Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1928-05-15 · 130 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 124 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1928:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1928.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1928.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Eders

Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

riksarkivet med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet med oförändrat belopp, 167,800 kronor.

2:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928, under punkt 1 föreslagit, får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

av expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 4,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1928—1929 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket

med oförändrat belopp, 248,200 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket med oförändrat belopp, 248,200 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl.

bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 11,000 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 43:e årgång,

omfattande år 1928, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av

5,000 kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
b)

till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 31:a

—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

7:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp

och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1928—

1929 anvisat

dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,

inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping ett

extra anslag av 2,000 kronor;

dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett

extra anslag av 6,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviéve-biblioteket i Paris för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av levande

svenska konstnärers arbeten, därstädes i stället uppföra ett ordinarie reservationsanslag

under rubrik: inlösen av svenska konstnärers arbeten å 25,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en vidgad ram för anslagets användning i

så måtto, att, efter vad departementschefen anför, anslaget skulle få disponeras

till inlösen ej endast såsom nu av arbeten av levande svenska konstnärer

utan även av arbeten av sådana svenska konstnärer, som avlidit inom

högst 5 år, innan förslag om deras arbetens förvärvande till museet

framställts hos Eders Kungl. Maj:t. Någon ändring i fråga om anslagsbeloppet

är icke ifrågasatt.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

förty anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie

reservationsanslaget till inlösen av levande svenska konstnärers arbeten, därstädes

i stället uppfört ett ordinarie reservationsanslag under rubrik: inlösen

av svenska konstnärers arbeten å 25,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

dels medgiva att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets

kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för

inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar

och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler

må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tagna ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll

samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie reservationsanslag

under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

Riksdagen har för budgetåret 1926—1927 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till samlingarnas vård och underhåll samt expenser med oförändrat

belopp, 11,000 kronor, samt anvisat till förstärkning av nämnda

reservationsanslag för samma budgetår ett extra anslag av 5,000 kronor.

Enahanda förstärkningsanslag har beviljats för budgetåret 1927—1928.

Eders Kung! Maj:ts förevarande förslag innebär dels upphörande av omförmälda

extra anslag, dels ock avlyftande från det ordinarie anslaget av kostnaderna

för expenser och dylikt, vilka sistnämnda kostnader av statskontoret beräknats

till närmare 8,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från och med budgetåret 1928—1929 nationalmuseets

kostnader för renhållning och städning, för skrivmaterialier och papper, för

inbindning av arkivalier och handlingar, administrativt referensbibliotek, tidningar

och urklipp samt annonsering samt för inköp och underhåll av möbler

må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det för nationalmuseum upptagna

ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och underhåll

samt expenser å 11,000 kronor, därstädes uppfört ett ordinarie reservationsanslag

under titel: »samlingarnas vård och underhåll» å 11,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 12,800 kronor.

I riksstaten är för nationalmuseum bland annat uppfört ett ordinarie förslagsanslag

å 154,200 kronor. I detta förslagsanslag ingår en anslagspost å 39,200

kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Till förstärkning

av arbetskrafterna vid avdelningen för slottssamlingar och deponerade

konstverk utgår dessutom ett extra anslag av 7,500 kronor, varav bestrides dels

avlöning till en amanuens med full tjänstgöring, uppgående enligt löneklass

18 i den för extra ordinarie tjänstemän gällande löneskalan till 5,304 kronor,

dels ock avlöning till ett skrivbiträde med lön enligt löneklass 3 av samma

löneskala, uppgående till 2,208 kronor, alltså 7,512 kronor eller avrundat

7,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser en ökning av den extra personalen

genom anslag till arvoden åt ännu en halvtidsamanuens och ytterligare

ett kvinnligt biträde. Med beräkning av ett arvode enligt 17:e löneklassen

åt den förstnämnde och ett dylikt enligt 7:e löneklassen åt det

kvinnliga biträdet skulle den årliga kostnaden för dessa arbetskrafter belöpa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sig till 5,298 kronor eller avrundat 5,300 kronor. Detta anslagsbelopp skulle

vidare sammanslås med ovannämnda extra anslag å 7,500 kronor.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna

vid nationalmuseet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av

12,800 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader,

som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,

föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

15:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport av

konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, såsom extra reservationsanslag

för budgetåret 1928—1929 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

17:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms och

Ulriksdals slott för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott bestämma.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till inredning

av arbetsrum för tjänstemän i nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar ävensom

till bestridande av kostnaderna för de genom omförmälda inredningsarbeten

föranledda transporter av konstföremål för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 7,450 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak en förändring av utställningsrummet

för germansk renässans till tjänstelokaler för museichefen jämte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kansli, under det att de härför nu upplåtna rummen skulle disponeras av

depositionsavdelningen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till inredning av arbetsrum för tjänstemän i

nationalmuseet i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

och kostnadsberäkningar ävensom till bestridande av kostnaderna för

de genom omförmälda inredningsarbeten föranledda transporter av konstföremål

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,450

kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna

grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra

reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare utgår för innevarande

budgetår med samma belopp, som nu äskas.

Till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har för innevarande

budgetår beviljats ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor. De

av föreståndaren för livrustkammaren nu framställda kraven på ökade anslag

till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar avse dels en

allt framgent beräknad ökning av 2,700 kronor till konservering och fotografering,

dels vissa engångsanslag, å tillhopa 6,500 kronor, varav dock

3,000 kronor eventuellt kunna beräknas för ett följande år. Dessa krav

hava av departementschefen begränsats till 1,900 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får förty anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928 — 1929 anvisat

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t

angivna grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra

reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå efter grunder, som Eders Kungl.

Maj.t kan finna skäligt föreskriva.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för täckande

av kostnaderna för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för förhyrande av

lokaler för livrustkammarens konserveringsarbeten, för vilka plats ej kunnat

beredas inom nordiska museets byggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för täckande av kostnaderna för förhyrande av

ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret 1928—1929 anvisat ett

extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till avlöningar in. m. för naturhistoriska riksmuseet med

oförändrat belopp, 229,450 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. för naturhistoriska riksmuseet med oförändrat belopp,

229,450 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1928

1929 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

23:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1928 1929

anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

24:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt

biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets

evertebratavdelning för budgetåret 1928 1929 anvisat ett extra

anslag av 4,000 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt

eu vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till inköp

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och

museiskåp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

Anslaget utgör för budgetåret 1927—1928 3,000 kronor. Från museimyndigheternas

sida har hemställts om ett anslag för ändamålet av sammanlagt

7,192 kronor, vilket krav av departementschefen begränsats till

5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets paleo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

zoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

27:o) Sedan 1927 års riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag beviljat till förvärv och kemisk analys av mineral från

Långbans gruva i Värmland ett belopp av 6,000 kronor samt anvisat därav

för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen att av förstnämnda

belopp, 6,000 kronor, för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa 2,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1927 års riksdag till

förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland

beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra

reservationsanslag anvisat 2,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till ordnande

och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar

inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts hemställan anvisade 1927 års riksdag

till ordnande och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa sambngar

inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1927 1928 ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt meddela. Sedan därefter

vetenskapsakademien avgivit förslag till fördelning av nämnda anslag,

föreskrev Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1927, att av anslaget

2,500 kronor skulle användas till anskaffande av sju stycken nya herbarieskåp

och 1,500 kronor till ordnande och preparering av vissa samlingar av

herbarieväxter från Västindien.

Vetenskapsakademien har nu hemställt om förslag till 1928 års riksdag

att dels för ordnande och preparering av botaniska avdelningens samlingar

av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien anvisa för de förra

för budgetåret 1928 1929 ett extra anslag av 4,000 kronor, för de senare

ett extra anslag av 13,500 kronor, fördelat på fem år, därav för budgetåret

1928—1929 2,700 kronor; alltså tillsammans för budgetåret 1928—1929

6,700 kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för botaniska avdelningen

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,720 kronor, fördelat på

fyra år, därav för budgetåret 1928—1929 3,930 kronor.

Departementschefen har begränsat sig till att för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1928—1929 föreslå ett klumpanslag av 7,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, än att det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för överskådlighetens skull bör uppdelas på två särskilda anslag, vilka

lämpligen böra utgå med respektive 4,000 och 3,000 kronor, får anmäla,

att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor;

dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt

de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser att i någon mån avhjälpa den tyngande

arbetsbalansen å naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning på sådant

sätt, att avdelningens vaktmästare skulle för att kunna helt ägna sig åt

speciella arbetsuppgifter beredas ledighet från sin ordinarie tjänst och härvid

med bibehållen lön åtnjuta särskild ersättning av 800 kronor. Kostnaderna

för erforderlig vikarie beräknas till 2,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

anslag av 3,000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) får riksdagen

anmäla, att riksdagen till inköp av mikrotomer för vedanatomiska undersökningar

på lignitmaterial av fossila växter vid naturhistoriska riksmuseets

paleobotaniska avdelning för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,750 kronor.

31 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30)

har riksdagen till anskaffande av nya skåp m. m. för naturhistoriska riksmuseets

entomologiska avdelning beviljat ett belopp av 20,000 kronor samt

därav för budgetåret 1928—1929 anvisat såsom extra reservationsanslag

5,000 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning m. m. för

vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska lokaler för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till inredande

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och kostnadsförslag av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden vid naturhistoriska

riksmuseet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 5,400 kronor.

Riksdagen har väl funnit kostnadsberäkningarna för ifrågavarande omändringar

väl höga, men har likväl ej velat motsätta sig bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Dock förutsätter riksdagen, att vid arbetenas utförande

största möjliga sparsamhet varder iakttagen.

Riksdagen har alltså till inredande i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en kokvrå m. m. i portvaktsbostaden

vid naturhistoriska riksmuseet anvisat för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 5,400 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till

samlingar in. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till

expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor

att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

För budgetåret 1927—1928 har riksdagen anvisat dels 9,000 kronor för

täckande av en å ifrågavarande expensanslag motsedd brist för budgetåret

1926—1927, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag för budgetåret

1927—1928. Genom beslut den 20 maj 1927 ställde Eders Kungl. Maj:t

de anvisade anslagen till vetenskapsakademiens förfogande, och skulle av

sistnämnda anslag 9,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000

kronor etnografiska avdelningen, dock att, därest å någotdera av dessa

belopp överskott uppstode, detsamma finge, i händelse sådant visade sig

erforderligt, av akademien användas för annan museets avdelning än den,

vederbörande anslagsbelopp vore avsett att tillgodose.

Av det nu ifrågasatta anslaget beräknas 14,000 kronor för avdelningarna

vid Frescati och 5,000 kronor för etnografiska avdelningen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande av såväl den i naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten

till expenser för avdelningarna vid Frescati som den i samma reservationsanslag

ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll och

förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 19,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska

museet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 115,450 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl.

Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till

museets ändamål.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande för tiden

1 juli 1928—30 juni 1929 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928, punkt 36, angivna belopp

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,600 kronor.

37 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till

kulturhistoriska museet i Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden

vid museet.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner (I: 100 och II: 143), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte till kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige i Lund anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för att användas till kulturhistoriska museets

förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning av vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Anslaget till ifrågavarande museum utgick under åren 1919—1921 med

ett årligt belopp av 25,000 kronor. Med hänsyn emellertid till föreningens

bekymmersamma ekonomiska ställning höjdes anslaget för år 1922 till

30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret 1923—1924 åter till 25,000

kronor. Alltsedan dess har anslaget utgått med 25,000 kronor för budgetår

räknat.

I betraktande av museets stora utveckling under senare år, vilken påkallar

en ökad omvårdnad av dess samlingar, och med hänsyn till planerade

stora nydaningsarbeten i avseende å museets lokaler och utrymmen,

har riksdagen funnit starka skäl tala till förmån för ett något högre anslag

än vad Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Riksdagen har alltså bifallit,

vad i ovanberörda motioner föreslagits.

Hittills föreskrivna villkor för anslagets utgående synas riksdagen alltjämt

böra uppställas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner (I: 100 och II: 143),

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till kulturhistoriska museet i Lund anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 30,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och

i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 4,000

kronor, att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

39:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 40), har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

skolmuseet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,000

kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,

utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500

kronor, med 16,200 kronor till 4,536,700 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om

ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1928 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,493,000 kronor till 2,363,000 kronor minskat

belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,520,500 kronor, med 16,200

kronor till 4,536,700 kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av

lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 30,000 kronor,

med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

En tendens till ökning av utgifterna under ifrågavarande anslag har

under senare åren gjort sig märkbar, och anslaget har betydligt överskridits.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet, nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000

kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att, med

uteslutande ur riksstaten av det ordinarie anslaget till svenska kyrkan i

Paris, därstädes i stället uppföra ett ordinarie anslag under rubrik: Pastor

vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000 kronor.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst, användes det under rubriken: kyrkors

underhåll m. m. i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till svenska kyrkan

i Paris å 4,119 kronor numera helt till pastors avlöning. Det har då befunnits

vara lämpligt, att anslaget erhåller en rubrik, som bättre motsvarar

dess användning. Beträffande beloppet av det nya anslaget har detsamma

föreslagits till 6,000 kronor eller samma belopp, som utgår till en var av

de svenska pastorerna i Köpenhamn och Berlin. Vid bifall härtill skulle eu

minskning kunna göras i det arvode, som pastorn i Paris uppbär i sin

egenskap av sjömanspräst i de nordfranska hamnstäderna och som nu utgår

med 2,500 kronor årligen från anslaget till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder. Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär, såsom framgår av punkt 49 här nedan, att detta arvode, så länge de

båda befattningarna innehavas av samma person, bestämmes till 1,500 kronor.

På så sätt skulle pastorns sammanlagda avlöning, som, frånsett dyrtidstilllägg

men med inräknande av församlingens bidrag, för närvarande kan antagas

utgöra omkring 7,350 kronor årligen, komma att uppgå till 7,500 kronor

jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie

anslaget till svenska kyrkan i Paris, därstädes i stället uppfört ett ordinarie

anslag under rubrik: Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris, å 6,000

kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning

åt pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,000 kronor.

44:o) Sedan riksdagen år 1926 till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1926—1927 och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1927—1928 anvisat ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kung].

Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande

de sålunda anvisade medlens användande, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 45) föreslagit riksdagen att av det utav 1926 års riksdag beviljade

extra anslaget för budgetåret 1928—1929 anvisa 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1928—1929 anvisat

3,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till religiös

och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 46,500 kronor.

Såsom riksdagen förut erinrat, innebär Eders Kungl. Maj:ts under punkt

42 här ovan omförmälda förslag ifråga om anslag till pastor vid svenska

Sofiaförsamlingen i Paris, att anslagsposten till en svensk sjömanspräst i

Calais-Dunkerque å 2,500 kronor skulle minskas till 1,500 kronor, så länge

denne sjömanspräst tillika innehar pastorsbefattningen i Paris.

Riksdagen, som under sistnämnda punkt anmält, att riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till pastorn vid svenska Sofiaförsamlingen

i Paris, har icke något att erinra mot det nu förevarande förslaget

och får förty anmäla, att riksdagen till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 45,500 kronor.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av

lägenheter å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag å 15,000 kronor.

47:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 49) föreslagit riksdagen

i fråga om domkapitlens expeditioner ävensom beträffande vad i en sedermera

av Eders Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende

föreslagits, har riksdagen i särskild skrivelse, nr 105, anmält sitt beslut.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för bestridande

av ytterligare kostnader, förbundna med flyttning av kyrka och

prästgård från Muonionalusta till Muodoslombolo, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 5,585 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag för

flyttning av kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till

Muodoslombolo för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av

30,600 kronor, vilket belopp emellertid nu visat sig otillräckligt. De belopp,

varmed det år 1924 beviljade statsanslaget överskridits, äro dels arvoden till

de länsarkitekter, som fungerat som byggnadsledare, med tillhopa 1,246

kronor för arbeten, som legat utom deras tjänståligganden, dels ock vissa

kostnader, tillhopa 4,339 kronor 2 öre, som delvis redan under arbetets

gång visat sig ofrånkomliga och delvis beräknas bliva föranledda av återstående

arbeten.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av ytterligare kostnader, förbundna

med flyttning av kyrka och prästgård från Muonionalusta till

Muodoslombolo, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

5,585 kronor.

Akademier m. m.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en

katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1928 1929

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av

kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

51:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geof\rsik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 anvisat ett anslag av 50,000 kronor och därav

såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat 8,000

kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att av förstnämnda

anslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 såsom extra

reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade anslaget av 50,000 kronor

för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp

av 8,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1928 och vissa i samband därmed stående utgifter för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu

10,000 kronor, med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

Anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter har

under de senaste åren visat sig otillräckligt. Särskilt kännbart har detta

blivit sedan akademiens lokaler i gamla Östermalmsfängelset i Stockholm

betydligt utvidgats. Såsom akademien framhållit, föranledas också åtskilliga

utgifter därav, att de till akademien knutna institutionerna äro förlagda till

tre från varandra vitt skilda lokaler. Eders Kungl. Maj:t föreslår nu en av

nämnda omständigheter motiverad höjning av anslaget.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till transporter,

lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 10,000 kronor, med 5,000

kronor till 15,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen uppföra det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget

till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till fornlämningars vård med oförändrat belopp, 8,000 kronor.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel

för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av

landets fornminnen, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1928

-—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 såsom extra anslag anvisa:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. IT

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 äro uppförda dels till beredande

av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien

ett extra anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av

akademiens arbetskrafter ett extra anslag av 8,650 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu en förhöjning med 2,000 kronor

av den till bibliotekarien-arkivarien utgående avlöningen. På sätt under

nästföljande punkt omförmäles, har emellertid Eders Kungl. Maj:t föreslagit

ett nytt särskilt anslag för museets öppethållande. Vid bifall härtill skulle

från avlöningsanslagen dragas det belopp av 4,900 kronor, vilket för närvarande

användes för avlönande av sju vaktmästare i samlingarna. Detta

skulle alltså innebära en nettominskning å 2,900 kronor, varmed anslaget

till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter ansetts böra minskas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 såsom extra anslag

anvisat:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250

kronor;

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till vakthållning

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 8,900 kronor.

I reglementet rörande vården av de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda samlingarna har Eders Kungl. Maj :t föreskrivit,

bland annat, att statens historiska museum och myntkabinettet skola hållas

tillgängliga för allmänheten sex dagar i veckan, minst två timmar varje

gång. Den vakthållning, som fullgörandet av denna föreskrift erfordrar,

bestrides uteslutande med extra ordinarie personal. Vitterhetsakademien har nu

hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes av riksdagen äska ett extra reservationsanslag

av 15,500 kronor till vakthållning för museets öppethållande i

samma utsträckning, som gäller beträffande nationalmuseum, d. v. s. fem dagar

i veckan, sex timmar varje dag, samt på söndagar tre timmar.

För närvarande utgår av akademiens medel till avlöning av icke-ordinarie

befattningshavare en summa av i runt tal 4,900 kronor till vakthållning

för museets öppethållande.

Departementschefen anser, att akademiens framställning bör i viss utsträckning

röna tillmötesgående, och förordar en ökning av de för ändamålet

tillgängliga medlen med 4,000 kronor. Lägges detta belopp till ovannämnda

summa av 4,900 kronor, erhållas 8,900 kronor. Departementschefen

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 eaml. Nr 8 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anser lämpligt, att ett extra anslag med detta belopp nu uppföres i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 under rubrik: Vakthållning för museets

öppethållande. Nyssnämnda belopp, 4,900 kronor, har, såsom framgår av

vad under nästföregående punkt anförts, beräknats fråndraget de för avlöning

av icke-ordinarie befattningshavare vid statens historiska museum hittills

utgående medlen.

Riksdagen, som tillfullo inser betydelsen av ett ökat öppethållande av

historiska museet i syfte att göra dess dyrbara samlingar i större omfattning

än hittills tillgängliga för den intresserade och bildningssökande allmänheten,

får anmäla, att riksdagen till vakthållning för öppethållande av

statens historiska museum för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 8,900 kronor.

59:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 336) har hemställts, att riksdagen

ville till en statens historiska museums upplysnings- och propagandaverksamhet

efter i motionen skisserade linjer bevilja vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien ett belopp av 5,000 kronor att utgå under budgetåret

1928—1929.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Gällande instruktion för riksantikvarien och vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

tjänstemän föreskriver i § 17, att »akademiens samtliga

tjänstemän böra verka för väckandet och underhållandet av kärlek till våra

fornminnen och för spridande av kunskap om dem, samt genom vetenskaplig

verksamhet bidraga till vidgandet av vår kunskap om forntiden.»

Akademiens tjänstemän hava nog i den mån det varit dem möjligt sökt

ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. Under årens lopp hava ett stort

antal skrifter eller större arbeten av strängt vetenskapligt eller mera populärt

innehåll utgivits, en mångfald föreläsningar hållits såväl i huvudstaden som

i de mest skilda delar av landet — från Lappland till Skåne, samt kurser

och demonstrationer hållits i statens historiska museum eller ute i bygderna.

Särskilt må erinras om de föreläsningar, som professor Oscar Montelius under

derå decennier regelbundet höll i statens historiska museum, därvid

behandlande de mest skilda partier inom den svenska och jämförande

arkeologien.

Denna tjänstemännens upplysningsverksamhet har huvudsakligen utförts

på deras fritid, efter den dagliga tjänstgöringen, under semester eller tjänstledighet.

Emellertid synes det mig uppenbart att densamma ej längre motsvarar

de krav, som med rätta kunna ställas på statens historiska museum, i dess

egenskap av rikets centralmuseum och centralhärden för den förhistoriska

vetenskapen inom landet. Det synes mig likaledes uppenbart, att endast en

målmedvetet organiserad propagandaverksamhet kan förhjälpa museet att i

någon mån fylla dessa krav och bringa detsamma i kontakt med allmänheten,

till båtnad såväl för dess vetenskapliga verksamhet som för landets

kulturminnesvård.

Praktiska försök, utförda under de senaste åren, torde hava ådagalagt, att

en dylik verksamhet av allmänheten mottages med förståelse och intresse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Jag syftar därmed på de utfärder i huvudstadens fornminnesrika omgivningar

— någon gång även till mera avlägsna delar av landet, såsom till

Öland -—, vilka museet årligen anordnat sedan hösten 1925, med en härför

särskilt kvalificerad person, filosofie doktorn Hanna Rydh, som ledare. Dessa

exkursioner, som erbjudit allmänheten tillfälle att under sakkunnig ledning

bese märkligare eller i övrigt sevärda fornminnen eller komplex av dylika,

hava som bekant rönt en utomordentligt livlig anslutning och i hög grad

uppmärksammats jämväl av pressen.

En inom själva museet bedriven upplysningsverksamhet, i främsta rummet

avseende att göra dess rika skatter mera lättillgängliga och givande för allmänheten,

har länge stått på museets program. Att densamma av praktiska

skäl framförallt bör rikta sig till skolornas ungdom, antingen direkt eller

indirekt genom lärarpersonalen, har likaledes stått klart för riksantikvarien.

I enlighet härmed avlät riksantikvarien den 1 september 1926 till skolöverstyrelsen

trenne skrivelser, — varav avskrifter här biläggas vari riksantikvarien

föreslog anordnande dels av instruktionskurser vid statens historiska

museum såväl avsedda för historielärare vid allmänna läroverk och

vid med dem jämnställda kommunala och enskilda läroanstalter, som för

folkskolornas lärare, dels också sakkunnig ledning åt skolklasser vid studiebesök

i museet.

Dessa förslag möttes också av den livligaste förståelse från skolöverstyrelsens

sida, vilken bland annat hos Kungl. Maj:t den 20 i samma månad

anhöll att ett anslag av 500 kronor måtte av Kungl. Maj:t ställas till riksantikvariens

förfogande för anordnande samma år av en instruktionskurs

vid statens historiska museum, avsedd för ovannämnda historielärare. Denna

anhållan blev också av Kungl. Maj:t den 30 i samma månad bifallen. På

grund av de samma höst påbörjade ombyggnads- och omordningsarbetena

i museets lokaler kunde den planerade kursen då ej hållas, men efter vad

riksantikvarien meddelat mig, är det hans avsikt att sedan museet i dessa

dagar fullständigt öppnats, taga anslaget i anspråk under våren detta år.

Det förtjänar i detta sammanhang att omnämnas, att arbetarnas bildningsförbund

innevarande vinter med riksantikvariens intresserade stöd och under

olika museitjänstemäns ledning organiserat en instruktionskurs i museet för

sina medlemmar, en kurs som rönt en mycket livlig anslutning bland förbundets

medlemmar.

Emellertid bör enligt riksantikvariens mening och önskan en systematiskt

organiserad upplysningsverksamhet snarast möjligt läggas på eu betydligt

bredare bas. Så t. ex. böra anordnas: rundvandringar för allmänheten, bland

annat under söndagar före den ordinarie visningstiden, tillfälliga utställningar

av såväl äldre material som nyinkonma fynd samt föreläsningar, fristående

eller kombinerade med dylika utställningar. De förutnämnda utfärderna böra

förläggas jämväl till mera avlägsna delar av landet; vandringsutställningar,

kombinerade med föreläsningar, böra anordnas i samarbete med de talrika

lokala hembygdsorganisationerna.

Det här skisserade programmet för en till statens historiska museum knuten

upplysnings- och propagandaverksamhet kan givetvis ytterligare utvidgas.

Emellertid förefinnes enligt vad riksantikvarien meddelat mig ingen

som helst möjlighet att realisera ens en mindre del av detsamma med anlitande

av museets nuvarande tjänstemän, vilkas dagliga ordinarie tjänstgöring

och mera därtill måste ägnas åt redan förefintliga och närmare liggande

rent museala arbetsuppgifter, detta till den grad att den mera ve
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tenskapliga bearbetningen av museets material tyvärr allt mera måst träda

i bakgrunden.

På riksantikvariens förslag ingick akademien den 23 augusti sistlidna år

till Kungl. Maj:t med en anhållan om ett extra anslag av 5,000 kronor för

att under budgetåret 1928—1929 användas för här angivna ändamål. Denna

framställning, som jag här i huvudsak följt, har av Kungl. Maj:t lämnats

utan avseende.

