Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kammarkollegium för budgetåret 1929/1930 jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:162, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kammarkollegium för budgetåret 1929/1930 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 162,

Nr 162.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anslag till kammarkollegium för

budgetåret 1929/1930 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 86.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1929 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1929/1930 har Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 3

och 4 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över linansärenden

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, i riksstaten beräkna dels ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium

till 302,100 kronor dels ock till upprätthållande av kammarkollegii

verksamhet för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 34,500

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 7 mars

1929 dagtecknad proposition, nr 212, under åberopande av det vid propositionen

bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden samma

dag — med tillkännagivande, att förslag om anvisande av anslag å extra

stat till kammarkollegii verksamhet icke komme att föreläggas riksdagen,

i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å riksstaten

för budgetåret 1929/1930 — föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i kammarkollegium skall

från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör .......

4 kammarråd...............

1 förste advokatfiskal

1 andre advokatfiskal

2 förste arkivarier......

5 sekreterare ..............

2 fiskaler .....................

5 notarier.....................

Lönegrad

A 3

B 30

B 28

B 27

B 26

B 26

B 21

B 21

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 162. 15

BefattninS Lönegrad

1 registrator .................................................................................................... g 24

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ g 7

2 kanslibiträden................................................................................................ g 7

3 expeditionsvakter ........................................................................................ g 5

7 kontorsbiträden ............................................................................................ g 4.

Anm. Andre advokatfiskalstjänsten, lönegrad B 27, skall vid inträffande ledighet

nedflyttas i lönegraden B 26.

dels besluta, att å övergångsstat för kammarkollegium skall från och

med den 1 juli 1929 uppföras en befattning som förste arkivarie för lantmäteriutredningar

i lönegraden B 26;

dels godkänna följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från

och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................................................... » 35,100

Summa kronor 277,600.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 9,500;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu

302,100 kronor, med 15,000 kronor, till 287,100 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två i ämnet väckta motioner 1:283 och 11:426.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen ville företaga

sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 212, att kammarrådens

antal bestämmes till fem.

I den senare motionen har yrkats, att riksdagen med avslag å Eders Kungl.

Maj:ts proposition, nr 212, för budgetåret 1929/1930 ville bevilja de medel

å ordinarie och extra stat, som erfordras för uppehållande av kammarkollegii

verksamhet i enlighet med en av kammarrådet C. F. von Otter vid kammarkollegii

utlåtande i ämnet fogade reservation.

Då riksdagen nu går att angiva sin ställning till Eders Kungl. Majrts förevarande

förslag, får riksdagen till en början framhålla, att riksdagen vid

bedömande av frågan om kammarkollegii organisation, i likhet med departementschefen

och 1926 års besparingssakkunniga, ansett, att hänsyn icke bör

tagas till de möjligheter till mera omfattande förändringar beträffande

kollegii ställning inom förvaltningen, som kunna bliva en följd av den för

närvarande pågående utredningen av frågan om nya grunder för lagstiftningen

om prästerskapets avlöning samt dispositionen och förvaltningen av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 162.

prästlönejorden. Såsom departementschefen anfört, kan nämligen nu icke

förutses, till vilka resultat den fortsatta utredningen av berörda spörsmål

kan komma att leda, och tidpunkten för deras slutliga lösning synes ej

heller för närvarande kunna med någon säkerhet bedömas. Härtill kommer

ock, att, med hänsyn till de besparingar för statsverket, som genom en

ändrad organisation kunna ernås redan från och med nästkommande budgetår,

uppskov med ståndpunktstagande till förslaget icke synes böra ske.

Kärnpunkten i Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, såvitt det rör

organisatoriska förändringar i kammarkollegium, utgör frågan om förenkling

av sättet för ärendenas avgörande.

Detta avgörande träffas för närvarande antingen i plenum av generaldirektören

och ledamöterna gemensamt eller på särskilda divisioner, bestående

av generaldirektören och två ledamöter eller av tre ledamöter,

bland vilka den äldste är ordförande, eller ock av generaldirektören i närvaro

av en ledamot.

I plenum avgöras enligt § 12 i instruktionen för kammarkollegiet huvudsakligen

ärenden angående utfärdande, förklaring, ändring eller upphävande

av författningar, allmänna föreskrifter, som det tillkommer kollegium att

utfärda; rikets regalier och dyrbarheter; verkets organisation och arbetsordning;

personal- och ekonomiärenden; samt annan fråga, som generaldirektören

finner lämpligen höra avgöras i plenum.

