Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående den efter krisåren tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets ekonomi m. m.

1929-05-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:147, Skrivelse till Konungen, angående den efter krisåren tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets ekonomi m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 1-47.

Nr 147.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående den efter krisåren

tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets

ekonomi m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr i.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till KONUNGEN.

I en inom riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom, att riksdagen

måtte anhålla, att Eders Kungl. Mai rf; ville uppdraga åt de nyligen tillsatta

sakkunniga för utredning av jordbrukets ekonomiska läge m. m. att i samband

med den igångsatta utredningen söka klarlägga, vilken inverkan den efter

krisåren av stat, kommun och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken

haft på jordbrukets ekonomi, samt tillika undersöka de grunder pa

vilka levnadskostnadindex vilade och hur denna stode i förhållande till livsmedelsindex.

Föreliggande motion hänför sig till ett område, inom vilket ett omfattande

utredningsarbete nyligen igångsatts, sedan 1928 års riksdag darom gjort framställning

till Kungl. Maj :t. Med anledning av inom riksdagen vackta motioner

anhöll nämligen riksdagen uti skrivelse nr 375, att Kungl. Maj:t matte

låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående

åtgärder, som kunde och borde vidtagas i syfte att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapades för att jordbrukets

arbetare måtte komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.

I skrivelsen framhöll riksdagen bland annat, att såsom ett led i utredningsarbetet

orsakerna till jordbrukets betryckta läge borde klarläggas dels i den

mån de kunde avläsas i de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts

på uppdrag av lantbruksstyrelsen och under en följd av ar publicera s,

och dels i den mån de kunde genom andra undersökningar faststallas. Kiksdagen

förmodade, att den pågående utredningen om tullsystemets verkningar

därvidlag kunde bli av visst värde. Uppmärksamheten borde aven fastas vid

importens inverkan i konkurrensavseende. Likaså borde undersökas, i va man

bristen på planmässighet i ansträngningarna att tillvarataga den svenska mar -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 1 -4 7.

nådens möjligheter för avsättning av jordbrukets alster kunde bidraga till svårigheterna

för jordbruksnäringen. Och slutligen vore en undersökning av huru

exportmöjligheterna utnyttjats och vad som härvidlag bruste en angelägenhet

av stor vikt.

I vad fråga gäller klarläggandet av orsakerna till jordbrukets betryckta läge

framhöllos sålunda i riksdagens nyssnämnda skrivelse vissa områden, som

borde göras till föremål för undersökning. Det i nu föreliggande motion framställda

yrkandet går ut på, att åt de sakkunniga, vilka den 20 december 1928

på grund av berörda riksdagsskrivelse jämlikt bemyndigande av Eders Kungl.

Maj:t av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet tillkallats för verkställande

av utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge in. m., skulle uppdragas

att därvid till behandling upptaga ytterligare ett par frågor av största

vikt för ett fullständigt klarläggande av förevarande spörsmål. Motionären

vill sålunda hava utrett, huruvida den efter krisåren tillämpade lönepolitiken

för andra befolkningsgrupper än de vid jordbruket anställda menligt återverkat

på jordbruksnäringens ekonomi därigenom att den medfört förhållandevis

högre priser på andra förnödenheter och nyttigheter än livsmedel och sålunda

varit orsak till att levnadskostnadsindex numera ligger på en icke oväsentligt

högre nivå än livsmedelsindex.

Det torde icke kunna förnekas, att lönesättningen på vissa områden av näringslivet

och inom den kommunala och statliga förvaltningsverksamheten kan

komma att fa en konstlad karaktär, som ej har sin grund i lagen om tillgång

och efterfrågan. För jordbrukets utövare torde däremot nämnda lag vara i

allt väsentligt bestämmande för priserna på lantbrukets produkter. Skillnaden

mellan den ersättning, jordbrukets arbetare erhålla för sitt arbete, och de löner,

som andra befolkningsgrupper betinga sig för sitt, är också påtaglig och har

väsentligt ökats under de senare åren.

Riksdagen hyser därför i likhet med motionären den uppfattningen, att den

utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken är en faktor av mycket stor betydelse

jämväl för jordbrukets vidkommande och att på grund härav frågan om

denna lönepolitiks art och verkan bör ägnas allvarlig uppmärksamhet vid den

påbörjade utredningen rörande jordbrukets ekonomiska läge in. m. De för

nämnda utredningsarbete lämnade direktiven hava visserligen fått en så vid avfattning,

att det måhända icke är uteslutet, att utredningen kan komma att

omfatta jämväl förevarande spörsmål, trots att uttrycklig föreskrift därom

icke lämnats. Men frågan synes dock riksdagen vara av sådan vikt, att riksdagen

— i syfte att utesluta möjligheten av att frågan icke ägnas tillbörlig uppmärksamhet

-— funnit sig böra ingå till Eders Kungl. Maj:t med anhållan, att

berörda direktiv måtte kompletteras i här förevarande hänseende.

Riksdagen har dock ingalunda förbisett, att möjligheterna torde vara mycket

små att genom den åsyftade utredningen kunna vinna rättelse i eventuellt påvisbara

missförhållanden i här berörda avseende. Men riksdagen hyser dock

samtidigt den förhoppningen, att en undersökning av ifrågavarande spörsmål

åtminstone bör kunna leda till en klarare uppfattning om det ekonomiska sambandet

mellan olika näringar och företag. Därigenom kan måhända även vin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr li8.

nas en vidgad förståelse mellan de olika intressegrupperna, vilket i sin tur skulle

kunna bidraga till att det mål uppnås, för vilket förra årets riksdag som

nämnt uttalade sig, då den begärde en utredning, avseende åtgärder »i syfte

att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas

för att jordbrukets arbetare må komma i åtjnutande av förbättrade levnadsvillkor».

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhalla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes uppdraga åt de för verkställande av utredning rörande jordbrukets

ekonomiska läge m. in. tillkallade sakkunniga att vid fullgörandet av sitt

uppdrag söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren av stat, kommuner

och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken haft på jordbrukets

ekonomi, samt tillika undersöka de grunder, på vilka levnadskostnadsindex vilar

och hur detta står i förhållande till livsmedelsindex.

Stockholm den 15 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 148.

Godkänd av första kammaren den 8 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ls

proposition angående pensioner från allmänna indragningsstaten

åt vissa tjänstemän vid kontrollen över sockerbeskattningen

m. m., i vad avser pensioner från allmänna

indragningsstaten.

(Bankoutskottets utlåtande nr 27.)

Till KONUNGEN.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

111 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag om upphävande med utgången av juni

1929 av förordningen angående beskattning av socker, besluta,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.