Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.
1929-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:108, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 108.
1
Nr 108.
Godkänd av första kammaren den 24 april 1929.
Godkänd av andra kammaren den 24 april 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande
övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.
(Statsutskottets utlåtande nr 55.)
Till Konungen.
I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, (I: 85 och II: 123), har
hemställts, att riksdagen ville dels besluta, att realskolan skall på det sätt,
som för varje särskilt läroverk av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmes,
vara anordnad, antingen med fyra ettåriga klasser och med avseende
av det kunskapsmått, som erfordras för inträde i realskolans första
klass, grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola,
anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller med fem ettåriga
klasser och med avseende å kunskapsmåttet för inträde i första klassen
grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller
ock med såväl fyra som fem ettåriga klasser, anslutna till folkskolan på nu
angivet sätt; ävensom
att i fråga om inträde vid lyceum skola gälla samma bestämmelser som
i fråga om fyraårig realskola,
dels i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
ville vidtaga de ändringar i gällande författningsbestämmelser, som av beslutet
rörande förenämnda punkter befinnas erforderliga.
Till stöd för den i motionerna gjorda hemställan har anförts följande:
Genom beslut av 1921 ars riksdag fastslogs bland annat, att det kunskapsmått,
som erfordras för inträde i läroverkets första klass, skulle avse beträffande
fyraårig realskola och lyceum genomgången sjätte klass i någon av
den sexklassiga folkskolans huvudformer och beträffande femårig realskola
genomgången fjärde klass i folskola, som nyss nämnts. Riksdagen uttalade
sig samtidigt om sättet för inträdesprövningens ordnande. I anslutning härtill
hava jämväl läroverksstadgans föreskrifter om inträdesprövningens omfattning
utformats. Därvid har tillfogats att inträdessökande, som genomgått
sex klasser av sjuklassig folkskola, skall likställas med den, som genomgått
sjätte klassen av sexklassig sådan skola, därest lärokursen för dessa
klasser enligt intyg av statens vederbörande folkskolinspektör anses mot
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 108—110.
880 *9
2
Riksdagens skrivelse Nr 108.
svara lärokursen i (Ten sistnämnda skolan. Denna ordning kan icke anses
lycklig, och 1928 års riksdag vidtog jämväl utan meningsskiljaktighet på
statsutskottets hemställan den jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag till motsvarande
stadganden beträffande kommunala flickskolan, att genomgång av
sex klasser i sjuklassig folkskola utan vidare jämställes med genomgång av
sexårig sådan skola. Det synes uppenbart, att tungt vägande skäl föreligga
för att hithörande bestämmelser i fråga om skilda skolformer med väsentligen
samma allmänna bildningsmål avfattas på ett överensstämmande sätt
och att sökande av dessa båda kategorier vid inträdesprövningen likställas
vare sig det gäller ett läroverk eller en flickskola. Det torde ock få anses
ostridigt, att 1928 års ordning i nu berörda avseende tillgodoser praktiska
synpunkter vida bättre än den 1927 vidtagna.
För genomförande av en dylik förändring erfordras emellertid jämkning
i riksdagsbeslutets lydelse, varjämte i skrivelse till Kungl. Maj:t synas böra
påkallas nödiga författningsändringar.
I likhet med motionärerna anser riksdagen skäl föreligga för att 1927 års
riksdagsbeslut, i vad det avser fordringarna för inträde i första klassen av
fyraårig realskola och lyceum, kompletteras på sätt motionärerna föreslagit,
varigenom hithörande bestämmelser bringas i överensstämmelse med vad
1928 års riksdag i motsvarande hänseende beslutat beträffande inträdesfordringarna
i sexårig kommunal flickskola. Riksdagen har alltså ansett sig
böra bifalla motionerna och får förty dels anmäla, att riksdagen, med bifall
till ovanberörda motioner (I: 85 och II: 123), beslutat, att realskolan skall
på det sätt, som för varje särskilt läroverk av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen
bestämmes, vara anordnad, antingen med fyra ettåriga klasser och
med avseende å det kunskapsmått, som erfordras för inträde i realskolans
första klass, grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig
folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller med
fem ettåriga klasser och med avseende å kunskapsmåttet för inträde i första
klassen grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts,
eller ock med såväl fyra som fem ettåriga klasser, anslutna till folkskolan
på nu angivet sätt, ävensom att i fråga om inträde vid lyceum skola gälla
samma bestämmelser som i fråga om fyraårig realskola;
dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga de ändringar i gällande
författningsbestämmelser, som i anledning av detta beslut befinnas
erforderliga.
Stockholm den 24 april 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.