid nu ett förslag av i stort sett samma
innebörd som det, vilket var föremål för behandling vid 1927 års riksdag.
Då riksdagen år 1927 hade den nu föreliggande frågan under omprövning,
framhöll riksdagen såsom mindre tillrådligt att genom densammas utbrytande
ur ett större sammanhang föregripa det under utredning då varande
spörsmålet om verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed
sammanhängande angelägenheter; dock förutsatte riksdagen, att med
hänsyn till frågans vikt framställning i ämnet bleve förelagd innevarande
års riksdag.
Frågan synes riksdagen emellertid nu ligga i ett så måtto förändrat läge,
som det komplex av spörsmål, som innefattas i ovanberörda sakkunnigförslag,
alltjämt befinner sig under utredning och det torde vara ovisst, när
härpå grundade framställningar kunna vara att förvänta. Då dessutom frågan
om särskilda gymnastikkonsulenter icke torde stå i ett så nära sammanhang
med spörsmålet om gymnastiska centralinstitutets omorganisation, att
ej den förra frågan kan lösas oberoende av den senare, håller riksdagen före,
att ett ytterligare uppskov ej är önskvärt, utan att det tvärt om måste betraktas
som en betydelsefull angelägenhet att snarast möjligt få till stånd en organisation,
som kan möta, leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena
för en förbättrad fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande alltså av den stora
betydelse, som enligt riksdagens mening bör tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet,
anser riksdagen, att åtgärder snarast böra vidtagas för realiserande av de
synpunkter och förslag, som innefattas i ovanberörda motioner. Det synes
emellertid riksdagen icke tillrådligt att nu bifalla förslaget men anser sig
riksdagen böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t må
till nästkommande års riksdag framlägga förslag i ämnet.
Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslaget har riksdagen följaktligen
beviljat för budgetåret 1928—1929.
Riksdagen får alltså dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Majrts förslag, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid
folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter
84
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmas;
dels ock i anledning av ovanberörda motioner (I: 139 och II: 141) anhålla, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning till 1929 års riksdag
framlägga förslag angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen
i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.
175:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels godkänna
sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare
vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande
folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande delen
förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt
de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder, ävensom
medgiva, att det må ankomma på Eders Kungl. Maj.t att utfärda de närmare
bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga,
med iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall
gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med den 1 januari 1929,
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion anhöll 1924 års riksdag,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de beträffande
avlöning åt lärare vid folkskolor gällande bestämmelser, i syfte att
avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke måtte utgå efter
andra grunder än de för småskollärare i allmänhet gällande, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.
En dylik utredning föreligger nu, och departementschefen har, såsom av
statsrådsprotokollet framgår, uteslutande tagit i betraktande de fall, då skoldistrikten,
utan att av rent skolorganisatoriska skäl vara därtill nödsakade,
hava folkskollärare anställda för tjänstgöring å småskolestadiet. Härvid har
departementschefen förklarat sig icke finna annat, än att saken väsentligen
vore att ur statens synpunkt betrakta såsom en ekonomisk fråga. De pedagogiska
eller organisatoriska skälen för anordningens bevarande kunna enligt
hans mening icke tillmätas någon större betydelse och detta så mycket
mindre, som det ju endast vore ett ytterst litet fåtal skoldistrikt, där ifrågavarande
anordning på ett mera stadigvarande sätt förekomme. Dessa skoldistrikts
utnyttjande av den i folkskoleförfattningarna medgivna möjligheten
att hava folkskollärare anställda på småskolestadiet åsamkade statsverket
en merkostnad av närmare 300,000 kronor årligen.
När det gällde sättet för ändringens genomförande, kunde departementschefen
emellertid icke finna, att detta nödvändigtvis skulle behöva ske genom
att för skoldistrikten utesluta möjligheten att även utan tvingande organi
-
85
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
satoriska skäl hava folkskollärare anställda på småskolestadiet. Om ett
skoldistrikt så önskade, borde det kunna få tillämpa en dylik anordning,
men merkostnaden borde då falla på distriktet och ej på statsverket. Enligt
departementschefens mening kunde en sådan ändring enklast genomföras
på det sättet, att vederbörande statsbidragsbestämmelser kompletterades med
en föreskrift av innehåll, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande
folkskollärare uteslutande eller till övervägande delen hade sin tjänstgöring
förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till hans avlönande skulle utgå
enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder. Härav
följde givetvis även, att statsbidraget till ålderstillägg icke utgick med högre
belopp än som vore bestämt för småskollärare och att samma bleve förhållandet
med dyrtidstillägget.
Departementschefen erinrar vidare, att de skoldistrikt, för vilka förevarande
fråga huvudsakligen ägde intresse, vore Stockholms stads, Uppsala
stads och Borås stads skoldistrikt. Sammanlagt skulle där, enligt de i
utredningen lämnade uppgifterna, finnas 303 folkskollärarinnor med tjänstgöring
i småskola, därav 266 ordinarie och 37 extra ordinarie. Största
antalet eller 244 ordinarie och 27 extra ordinarie lärarinnor vore till finnandes
i Stockholm. Utan tvivel vore det rimligt, framhåller departementschefen,
att skoldistrikten genom en lämplig övergångstid bereddes tillfälle
att genom dessa lärares överflyttande till folkskolan eller på annat sätt
avveckla berörda anordning, därest de så önskade, och sålunda undginge de
genom statsbidragets minskning uppkommande merkostnaderna. Denna
övergångstid anser departementschefen för enkelhetens skull böra göras
lika för samtliga distrikten. Särskilt med hänsyn till Stockholms stad, som,
enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, intill den 1 juli 1923 varit
skyldig att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens,
förefölle det vara en billig fordran, att övergångstiden ej tillmättes
för knappt. Stockholms stad hade påyrkat en övergångstid av 27
år, vilket departementschefen anser vara avgjort för lång tid för avvecklingen.
Uppsala och Borås ansåge 15 år tillräckligt. I anslutning till departementschefens
tillstyrkan föreslår nu Eders Kungl. Maj:t, att övergångstiden över
hela linjen bestämmes till 15 år.
Formen för övergången anser departementschefen böra bliva att från det
belopp, som enligt nu gällande bestämmelser skolat tillkomma skoldistriktet
i statsbidrag för ifrågavarande lärare utöver författningsenligt statsbidrag
till lärare med småskollärarkompetens, avdroges första året ‘/is, andra året 2 is
o. s. v. Beträffande dyrtidstillägget borde motsvarande reduktion göras.
Då enligt gällande grunder dyrtidstillägg utginge allenast å den del av lönen,
som motsvarade statsbidraget, skulle någon ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna
icke erfordras med anledning av föreliggande förslag. Det förutsättes,
att skoldistriktet till vederbörande lärare utbetalar lön, inklusive dyrtidstillägg,
med hela det belopp, som är stadgat för folkskollärare. Genom
86
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
nu ifrågasatta övergångsanordning skulle inbesparas åt statsverket — om
man bortsåge från den höjning av statsbidraget, som kunde komma att föranledas
av ökat antal manliga lärare och höjning av statsbidraget till undervisning
i slöjd första året omkring 20,000 kronor, andra året omkring
40,000 kronor, tredje året omkring 60,000 kronor o. s. v.
För ifrågavarande ändringars genomförande erforderliga närmare föreskrifter
borde utfärdas av Eders Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande.
Då statsbidragen till läraravlöningar rekvireras för kalenderår, föreslås,
att den ifrågavarande ändringen må börja träda i tillämpning först från och
med den 1 januari 1929.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu berörda hänseende har
riksdagen funnit starka skäl tala till förmån för detsamma. Vad särskilt
övergångstiden beträffar, finner riksdagen ur lämplighetssynpunkt en begränsning
av denna tid till 15 år väl avvägd.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande
av lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till
övervägande delen förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande
skall utgå enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande
grunder, ävensom medgivit, att det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda
ändring må befinnas erforderliga, med iakttagande likväl att för ändringens
genomförande skall gälla en övergångstid av femton år, räknat från och
med den 1 januari 1929,
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.
l?6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 183) därom framställda
förslag har riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat
belopp, 466,000 kronor.
177:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna
vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må
utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av
departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder samt enligt de
villkor och bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;
dels med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
87
Ri/csdagens skrivelse Nr 8 A.
samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;
dels och medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter
samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna
respektive extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där
skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.
Enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen skulle det för de
större skolhemmen eller arbetsstugorna vara erforderligt att anställa eu biträdande
föreståndarinna. Med hänsyn till här ifrågavarande skoldistrikts
svaga ekonomiska ställning har det ansett skäligt, att staten lämnar bidrag
till avlönande av dylika biträdande föreståndarinnor. Såsom villkor för statsbidrag
borde dock gälla, att barnantalet vid skolhemmet eller arbetsstugan
uppginge till minst 35.
Avlöningen till biträdande föreståndarinna har föreslagits till 1,000 kronor
ävensom fri bostad samt fritt bränsle och lyse, vartill skulle komma fri kost
under den tid av året, då skolhemmets eller arbetsstugans verksamhet påginge.
Vad angår anstalt, som är belägen i sådana skoldistrikt, å vilka kungörelsen
den 27 februari 1920 (nr 141) angående särskilda lönetillägg äger tilllämpning,
skulle biträdande föreståndarinna jämväl äga åtnjuta särskilt lönetillägg
med 100 kronor. Ålderstillägg skulle däremot ej tillkomma biträdande
föreståndarinna. De sålunda föreslagna avlöningsbestämmelserna äro
desamma, som gälla för vikarierande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.
Biträdande föreståndarinna föreslås vidare skola vinna delaktighet i statens
pensionsanstalt.
Statsbidrag till avlönande av biträdande föreståndarinna skulle liksom
ifråga om vikarierande föreståndarinna utgå efter samma grunder som till
avlöning åt extra ordinarie lärare vid småskola, d. v. s. med 9/io av arvodet.
Förekommande särskilda lönetillägg skulle åter bestridas helt av
statsmedel.
De anstalter, där biträdande föreståndarinna beräknas komma att vara
anställd under budgetåret 1928—1929, vore till antalet 6, samtliga belägna
i sådana skoldistrikt, å vilka förenämnda kungörelse om särskilda lönetillägg
äger tillämpning. För varje biträdande föreståndarinna skulle statsbidraget
alltså utgå med 1,000 kronor (900 kronor + 100 kronor). Statsverkets totalkostnad
för berörda ändamål skulle sålunda för ifrågavarande budgetår utgöra
6,000 kronor.
