Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

1929-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:176, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

1

Nr 176.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande

av nybyggnad för statens historiska museum och

övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda

statssamlingar m. m. jämte två i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 95.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstand och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 73, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens

inseende ställda statssamlingar, i riksstaten för budgetåret 1929/1930

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15

februari 1929 dagtecknad proposition, nr 98, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att det av förutvarande positionsartilleriregementet

hittills disponerade kasernområdet jämte den därå befintliga kasernbyggnaden

samt tillhörande stallflyglar må — under förutsättning av sådana

ändringar i den för området nu gällande stadsplanen, som departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit — reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

ävensom för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock

statsinstitutioner i övrigt, vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut må komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande tomtkomplex;

dels ock lör utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar till sådana

ändrings- och nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga för en förflyttning

av statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande

av detaljritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930

under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett extra reservationsanslag av

40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. Nr 176—180.

1059 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 176.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, (I: 249 och II: 387), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 98 besluta att i skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t anhålla om ny utredning angående lämplig plats till förläggning

av i propositionen åsyftade byggnader.

Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande

institutioners lokalförhållanden synes riksdagen välgrundat. Samlingarnas inrymmande,

såsom nu är fallet, på delvis vitt skilda ställen och under stark

trångboddhet försvårar uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande för forskningsändamål.

Detta är en betydande olägenhet. Men härtill kommer, att

genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt riksdagens mening mycket viktig

sida av museets uppgift icke kan komma till sin rätt, den nämligen att tjäna

såsom en central bildningsinstitution för den del av den svenska allmänheten,

som hyser intresse för och önskar vidga sitt vetande i fråga om våra kulturminnen.

en synpunkt, som jämväl departementschefen tillagt stor betydelse.

Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas bristande ändamålsenlighet har

museets möjligheter i berörda hänseende ej kunnat mer än i relativt ringa grad

göra sig gällande.

Riksdagen måste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrider

till åtgärder, som kunna sätta museet i stånd att på ett fullt till!redsställande

sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.

Av handlingarna i ärendet framgår, hurusom flera olika förslag varit å bane

med avseende å museets förläggning. Biologiska museets tomt, områdena omkring

Nordiska museet, galärvarvet, statens tomt i Nobelparken och positionsartilleriregementets

kasernområde hava alla varit under ingående diskussion,

och på sistone har i de i ämnet väckta motionerna framkastats tanken på

Hagaparken såsom förläggningsplats.

Ses denna fråga uteslutande ur ekonomisk synpunkt, är det klart, att blicken

kommer att riktas mot mera perifera delar av staden eller dess omgivningar,

där tomtmarken har ett mindre värde. Det torde dock få anses befogat, att vid

bedömandet av detta spörsmål tillbörlig hänsyn tages till den speciella karaktären

hos den institution, varom nu är fråga, och de särskilda uppgifter, för vilka

den har att verka. Tillmätas dessa senare synpunkter skälig betydelse, måste

det, enligt riksdagens mening, te sig såsom mindre önskvärt att placera museet

i en utkant av staden eller måhända utanför dess gränser. Det nära sambandet

mellan Nordiska museets och statens historiska museums arbetsuppgifter tala

för att de båda institutionerna ej hållas lokalt alltför vitt åtskilda. Museets av

riksdagen ovan såsom mycket betydelsefull angivna natur av en även för allmänheten

avsedd bildningsinstitution synes riksdagen även göra museets förläggning

till en så vilt möjligt central plats i huvudstaden särskilt angelägen.

Ur nu berörda synpunkter synas de ifrågasatta tomterna å Djurgården och det

föreslagna kasernområdet ungefär lika godtagbara. Men under det att mot

Djurgårdsområdena vägande invändningar av andra skäl framkommit, har be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse AV 176.

träffande kasernområdets lämplighet för ändamålet nära nog fullständig enighet

uppnåtts hland de myndigheter, som, representerande skilda statsintressen,

haft att säga sitt ord i saken. Kasernområdet ligger nära Nordiska museets

anläggning, det har vidare ett relativt centralt och lätt åtkomligt läge i staden,

och slutligen finnas redan å området byggnader, vilka kunna, visserligen med

nödiga omändringar, komma till användning för det tilltänkta ändamålet.