På division skola enligt § 13 i instruktionen, i den mån icke enligt nyss

anförda stadgande avgörandet bör äga rum i plenum, avgöras ärenden, som

angå Eders Kungl. Maj:ts brev eller remiss, framställning eller utlåtande till

Eders Kungl. Maj:t (dock icke i anledning av besvär över generaldirektörens

beslut); besvär, som hos kollegium anföras över myndigheters beslut; vissa

uppräknade grupper av ärenden, som kollegium äger pröva och avgöra;

annan fråga, vilken generaldirektören finner skäl göra till föremål för samfällt

yttrande.

Av generaldirektören avgöres, enligt § 14 i instruktionen, i närvaro av

den ledamot, till vars rotel ärendet hör, annat ärende än de i §§ 12 och 13

avsedda.

Jämföres uppräkningen i §§ 12 och 13 av ärenden, vilka handläggas i

plenum eller på division, med stadgandena i §§ 2—5 i instruktionen, framgår,

att endast i ett fåtal av hithörande ärendesgrupper beslutanderätten

förbehållits generaldirektören ensam. Den enda av berörda ärendesgrupper,

som ur arbetssynpunkt äger någon praktisk betydelse, torde, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, vara ärenden angående fastställande av det i

19 § 4:o i lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning

omförmälda skogsmedelsbeloppet.

I överensstämmelse med vad besparingssakkunniga förordat, innebär Eders

Kungl. Maj:ts förslag, att den kollegiala förvaltningsformen inskränkes och att

ämbetsverkets chef blir ensam beslutande i huvudparten av de på kollegium

ankommande ärenden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 162. 17

Såsom av redogörelsen i ärendet framgår, hava besparingssakkunniga för

sin del upptagit det av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid framställda

förslaget härutinnan, vilket förslag innebar,

att, med undantag för nedan angivna ärenden, den kollegiala formen för

ärendenas handläggning i kammarkollegium måtte upphöra och beslutanderätten

överlämnas åt verkets chef; dock med skyldighet för föredragande

ledamoten att, om hans åsikt icke överensstämde med det av chefen fattade

beslutet, låta till protokoll anteckna sin skiljaktiga mening;

att av kollegium samfällt skulle behandlas och avgöras ärenden, som

anginge: verkets organisation; nya författningars utfärdande eller redan

befintligas förklarande, ändring eller upphävande; allmänna föreskrifter,

som det tillkomme kollegium att utfärda; besvär, som hos kollegium anfördes

över underordnade myndigheters beslut; befordringar, undantagandes

sådan, som avsåge återbesättande av ledig kammarrådsbefattning; extra

ordinarie tjänstemäns och vaktbetjäntes antagande; bestämmande av arvoden

åt amanuenser ävensom av gottgörelse åt andra extra ordinarie tjänstemän

och tillfälliga biträden samt åt extra ordinarie vaktbetjänte; avsked,

tjänstebetyg, förordnanden ävensom tjänstledighet, med undantag av

semester; tjänstemäns och betjäntes fel och försummelser i tjänsten; rikets

regalier och dyrbarheter; samt andra frågor, vilka kollegii chef funne skäl

att göra till föremål för samfällt avgörande; och

att i behandlingen och avgörandet av dessa ärenden skulle deltaga chefen

samt föredraganden och minst en av de övriga ledamöterna.

I ett hänseende hava besparingssakkunniga ansett en ytterligare förenkling

kunna ifrågakomma. Enligt besparingssakkunnigas mening böra

nämligen de löpande, mindre betydelsefulla personalfrågorna, såsom angående

kortare tjänstledigheter och förordnanden under dylika ledigheter

— liksom löpande ärenden rörande verkets ekonomi — överlämnas till

avgörande av chefen i närvaro av föredraganden.

De skäl, som i allmänhet kunna anföras för och emot det kollegiala behandlingssättet

i jämförelse med den form för ärendenas behandling, enligt

vilka dessa, åtminstone i flertalet fall, avgöras av eu ensam beslutande

chef, hava vid skilda tillfällen — då frågor förelegat om omreglering av

andra ämbetsverk — framhållits och debatterats och framgå för övrigt av

statsrådsprotokollet. Riksdagen har därför ansett det icke vara nödigt att

i förevarande sammanhang närmare ingå på detta spörsmål.