Av omförmälda 6 anstalter beräknas 2 bliva nyinrättade från och med
hösten 1928. Härigenom tillkommer ytterligare kostnaden för statsbidrag
88
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
till två föreståndarinnor, för vardera 1,180 (1,080 kronor -f 100 kronor) eller
tillhopa 2,360 kronor. Härutöver skulle erfordras 225 kronor för beredande
av nya ålderstillägg.
Enligt förestående beräkningar skulle merutgifterna från ifrågavarande
anslag för budgetåret 1928—1929 komma att uppgå till 8,585 kronor. Det
nuvarande anslaget å 11,000 kronor har i anledning härav föreslagits böjt
till 20,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får följaktligen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna
vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må
utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av
departementschefen under punkt 184 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1928 angivna grunder samt enligt de villkor och bestämmelser
i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;
dels med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört
ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;
dels ock medgivit, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter
samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna respektive
extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där
skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.
178:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att
utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom
extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924—1925 ett belopp
av 200,000 kronor, och för vart och ett av budgetåren 1925—1928 ett belopp
av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål har något anslag
icke ansetts behöva äskas av 1928 års riksdag. Av detta anslag, som
89
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
sålunda tillgodokommer skoldistrikten i de finsktalande delarna av Norrbottens
län, lämnas bidrag till såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter
någon fixerad skala utan med det belopp, som Eders Kungl. Maj:t vid prövning
i varje särskilt fall finner skäligt. Bidragen hava merendels växlat
mellan 60—80 procent av byggnadskostnaden.
Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, framhåller departementschefen,
hurusom i Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom de finsktalande, som
vore synnerligen hårt skattetyngda och där i övrigt förhållandena vore likartade
med dem, som rådde inom de finsktalande områdena. Aven i dessa
skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader gjort sig
starkt gällande. Sorsele, Jörns, Norsjö, Arvidsjaurs och Arjeplogs skoldistrikt
hade framträtt med krav på statligt understöd, men någon möjlighet
att lämna dem hjälp hade hittills icke funnits, då medel för ändamålet icke
stått till buds.
Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och till
Eders Kungl. Maj:t avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående
behovet av byggnader för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som
icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning
avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt
skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst
10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i
genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med en kostnadssumma av
3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle
i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000
kronor för vart och ett av två budgetår.
Departementschefen uttalar sig för att en blivande statshjälp för byggnader
till skolväsendet begränsas att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vilka voro i detta hänseende sämst lottade.
Vidare anser han lämpligt att, liksom ifråga om de finsktalande distrikten,
statsbidraget icke normeras efter någon fastställd skala, med hänsyn
till utdebitering eller eljest, utan får utgå efter prövning av Eders Kungl.
Maj:t från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds
utgående borde fastställas av Eders Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde
härvid de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till
god ledning.
Anslagsbeloppet för budgetåret 1928—1929 har begränsats till 100,000
kronor.
Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda en
verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,
har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget.
Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående
och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning
av Eders Kungl. Maj:t, har än mer ökat riksdagens betänkligheter.
90
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Med hänsyn till det belijärtansvärda ändamål, för vilket anslaget är avsett,
har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits. Riksdagen
vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag
angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet
i riket föreligger och för närvarande är beroende på Eders Kungl.
Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna
grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att
nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten
av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för
det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende
åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta
verksamheten på detta område samt att vissa närmare grunder för statsbidragens
utgående.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
179ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.
180:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie
anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
med oförändrat belopp, 200,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat
belopp, 200,000 kronor.
181:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 91
skolåldern anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av
32,000 kronor.
På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1927 års
riksdag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter
intagna barn i skolåldern för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 23,000 kronor. Med hänsyn till väntade anspråk från tuberkulossjukhusen
har nu ansetts erforderligt, att anslaget höjes. Därjämte påkallas en ökning
av anslaget, emedan detsamma i sitt nuvarande belopp visat sig otillräckligt
för att kunna täcka statsbidragen till undervisningsverksamheten vid
vanföranstalterna och kustsanatorierna. Den erforderliga totala ökningen
har uppskattats till 9,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000 kronor.
183:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen
för budgetåret 1928—1929 minskat det ordinarie förslagsanslaget för anordnande
av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 372,000
kronor, med 7,000 kronor till 365,000 kronor.
184:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet
belopp.
185:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 13,600 kronor, att utgå till
upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst
2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
186:o) I en inom riksdagen väckt motion (11:223) har hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte skyndsammast låta utreda, huruvida och efter vilka grunder
bidrag av statsmedel må kunna utgå till de kommuner och skoldistrikt på
landsbygden, och i vissa fall även till stadskommuner, som införa regelbundna
läkarundersökningar vid folk- och småskolorna.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
Att omvårdnaden av folkhälsan och tillvaratagandet av människomaterialet
höra till en nations viktigaste uppgifter, liksom att ett lands värde
-
92
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
fullaste tillgång består i ett friskt och livsdugligt släkte, väl rustat i
andligt och kroppsligt hänseende, torde vara obestridliga fakta, varom inga
delade meningar råda. Också har den tankegången alltmera gjort sig
gällande, att man, för att uppnå goda resultat i berörda avseende, med
uppmärksamhet måste följa det uppväxande släktets hälsotillstånd och
redan på ett tidigt åldersstadium omhändertaga barnen samt genom lämpliga
åtgärder, så långt detta låter sig göra, sätta dem i stånd att växa upp
till friska och arbetsdugliga människor.
Särskilt efter världskriget har man i de stora kulturländerna inriktat
sig på att söka framkomliga vägar för folkhälsans förbättrande genom
förebyggande åtgärder, en företeelse tydligen framsprungen ur en strävan
att reparera vad kriget och kristiden nedbrutit. Framförallt är spörsmålet
om huru man skall kunna ge de klena barnen en livschans, lika stor som
de normalas, föremål för dessa länders uppmärksamhet I detta syfte har
man i Amerika, England, Frankrike och Tyskland igångsatt vetenskapliga
institutioner, som insamla och bearbeta statistiskt material, och våra
närmaste grannländer Danmark och Norge äro sedan några år inne på
samma väg.
I vårt land ha de statliga myndigheterna icke ägnat sin uppmärksamhet
åt detta problem, vilket dock torde vara värt beaktande även hos oss. Ty
ehuruväl vi förskonades från att komma med i kriget, undgingo vi dock
icke dess följeslagare, kristiden. Och det torde väl vara obestridligt, att
en stor del av de barn, som föddes under kristidsåren, blivit klenare
och sämre rustade i fysiskt hänseende än de som komma till världen
under normala tider, liksom att den svåra arbetslöshet, som under
åratal varit rådande och alltjämt hemsöker stora delar av vårt folk, med
undernäring och bristfällig hygienisk omvårdnad för barnen i tusentals
hem, kommer att i hög grad öka de klena barnens skara.
Vilka risker för en försämring av folkmaterialet dessa förhållanden
innebära, torde lätt kunna inses. Från auktoritativt håll har anförts, att
särskilt de klena barnen i åldern 7—14 år bära inom sig den risk för
kroniska sjukdomar, som är den vuxna befolkningens arvedel, och att
deras kroppsliga eller andliga svagheter kunna få sviter för livet. Det
är därför icke tillfyllest, att spädbarnen övervakas och bli föremål för omsorger
från samhällets sida, utan är det jämväl av vikt att barnen under
uppväxttiden, framförallt under skolåren, ägnas nödig uppmärksamhet
i fråga om hälsotillståndet, ty just under denna tid torde nedärvda eller
förvärvade sjukdomsanlag bäst kunna bekämpas.
Införandet av en väl ordnad och effektiv läkarevård vid våra folkskolor
torde vara den säkraste vägen till förebyggandet av sjukdomar och invaliditet,
och särskilt skulle en dylik komma att utgöra ett värdefullt vapen
i kampen mot tuberkulosen. Det är anmärkningsvärt, att ännu ingenting
åtgjorts från statsmakternas sida för att få denna viktiga fråga löst, utan
har man helt överlämnat åt kommunerna och det enskilda initiativet att
sörja härför. Detta är så mycket märkligare som man redan så tidigt som
år 1878, alltså för ett halvsekel tillbaka, haft uppmärksamheten riktad på
betydelsen av läkareundersökning och läkarevård, när det gällt barnen
vid de allmänna läroverken. Erinras bör, att alltsedan 1892, eller i över
35 år, statsmedel utgått för sagda ändamål, och i årets statsverksproposition
äskas ett sammanlagt belopp av 93,050 kronor för budgetåret 1928—1929,
till arvode åt skolläkarna vid dessa läroverk, medan för innevarande
93
Riksdagens skrivelse Kr 8 A.
budgetår 88,700 kronor utgått för nämnda ändamål. Av dessa medel utgå
bidrag till såväl läkareundersökningar av samtliga lärjungar som läkarevård
åt obemedlade lärjungar. Enligt bestämmelserna i 1905 års läroverksstadga
ingår det dessutom i skolläkarens skyldigheter att övervaka
de hygieniska förhållandena vid läroverket samt de gymnastiska övningarnas
utförande, vadan det bär på alla sätt är sörjt för barnens omvårdnad.
Beträffande folkskolornas barn har man däremot, som nämnts, helt överlämnat
omvårdnaden av dessa åt kommunerna och det enskilda initiativet.
Detta ehuru krav på en ordnad skolläkareverksamhet upprepade gånger
framförts från läkarekårens sida, senast vid sjuttonde allmänna svenska
folkskolläraremötet i Stockholm 1924, vid vilket en resolution antogs, vari
framhölls, att medicinsk-hygienisk omvårdnad borde komma alla svenska
barn i skolåldern till del, i den mån resurserna tillåta. Erkännas måste
att kommunerna visat stort intresse och gjort sitt bästa för att ordna denna
angelägenhet. Ett flertal städer ha infört eu ordnad läkarevård vid folkskolorna,
med särskilda skolkare, som vaka över barnens hälsotillstånd
och skolans hygien. Även på landsbygden har man börjat omfatta denna
sak med intresse, och vid en del landsbvgdsskolor äro numera regelbundna
läkareundersökningar av barnen införda. Härtill ha vissa landsting medverkat
genom att lämna ekonomiskt stöd åt verksamheten. Sålunda lämna
landstingen i Örebro och Södermanlands län, bland andra, anslag för dylikt
ändamål sedan något år tillbaka. Och Malmöhus läns landsting har för
innevarande år beviljat ett anslag av 3,000 kronor för understöd till läkareundersökning
av eleverna i små- och folkskolorna åt landskommunerna
inom länet och, där särskilda skäl föreligga, jämväl åt stadskommunerna.
