Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående avlyftande från Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen vid Tornedalens folkhögskola i övertorneä.

1929-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:109, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående avlyftande från Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen vid Tornedalens folkhögskola i övertorneä.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3

Nr 109.

Godkänd av första kammaren den 24 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 24 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt

motion angående avlyftande från Norrbottens läns

landsting av kostnaderna för undervisningen vid

Tornedalens folkhögskola i övertorneä.

(Statsutskottets utlåtande nr 56.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 217) har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte om möjligt till 1930 års riksdag framlägga ett utarbetat förslag till

statens övertagande, helst i full utsträckning, av den undervisning av olika

slag, som bedrives vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneä, eller till en

sådan anordning, att Norrbottens läns landsting kan helt eller i möjligaste

mån från sin utgiftsbudget avlyfta anslagen för nämnda undervisnings uppehållande.

Till stöd för förslaget har i motionen anförts följande.

Under ett flertal år har Norrbottens läns landsting vid sina sammanträden

givit anslag för uppehållande av undervisningen vid Tornedalens folkhögskola

i Övertorneä med belopp som har avvägts med hänsyn därtill, att

man för varje år väntat tillkomsten av ett beslut från statsmakternas sida

att övertaga anstalten eller att helt ansvara för de utgifter, som bli en följd

av skolans drivande för varje år. Emellertid har detta hopp om statens

inskridande gäckats, och sedermera har landstinget sett sig nödsakat att

anvisa fyllnadsanslag för undervisningens uppehållande. Frågan är emellertid,

huruvida landstinget i längden kan fortsätta med detta. Landstinget

har nämligen tagit på sig att även med mycket betydande belopp bidraga

till att uppehålla undervisningen vid en annan folkhögskola nämligen den

i Sunderby. Norrbottens läns landsting bär också som bekant den högsta

uttaxeringen i landet och står kanske inför nödvändigheten att ett kommande

år ytterligare höja nämnda uttaxering delvis på grund av den i samband

med gruvkonflikten minskade malmtrafiken under år 1928. Slutligen

bör det ock beaktas, att landstingets budget är synnerligen ansträngd på

grund av utgifter för sjukvård (främst för tuberkulosens bekämpande), ty

881 29

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 109.

anslagen för dylika ändamål måste i ett län med Norrbottens ytvidd bli

mycket betungande.

Det är bland annat på grund av dessa skäl, som landstinget framfört

upprepade framställningar till Kungl. Maj:t, att staten skulle övertaga den

ekonomiska börda, som följer med uppehållande av denna anstalts verksamhet.

Men som motiv för detta övertagande har landstinget ansett sig kunna

framhålla ännu ett skäl, som torde väga ännu mera, nämligen att anstalten

ej tillkommit för att tjäna ett lokalt länsintresse, utan huvudsakligen för att

tjäna ett rffeintresse, d. v. s. för att utgöra en plantskola för svensk kultur

i den finskspråkiga Tornedalen. Från denna utgångspunkt och icke minst

med hänsyn till den omständigheten att den finska staten på andra sidan

gränsen på ett helt annat sätt sörjer för anslag till liknande ändamål har

Norrbottens läns landsting ansett sig ha fog för ett bifall till de framställningar

som avlåtits till Kungl. Maj:t i frågan.

_ Dessa framställningar ha visserligen upptagits till behandling och beredning,

men något resultat har ännu ej avhörts trots att frågan sedan lång tid

tillbaka varit och alltjämt är aktuell. Något omnämnande av saken i den

nu framlagda statsverkspropositionen förekommer ej heller.

I betraktande av den särskilda uppgift, Tornedalens folkhögskola genom

sin belägenhet i de finskspråkiga gränstrakterna har att fylla, synes det riksdagen

befogat, att staten, om så befinnes erforderligt, för uppehållande av

skolans verksamhet ikläder sig större ekonomiska uppoffringar, än som kunna

följa av eljest gällande grunder för statsunderstöd till folkhögskolor. Det

är också riksdagen bekant, att skolan, utöver vanligt understöd från folkhögskoleanslagen,

sedan åtskilliga år erhållit ett tilläggsunderstöd från anslaget

till befrämjande av folkundervisningen i rikets nordligaste gränstrakter.

I motionen har nu påkallats ett statsingripande i syfte att antingen skolan

måtte förvandlas till en ren statsinstitution eller att statens understöd till

skolan måtte så bestämmas, att kostnaderna för densamma komme att helt

eller till största delen bestridas med statsmedel. Med avseende å det första

alternativet vill riksdagen framhålla, att en dylik åtgärd skulle innebära ett

avsteg från den princip, som hittills gällt för de svenska folkhögskolornas

verksamhet, nämligen att dessa arbeta såsom enskilda, av privata företag

eller kommunala korporationer upprätthållna läroanstalter med understöd

av statsmedel. Denna princip, som bygger på, sambandet mellan skolorna

och ortsintresset och som möjliggör friare verksamhetsformer för skolorna,

torde hava visat sig gynnsam för utvecklingen på detta område av undervisningsväsendet,

och riksdagen måste för sin del ställa sig tvivlande, huruvida

det kan vara lämpligt att, om än för detta speciella fall, slå in på en

annan väg. Därtill kommer, att nu ifrågavarande folkhögskola äges av en

särskild stiftelse och är förbunden med lantmannaskola med jordbruksrörelse

samt lanthushållsskola, vilka förhållanden synas ägnade att ytterligare komplicera

frågan om ett statsövertagande. Med hänsyn till berörda omständigheter

anser riksdagen icke tillrådligt, att en blivande utredning inriktas på

skolans omvandling till en statsanstalt.

Däremot måste riksdagen med hänsyn till det både av motionärerna och

av riksdagen framhållna skäl, som hänför sig till skolans särskilda uppgift,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109. 5

finna det önskvärt, att en utredning kommer till stånd, huruvida och på

vad sätt skolan må i större utsträckning än hittills understödjas från statens

sida. Det torde böra ankomma på Eders Kungl. Maj:t att föranstalta

om en sådan utredning samt därefter vidtaga den åtgärd, vartill utredningen

kan giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen i anledning av

ovanberörda motion (II: 217) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes verkställa

utredning, huruvida och på vad sätt Tornedalens folkhögskola må i

större utsträckning än hittills understödjas från statens sida, samt därefter

vidtaga den åtgärd, vartill en sådan utredning kan giva anledning.

Stockholm den 24 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.