Som jag emellertid hyser den bestämda övertygelsen, att en statens historiska

museums upplysnings- och propagandaverksamhet efter ovan skisserade

linjer skulle fylla ett verkligt behov, får jag härmed föreslå»----

Den verksamhet, för vilken i motionen påkallas understöd av allmänna

medel, har hittills i begränsad omfattning kunnat bedrivas allenast tack vare

frivilligt arbete och tillmötesgående från museitjänstemännens sida. I och

med att museets och fornminnesvårdens uppgifter allt mer taga tjänstemännens

tid i anspråk, torde denna frivilliga och utan ersättning lämnade

medverkan icke längre vara att med säkerhet påräkna. Samma skäl som

föranlett statens ekonomiska stödjande av den betydelsefulla upplysningsoch

propagandaverksamhet, som bedrivits från nationalmusei sida, föreligga

enligt riksdagens förmenande även i nu förevarande fall, där det gäller en

verksamhet av i viss mån besläktad beskaffenhet. Med hänsyn till betydelsen

av den fråga, som nu föreligger, och de vägande skäl som tala till

förmån för förslaget, har riksdagen bifallit detsamma. Den äskade summan

har dock begränsats till 4,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda

motion (II: 336), för en från statens historiska museum ledd upplysnings- och

propagandaverksamhet i enlighet med de grunder, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmas, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

4,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och

konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. in. för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till vård

och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende

ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-numismatiska

biblioteket för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

62:6) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till täckande

av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

utgående anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

16,000 kronor.

I riksstaten äro under rubrik vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

såsom särskilda ordinarie reservationsanslag upptagna, jämte andra, dels

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda samlingar

ett belopp av 18,000 kronor, dels till transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter ett belopp av 10,000 kronor. Vidare har riksdagen

för budgetåret 1927—1928 till vitterhetsakademien såsom särskilda

extra reservationsanslag anvisat dels till vård och underhåll av biblioteket

ett belopp av 3,000 kronor, dels till underhåll av antikvariskt-topografiska

arkivet ett belopp av 1,500 kronor. Det nu från Eders Kungl. Maj:ts sida begärda

anslaget fördelar sig på brister i de särskilda anslagen på följande sätt:

a. brist i anslag till underhåll och ökande av samlingarna kronor 3,166: 80

b. brist i anslagen till underhåll och vård av biblioteket

och antikvariskt-topografiska arkivet............. » 2,373:42

c. brist i anslaget till expenser, uppkommen under åren

1925—1927 ............................... » 5,937:32

d. beräknad brist å samma anslag för 1927—1928 ..... » 4,522: 46

Riksdagen har mot Eders Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning till

erinran i annat avseende än att riksdagen ansett sig böra — i anslutning till vad

departementschefen exempelvis i fråga om expensmedel för naturhistoriska riksmuseet

å sid. 70 i statsrådsprotokollet anfört — bevilja anslag till täckande

allenast av exakt konstaterade, uppkomna brister och följaktligen ej av

brister, som väntas uppkomma under nu löpande budgetår. Från det av

Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsbeloppet anser riksdagen alltså

böra frånräknas ovannämnda belopp å 4,522 kronor 46 öre, vadan riksdagen

beviljat för ändamålet i avrundat krontal 11,478 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till täckande av uppkomna brister i

vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående anslag för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 11,478 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att för en vetenskaplig

grävningsundersökning av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen

utanför Visby för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Av den för utgrävningsarbetena framlagda kostnadsberäkningen framgår,

att för vakthållning på grävningsplatsen under tider på dygnet, då arbete

ej pågår, beräknats ej mindre än 1,300 kronor. Riksdagen, som funnit

nämnda belopp i förhållande till kostnaderna i deras helhet väl högt beräknat,

har med anledning härav sänkt anslaget till 2,700 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för en vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den så kallade Korsbetningen utanför

Visby för budgetåret 1928—-1929 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,700 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till inköp av instrumentutrustning för

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

66:o) I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:130 och II: 227)

har föreslagits, att riksdagen måtte anvisa ett extra reservationsanslag å

16,000 kronor, därav för budgetåret 1928—1929 8,000 kronor, att ställas till

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande för en slutlig undersökning

av den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande

av eu modell av densamma.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

»År 1908 upptäcktes i Dagsmosse i Östergötland helt nära Alvastra en

boplatsanläggning från stenåldern av hittills för Norden fullkomligt enastående

slag, den så kallade pålbyggnaden vid Alvastra, och under åren 1909

—1917 samt 1919 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien tack

vare särskilda av riksdagen anvisade årliga anslag, tillsammans 20,000

kronor, kunnat genom en av sina tjänstemän, antikvarien Otto Frödin, utföra

en omfattande undersökning av nämnda »träskby».

Denna undersökning har lämnat utomordentligt viktiga bidrag till kunskapen

om våra förfäders liv under här ifrågavarande tid (senare hälften

av det tredje årtusendet f. Kr.) och därmed gjort alvastrapålbyggnaden

känd ej blott inom den vetenskapliga världen (även utanför vårt lands

gränser) utan också för den svenska allmänheten.

Emellertid har sedan år 1919 arbetet på platsen legat nere, då de härför

nödiga medlen saknats, och akademien har således från år till år måst

framskjuta den märkliga fornlämningens slutliga undersökning, vilken beräknats

kunna utföras under loppet av två somrar.

Vid upprepade tillfällen under åren 1922—1927 har akademien anhållit,

att Kungl. Maj:t ville av riksdagen äska de härför nödiga medlen, men

dessa framställningar hava hittills ej föranlett någon åtgärd från Kungl.

Maj:ts sida.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Dessa akademiens skrivelser giva en god föreställning om denna frågas

utveckling och nuvarande läge.

Anläggningens fullständigt egenartade karaktär och utomordentligt stora

betydelse för fornforskningen framhäves städse. Akademiens vädjan till

Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga proposition om de för den slutliga

undersökningen nödiga medlen (däri inbegripet kostnaderna för förfärdigandet

av en modell) blir alltmera enträgen. De faror, som ett uppskjutande

av den slutliga undersökningen oundvikligen måste medföra för anläggningens

ömtåliga — och för övrigt redan illa medfarna — träkonstruktioner,

angivas tydligt och klart. Vi kunna citera exempelvis följande passus

i akademiens senaste skrivelse i ärendet, dagtecknad den 23 augusti sistlidna

år:

»Redan i sin skrivelse den 15 augusti 1922 påpekade akademien, att slutförandet

av undersökningen av nämnda fornlämning, i sitt slag enastående

som den är i Norden, ej längre utan men antingen för dess bestånd eller

för resultaten av de mångåriga undersökningar, som tidigare med anslag

av statsmedel blivit utförda på platsen, kunde uppskjutas. Sedan dess hava

nu fem år förflutit, och därunder hava — såsom framgått vid de inspektioner,

som riksantikvarien låtit företaga -— det märkliga fornminnet lidit ej

obetydlig skada: den nya vegetation, som slagit rot och utvecklat sig på

undersökningsområdet och som blott i obetydlig grad kunnat bekämpas, har

i förening med vinterns temperaturväxlingar luckrat upp de ömtåliga träkonstruktionerna.

I sin skrivelse den 24 augusti 1926 fäste akademien

Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de faror, som i detta hänseende

hotade anläggningen, och redan i sin skrivelse den 23 januari 1925 såg sig

akademien nödsakad framhålla, att, därest en undersökning ej inom den

närmaste tiden komme till stånd, hela området åter måste övertäckas med

jord för att därmed anläggningens fullständiga förintelse måtte förhindras.»

Att jämväl resultaten av de redan utförda, kostsamma undersökningarna

på platsen i väsentlig grad förlora i värde genom ett dröjsmål med slutundersökningen,

framhålles således också.

Av akademiens nyss anförda senaste skrivelse framgår tydligt, att denna

fråga nått ett stadium, som utan överdrift måste betecknas som kritisk.

Redan i antikvarien O. Frödins p. m. av den 12 augusti 1922 (bilagd akademiens

skrivelse av den 15:de samma månad och år) heter det, att därest

en slutlig undersökning ej kan komma till stånd »under de närmaste fem

åren», torde det — med hänsyn till de skador, som den på platsen uppträdande

nya vegetationen ovillkorligen måste åstadkomma på träkonstruktionerna

— bli nödvändigt att med jord åter övertäcka hela det undersökta

området. De svåra, man kan gott säga ödesdigra konsekvenserna av en

dylik åtgärd framhävas också. Den 23 januari 1925 återkommer akademien

till samma sak: tidsfristen är nu »ett eller annat år». I sin skrivelse

den 24 augusti 1926 understryker akademien ännu kraftigare, att denna områdets

igenfyllning torde bli nödvändig att vidtaga »under loppet av nästkommande

år» (1927).

Har detta nu skett? Av akademiens sista skrivelse i ärendet (2S/s 1927)

finner man, att så ej är fallet. Dess uttalande förtjänar att anföras, då det

nu flera synpunkter är av ett särskilt intresse:

»Under innevarande år skulle denna igenfyllning av området hava utförts,

men riksantikvarien har i det längsta tvekat att tillgripa en så radikal åtgärd,

då därigenom arbetets slutförande skulle avsevärt försvåras och dess
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utom till den grad fördyras, att varje tanke därpå under nu levande generation

Unge betraktas som utesluten.

Akademien har redan i sin senaste skrivelse (24/s 1926) fäst uppmärksamheten

på dessa synnerligen beklagliga konsekvenser och framhållit, att dessa

förvisso ej äro av enbart vetenskaplig och ekonomisk art: även den allmänna

opinionen skulle utan tvivel kraftigt reagera mot ett sådant tillvägagångssätt.

Akademien ser sig nu föranlåten att än kraftigare understryka

dessa synpunkter och anser sig dessutom böra bringa till Eders Kungl.

Maj:ts kännedom, att den behandling, som kommit denna fornlämning, en

av landets märkligaste och värdefullaste, till del, väckt en för svensk fornforskning

och fornminnesvård föga smickrande uppmärksamhet även inom

utlandets vetenskapliga värld.

Akademien ser sig nu nödsakad att än en gång understryka nödvändigheten

av att något åtgöres i denna sak: under nästkommande år måste antingen

undersökning företagas på platsen eller området igenfyllas.»

Efter genomläsandet av dessa rader torde väl ingen vilja bestrida, att

här föreliggande fråga kommit i ett synnerligen kritiskt läge! Och då den

för innevarande riksdag framlagda statsverkspropositionen ger vid handen,

att akademiens sista framställning ej föranlett någon åtgärd från Kungl’.

Maj.ts sida, hava undertecknade, representanter för det län, inom vars gränser

den märkliga anläggningen befinner sig, ansett oss berättigade, ja, skyldiga,

att bringa frågan inför riksdagen och sätta densamma i tillfälle att

lösa den på ett för landet hedersamt sätt, ett tillfälle som väl knappast skall

återkomma.

Då de hittills företagna undersökningarna på platsen bekostats av statsmedel,

torde man väl med skäl kunna betrakta det som en statens skyldighet

att lämna jämväl de medel, som kunna befinnas oavvisligen nödvändiga

för arbetets slutförande.

Kostnaderna för ett dylikt slutförande av alvastrapålbyggnadens undersökning

däri inberäknat kostnaden för eu naturtrogen modell av densamma

— ha, såsom framgår av akademiens skrivelse den 23 januari 1925,

beräknats till kronor 15,000 eller om anslaget fördelas på två år till kronor

16,000. Enligt akademiens senare skrivelser i ärendet finnes ingen möjlighet

att nedbringa dessa kostnader, och mot den motivering, akademien anfört

för denna sin mening, synas inga befogade invändningar kunna göras.

Nu ifrågavarande undersökning torde, såsom riksantikvarien meddelat oss,

av praktiska skäl komma att utsträckas över två somrar, då naturförhållandena

på platsen under normal väderlek endast medgiva cirka två månaders

grävningskampanj per sommar. Skulle dessutom någon för undersökningens

rationella bedrivande mera olämplig väderlek bli rådande under längre

tid, kan det givetvis bli nödvändigt att avbryta undersökningen för att återupptaga

densamma följande sommar.»

Av vad som till stöd för motionerna anförts, bär riksdagen blivit övertygad

om nödvändigheten att åtgärder med snaraste vidtagas för den slutliga undersökningen

av ifrågavarande, i sitt slag inom landet enastående fornlämning.

På grund härav har riksdagen med bifall till ovanberörda motioner

(I. 130 och II: 227) till en slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden

vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma beviljat ett

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

belopp av 16,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra

reservationsanslag anvisat 8,000 kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa:

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m. ävensom

till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra

reservationsanslag av 27,860 kronor.

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,

vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.

Yad först beträffar det begärda anslaget till inredningsarbetena, erinrar

departementschefen därom, att den av Kina-kommittén framlagda inredningsplanen,

som låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1926

års riksdag (nr 49), slutade å en summa av 57,858 kronor 40 öre. Dåvarande

departementschefen ansåg sig emellertid kunna räkna med en summa av i

runt tal 50,000 kronor för detta ändamål, varvid han tänkte sig summan

fördelad på tre, eventuellt två budgetår. Av den sålunda beräknade anslagssumman

hava för ändamålet beviljats 15,000 kronor för budgetåret 1926—

1927 och 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928, vadan alltså återstå

20,000 kronor eller, med utgångspunkt från den ursprungliga kalkyleringen,

27,858 kronor 40 öre.

Till lokalhyra för samlingarna ha under vart och ett av budgetåren 1926

—1927 och 1927—1928 utgått 15,000 kronor. Såsom framgår av Eders Kungl.

Maj:ts ovanberörda proposition till 1926 års riksdag hade för denna post

ursprungligen beräknats 18,000 kronor, vilket belopp emellertid begränsades

till 15,000 kronor. Detta anslag begäres nu höjt till 18,000 kronor för att

institutionen måtte beredas möjlighet att i samma byggnad, där den för

närvarande är inrymd, vinna ökat utrymme, vilket visat sig erforderligt

särskilt med hänsyn till de stora tillskott, samlingarna på senare tid erhållit

genom nya förvärv.

Vad slutligen beträffar driftkostnaderna, är den härför erforderliga summan

beräknad till enahanda belopp, som utgått under de två senaste budgetåren,

eller 18,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat:

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer in. m. ävensom

till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra

reservationsanslag av 27,860 kronor;

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,

vård och underhåll ett extra anslag av 36,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att tillberedande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till

förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda

anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,

till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda

har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål såsom extra

anslag anvisat: för budgetåret 1925—1926 12,000 kronor, för budgetåret

1926—1927 12,300 kronor samt för budgetåret 1927—1928 17,000 kronor.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

69:o) I enlighet med Eders Kungl. [Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade

skolan för dekorativ konst för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 20,600 kronor.

70:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å

1,000 kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 500 kronor.

71 ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt

extra lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 3,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar möjliggörande av en mera planmässig

och målmedvetet inriktad undervisning om konstnärens, speciellt målarens,

arbetsmaterial än vad hittills av brist på medel varit möjligt.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till arvode åt extra lärare i materiallära

vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

3,500 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att

1) besluta, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli

1928 inrättas en bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av

denna befattning i lönegraden B 24;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

2) samt vid bifall härtill

dels höja det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor,

med 8,600 kronor till 87,000 kronor;

dels minska det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 61,700

kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;

dels och höja det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik:

Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor,

med 4,400 kronor till 156,760 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i staten för musikaliska akademien

skulle uppföras en bibliotekarie i lönegraden B 24, varigenom det i staten upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400

kronor, skulle behöva ökas med 8,580 kronor eller i avrundat tal 8,600

kronor till 87,000 kronor. Å andra sidan skulle det i akademiens stat upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 61,700 kronor, kunna minskas med de till arvode åt bibliotekarien

nu avsedda 4,200 kronor till 57,500 kronor. Hela det ordinarie anslaget till

avlöningar m. m. vid musikaliska akademien, nu 152,360 kronor, skulle

alltså vid ett bifall till förslaget behöva ökas med (8,600—4,200) 4,400 kronor

till 156,760 kronor.

De nyinrättade lokalerna för musikaliska akademiens bibliotek och den

utvidgade verksamheten vid biblioteket hava gjort behovet av en ordinarie

bibliotekariebefattning starkt kännbart. Kravet härom har upprepade gånger

framförts men skjutits åt sidan i avvaktan på ytterligare erfarenhet. Sådan

erfarenhet torde nu hava vunnits, och riksdagen har funnit goda skäl tala för

ett bifall till det nu föreliggande förslaget, i vad detsamma avser tjänstens uppförande

å ordinarie stat. Däremot har riksdagen svårligen kunnat finna,

att befattningens placering i så hög lönegrad som B 24 är av omständigheterna

påkallad, och det vill synas riksdagen, som om de med tjänsten förenade

göromålen varken beträffande art eller omfattning skulle betinga högre

placering än i B 22. Med en sådan löneställning torde alla berättigade krav

i nu förevarande hänseende få anses fullt tillgodosedda. Riksdagen får alltså

anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att vid musikaliska akademien skall från och med den 1 juli

1928 inrättas en bibliotekariebefattning med placering för innehavaren av

denna befattning i lönegraden B 22;

dels ock

a) höjt det i den nuvarande ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 78,400 kronor, med

7,700 kronor till 86,100 kronor;

b) minskat, det i den ordinarie staten för akademien upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 61,700

kronor, med 4,200 kronor till 57,500 kronor;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

c) höjt det i riksstaten under musikaliska akademien med rubrik: Avlöningar

m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 152,360 kronor, med

3.500 kronor till 155,860 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av

16.500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien

hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen, att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen

i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnda

förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 13,314 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Eders Kung], Maj:t bestämmes.

Till gäldande av ifrågavarande årspremier anvisades för budgetåret 1927

—1928 13,033 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928

under punkt 75 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 13,314 kronor, att

utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, under kirurgiska kliniken uppföra till arvode åt ytterligare

en amanuens ett anslag av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,353,520 kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, under

kirurgiska kliniken uppfört till arvode åt ytterligare en amanuens ett anslag

av 1,500 kronor, att utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas

honom från akademiska sjukhusets stat, ävensom för ändamålet höjt det

ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,353,520

kronor, med 1,500 kronor till 1,355,020 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att höja den i

avlöningsstaten för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala

samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare nu 35,400 kronor, med 2,500

kronor till 37,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500

kronor till 357,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av medel för utsträckt öppethållande

av universitetsbiblioteket.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels höjt den i avlöningsstaten för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 35,400

kronor, med 2,500 kronor till 37,900 kronor,

dels ock i anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget för Uppsala

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., nu 355,300 kronor, med 2,500 kronor

till 357,800 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1928

1929 ett extra anslag av 44,480 kronor att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj :t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka

väsentligen avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1927—

1928.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. in. vid universitetet

i Uppsala anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

44,480 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kung! Maj:t användas

för de av departementschefen under punkt 78 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927 angivna ändamål.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 73,700 kronor,

att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under

punkt 79 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari

1928 omförmälda ändamål.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen, att — med uteslutande

av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under

I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda amanuensarvodena

å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleontologiska

institutionen uppföra ett amanuensarvode å 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna jämkningen

i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, får anmäla, att riksdagen — med

uteslutande av det ena av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under

I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för

assistenter och amanuenser, mineralogisk-geologiska institutionen, uppförda

amanuensarvodena å 1,800 kronor — i samma avdelning under rubrik paleontologiska

institutionen uppfört ett amanuensarvode å 1,800 kronor.

81:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett anslag av 1,222,500 kronor för

tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala i syfte att bereda lokalen för det fysikalisk-kemiska laboratoriet

samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning,

allt i överensstämmelse med upprättade, av t. f. universitetskanslern

med skrivelse den 27 juli 1926 överlämnade ritningar och kostnadsberäkningar,

samt därav anvisat för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 100,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 82)

föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag å 1,222,500 kronor anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, av det för tillbyggnad av institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala m. m. av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1927 års riksdag beviljade anslaget å 1,222,500 kronor, anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 680,000 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor.

För budgetåret 1926—1927 utgick ifrågavarande anslag med 44,500 kronor.

I anledning av dels Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, dels

inom riksdagen i ämnet väckta motioner blev anslaget av 1927 års riksdag

höjt till 59,500 kronor. Bland sina petita har universitetskanslern framlagt

förslag om en ytterligare höjning av anslagen till universitetsbiblioteket dels

å ordinarie dels å extra stat, innebärande sammanlagt en anslagsökning av

50,500 kronor utöver vad för löpande budgetår utgår. Eders Kungl. Maj:t har

emellertid begränsat anslagshöjningen till 25,000 kronor, i följd varav det

extra anslaget skulle uppgå till 84,500.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

reservationsanslag av 84,500 kronor.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 2,650 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 85 i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 4 januari 1928

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1928

1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för professorer och lärare

m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra under psykiatriska

kliniken en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor samt att

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,

nu 1,228,700 kronor, med 3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser, uppfört under psykiatriska kliniken en amanuens

med ett arvode av 3,000 kronor ävensom för ändamålet höjt det ordinarie

anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 1,228,700 kronor, med

3,000 kronor till 1,231,700 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen

att — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Lund: I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer

m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer beträffande en

lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi — under

samma titlar uppföra dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika

föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda

kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med en

avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager

med minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,

dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska

kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting

bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare

och föreståndare;

ävensom i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtaga den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande

lärare i ortopedi och att till densamma fogas ett nytt moment av

innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen

kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300

kronor.

Departementschefen finner uppenbart, att här ifrågavarande befattningshavare,

vilka äro chefer för var sin stora sjukhusavdelning, böra äga en

fastare grundad ställning än vad ett förordnande med arvode för visst antal

år kan medföra. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle för läraren i öron-,

näs- och halssjukdomar det nuvarande arvodet å 2,700 kronor uppdelas i

lön, 1,800 kronor, och tjänstgöringspenningar, 900 kronor, vartill skulle till

lönen komma två ålderstillägg å 300 kronor vartdera efter 5, respektive 10

års tjänstgöring, och för läraren i ortopedi det nuvarande arvodet å 4,800

kronor uppdelas i lön, 3,200 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,600 kronor,

vartill skulle till lönen komma två ålderstillägg å 500 kronor vartdera

efter 5, respektive 10 års tjänstgöring. Departementschefen har vidare ansett,

att innehavare av dessa båda befattningar böra tillsättas förmedelst

fullmakt av universitetskanslern.

I avseende å vad sålunda anförts och föreslagits, har riksdagen icke fun
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 Å.

33

nit anledning till erinran i annat hänseende än att enligt riksdagens mening

ifrågavarande befattningshavare lämpligast böra utnämnas av Eders Kungl.

Maj :t.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att riksdagen — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i

Lund: I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat

för professorer m. fl. Medicinska fakulteten av vad därunder förekommer

beträffande en lärare i öron-, näs- och halssjukdomar och en lärare i ortopedi

— under samma titlar uppfört dels 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar,

tillika föreståndare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

förlagda kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, med

en avlöning av 2,700 kronor, därav 1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

med anmärkning, att Malmöhus läns landsting bidrager med

minst lika stort belopp till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare,

dels ock 1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska

kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,

med en avlöning av 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor

tjänstgöringspenningar, med anmärkning, att Malmöhus läns landsting

bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen av ifrågavarande lärare

och föreståndare;

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtagit den ändringen, att i dess andra moment införes ifrågavarande

lärare i ortopedi, och att till densamma fogas ett nytt moment av

innehåll, att för förenämnde lärare i öron-, näs- och halssjukdomar lönen

kan efter 5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300

kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen

dels att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen uppföra 1 vaktmästare

vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock vid bifall härtill öka det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie

förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500

kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 250,900 kronor, med 2,900 kronor till

253,800 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, skulle den nya befattningen formellt

knytas till den farmakologiska institutionen, varvid emellertid förutBihang

till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sättes, att vaktmästarens åligganden ej begränsas till enbart denna institution,

utan att han i förekommande fall går även den medicinskt-kemiska

institutionen tillhanda.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid medicinskt-kemiska institutionen uppfört 1 vaktmästare

vid farmakologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock i anledning härav ökat det under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda ordinarie

förslagsanslaget Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu 55,500

kronor, med 2,900 kronor till 58,400 kronor; samt förty höjt det under rubriken

Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund

samlingar och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

250,900 kronor, med 2,900 kronor till 253,800 kronor.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, för

beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 53,835 kronor, att med särskilda belopp av

Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 under punkt 89 angivna

ändamål.

89:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

materiell för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor, att av

Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 under punkt 90

omförmälda ändamål.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att i enlighet med

de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av

driftkostnaderna under år 1927 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,

vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss

utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen

äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av

underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna

härför.

De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets

driftkostnader.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1927

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 74,530 kronor.

91:o) Sedan 1927 års riksdag med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning

ävensom två inom riksdagen väckta motioner såsom bidrag till

täckande av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för

öronkliniken m. m. i enlighet med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

anvisat ett anslag av 1,476,432 kronor 50 öre, och därav anvisat

för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 100,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen att

av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 476,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i

enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å

1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 476,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur

vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode

åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl

för budgetåren 1926—1928 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda

belopp.

Bland sina petita hava universitetsmyndigheterna i Lund upptagit förslag

om ifrågavarande assistentbefattnings uppförande på ordinarie stat med placering

i lönegraden B 10, vilket förslag även av universitetskanslern till
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

styrkts. Statskontoret har emellertid i anledning härav tillstyrkt bibehållande

av nuvarande arvodesbelopp av 2,400 kronor samt dessutom ifrågasatt

ett personligt lönetillägg å 600 kronor åt nuvarande innehavaren C. G.

von Sydow. I Eders Kungl. Maj:ts förslag är arvodet i sin helhet föreslaget höjt

med 600 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen har icke något annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag än

att riksdagen, i likhet med statskontoret, funnit den lämpligaste formen vara

att bevilja den ifrågasatta anslagsökningen såsom personligt lönetillägg åt

nuvarande innehavaren av ifrågavarande amanuensbefattning C. G. von

Sydow.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1928

—1929

dels till arvode åt en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H.

Nilsson-Ehles professur vid universitetet i Lund förenade institutionen för

ärftlighetsforskning ett extra anslag av 2,400 kronor;

dels ock såsom personligt lönetillägg åt nuvarande försöksassistenten vid

ifrågavarande institution, C. G. von Sydow, ett extra anslag av 600 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till instrumentell

utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till instrumentell utrustning för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till anordnande

av centraluppvärmning i den byggnad, som inrymmer universitetets

i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, får

anmäla, att riksdagen till anordnande av centraluppvärmning i den byggnad,

som inrymmer universitetets i Lund gymnastiksal m. fl. lokaler, anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i riksdagen

väckt motion (II: 258), däruti hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med

kanslerns hemställan besluta att från och med budgetåret 1928/29 böja det

till Lunds universitetsbibliotek för närvarande utgående extra anslaget till

bokinköp m. m. med 45,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Bland sina petita har universitetskanslern framlagt förslag om höjning

av det för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget å 35,000 kronor

med 45,000 kronor till 80,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,

i likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitets bibliotek,

en begränsning av anslagshöjningen till 25,000 kronor, vadan alltså anslaget

skulle uppgå till 60,000 kronor.

I ovanberörda motion har yrkande gjorts om bifall till det ursprungligen

framställda kravet.