Som villkor för bidrags erhållande har ställts dels att läkareundersökningar
skola verkställas minst tvenne gånger under skoltiden samt att
hälsoregister skall upprättas över resultatet av dessa och dels skyldighet
för kommun att efter årets utgång till landstinget lämna redogörelse över
verksamheten.
Även det enskilda intresset har uträttat en hel del på detta område.
Sålunda har främst på initiativ av dr C. Aug. Ljunggren i Trälleborg
en kraftig upplysningsverksamhet bedrivits, vilken säkerligen i eu framtid
kommer att få stor betydelse för folkhälsans höjande. Efter utländskt
mönster har dr Ljunggren, vid de skolor där han tjänstgör som skolläkare
— bland annat vid Trälleborgs och Malmö folkskolor — infört
systematiska vägningar och mätningar av barnen samt upprättande av
ett hälsoregister, vari barnens hälsotillstånd och utveckling antecknas.
Detta hälsoregister upptager uppgifter om hållningsfel, syn och hörsel,
körtelsjukdom, tuberkulos, kroniska sjukdomar och defekter m. m. Genom
dessa observationer väckes barnens intresse för sitt hälsotillstånd och för
de hygieniska åtgärder, som av läkare och lärare föreskrivas, något som
ju jämväl är ägnat att förbättra hemmens hygien, i vilken ofta mycket
brister av ren okunnighet. Föräldrars och målsmäns intresse väckes
också på detta sätt, och ett samarbete mellan samtliga intresserade parter
uppstår, som måste få till följd ett förbättrat hälsotillstånd bland barnen
och en förbättrad hygien i allmänhet. Systemet är i övrigt byggt på
samverkan mellan läkare och lärare, och har de sistnämndas intresse
för saken visat sig vara mycket stort. Ett utbredande av denna verksamhet
till ett allt större antal skolor i landet torde också vara särdeles
önskvärt.
94
Riksdagens skrivelse Nr S A.
Riksdagen har ju också vid skilda tillfällen sysslat med den fråga, som
det här gäller, och härvid ställt sig synnerligen välvillig till densamma.
Sålunda beviljade 1911 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,
ett anslag av 5,000 kronor, att utgå för år 1912, till bestridande av
utgifter för undersökningar rörande hälsoförhållandena vid små- och folkskolorna
å landsbygden, en undersökning vilken dock huvudsakligast torde
ha varit av statistisk art. Och efter motioner i andra kammaren år 1913,
dels motion nr 59 och dels motion nr 155, angående utredning och förslag
om bidrag av statsmedel till läkareundersökningar av folkskolebarn —
vilka utredningar tillstyrktes av såväl första kammarens första tillfälliga
utskott, i utlåtande nr 15, som av andra kammarens andra tillfälliga
utskott, i utlåtande nr 7 — beslöto båda kamrarna utan debatt att avlåta
skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ärendet.
I första kammarens utskottsutlåtande heter det bland annat:
»Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium
undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare utvecklas.
Månget sjukligt anlag torde på så sätt kunna kvävas i sin linda,
medan det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det
varit av smittobärande art, sprida sig till hans omgivningar. En enligt
utskottets mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en
av de primära förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig
hälsa. Då staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen,
synes det framstå som en ganska rimlig konsekvens att icke underlåta
eu åtgärd, som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv.
Slutligen torde även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl
kunna anses hava rätt att fordra, att i möjligaste mån förebygges, att deras
barn i skolan ådraga sig smitta eller ohälsa.»
Och i andra kammarens utskottsutlåtande anföres bland annat:
»Samhället har alltför stora intressen att bevaka med avseende å det
uppväxande släktets hälsa för att det skall kunna överlämna omvårdnaden
därom uteslutande åt det enskilda initiativet. I samma mån som
åtgärder i profvlaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans bevarande, lära i
framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och underhåll
komma att minskas.»
Den beslutade utredningen torde också ha kommit till stånd, och i ett
av folkskoleöverstyrelsen den 30 september 1916 avgivet utlåtande framlades
de grunder, enligt vilka ifrågavarande läkareundersökningar borde
anordnas, samt hemställdes att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor,
att i enlighet med de grunder överstyrelsen framställt utgå till understöd
åt skoldistrikt, vilka beslöto anordna sådana läkareundersökningar
av lärjungarna i små- och folkskolorna, som i riksdagsskrivelsen av den
9 maj 1913 avsågos. Några åtgärder i den av folkskoleöverstyrelsen föreslagna
riktningen synes emellertid av för undertecknad obekanta skäl icke
ha vidtagits.
Sedermera har frågan, i anledning av motion nr 20 i andra kammaren
år 1921, ånyo varit föremål för riksdagens behandling. Även denna gång
tillstyrkte vederbörande utskott, men på grund av de måhända alltför snäva
riktlinjer, som uppdragits i motionens yrkande, avslogs densamma.
95
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Starka skäl torde emellertid föreligga för att något nu åtgöres från statens
sida för att föra denna fråga framåt. Med den genomgripande omdaning
vårt folkskoleväsende undergått de senaste årtiondena, och icke minst med
tanke på den ytterligare utveckling folkskolan kommer att få genom 1927
års beslut i skolfrågan, torde statsmakterna icke längre kunna undandraga
sig medverkan och medansvar för omvårdnaden av folkskolebarnens hälsotillstånd.
Och denna omvårdnad kan icke ordnas på ett för landet tillfredsställande
sätt utan genom ekonomiskt stöd från statens sida. Ty även om
intresset är tillfinnandes hos kommunerna själva, är det stora flertalet dock
icke ensamma i stånd att bära de härför erforderliga kostnaderna. Främst
gäller detta landsbygdens kommuner, men även stadskommuner finnas som
befinna sig i samma läge.
Riktigast och bäst hade naturligtvis varit, om riksdagen redan nu kunnat
gå in för en obligatorisk läkareundersökning vid folkskolorna, liksom den
tidigare gjort beträffande de allmänna läroverken. Men då detta väl av
ekonomiska skäl icke låter sig göra, torde tillsvidare frågan böra lösas på
så sätt, att kommunerna och skoldistrikten, i främsta rummet landsbygdens
men i vissa fall även stadskommuner som därav äro i behov, vilka införa
läkareundersökning vid folk- och småskolorna, skola kunna erhålla bidrag
ur statsmedel för sagda ändamål, efter därom gjord framställning. Sådana
bidrag kunde tänkas utgå antingen med viss del av kommuns eller skoldistrikts
sammanlagda kostnader för skolläkareverksamheten eller ock för
viss del av läkarearvodot för läkareundersökningarna, eventuellt för landsbygdens
vidkommande jämväl bidrag till läkares resekostnader enligt fastställd
taxa i de fall läkaren vore bosatt å annan ort. Som villkor för statsbidrags
erhållande borde också uppställas vissa krav på undersökningarnas
beskaffenhet, såsom upprättande av hälsoregister o. s. v. samt redogörelse
för verksamheten under den tid för vilken bidrag utgått. I övrigt bör
naturligtvis en blivande utredning kunna ge anvisningar om vilka vägar
som lämpligast kunna beträdas för statens medverkan i denna sak. Och då
en utredning av ärendet redan förekommit, bör en förnyad sådan icke behöva
taga någon längre tid i anspråk.
Den fråga som i motionen beröres anser riksdagen förtjänt av allvarlig
uppmärksamhet. Vid de allmänna läroverken är förmedelst statsåtgärder
sörjt för läkarundersökningar och läkarvård åt eleverna, och någon
anledning, varför ej en i viss mån motsvarande omvårdnad bör ägnas barnen
vid folk- och småskolorna, synes icke kunna förebringas. Det intresse för
det uppväxande släktets hälsotillstånd, som möjligen kan förefinnas i en
eller annan kommun, bör stödjas av det allmänna, och ett statsingripande
på detta område är jämväl ägnat att leda andra kommuners uppmärksamhet
på frågan. Givetvis är ett fullföljande av motionärens förslag förenat med
vissa kostnader, men enligt riksdagens mening böra dock dessa kostnader
kunna hållas inom skälig ram. Självfallet bör tillses, att det allmänna
träder hjälpande emellan främst inom de ekonomiskt sämst lottade kommunerna.
För att emellertid en eventuell utredning ej allenast skall taga sikte på
läkarundersökningar utan jämväl på därav betingade åtgärder, har riksdagen
ansett, att utredningen även bör omfatta eventuella åtgärder för ett över
-
96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vakande av skolbarnens hälsoförhållanden. Utredningen synes böra inskränkas
till landskommuner.
Riksdagen får alltså i anledning av ovanberörda motion (II: 223) hemställa, det
Eders Kung! Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på vilka villkor samt
efter vilka grunder bidrag av statsmedel må kunna utgå till kommuner och
skoldistrikt på landsbygden för läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande
i övrigt av barnens hälsoförhållanden vid folk- och småskolorna.
187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat
belopp 4,500,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1: 98), däri hemställts, att riksdagen ville för budgetåret
1928—1929 besluta
dels att minimiarvoden och statsunderstöd för undervisning i repetitionsskola
skola utgå med samma belopp, som äro fastställda för motsvarande
undervisning i fortsättningsskola;
dels ock att höja det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med
45,000 kronor.
Vad angår den i ovanberörda motion berörda frågan, har riksdagen ej
kunnat undgå Unna vägande skäl vara anförda till stöd för det i motionen
framburna förslaget. Dock har riksdagen icke ansett sig böra på grundval
av enskild motion besluta om en arvodesreglering i överensstämmelse med
vad som föreslagits, men riksdagen förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t tager
frågan under förnyad omprövning och för riksdagen framlägger det förslag,
som kan av omständigheterna befinnas påkallat. Riksdagen har vid angivna
förhållande intet att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande
punkt hemställt.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928
—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat belopp, 4,500,000 kronor.
188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till
utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
Till ifrågavarande utbildningskurser bar riksdagen för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,
att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor an
-
97
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
visat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 138,000
kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000
kronor, med 40,000 kronor till 930,000 kronor.
Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget under
senaste budgetår överskridits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med 40,000 kronor
till 930,000 kronor.
190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000
kronor, med 30,000 kronor till 860,000 kronor.
Jämväl den under denna punkt föreslagna anslagsökningen är föranledd
av det överskridande, som skett å anslaget under senaste budgetår.