Då riksdagen nu haft att i det fall, varom fråga är, taga ståndpunkt till

de skäl, som å ena sidan framförts till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om förändrad ordning beträffande sättet för ärendenas avgörande hos

kammarkollegium och å andra sidan åberopats för ett bibehållande i huvudsak

av nu gällande ordning i detta hänseende, har riksdagen efter ingående

övervägande funnit sig böra i princip icke motsätta sig, att i enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts förslag den kollegiala handläggningen begränsas. Enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1929. U sand. Nr 153^162. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 162.

riksdagens uppfattning torde emellertid vissa av de ärenden, i vilka

beslutanderätten ansetts böra överlämnas åt ämbetsverkets chef, med hänsyn

till ärendenas egenartade beskaffenhet samt deras såväl allmänna som

ock för enskilda och korporationer stora reella betydelse alltjämt böra

bibehållas vid kollegial handläggning. Så är till en början enligt riksdagens

förmenande förhållandet med ärenden angående ändring i landets

kommunala och ecklesiastika indelning samt ärenden, vari det på grund av

remiss eller eljest ankommer på kollegiet att avgiva utlåtande till Eders

Kungl. Maj:t eller domstol, med undantag dels för ärenden angående boställhavares

utbyte av husbehovsved mot ersättning i penningar, angående

ersättning till boställsarrendator för skatt, som denne erlagt för i arrendet

ej ingående skogsmark, samt angående framdragande av elektrisk ledning

över boställsmark, ävensom andra dylika partiella nyttjanderätter av mindre

betydelse, dels ock andra av Eders Kungl. Maj:t efter kollegiets hörande bestämda

grupper av ärenden, som regelmässigt äro av mindre räckvidd och enkel

beskaffenhet samt förekomma i relativt stort antal, vilka samtliga synas

böra avgöras av chefen i närvaro av föredraganden. Då fråga är om

avgivande av utlåtande i anledning av besvär över beslut, som enligt § 14

i nu gällande instruktion meddelats av generaldirektören, torde ock, såsom

nu är fallet, beslutanderätten alltjämt böra förbehållas generaldirektören.

Besvärsmål torde däremot självfallet böra vara föremål för kollegial handläggning.

Kollegial handläggning synes riksdagen ytterligare böra förekomma beträffande

vissa ärenden, hänförande sig till äldre under avveckling stående

bestämmelser om rättsförhållanden. Riksdagen åsyftar härvid ärenden angående

hemmans rätta mantal; hemmans eller lägenhets indelning till lotsning,

lotshemmans utbyte, förmåner och friheter samt skyldigheter; förmåner,

rättigheter eller skyldigheter i övrigt, som åtfölja hemman, jord eller

lägenhet på grund av dess särskilda natur och egenskap, där frågan icke

är av beskaffenhet att böra i annan ordning behandlas, samt ärenden angående

skattläggning, där ej sådant äger rum i sammanhang med avvittring.

Till nämnda grupp av ärenden, som hänföra sig till äldre, under avveckling

stående bestämmelser om rättsförhållanden, synes ock riksdagen

böra räknas ärenden angående förvärv åt eller avhändande från staten eller

allmän inrättning av äganderätt till fast egendom, vilka avse beviljande

och avslutande av skatteköp om hemman eller lägenhet, som må av kollegiet

till skatte försäljas, prövning och avgörande huruvida och med vad

villkor försäljning under skattemannarätt av Danviks hospital tillhörigt

hemman eller lägenhet må äga rum samt fastställande av skatteköpeskilling

för hemman eller lägenhet, varom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

äger avsluta skatteköp.

I anledning av det av besparingssakkunniga gjorda uttalandet, att den

nuvarande formen för plenibehandling, enligt vilken samtliga ledamöter

skola deltaga i avgörandet, icke bör stadgas såsom obligatorisk för viss

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 162.

19

eller vissa ärendesgrupper, får riksdagen slutligen i detta sammanhang såsom

sin mening framhålla, att, därest vid företagande av visst ärende till

avgörande av chefen i närvaro av en ledamot eller vid kollegial handläggning

i mindre plenum skulle visa sig, att chefen eller i sistnämnda fall

majoriteten finner ärendet böra avgöras på sätt, som innebär frångående

av tidigare intagen ståndpunkt, ärendet torde höra hänskjutas till plenum.

Riksdagen har härefter till behandling förehaft frågan om indragning av

vissa befattningar hos kollegium samt de i samband därmed stående frågorna

dels om utbyte av en förste arkivariebefattning mot en notarietjänst och

av en nu till 21:a lönegraden hänförd registratorsbefattning mot en likabenämnd

befattning i 14:e lönegraden, dels om uppförande å ordinarie stat

av en ny notarietjänst, dels ock om sänkning av andra advokatfiskalstjänsten

från 27:e till 26:e lönegraden.

