Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkåren C. J. Bodin må utbetalas vissa belopp, utgörande dels uppburet men återbetalat, dels ock ej utbetalat dyrtidstillägg.

1929-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:165, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkåren C. J. Bodin må utbetalas vissa belopp, utgörande dels uppburet men återbetalat, dels ock ej utbetalat dyrtidstillägg.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 165.

7

Nr 165.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt

motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkåren

C. J. Bodin må utbetalas vissa belopp,

utgörande dels uppburet men återbetalat, dels ock ej

utbetalat dyrtidstillägg.

(Statsutskottets utlåtande nr 93.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion II: 67 liar hemställts, att riksdagen

ville medgiva, att ej blott av förvaltaren vid Intendenturkåren C. J. Bodin

efter anmärkning återbetalda kronor 1,339: 05 måtte till honom ån jo utbetalas

utan även ett annat i motionen angivet belopp å kronor 141: — måtte honom

tillställas.

Till stöd för framställningen har i motionen anförts följande.

»Den 1 januari 1920 erhöll nuvarande förvaltaren vid Intendenturkåren

C. J. Bodin avsked med bibehållen befordringstur från sin beställning som

sergeant vid Intendenturkåren och anställdes samtidigt som verkmästare vid

kronobageriet å Karlsborg samt tillförsäkrades genom kontrakt samma avlöningsförmåner

som förvaltare vid Intendenturkåren. Genom särskilda

skrivelser tillerkändes han även av Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement

tillfällig löneförbättring och ortstillägg i likhet med förvaltare

vid Intendenturkåren. Sedermera har han av Kungl. Maj:t, sedan han den

1 januari 1922 återinträtt på stat vid Intendenturkåren, genom nådigt beslut

den 30 november 1923 medgivits att för placering i löneklass få tillgodoräkna

sig sin anställning såsom verkmästare vid kronobageriet.

Då han den 1 januari 1922 återinträdde vid Intendentkåren, utbetalades

till honom personligt dyrtidstillägg. I juni månad 1923 anmärkte emellertid

arméförvaltningens civila departements revision, att detta dyrtidstillägg ej

borde utgå, alldenstund lönen som verkmästare ej vore av Konung och riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 165.

dag till siffran bestämd, vilken anmärkning den 3 oktober samma år av

departementet godkändes. Besvär liäröver hava av Kungl. Maj:t ogillats.

Det belopp, som han genom detta beslut nödgas återbära till statsverket,

utgör för tiden år 1922—3% 1925 kronor 1,339:05 samt för tiden 1/1—31/,2

1925 kronor 141: — som dock icke utbetalats till honom. Sammanlagda

summan utgör alltså kronor 1,480:05.

Då man måste antaga, att Bodin vid mottagandet av verkmästarebefattningen

var övertygad att denna tjänst skulle få räknas som likvärdig med

annan ordinarie tjänst, torde billigheten kräva, att han hålles skadeslös för

vad han enligt ovan nämnda beslut måst återbära och dels ej erhållit. Riksdagen

har också vid flera tillfällen visat sig behjärta framställningar härom

t. ex. enligt kungl. propositionerna nr 75 och 164 vid 1925 års riksdag med

flera samt senast 1928 vid bifall till framställningarna i motionerna nr 136

i första och nr 325 i andra kammaren, varvid dyrtidstillägg beviljades även

å arvode, som icke blivit av Konung och riksdag till siffran bestämt utan

allenast av Kungl. Maj:t.»

Över förevarande motion har riksdagens vederbörande utskott med stöd

av 46 § riksdagsordningen inhämtat yttrande från arméförvaltningens civila

departement, som anfört följande.

»Det i motionen omförmälda beloppet å kronor 1,339:05 har av Kungl.

Arméförvaltningens civila departement fastställts genom ett tiotal särskilda

anmärkningsresolutioner. Av dessa hava de tre tidigaste resolutionerna,

omfattande tiden 1. februari—31. december 1922, överklagats hos Kungl.

Kammarrätten och Regeringsrätten. I två av dessa besvärsmål, avseende

tiden 1. februari—30. november 1922 har Bodin därjämte anhållit att av nåd

bliva befriad från den honom för dennna tid ålagda återbetalningsskyldigheten

å kronor 669: 30. I yttrande över berörda nådeansökning den 17. december

1924 avstyrkte departementet bifall till densamma. Skälet härtill hade

huvudsakligen varit det, att Kungl. Maj:t med riksdagens medverkan fastställt

grunderna för beräknande av dyrtidstillägg. Enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 6. maj 1927 lämnades ansökningen utan bifall. I sammanhang härmed

får departementet meddela, att Kungl. Maj:t enligt beslut den 2. mars 1928

icke funnit till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda en av Bodin

gjord ansökning att för erhållande av rätt till personligt dyrtidstillägg från

och med den 1. januari 1922 få såsom tjänstetid i förvaltarbeställning vid

intendenturkåren tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan innehaft verkmästarebefattning

vid kronobageriet å Karlsborg.

Av det belopp, kronor 1,339:05, som Bodin nödgats återbära till statsverket,

utgöra 669 kronor 75 öre personligt dyrtidstillägg och 669 kronor

30 öre skillnaden i dyrtidstilläg enligt § 3 och § 4 i vederbörliga dyrtidstilläggskungörelser

för tiden 1. februari—30. november 1922. För sistberörda

tid hade det personliga dyrtidstillägget, därest Bodin varit därtill berättigad,

uppgått till 554 kronor 44 öre. Återstoden, 114 kronor 86 öre (=669:30 —

554:44), skulle under nyss angivna förhållande utgöras av vanligt dyrtidstillägg,

vilket under inga omständigheter hade bort utbetalas. Det personliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 165. 9

dyrtidstillägget skulle sålunda för hela den anmärkta tiden hava uppgått

till allenast 1,224 kronor 19 öre (= 669: 75 + 554: 44).

Beträffande det i motionen omförmälda till Bodin icke utbetalda beloppet

141 kronor för tiden juli—december 1925 har departementet icke något att

erinra.

Det personliga dyrtidstillägget till Bodin skulle sålunda för den i motionen

avsedda tiden uppgå till 1,365 kronor 19 öre (= 1224:19 + 141: —).

På grund av vad sålunda anförts får departementet, på skäl, som i motionen

framhållits, tillstyrka bifall till motionen till den del de i densamma

angivna beloppen kunna anses motsvara det personliga dyrtidstillägget eller

1,365 kronor 19 öre.»

I likhet med vad arméförvaltningens civila departement sålunda föreslagit,

anser sig riksdagen böra medgiva, att till förvaltaren Bodin må utbetalas i

förevarande motion avsedda belopp till den del de kunna anses motsvara

personligt dyrtidstillägg eller 1,365 kronor 19 öre.

Riksdagen far alltsa anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande

motion II: 67 medgivit, att till förvaltaren vid Intendenturkåren C. J. Bodin

må från vederbörligt anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst utbetalas ett mot personligt dyrtidstillägg svarande belopp av 1,365

kronor 19 öre.

Stockholm den 14 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.