Riksdagen, som anser, att ifråga om upprättandet och understödjandet av nya
folkhögskolor all varsamhet bör iakttagas, har funnit det kunna ifrågasättas,
huruvida en nedsättning av den föreslagna anslagssumman skäligen bör
vidtagas. Riksdagen har dock ej ansett sig böra vidtaga eu dylik åtgärd
och får förty anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med 30,000 kronor till 860,000
kronor.
191 ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu
220.000 kronor, med 40,000 kronor till 260,000 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är föranledd av
anslagets överskridande under senaste budgetår; riksdagen har bifallit vad
härutinnan föreslagits.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000 kronor, med
40.000 kronor till 260,000 kronor.
193:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att till
anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1928—
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A.
i
98
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1929 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de
villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.
För ifrågavarande kurser har riksdagen för innevarande budgetår anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får förty anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 3,500
kronor, att utgå i enlighet med de villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.
194:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj it kan finna skäligt föreskriva.
195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dömstumundervisningen med oförändrat belopp
190,000 kronor;
dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928
—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.
För anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma utgår, enligt medgivande
av 1927 års riksdag, ett belopp av 2,000 kronor ur ifrågavarande
anslag för budgetåret 1927—1928.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,
190,000 kronor;
dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928
— 1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.
196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
197:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt
Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99
av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
198:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1928
—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000
kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor. Den nu
ikraftträdda ändringen i lagen om allmän pensionsförsäkring har medfört
ökade utgifter under ifrågavarande anslagspost och krav på densammas
ökning på sätt nu föreslagits.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget till
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra anslag av 54,000 kronor.
200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,600 kronor.
201:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser
m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928
—1929 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,500 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie
reservationsanslaget till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag
av 9,700 kronor.
202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en
korgmakeriavdelning anvisa för bugetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,600 kronor. Hos Eders
Kungl. Maj:t har hantverksskolans styrelse anhållit om ett statsanslag av
100
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
6,600 kronor för upprätthållande under budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande
korgmakeriavdelning. Att anslaget för innevarande budgetår måste
sättas till ett 4,000 kronor högre belopp berodde på att av sistnämnda anslag
jämväl skall bestridas kostnaderna för utrustningsbidrag till avgående
elever. Detta beräknas vid här ifrågavarande avdelning äga rum vart tredje
år, då kursen anses vara avslutad.
Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor.
203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som för hantverksskolans i
Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
Anslaget utgår för budgetåret 1927—1928 med 7,500 kronor men bar
med hänsyn till förefintliga eller väntade besparingar ansetts kunna minskas
på sätt nu föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå
sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett
extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra
anslag av 11,500 kronor.
205:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt hantverksskolan
i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra anslag av 25,000 kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
206:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt blindlärarelever anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 101
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
208:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt De
blindas förening anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av
100,000 kronor, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Y rkesundervisningen.
209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att
dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu
483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor;
dels ock medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna
må för budgetåret 1928—1929 av Eders Kungl. Maj:t under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:
a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor,
b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000
kronor,
c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000
kronor,
d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430
kronor,
e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
6,300 kronor,
f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska
fackskolorna 5,000 kronor,
g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500
kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (1:137 och II: 259), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t
anhålla, det Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning av frågan
om inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid det tekniska läroverket
i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat förslag.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Från textilindustriens representanter har tid efter annan klagomål framkommit
över att dess arbetsledarekår numera ej kan rekryteras med per
-
102
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
soner, som besitta tillräckliga kvalifikationer i fråga om den tekniska utbildning,
som den moderna textiltekniken kräver.
Textilteknikerutbildningen har hittills i stort sett varit förlagd till vävskolan
i Borås. Denna skola, som inrättades 1866 och sedan 1868 åtnjutit
statsanslag, har tvåårig lärokurs. Den avsåg till en början att utgöra ett
stöd för hemvävnadsindustrien i orten, men från år 1894 inriktades dess
huvudsakliga verksamhet på utbildning av »vävmästare, mönstertecknare
och fabrikanter inom vävnadsindustrien», som i och med maskinvävningens
insteg fått en alltmera fabriksmässig prägel. Tio år senare framlades på
initiativ av industrirepresentanter inom Boråsorten ett förslag till vävskolans
omorganisation till en fullständig fackskola för textilindustri. Detta förslag
upptogs sedermera i väsentliga delar av den kommitté, som 1907 fick i uppdrag
att utarbeta förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande.
Detta förslag utgör också grundvalen till kommitténs 1912 framlagda förslag
till ordnande av textilteknikerutbildningen.
Kommitténs förslag avsåg en fullständig fackskola för textilindustri med
uppgift att meddela »de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter, som
1 förening med industriell erfarenhet inom någon del av textilindustrien
fordras av dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i
fabriker för tillverkning av textilvaror samt av mönsterritare». Dessutom
skulle undervisningen stå öppen för dem, som ägnade sig åt affärs- eller
industriverksamhet på det textila området. Enligt kommitténs förslag skulle
textilfackskolan organiseras på ej mindre än 5 olika fackavdelningar, nämligen
1) för vävning, 2) för blekning, färgning, tryckning och appretering,
3) för mönsterritning, 4) för spillning samt 5) för trikå- och spetstillverkning.
I stort sett borde eleverna hava förkunskaper motsvarande genomgången
realskola, framför allt i matematik, varjämte de skulle under minst
2 år ha deltagit i praktiskt yrkesarbete. Lärokursen omfattade 2 år om
40 läsveckor med 44 obligatoriska och 4 frivilliga undervisningstimmar. Den
ojämförligt största delen av undervisningstiden skulle ägnas åt rena fackämnen,
endast en mindre del förbehölls tekniskt allmänbildande och grundläggande
läroämnen såsom matematik, mekanik, maskinlära, ritning m. m.
Detta vittomfattande förslag har emellertid av statsmakterna endast i ringa
del realiserats. Högre textilfackskola har icke inrättats, varför vävskolan i
Borås och den Lenningska skolan i Norrköping med allenast ettårig lärokurs
alltjämt äro Sveriges enda utbildningsanstalter för textilteknici.
Beträffande den föreslagna textilfackskolans förläggning anför kommittén:
»Att den textiltekniska fackskolan bör förläggas till Borås, anser kommittén
vara en sak, som knappast behöver diskuteras o. s. v.» Vad som år 1912
härutinnan ansågs självklart, är helt säkert alltjämt riktigt. Den maskinella
textilindustrien har sin tyngdpunkt i västra Sverige. Sveriges Textilindustriförbund,
till vilket äro anslutna inalles 119 företag med cirka 30,000 arbetare,
räknar inom västra Sverige, d. v. s. landskapen Västergötland, Dalsland,
Halland och Bohuslän med Göteborg, icke mindre än 60 företag med
cirka 17,300 arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med cirka 8,400 arbetare
belägna i den s. k. Sjuhäradsbygden med Borås som centrum.
Textilindustriens koncentration till Borås med Sjuhäradsbygden belyses
måhända än bättre av följande tabellariska sammanställning av siffror hämtade
ur den officiella statistiken för år 1925 angående textil- och beklädnadsindustrien.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
103
Textil- och Beklädnadsindustrien
år 1925
Arbetareantal
Tillv. värde j
Antal
i %
i 1,000 kr.
i %
Hela Sverige..............
50,500
100, o
420,313
100,»
Borås stad och Sjuhäradsbygden , .
10,126
20,1
92,138
21,9
Borås stad................
5,468
10,8
54,724
13,0
Textilindustrien inom Älvsborgs län är mångsidigare än annorstädes i vårt
land. Alldeles särskilt gäller detta om Sjuhäradsbygden. I denna bygd har
textilindustrien som bekant djupa rötter i eu gammal hemindustri, vilken
ännu icke är helt utdöd. På den maskinella vävnadsindustriens grund har
här en omfattande konfektionsindustri vuxit upp, och Sveriges hittills enda
fabrik för tillverkning av konstsilke ur pappersmassa är förlagd till Borås.
Av allt att döma befinner sig Sjuhäradsbygdens textilindustri i en period
av synnerligen rask utveckling. Det må vara tillräckligt att som belägg
härför erinra om den snabba folkmängdsökningen i Borås de senaste åren.
Stadens folkmängd bär under femårsperioden 1923—1927 stigit från 29,524
till 34,564.
Under sådana förhållanden är det naturligt, att de gamla kraven på förbättrade
utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici inom denna bygd
under sista åren vunnit i styrka och tagit sig uttryck i framställningar från
textilindustriens representanter till olika myndigheter.
Emellertid kan man konstatera en ganska bestämd omsvängning i uppfattningen
angående bästa sättet att lösa denna fråga. Tilltron till värdet
av fackskolans starkt specialiserade utbildning synes hava minskats. Man
har funnit, att en allmänteknisk utbildning i exempelvis maskin- och värmelära
är oundgängligen nödvändig för textilteknikern lika väl som för de
flesta övriga teknici. Måhända har på sina håll också erfarenheterna från
de inom ett par av teknikens områden verksamma fackskolorna bidragit
till denna omsvängning. Man hyser dessutom ganska allmänt den uppfattningen,
att det skulle bliva rätt svårt att i vårt land finna tillräckligt kvalificerade
krafter för rekrytering av en textilfackskolas lärarekår, om man
som mål för en sådan skolas undervisning ville ställa en högskolemässigt
avslutad utbildning.
Den tekniskt ledande personalen inom vår textilindustri uppskattas av
sakkunniga till omkring 1,000 personer. Som följd härav skulle årsantalet
utexaminerade elever vid en dylik anstalt komma att i genomsnitt sannolikt
icke överstiga trettiotalet. Då en textilfackskola såväl absolut som i förhållande
till elevantalet måste draga betydande kostnader, är det redan av
hänsyn härtill omöjligt att tänka sig textilindustriens utbildningsfråga löst
på denna väg under den närmaste framtiden.
För tillgodoseende av textilindustriens trängande behov av förbättrade utbildningsmöjligheter
är man därför hänvisad till mindre vittgående reformer
än dem ovannämnda kommitté föreslagit. På grund av det förhållandevis
ringa antalet elever, som kan väntas, synes det oss nödvändigt, att
utbildningen — i varje fall till en början — koncentreras till en enda anstalt,
vilken i sådant fall av skäl som ovan berörts lär ha sin enda naturliga
förläggningsplats i Borås.
Begränsas problemet på detta sätt av ekonomiska och lokala hänsyn, har
104
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
man för dess lösning att välja emellan utbyggnad antingen av Vävskolan
eller av Tekniska elementarskolan i Borås.
