Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.

1929-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:108, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 108.

1

Nr 108.

Godkänd av första kammaren den 24 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 24 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om viss jämkning i bestämmelserna rörande

övergång från sjuårig folkskola till realskola in. in.

(Statsutskottets utlåtande nr 55.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, (I: 85 och II: 123), har

hemställts, att riksdagen ville dels besluta, att realskolan skall på det sätt,

som för varje särskilt läroverk av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmes,

vara anordnad, antingen med fyra ettåriga klasser och med avseende

av det kunskapsmått, som erfordras för inträde i realskolans första

klass, grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola,

anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller med fem ettåriga

klasser och med avseende å kunskapsmåttet för inträde i första klassen

grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller

ock med såväl fyra som fem ettåriga klasser, anslutna till folkskolan på nu

angivet sätt; ävensom

att i fråga om inträde vid lyceum skola gälla samma bestämmelser som

i fråga om fyraårig realskola,

dels i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

ville vidtaga de ändringar i gällande författningsbestämmelser, som av beslutet

rörande förenämnda punkter befinnas erforderliga.

Till stöd för den i motionerna gjorda hemställan har anförts följande:

Genom beslut av 1921 ars riksdag fastslogs bland annat, att det kunskapsmått,

som erfordras för inträde i läroverkets första klass, skulle avse beträffande

fyraårig realskola och lyceum genomgången sjätte klass i någon av

den sexklassiga folkskolans huvudformer och beträffande femårig realskola

genomgången fjärde klass i folskola, som nyss nämnts. Riksdagen uttalade

sig samtidigt om sättet för inträdesprövningens ordnande. I anslutning härtill

hava jämväl läroverksstadgans föreskrifter om inträdesprövningens omfattning

utformats. Därvid har tillfogats att inträdessökande, som genomgått

sex klasser av sjuklassig folkskola, skall likställas med den, som genomgått

sjätte klassen av sexklassig sådan skola, därest lärokursen för dessa

klasser enligt intyg av statens vederbörande folkskolinspektör anses mot
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 108—110.

880 *9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 108.

svara lärokursen i (Ten sistnämnda skolan. Denna ordning kan icke anses

lycklig, och 1928 års riksdag vidtog jämväl utan meningsskiljaktighet på

statsutskottets hemställan den jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag till motsvarande

stadganden beträffande kommunala flickskolan, att genomgång av

sex klasser i sjuklassig folkskola utan vidare jämställes med genomgång av

sexårig sådan skola. Det synes uppenbart, att tungt vägande skäl föreligga

för att hithörande bestämmelser i fråga om skilda skolformer med väsentligen

samma allmänna bildningsmål avfattas på ett överensstämmande sätt

och att sökande av dessa båda kategorier vid inträdesprövningen likställas

vare sig det gäller ett läroverk eller en flickskola. Det torde ock få anses

ostridigt, att 1928 års ordning i nu berörda avseende tillgodoser praktiska

synpunkter vida bättre än den 1927 vidtagna.

För genomförande av en dylik förändring erfordras emellertid jämkning

i riksdagsbeslutets lydelse, varjämte i skrivelse till Kungl. Maj:t synas böra

påkallas nödiga författningsändringar.

I likhet med motionärerna anser riksdagen skäl föreligga för att 1927 års

riksdagsbeslut, i vad det avser fordringarna för inträde i första klassen av

fyraårig realskola och lyceum, kompletteras på sätt motionärerna föreslagit,

varigenom hithörande bestämmelser bringas i överensstämmelse med vad

1928 års riksdag i motsvarande hänseende beslutat beträffande inträdesfordringarna

i sexårig kommunal flickskola. Riksdagen har alltså ansett sig

böra bifalla motionerna och får förty dels anmäla, att riksdagen, med bifall

till ovanberörda motioner (I: 85 och II: 123), beslutat, att realskolan skall

på det sätt, som för varje särskilt läroverk av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen

bestämmes, vara anordnad, antingen med fyra ettåriga klasser och

med avseende å det kunskapsmått, som erfordras för inträde i realskolans

första klass, grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig

folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller med

fem ettåriga klasser och med avseende å kunskapsmåttet för inträde i första

klassen grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts,

eller ock med såväl fyra som fem ettåriga klasser, anslutna till folkskolan

på nu angivet sätt, ävensom att i fråga om inträde vid lyceum skola gälla

samma bestämmelser som i fråga om fyraårig realskola;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga de ändringar i gällande

författningsbestämmelser, som i anledning av detta beslut befinnas

erforderliga.

Stockholm den 24 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.