Riksdagen finner synnerligen vägande skäl vara anförda till förmån för

motionärens framställning. Särskilt vill riksdagen erinra därom, att motsvarande

anslag till universitetsbiblioteket i Uppsala på enskilda motionärers

framställning vid 1927 års riksdag höjdes från av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna 49,500 kronor till 59,500 kronor. Riksdagen har emellertid icke

ansett sig kunna till fullo tillmötesgå motionärens förslag utan har begränsat

anslaget till 70,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motion (II: 258), till bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare

medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt

98 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 93,913 kronor, att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 99 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivna ändamål.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiell m. m. för kirurgiska kliniken

från 1,000 kronor till 2,000 kronor och motsvarande anslagspost till kliniken

och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar från 500 kronor till 2,000

kronor öka det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu

74,100 kronor, med 2,500 kronor till 76,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slag, får anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten

till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från 1,000 kronor till 2,000 kronor

och motsvarande anslagspost till kliniken och polikliniken för öron-, näsoch

halssjukdomar från 500 kronor till 2,000 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 74,100 kronor, med 2,500

kronor till 76,600 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

28,300 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 26,000 kronor.

Eders Kungl. Majts förslag om tillökning av anslaget avser att bereda

medel till utgifterna för uppvärmning och belysning m. m. dels vid de

propedeutiska kurserna vid S:t Eriks sjukhus, dels för en föreläsningssal å

sjukhuset S:t Göran.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel till materiell

i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1928—-1929 ett extra anslag av 28,300 kronor.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) har riksdagen,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 16,300 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

under punkt 102 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 omförmälda ändamål.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till arvode

åt en lärare vid en extra kurs i neurologi under sommaren 1928 vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 1,000 kronor.

Den extra kursen i neurologi är föranledd av den stora tillströmningen

av medicine studerande och anordnas i syfte att undvika en för de studerande

menlig spärr i deras studiegång, som annars skulle uppstå.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvode åt en lärare vid en extra kurs i

neurologi under sommaren 1928 vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 1,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för anskaffande

av mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histo
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 39

logiska institution för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,900 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen för anskaffande av mikroskop för karolinska medikokirurgiska

institutets histologiska institution för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 2,900 kronor.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till iordningställande

av föreläsningssalen i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets

patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden genom anordnande

av gradänger med fasta stolrader samt anbringande av moderna

värmeelement anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 12,380 kronor.

Förslaget avser fullföljande av en del smärre ändringsarbeten, som förmedelst

av riksdagen anvisade medel under senare år ägt rum å patologiska

institutionens byggnad. De förändringar, som nu avses, äro dels anordnade

av gradänger och ersättande av de störa värmekaminerna med moderna

värmeelement till en kostnad av 8,600 kronor, dels anbringande av

fasta stolsrader till en kostnad av 3,780 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen till iordningställande av föreläsningssalen

i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska

institution upplåtna byggnaden genom anordnande av gradänger med fasta

stolrader samt anbringande av moderna värmeelement anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 12,380 kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att

dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets

bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor,

dels ock till hyllinredning vid samma instituts bibliotek för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.

I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till

underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren

hava dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning

för biblioteket; för budgetåret 1927—1928 utgår detta anslag med 10,000

kronor.

Under år 1926 gjordes från institutets sida framställning om ett anslag

av 5,790 kronor till hyllinredning i biblioteket. Då detta anslag ansågs utan

olägenhet kunna fördelas på två budgetår föreslog Eders Kungl. Maj:t 1927

års riksdag, att för budgetåret 1927—1928 skulle beviljas 3,000 kronor.

Detta förslag biföll riksdagen, vadan nu alltså det återstående beloppet,

2,790 kronor, förslås utgå för nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag, får

anmäla, att riksdagen

dels till bokinköp och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets

bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor;

dels ock till hy Utredning i samma instituts bibliotek för budgetåret 1928

—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,790 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret

1928—1929,

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag

å 91,950 kronor under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att i inkomstberäkningen

för budgetåret 1928 1929 upptages en särskild inkomsttitel för redovisning

av de från tandläkarinstitutets praktiska verksamhet härflytande inkomsterna

bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens verksamhet. Härav följer,

att bland verkliga utgifter måste uppföras anslagsbelopp av den storlek,

som kan beräknas vara nödvändig för tandläkarinstitutets drift under vederbörande

budgetår. Dessa anslag skola enligt Eders Kungl. Maj;ts förslag vid

angivna förhållande liksom riksstatens övriga utgiftsposter fastställas av

riksdagen. I anslutning härtill framlägger Eders Kungl. Maj:t förslag till

omkostnadsstat för institutet.

Vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit, har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Med avseende å avlöningsstaten har ingen ändring ifrågasatts; anslaget

härför har sålunda i riksstaten för budgetåret 1928—1929 föreslagits med

oförändrat belopp 91,950 kronor.

Genom särskilda av riksdagen lämnade medgivanden har Eders Kungl. Maj:t

hittills ägt att av de i tandläkarinstitutets stat upptagna »reservationer att

inlevereras till statsverket» disponera erforderliga belopp för täckande av vissa

institutets behov. Genom särskilda beslut har Eders Kungl. Maj:t av dessa

medel anvisat belopp för bestridande under kalenderåren 1927 och 1928 av

avlöningarna till viss extra lärarpersonal, uppgående för vartdera året till

13,500 kronor, ävensom för viss undervisning under läsåret 1927—1928

2,000 kronor. I anslutning till de grunder för omläggning av tandläkarin
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stitutets stat, som nu av Eders Kungl. Maj:t föreslås, har befunnits nödvändigt,

att medel för sistnämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 stå

till Eders Kungl. Maj:ts disposition. Dessa medel beräknas av departementschefen

till 15,500 kronor att i riksstaten uppföras såsom extra anslag.

Riksdagen har ansett sig böra jämväl i dessa delar bifalla, vad sålunda

från Eders Kungl. Maj:ts sida föreslagits.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning

till erinran, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för

budgetåret 1928—1929,

1. Värme och lyshållning.....................kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. . > 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskri vningskostnader samt

telefonavgifter........................... » 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen.............. » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska till protésavdelningen . . » 2,400: —

6. Biblioteket.............................. » 1,000: —

7. Reparationer och oförutsedda utgifter.......... » 8,000: —

8. Underhåll av inventarier................... » 5,000: —

9. Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet,

förslagsanslag..................... » 50,000: —

10. Undervisnings- och åskådningsmateriell........ » 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 146,100: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under

1—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie förslagsanslag

å 91,950 kronor — under rubrik Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. uppfört

ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor;

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 146,100 kronor;

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 236,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1927—1928 266,250

kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 236,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande

under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1928—30 juni 1929 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

124,559 kronor.

Anslaget utgör för löpande budgetår 136,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 124,559 kronor.

108:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande

departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade

bestämmelser.

109:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för budgetåret 1928

—1929 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av

Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å

100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25

kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

lll:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till er
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

sättning för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör

vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1928 — 1929 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris

universitet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 2,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i

tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1928—1929 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder,

Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

I samband härmed, har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner, I: 191 och 11:333, i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i gällande

bestämmelser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, att

dyrtidstillägg må utgå å forskarstipendium vid statens högskolor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande:

»Till forskarstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet utgår för närvarande ett extra anslag

å 35,000 kronor, vilket är fördelat i fem stipendier, vart å 7,000 kronor.

De vid samma akademiska högskolor utgående docentstipendierna äro

bestämda till ett belopp för vart stipendium av 6,000 kronor. Härå utgår

dock, enligt kungl. kungörelsen den 15 juni 1923, dyrtidstillägg, som med

nu gällande indextal av 172 utgör 1,080 kronor. Alltså utgå docentstipendierna

med ett faktiskt belopp av 7,080 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vid inrättandet av forskarstipendierna torde man allmänt hava utgått

därifrån, att dessa stipendier skulle vara av en högre valör än de vanliga

docentstipendierna och bereda innehavaren av ett forskarstipendium en något

större ekonomisk förmån än ett docentstipendium.

Då det nu emellertid visat sig, att, om hänsyn tages till dyrtidstillägget,

ett docentstipendium medför för innehavaren en större årlig inkomst än ett

forskarstipendium, varå nämligen dyrtidstillägg ej utgår, skulle ju härigenom

nyssnämnda avsikt bliva förfelad.

Enligt vad av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln sid. 262 och

263, närmare inhämtas, hava också vederbörande akademiska myndigheter,

med instämmande av statskontoret, begärt rättelse i berörda missförhållande.»

Vid inrättande av forskarstipendierna utgingo såväl Eders Kungl. Maj:t som

riksdagen från att dessa skulle vara till beloppet högre än docentstipendierna.

I anslutning härtill bestämdes de förra till 7,000 kronor, medan docentstipendium

utgör 6,000 kronor. Då nu i statsrådsprotokollet göres gällande,

att dyrtidstillägg icke bör utgå å forskarstipendium, men väl å docentstipendium,

bliver proportionen mellan dessa stipendier en helt annan än

Eders Kungl. Maj:t och riksdagen åsyftat. Riksdagen finner en rättelse

häruti i anslutning till vad i motionerna föreslås fullt motiverad och kommer

att framdeles i sin skrivelse angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst anmäla sitt beslut i nu förevarande fråga.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag angående ändrad natur å ifrågavarande anslag, får fördenskull anmäla,

att riksdagen till forskarstipendier för docenter vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor, att

utgå i enlighet med de grunder, Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till

upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Till rasbiologiska institutets verksamhet har riksdagen för innevarande

budgetår anvisat ett extra anslag av 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska

institutet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av

65,000 kronor, att disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

117:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 120) föreslagit riksdagen

i fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 45

vid tekniska högskolan anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 198, sitt

beslut.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att höja den

i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom särskilt reservationsanslag

betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000 kronor, med

4,000 kronor till 25,000 kronor samt förty höja det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med

4,000 kronor till 325,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels höjt den i staten för tekniska högskolan B. Vissa omkostnader för

uppehållande av högskolans verksamhet, materiell m. m. ingående, såsom

särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten till biblioteket, nu 21,000

kronor, med 4,000 kronor till 25,000 kronor;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie reservationsanslaget till

materiell m. m. vid tekniska högskolan, nu 321,000 kronor, med 4,000

kronor till 325,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 41,000 kronor,

att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels ett anslag av 35,000

kronor till ökade medel till samlingar och laborationer dels ock ett anslag

av 5,000 kronor till förstärkning av förstnämnda anslag och avsett att användas

för det ämnesområde, som representeras av den av 1927 års riksdag

inrättade professuren i cellulosateknik och träkemi.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett sammanförande

av berörda två anslag samt dessutom en ökning av den sammanslagna

summan med 1,000 kronor för tillgodoseende av behovet av ytterligare

medel för institutionen i teoretisk elektroteknik.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 41,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på

de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner

skäligt bestämma.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och diverse utgifter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

25.000 kronor.

Ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår med ett

belopp av 35,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för

tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 25,000 kronor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl.

Maj:t finner skäligt bestämma.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att till

komplettering av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade riksdagen

till inköp av böcker för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det har nu befunnits

vara nödvändigt att bereda medel för en komplettering av bibliotekets

bestånd av äldre litteratur, då det tidigare för detta ändamål anvisade

anslaget icke visat sig vara tillfyllest.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av tekniska högskolans

bibliotek för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av

10.000 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1928—1929 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 12,000 kronor;

dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 8,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 47

Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande

budgetår.

Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter utgör för budgetåret 1927—1928 11,000 kronor.

I den 1926 fastställda staten för Chalmers tekniska institut uppfördes

under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie reservationsanslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier å 25,000 kronor. Styrelsen för institutet

bar nu anhållit om framställning till 1928 års riksdag om ett extra anslag

å 10,000 kronor till förstärkande av nyssnämnda reservationsanslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en

begränsning av detta äskande med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1928

—1929 anvisat ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 12,000 kronor;

dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 8,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

125:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga

om det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen bar riksdagen i särskild

skrivelse, nr 167, anmält sitt beslut.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1928- —1929 ett extra anslag av 10,500 kronor.

127:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt

byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 4,800 kronor.

128:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 1,800 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till

tryckning av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 17,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Från och med budgetåret 1923—1924 har intet anslag av statsmedel utgått

för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Såsom av den av departementschefen i ämnet lämnade redogörelsen framgår,

avsågs år 1923, då en indragning vidtogs av de dittills för ändamålet

utgående till 30,000 kronor beräknade medlen, endast ett inställande under

några år framåt av undervisningsstatistikens tryckning. Därigenom att

uppehållet i utgivandet av undervisningsstatistiken fått sträcka sig över så

lång tid, som nu skett, hade, framhåller departementschefen, stora olägenheter

uppstått för dem, som haft att handlägga frågor rörande undervisningsväsendet

eller som annars haft att sysselsätta sig med skolspörsmål.

Särskilt starkt hade dessa olägenheter gjort sig gällande vid det omdaningsarbete,

som under de senaste åren förberetts med avseende å läroverksorganisationen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu ett återupptagande i viss omfattning

av ifrågavarande publikationsverksamhet. Av det för ändamålet föreslagna

anslaget beräknas 15,000 kronor till tryckningskostnader och 2,000

kronor till ökning av arbetskrafterna å skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

Riksdagen finner starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av

undervisningsstatistiken. Emellertid synes det riksdagen icke nödvändigt att

åtminstone nu till en början utgivandet sker genom årliga publikationer.

Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla av

ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske med

vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom

några större olägenheter skulle vållas. Under uttalande härav får riksdagen

anmäla, att riksdagen för ändamålet beviljat ett till 8,000 kronor begränsat

anslag för nästa budgetår och får alltså anmäla, att riksdagen till tryckning

av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Allmänna läroverken m. m.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att

dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning

och en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlönings
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och pensionsförmåner, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet nu 130,285

kronor, med 8,000 kronor till 138,285 kronor;

dels ock vid bifall till förslaget om upprättande av en ordinarie adjunktsbefattning

medgiva, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och intill

dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre lärarinneseminariet

må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

Beträffande kostnaderna för den av 1927 års riksdag beslutade realskollinjen

vid högre lärarinneseminariet efter läsåret 1927—-1928 uttalade departementschefen

vid framläggande för nämnda års riksdag av propositionen

om omorganisation av det högre skolväsendet, att under det andra

året denna linje förefunnes, d. v. s. under läsåret 1928—1929, en ordinarie

adjunkt och en ordinarie ämneslärarinna borde vara anställda, den förre med

samma lön som adjunkt vid allmänt läroverk, eller 4,300 kronor för manlig och

3,600 kronor för kvinnlig innehavare, jämte i varje fall det särskilda arvode

av 500 kronor, som utginge till rektor och lektorer vid seminariet, ävensom

tills vidare — liksom till sistnämnda befattningshavare — hyresbidrag till

belopp, som bestämdes av Eders Kungl. Maj:t. Ämneslärarinnan borde

uppbära samma avlöningsförmåner som annan ämneslärarinna vid seminariet,

d. v. s. 3,200 kronor. På denna kostnadsberäkning, mot vilken riksdagen

förklarade sig icke hava något att erinra, grundas Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för upprättande vid högre lärarinneseminariet av en ordinarie adjunktsbefattning

och eu ny ordinarie ämneslärarinnebefattning med de avlöningsoch

pensionsförmåner, som av departementschefen under punkt 133 av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1928 angivits,

höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 130,285 kronor,

med 8,000 kronor till 138,285 kronor;

dels ock medgivit, att från och med den 1 juli 1928 tills vidare och

intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer till adjunkt vid högre

lärarinneseminariet må utgå hyresbidrag med 750 kronor för år räknat.

131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels medgivit att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag å 53,860 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till

arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 34,300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35,260 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvoden åt extra lärare, timlärare och

vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 34,300 kronor.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att till

inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken

med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, höja det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 424,750 kronor.

Sedan 1927 års riksdag fattat beslut om förändrad organisation av det

högre skolväsendet, fastställde Eders Kungl. Maj:t genom cirkulär den 18 juni

1927 — med utgångspunkt från nuvarande lärjungantal vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter och under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som särskilt angivits, åtoge sig av riksdagen för olika fall

föreskrivna förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken,

varjämte lämnades åtskilliga föreskrifter rörande bland annat förberedande

åtgärder för tillämpningen av riksdagens beslut. Vidare har Eders

Kungl. Maj:t genom cirkulär den 22 december 1927 förordnat bland annat

angående de tidpunkter, vid vilka de skilda skolformernas upprättande skall

taga sin början samt till efterrättelse fastställt vid cirkuläret fogade specialplaner

för de olika läroverkens omorganisation.

Beträffande budgetåret 1927—1928 beslöt riksdagen en höjning av det

för budgetåret 1926—1927 till 6,666,066 kronor bestämda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med tillhopa 85,934 kronor. Denna höjning

var föranledd av riksdagens beslut att anvisa medel för inrättande

från och med den 1 juli 1927 av ett högre flickläroverk, att från och med

den 1 januari 1928 successivt övertaga de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen i Ystad ävensom

att från sistberörda tidpunkt successivt övertaga 13 kommunala mellanskolor.

Vad nu angår budgetåret 1928—1929, skulle höjningen av reservationsanslaget

tydligen bliva större, enär den nya organisationen över så

gott som hela linjen skulle bringas i tillämpning med läsåret 1928-—1929.

I 1927 års riksdags skrivelse nr 262 angående den nya skolorganisationen

angavs dels det faktiska antalet lärare läsåret 1926—1927, dels ock

det av riksdagen beräknade antalet lärare läsåren 1928—1929, 1929—1930

och 1930—-1931 ävensom efter omorganisationens slutliga genomförande.

Resultaten av den beräkning, som skolöverstyrelsen nu framlagt, hava sammanfattats

bland annat i en å sid. 318 i statsrådsprotokollet återgiven

översiktstabell.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

En jämförelse mellan denna tabell och den i riksdagens skrivelse intagna

beräkningen visade full överensstämmelse mellan siffrorna för det slutliga

antalet på alla punkter utom en: riksdagen både beräknat det slutliga antalet

adjunkter till 918, medan överstyrelsens tabell upptoge 922. Skillnaden berodde

därpå, att överstyrelsen förutsatt upprättandet från och med läsåret

1930—1931 av en serie parallellavdelningar i klasserna 1—4 av den femåriga

realskolan vid högre allmänna läroverket i Linköping, medförande ett

behov av ytterligare fyra adjunkter.

Såsom nyss nämnts, höjdes reservationsanslaget till de allmänna läroverken

av 1927 års riksdag med 85,934 kronor till 6,752,000 kronor.

Ökningen betingades så gott som uteslutande av beslut om inrättande av

nya ordinarie tjänster men utgjorde utom i något enstaka fall endast kostnaderna

för ett halvt år. För budgetåret 1928—1929 skulle dessa lönekostnader

upptagas med för helt år bestämda belopp, varjämte lönerna till rektorerna

vid de under förstatligande varande kommunala mellanskolorna samt

arvodena till de vid dessa läroanstalter anställda första lärarinnorna borde

beräknas med de av riksdagen bestämda, successivt stigande beloppen.

Den av dessa omständigheter föranledda ökningen av reservationsanslaget

har nu beräknats till 70,350 kronor.

Omorganisationens genomförande skulle komma att generellt påbörjas med

budgetåret 1928—1929, och åtskilliga nya ordinarie lärartjänster vore med

anledning härav nu erforderliga. Enligt de uppgjorda planerna skulle för

nämnda år nyinrättas 11 rektorstjänster (3 vid högre flickläroverk och 8

vid kommunala mellanskolor under förstatligande), 15 lektorstjänster, 11

adjunktstjänster och 48 ämneslärarinnetjänster, bland vilka 43 skulle beklädas

av lärarinnor med särskilt arvode såsom första lärarinnor. \ idare

skulle på grund av riksdagens beslut om förstatligande från och med den

1 juli 1928 av tre kommunala gymnasier tre rektorsbefattningar vid realskolor

ombildas till rektorsbefattningar vid högre allmänna läroverk. Kostnaden

för nu nämnda åtgärder utgjorde* tillhopa 344,700 kronor. De nya

tjänsterna borde fördelas på de olika läroverken på sätt Kungl. Maj.t bestämde.

Enligt nämnda planer komme vidare att under budgetåret 1928—1929

vid de allmänna läroverken finnas inalles 14 ämneslärarinnor 10 vid

hittillsvarande allmänna läroverk och 4 vid under ombildning varande kommunala

mellanskolor — vilka innehade full adjunktskompetens och vilka

följaktligen enligt riksdagens beslut vore berättigade att uppbära lön som

kvinnliga adjunkter. Då skillnaden mellan grundlönen för kvinnlig adjunkt

och för ämneslärarinna utgjorde 800 kronor, borde reservationsanslaget av

nu nämnda anledning höjas med 14X800 kronor eller 11,200 kronor.

För möjliggörande av ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid

statssamskola till adjunktsbefattning höjde 1926 års riksdag reservationsanslaget

med 1,500 kronor. Denna tjänst har emellertid genom Eders Kungl.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Maj:ts beslut blivit vakanssatt, i följd varav den nyss nämnda anslagsförhöjningen

å 1,500 kronor nu blivit överflödig, och en minskning av anslaget

med motsvarande belopp ansetts kunna ske.

En sammanfattning av de ändrade anslagsbelopp, som föranledas av de

av departementschefen angivna ändringarna i avseende på behovet av ordinarie

lärartjänster vid de allmänna läroverken, visar, att reservationsanslaget

på grund härav skulle behöva höjas med 70,350 + 344,700 + 11,200 kronor

eller med 426,250 kronor, medan en minskning kunde samtidigt ske med

1,500 kronor. Nettoökningen uppginge alltså till 424,750 kronor.

I avseende å vad i statsrådsprotokollet i nu berörda hänseenden anförts

och framhållits, har riksdagen i stort sett icke någon erinran att göra. Endast

i en punkt torde ett närmare uttalande från riksdagens sida påkallas, nämligen

ifråga om det ifrågasatta upprättandet av en serie parallellavdelningar

i klasserna 1—4 av den femåriga realskolan vid högre allmänna läroverket

i Linköping. Beträffande detta läroverk innebär 1927 års riksdags beslut i

avseende å realskolan, att densamma skulle organiseras, förutom med eu

av parallellavdelningar bestående fyrklassig avdelning, även med en femklassig

avdelning, varvid riksdagen uttalade, att riksdagen med hänsyn till

det växlande elevantalet ej funnit sig övertygad om nödvändigheten att

upprätthålla den ena parallellavdelningen av den femklassiga realskolan;

densammas upprätthållande skulle få bero på Eders Kungl. Maj:ts prövning.

I anslutning härtill föreskrev Eders Kungl. Maj:t i ovanberörda

cirkulär den 18 juni 1927, att den femklassiga avdelningen skulle utrustas

med parallellavdelningar, endast därest och så länge Eders Kungl. Maj:t

funne detta av behovet påkallat. Då man därför i den i statsrådsprotokollet

återgivna översiktstabellen synes hava räknat med ett på grund av nämnda

parallellavdelnings upprättande betingat behov av fyra ordinarie adjunktstjänster,

har riksdagen icke kunnat godtaga det till grund härför liggande

betraktelsesättet. Den omständigheten, att parallellavdelningens upprätthållande

skulle bero på en lämplighetsprövning från Eders Kungl. Maj:ts

sida, synes tala för att man för densamma tillsvidare ej räknade med ordinarie

lärartjänster utan inskränkte sig till att i sinom tid härför beräkna

medel för erforderligt antal extra lärare.

Vad i övrigt beträffar nyssnämnda i statsrådsprotokollet återgivna översiktstabell,

vill riksdagen nu allenast hava framhållit, att riksdagen på intet

sätt tagit ståndpunkt till densamma eller till de till grund för tabellen liggande

beräkningarna. Riksdagen förutsätter nämligen, att under nu pågående

övergångstid till den nya läroverksorganisationens slutliga genomförande erforderliga,

på föreliggande omständigheter grundade beräkningar år för år

uppgöras och föreläggas riksdagen i samband med de förslag rörande beloppet

av reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilka i samband

med statsregleringen för varje nästkommande budgetår underställas riksdagens

prövning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Har riksdagen i avseende å de under förevarande punkt gjorda beräkningarna

rörande det för reservationsanslagets höjning nu ifrågasatta beloppet

ej funnit något att erinra, anser riksdagen emellertid av andra orsaker en

begränsning av den föreslagna summan kunna vidtagas.

Riksdagen vill nämligen erinra därom, att det av 1927 års riksdag från

och med den 1 juli 1927 beslutade nya flickläroverket, för vilket för budgetåret

1927—1928 räknats med ett belopp av 28,275 kronor, ännu icke kommit

till stånd. I anledning härav kommer ett motsvarande belopp att besparas

statsregleringen för detta budgetår. Vidare har genom särskilda beslut

av Eders Kungl. Maj:t ett antal lärartjänster vid de allmänna läroverken blivit

vakanssatta; då följaktligen dessa tjänster uppehållas genom extra ordinarie

lärare, uppkommer en minskning i anslagets belastning, bestående i skillnaden

mellan den för den ordinarie tjänsten utgående lönen och vederbörligt extralärararvode.

Slutligen har riksdagen uppmärksammat, hurusom enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1926—1927 ifrågavarande

reservationsanslag den 30 juni 1927 uppvisade en reservation av

195,716 kronor 63 öre.

Med hänsyn till nu senast anförda omständigheter har riksdagen funnit

en begränsning av den utav Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen

befogad och har beräknat ökningen till 275,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till inrättande av nya

ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, höjt det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 275,000 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå

enligt de grunder och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas,

med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning

för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid läroverket;
dels

förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsläroverk, som

uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må

vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta

ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunder;

dels bestämma, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att

vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har sig

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av

skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må

för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag att

vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad från

föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken, nu 75,200 kronor, med 3,100 kronor till 78,300 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår till föreståndare för provår vid

allmänt läroverk ersättning med 400 kronor för termin jämte ett belopp,

beräknat efter 35 kronor för varje under terminen närvarande pro vårskandidat,

dock tillhopa högst 1,500 kronor för läsår. Någon särskild ersättning

utgår numera ej för arbete, som står i samband med provårskursen,

såsom för handledning av lärarkandidater och hållande av s. k. rektorskonferenser

med därtill hörande föreläsningar över något särskilt läroämnes metodik.