För genomgång av Borås vävskola, vars undervisning är fördelad på 2
läsår, förutsattes allenast vanlig folkskolebildning som underlag. Industripraktik
är ej obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet av eleverna under
längre eller kortare tid i regel varit sysselsatta med industriellt arbete. Undervisningen,
som sålunda ej kan stödja sig på nämnvärt mått av teoretiska
kunskaper, måste hållas på ett elementärt plan, och den allmänt tekniska
utbildningen kan ej höja sig över den rena yrkesskolans nivå.
Vävskolan, vilken i sin nuvarande form alltjämt har en uppgift att fylla,
kan således icke utan en betydande omläggning, vilken skulle helt förrycka
dess nuvarande karaktär, tillgodose det krav på allmänteknisk utbildning,
vilket av textilindustriens representanter avgjort ställes framför kraven på
en långt driven specialisering i fråga om den egentliga fackutbildningen.
I ett uttalande av Borås fabriksförening (bil. A) framhålles att den textiltekniska
specialutbildningen icke får ske på bekostnad av en god teknisk
allm än underbyggnad, vadan den gängse 2-åriga fackskoletypen enligt dess
mening bör anses helt utesluten, då densamma på grund av den korta
studietiden i alltför hög grad förskjuter utbildningens tyngdpunkt till nackdel
för en verklig ingenjörsutbildning. I stället föreslås såsom önskvärt, att
skolan måtte göras minst 3-årig. Likaså önskar man en viss skärpning i
inträdesfordringarna, som borde jämställas med fordringarna för inträde på
tekniskt gymnasium, dock att om möjligt 1 års föregående praktik borde
vara obligatorisk.
I själva^ verket lider det intet tvivel, att den allmänt tekniska utbildningen
måste skjutas mera i förgrunden, om textilteknikern skall kunna
fylla sin plats. I åtskilliga fall ha elever, som utexaminerats från våra tekniska
läroverk och som sålunda helt saknat varje särskild orientering på
det textila området, med framgång ägnat sig åt textilteknisk verksamhet.
Den fackliga utbildning, som givetvis varit av nöden, har därvid relativt
lätt kunnat vinnas under den praktiska yrkesutövningen.
Den utbildning, som de tekniska elementarskolorna liksom de tekniska
gymnasierna avse att bibringa, har varit av allmänt teknisk art. Dock har
genom den linjeuppdelning, som genomförts under en del av lärokursen
vid elementarskolorna liksom i visst fall även vid gymnasierna, en orientering
åt något av industriens huvudområden kunnat ske. Sålunda har undervisningen
differentierats i maskinteknisk, kemisk-teknisk, byggnadsteknisk
eller i elektroteknisk riktning.
I överensstämmelse härmed och med hänsyn till nutida behov borde man
kunna för textilindustriens räkning jämväl införa en textilteknisk linje.
Lämpligen borde så kunna ske därigenom, att inom Borås tekniska elementarskola
eller det gymnasium, vartill denna skola kan komma att omorganiseras,
anordnades en textilteknisk fackavdelning. Denna tanke är ej ny.
Tvärtom har den varit föremål för ingående diskussion såväl inom nämnda
skolas styrelse som inom industriella kretsar. Sålunda hava ovan omnämnda
industrirepresentanter anslutit sig till tanken på tekniska elementarskolans
omorganisation till »ett tekniskt gymnasium, varvid undervisningsplanen regleras
så att den erhåller, för dem som så önska, en så vitt möjligt utpräglat
textilteknisk inriktning —». Den rent fackliga utbildning, som för den
blivande teknikern är av nöden, torde i varje fall till väsentlig del böra
vinnas under hans praktiska verksamhet inom någon av textilindustriens
105
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
många vitt skilda grenar. För den mera speciella utbildning, som i vissa
fall erfordras, har man hittills varit hänvisad till specialkurser vid anstalter
vare sig inom eller utom landet. I den mån materiel och övriga resurser
medgiva och framför allt i den utsträckning lärare för ändamålet kunna
påräknas, synas dylika kurser kunna och i viss utsträckning böra anordnas
vid Borås vävskola.
Vid olika tillfällen har från tekniska elementarskolans sida framhållits
som önskvärt, att lärjungarnas förkunskaper vid inträdet i läroverket höjas
till samma nivå som vid de tekniska gymnasierna, vilket i främsta rummet
skulle innebära en ej oväsentlig förbättring av förkunskaperna i matematik.
Detta skulle ha en gynnsam inverkan icke blott på studieresultatet i detta
ämne utan även underlätta tillgodogörandet av undervisningen i samtliga
de ämnen, vilka kräva matematiska förkunskaper.
Detta önskemål, vilket bleve automatiskt tillgodosett, ifall skolan omorganiserades
till tekniskt gymnasium, är självfallet av samma betydelse för en
textilteknisk linje som för övriga, varför detsamma vid ett eventuellt inrättande
av en dylik linje synes värt noggrant beaktande.
Inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid tekniska elementarskolan
i Borås underlättas väsentligt därav, att denna skola står under samma
lokalstyrelse som vävskolan, vadan denna senare skolas maskiner, instrument
och materialsamling givetvis kunna utnyttjas för en sådan avdelnings undervisning,
varjämte vävskolan kan utgöra ett visst stöd, då det gäller att
ordna lärarefrågan.
Elementarskolan förfogar redan över tillräckliga lokalutrymmen. Dessutom
har Borås stad förbundit sig att tillhandahålla nödiga lokaler för det
fall, att en fackskola eller ett tekniskt gymnasium komme att inrättas i
staden, vadan det kan förväntas, att staten icke behöver vidkännas några
som helst kostnader för lokaler. Det är ganska sannolikt, att nödvändig
undervisningsmateriel utöver vad som redan finnes kan erhållas kostnadsfritt
eller i varje fall till lågt pris från ortens industriella företag.
För staten skulle således återstå att täcka i huvudsak endast lärarelönerna.
Vid de nu befintliga fackavdelningarna upptar specialundervisningen endast
18 veckotimmar för varje sådan linje. Det kan därför beräknas, att lönekostnaderna
icke kunna bli höga. Att exakt angiva desamma är uppenbarligen
icke möjligt, förrän detaljerat förslag till timplan och organisation i
övrigt föreligger.
I detta sammanhang må det omnämnas, att läroverkets byggnadstekniska
fackavdelning under senare tid varit föga frekventerad, varför det kan ifrågasättas,
om den numera är av behovet påkallad eller om den måhända icke
borde ersättas av någon annan. Vi anse, att inrättandet av en textilteknisk
fackavdelning vid det tekniska läroverket i Borås, även om möjlighet därför
skulle beredas genom den byggnadstekniska avdelningens nedläggande, skulle
göra läroverket bättre skickat än hittills att tillgodose ortens och landets
behov av utbildningsmöjligheter för blivande teknici.»
Med hänsyn till vissa å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk uppkomna besparingar har föreslagits en tillfällig nedsättning å anslaget
med 33,000 kronor.
Till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i
Örebro och till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium ävensom
till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Es
-
106
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
kilstuna har riksdagen medgivit, att från besparingar å förenämnda reservationsanslag
må för budgetåret 1927—1928 utanorduas respektive 24,000,
10,000 och 6,300 kronor. Enahanda medgivande begäres nu i avseende å
budgetåret 1928—1929.
Till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska
fackskolorna ävensom till resestipendier åt vissa lärare vid tekniska läroanstalter
bar riksdagen för innevarande budgetår anvisat särskilda anslag å
respektive 5,000 och 1,500 kronor. För samma ändamål ifrågasättes nu,
att belopp av motsvarande storlek må utanordnas för budgetåret 1928-—1929
från besparingar å reservationsanslaget.
Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att till laboratorieutrustning vid
tekniska elementarskolan i Borås må för budgetåret 1928—1929 tagas i anspråk
ett belopp av 15,000 kronor och till laboratorieutrustning vid tekniska
elementarskolan i Härnösand ett belopp av 2,430 kronor, båda beloppen att
utgå från å reservationsanslaget uppkomna besparingar.
Riksdagen har vid prövning av vad Eders Kungl. Maj:t nu i olika hänseenden
ifrågasatt icke funnit anledning till erinran och alltså bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förslag.
Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill riksdagen
erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i Borås
sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar i samband
med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att dock ännu
tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna håller riksdagen
före, att det tekniska läroverket i Borås bör organiseras med särskilt
hänsynstagande till textilindustriens behov av ökade utbildningsmöjligheter.
Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna angelägenhet
bör därför enligt riksdagens mening göras till föremål för skyndsam utredning,
därvid jämväl synes böra tagas under övervägande, i vad mån någon
inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde lämpligen
kan komma till stånd. Riksdagen får sålunda uttala sig för en utredning av
frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen av tekniska
elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning inom den
textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd.
Riksdagen får alltså,
dels anmäla, att riksdagen
1) nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 483,000
kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor,
2) medgivit, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna må
för budgetåret 1928—1929 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:
a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor,
b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000 kronor,
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107
c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000
kronor,
d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430
kronor,
e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
6,300 kronor,
f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska
fackskolorna 5,000 kronor,
g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500
kronor,
dels ock i anledning av ovanberörda motioner (I: 137 och II: 259) anhålla,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga utredning av frågan om vidtagandet
av sådana ändringar i organisationen av tekniska elementarskolan i Borås,
att behovet av särskild fackundervisning inom den textiltekniska branschen
varder behörigen tillgodosedd, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill sagda utredning kan giva anledning.
210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 135,000 kronor, att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.
211 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) bär riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
212:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 217) föreslagit riksdagen
i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning har riksdagen i särskild skrivelse, nr 159, anmält
sitt beslut.
108
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
213:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att i riksstaten
upptaga det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
såsom reservationsanslag med oförändrat belopp 675,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie
anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning såsom
reservationsanslag med oförändrat belopp, 675,000 kronor.
214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor
att i enlighet med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning.
För budgetåret 1927—1928 anvisades för ändamålet ett förslagsanslag av
25,000 kronor och utsträcktes anslaget samtidigt att omfatta elever även
vid Btatsunderstödda kommunala skolor för husmodersutbildning. Med hänsyn
till att anslaget för budgetåret 1926—1927 överskridits föreslås nu en
förhöjning av detsamma.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928- 1929 anvisat ett extra
förslagsanslag av 30,000 kronor, att i enlighet med nu gällande grunder utgå
som understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
skolor för husmodersutbildning.
215:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till tekniska skolan i
Stockholm med oförändrat belopp, 98,575 kronor;
dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 33,000 kronor
under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna
medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.
