Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande medelst automobilskattemedél av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar.

1929-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:120, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande medelst automobilskattemedél av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 120.

15

Jir 120.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 30 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående täckande medelst automobilskattemedél

av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar.

(Statsutskottets utlåtande nr 31.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten proposition, nr 33,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnaderna för vissa jämlikt

kungörelsen den 23 maj 1924 (nr 318) angående varningsmärken och säkerhetsanordningar

m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och

väg vidtagna anordningar må utgå bidrag enligt de i statsrådsprotokollet

förordade grunder, beträffande säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

å stads område av utjämningsandelen av städernas automobilskattemedel

och i fråga om sådana anordningar vid järnvägskorsningar å landsbygden

av de särskilda länens automobilskattefonder.

Medan i den inom kommunikationsdepartementet tidigare uppgjorda i

propositionen omförmälda promemorian ifrågasatts, att järnvägsintressets

och vägintressets andelar i kostnaderna för ifrågavarande säkerhetsanordningar

skulle utgå efter en verkställd uppskattning i varje särskilt fall,

har i en del avgivna yttranden föreslagits, att fördelningen skulle verkställas

efter en på förhand bestämd genomsnittlig beräkningsgrund. Vid

sitt ståndpunkttagande till frågan har departementschefen framhållit, att

även om det finge antagas att järnvägsintressets och vägintressets andelar

i allmänhet skulle stanna omkring proportionen 1:2, det dock syntes påkallat

att möjlighet till justeringar hölles öppen och att alltså prövningen

skedde från fall till fall, varvid dock ersättningsfrågorna borde om möjligt

avgöras på en gång för större grupper.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 120.

Riksdagen vill medgiva, att automobilskattemedlen må tagas i anspråk

för nu angivna ändamål. Det hade tvivelsutan varit önskligt, att de

grunder, efter vilka ifrågavarande bidrag från automobilskattemedel skall

beräknas, kunnat erhålla en klarare utformning än det i propositionen

framlagda förslaget innebär. Såsom jämväl under riksdagens behandling

av frågan motionsvis framhållits, synes det dock synnerligen svårt att

komma fram till några mera bestämda normer för dessa bidrags beviljande.

Motionsvis har yrkats den ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att

bidraget av automobilskattemedel för varje särskilt fall skulle begränsas

till högst hälften av den kostnad, för vilken bidraget utgår. Riksdagen

har emellertid funnit sig icke böra frångå den i propositionen angivna

norm, efter vilken ifrågavarande kostnader i allmänhet skola fördelas

mellan järnvägsintresset och vägintresset.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

medgivit, att till bestridande av kostnaderna för vissa jämlikt kungörelsen

den 23 maj 1924 (nr 318) angående varningsmärken och säkerhetsanordningar

m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg vidtagna

anordningar må utgå bidrag enligt de i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 1 februari 1929 förordade grunder, beträffande

säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar å stads område av utjämningsandelen

av städernas automobilskattemedel och i fråga om sådana

anordningar vid järnvägskorsningar å landsbygden av de särskilda länens

automobilskattefonder.

Stockholm den 30 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.