Kostnaderna för provårskurserna vid högre latinläroverket å Norrmalm,

högre allmänna läroverken å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm

samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund utgå av en i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:

till praktisk utbildning av blivande lärare vid samma läroverk. Från denna

anslagspost, nu 75,200 kronor, bestridas dels provårsföreståndarnes arvoden,

dels den särskilda ersättning av 300 kronor, som utgår till en var av de

vid provårsläroverken anställda ordinarie ämneslärarna med undantag av

rektorerna.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som åsyftar eu väsentlig omreglering av hithörande

förhållanden, innebär till en början, att maximibeloppet för ifrågavarande

ersättning höjes till 2,000 kronor; i sådana fall, då föreståndararvodet icke

komme att uppgå till detta belopp, skulle hinder icke möta för att provårsföreståndare

kunde komma i åtnjutande av särskilt handledararvode, varvid

dock detsamma jämte föreståndararvodet ej finge överstiga nyssberörda

maximisumma av 2,000 kronor. Däremot borde enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag ersättningen för de s. k. metodikföreläsningarna icke inberäknas i

föreståndararvodets belopp, utan härför skulle särskild ersättning utgå efter

samma grunder som till andra i provårsarbetet deltagande föreläsare, d. v. s.

efter 35 kronor för föreläsningstimme. För de undantagsfall, då rektor vid

provårsläroverk icke vore föreståndare för provårskursen, ehuru han icke

vore tjänstledig från rektorsbefattningen, skulle han enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag inträda i den rätt till lönetillägg, som nu tillkommer lektorer

och adjunkter vid provårsläroverken.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 55

För genomförande av den föreslagna arvodeshöj ningen skulle erfordras

en ökning med 2,500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken ingående anslagsposten: till praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I detta sammanhang föreslås

vidare en ökning av nämnda anslagspost med ytterligare 600 kronor,

motsvarande det särskilda lönetillägget å 300 kronor vid envar av två ordinarie

ämneslärarbefattningar, som vid ifrågavarande läroverk nyinrättats

efter 1918 och som icke tagits i beräkning, då anslaget bestämdes till sitt

nuvarande belopp. Den sammanlagda höjningen av det ordinarie anslaget

skulle alltså bliva 3,100 kronor.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har riksdagen till eu början

uppmärksammat, hurusom ett vid bifall till detsamma rektorerna vid provårsläroverken

skulle komma att erhålla en löneställning, som överstiger vad

som tillkommer åtskilliga chefbefattningar i den civila statsförvaltningen.

Härtill kommer vidare, att en arvodesreglering på sätt Eders Kungl. Maj:ts

förslag innebär kan, innan frågan om en definitiv lönereglering för de allmänna

läroverkens lärarpersonal i dess helhet bliver upptagen till prövning och avgjord,

vara ägnad att föregripa en dylik lönereglering. Såväl med hänsyn

härtill som i betraktande av att några sådana särskilda omständigheter icke

tillkommit efter det ifrågavarande arvodes- och ersättningsförhållanden senast

reglerades av riksdagen, vilka kunna anses motivera en omreglering av nu

ifrågasatt art, har riksdagen icke funnit sig böra bifalla det förslag, som

innefattas i det första stycket av förevarande punkt. Har riksdagen sålunda

i stort sett funnit sig böra förorda ett bibehållande av nu gällande bestämmelser

i förevarande hänseenden, vill riksdagen dock ej motsätta sig en sådan

partiell jämkning av dessa, som framgår av andra stycket av det föreliggande

förslaget och avser möjlighet för provårsföreståndare att uppbära särskild

ersättning för de s. k. metodikföreläsningarna.

Av vad riksdagen sålunda anfört torde följa, att riksdagen icke kunnat

bifalla den ifrågasatta anslagsökningen av 2,500 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört, har

riksdagen intet att erinra. Ifrågavarande anslagspost har vid sådant förhållande

ökats med 600 kronor, motsvarande särskilt arvode vid två nyinrättade

ämneslärartjänster vid omförmälda provårsläroverk.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ej mindre höjning

från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det särskilda arvode, som

rektor vid provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen,

äger att utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

åtnjuta, än även rätt för rektor att inom gränserna för arvodet erhålla ersättning

för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid

läroverket;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels förklarat hinder icke möta för att rektor vid pro vårsläroverk, som

uppbär det särskilda arvodet av högst 1,500 kronor och som enligt vederbörligt

uppdrag håller föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt

läroämnes metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna

för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder;

dels bestämt, att rektor vid provårsläroverk skall, därest han, utan att

vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

ej mindre ett särskilt arvode av 300 kronor för år, än även, såvida han

har sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp,

som av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag

att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsläroverk

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad

från föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de

allmänna läroverken, nu 75,200 kronor, med 600 kronor till 75,800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstiliägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,122,000 kronor, med 82,000 kronor till 1,204,000 kronor.

Då, såvitt av utredningen framgår, i den av skolöverstyrelsen verkställda

beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår hänsyn icke tagits till den vakanssättning av tjänster, som ägt rum

med anledning av den beslutade skolreformen, har riksdagen funnit en begränsning

av den ifrågasatta anslagsökningen av denna anledning motiverad

och bestämt höjningen till 60,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstiliägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu

1,122,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,182,000 kronor.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tills vidare från och med budgetåret 1928—1929 extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och som

med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande läroverksstadga,

må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig

lärare med 3,400 kronor för år räknat;

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å

640,000 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost å 250,000 kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt

för oförutsedda behov. Enär det i anslagsposten ingående belopp, som

beräknats för avlönande av extra lärare och vikarier, ej varit tillräckligt

härför, har riksdagen under åtskilliga år på extra stat beviljat särskilda

anslag för ändamålet. För budgetåret 1927—1928 utgår det extra anslaget

till extra och vikarierande lärare med 619,800 kronor.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 har Eders Kungl. Maj:t för läsåret 1927

—1928 anvisat för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken

högst 721,400 kronor, att utgå från det i reservationsanslaget till

de allmänna läroverken ingående anslaget till arvoden åt extra lärare och

vikarier samt för oförutsedda behov ävensom från nu nämnda extra anslag

å 619,800 kronor.

Nämnda belopp av 721,400 kronor har beräknats medgiva anställandet av

222 extra lärare vid de hittillsvarande allmänna läroverken samt de extra

ordinarie lärare, som äro behövliga vid nytillkomna, av staten övertagna

läroanstalter. Skolöverstyrelsen har uppgivit, att läsåret 1927—1928 tillhopa

205 extra lärare beräknas vara anställda vid de allmänna läroverken samt

därtill timlärare med en tjänstgöring, motsvarande 8 extra lärare, samt att

således 9 extralärararvoden ej synas komma att tagas i anspråk under

nämnda läsår. Därjämte har överstyrelsen beräknat, att under läsåret 1928

—1929 komma att erfordras 181 extra lärare jämte ett visst antal timlärartimmar,

uppskattat till 659.

Främst på grund av ovissheten i fråga om antalet lärjungar läsåret 1928

—1929 anser överstyrelsen emellertid ej tillrådligt att nedsätta det extra

anslaget mer än med ett belopp, motsvarande en minskning från 205 till

181 extra lärare, eller till 522,200 kronor. Härtill skulle komma erforderligt

anslag till timlärare vid de nytillkommande läroverken, som nyss nämnts

avseende 359 veckotimmar och dragande en kostnad av (359 X140) 50,260

kronor. Det slutliga beloppet skulle således utgöra 601,400 — 79,200+ 50,260

kronor = 572,460 kronor.

Denna överstyrelsens beräkning godtager departementschefen med allenast

den jämkning, att anslaget borde beräknas efter ett antal extra lärare, som

med 3, i stället för såsom överstyrelsen tänkt sig med 9, överstiger det

antal, som läsåret 1927—1928 verkligen har anställning vid de allmänna

läroverken. Härigenom skulle vinnas en anslagsminskning av 9,900 kronor.

Dragés detta belopp från förut angivna, av skolöverstyrelsen beräknade

belopp av 572,460 kronor, erhålles en slutsumma av 562,560 kronor.

Mot de sålunda gjorda beräkningarna har riksdagen icke funnit anledning

till erinran.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Emellertid ifrågasattes under förevarande punkt av helt andra orsaker en

ökning av nu förevarande anslag, nämligen för beredande av medel för

höjande av arvodet åt de extra ordinarie lärare, vilka under viss längre tid

tjänstgjort vid allmänt läroverk och annan läroanstalt. Förslaget är föranlett

av ett utav 1927 års riksdag därom gjort uttalande och avser att

kompensera de extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter,

som komme att föranledas av den nya läroverksorganisationens

genomförande. I detta hänseende hade skolöverstyrelsen föreslagit att från

och med budgetåret 1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

statens folkskoleseminarium, som genomgått vederbörlig provårskurs och

som med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 punkt 8 gällande

läroverksstadga, måtte åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och

kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I sitt häröver avgivna utlåtande har statskontoret tillstyrkt detta förslag,

dock med den ändring, att den föreslagna åtgärdens varaktighet ej borde

bestämmas att omfatta tiden till och med budgetåret 1934—1935 utan gälla

tillsvidare från och med budgetåret 1928—1929. Detta statskontorets ändringsförslag

har nu av Eders Kungl. Maj:t upptagits.

I detta sammanhang anför departementschefen i statsrådsprotokollet följande

(sid. 352):

»Denna åtgärd avser som nämnts de extra ordinarie lärare, som kunna

räkna en längre tjänstetid. Naturligtvis är den försämring i de extra ordinarie

lärarnas ställning, som den nya skolorganisationen lärer komma att

medföra, ej inskränkt till dessa äldre lärare utan drabbar praktiskt taget alla

icke ordinarie, och, såsom jag i det följande får tillfälle antyda, främst till

de manliga lärarna. Mest angeläget anser jag det emellertid vara att i den

mån så är möjligt tillgodose dels de lärare, som längre tid måst förbliva i

icke ordinarie tjänsteställning, dels sådana, som äro familjeförsörjare, och

på den grund kunna — oavsett deras längre eller kortare tjänstetid — göra

anspråk på att skäligt beaktande ägnas åt deras anställningsförhållanden.

Det synes mig därför billigt, att det tages under särskild omprövning,

huruvida icke de båda kategorier av extra ordinarie lärare, som nu omnämnts,

må i skälig utsträckning företrädesvis komma i åtanke vid förordnande

som extra eller vikarierande lärare. Det torde böra ankomma på

skolöverstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för att på

ett lämpligt sätt genomföra en dylik princip.»

Vad till sist beträffar frågan med vilket belopp det extra anslaget till extra

och vikarierande lärare borde i enlighet härmed bestämmas för budgetåret

1928—1929, har, såsom ovan nämnts, det normala anslagsbehovet angivits

till 562,560 kronor; härtill skulle nu komma kostnaden för den ifrågasatta

arvodes förhöjningen för vissa extra ordinarie lärare, beräknad till 77,500

kronor. Hela det behövliga anslagsbeloppet skulle alltså enligt Eders Kungl.

Maj ds förslag uppgå till 640,060 eller i runt tal 640,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För bedömande av det föreliggande förslaget om arvodesförhöjning åt

vissa extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken anser sig riksdagen böra

bringa i erinran det uttalande av 1927 års riksdag, på vilket detta förslag

grundar sig.

I sin skrivelse nr 262 framhöll 1927 års riksdag, att de av riksdagen

verkställda beräkningarna rörande antalet lärare vid de allmänna läroverken

efter genomförd omorganisation byggde på en väsentlig inskränkning av

extralärarsystemet. Om sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett

sig kunna medverka till en avsevärd förbättring i fråga om extralärarsystemets

förekomst vid statsläroverken, hade riksdagen dock icke kunnat förbise,

att vissa svårigheter under övergångstiden kunde uppstå för de nuvarande

extralärarna i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande

förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för

den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt. Riksdagen

hölle därför före, att åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extralärare,

som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarebefattning

vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning,. detta så

mycket mer som de genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna

säkerligen skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den

ifrågasatta arvodesförhöjningen. Givetvis skulle en sådan anordning erhålla

allenast provisorisk karaktär och omfatta en begränsad tid.

Då riksdagen icke vore beredd att utan föregående utredning fatta

ett positivt beslut i ärendet, hade riksdagen stannat vid att med angivande

av dessa allmänna synpunkter uttala sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid

den fortsatta handläggningen av skolorganisationens genomförande toge

under omprövning, vilka framställningar till riksdagen, som kunde anses

påkallade för ordnande av denna angelägenhet.

Såsom framgår av detta riksdagens uttalande, avsåg riksdagen uppenbarligen

ett tillgodoseende av allenast sådana extralärare, vilkas befordrmgsutsikter

kunde tänkas bliva försvårade genom läroverksreformens genomförande;

i denna situation voro främst och företrädesvis de extralärare, vilka

hade anställning såom sådana vid den tidpunkt, då riksdagen fattade sitt

beslut rörande nämnda reform. Vidare skall denna anordning äga allenast

en begränsad tidsomfattning.

Då nu Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär eu ej oväsentlig

utvidgning av vad riksdagen i sitt nyss atergivna uttalande asyftat, har

riksdagen funnit sig böra till närmare granskning upptaga detsamma och

de skäl för anordningen, som enligt statsrådsprotokollet föreligga.

Vad först beträffar den tidrymd, inom vilken den ifrågasatta åtgärden

skulle äga tillämplighet, hade, såsom nämnts, skolöverstyrelsen föreslagit,

att denna skulle avse tiden från och med budgetåret 1928—1929 till och

med budgetåret 1934—1935, då med ingången av höstterminen 1935 omorganisationen

beräknades vara i sin helhet genomförd. Eders Kungl. Maj.t

åter har upptagit statskontorets förslag, som innebär arvodesförhöj ningens

gällande tillsvidare från och med budgetåret 1928 1929.

3 I avseende härå vill riksdagen framhålla att, även om vissa löne- och bud
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gettekniska skäl kunna anföras till förmån för Eders Kungl. Maj:ts förslag

i denna del, användandet av uttrycket »tills vidare» i stället för angivande

av en viss bestämd tidrymd för arvodesförböjningarnas utgående lätteligen

kan föranleda den missuppfattningen, att berörda förmån är avsedd att kunna

utgå jämväl för tid efter budgetåret 1934—1935. Med hänsyn härtill har

riksdagen ansett lämpligast att i enlighet med skolöverstyrelsens förslag redan

nu begränsa tiden för bestämmelsens giltighet till och med nämnda budgetår.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att den ifrågasatta förmånen

skall komma att åtnjutas av en var extra lärare, som, därest han fyller vissa

kvalifikationer, är eller bliver anställd vid angivna läroanstalter från och

med budgetåret 1928—1929. Riksdagen, som nyss uttalat sig för en begränsning

av tiden till och med budgetåret 1934—1935, har mot förslaget

i berörda del intet att erinra.

Eders Kungl. Maj:t har dessutom föreslagit, att såsom villkor för arvodeshöjningen

skall gälla, att vederbörande extralärare genomgått vederbörlig

provårskurs. Då enligt riksdagens mening genomgången provårskurs -— från

vilken under vissa omständigheter dispens kan av Eders Kungl. Maj:t beviljas

lämpligen icke bör i förevarande avseende uppställas såsom kvalifikationsgrund,

har riksdagen funnit sig böra vidtaga en sådan ändring av ifrågavarande

förutsättning, att vederbörande extralärare för att vara berättigad

till förhöjningen i fråga skola hava förvärvat kompetens för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk.

Såsom ytterligare villkor har Eders Kung], Maj:t uppställt, att vederbörande

extralärare skall hava med nit och skicklighet under minst tolv terminer

bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179

punkt 8 gällande läroverksstadga. I detta författningsrum omnämnes ej

allenast allmänt läroverk utan även annan under skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan och

statsunderstödd folkhögskola. Härigenom skulle den rätt, varom nu är fråga,

komma att utsträckas till ett väsentligt större antal lärare än riksdagens

ovanberörda uttalande torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter

svårigheter genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde

tänkas uppkomma, äro uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda

extralärarna, och den ifrågasatta kompensationen var givetvis avsedd att

träffa sådan lärare, som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att

sådan tjänstgöring må kunna hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna finner riksdagen billigt med hänsyn till den

i stort sett likartade tjänstgöring ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden,

som råda beträffande den extraordinarie lärarpersonalen

vid dessa tre kategorier av läroanstalter. Men att med dessa likställa exempelvis

de statsunderstödda folkhögskolorna och att utsträcka denna tjänstgöring

till att omfatta varje under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt,

d. v. s. praktiskt taget de flesta privata skolor i landet, kan enligt riks
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dagens mening icke hava åsyftats, och riksdagen kan i allt fall nu icke bifalla

ett förslag i detta hänseende.

Riksdagen har följaktligen ansett sig höra vidtaga eu sådan ändring av

Eders Kungl. Maj:ts förslag, att arvodesförhöjning må från och med budgetåret

1928—1929 till och med budgetåret 1934—1935 tillkomma sådan extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens

folkskoleseminarium, vilken förvärvat kompetens för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda

läroanstalter.

I fråga om beloppet av den ifrågasatta arvodesförhöjningen har riksdagen

intet att erinra.

Med hänsyn till den inskränkning, som riksdagen vidtagit i Eders Kungl.

Maj:ts förslag, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning av

den nu äskade anslagssumman bör kunna vidtagas. Då det emellertid möter

vissa vanskligheter att härutinnan uppgöra tillförlitliga beräkningar och då

dessutom anslaget har karaktär av ett bestämt anslag, i följd varav eventuella

besparingar tillföras kassafonden, har riksdagen ej funnit anledning nu

vidtaga någon ändring av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagssummans

storlek.

Slutligen har riksdagen uppmärksammat vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

anförts i fråga om ett eventuellt företräde vid förordnande

såsom extra lärare för bland andra sådana lärare, som äro familjeförsörjare.

Riksdagen vill i detta hänseende allenast hava framhållit, hurusom inga andra

anställnings- eller befordringsprinciper än förtjänst och skicklighet lära kunna

komma i betraktande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från och med budgetåret 1928—1929 till och med

budgetåret 1934—1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken

förvärvat behörighet för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt

läroverk och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full

tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter, må åtnjuta arvode,

manlig lärare med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för

år räknat;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 640,000

kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 85,000 kronor.

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslå
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

get uppgår till 70,100 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen

föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av

den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1928—1929

medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de

allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

85,000 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 78,700 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra

anslag av 44,800 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är föranledd dels av önskvärdheten

att minska gymnastikavdelningarnas storlek, dels av det ökade antal gymnastikavdelningar,

som skulle komma till stånd i anslutning till den nya

läroverksreformen. De i sistnämnda avseende av skolöverstyrelsen gjorda

beräkningarna utgå från det antagandet, att för gymnastikundervisningen

för flickor i gymnasieringama i de till samläroverk ombildade högre allmänna

läroverken skulle i 1/s av fallen användas manliga och i 2/s av dem

kvinnliga gymnastiklärare. Den manlige gymnastiklärarens avlöning beräknas

i medeltal till 137 kronor för veckotimme och den kvinnliga gymnastiklärarens

till 85 kronor.

Riksdagen, som förutsätter att för den kvinnliga ungdomens gymnastikundervisning

kvinnliga gymnastiklärare komma att i alla fall, där sådant

är möjligt, anlitas, har med hänsyn härtill funnit en begränsning av anslaget

befogad. Med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen angivna antalet

av 104 veckotimmar och med beräkning av skillnaden mellan den manliga

och den kvinnliga lärarens veckotimersättning för 1/s av detta timantal, har

riksdagen vidtagit en nedsättning av det föreslagna anslaget med i runt tal

1,700 kronor till 77,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 77,000 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,800 kronor.

Det extra anslaget för nu ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret

1927—1928 med 5,900 kronor. Anslagshöjningen, som ifrågasättes, är betingad

dels av en med hänsyn till behovet av utsträckt undervisning i

musik beräknad utökning av antalet veckotimmar i detta ämne innebärande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en ökad kostnad av i runt tal 1,750 kronor, dels ock av den ökning av

antalet musiktimmar, som föranledes av genomförandet av den beslutade

nya läroverksorganisationen.

Utan att vilja uttala sig om den ställning, som musikundervisningen intager

eller bör intaga vid läroverken, anser riksdagen, att under nuvarande

förhållanden, då nya undervisningsplaner för läroverken äro under utarbetande,

skäl icke föreligga för medverkan till en ökning av musiktimmamas

antal. Med hänsyn härtill beräknar riksdagen anslagsbehovet för budgetåret

1928—1929 till 14,100 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 14,100 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 19,600 kronor.

Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 2,850 kronor. Den

föreslagna anslagsökningen är betingad dels av den högre medelsiffra, som

med hänsyn till lärarinnors uppflyttning i lönegrad ansetts böra ligga till

grund vid beräkning av ett anslagsbehov med oförändrat timtal, dels ock

av den utvidgning av handarbetsundervisningen, som bliver eu följd av den

beslutade läroverksreformen.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 19,600 kronor.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000 kronor.

Den föreslagna ökningen är föranledd såväl av eu även för normala förhållanden

skedd ökning av antalet slöjdtimmar som av slöjdundervisningens

införande vid förstatligade kommunala mellanskolor.

Riksdagen bifaller Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla, att

riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken, nu 41,000 kronor, med 5,000 kronor till 46,000

kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att

dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med 3,650

kronor till 34,350 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket.

Det fasta arvodet, som tidigare utgjorde 150 kronor vid högre allmänt

läroverk och 100 kronor vid realskola, höjdes av 1920 års riksdag till respektive

500 kronor och 300 kronor. Det rörliga arvodet utgick tidigare

med 2 kronor för lärjunge men höjdes av 1920 års riksdag till 4 kronor

för lärjunge. Arvodet sänktes emellertid åter, av 1922 års riksdag till 3

kronor och av 1923 års riksdag till 2 kronor för lärjunge, med vilket belopp

arvodet fortfarande utgår.

De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagspost: Arvoden till skolläkare,

vilken från och med år 1921 utgör 30,700 kronor. De rörliga arvodena

åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret 1927—

1928 bestämts till 58,000 kronor.

Det föreliggande förslaget om höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

ingående anslagsposten är föranlett av 1927 års riksdags beslut om

statens övertagande av visst antal kommunala gymnasier och kommunala

mellanskolor. Enligt nämnda riksdags beslut skulle staten successivt övertaga

2 kommunala gymnasier från och med den 1 januari 1928 och tre

dylika gymnasier från och med den 1 juli 1928 ävensom 13 kommunala

mellanskolor från och med den 1 januari 1928 och 8 sådana mellanskolor

från och med den 1 juli 1928.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,

att vid de allmänna läroverk, där staten successivt övertager nuvarande kommunalt

gymnasium, det fasta arvodet till skolläkaren redan under ombildningens

första år skulle höjas med 200 kronor, motsvarande skillnaden mellan

fast arvode för skolläkare vid realskola och vid högre allmänt läroverk.

Likaledes har överstyrelsen gjort gällande, att till skolläkare vid samrealskola

under ombildning från kommunal mellanskola bör från och med ombildningens

början utgå fullt arvode, 300 kronor för år.

Då under första året endast en del av den kommunala läroanstalten övertages

av staten, anser departementschefen de av skolöverstyrelsen föreslagna

arvodesbeloppen skäligen kunna minskas. Med hänsyn därtill att några av

skolläkarens uppgifter äro konstanta d. v. s. oberoende av de övertagna

klassernas antal borde dock en med detta antal proportionell uppdelning av

arvodet ej äga rum. Departementschefen förordar, att arvodet under ombildningens

första år bestämmes för läkare vid högre allmänt läroverk, som

utvidgas genom övertagande av kommunalt gymnasium, till 400 kronor,

således innebärande en arvodesökning av 100 kronor, och för läkare vid

samrealskola under ombildning från kommunal mellanskola till 150 kronor.

Vid bifall härtill skulle den i reservationsanslaget till de allmänna lärover
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

ken ingående anslagsposten till skolläkare höjas med (100x5 + 150x21=)

3,650 kronor.

Beträffande det rörliga arvodet till skolläkarna skulle nu gällande grunder

bibehållas, och har det härför utgående anslaget med hänsyn härtill beräknats

till 58,700 kronor.

Enligt riksdagens mening bör under ombildningstiden en proportionel

uppdelning av det fasta arvodet äga rum på sådant sätt, att arvodet beräknas

successivt höjt allt efter nya klasser komma att övertagas av staten.

Mot vad föreslagits ifråga om arvodet för läkare vid högre allmänt läroverk,

som utvidgas genom statens övertagande av kommunalt gymnasium,

har riksdagen sålunda intet att erinra; detta arvode bör för budgetåret

1928—1929 beräknas till 400 kronor för att uppgå till 500 kronor med

den termin, då gymnasiet varder fullständigt övertaget av staten.

Beträffande de förstatligade kommunala mellanskolorna innebär förslaget

ett arvode för där anställd läkare av 150 kronor omedelbart eller alltså

hälften av det arvode som skulle utgå, sedan mellanskolans samtliga fyra

klasser övertagits av staten. Någon skillnad har härvid ej gjorts mellan

skolor, för vilka det successiva statsövertagandet skulle ske från och med

den 1 januari 1928, och sådana, vilkas förstatligande skulle begynna med

den 1 juli samma år. Enligt riksdagens ovan uttalade mening bör beträffande

denna kategori skolor arvodet under övergångstiden beräknas efter l/t

av det slutliga arvodet allt efter varje ny klass varder av staten övertagen.

För de 13 skolor, som skulle successivt förstatligas från och med den 1

januari 1928, torde man alltså nu böra räkna med ett arvode efter 150

kronor, och för de 8 skolor, som staten skulle successivt övertaga med början

den 1 juli 1928, med ett arvode efter 75 kronor.

Den ordinarie anslagsposten till skolläkare skulle alltså höjas med (5x

100+13x150 + 8x75=) 3,050 kronor.

I fråga om det extra anslaget till rörliga arvoden åt skolläkare har riksdagen

intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten: arvoden åt skolläkare, nu 30,700 kronor, med

3,050 kronor till 33,750 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 58,700 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 133, 134 och 142 anmälda beslut

har det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken, nu 6,752,000

kronor, ökats med 278,650 kronor till 7,030,650 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att för

upprätthållande under läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,500 kronor.

För upprätthållande under läsåren 1923—1928 vid ett högre läroverk i

Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken har

riksdagen årligen anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

I likhet med vad som föreslagits i fråga om ersättning åt föreståndare

för provårskurs innebär det föreliggande förslaget jämväl för föreståndaren

för provårskursen i Göteborg ett med 500 kronor till högst 2,000 kronor

beräknat förhöjt arvode.

Anledningen till att det oaktat någon ökning av det extra anslaget icke

ifrågasatts är, efter vad i statsrådsprotokollet meddelas, att söka däri, att

handledar- och föreläsningsarvodena nu beräknats till belopp, som med sammanlagt

500 kronor understiga den summa, varmed de, enligt de för 1923

års riksdag framlagda beräkningarna, ingå i det nuvarande anslaget å 15,500

kronor.

Riksdagen har förut i annat sammanhang anmält, att riksdagen avslagit

Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning med 500 kronor av nu utgående

ersättning åt föreståndare för provårskurs. Den nu ifrågasatta anslagssumman,

som i sig inrymmer en motsvarande beräkning, har därför av

riksdagen sänkts med 500 kronor till 15,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande under

läsåret 1928—1929 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för

blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—

1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för

anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag

av 7,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordnande genom infödda

lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

7,000 kronor.

145:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 3,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till

bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de högre allmänna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

läroverken anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

I samband med anmälan om sitt beslut angående den nya läroverksorganisationen

framhöll 1927 års riksdag, hurusom frågan om bättre utrustade

läroverksbibliotek vore av den största betydelse för resultatet av skolans arbete,

och förutsatte, att denna angelägenhet komme att av Eders Kungl.

Maj:t i möjligaste mån beaktas vid utformandet och fullföljandet av den

nya läroverksorganisationen.

I anslutning härtill gjorde skolöverstyrelsen, i huvudsaklig överensstämmelse

med de s. k. bibliotekssakkunnigas betänkande och förslag, framställning

om utverkande hos riksdagen av dels ett ordinarie förslaganslag

å 69,900 kronor till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken,

dels ett extra förslagsanslag å 188,800 kronor till bokinköp och bindning

vid de allmänna läroverkens bibliotek, dels ock ett extra reservationsanslag

å 22,000 kronor till diverse utgifter vid samma bibliotek.

Departementschefen anser sig förhindrad att tillstyrka, att den omfattande

frågan om förbättrad ställning och vård åt läroverksbiblioteken med dess

betydande ekonomiska konsekvenser nu i sin helhet upptages till behandling,

men med hänsyn till vikten av att det mest trängande behovet på

detta område snarast bleve tillgodosett har han ansett, att anslag nu borde

i viss begränsad omfattning utverkas. Förslaget avser nu allenast de högre

allmänna läroverken, där, såsom departementschefen framhåller, de förefintliga

bristerna givetvis komme att med större styrka göra sig gällande, i det

att vid dessa läroverk den tillämnade friare anordningen av studiearbetet i

främsta rummet skulle tillämpas. Vad beträffar det behövliga anslagets storlek,

har någon exakt beräkning i detta hänseende icke varit möjlig att

åstadkomma, och departementschefen framhåller därjämte, att ett engångsanslag

ej är till fyllest. Förslaget avser närmast ett tillgodoseende av de

behov av litteratur, som äro allra mest kännbara vid de olika läroverken,

varefter förutsattes, att medel i nödig omfattning i fortsättningen beviljas

för bibliotekens förkovran och underhåll. Det anslag, som är behövligt för

budgetåret 1928—1929, har uppskattats till 50,000 kronor. Anslaget borde

erhålla reservationsanslags natur och av Eders Kungl. Maj:t efter prövning

av inkomna ansökningar i mån av behov fördelas mellan de olika läroverken.

Riksdagen delar tillfullo den uppfattning, åt vilken departementschefen

givit uttryck, i fråga om önskvärdheten av ett effektivt tillgodoseende av

de allmänna läroverkens bibliotek. Efter den nya läroverksreformens genomförande

torde behovet härav framträda än starkare. Men lika med

departementschefen anser riksdagen, att ett sådant tillgodoseende ej kan ske

på en gång utan att av ekonomiska skäl den önskvärda förbättringen bör

successivt komma till stånd. Det nu ifrågasatta anslaget synes riksdagen

väl avvägt och bär riksdagen alltså funnit sig böra bevilja detsamma.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra emot förslaget, får anmäla,

att riksdagen till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken

vid de högre allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) har riksdagen,

i likhet med vad som skett beträffande läsåren 1925—1928, medgivit,

att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna

läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från

och med höstterminen 1928 under en tid av tre år utgå med högst 10

kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven

ordning befrias.

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipen
dier

åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,710,000

kronor, med 76,000 kronor till 1,634,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har ifrågavarande anslag beräknats

med hänsyn till dels tillkomsten av nya kommunala mellanskolor, dels ock

vissa kommunala mellanskolors förstatligande i anslutning till 1927 års riksdags

beslut om den nya läroverksorganisationen.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,710,000 kronor, med 76,000 kronor till 1,634,000

kronor.

150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd

samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 29,000 kronor, med 5,000

kronor till 24,000 kronor.

Anslaget har beräknats med hänsyn till enahanda omständigheter, som

angivits i fråga om det under nästföregående punkt omförmälda anslaget.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor,

nu 29,000 kronor, med 5,000 kronor till 24,000 kronor.

151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1928—30

juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 352,000 kronor.

152:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor,

att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

153:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen angående

anslag till kommunala flickskolor (punkten 157), i fråga om det ordinarie

reservationsanslaget till privatläroverk (punkt 158) samt i fråga om det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter (punkt 159) kommer riksdagen att framdeles i särskild skrivelse

anmäla sina beslut.

154:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att till beredande

av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt

gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller eu statens

realskola, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

39,500 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

Anslaget för ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1927—1928 med

56,750 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger med

1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande dels från

och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna samt den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna

läroverket i Ystad, dels ock från och med den 1 juli 1928 av de kommunala

gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde samt av den kommunala

reallinjen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens

högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1928—1929 anvisat

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett extra reservationsanslag av 39,500 kronor, att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1928 1929 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktie

bolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 8,000 kronor till vardera.

156:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 80,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till

understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för

budgetåret 1928 1929 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att under

de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.

Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Till ifrågavarande tre läroanstalter utgick för vart och ett av åren 1920—

1922 ett understöd av 8,000 kronor för eu var. Från och med år 1923

har med det för de tre läroanstalterna avsedda anslaget å 24,000 kronor

sammanförts ett av riksdagen under flera år beviljat anslag å 3,100 kronor

till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid samma läroanstalter,

varjämte anslagsbeloppets fördelning överlåtits åt Eders Kungl.

Maj:t. Anslaget har i sin helhet uppgått till 27,100 kronor.

I anledning av uppkommen fråga rörande överproduktion av handarbetslärarinnor

framhöll 1927 års riksdag, att riksdagen ville för sin del ifrågasätta

lämpligheten av att fortfarande med statsanslag understödja samtliga

ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande av statsbidrag till nuvarande

storlek endast begränsa elevantalet. En dylik anordning syntes

riksdagen icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga om

allmänna medel, och en annan form för understödsverksamheten borde

därför sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratoges. Riksdagen

förutsatte emellertid, att en fullständig utredning i ämnet bleve förelagd

1928 års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter

borde tagas under förnyad omprövning.

Den av riksdagen påkallade utredningen föreligger nu, och i anslutning

till densamma uttalar sig nu departementschefen i statsrådsprotokollet för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. ‘1

en indragning av statsunderstödet till ett av de nuvarande handarbetsseminarierna.

Det borde emellertid ankomma på Eders Kungl. Maj .t att efter ytterligare

utredning bestämma, vilket av seminarierna borde drabbas av indragningen.

Denna borde ske successivt, varvid början skulle göras under budgetåret

1928—1929. Storleken av det belopp, som härigenom kunde besparas

statsverket, kunde icke nu bestämt angivas, då understöden till de

skilda seminarierna utginge med olika belopp. Under förutsättning av i

övrigt oförändrade grunder för understödens utdelande kunde emellertid

utgiftsminskningen beräknas till minst 4,400 kronor, motsvarande hälften

av det lägsta nu utgående årsunderstödet. Ifrågavarande anslag borde alltså

bestämmas till 22,700 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande fråga anfört eller Eders Kungl. Maj:t i anslutning härtill

föreslagit, får förty anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1928 1929 anvisat

ett extra anslag av 22,700 kronor, att under de villkor och bestämmelser

och med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i

Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

158:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå under de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest lian tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner åtnjuta särskilt arvode av högst 2,000 kronor, att utgå

enligt de grunder och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas

med rätt för rektor att inom gränserna för nämnda arvode erhålla ersättning

för handledning av lärarkandidater i likhet med andra lärare vid

seminariet;

dels förklara hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som

uppbär sagda särskilda arvode och som enligt vederbörligt uppdrag håller

föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt läroämnes metodik, må

vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna för beviljat anslag åtnjuta

ersättning enligt samma grunder som av departementschefen under

punkt 137 i statsrådsprotokollet förordats för rektor vid provårsläroverk,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels bestämma, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan

att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för provårskursen,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

dels ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, såvida han har

sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som

av skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke

må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som må vara erforderliga i fråga om ersättning för fullgörande av uppdrag

att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest befriad

från föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga den i det ordireservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna

med oförändrat belopp 1,804,000 kronor.

Under nu förevarande punkt i statsrådsprotokollet framlägger departementschefen

en ingående utredning rörande seminarieorganisationens omfattning

med hänsyn till det beräknade behovet av lärare för den närmaste tiden

framåt. Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har skolöverstyrelsen vid

två verkställda beräkningar kommit till olika resultat. Enligt överstyrelsens

i juni 1927 gjorda utredning beräknades för åren 1930 och 1931 ett läraröverskott

av respektive 93 och 23, och överstyrelsen fann sig på grund av

gjorda uppskattningar av det framtida lärarbehovet hava anledning föreslå

ett nedbringande av avgångsklassernas antal från nuvarande 25 till 23 genom

indragning från och med läsåret 1928—1929 av folkskoleseminariet i Strängnäs

och parallellavdelningen vid seminariet i Luleå. I eu senare, i december

1927 gjord framställning ansåg emellertid överstyrelsen, att de under de två

senaste åren gjorda inskränkningarna i själva verket gått för långt, i det

att åren 1930 och 1931, då verkningarna av de under åren 1926 och 1927

vidtagna beskärningarna av antalet klassavdelningar göra sig gällande, antalet

utexaminerade icke komme att kunna fylla lärarbehovet, utan eu rätt

avsevärd brist på kompetenta lärare (respektive 93 och 135) skulle uppstå;

med anledning därav påyrkade överstyrelsen, att från och med läsåret 1928—

1929 åtgärder ånyo måtte vidtagas för en ökning av utexaminationen.

Departementschefen framhåller, hurusom man på nu ifrågavarande område

hade att räkna med så många faktorer, vilka icke på förhand kunde fastställas

med hänsyn till sina verkningar, att varje beräkning enligt sakens

natur måste bliva ytterst osäker. Vad angår läsåret 1928—1929, kan departementschefen

icke dela skolöverstyrelsens senast uttalade uppfattning, att

en utökning borde ske. De av överstyrelsen till stöd härför framlagda beräkningarna

vore enligt hans mening ej så övertygande, att det kunde vara tillrådligt

att taga ett sådant steg. Och även om det skulle förhålla sig så,

att åren 1930 och 1931 skulle komma att utvisa lärarbrist, vore detta ej

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

något ovillkorligt skäl till att nu vidtaga åtgärder för utvidgning av examinationen.

Ty genom anordnande av en eller ett par nya studentklasser

funnes enligt departementschefens mening alltid möjlighet att på ett snabbt

sätt fylla ut bristerna. Departementschefen anser därför lämpligast vara

att under läsåret 1928—1929 bibehålla lärarutbildningen ungefärligen vid

den omfattning, den för närvarande hade. Anslaget till folkskoleseminarierna

är föreslaget utgå med oförändrat belopp.

Riksdagen har ingående prövat de verkställda utredningarna och beräkningarna

rörande lärarbehovet och de med hänsyn härtill ifrågasatta ändringarna

i seminarieorganisationen. Svårigheterna att på ifrågavarande område

kunna göra några tillförlitliga beräkningar äro uppenbara, och med

hänsyn till de olika och i många fall oberäkneliga faktorer, som här göra

sig gällande, är det icke möjligt att göra en kalkyl, på vilken ett noggrant

bedömande av frågan kan grundas. I betraktande sålunda av osäkerheten

av varje mera bestämt ståndpunkttagande i vare sig den ena eller den andra

riktningen har riksdagen ej ansett sig böra avvika från Eders Kungl. Maj ds

förslag. Riksdagen uttalar emellertid sin förväntan, att synnerlig uppmärksamhet

alltjämt ägnas åt utvecklingen å förevarande område, samt att

därvid även tages under omprövning vilka inskränkningar i den nuvarande

seminarieorganisationen, som må befinnas möjliga.

Eders Kungl. Majds förslag innebär vidare en reglering av ersättningsförhållandena

för rektorerna vid de två provårsseminarierna i anslutning till

vad Eders Kungl. Majd i motsvarande hänseende föreslagit beträffande rektorerna

vid provårsläroverken. I detta avseende har riksdagen intagit samma

ståndpunkt, som riksdagen ovan under punkt 134 tillkännagivit ifråga om

läroverkens provårsföreståndare, och hänvisar nu till vad därom anförts och

beslutats.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Majds förslag, i vad det avser ej mindre höjning

från högst 1,500 kronor till högst 2,000 kronor av det särskilda arvode,

som tillkommer rektor vid provårsseminarium, därest han tjänstgör såsom

föreståndare för provårskursen, än även rätt för rektor att inom gränserna

för nämnda arvode erhålla ersättning för handledning av lärarkandidater

i likhet med andra lärare vid seminariet;

dels förklarat hinder icke möta för att rektor vid provårsseminarium, som

uppbär sagda särskilda arvode å högst 1,500 kronor och som enligt vederbörligt

uppdrag håller föreläsningar för lärarkandidater över något särskilt

läroämnes metodik, må vid sidan av det särskilda arvodet inom gränserna

för beviljat anslag åtnjuta ersättning enligt samma grunder, som av departementschefen

under punkt 137 av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 angivits för rektor vid provårsläroverk;

dels bestämt, att rektor vid provårsseminarium skall, därest han utan

att vara tjänstledig från rektorsbefattningen, icke är föreståndare för prov
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

årskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner åtnjuta

ej mindre ett särskilt arvode av 300 kronor för år, än även, såvida han har sig

handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av

skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke må

för år tillhopa överstiga 600 kronor;

dels bemyndigat Eders Kung! Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som må vara erforderliga ifråga om ersättning för fullgörande av uppdrag

att vara föreståndare för provårskurs i sådana fall, då rektor vid provårsseminarium

antingen är tjänstledig från rektorsbefattningen eller eljest

befriad från föreståndarskapet för provårskursen;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit den i det ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna

med oförändrat belopp, 1,804,000 kronor.

160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit den i det ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Stipendier för

elever vid folkskoleseminarier med oförändrat belopp 217,500 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 159 och 160 anmälda beslut

har det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

i riksstaten upptagits med oförändrat belopp av 2,021,500 kronor.

161 :o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 168) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000 kronor.

Anslagsökningen är föranledd av anslagets överskridande under senast

förflutna budgetår.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare

vid folkskoleseminarierna, nu 160,000 kronor, med 15,000 kronor till 175,000

kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 30,000 kronor.

Anslagets nedsättning är beroende av den gjorda begränsningen av elevantalet.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

6,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till

anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra reservationsanslag

av 67,300 kronor. Anslagets nedsättning är beroende av en

å detsamma vid utgången av budgetåret 1926—1927 förefintlig reservation.

Riksdagen har bifallit förslaget och får alltså anmäla, att riksdagen till

anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 14,800 kronor.

Mot de gjorda beräkningarna för anslaget för budgetåret 1928—1929 har

riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har alltså till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid

folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå,

utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,200 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet

i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills vidare

utgå hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat;

dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande

hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

För beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg utgår för innevarande budgetår ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor. Avsikten med beredande av detta hyresbidrag har

varit att bringa avlöningsförmånerna för ifrågavarande lärare upp till samma

nivå som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i samma städer,

till vilka sistnämnda lärare vederbörande kommuner lämnat hyresbidrag.

Det nu föreliggande förslaget avser att bereda hyresbidrag jämväl till

vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet i Göteborg; till

motsvarande tjänstinnehavare vid allmänt läroverk i Göteborg utbetalar

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kommunen nu i hyresbidrag 700 kronor. Någon höjning av anslaget har

i anledning härav icke ansetts påkallad.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen

dels medgivit, att till vikarierande lektor å vakant tjänst vid folkskoleseminariet

i Göteborg må enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med den 1 juli 1928 tills

vidare utgå hyresbidrag med ett belopp av 700 kronor, för läsår räknat,

dels ock för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å

ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1928—

1929 ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

166:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna

företagas för att inhämta kännedom om folkskolor av olika

slag inom Sverige, för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå

i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå

enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning anvisade 1927 års riksdag

för budgetåret 1927—1928 för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna

barn ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att utgå i enlighet med

de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela. Tillika

medgav riksdagen, att av de medel, som vore avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

finge till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de

närmare grunder, Eders Kungl. Maj.t kunde komma att bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot det nu föreliggaude förslaget,

får förty anmäla, att riksdagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå

i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå

enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 170,000

kronor, med 30,000 kronor till 140,000 kronor.

Anslagets minskning är föranledd av en vid slutet av budgetåret 1926—

1927 å detsamma befintlig reservation.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 170,000 kronor, med 30,000 kronor

till 140,000 kronor.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för inredning och

möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet i Hagaström må av

befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksamheten

vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp

av högst 7,685 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid småskoleseminariet i Hagaström

utgår för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 36,000

kronor.

Med hänsyn till en å det extra reservationsanslaget för verksamheten vid

statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström befintlig reservation,

vilken vid utgången av budgetåret 1926—1927 uppgick till 26,659 kronor,

har nu anslaget till seminariet i Hagaström föreslagits skola nedsättas till

26,000 kronor, varjämte av samma reservation skulle till ett belopp av

7,685 kronor utgå medel till inredning och möblering av de nya lokalerna

vid sistnämnda seminarium.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
dels

för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i Hagaström för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor;

dels ock medgivit, att för bestridande av kostnaderna för inredning och

möblering av de nya lokalerna vid småskoleseminariet i Hagaström må ur

befintliga reservationer å det extra reservationsanslaget för verksamheten

vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström användas ett belopp

av högst 7,685 kronor.

170:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 320,000

kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande kunna

utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg till sådana

ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej

längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Maj:t

därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande

statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag minskade 1927 års riksdag det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, förut 330,000

kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor. I samband med detta

beslut medgav riksdagen, i anledning av två inom riksdagen i ämnet

väckta motioner, att statsbidrag finge för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929

utgå till avlönande av fyra ordinarie lärare vid Norrbottens läns landstings

seminarium i Ojebyn, utan hinder därav att verksamheten vid seminariet

under nämnda tid nedlagts. Anledningen härtill var den, att landstinget

på grund av den inträdda överproduktionen av småskollärarinnor vidtagit

åtgärder för seminarieverksamhetens nedläggande med utgången av läsåret

1927—1928.

Sedan 1923 års riksdag anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om

utredning, huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av

landstingen upprättade småskoleseminarierna, har skolöverstyrelsen till Eders

Kungl. Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. Detta förslag innebär,

att staten skulle övertaga all utbildning av småskollärarinnor, i sammanhang

varmed ett flertal av de nuvarande av landstingen upprättade småskoleseminarierna

skulle indragas. Efter vad departementschefen i statsrådsprotokollet

framhåller, tarvar frågans klarläggande ännu åtskilligt arbete, och

något förslag i ämnet till 1928 års riksdag vore icke att förvänta.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Emellertid framhåller departementschefen, att verkställda utredningar

rörande lärarbehovet gåta vid handen, att en inskränkning borde ske i

fråga om utbildningen av småskollärarinnor. Vare sig det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget bleve genomfört eller ej, vore det därför önskvärt,

att verksamheten vid en del av de nuvarande seminarierna nedlades

eller i varje fall begränsades, t. ex. genom intagning av elever endast vartannat

år. Svårigheter för en sådan avveckling mötte emellertid i det förhållandet,

att vid indragning eller inskränkning, som nyss nämnts, vederbörande

landsting komme att belastas med utgifter för avlönande av den

ordinarie lärarpersonalen. För att nu icke de landsting, som kunde komma

att besluta åtgärder i enahanda riktning som skett i fråga om seminariet i

Öjebyn, skulle bliva nödsakade att svara för avlönandet av den härigenom

övertaliga lärarpersonalen, ansåge departementschefen det skäligt, att det

av riksdagen lämnade medgivandet utsträcktes att gälla även andra seminarier

i liknande ställning. Medgivandet borde göras provisoriskt och lämpligen

avse tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1930. Det skulle få bero

på Eders Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, huruvida statsbidrag

skulle utgå samt bestämma det antal lärare, medgivandet skulle gälla.

Riksdagen bar ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp

320,000 kronor;

dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1928—30 juni 1930 nedlägges eller ordinarie lärare vid

dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för

seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande

kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och

ålderstillägg till sådana ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen

ej längre erfordras för seminariets uppehållande; ägande Eders

Kungl. Maj:t därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för

vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t eljest finner gott föreskriva.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats

av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för budgetåret

1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 40,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranleda därav, att anslaget under

budgetåret 1926—1927 överskridits.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1928—1929 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma

motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 49,000 kronor.

172:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

173:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock besluta, att folkskolinspektör, som är tjänstledig eller åtnjuter

semester, skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för

expenser till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Eders

Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.

Det extra anslaget till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

utgår för innevarande budgetår med 10,400 kronor eller alltså samma

belopp, som nu föreslås.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer

ingår jämväl en till 300 kronor för år beräknad expensersättning för varje

inspektör. Härtill kommer en från nyssnämnda extra anslag utgående tillläggsersättning

av 200 kronor, vadan alltså hela expensersättningen uppgår

till 500 kronor för år. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en ändrad fördelning

av denna ersättning mellan ordinarie folkskolinspektör och hans vikarie i

så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för nuvarande 200 kronor

skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för nuvarande 300 kronor

för vikarierande folkskolinspektör.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i annat hänseende än att den ändrade fördelningen av exspensmedlen allenast

torde böra avse tjänstledig folkskolinspektör.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock beslutat att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom

tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie

avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i särskilt

fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp.

174:o) Eders Kungl. Maj:thar (punkt 181) föreslagit riksdagen att till gratifikationer

åt de för gymnastikunder^visningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (I: 139 och II: 141), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen ville

dels besluta,

att till en var av sju konsulenter för undervisningen i gymnastik med

lek och idrott skall från och med den 1 juli 1928 utgå avlöning med 5,300

kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, dock att

för konsulent, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts genom förordnande på viss

tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor under enahanda förutsättningar

som i fråga om folkskolinspektör är föreskrivet;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Eders Kungl. Maj:t ej i särskilt

fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;

samt

att för expenser skall till konsulent utgå ersättning med 500 kronor för

år i enlighet med de närmare bestämmelser, som gälla i fråga om folkskolinspektör;
dels

föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna,

ävensom av tillfällig löneförbättring, skola gälla i tillämpliga delar enahanda

villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade angående

avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. in.;

dels i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till avlöning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt konsulenter för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid rikets

folkskolor m. fl. läroanstalter med ett belopp av 42,000 kronor.

I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret

1926—1927 att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes.

Vid anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande

inspektörer för sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.

Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets

bestämmelser blivit betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och

billighet förenligt, att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles

skadeslösa för den förlust, de genom det nya resereglementets införande

kommit att lida.

Vid behandling av frågan om fortsatt anslag för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1927—1928 erinrade departementschefen, hurusom förslag

till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen framlagts av

de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående

verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande

frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kunde emellertid icke göras

till föremål för någon Eders Kungl. Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då

den vidare beredning av ärendet, som härför vore erforderlig, icke kunde

medhinnas. Nu ifrågavarande inspektörer komme alltså att under budgetåret

1927—1928 bedriva sin verksamhet under samma former som hittills.

Eders Kungl. Maj:t föreslog i anslutning härtill riksdagen att för ändamålet

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Denna Eders Kung]. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen. I sammanhang

härmed anförde emellertid riksdagen — som motionsledes fått sig

underställd frågan om genomförande i viss begränsad, av skolöverstyrelsen

förordad omfattning av förenämnda sakkunnigas förslag beträffande gymnastikkonsulenter

— bland annat följande:

Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna

m. fl. läroanstalter är ett spörsmål som sedan länge dryftats och varit föremål

för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,

senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen

beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks

fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för

önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin

lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett

större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning,

anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som

kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter

dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda

sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse JSr 8 A.

har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig böra

bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Eders Kung!. Maj:t ifrågasatta

anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret 1927

—1928.

På sätt av nu förevarande statsrådsprotokoll framgår, har departementschefen

uttalat önskvärdheten av att förslag till en omläggning av gymnastikinspektionen

efter de riktlinjer, som de sakkunniga angivit, kunnat föreläggas

1928 års riksdag. Så både emellertid av statsfinansiella hänsyn icke

kunnat ske. På grund härav hade den nuvarande anordningen ansetts höra

fortfarande bestå, och i anslutning härtill har Eders Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande

ändamål föreslagit ett anslag till samma belopp, som utgår för

innevarande budgetår.

Motionsvis föreligger emellertid nu ett förslag av i stort sett samma

innebörd som det, vilket var föremål för behandling vid 1927 års riksdag.

Då riksdagen år 1927 hade den nu föreliggande frågan under omprövning,

framhöll riksdagen såsom mindre tillrådligt att genom densammas utbrytande

ur ett större sammanhang föregripa det under utredning då varande

spörsmålet om verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och därmed

sammanhängande angelägenheter; dock förutsatte riksdagen, att med

hänsyn till frågans vikt framställning i ämnet bleve förelagd innevarande

års riksdag.

Frågan synes riksdagen emellertid nu ligga i ett så måtto förändrat läge,

som det komplex av spörsmål, som innefattas i ovanberörda sakkunnigförslag,

alltjämt befinner sig under utredning och det torde vara ovisst, när

härpå grundade framställningar kunna vara att förvänta. Då dessutom frågan

om särskilda gymnastikkonsulenter icke torde stå i ett så nära sammanhang

med spörsmålet om gymnastiska centralinstitutets omorganisation, att

ej den förra frågan kan lösas oberoende av den senare, håller riksdagen före,

att ett ytterligare uppskov ej är önskvärt, utan att det tvärt om måste betraktas

som en betydelsefull angelägenhet att snarast möjligt få till stånd en organisation,

som kan möta, leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena

för en förbättrad fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande alltså av den stora

betydelse, som enligt riksdagens mening bör tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet,

anser riksdagen, att åtgärder snarast böra vidtagas för realiserande av de

synpunkter och förslag, som innefattas i ovanberörda motioner. Det synes

emellertid riksdagen icke tillrådligt att nu bifalla förslaget men anser sig

riksdagen böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t må

till nästkommande års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslaget har riksdagen följaktligen

beviljat för budgetåret 1928—1929.

Riksdagen får alltså dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Majrts förslag, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid

folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock i anledning av ovanberörda motioner (I: 139 och II: 141) anhålla, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning till 1929 års riksdag

framlägga förslag angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen

i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels godkänna

sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande

folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande delen

förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt

de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder, ävensom

medgiva, att det må ankomma på Eders Kungl. Maj.t att utfärda de närmare

bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga,

med iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall

gälla en övergångstid av femton år, räknat från och med den 1 januari 1929,

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion anhöll 1924 års riksdag,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de beträffande

avlöning åt lärare vid folkskolor gällande bestämmelser, i syfte att

avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke måtte utgå efter

andra grunder än de för småskollärare i allmänhet gällande, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.