216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli 1928—30
juni 1929 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade
på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 47,040 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för
den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande
angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109
fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga
För
innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 46,590
kronor.
Mot det av Eders Kungl. Maj:t för''ändamålet nu beräknade anslagsbeloppet
bar riksdagen icke något att erinra.
Av vad såväl nu av departementschefen som tidigare beträffande dessa
bergsskolor anförts, har riksdagen icke kunnat undgå att finna tanken på en
sammanslagning av de båda skolorna vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.
Det synes enligt riksdagens mening böra tagas under övervägande,
huruvida icke förhandlingar borde inledas mellan Eders Kungl. Maj:t å ena
sidan och järnkontoret såsom skolornas ägare å den andra i syfte att genom
en dylik sammanslagning söka vinna ej endast besparingar utan jämväl en
ändamålsenligare anordning av undervisningen. En utredning i sådant hänseende
synes riksdagen fördenskull genom Eders Kungl. Maj:ts försorg böra
vidtagas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande
under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av verksamheten vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits,
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 47,040 kronor, att
utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för
skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna omfattning, som
ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av
Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;
dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
huruvida och under vilka förutsättningar en sammanslagning av ifrågavarande
bergsskolor må äga rum, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill nämnda utredning kan föranleda.
217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1928 1929
ett extra anslag av 10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål
och under de villkor, som under punkten 223 i statsrådsprotokollet den
4 januari 1928 angivits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
218:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen
ej mindre höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,
nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,
än även medgiva, att av förenämnda anslag må från och med budgetåret
1928—1929 tills vidare utgå
dels ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,
dels ock ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar
av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 103 och II: 154),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att ur det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och med budgetåret
1928—1929 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå understöd till lantmannaskola
med ett belopp av lägst 15 och högst 150 kronor för år räknat,
för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock där folkhögskola
och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma
lokaler understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam
biblioteksstyrelse med lägst 15 och högst 150 kronor för varje skolform,
dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 127), däri hemställts, att
riksdagen för sin del ville besluta, att lantmannaskolor måtte i vanlig ordning
erhålla statsbidrag till sina skolbibliotek.
Till stöd för det i förstberörda två motioner framlagda förslaget, vilket i
sak sammanfaller med yrkandet i sistnämnda motion, har i motionerna
I: 103 och II: 154 anförts följande:
»Skolbibliotekens stora betydelse torde vara allmänt erkänd, och åtskilligt
bär gjorts både för en utveckling av redan existerande bibliotek och för
skapande av nya vid skolor, där dylika hittills saknats. Det sagda gäller
ej blott om skolor av olika slag för lägre åldersstadier (folkskolor o. s. v.),
utan har i ännu större utsträckning sin tillämpning i fråga om dem, som
äro avsedda för vuxen ungdom. Icke minst för dylik ungdom äro just de
möjligheter till självverksamhet, som ett skolbibliotek erbjuder, av det
allra största värde främst med hänsyn till ett rationellt bedrivande av arbetet
under själva skoltiden, men också på grund av vikten av att eleverna
tillägna sig en vana vid studier på egen hand, som för dem är av oskattbart
värde för de fortsatta självstudier efter skoltidens slut, som varje skola
helt naturligt måste uppmuntra till.
Staten understöder också genom särskilda anslag ej blott biblioteken vid
statliga utbildningsanstalter av olika slag utan även biblioteksverksamhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
in
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
vid åtskilliga olika arter av kommunala och privata läroanstalter. Statsanslag
till skolor av sistnämnda typ utgår enligt kungl. kungörelsen den
31 december 1920 (nr 948) med ändringar den 18 november 1921 (nr 724)
och den 30 december 1922 (nr 619). Sagda författning föreskriver i § 1
mom. 2 följande.
''Understöd av statsmedel må med ett belopp av lägst 15 kronor och
högst 150 kronor, för år räknat, utgå
a) till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola
eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium
för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek eller ett system av sådana
(centralbibliotek med filialer);
b) till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och
underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan såsom särskild avdelning
av skolbiblioteket; samt
c) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,
ettårig handelsskola eller hushållsskola för upprättande och underhåll
av ett skolbibliotek,
varvid dock, där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra
tillkomma kommunen tillhöriga skolor av mer än eu av de under denna
punkt angivna skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga dessa
skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor
för varje skolform.’
Som synes finnas möjligheter till statsanslag enligt dessa grunder för
vissa skolor, som i olika avseenden ha uppgifter tämligen analoga med
lantmannaskolans, å ena sidan folkhögskolorna, å andra sidan åtskilliga
mera fackligt betonade skolor för ett högre åldersstadium än folkskolans:
de yrkesbestämda fortsättningsskolorna lika väl som lärlings-, yrkes-, verkstads-,
handels- och hushållsskolor. Under sådana omständigheter måste
det anses obilligt, att lantmannaskolorna, för vilka samma behov av bibliotek
måste föreligga som för nämnda skoltvper, ej äga minsta möjlighet till
statligt understöd åt bibliotek. I realiteten kommer detta givetvis i regel
att medföra, att skolorna helt komma att sakna bibliotek eller att biblioteket
huvudsakligen kommer att bestå av gåvor och mera tillfälligt anskaffad
litteratur, såframt icke lantmannaskolan är förenad med folkhögskola och
därför folkhögskolans bibliotek i viss mån kan utnyttjas även av lantmannaskolans
elever. Starka klagomål över dessa missförhållanden ha
också från lantmannaskolornas sida rests.
En utväg för frågans lösande är givetvis uppförande av ett särskilt anslag
för ändamålet under nionde huvudtiteln att fördelas av lantbruksstyrelsen.
Det synes emellertid vara lämpligare att införa även dessa skolors
bibliotek bland de ovan uppräknade, vilka kunna erhålla bidrag ur det av
skolöverstyrelsen fördelade anslaget till folkbiblioteksväsendet, detta bland
annat därför att i de fall, då folkhögskolan är förenad med lantmannaskola, det
måste anses opraktiskt och oekonomiskt att ha två fullt fristående och därtill
under olika myndigheter sorterande bibliotek.
Det riktiga torde tvärtom i dylika fall — i analogi med vad som i författningen
föreskrivits i fråga om lärlings-, yrkes-, verkstadsskola, ettårig
handelsskola och hushållsskola i samma kommun — vara ett gemensamt
bibliotek, om än uppdelat vad räkenskaper och den ekonomiska redovisningen
angår på två olika avdelningar, så att det kan kontrolleras, att vardera
skoltypens litteraturbehov fullt tillgodoses.
112
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I övrigt synas de bestämmelser, som i nämnda författning föreskrivits
för statsunderstödda skolbibliotek, äga sin fulla tillämpning även för lantmannaskolornas
vidkommande.
Det belopp, som erfordras för anslag till lantmannaskolornas bibliotek,
är helt ringa. Hela antalet skolor är för närvarande 44, varför det högsta
belopp, som skulle kunna tänkas utgå är 6,600 kronor. Det är emellertid
ej antagligt varken att till en början alla skolor komma att använda möjligheterna
till anslag eller att de som söka dylikt alltid utnyttja maximibeloppet,
varför man har skäl att räkna med ett högst väsentligt lägre
belopp. Under sådana omständigheter, och då Kungl. Maj:ts proposition
ifrågasätter en ökning av förslagsanslaget till folkbibliotek om 20,000 kronor
med hänsyn huvudsakligen till den årliga ökningen genom nytillkommande
bibliotek, synes det mig tveksamt, om en ytterligare ökning av anslaget
utöver den i kungl. propositionen beräknade skulle vara behövlig med
hänsyn till lantmannaskolornas bibliotek.»
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början höjning av de årligen
utgående anslagen till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten
från, beträffande envar av tidskrifterna, nu utgående 3,000 kronor
till 4,000 kronor.
Vidare föreslås att från det ordinarie anslaget till understöd åt folkbibliotek
må från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå ett
belopp av högst 600 kronor för år till rese- och trakta mentsersättningar
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek.
Vad beträffar storleken av det anslag, som äskas för understödjande
av folkbiblioteksverksamheten inom nuvarande organisatoriska ram, meddelas
i statsrådsprotokollet, att utgifterna från ifrågavarande anslag under
budgetåret 1927—1928 beräknas komma att uppgå till 547,500 kronor, och
har med hänsyn härtill ävensom till nyssnämnda höjningar anslaget nu
föreslagits ökat till 560,000 kronor.
Det i ovanberörda motioner framförda förslaget finner riksdagen av skäl,
som i motionerna anförts, vara förtjänt av bifall.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,
nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,
dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda
motioner (I: 103, II: 154 och 127) medgivit, att av förenämnda anslag må
från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå
a) ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,
b) ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar
av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten,
c) enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, understöd med ett belopp av lägst
15 kronor och högst 150 kronor, för år räknat, till styrelse för lantmanna
-
113
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
skola för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock, där
folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma
lokaler, understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam
biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor för varje
skolform.
219:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att
dels till undersstöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,
dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 99), däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
besluta, att med godkännande i tillämpliga delar av skolöverstyrelsens förslag
i yttrande över »Betänkande med utredning och förslag angående det fria
och frivilliga folkbildningsarbetet» för budgetåret 1928—1929 bevilja ett
anslag av högst 25,000 kronor till anordnande av folkbildningskurser.
För budgetåret 1927—1928 är för ifrågavarande ändamål anvisat ett
extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt
riksdagens medgivande användas dels högst 25,000 kronor till understöd åt
centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av populärvetenskapliga föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels ock
högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av
dem havda resekostnader för föreläsare.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen hemställt
om förslag till 1928 års riksdag om en omorganisation av statens verksamhet
för understödjande av det fria folkbildningsarbetet i överensstämmelse
med vissa av överstyrelsen föreslagna riktlinjer.
Departementschefen har förklarat sig icke kunna framlägga förslag om en
omorganisation av ifrågavarande verksamhet. Nu gällande grunder för statens
understödjande verksamhet på detta område äro alltså bibehållna oförändrade
även under budgetåret 1928—1929.