Beträffande frågan om indragning av vissa befattningar hos kollegium innebär

Eders Kungl. Maj:ts förslag, vad angår kollegii ordinarie stat, att en nu

vakant kammarrådstjänst skulle från och med nästkommande budgetårs ingång

avföras ur staten samt att befattningen såsom förste arkivarie för

lantmäteriförrättningar skulle uppföras å övergångsstat för att vid inträffande

ledighet å befattningen indragas. Vidare skulle samtliga de från

kollegii extra anslag avlönade befattningarna — ett extra kammarråd,

en extra advokatfiskal, en extra sekreterare och ett extra kontorsbiträde —

indragas med utgången av innevarande budgetår.

I motionen I: 283 har hemställts, att någon minskning i det nuvarande

antalet ordinarie kammarrådsbefattningar icke måtte äga rum, och i motionen

II: 426 har yrkats, att riksdagen måtte bevilja de medel å ordinarie och extra

stat, som skulle erfordras för uppehållande av kammarkollegii verksamhet

i enlighet med den av kammarrådet von Otter vid kammarkollegii utlåtande

fogade reservationen .jj

Då riksdagen haft att taga ställning till nu berörda spörsmål, har riksdagen,

vad först angår frågan om indragning av de härtill föreslagna befattningarna,

vid bortseende från den av riksdagen ovan ifrågasatta utsträckta omfattningen

av kollegial handläggning beträffande vissa ärenden, ansett skäl icke

föreligga för ett frångående av Eders Kungl. Maj:ts, av besparingssakkunniga

förordade och av kammarkollegium tillstyrkta förslag härutinnan. Men

även med hänsyn tagen till vad riksdagen uttalat i fråga om den kollegiala

handläggningen, har riksdagen, särskilt i betraktande av den föredragningsskyldighet,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att påvila

sekreterarna — en föredragningsskyldighet, som står i överensstämmelse med

de krav, som ansetts böra uppställas för sekreterarnas placering i 26:e lönegraden

— funnit tillräckliga skäl icke föreligga för ändring av det förslag,

Eders Kungl. Maj:t framlagt. I varje fall synes riksdagen försiktigheten bjuda,

att, innan erfarenhet vunnits om verkningarna av de i skilda hänseenden

ifrågasatta åtgärderna i förenklande riktning med avseende å kammarkollegii

arbetssätt, någon ändring i den personaluppsättning, Eders Kungl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 162.

Maj:t ansett till fyllest för arbetets bedrivande i ämbetsverket, icke bör

komma ifråga.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om utbyte dels av en förste arkivariebefattning

mot en notarietjänst och dels av den nu till 21:a lönegraden

hänförda registratorsbefattningen mot en likabenämnd befattning i 14:e

lönegraden har riksdagen icke haft något att erinra mot förslagen härutinnan.

Riksdagen har även ansett sig böra medgiva uppförande å ordinarie stat av

ytterligare en notarietjänst, och då den föreslagna nedflyttningen i lönegrad

av andre advokatfiskalstjänsten synts riksdagen motiverad, har riksdagen

ock i detta hänseende anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har sålunda i fråga om kollegii personalsammansättning till

alla delar godkänt vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad slutligen angår de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övergångsanordningarna

till den nya staten, de framlagda förslagen till stater för kammarkollegium

och anslagsberäkningarna, hava dessa förslag icke givit riksdagen

anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt ej haft något

att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får riksdagen alltså anmäla, att

riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i kammarkollegium skall

från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattnintr

1 generaldirektör ..........

4 kammarråd..................

1 förste advokatfiskal

1 andre advokatfiskal ...

2 förste arkivarier..........

5 sekreterare ..................

2 fiskaler.........................

5 notarier ......................

1 registrator ..................

1 förste expeditionsvakt

2 kanslibiträden............

3 expeditionsvakter ......

7 kontorsbiträden ..........

Anm. Andre advokatfiskalstjänsten, lönegrad B 27, skall vid inträffande ledighet

nedflyttas i lönegraden B 2fi.

dels beslutat, att å övergångsstat för kammarkollegium skall från och med

den 1 juli 1929 uppföras en befattning som förste arkivarie för lantmäteriutredningar

i lönegraden B 26;

dels godkänt följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från

och med den 1 juli 1929:

Lönegrad

A 3

B 30

B 28

B 27

B 26

B 26

B 21

B 21

B 14

B 7

B 7

B 5

B 4;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 162.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................... » 35,100

Summa kronor 277,600.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 9,500;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu

302,100 kronor, med 15,000 kronor till 287,100 kronor.

Stockholm den 14 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

—162.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

Ib samt.

Nr 153

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.