En dylik utredning föreligger nu, och departementschefen har, såsom av

statsrådsprotokollet framgår, uteslutande tagit i betraktande de fall, då skoldistrikten,

utan att av rent skolorganisatoriska skäl vara därtill nödsakade,

hava folkskollärare anställda för tjänstgöring å småskolestadiet. Härvid har

departementschefen förklarat sig icke finna annat, än att saken väsentligen

vore att ur statens synpunkt betrakta såsom en ekonomisk fråga. De pedagogiska

eller organisatoriska skälen för anordningens bevarande kunna enligt

hans mening icke tillmätas någon större betydelse och detta så mycket

mindre, som det ju endast vore ett ytterst litet fåtal skoldistrikt, där ifrågavarande

anordning på ett mera stadigvarande sätt förekomme. Dessa skoldistrikts

utnyttjande av den i folkskoleförfattningarna medgivna möjligheten

att hava folkskollärare anställda på småskolestadiet åsamkade statsverket

en merkostnad av närmare 300,000 kronor årligen.

När det gällde sättet för ändringens genomförande, kunde departementschefen

emellertid icke finna, att detta nödvändigtvis skulle behöva ske genom

att för skoldistrikten utesluta möjligheten att även utan tvingande organi
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

satoriska skäl hava folkskollärare anställda på småskolestadiet. Om ett

skoldistrikt så önskade, borde det kunna få tillämpa en dylik anordning,

men merkostnaden borde då falla på distriktet och ej på statsverket. Enligt

departementschefens mening kunde en sådan ändring enklast genomföras

på det sättet, att vederbörande statsbidragsbestämmelser kompletterades med

en föreskrift av innehåll, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande

folkskollärare uteslutande eller till övervägande delen hade sin tjänstgöring

förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till hans avlönande skulle utgå

enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder. Härav

följde givetvis även, att statsbidraget till ålderstillägg icke utgick med högre

belopp än som vore bestämt för småskollärare och att samma bleve förhållandet

med dyrtidstillägget.

Departementschefen erinrar vidare, att de skoldistrikt, för vilka förevarande

fråga huvudsakligen ägde intresse, vore Stockholms stads, Uppsala

stads och Borås stads skoldistrikt. Sammanlagt skulle där, enligt de i

utredningen lämnade uppgifterna, finnas 303 folkskollärarinnor med tjänstgöring

i småskola, därav 266 ordinarie och 37 extra ordinarie. Största

antalet eller 244 ordinarie och 27 extra ordinarie lärarinnor vore till finnandes

i Stockholm. Utan tvivel vore det rimligt, framhåller departementschefen,

att skoldistrikten genom en lämplig övergångstid bereddes tillfälle

att genom dessa lärares överflyttande till folkskolan eller på annat sätt

avveckla berörda anordning, därest de så önskade, och sålunda undginge de

genom statsbidragets minskning uppkommande merkostnaderna. Denna

övergångstid anser departementschefen för enkelhetens skull böra göras

lika för samtliga distrikten. Särskilt med hänsyn till Stockholms stad, som,

enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, intill den 1 juli 1923 varit

skyldig att å alla folkskolans stadier hava anställda lärare med folkskollärarkompetens,

förefölle det vara en billig fordran, att övergångstiden ej tillmättes

för knappt. Stockholms stad hade påyrkat en övergångstid av 27

år, vilket departementschefen anser vara avgjort för lång tid för avvecklingen.

Uppsala och Borås ansåge 15 år tillräckligt. I anslutning till departementschefens

tillstyrkan föreslår nu Eders Kungl. Maj:t, att övergångstiden över

hela linjen bestämmes till 15 år.

Formen för övergången anser departementschefen böra bliva att från det

belopp, som enligt nu gällande bestämmelser skolat tillkomma skoldistriktet

i statsbidrag för ifrågavarande lärare utöver författningsenligt statsbidrag

till lärare med småskollärarkompetens, avdroges första året ‘/is, andra året 2 is

o. s. v. Beträffande dyrtidstillägget borde motsvarande reduktion göras.

Då enligt gällande grunder dyrtidstillägg utginge allenast å den del av lönen,

som motsvarade statsbidraget, skulle någon ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna

icke erfordras med anledning av föreliggande förslag. Det förutsättes,

att skoldistriktet till vederbörande lärare utbetalar lön, inklusive dyrtidstillägg,

med hela det belopp, som är stadgat för folkskollärare. Genom

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nu ifrågasatta övergångsanordning skulle inbesparas åt statsverket — om

man bortsåge från den höjning av statsbidraget, som kunde komma att föranledas

av ökat antal manliga lärare och höjning av statsbidraget till undervisning

i slöjd första året omkring 20,000 kronor, andra året omkring

40,000 kronor, tredje året omkring 60,000 kronor o. s. v.

För ifrågavarande ändringars genomförande erforderliga närmare föreskrifter

borde utfärdas av Eders Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande.

Då statsbidragen till läraravlöningar rekvireras för kalenderår, föreslås,

att den ifrågavarande ändringen må börja träda i tillämpning först från och

med den 1 januari 1929.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu berörda hänseende har

riksdagen funnit starka skäl tala till förmån för detsamma. Vad särskilt

övergångstiden beträffar, finner riksdagen ur lämplighetssynpunkt en begränsning

av denna tid till 15 år väl avvägd.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande

av lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie

eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till

övervägande delen förlagd till småskolestadiet, statsbidrag till lärarens avlönande

skall utgå enligt de för småskollärare i motsvarande ställning gällande

grunder, ävensom medgivit, att det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda

ändring må befinnas erforderliga, med iakttagande likväl att för ändringens

genomförande skall gälla en övergångstid av femton år, räknat från och

med den 1 januari 1929,

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 48,350,000 kronor, med 150,000 kronor till 48,500,000 kronor.

l?6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 183) därom framställda

förslag har riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat

belopp, 466,000 kronor.

177:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna

vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må

utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder samt enligt de

villkor och bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Ri/csdagens skrivelse Nr 8 A.

samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppföra

ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;

dels och medgiva, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter

samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna

respektive extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där

skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.

Enligt den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen skulle det för de

större skolhemmen eller arbetsstugorna vara erforderligt att anställa eu biträdande

föreståndarinna. Med hänsyn till här ifrågavarande skoldistrikts

svaga ekonomiska ställning har det ansett skäligt, att staten lämnar bidrag

till avlönande av dylika biträdande föreståndarinnor. Såsom villkor för statsbidrag

borde dock gälla, att barnantalet vid skolhemmet eller arbetsstugan

uppginge till minst 35.

Avlöningen till biträdande föreståndarinna har föreslagits till 1,000 kronor

ävensom fri bostad samt fritt bränsle och lyse, vartill skulle komma fri kost

under den tid av året, då skolhemmets eller arbetsstugans verksamhet påginge.

Vad angår anstalt, som är belägen i sådana skoldistrikt, å vilka kungörelsen

den 27 februari 1920 (nr 141) angående särskilda lönetillägg äger tilllämpning,

skulle biträdande föreståndarinna jämväl äga åtnjuta särskilt lönetillägg

med 100 kronor. Ålderstillägg skulle däremot ej tillkomma biträdande

föreståndarinna. De sålunda föreslagna avlöningsbestämmelserna äro

desamma, som gälla för vikarierande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.

Biträdande föreståndarinna föreslås vidare skola vinna delaktighet i statens

pensionsanstalt.

Statsbidrag till avlönande av biträdande föreståndarinna skulle liksom

ifråga om vikarierande föreståndarinna utgå efter samma grunder som till

avlöning åt extra ordinarie lärare vid småskola, d. v. s. med 9/io av arvodet.

Förekommande särskilda lönetillägg skulle åter bestridas helt av

statsmedel.

De anstalter, där biträdande föreståndarinna beräknas komma att vara

anställd under budgetåret 1928—1929, vore till antalet 6, samtliga belägna

i sådana skoldistrikt, å vilka förenämnda kungörelse om särskilda lönetillägg

äger tillämpning. För varje biträdande föreståndarinna skulle statsbidraget

alltså utgå med 1,000 kronor (900 kronor + 100 kronor). Statsverkets totalkostnad

för berörda ändamål skulle sålunda för ifrågavarande budgetår utgöra

6,000 kronor.

Av omförmälda 6 anstalter beräknas 2 bliva nyinrättade från och med

hösten 1928. Härigenom tillkommer ytterligare kostnaden för statsbidrag

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till två föreståndarinnor, för vardera 1,180 (1,080 kronor -f 100 kronor) eller

tillhopa 2,360 kronor. Härutöver skulle erfordras 225 kronor för beredande

av nya ålderstillägg.

Enligt förestående beräkningar skulle merutgifterna från ifrågavarande

anslag för budgetåret 1928—1929 komma att uppgå till 8,585 kronor. Det

nuvarande anslaget å 11,000 kronor har i anledning härav föreslagits böjt

till 20,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag och får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att till avlönande av föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna

vid statsunderstödda skolhem eller arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, må

utgå statsbidrag ävensom i förekommande fall särskilt lönetillägg enligt av

departementschefen under punkt 184 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1928 angivna grunder samt enligt de villkor och bestämmelser

i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 11,000 kronor till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i Överkalix församling — till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört

ett ordinarie förslagsanslag å 20,000 kronor;

dels ock medgivit, att sådan föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga, till vilkens avlönande statsbidrag utgår efter

samma grunder som till avlöning åt vederbörligen examinerad lärarinna respektive

extra ordinarie lärarinna vid småskola inom det skoldistrikt, där

skolhemmet eller arbetsstugan är belägen, må under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i statens pensionsanstalt.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till

byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom

extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924—1925 ett belopp

av 200,000 kronor, och för vart och ett av budgetåren 1925—1928 ett belopp

av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål har något anslag

icke ansetts behöva äskas av 1928 års riksdag. Av detta anslag, som

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sålunda tillgodokommer skoldistrikten i de finsktalande delarna av Norrbottens

län, lämnas bidrag till såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter

någon fixerad skala utan med det belopp, som Eders Kungl. Maj:t vid prövning

i varje särskilt fall finner skäligt. Bidragen hava merendels växlat

mellan 60—80 procent av byggnadskostnaden.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, framhåller departementschefen,

hurusom i Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom de finsktalande, som

vore synnerligen hårt skattetyngda och där i övrigt förhållandena vore likartade

med dem, som rådde inom de finsktalande områdena. Aven i dessa

skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader gjort sig

starkt gällande. Sorsele, Jörns, Norsjö, Arvidsjaurs och Arjeplogs skoldistrikt

hade framträtt med krav på statligt understöd, men någon möjlighet

att lämna dem hjälp hade hittills icke funnits, då medel för ändamålet icke

stått till buds.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och till

Eders Kungl. Maj:t avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående

behovet av byggnader för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som

icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning

avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt

skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst

10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i

genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med en kostnadssumma av

3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle

i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000

kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalar sig för att en blivande statshjälp för byggnader

till skolväsendet begränsas att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vilka voro i detta hänseende sämst lottade.

Vidare anser han lämpligt att, liksom ifråga om de finsktalande distrikten,

statsbidraget icke normeras efter någon fastställd skala, med hänsyn

till utdebitering eller eljest, utan får utgå efter prövning av Eders Kungl.

Maj:t från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds

utgående borde fastställas av Eders Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde

härvid de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till

god ledning.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1928—1929 har begränsats till 100,000

kronor.

Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda en

verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,

har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget.

Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående

och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning

av Eders Kungl. Maj:t, har än mer ökat riksdagens betänkligheter.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med hänsyn till det belijärtansvärda ändamål, för vilket anslaget är avsett,

har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits. Riksdagen

vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag

angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet

i riket föreligger och för närvarande är beroende på Eders Kungl.

Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna

grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att

nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende

åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta

verksamheten på detta område samt att vissa närmare grunder för statsbidragens

utgående.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

179ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

180:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen att uppföra det ordinarie

anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

med oförändrat belopp, 200,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat

belopp, 200,000 kronor.

181:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 91

skolåldern anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av

32,000 kronor.

På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1927 års

riksdag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter

intagna barn i skolåldern för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag

av 23,000 kronor. Med hänsyn till väntade anspråk från tuberkulossjukhusen

har nu ansetts erforderligt, att anslaget höjes. Därjämte påkallas en ökning

av anslaget, emedan detsamma i sitt nuvarande belopp visat sig otillräckligt

för att kunna täcka statsbidragen till undervisningsverksamheten vid

vanföranstalterna och kustsanatorierna. Den erforderliga totala ökningen

har uppskattats till 9,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 32,000 kronor.

183:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen

för budgetåret 1928—1929 minskat det ordinarie förslagsanslaget för anordnande

av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 372,000

kronor, med 7,000 kronor till 365,000 kronor.

184:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet

belopp.

185:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 13,600 kronor, att utgå till

upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

186:o) I en inom riksdagen väckt motion (11:223) har hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte skyndsammast låta utreda, huruvida och efter vilka grunder

bidrag av statsmedel må kunna utgå till de kommuner och skoldistrikt på

landsbygden, och i vissa fall även till stadskommuner, som införa regelbundna

läkarundersökningar vid folk- och småskolorna.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

Att omvårdnaden av folkhälsan och tillvaratagandet av människomaterialet

höra till en nations viktigaste uppgifter, liksom att ett lands värde
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fullaste tillgång består i ett friskt och livsdugligt släkte, väl rustat i

andligt och kroppsligt hänseende, torde vara obestridliga fakta, varom inga

delade meningar råda. Också har den tankegången alltmera gjort sig

gällande, att man, för att uppnå goda resultat i berörda avseende, med

uppmärksamhet måste följa det uppväxande släktets hälsotillstånd och

redan på ett tidigt åldersstadium omhändertaga barnen samt genom lämpliga

åtgärder, så långt detta låter sig göra, sätta dem i stånd att växa upp

till friska och arbetsdugliga människor.

Särskilt efter världskriget har man i de stora kulturländerna inriktat

sig på att söka framkomliga vägar för folkhälsans förbättrande genom

förebyggande åtgärder, en företeelse tydligen framsprungen ur en strävan

att reparera vad kriget och kristiden nedbrutit. Framförallt är spörsmålet

om huru man skall kunna ge de klena barnen en livschans, lika stor som

de normalas, föremål för dessa länders uppmärksamhet I detta syfte har

man i Amerika, England, Frankrike och Tyskland igångsatt vetenskapliga

institutioner, som insamla och bearbeta statistiskt material, och våra

närmaste grannländer Danmark och Norge äro sedan några år inne på

samma väg.

I vårt land ha de statliga myndigheterna icke ägnat sin uppmärksamhet

åt detta problem, vilket dock torde vara värt beaktande även hos oss. Ty

ehuruväl vi förskonades från att komma med i kriget, undgingo vi dock

icke dess följeslagare, kristiden. Och det torde väl vara obestridligt, att

en stor del av de barn, som föddes under kristidsåren, blivit klenare

och sämre rustade i fysiskt hänseende än de som komma till världen

under normala tider, liksom att den svåra arbetslöshet, som under

åratal varit rådande och alltjämt hemsöker stora delar av vårt folk, med

undernäring och bristfällig hygienisk omvårdnad för barnen i tusentals

hem, kommer att i hög grad öka de klena barnens skara.

Vilka risker för en försämring av folkmaterialet dessa förhållanden

innebära, torde lätt kunna inses. Från auktoritativt håll har anförts, att

särskilt de klena barnen i åldern 7—14 år bära inom sig den risk för

kroniska sjukdomar, som är den vuxna befolkningens arvedel, och att

deras kroppsliga eller andliga svagheter kunna få sviter för livet. Det

är därför icke tillfyllest, att spädbarnen övervakas och bli föremål för omsorger

från samhällets sida, utan är det jämväl av vikt att barnen under

uppväxttiden, framförallt under skolåren, ägnas nödig uppmärksamhet

i fråga om hälsotillståndet, ty just under denna tid torde nedärvda eller

förvärvade sjukdomsanlag bäst kunna bekämpas.

Införandet av en väl ordnad och effektiv läkarevård vid våra folkskolor

torde vara den säkraste vägen till förebyggandet av sjukdomar och invaliditet,

och särskilt skulle en dylik komma att utgöra ett värdefullt vapen

i kampen mot tuberkulosen. Det är anmärkningsvärt, att ännu ingenting

åtgjorts från statsmakternas sida för att få denna viktiga fråga löst, utan

har man helt överlämnat åt kommunerna och det enskilda initiativet att

sörja härför. Detta är så mycket märkligare som man redan så tidigt som

år 1878, alltså för ett halvsekel tillbaka, haft uppmärksamheten riktad på

betydelsen av läkareundersökning och läkarevård, när det gällt barnen

vid de allmänna läroverken. Erinras bör, att alltsedan 1892, eller i över

35 år, statsmedel utgått för sagda ändamål, och i årets statsverksproposition

äskas ett sammanlagt belopp av 93,050 kronor för budgetåret 1928—1929,

till arvode åt skolläkarna vid dessa läroverk, medan för innevarande

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Kr 8 A.

budgetår 88,700 kronor utgått för nämnda ändamål. Av dessa medel utgå

bidrag till såväl läkareundersökningar av samtliga lärjungar som läkarevård

åt obemedlade lärjungar. Enligt bestämmelserna i 1905 års läroverksstadga

ingår det dessutom i skolläkarens skyldigheter att övervaka

de hygieniska förhållandena vid läroverket samt de gymnastiska övningarnas

utförande, vadan det bär på alla sätt är sörjt för barnens omvårdnad.

Beträffande folkskolornas barn har man däremot, som nämnts, helt överlämnat

omvårdnaden av dessa åt kommunerna och det enskilda initiativet.

Detta ehuru krav på en ordnad skolläkareverksamhet upprepade gånger

framförts från läkarekårens sida, senast vid sjuttonde allmänna svenska

folkskolläraremötet i Stockholm 1924, vid vilket en resolution antogs, vari

framhölls, att medicinsk-hygienisk omvårdnad borde komma alla svenska

barn i skolåldern till del, i den mån resurserna tillåta. Erkännas måste

att kommunerna visat stort intresse och gjort sitt bästa för att ordna denna

angelägenhet. Ett flertal städer ha infört eu ordnad läkarevård vid folkskolorna,

med särskilda skolkare, som vaka över barnens hälsotillstånd

och skolans hygien. Även på landsbygden har man börjat omfatta denna

sak med intresse, och vid en del landsbvgdsskolor äro numera regelbundna

läkareundersökningar av barnen införda. Härtill ha vissa landsting medverkat

genom att lämna ekonomiskt stöd åt verksamheten. Sålunda lämna

landstingen i Örebro och Södermanlands län, bland andra, anslag för dylikt

ändamål sedan något år tillbaka. Och Malmöhus läns landsting har för

innevarande år beviljat ett anslag av 3,000 kronor för understöd till läkareundersökning

av eleverna i små- och folkskolorna åt landskommunerna

inom länet och, där särskilda skäl föreligga, jämväl åt stadskommunerna.

Som villkor för bidrags erhållande har ställts dels att läkareundersökningar

skola verkställas minst tvenne gånger under skoltiden samt att

hälsoregister skall upprättas över resultatet av dessa och dels skyldighet

för kommun att efter årets utgång till landstinget lämna redogörelse över

verksamheten.

Även det enskilda intresset har uträttat en hel del på detta område.

Sålunda har främst på initiativ av dr C. Aug. Ljunggren i Trälleborg

en kraftig upplysningsverksamhet bedrivits, vilken säkerligen i eu framtid

kommer att få stor betydelse för folkhälsans höjande. Efter utländskt

mönster har dr Ljunggren, vid de skolor där han tjänstgör som skolläkare

— bland annat vid Trälleborgs och Malmö folkskolor — infört

systematiska vägningar och mätningar av barnen samt upprättande av

ett hälsoregister, vari barnens hälsotillstånd och utveckling antecknas.

Detta hälsoregister upptager uppgifter om hållningsfel, syn och hörsel,

körtelsjukdom, tuberkulos, kroniska sjukdomar och defekter m. m. Genom

dessa observationer väckes barnens intresse för sitt hälsotillstånd och för

de hygieniska åtgärder, som av läkare och lärare föreskrivas, något som

ju jämväl är ägnat att förbättra hemmens hygien, i vilken ofta mycket

brister av ren okunnighet. Föräldrars och målsmäns intresse väckes

också på detta sätt, och ett samarbete mellan samtliga intresserade parter

uppstår, som måste få till följd ett förbättrat hälsotillstånd bland barnen

och en förbättrad hygien i allmänhet. Systemet är i övrigt byggt på

samverkan mellan läkare och lärare, och har de sistnämndas intresse

för saken visat sig vara mycket stort. Ett utbredande av denna verksamhet

till ett allt större antal skolor i landet torde också vara särdeles

önskvärt.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Riksdagen har ju också vid skilda tillfällen sysslat med den fråga, som

det här gäller, och härvid ställt sig synnerligen välvillig till densamma.

Sålunda beviljade 1911 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,

ett anslag av 5,000 kronor, att utgå för år 1912, till bestridande av

utgifter för undersökningar rörande hälsoförhållandena vid små- och folkskolorna

å landsbygden, en undersökning vilken dock huvudsakligast torde

ha varit av statistisk art. Och efter motioner i andra kammaren år 1913,

dels motion nr 59 och dels motion nr 155, angående utredning och förslag

om bidrag av statsmedel till läkareundersökningar av folkskolebarn —

vilka utredningar tillstyrktes av såväl första kammarens första tillfälliga

utskott, i utlåtande nr 15, som av andra kammarens andra tillfälliga

utskott, i utlåtande nr 7 — beslöto båda kamrarna utan debatt att avlåta

skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ärendet.

I första kammarens utskottsutlåtande heter det bland annat:

»Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium

undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare utvecklas.

Månget sjukligt anlag torde på så sätt kunna kvävas i sin linda,

medan det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det

varit av smittobärande art, sprida sig till hans omgivningar. En enligt

utskottets mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en

av de primära förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig

hälsa. Då staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen,

synes det framstå som en ganska rimlig konsekvens att icke underlåta

eu åtgärd, som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv.

Slutligen torde även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl

kunna anses hava rätt att fordra, att i möjligaste mån förebygges, att deras

barn i skolan ådraga sig smitta eller ohälsa.»

Och i andra kammarens utskottsutlåtande anföres bland annat:

»Samhället har alltför stora intressen att bevaka med avseende å det

uppväxande släktets hälsa för att det skall kunna överlämna omvårdnaden

därom uteslutande åt det enskilda initiativet. I samma mån som

åtgärder i profvlaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans bevarande, lära i

framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och underhåll

komma att minskas.»

Den beslutade utredningen torde också ha kommit till stånd, och i ett

av folkskoleöverstyrelsen den 30 september 1916 avgivet utlåtande framlades

de grunder, enligt vilka ifrågavarande läkareundersökningar borde

anordnas, samt hemställdes att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor,

att i enlighet med de grunder överstyrelsen framställt utgå till understöd

åt skoldistrikt, vilka beslöto anordna sådana läkareundersökningar

av lärjungarna i små- och folkskolorna, som i riksdagsskrivelsen av den

9 maj 1913 avsågos. Några åtgärder i den av folkskoleöverstyrelsen föreslagna

riktningen synes emellertid av för undertecknad obekanta skäl icke

ha vidtagits.

Sedermera har frågan, i anledning av motion nr 20 i andra kammaren

år 1921, ånyo varit föremål för riksdagens behandling. Även denna gång

tillstyrkte vederbörande utskott, men på grund av de måhända alltför snäva

riktlinjer, som uppdragits i motionens yrkande, avslogs densamma.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Starka skäl torde emellertid föreligga för att något nu åtgöres från statens

sida för att föra denna fråga framåt. Med den genomgripande omdaning

vårt folkskoleväsende undergått de senaste årtiondena, och icke minst med

tanke på den ytterligare utveckling folkskolan kommer att få genom 1927

års beslut i skolfrågan, torde statsmakterna icke längre kunna undandraga

sig medverkan och medansvar för omvårdnaden av folkskolebarnens hälsotillstånd.

Och denna omvårdnad kan icke ordnas på ett för landet tillfredsställande

sätt utan genom ekonomiskt stöd från statens sida. Ty även om

intresset är tillfinnandes hos kommunerna själva, är det stora flertalet dock

icke ensamma i stånd att bära de härför erforderliga kostnaderna. Främst

gäller detta landsbygdens kommuner, men även stadskommuner finnas som

befinna sig i samma läge.

Riktigast och bäst hade naturligtvis varit, om riksdagen redan nu kunnat

gå in för en obligatorisk läkareundersökning vid folkskolorna, liksom den

tidigare gjort beträffande de allmänna läroverken. Men då detta väl av

ekonomiska skäl icke låter sig göra, torde tillsvidare frågan böra lösas på

så sätt, att kommunerna och skoldistrikten, i främsta rummet landsbygdens

men i vissa fall även stadskommuner som därav äro i behov, vilka införa

läkareundersökning vid folk- och småskolorna, skola kunna erhålla bidrag

ur statsmedel för sagda ändamål, efter därom gjord framställning. Sådana

bidrag kunde tänkas utgå antingen med viss del av kommuns eller skoldistrikts

sammanlagda kostnader för skolläkareverksamheten eller ock för

viss del av läkarearvodot för läkareundersökningarna, eventuellt för landsbygdens

vidkommande jämväl bidrag till läkares resekostnader enligt fastställd

taxa i de fall läkaren vore bosatt å annan ort. Som villkor för statsbidrags

erhållande borde också uppställas vissa krav på undersökningarnas

beskaffenhet, såsom upprättande av hälsoregister o. s. v. samt redogörelse

för verksamheten under den tid för vilken bidrag utgått. I övrigt bör

naturligtvis en blivande utredning kunna ge anvisningar om vilka vägar

som lämpligast kunna beträdas för statens medverkan i denna sak. Och då

en utredning av ärendet redan förekommit, bör en förnyad sådan icke behöva

taga någon längre tid i anspråk.

Den fråga som i motionen beröres anser riksdagen förtjänt av allvarlig

uppmärksamhet. Vid de allmänna läroverken är förmedelst statsåtgärder

sörjt för läkarundersökningar och läkarvård åt eleverna, och någon

anledning, varför ej en i viss mån motsvarande omvårdnad bör ägnas barnen

vid folk- och småskolorna, synes icke kunna förebringas. Det intresse för

det uppväxande släktets hälsotillstånd, som möjligen kan förefinnas i en

eller annan kommun, bör stödjas av det allmänna, och ett statsingripande

på detta område är jämväl ägnat att leda andra kommuners uppmärksamhet

på frågan. Givetvis är ett fullföljande av motionärens förslag förenat med

vissa kostnader, men enligt riksdagens mening böra dock dessa kostnader

kunna hållas inom skälig ram. Självfallet bör tillses, att det allmänna

träder hjälpande emellan främst inom de ekonomiskt sämst lottade kommunerna.