I likhet med vad som ägt rum under de senaste åren, har riksdagens
medgivande begärts till att för budgetåret 1928—1929 det minsta antal
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A. 8
114
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
Av de förslag, som i ovanberörda motion framlagts, har riksdagen särskilt
uppmärksammat, vad som ifrågasatts- rörande anslag till anordnande av
folkbildningskurser. Ifråga om dessa kurser anför motionären i sin motion
bland annat följande:
»Till de trängande uppgifter, som utan föregripande av en önskvärd prövning
av Kungl. Maj:t omedelbart kunna genomföras, hör skolöverstyrelsens
förslag om folkbildningskurser, av folkbildningssakkunniga kallade flyttande
folkhögskolekurser. Dessa folkbildningskurser skulle nära anknytas till den
svenska folkhögskolan, en tanke som så gott som enhälligt förordats från
både folkhögskolorna och alla deltagare i det fria folkbildningsarbetet, som
haft tillfälle att yttra sig. Särskilt för den svenska landsbygden skulle härigenom
skapas en effektivare bildningsorganisation än de nu vanliga enstaka
föreläsningarna. Det blev också eu utvidgning av den svenska folkhögskolans
verksamhet utöver den bygds gränser, i vilken folkhögskolan är belägen,
till glädje för både stads- och, i synnerhet, landsbygdsbefolkningen över hela
länet. Man har redan allt för länge dröjt med att ge vårt folk denna värdefulla
utbyggnad på folkhögskolan till sammanknytande av dennas arbete
med den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, helst endast ett
relativt obetydligt belopp behöves för skapandet av denna bildningsform.
Skolöverstyrelsen anser, att föreläsningsanslaget härför behöver ökas med
25,000 kronor.»
Riksdagen har ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom det sätt, varpå
föreläsningsverksamheten för närvarande bedrives, lämnar rum för åtskilliga
erinringar och hurusom genom en ej alltid fullt ändamålsenlig organisation
denna betydelsefulla verksamhet understundom förfelar det mål den vill
vinna. En rättelse härutinnan är tvivelsutan högst önskvärd och bör i sinom
tid komma till stånd. Det förslag, som motionären framlagt angående
anslag till folkbildningskurser, anordnade på sätt i motionen angives, synes
riksdagen vara ägnat att komplettera vad som brister i den nuvarande organisationen,
och med hänsyn till den viktiga uppgift, dessa kurser äro avsedda
att fylla, har riksdagen icke dragit i betänkande att bifalla vad
härutinnan föreslagits. Riksdagen har funnit lämpligt att för dessa kurser,
s. k. flyttande folkhögskolekurser, bevilja ett särskilt anslag av 25,000
kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj it må äga att bestämma.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eder Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst
115
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
8.000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem
havda resekostnader för föreläsare,
dels medgivit, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10,
dels ock i anledning av ovanberörda motion (1:99) till anordnande av
folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser, för budgetåret 1928
—1929 anvisat ett extra anslag av 25,000 kronor, att utgå efter de grunder,
Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.
220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst
lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med samma belopp, som nu av
Eders Kungl. Maj:t begäres.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 26,000 kronor,
att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma tid disponera
från annat håll bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
221:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 eller senare hållas utom univeritetsstäderna, anvisa för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav
5.000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,
att utgå under vilkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget,
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna
skäl föreskriva.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor, därav 7,000
kronor för universitetet i Uppsala och 4,500 kronor till universitetet i Lund.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de
116
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på
begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga
föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller
enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 eller
senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala
universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor
att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget, samt
enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna skäl föreskriva.
222:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t finner gott meddela.
223:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 231) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro
avsedda att sommaren 1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas
för allmänheten, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så
kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att
begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag
av statsmedel. I Uppsala höllos sommarkurser senast år 1924 och under de
följande åren hava dylika kurser anordnats i Stockholm, Lund och Göteborg.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1928 eller senare vid
universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
224:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att dels till
undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t
prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål med högst de av departementschefen angivna belopp,
dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en
allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp
117
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
av sagda medel må, enligt Eders Kung! Maj:ts bestämmande, användas till
anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 168,500
kronor.
Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen
i statsrådsprotokollet införda sammanställning.
För
För 1928—1929
Anslagets ändamål
1927-1928
beviljat
anslag
Kronor
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings- kurs för lärare m. fl...............
40,000*
32,000
32,000
32,000
2) Anordnande av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl.....
16,000
16,000
16,000
16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .
3,500
3,500
3,500
3,500
4) Främjande av centralförbundets för nykter- hetsundervisning verksamhet.........
20,000
20,000
20,000
20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek ....
1,000
1,000
1,000
1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet....................
12,000
12,000
12,000
12,000
7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet ......................
5,000
5,000
5,000
5,000
8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.
G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .
29,000
29,000
29,000
29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings
studie- och ungdomsverksamhet.......
8,000
12,000
8,000
8,000
10) Främjande av nationaltemplarordans studie- och ungdomsverksamhet............
9,000
11,000
10,000
10,000
10 a) Understöd för utgivande av nationaltemp- larordens studietidskrift »Ariel».......
—
2,500
—
—
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis
studie- och ungdomsverksamhet.......
4,000
4,000
4,000
4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet......
6,000
6,000
6,000
6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita
bandets studie- och ungdomsverksamhet. .
3,000
5,000
4,000
4,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet..............
4,500
5,500
5,500
5,500
* Avser anordnande av en social fortbildningskurs.
118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
För
För 1928—1929
Anslagets ändamål
1927-1928
beviljat
anslag
Kronor
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........
1,000
1,000
1,000
1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter- hetsförbunds verksamhet...........
1,000
1,000
1,000
1,000
17) Bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm- pande (Bureau international contre 1’alcoo- lisme) verksamhet................
2,500
2,500
2,500
2,500
18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterlietsundervis- ning och nykterhetsupplysning........
3,000
3,000
3,000
19) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande m. m., reservations- anslag.......................
120,000
120,000
120,000
120,000
20) Främjande av nykterhet på andra än ovan
anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag......
3,000
5,000
5,000
Ovannämnda av departementschefen under punkterna 1—18 i tablån tillstyrkta
anslag uppgå till sammanlagt 163,500 kronor, och Eders Kungl. Maj:ts
förslag innebär alltså en anslagsminskning med 5,000 kronor i förhållande
till innevarande budgetårs anslag till samma ändamål.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
under punkt 232 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1928 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp;
dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till
anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en
allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp
av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till
anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.
225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsningsoch
instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet
med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, an
-
119
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
visat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 120,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
226:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) har riksdagen
till främjande av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 224 och
225 angivits samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för
budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
227:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 57,000 kronor.
228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att till
Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under
verksamhetsåret 1928—1929 bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra
anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika
för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1928—1929 beviljat
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till
bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
biografbyrå för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 9,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att direkt
utgå av avgifter för granskning av biografbilder.
230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.
120
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Ifrågavarande anslag utgå för innevarande budgetår, det förra med 2,500
kronor och det senare med 4,500 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
231 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har
riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet med oförändrat
belopp, 106,000 kronor.
232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att
ej mindre höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor
till 13,000 kronor
än även för budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången
av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor,
dels ock till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett
extra reservationsanslag av 6,400 kronor.
Av den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget äro 400 kronor
beräknade till bokinköp och bokinbindning samt återstoden 3,000 kronor
för de övriga ändamål, vartill anslaget är avsett.
Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen,
dels höjt det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor till
13,000 kronor,
dels ock för budgetåret 1928—1929 anvisat
a) till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången av
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor,
b) till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett
extra reservationsanslag av 6,400 kronor.
233:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till
extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret
121
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1928—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,110 kronor. Den nu föreslagna
anslagsökningen, 300 kronor, är avsedd för undervisningen i idrott
vid institutet.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
in. m. anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor,
att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.
234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till
understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1:140), däruti hemställts att riksdagen måtte vid beviljande
under åttonde huvudtiteln punkt 242 av anslag till understödjande
av idrotten därvid foga den bestämmelsen, att 2,000 kronor därav må tilldelas
Sveriges akademiska idrottsförbund att utgå på de villkor, som Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
För vart och ett av budgetåren 1925—1928 har för ifrågavarande ändamål
anslag beviljats med 110,000 kronor, varav svenska gymnastikförbundets
andel senast utgjort 55,000 kronor. Mot den nu ifrågasatta höjningen
av anslaget, vilken höjning åsyftar ökade medel till understödjande av
idrotten, har riksdagen intet att erinra.
Vad beträffar det motionsvis framförda förslaget, vill riksdagen skänka
sitt erkännande åt de synpunkter och skäl, på vilka detsamma grundas.
Dock anser sig riksdagen ej böra fästa ett ytterligare villkor vid ifrågavarande
anslag, då riksdagen är förvissad om att Eders Kungl. Maj:t vid
fördelande av förevarande anslagsmedel kommer att taga all den hänsyn,
som förhållandena kunna medgiva, till det önskemål, som i ovanberörda
motion nu framkommit.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av idrotten
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 120,000 kronor, därav
till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1928—1929
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
122
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till
understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 5,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn
anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av
10,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. m.
237:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245), har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
fornskriftsällskapet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1928 utgivna arbeten.
238:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 246) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia för budgetåret 1928—-1929 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1928 avsedda publikationen.
239:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247), har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1928 anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 248), har riksdagen,
i likhet med vad under nästföregående treårsperiod ägt rum, till
understöd under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag av 60,000
kronor, att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav
förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna
123
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
understöd, samt av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 såsom
extra anslag anvisat ett belopp av 20,000 kronor.
241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249), har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode
under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 åt ortnamnskommitténs sekreterare
med erforderliga biträden anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag
av 8,000 kronor.
242:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor,
samt för vart och ett av budgetåren 1924—1928 6,000 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 250) föreslagit riksdagen att av förenämnda år 1919
beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 6,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920
—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000
kronor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.
243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor, att på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd
för utgivande under år 1928 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt
folkliv».
244:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor, att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
124
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
246:o) I överensstämmelse med Eders Kung!. Maj:ts förslag (punkt 254)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret
1928—1929 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
247:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1928—
1929 anvisat:
dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,
dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge
anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredning
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1928—
1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
249:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 257) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1928 anvisat
för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 2,500 kronor, under
villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.
250:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1928 av det av riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret
1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå
på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
251:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 259) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska
125
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tabeller över Oresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1928—
1929 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
252:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1928
—1929 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
253:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1928—1929
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
254:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav
anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor, för
budgetåret 1926—1927 5,500 kronor och för budgetåret 1927—1928 5,400
kronor har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 262) föreslagit riksdagen att av
förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget
av 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av
5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
255:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen
i Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 263) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade
anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett belopp av
1,800 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1926 till förhyrande för
en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den
zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för
budgetåret 1928—1929 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.
256:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
126
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1928—1929 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.
257:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till
magnetisk undersökning av Sveriges fastland bevilja ett belopp av 60,000
kronor, samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa 10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl föreskriva.
Förslaget om den nu i frågasatta undersökningen har ursprungligen väckts
av den svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik, därvid betonats,
hurusom frågan vore av stor betydelse såväl för våra internationella vetenskapliga
förhållanden som för vårt eget land. Vad till en början beträffar
frågans samband med motsvarande spörsmål inom andra länder har framhållits,
vilken stor vikt från den internationella vetenskapens sida lagts vid
att den magnetiska undersökningen av Sverige kommer att äga rum i möjligaste
mån samtidigt med motsvarande arbeten i Norge och Finland. Den
internationella unionen för geodesi och geofysik höll den 3—10 september
1927 sin tredje generalkonferens i Prag, vari deltogo omkring tvåhundra
officiella delegerade för 27 olika stater. I statsrådsprotokollet meddelas
nu, hurusom unionens sektion för terrester magnetism och elektricitet därvid
fattats enhälligt följande resolution: »Sektionen finner, att det är en tvingande
nödvändighet att den magnetiska undersökningen av Sveriges och
Danmarks fastland utföres så snart som möjligt, i sammanhang med den i
Finland, i vilket land den magnetiska uppmätningen nyligen avslutats, och
den i Norge, där erforderliga medel för att påbörja en sådan redan beviljats.
En beklaglig lucka i norra Europas magnetiska karta skulle därigenom
fyllas.» Vidare har departementschefen tillkännagivit, att Danmark i här
förevarande hänseende befunne sig i ett bättre läge än Sverige, därför
att redan en magnetisk uppmätning där blivit gjord, under det att i
Sverige förut endast sporadiska mätningar företagits i vissa delar av landet.
Som den danska mätningen blivit verkställd för flera år tillbaka, hade
dock ansetts nödvändigt att en förnyad mätning skulle företagas för att nu
få samband med den finska och norska uppmätningen. Vad Norge beträffar
hade slutligen, enligt vad departementschefen meddelar, en summa av
25,000 kronor beviljats för ändamålet för anskaffande av instrument och
förberedande åtgärder.
Vad vidare beträffar den här föreliggande frågans betydelse för vårt eget
land, erinrar departementschefen, att ur gruvhanteringens synpunkt en
magnetisk undersökning av vårt land skulle vara av vikt icke blott genom
de upplysningar, som den skulle giva beträffande förefintlighet av och
förekomstsätt för järnmalmer som ej gå i dagen, utan även för forskningar
efter koppar-, bly-, zink- och guldmalmer, svavelkis o. s. v.
Det skulle ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare före
-
127
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
skrifter, som kunde visa sig erforderliga. Departementschefen framhåller i
detta hänseende, att undersökningarna syntes böra utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av nationalkommittén förordats, vilket bland annat
innebure, att ledningen och överinseendet av den magnetiska uppmätningen
av Sveriges fastland skulle uppdragas åt Sveriges geologiska undersökning.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till magnetisk undersökning av Sveriges fastland
beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—
1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 10,000 kronor, att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
258:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.
259:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 31) har hemställts, att riksdagen
måtte bevilja kyrkoherden, fil. d:r S. J. Enander ett belopp av 25,000
kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för fullföljandet av
hans Salixforskningar.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Uppe i en av vårt lands avsides belägna bygder har en man av den gamla
svenska stammen under en mansålder troget tjänat kyrkan och vetenskapen.
Som präst har han i sin nitälskan om sina församlingsbors bästa tillvunnit
sig deras aktning och tillgivenhet, och i egenskap av vetenskapsman
har han utfört en forskargärning, som förskaffat honom en oomstridd
plats bland den andliga kulturens märkesmän. Sedan många år tillbaka
är han världsberömd för sina betydelsefulla insatser på det område, där
han med en sällspord energi offrat sina krafter och ekonomiska resurser
utan att alltid ha rönt den uppmuntran och det bistånd här hemma, som
han haft rätt att göra anspråk på.
Detta omdöme gäller kyrkoherden i Lilllierrdal, fil. d:r S. J. Enander.
Ända sedan i medio av 1880-talet har han vid sidan av utövandet av sitt
prästkall ägnat sig åt ett omfattande botaniskt forskningsarbete, vilket
kommit att speciellt gälla Salixarterna. För att kunna fullgöra detta arbete
har han nödgats företaga långväga strapatsfyllda färder, mången
gång till mycket otillgängliga trakter på olika delar av jordklotet. Detta
torde vara så allmänt känt, att eu närmare redogörelse därför måste anses
överflödig. Emellertid förtjänar det att erinras om, att han redan år 1913
färdades jorden runt över Ryssland, där han ägnade Uralbergens flora ett
studium, genom Sibirien, Japan, Alaska och Kanada och vidare till Förenta
Staterna och över England hem. Till och med under världskriget företog
han långa och, man kan mycket väl säga, sagolika forskningsfärder.
Under åren 1921 och 1922 besökte han Grönland, varifrån han återvände
över Amerika, för att 1923 besöka trakten av Irkutsk och 1924 Altai i
Centralasien.
128
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Det säger sig självt, att denna jakt efter Salixarter icke blott ställt stora
krav på den kroppsliga och andliga vigören utan även på de säkerligen
mycket begränsade ekonomiska resurser som stått till buds. Det är betecknande,
vad kyrkoherde Enander själv nyligen berättat för en intervjuare,
hur han vid ett tillfälle icke såg någon annan utväg att ordna sin hemfärd
efter en av sina forskningsresor än att mönstra som sjöman i Montreal.
Målet för forskningsarbetet har för kyrkoherde Enander varit att få till
stånd ett vetenskapligt standardverk över Salixarterna. Sitt exsickatverk
över skandinaviska Salices hade han kommit så långt med före kriget, att
tre faskiklar med femtio växter i varje kunnat publiceras. Detta möjliggjordes
tack vare, att botaniska institutioner i Sverige och utlandet prenumererade
på verket. Ehuru prenumerationsavgiften är så pass stor, att i
vissa länder, såsom i Danmark, riksdagen nödgats bevilja särskilt anslag,
har den icke räckt till att täcka omkostnaderna. Detta har gjort, att kyrkoherde
Enander icke kunnat åtnjuta någon ekonomisk lön för sin forskarmöda,
ja, icke ens erhållit medel för bestridandet av kostnaderna för sina
dyrbara resor. Hela verket skall bestå av tio faskiklar med femtio skandinaviska
Salices i varje, alltså femhundra till varje prenumererande institution.
Förutom de tre, som publicerats före kriget, ha två legat nästan
färdiga sedan dess, och materialet till de återstående fem är samlat.
I ett uttalande till en tidningsman, som kyrkoherde Enander gjorde på
sin nyligen inträffade 80-årsdag, gav han uttryck åt sina bekymmer i fråga
om detta betydelsefulla arbetes fullföljande. Den prästerliga tjänsten lägger
givetvis i hög grad beslag på hans tid och krafter, och svårigheten för
honom att erhålla hjälppräst har alltid varit stor. »Finge jag hare en vice
pastor!» yttrade han till tidningsmannen. »Då skulle jag hinna undan med
hela arbetet på ett par år, om jag icke skrev så utförligt som i början utan
nöjde mig med hänvisningar till andra verk. Och sedan skulle jag vilja ta
itu med världsvidena. Jag hade tänkt mig, att de skulle kunna sammanföras
i fem band. Även till detta har jag insamlat materialet, ja, d. v. s.
jag måste till Himalaja och Beringssund först ett tag, innan jag kan ta itu
med arbetet riktigt på allvar.»
Tack vare att ett antal präster nyligen invigts i det stift, inom vilket
kyrkoherde Enander har sitt ämbete, har han nu, efter ett års väntan,
lyckats erhålla en vice pastor. Det torde vara uppenbart, att hans bekymmer
i fråga om det maktpåliggande vetenskapliga arbetet därmed icke
är undanröjt. Bistånd utifrån skulle säkerligen av honom hälsas med glädje
och tacksamhet. Att detta måste vara av ekonomisk art, säger sig självt.
Det ligger nära till hands, att man i detta fall ställer förhoppningarna på
riksdagen. Kyrkoherde Enander har gjort sig synnerligen förtjänt av det
svenska folkets och även av statsmakternas erkänsla för sin långt ut över
landets gränser högt uppskattade forskargärning. Men ett ekonomiskt bistånd
från statens sida skulle icke blott få betydelse såsom ett uttryck för en
sådan erkänsla, utan det skulle framförallt bliva av värde för den naturvetenskapliga
forskningen själv.»
Den märkliga forskargärning, på vilken i förevarande motion uppmärksamheten
riktas, synes riksdagen vara av den säregna beskaffenhet, att den
förtjänar ej allenast att vederbörligen beaktas och uppskattas utan även att
på ett mera påtagligt sätt stödjas och uppmuntras av det allmänna. Riksdagen
har vid flera tillfällen genom beviljande av anslag skänkt sitt erkän
-
129
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
nande åt av svenskar företagna vetenskapliga forskningsresor och insatser
på olika vetenskapliga områden, och då det som nu gäller erkännande åt
och stödjande av ett arbete, vilket med hänsyn till de yttre förutsättningar,
under vilka det hittills bedrivits'', utan gensägelse kan betecknas såsom enastående,
tvekar riksdagen icke att bifalla det förslag, som frambäres i ovanberörda
motion. Dock anser riksdagen det föreslagna anslagsbeloppet böra
fördelas på två budgetår med hälften på vartdera året.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda
motion (I: 31), till kyrkoherden S. J. Enander såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för fullföljande av hans Salixforskningar beviljat ett belopp
av 25,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 anvisat såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 12,500 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t till
Enander utanordnas i den ordning och på det sätt Eders Kungl. Maj:t må
finna lämpligt.
Diverse.
260:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 267) föreslagit angående
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg ävensom vad i en sedermera
av Eders Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende föreslagits,
anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 105, sitt beslut.
261:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 268) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till
250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor).
Den föreslagna anslagsökningen är föranledd av det av riksdagen ovan
under punkt 12 anmälda beslutet om överflyttande på ifrågavarande anslag
av vissa expensutgifter för nationalmuseum.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 33,000 kronor).
262:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.
263:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 271) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga be
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 11 samt. Nr 8 A. 9
130
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
fattningshavare för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något
att erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande
av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisat
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
264:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1928—1929 upptagits med oförändrade belopp.
Stockholm den 15 maj 1928.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
781824
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.