För att emellertid en eventuell utredning ej allenast skall taga sikte på

läkarundersökningar utan jämväl på därav betingade åtgärder, har riksdagen

ansett, att utredningen även bör omfatta eventuella åtgärder för ett över
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vakande av skolbarnens hälsoförhållanden. Utredningen synes böra inskränkas

till landskommuner.

Riksdagen får alltså i anledning av ovanberörda motion (II: 223) hemställa, det

Eders Kung! Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på vilka villkor samt

efter vilka grunder bidrag av statsmedel må kunna utgå till kommuner och

skoldistrikt på landsbygden för läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande

i övrigt av barnens hälsoförhållanden vid folk- och småskolorna.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat

belopp 4,500,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1: 98), däri hemställts, att riksdagen ville för budgetåret

1928—1929 besluta

dels att minimiarvoden och statsunderstöd för undervisning i repetitionsskola

skola utgå med samma belopp, som äro fastställda för motsvarande

undervisning i fortsättningsskola;

dels ock att höja det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med

45,000 kronor.

Vad angår den i ovanberörda motion berörda frågan, har riksdagen ej

kunnat undgå Unna vägande skäl vara anförda till stöd för det i motionen

framburna förslaget. Dock har riksdagen icke ansett sig böra på grundval

av enskild motion besluta om en arvodesreglering i överensstämmelse med

vad som föreslagits, men riksdagen förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t tager

frågan under förnyad omprövning och för riksdagen framlägger det förslag,

som kan av omständigheterna befinnas påkallat. Riksdagen har vid angivna

förhållande intet att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande

punkt hemställt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928

—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor med oförändrat belopp, 4,500,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till

utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

Till ifrågavarande utbildningskurser bar riksdagen för budgetåret 1927—

1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor an
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 138,000

kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000

kronor, med 40,000 kronor till 930,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget under

senaste budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med 40,000 kronor

till 930,000 kronor.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000

kronor, med 30,000 kronor till 860,000 kronor.

Jämväl den under denna punkt föreslagna anslagsökningen är föranledd

av det överskridande, som skett å anslaget under senaste budgetår.

Riksdagen, som anser, att ifråga om upprättandet och understödjandet av nya

folkhögskolor all varsamhet bör iakttagas, har funnit det kunna ifrågasättas,

huruvida en nedsättning av den föreslagna anslagssumman skäligen bör

vidtagas. Riksdagen har dock ej ansett sig böra vidtaga eu dylik åtgärd

och får förty anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor, med 30,000 kronor till 860,000

kronor.

191 ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu

220.000 kronor, med 40,000 kronor till 260,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är föranledd av

anslagets överskridande under senaste budgetår; riksdagen har bifallit vad

härutinnan föreslagits.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 220,000 kronor, med

40.000 kronor till 260,000 kronor.

193:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att till

anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1928—

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A.

i

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1929 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de

villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.

För ifrågavarande kurser har riksdagen för innevarande budgetår anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får förty anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. folkhögskolekurser

i Härjedalen för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 3,500

kronor, att utgå i enlighet med de villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.

194:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj it kan finna skäligt föreskriva.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dömstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor;

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928

—1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

För anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma utgår, enligt medgivande

av 1927 års riksdag, ett belopp av 2,000 kronor ur ifrågavarande

anslag för budgetåret 1927—1928.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor;

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1928

— 1929 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

197:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99

av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

198:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 54,000

kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor. Den nu

ikraftträdda ändringen i lagen om allmän pensionsförsäkring har medfört

ökade utgifter under ifrågavarande anslagspost och krav på densammas

ökning på sätt nu föreslagits.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget till

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra anslag av 54,000 kronor.

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,600 kronor.

201:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie

reservationsanslaget till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag

av 9,700 kronor.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en

korgmakeriavdelning anvisa för bugetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,600 kronor. Hos Eders

Kungl. Maj:t har hantverksskolans styrelse anhållit om ett statsanslag av

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

6,600 kronor för upprätthållande under budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande

korgmakeriavdelning. Att anslaget för innevarande budgetår måste

sättas till ett 4,000 kronor högre belopp berodde på att av sistnämnda anslag

jämväl skall bestridas kostnaderna för utrustningsbidrag till avgående

elever. Detta beräknas vid här ifrågavarande avdelning äga rum vart tredje

år, då kursen anses vara avslutad.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som för hantverksskolans i

Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

Anslaget utgår för budgetåret 1927—1928 med 7,500 kronor men bar

med hänsyn till förefintliga eller väntade besparingar ansetts kunna minskas

på sätt nu föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå

sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra

anslag av 11,500 kronor.

205:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt hantverksskolan

i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 25,000 kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

206:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt blindlärarelever anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 101

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

208:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt De

blindas förening anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

100,000 kronor, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att

dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

483,000 kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor;

dels ock medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna

må för budgetåret 1928—1929 av Eders Kungl. Maj:t under de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000

kronor,

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000

kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430

kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna 5,000 kronor,

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (1:137 och II: 259), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

anhålla, det Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning av frågan

om inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid det tekniska läroverket

i Borås och för riksdagen framlägga därpå grundat förslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Från textilindustriens representanter har tid efter annan klagomål framkommit

över att dess arbetsledarekår numera ej kan rekryteras med per
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

soner, som besitta tillräckliga kvalifikationer i fråga om den tekniska utbildning,

som den moderna textiltekniken kräver.

Textilteknikerutbildningen har hittills i stort sett varit förlagd till vävskolan

i Borås. Denna skola, som inrättades 1866 och sedan 1868 åtnjutit

statsanslag, har tvåårig lärokurs. Den avsåg till en början att utgöra ett

stöd för hemvävnadsindustrien i orten, men från år 1894 inriktades dess

huvudsakliga verksamhet på utbildning av »vävmästare, mönstertecknare

och fabrikanter inom vävnadsindustrien», som i och med maskinvävningens

insteg fått en alltmera fabriksmässig prägel. Tio år senare framlades på

initiativ av industrirepresentanter inom Boråsorten ett förslag till vävskolans

omorganisation till en fullständig fackskola för textilindustri. Detta förslag

upptogs sedermera i väsentliga delar av den kommitté, som 1907 fick i uppdrag

att utarbeta förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande.

Detta förslag utgör också grundvalen till kommitténs 1912 framlagda förslag

till ordnande av textilteknikerutbildningen.

Kommitténs förslag avsåg en fullständig fackskola för textilindustri med

uppgift att meddela »de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter, som

1 förening med industriell erfarenhet inom någon del av textilindustrien

fordras av dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i

fabriker för tillverkning av textilvaror samt av mönsterritare». Dessutom

skulle undervisningen stå öppen för dem, som ägnade sig åt affärs- eller

industriverksamhet på det textila området. Enligt kommitténs förslag skulle

textilfackskolan organiseras på ej mindre än 5 olika fackavdelningar, nämligen

1) för vävning, 2) för blekning, färgning, tryckning och appretering,

3) för mönsterritning, 4) för spillning samt 5) för trikå- och spetstillverkning.

I stort sett borde eleverna hava förkunskaper motsvarande genomgången

realskola, framför allt i matematik, varjämte de skulle under minst

2 år ha deltagit i praktiskt yrkesarbete. Lärokursen omfattade 2 år om

40 läsveckor med 44 obligatoriska och 4 frivilliga undervisningstimmar. Den

ojämförligt största delen av undervisningstiden skulle ägnas åt rena fackämnen,

endast en mindre del förbehölls tekniskt allmänbildande och grundläggande

läroämnen såsom matematik, mekanik, maskinlära, ritning m. m.

Detta vittomfattande förslag har emellertid av statsmakterna endast i ringa

del realiserats. Högre textilfackskola har icke inrättats, varför vävskolan i

Borås och den Lenningska skolan i Norrköping med allenast ettårig lärokurs

alltjämt äro Sveriges enda utbildningsanstalter för textilteknici.

Beträffande den föreslagna textilfackskolans förläggning anför kommittén:

»Att den textiltekniska fackskolan bör förläggas till Borås, anser kommittén

vara en sak, som knappast behöver diskuteras o. s. v.» Vad som år 1912

härutinnan ansågs självklart, är helt säkert alltjämt riktigt. Den maskinella

textilindustrien har sin tyngdpunkt i västra Sverige. Sveriges Textilindustriförbund,

till vilket äro anslutna inalles 119 företag med cirka 30,000 arbetare,

räknar inom västra Sverige, d. v. s. landskapen Västergötland, Dalsland,

Halland och Bohuslän med Göteborg, icke mindre än 60 företag med

cirka 17,300 arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med cirka 8,400 arbetare

belägna i den s. k. Sjuhäradsbygden med Borås som centrum.

Textilindustriens koncentration till Borås med Sjuhäradsbygden belyses

måhända än bättre av följande tabellariska sammanställning av siffror hämtade

ur den officiella statistiken för år 1925 angående textil- och beklädnadsindustrien.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

Textil- och Beklädnadsindustrien

år 1925

Arbetareantal

Tillv. värde j

Antal

i %

i 1,000 kr.

i %

Hela Sverige..............

50,500

100, o

420,313

100,»

Borås stad och Sjuhäradsbygden , .

10,126

20,1

92,138

21,9

Borås stad................

5,468

10,8

54,724

13,0

Textilindustrien inom Älvsborgs län är mångsidigare än annorstädes i vårt

land. Alldeles särskilt gäller detta om Sjuhäradsbygden. I denna bygd har

textilindustrien som bekant djupa rötter i eu gammal hemindustri, vilken

ännu icke är helt utdöd. På den maskinella vävnadsindustriens grund har

här en omfattande konfektionsindustri vuxit upp, och Sveriges hittills enda

fabrik för tillverkning av konstsilke ur pappersmassa är förlagd till Borås.

Av allt att döma befinner sig Sjuhäradsbygdens textilindustri i en period

av synnerligen rask utveckling. Det må vara tillräckligt att som belägg

härför erinra om den snabba folkmängdsökningen i Borås de senaste åren.

Stadens folkmängd bär under femårsperioden 1923—1927 stigit från 29,524

till 34,564.

Under sådana förhållanden är det naturligt, att de gamla kraven på förbättrade

utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici inom denna bygd

under sista åren vunnit i styrka och tagit sig uttryck i framställningar från

textilindustriens representanter till olika myndigheter.

Emellertid kan man konstatera en ganska bestämd omsvängning i uppfattningen

angående bästa sättet att lösa denna fråga. Tilltron till värdet

av fackskolans starkt specialiserade utbildning synes hava minskats. Man

har funnit, att en allmänteknisk utbildning i exempelvis maskin- och värmelära

är oundgängligen nödvändig för textilteknikern lika väl som för de

flesta övriga teknici. Måhända har på sina håll också erfarenheterna från

de inom ett par av teknikens områden verksamma fackskolorna bidragit

till denna omsvängning. Man hyser dessutom ganska allmänt den uppfattningen,

att det skulle bliva rätt svårt att i vårt land finna tillräckligt kvalificerade

krafter för rekrytering av en textilfackskolas lärarekår, om man

som mål för en sådan skolas undervisning ville ställa en högskolemässigt

avslutad utbildning.

Den tekniskt ledande personalen inom vår textilindustri uppskattas av

sakkunniga till omkring 1,000 personer. Som följd härav skulle årsantalet

utexaminerade elever vid en dylik anstalt komma att i genomsnitt sannolikt

icke överstiga trettiotalet. Då en textilfackskola såväl absolut som i förhållande

till elevantalet måste draga betydande kostnader, är det redan av

hänsyn härtill omöjligt att tänka sig textilindustriens utbildningsfråga löst

på denna väg under den närmaste framtiden.

För tillgodoseende av textilindustriens trängande behov av förbättrade utbildningsmöjligheter

är man därför hänvisad till mindre vittgående reformer

än dem ovannämnda kommitté föreslagit. På grund av det förhållandevis

ringa antalet elever, som kan väntas, synes det oss nödvändigt, att

utbildningen — i varje fall till en början — koncentreras till en enda anstalt,

vilken i sådant fall av skäl som ovan berörts lär ha sin enda naturliga

förläggningsplats i Borås.

Begränsas problemet på detta sätt av ekonomiska och lokala hänsyn, har

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

man för dess lösning att välja emellan utbyggnad antingen av Vävskolan

eller av Tekniska elementarskolan i Borås.

För genomgång av Borås vävskola, vars undervisning är fördelad på 2

läsår, förutsattes allenast vanlig folkskolebildning som underlag. Industripraktik

är ej obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet av eleverna under

längre eller kortare tid i regel varit sysselsatta med industriellt arbete. Undervisningen,

som sålunda ej kan stödja sig på nämnvärt mått av teoretiska

kunskaper, måste hållas på ett elementärt plan, och den allmänt tekniska

utbildningen kan ej höja sig över den rena yrkesskolans nivå.

Vävskolan, vilken i sin nuvarande form alltjämt har en uppgift att fylla,

kan således icke utan en betydande omläggning, vilken skulle helt förrycka

dess nuvarande karaktär, tillgodose det krav på allmänteknisk utbildning,

vilket av textilindustriens representanter avgjort ställes framför kraven på

en långt driven specialisering i fråga om den egentliga fackutbildningen.

I ett uttalande av Borås fabriksförening (bil. A) framhålles att den textiltekniska

specialutbildningen icke får ske på bekostnad av en god teknisk

allm än underbyggnad, vadan den gängse 2-åriga fackskoletypen enligt dess

mening bör anses helt utesluten, då densamma på grund av den korta

studietiden i alltför hög grad förskjuter utbildningens tyngdpunkt till nackdel

för en verklig ingenjörsutbildning. I stället föreslås såsom önskvärt, att

skolan måtte göras minst 3-årig. Likaså önskar man en viss skärpning i

inträdesfordringarna, som borde jämställas med fordringarna för inträde på

tekniskt gymnasium, dock att om möjligt 1 års föregående praktik borde

vara obligatorisk.

I själva^ verket lider det intet tvivel, att den allmänt tekniska utbildningen

måste skjutas mera i förgrunden, om textilteknikern skall kunna

fylla sin plats. I åtskilliga fall ha elever, som utexaminerats från våra tekniska

läroverk och som sålunda helt saknat varje särskild orientering på

det textila området, med framgång ägnat sig åt textilteknisk verksamhet.

Den fackliga utbildning, som givetvis varit av nöden, har därvid relativt

lätt kunnat vinnas under den praktiska yrkesutövningen.

Den utbildning, som de tekniska elementarskolorna liksom de tekniska

gymnasierna avse att bibringa, har varit av allmänt teknisk art. Dock har

genom den linjeuppdelning, som genomförts under en del av lärokursen

vid elementarskolorna liksom i visst fall även vid gymnasierna, en orientering

åt något av industriens huvudområden kunnat ske. Sålunda har undervisningen

differentierats i maskinteknisk, kemisk-teknisk, byggnadsteknisk

eller i elektroteknisk riktning.

I överensstämmelse härmed och med hänsyn till nutida behov borde man

kunna för textilindustriens räkning jämväl införa en textilteknisk linje.

Lämpligen borde så kunna ske därigenom, att inom Borås tekniska elementarskola

eller det gymnasium, vartill denna skola kan komma att omorganiseras,

anordnades en textilteknisk fackavdelning. Denna tanke är ej ny.

Tvärtom har den varit föremål för ingående diskussion såväl inom nämnda

skolas styrelse som inom industriella kretsar. Sålunda hava ovan omnämnda

industrirepresentanter anslutit sig till tanken på tekniska elementarskolans

omorganisation till »ett tekniskt gymnasium, varvid undervisningsplanen regleras

så att den erhåller, för dem som så önska, en så vitt möjligt utpräglat

textilteknisk inriktning —». Den rent fackliga utbildning, som för den

blivande teknikern är av nöden, torde i varje fall till väsentlig del böra

vinnas under hans praktiska verksamhet inom någon av textilindustriens

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

många vitt skilda grenar. För den mera speciella utbildning, som i vissa

fall erfordras, har man hittills varit hänvisad till specialkurser vid anstalter

vare sig inom eller utom landet. I den mån materiel och övriga resurser

medgiva och framför allt i den utsträckning lärare för ändamålet kunna

påräknas, synas dylika kurser kunna och i viss utsträckning böra anordnas

vid Borås vävskola.

Vid olika tillfällen har från tekniska elementarskolans sida framhållits

som önskvärt, att lärjungarnas förkunskaper vid inträdet i läroverket höjas

till samma nivå som vid de tekniska gymnasierna, vilket i främsta rummet

skulle innebära en ej oväsentlig förbättring av förkunskaperna i matematik.

Detta skulle ha en gynnsam inverkan icke blott på studieresultatet i detta

ämne utan även underlätta tillgodogörandet av undervisningen i samtliga

de ämnen, vilka kräva matematiska förkunskaper.

Detta önskemål, vilket bleve automatiskt tillgodosett, ifall skolan omorganiserades

till tekniskt gymnasium, är självfallet av samma betydelse för en

textilteknisk linje som för övriga, varför detsamma vid ett eventuellt inrättande

av en dylik linje synes värt noggrant beaktande.

Inrättandet av en textilteknisk fackavdelning vid tekniska elementarskolan

i Borås underlättas väsentligt därav, att denna skola står under samma

lokalstyrelse som vävskolan, vadan denna senare skolas maskiner, instrument

och materialsamling givetvis kunna utnyttjas för en sådan avdelnings undervisning,

varjämte vävskolan kan utgöra ett visst stöd, då det gäller att

ordna lärarefrågan.

Elementarskolan förfogar redan över tillräckliga lokalutrymmen. Dessutom

har Borås stad förbundit sig att tillhandahålla nödiga lokaler för det

fall, att en fackskola eller ett tekniskt gymnasium komme att inrättas i

staden, vadan det kan förväntas, att staten icke behöver vidkännas några

som helst kostnader för lokaler. Det är ganska sannolikt, att nödvändig

undervisningsmateriel utöver vad som redan finnes kan erhållas kostnadsfritt

eller i varje fall till lågt pris från ortens industriella företag.

För staten skulle således återstå att täcka i huvudsak endast lärarelönerna.

Vid de nu befintliga fackavdelningarna upptar specialundervisningen endast

18 veckotimmar för varje sådan linje. Det kan därför beräknas, att lönekostnaderna

icke kunna bli höga. Att exakt angiva desamma är uppenbarligen

icke möjligt, förrän detaljerat förslag till timplan och organisation i

övrigt föreligger.

I detta sammanhang må det omnämnas, att läroverkets byggnadstekniska

fackavdelning under senare tid varit föga frekventerad, varför det kan ifrågasättas,

om den numera är av behovet påkallad eller om den måhända icke

borde ersättas av någon annan. Vi anse, att inrättandet av en textilteknisk

fackavdelning vid det tekniska läroverket i Borås, även om möjlighet därför

skulle beredas genom den byggnadstekniska avdelningens nedläggande, skulle

göra läroverket bättre skickat än hittills att tillgodose ortens och landets

behov av utbildningsmöjligheter för blivande teknici.»

Med hänsyn till vissa å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk uppkomna besparingar har föreslagits en tillfällig nedsättning å anslaget

med 33,000 kronor.

Till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro och till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium ävensom

till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Es
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kilstuna har riksdagen medgivit, att från besparingar å förenämnda reservationsanslag

må för budgetåret 1927—1928 utanorduas respektive 24,000,

10,000 och 6,300 kronor. Enahanda medgivande begäres nu i avseende å

budgetåret 1928—1929.

Till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna ävensom till resestipendier åt vissa lärare vid tekniska läroanstalter

bar riksdagen för innevarande budgetår anvisat särskilda anslag å

respektive 5,000 och 1,500 kronor. För samma ändamål ifrågasättes nu,

att belopp av motsvarande storlek må utanordnas för budgetåret 1928-—1929

från besparingar å reservationsanslaget.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att till laboratorieutrustning vid

tekniska elementarskolan i Borås må för budgetåret 1928—1929 tagas i anspråk

ett belopp av 15,000 kronor och till laboratorieutrustning vid tekniska

elementarskolan i Härnösand ett belopp av 2,430 kronor, båda beloppen att

utgå från å reservationsanslaget uppkomna besparingar.

Riksdagen har vid prövning av vad Eders Kungl. Maj:t nu i olika hänseenden

ifrågasatt icke funnit anledning till erinran och alltså bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Vad beträffar det i ovanberörda motioner framförda förslaget, vill riksdagen

erinra, att frågan om inrättande av en fackskola för textilindustri i Borås

sedan lång tid dryftats och varit föremål för ingående utredningar i samband

med den lägre tekniska undervisningens ordnande, utan att dock ännu

tanken härpå kunnat förverkligas. I likhet med motionärerna håller riksdagen

före, att det tekniska läroverket i Borås bör organiseras med särskilt

hänsynstagande till textilindustriens behov av ökade utbildningsmöjligheter.

Frågan om lämpligaste sättet för ordnande av denna angelägenhet

bör därför enligt riksdagens mening göras till föremål för skyndsam utredning,

därvid jämväl synes böra tagas under övervägande, i vad mån någon

inskränkning i annat avseende inom skolans verksamhetsområde lämpligen

kan komma till stånd. Riksdagen får sålunda uttala sig för en utredning av

frågan om vidtagandet av sådana ändringar i organisationen av tekniska

elementarskolan i Borås, att behovet av särskild fackundervisning inom den

textiltekniska branschen varder behörigen tillgodosedd.

Riksdagen får alltså,

dels anmäla, att riksdagen

1) nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 483,000

kronor, med 33,000 kronor till 450,000 kronor,

2) medgivit, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna må

för budgetåret 1928—1929 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000 kronor,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

c) till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i Borås 15,000

kronor,

d) till laboratorieutrustning vid tekniska fackskolan i Härnösand 2,430

kronor,

e) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300 kronor,

f) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna 5,000 kronor,

g) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter 1,500

kronor,

dels ock i anledning av ovanberörda motioner (I: 137 och II: 259) anhålla,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga utredning av frågan om vidtagandet

av sådana ändringar i organisationen av tekniska elementarskolan i Borås,

att behovet av särskild fackundervisning inom den textiltekniska branschen

varder behörigen tillgodosedd, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill sagda utredning kan giva anledning.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 135,000 kronor, att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

211 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) bär riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

212:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 217) föreslagit riksdagen

i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning har riksdagen i särskild skrivelse, nr 159, anmält

sitt beslut.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att i riksstaten

upptaga det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

såsom reservationsanslag med oförändrat belopp 675,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie

anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning såsom

reservationsanslag med oförändrat belopp, 675,000 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor

att i enlighet med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning.

För budgetåret 1927—1928 anvisades för ändamålet ett förslagsanslag av

25,000 kronor och utsträcktes anslaget samtidigt att omfatta elever även

vid Btatsunderstödda kommunala skolor för husmodersutbildning. Med hänsyn

till att anslaget för budgetåret 1926—1927 överskridits föreslås nu en

förhöjning av detsamma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928- 1929 anvisat ett extra

förslagsanslag av 30,000 kronor, att i enlighet med nu gällande grunder utgå

som understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

skolor för husmodersutbildning.

215:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till tekniska skolan i

Stockholm med oförändrat belopp, 98,575 kronor;

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 33,000 kronor

under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna

medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli 1928—30

juni 1929 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade

på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 47,040 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för

den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande

angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109

fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga
För

innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 46,590

kronor.

Mot det av Eders Kungl. Maj:t för''ändamålet nu beräknade anslagsbeloppet

bar riksdagen icke något att erinra.

Av vad såväl nu av departementschefen som tidigare beträffande dessa

bergsskolor anförts, har riksdagen icke kunnat undgå att finna tanken på en

sammanslagning av de båda skolorna vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.

Det synes enligt riksdagens mening böra tagas under övervägande,

huruvida icke förhandlingar borde inledas mellan Eders Kungl. Maj:t å ena

sidan och järnkontoret såsom skolornas ägare å den andra i syfte att genom

en dylik sammanslagning söka vinna ej endast besparingar utan jämväl en

ändamålsenligare anordning av undervisningen. En utredning i sådant hänseende

synes riksdagen fördenskull genom Eders Kungl. Maj:ts försorg böra

vidtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av verksamheten vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits,

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 47,040 kronor, att

utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för

skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna omfattning, som

ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,

huruvida och under vilka förutsättningar en sammanslagning av ifrågavarande

bergsskolor må äga rum, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill nämnda utredning kan föranleda.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1928 1929

ett extra anslag av 10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål

och under de villkor, som under punkten 223 i statsrådsprotokollet den

4 januari 1928 angivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

218:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen

ej mindre höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,

än även medgiva, att av förenämnda anslag må från och med budgetåret

1928—1929 tills vidare utgå

dels ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

dels ock ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar

av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 103 och II: 154),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att ur det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och med budgetåret

1928—1929 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå understöd till lantmannaskola

med ett belopp av lägst 15 och högst 150 kronor för år räknat,

för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock där folkhögskola

och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma

lokaler understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 och högst 150 kronor för varje skolform,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 127), däri hemställts, att

riksdagen för sin del ville besluta, att lantmannaskolor måtte i vanlig ordning

erhålla statsbidrag till sina skolbibliotek.

Till stöd för det i förstberörda två motioner framlagda förslaget, vilket i

sak sammanfaller med yrkandet i sistnämnda motion, har i motionerna

I: 103 och II: 154 anförts följande:

»Skolbibliotekens stora betydelse torde vara allmänt erkänd, och åtskilligt

bär gjorts både för en utveckling av redan existerande bibliotek och för

skapande av nya vid skolor, där dylika hittills saknats. Det sagda gäller

ej blott om skolor av olika slag för lägre åldersstadier (folkskolor o. s. v.),

utan har i ännu större utsträckning sin tillämpning i fråga om dem, som

äro avsedda för vuxen ungdom. Icke minst för dylik ungdom äro just de

möjligheter till självverksamhet, som ett skolbibliotek erbjuder, av det

allra största värde främst med hänsyn till ett rationellt bedrivande av arbetet

under själva skoltiden, men också på grund av vikten av att eleverna

tillägna sig en vana vid studier på egen hand, som för dem är av oskattbart

värde för de fortsatta självstudier efter skoltidens slut, som varje skola

helt naturligt måste uppmuntra till.

Staten understöder också genom särskilda anslag ej blott biblioteken vid

statliga utbildningsanstalter av olika slag utan även biblioteksverksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid åtskilliga olika arter av kommunala och privata läroanstalter. Statsanslag

till skolor av sistnämnda typ utgår enligt kungl. kungörelsen den

31 december 1920 (nr 948) med ändringar den 18 november 1921 (nr 724)

och den 30 december 1922 (nr 619). Sagda författning föreskriver i § 1

mom. 2 följande.

''Understöd av statsmedel må med ett belopp av lägst 15 kronor och

högst 150 kronor, för år räknat, utgå

a) till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola

eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium

för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek eller ett system av sådana

(centralbibliotek med filialer);

b) till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och

underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan såsom särskild avdelning

av skolbiblioteket; samt

c) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola eller hushållsskola för upprättande och underhåll

av ett skolbibliotek,

varvid dock, där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra

tillkomma kommunen tillhöriga skolor av mer än eu av de under denna

punkt angivna skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga dessa

skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor

för varje skolform.’

Som synes finnas möjligheter till statsanslag enligt dessa grunder för

vissa skolor, som i olika avseenden ha uppgifter tämligen analoga med

lantmannaskolans, å ena sidan folkhögskolorna, å andra sidan åtskilliga

mera fackligt betonade skolor för ett högre åldersstadium än folkskolans:

de yrkesbestämda fortsättningsskolorna lika väl som lärlings-, yrkes-, verkstads-,

handels- och hushållsskolor. Under sådana omständigheter måste

det anses obilligt, att lantmannaskolorna, för vilka samma behov av bibliotek

måste föreligga som för nämnda skoltvper, ej äga minsta möjlighet till

statligt understöd åt bibliotek. I realiteten kommer detta givetvis i regel

att medföra, att skolorna helt komma att sakna bibliotek eller att biblioteket

huvudsakligen kommer att bestå av gåvor och mera tillfälligt anskaffad

litteratur, såframt icke lantmannaskolan är förenad med folkhögskola och

därför folkhögskolans bibliotek i viss mån kan utnyttjas även av lantmannaskolans

elever. Starka klagomål över dessa missförhållanden ha

också från lantmannaskolornas sida rests.

En utväg för frågans lösande är givetvis uppförande av ett särskilt anslag

för ändamålet under nionde huvudtiteln att fördelas av lantbruksstyrelsen.

Det synes emellertid vara lämpligare att införa även dessa skolors

bibliotek bland de ovan uppräknade, vilka kunna erhålla bidrag ur det av

skolöverstyrelsen fördelade anslaget till folkbiblioteksväsendet, detta bland

annat därför att i de fall, då folkhögskolan är förenad med lantmannaskola, det

måste anses opraktiskt och oekonomiskt att ha två fullt fristående och därtill

under olika myndigheter sorterande bibliotek.

Det riktiga torde tvärtom i dylika fall — i analogi med vad som i författningen

föreskrivits i fråga om lärlings-, yrkes-, verkstadsskola, ettårig

handelsskola och hushållsskola i samma kommun — vara ett gemensamt

bibliotek, om än uppdelat vad räkenskaper och den ekonomiska redovisningen

angår på två olika avdelningar, så att det kan kontrolleras, att vardera

skoltypens litteraturbehov fullt tillgodoses.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I övrigt synas de bestämmelser, som i nämnda författning föreskrivits

för statsunderstödda skolbibliotek, äga sin fulla tillämpning även för lantmannaskolornas

vidkommande.

Det belopp, som erfordras för anslag till lantmannaskolornas bibliotek,

är helt ringa. Hela antalet skolor är för närvarande 44, varför det högsta

belopp, som skulle kunna tänkas utgå är 6,600 kronor. Det är emellertid

ej antagligt varken att till en början alla skolor komma att använda möjligheterna

till anslag eller att de som söka dylikt alltid utnyttja maximibeloppet,

varför man har skäl att räkna med ett högst väsentligt lägre

belopp. Under sådana omständigheter, och då Kungl. Maj:ts proposition

ifrågasätter en ökning av förslagsanslaget till folkbibliotek om 20,000 kronor

med hänsyn huvudsakligen till den årliga ökningen genom nytillkommande

bibliotek, synes det mig tveksamt, om en ytterligare ökning av anslaget

utöver den i kungl. propositionen beräknade skulle vara behövlig med

hänsyn till lantmannaskolornas bibliotek.»

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början höjning av de årligen

utgående anslagen till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten

från, beträffande envar av tidskrifterna, nu utgående 3,000 kronor

till 4,000 kronor.

Vidare föreslås att från det ordinarie anslaget till understöd åt folkbibliotek

må från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå ett

belopp av högst 600 kronor för år till rese- och trakta mentsersättningar

vid biblioteksinspektion från landsbibliotek.

Vad beträffar storleken av det anslag, som äskas för understödjande

av folkbiblioteksverksamheten inom nuvarande organisatoriska ram, meddelas

i statsrådsprotokollet, att utgifterna från ifrågavarande anslag under

budgetåret 1927—1928 beräknas komma att uppgå till 547,500 kronor, och

har med hänsyn härtill ävensom till nyssnämnda höjningar anslaget nu

föreslagits ökat till 560,000 kronor.

Det i ovanberörda motioner framförda förslaget finner riksdagen av skäl,

som i motionerna anförts, vara förtjänt av bifall.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

nu 540,000 kronor, med 20,000 kronor till 560,000 kronor,

dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda

motioner (I: 103, II: 154 och 127) medgivit, att av förenämnda anslag må

från och med budgetåret 1928—1929 tills vidare utgå

a) ett belopp av högst 600 kronor för år till rese- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från landsbibliotek,

b) ett belopp av 4,000 kronor för år för fortsatt utgivande av envar

av tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten,

c) enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, understöd med ett belopp av lägst

15 kronor och högst 150 kronor, för år räknat, till styrelse för lantmanna
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skola för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek, varvid dock, där

folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma

lokaler, understödet skall utgå till en för dessa båda skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor för varje

skolform.

219:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att

dels till undersstöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000

kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 99), däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

besluta, att med godkännande i tillämpliga delar av skolöverstyrelsens förslag

i yttrande över »Betänkande med utredning och förslag angående det fria

och frivilliga folkbildningsarbetet» för budgetåret 1928—1929 bevilja ett

anslag av högst 25,000 kronor till anordnande av folkbildningskurser.

För budgetåret 1927—1928 är för ifrågavarande ändamål anvisat ett

extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt

riksdagens medgivande användas dels högst 25,000 kronor till understöd åt

centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling

av populärvetenskapliga föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels ock

högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av

dem havda resekostnader för föreläsare.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har skolöverstyrelsen hemställt

om förslag till 1928 års riksdag om en omorganisation av statens verksamhet

för understödjande av det fria folkbildningsarbetet i överensstämmelse

med vissa av överstyrelsen föreslagna riktlinjer.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna framlägga förslag om en

omorganisation av ifrågavarande verksamhet. Nu gällande grunder för statens

understödjande verksamhet på detta område äro alltså bibehållna oförändrade

även under budgetåret 1928—1929.

I likhet med vad som ägt rum under de senaste åren, har riksdagens

medgivande begärts till att för budgetåret 1928—1929 det minsta antal

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 samt. Nr 8 A. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Av de förslag, som i ovanberörda motion framlagts, har riksdagen särskilt

uppmärksammat, vad som ifrågasatts- rörande anslag till anordnande av

folkbildningskurser. Ifråga om dessa kurser anför motionären i sin motion

bland annat följande:

»Till de trängande uppgifter, som utan föregripande av en önskvärd prövning

av Kungl. Maj:t omedelbart kunna genomföras, hör skolöverstyrelsens

förslag om folkbildningskurser, av folkbildningssakkunniga kallade flyttande

folkhögskolekurser. Dessa folkbildningskurser skulle nära anknytas till den

svenska folkhögskolan, en tanke som så gott som enhälligt förordats från

både folkhögskolorna och alla deltagare i det fria folkbildningsarbetet, som

haft tillfälle att yttra sig. Särskilt för den svenska landsbygden skulle härigenom

skapas en effektivare bildningsorganisation än de nu vanliga enstaka

föreläsningarna. Det blev också eu utvidgning av den svenska folkhögskolans

verksamhet utöver den bygds gränser, i vilken folkhögskolan är belägen,

till glädje för både stads- och, i synnerhet, landsbygdsbefolkningen över hela

länet. Man har redan allt för länge dröjt med att ge vårt folk denna värdefulla

utbyggnad på folkhögskolan till sammanknytande av dennas arbete

med den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, helst endast ett

relativt obetydligt belopp behöves för skapandet av denna bildningsform.

Skolöverstyrelsen anser, att föreläsningsanslaget härför behöver ökas med

25,000 kronor.»

Riksdagen har ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom det sätt, varpå

föreläsningsverksamheten för närvarande bedrives, lämnar rum för åtskilliga

erinringar och hurusom genom en ej alltid fullt ändamålsenlig organisation

denna betydelsefulla verksamhet understundom förfelar det mål den vill

vinna. En rättelse härutinnan är tvivelsutan högst önskvärd och bör i sinom

tid komma till stånd. Det förslag, som motionären framlagt angående

anslag till folkbildningskurser, anordnade på sätt i motionen angives, synes

riksdagen vara ägnat att komplettera vad som brister i den nuvarande organisationen,

och med hänsyn till den viktiga uppgift, dessa kurser äro avsedda

att fylla, har riksdagen icke dragit i betänkande att bifalla vad

härutinnan föreslagits. Riksdagen har funnit lämpligt att för dessa kurser,

s. k. flyttande folkhögskolekurser, bevilja ett särskilt anslag av 25,000

kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj it må äga att bestämma.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eder Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

8.000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem

havda resekostnader för föreläsare,

dels medgivit, att för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10,

dels ock i anledning av ovanberörda motion (1:99) till anordnande av

folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser, för budgetåret 1928

—1929 anvisat ett extra anslag av 25,000 kronor, att utgå efter de grunder,

Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst

lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med samma belopp, som nu av

Eders Kungl. Maj:t begäres.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 26,000 kronor,

att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma tid disponera

från annat håll bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

221:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli

1928—30 juni 1929 eller senare hållas utom univeritetsstäderna, anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5.000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,

att utgå under vilkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget,

samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna

skäl föreskriva.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor, därav 7,000

kronor för universitetet i Uppsala och 4,500 kronor till universitetet i Lund.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på

begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga

föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller

enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 eller

senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala

universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor

att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens

resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget, samt

enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna skäl föreskriva.

222:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

223:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 231) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro

avsedda att sommaren 1928 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas

för allmänheten, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så

kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att

begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag

till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag

av statsmedel. I Uppsala höllos sommarkurser senast år 1924 och under de

följande åren hava dylika kurser anordnats i Stockholm, Lund och Göteborg.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1928 eller senare vid

universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

224:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att dels till

undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t

prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål med högst de av departementschefen angivna belopp,

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en

allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av sagda medel må, enligt Eders Kung! Maj:ts bestämmande, användas till

anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 168,500

kronor.

Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen

i statsrådsprotokollet införda sammanställning.

För

För 1928—1929

Anslagets ändamål

1927-1928

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings- kurs för lärare m. fl...............

40,000*

32,000

32,000

32,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl.....

16,000

16,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .

3,500

3,500

3,500

3,500

4) Främjande av centralförbundets för nykter- hetsundervisning verksamhet.........

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,000

1,000

1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet....................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet ......................

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.

G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

29,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordans studie- och ungdomsverksamhet............

9,000

11,000

10,000

10,000

10 a) Understöd för utgivande av nationaltemp- larordens studietidskrift »Ariel».......

—

2,500

—

—

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

4,000

4,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet......

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

3,000

5,000

4,000

4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet..............

4,500

5,500

5,500

5,500

* Avser anordnande av en social fortbildningskurs.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För

För 1928—1929

Anslagets ändamål

1927-1928

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

17) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm- pande (Bureau international contre 1’alcoo- lisme) verksamhet................

2,500

2,500

2,500

2,500

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterlietsundervis- ning och nykterhetsupplysning........

3,000

3,000

3,000

19) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande m. m., reservations- anslag.......................

120,000

120,000

120,000

120,000

20) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag......

3,000

5,000

5,000

Ovannämnda av departementschefen under punkterna 1—18 i tablån tillstyrkta

anslag uppgå till sammanlagt 163,500 kronor, och Eders Kungl. Maj:ts

förslag innebär alltså en anslagsminskning med 5,000 kronor i förhållande

till innevarande budgetårs anslag till samma ändamål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 163,500 kronor,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

under punkt 232 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

1928 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp;

dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till

anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en

allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp

av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till

anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsningsoch

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet

med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, an
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 120,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

226:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) har riksdagen

till främjande av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 224 och

225 angivits samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

227:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag å 57,000 kronor.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att till

Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under

verksamhetsåret 1928—1929 bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika

för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1928—1929 beviljat

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till

bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

biografbyrå för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 9,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att direkt

utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ifrågavarande anslag utgå för innevarande budgetår, det förra med 2,500

kronor och det senare med 4,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1928—1929 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

231 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har

riksdagen i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet med oförändrat

belopp, 106,000 kronor.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

ej mindre höja det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor

till 13,000 kronor

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången

av budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor,

dels ock till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett

extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

Av den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget äro 400 kronor

beräknade till bokinköp och bokinbindning samt återstoden 3,000 kronor

för de övriga ändamål, vartill anslaget är avsett.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen,

dels höjt det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m., nu 9,600 kronor, med 3,400 kronor till

13,000 kronor,

dels ock för budgetåret 1928—1929 anvisat

a) till täckande av brist i nyssnämnda reservationsanslag vid utgången av

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,016 kronor,

b) till nyanskaffning av materiell vid gymnastiska centralinstitutet ett

extra reservationsanslag av 6,400 kronor.

233:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till

extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1928—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor att utgå med den fördelning,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,110 kronor. Den nu föreslagna

anslagsökningen, 300 kronor, är avsedd för undervisningen i idrott

vid institutet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

in. m. anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,410 kronor,

att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till

understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:140), däruti hemställts att riksdagen måtte vid beviljande

under åttonde huvudtiteln punkt 242 av anslag till understödjande

av idrotten därvid foga den bestämmelsen, att 2,000 kronor därav må tilldelas

Sveriges akademiska idrottsförbund att utgå på de villkor, som Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

För vart och ett av budgetåren 1925—1928 har för ifrågavarande ändamål

anslag beviljats med 110,000 kronor, varav svenska gymnastikförbundets

andel senast utgjort 55,000 kronor. Mot den nu ifrågasatta höjningen

av anslaget, vilken höjning åsyftar ökade medel till understödjande av

idrotten, har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar det motionsvis framförda förslaget, vill riksdagen skänka

sitt erkännande åt de synpunkter och skäl, på vilka detsamma grundas.

Dock anser sig riksdagen ej böra fästa ett ytterligare villkor vid ifrågavarande

anslag, då riksdagen är förvissad om att Eders Kungl. Maj:t vid

fördelande av förevarande anslagsmedel kommer att taga all den hänsyn,

som förhållandena kunna medgiva, till det önskemål, som i ovanberörda

motion nu framkommit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understödjande av idrotten

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 120,000 kronor, därav

till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till

understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 5,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn

anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

237:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245), har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

fornskriftsällskapet för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1928 utgivna arbeten.

238:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 246) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande

Skandinaviens historia för budgetåret 1928—-1929 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1928 avsedda publikationen.

239:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247), har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1928 anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 248), har riksdagen,

i likhet med vad under nästföregående treårsperiod ägt rum, till

understöd under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag av 60,000

kronor, att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas,

efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

understöd, samt av ifrågavarande anslag för budgetåret 1928—1929 såsom

extra anslag anvisat ett belopp av 20,000 kronor.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249), har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 åt ortnamnskommitténs sekreterare

med erforderliga biträden anvisat för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 8,000 kronor.

242:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för

förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor,

samt för vart och ett av budgetåren 1924—1928 6,000 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t (punkt 250) föreslagit riksdagen att av förenämnda år 1919

beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd åt

docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920

—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000

kronor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor, att på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd

för utgivande under år 1928 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt

folkliv».

244:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor, att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

246:o) I överensstämmelse med Eders Kung!. Maj:ts förslag (punkt 254)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret

1928—1929 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1928—

1929 anvisat:

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag

av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes

4,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge

anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredning

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

249:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 257) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1928 anvisat

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 2,500 kronor, under

villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

250:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till fortsatt utgivande under år 1928 av det av riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna

verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå

på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

251:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 259) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tabeller över Oresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1928—

1929 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

252:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1928

—1929 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

253:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1928—1929

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

254:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav

anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor, för

budgetåret 1926—1927 5,500 kronor och för budgetåret 1927—1928 5,400

kronor har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 262) föreslagit riksdagen att av

förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget

av 27,000 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av

5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

255:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen

i Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t (punkt 263) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade

anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett belopp av

1,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1926 till förhyrande för

en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den

zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för

budgetåret 1928—1929 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

256:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1928—1929 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

257:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till

magnetisk undersökning av Sveriges fastland bevilja ett belopp av 60,000

kronor, samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa 10,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Förslaget om den nu i frågasatta undersökningen har ursprungligen väckts

av den svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik, därvid betonats,

hurusom frågan vore av stor betydelse såväl för våra internationella vetenskapliga

förhållanden som för vårt eget land. Vad till en början beträffar

frågans samband med motsvarande spörsmål inom andra länder har framhållits,

vilken stor vikt från den internationella vetenskapens sida lagts vid

att den magnetiska undersökningen av Sverige kommer att äga rum i möjligaste

mån samtidigt med motsvarande arbeten i Norge och Finland. Den

internationella unionen för geodesi och geofysik höll den 3—10 september

1927 sin tredje generalkonferens i Prag, vari deltogo omkring tvåhundra

officiella delegerade för 27 olika stater. I statsrådsprotokollet meddelas

nu, hurusom unionens sektion för terrester magnetism och elektricitet därvid

fattats enhälligt följande resolution: »Sektionen finner, att det är en tvingande

nödvändighet att den magnetiska undersökningen av Sveriges och

Danmarks fastland utföres så snart som möjligt, i sammanhang med den i

Finland, i vilket land den magnetiska uppmätningen nyligen avslutats, och

den i Norge, där erforderliga medel för att påbörja en sådan redan beviljats.

En beklaglig lucka i norra Europas magnetiska karta skulle därigenom

fyllas.» Vidare har departementschefen tillkännagivit, att Danmark i här

förevarande hänseende befunne sig i ett bättre läge än Sverige, därför

att redan en magnetisk uppmätning där blivit gjord, under det att i

Sverige förut endast sporadiska mätningar företagits i vissa delar av landet.

Som den danska mätningen blivit verkställd för flera år tillbaka, hade

dock ansetts nödvändigt att en förnyad mätning skulle företagas för att nu

få samband med den finska och norska uppmätningen. Vad Norge beträffar

hade slutligen, enligt vad departementschefen meddelar, en summa av

25,000 kronor beviljats för ändamålet för anskaffande av instrument och

förberedande åtgärder.

Vad vidare beträffar den här föreliggande frågans betydelse för vårt eget

land, erinrar departementschefen, att ur gruvhanteringens synpunkt en

magnetisk undersökning av vårt land skulle vara av vikt icke blott genom

de upplysningar, som den skulle giva beträffande förefintlighet av och

förekomstsätt för järnmalmer som ej gå i dagen, utan även för forskningar

efter koppar-, bly-, zink- och guldmalmer, svavelkis o. s. v.

Det skulle ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare före
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skrifter, som kunde visa sig erforderliga. Departementschefen framhåller i

detta hänseende, att undersökningarna syntes böra utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av nationalkommittén förordats, vilket bland annat

innebure, att ledningen och överinseendet av den magnetiska uppmätningen

av Sveriges fastland skulle uppdragas åt Sveriges geologiska undersökning.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till magnetisk undersökning av Sveriges fastland

beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—

1929 såsom extra reservationsanslag anvisat 10,000 kronor, att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

258:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1928—1929 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

259:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 31) har hemställts, att riksdagen

måtte bevilja kyrkoherden, fil. d:r S. J. Enander ett belopp av 25,000

kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för fullföljandet av

hans Salixforskningar.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Uppe i en av vårt lands avsides belägna bygder har en man av den gamla

svenska stammen under en mansålder troget tjänat kyrkan och vetenskapen.

Som präst har han i sin nitälskan om sina församlingsbors bästa tillvunnit

sig deras aktning och tillgivenhet, och i egenskap av vetenskapsman

har han utfört en forskargärning, som förskaffat honom en oomstridd

plats bland den andliga kulturens märkesmän. Sedan många år tillbaka

är han världsberömd för sina betydelsefulla insatser på det område, där

han med en sällspord energi offrat sina krafter och ekonomiska resurser

utan att alltid ha rönt den uppmuntran och det bistånd här hemma, som

han haft rätt att göra anspråk på.

Detta omdöme gäller kyrkoherden i Lilllierrdal, fil. d:r S. J. Enander.

Ända sedan i medio av 1880-talet har han vid sidan av utövandet av sitt

prästkall ägnat sig åt ett omfattande botaniskt forskningsarbete, vilket

kommit att speciellt gälla Salixarterna. För att kunna fullgöra detta arbete

har han nödgats företaga långväga strapatsfyllda färder, mången

gång till mycket otillgängliga trakter på olika delar av jordklotet. Detta

torde vara så allmänt känt, att eu närmare redogörelse därför måste anses

överflödig. Emellertid förtjänar det att erinras om, att han redan år 1913

färdades jorden runt över Ryssland, där han ägnade Uralbergens flora ett

studium, genom Sibirien, Japan, Alaska och Kanada och vidare till Förenta

Staterna och över England hem. Till och med under världskriget företog

han långa och, man kan mycket väl säga, sagolika forskningsfärder.

Under åren 1921 och 1922 besökte han Grönland, varifrån han återvände

över Amerika, för att 1923 besöka trakten av Irkutsk och 1924 Altai i

Centralasien.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det säger sig självt, att denna jakt efter Salixarter icke blott ställt stora

krav på den kroppsliga och andliga vigören utan även på de säkerligen

mycket begränsade ekonomiska resurser som stått till buds. Det är betecknande,

vad kyrkoherde Enander själv nyligen berättat för en intervjuare,

hur han vid ett tillfälle icke såg någon annan utväg att ordna sin hemfärd

efter en av sina forskningsresor än att mönstra som sjöman i Montreal.

Målet för forskningsarbetet har för kyrkoherde Enander varit att få till

stånd ett vetenskapligt standardverk över Salixarterna. Sitt exsickatverk

över skandinaviska Salices hade han kommit så långt med före kriget, att

tre faskiklar med femtio växter i varje kunnat publiceras. Detta möjliggjordes

tack vare, att botaniska institutioner i Sverige och utlandet prenumererade

på verket. Ehuru prenumerationsavgiften är så pass stor, att i

vissa länder, såsom i Danmark, riksdagen nödgats bevilja särskilt anslag,

har den icke räckt till att täcka omkostnaderna. Detta har gjort, att kyrkoherde

Enander icke kunnat åtnjuta någon ekonomisk lön för sin forskarmöda,

ja, icke ens erhållit medel för bestridandet av kostnaderna för sina

dyrbara resor. Hela verket skall bestå av tio faskiklar med femtio skandinaviska

Salices i varje, alltså femhundra till varje prenumererande institution.

Förutom de tre, som publicerats före kriget, ha två legat nästan

färdiga sedan dess, och materialet till de återstående fem är samlat.

I ett uttalande till en tidningsman, som kyrkoherde Enander gjorde på

sin nyligen inträffade 80-årsdag, gav han uttryck åt sina bekymmer i fråga

om detta betydelsefulla arbetes fullföljande. Den prästerliga tjänsten lägger

givetvis i hög grad beslag på hans tid och krafter, och svårigheten för

honom att erhålla hjälppräst har alltid varit stor. »Finge jag hare en vice

pastor!» yttrade han till tidningsmannen. »Då skulle jag hinna undan med

hela arbetet på ett par år, om jag icke skrev så utförligt som i början utan

nöjde mig med hänvisningar till andra verk. Och sedan skulle jag vilja ta

itu med världsvidena. Jag hade tänkt mig, att de skulle kunna sammanföras

i fem band. Även till detta har jag insamlat materialet, ja, d. v. s.

jag måste till Himalaja och Beringssund först ett tag, innan jag kan ta itu

med arbetet riktigt på allvar.»

Tack vare att ett antal präster nyligen invigts i det stift, inom vilket

kyrkoherde Enander har sitt ämbete, har han nu, efter ett års väntan,

lyckats erhålla en vice pastor. Det torde vara uppenbart, att hans bekymmer

i fråga om det maktpåliggande vetenskapliga arbetet därmed icke

är undanröjt. Bistånd utifrån skulle säkerligen av honom hälsas med glädje

och tacksamhet. Att detta måste vara av ekonomisk art, säger sig självt.

Det ligger nära till hands, att man i detta fall ställer förhoppningarna på

riksdagen. Kyrkoherde Enander har gjort sig synnerligen förtjänt av det

svenska folkets och även av statsmakternas erkänsla för sin långt ut över

landets gränser högt uppskattade forskargärning. Men ett ekonomiskt bistånd

från statens sida skulle icke blott få betydelse såsom ett uttryck för en

sådan erkänsla, utan det skulle framförallt bliva av värde för den naturvetenskapliga

forskningen själv.»

Den märkliga forskargärning, på vilken i förevarande motion uppmärksamheten

riktas, synes riksdagen vara av den säregna beskaffenhet, att den

förtjänar ej allenast att vederbörligen beaktas och uppskattas utan även att

på ett mera påtagligt sätt stödjas och uppmuntras av det allmänna. Riksdagen

har vid flera tillfällen genom beviljande av anslag skänkt sitt erkän
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nande åt av svenskar företagna vetenskapliga forskningsresor och insatser

på olika vetenskapliga områden, och då det som nu gäller erkännande åt

och stödjande av ett arbete, vilket med hänsyn till de yttre förutsättningar,

under vilka det hittills bedrivits'', utan gensägelse kan betecknas såsom enastående,

tvekar riksdagen icke att bifalla det förslag, som frambäres i ovanberörda

motion. Dock anser riksdagen det föreslagna anslagsbeloppet böra

fördelas på två budgetår med hälften på vartdera året.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda

motion (I: 31), till kyrkoherden S. J. Enander såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för fullföljande av hans Salixforskningar beviljat ett belopp

av 25,000 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 anvisat såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 12,500 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t till

Enander utanordnas i den ordning och på det sätt Eders Kungl. Maj:t må

finna lämpligt.

Diverse.

260:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 267) föreslagit angående

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg ävensom vad i en sedermera

av Eders Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 102, i detta hänseende föreslagits,

anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 105, sitt beslut.

261:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 268) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till

250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor).

Den föreslagna anslagsökningen är föranledd av det av riksdagen ovan

under punkt 12 anmälda beslutet om överflyttande på ifrågavarande anslag

av vissa expensutgifter för nationalmuseum.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m., nu 243,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 33,000 kronor), med 7,000 kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 33,000 kronor).

262:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

263:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 271) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga be
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 11 samt. Nr 8 A. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fattningshavare för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna

för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något

att erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande

av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1928—1929 under åttonde huvudtiteln anvisat

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

264:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1928—1929 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 maj 1928.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

781824

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.