Obestridligt är ju, att marken här har ett mycket högt försäljningsvärde och

att det därför kunde sättas i fråga, om ej med hänsyn till den inkomst, staten

skulle kunna bereda sig genom upplåtelse av tomter för bostadsbyggande, man

borde, trots platsens påtagliga lämplighet för det ifrågavarande ändamålet,

avstå från tanken på museets förläggning hit och i stället uppsöka annan,

billigare förläggningsplats. Riksdagen har vid övervägande härav kommit till

den slutsatsen, att exploateringssynpunkterna böra få träda tillbaka. Riksdagen

har därvid letts av en stark önskan, att en lösning av förevarande, ur kultursynpunkt

viktiga fråga nu må vinnas på ett sätt, som av ovan angivna skäl

måste betecknas såsom mycket lyckligt för den sak det gäller, men riksdagen

har vid sitt ståndpunkttagande ej heller kunnat undgå att taga ett visst intryck

av vad från departementschefens sida anförts angående läget på tomtmarknaden

med hänsyn till förestående utbud av tomter å staten tillhörig mark

å Ladugårdsgärde samt Stockholms stads egna exploateringsplaner. Ensamt

det område å Ladugårdsgärde, som avses till försäljning, omfattar en så betydande

areal som omkring 800,000 kvm. kvartersmark. Det synes även riksdagen

mindre tillrådligt, att under sådana förhållanden ytterligare belasta

tomtmarknaden med nya försäljningsobjekt för den närmaste framtiden. Härtill

kommer, att det synes ganska ovisst, huruvida det skall bliva möjligt att

finna någon annan plats, som, jämte det att den väl lämpar sig för ändamålet,

tillika kan med mindre kostnad för staten disponeras för museets förläggning.

Riksdagen vill alltså ansluta sig till förslaget om statens historiska museums

förläggande till ifrågavarande kasernområde. Eders Kungl. Maj:t har ifrågasatt,

att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala och andra

kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i övrigt, som efter närmare

utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Riksdagen vill icke förneka,

att tanken på att till denna plats samla närbesläktade kulturinstitutioner,

särskilt museala och dem närstående, förefaller tilltalande, och flera av de

framkomna planerna i detta avseende synas kunna erbjuda en tillfredsställande

lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste bliva aktuella. Emellertid

kan riksdagen icke finna tillräckliga skäl föreligga att redan nu. innan

dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare form, reservera området i

dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara tillfyllest att för närvarande så

sker allenast beträffande den del av området öster om Grevmagnigatans förlängning,

som enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle omfatta ett enda kvarter

med en yta av sammanlagt 26,707 kvadratmeter. Vad den återstående till

en areal av 8,812 kvadratmeter uppgående tomtmarken angår, torde frågan om

dess användning tills vidare böra hållas öppen. Enligt byggnadsstyrelsens be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 176.

räkningsnorm skulle sistnämnda tomtområde äga ett värde i närvarande stund

av omkring 1,760,000 kronor.

Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan finner riksdagen det

av motionärerna framställda yrkandet om avslag å Eders Kungl. Maj :ts förslag

samt påkallande av ny utredning rörande förläggningsplatsen icke kunna

vinna riksdagens bifall. Vad särskilt beträffar det av motionärerna påpekade

förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslut av tillfälliga

lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som på sin tid av statskontoret

utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang för livgardet

till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inflytande försäljningsmedel

för ifrågavarande kasernområde, vill riksdagen framhålla, att riksdagen

icke kan finna denna omständighet i och för sig utgöra något hinder för att

reservera kasernområdet till användning för statens egna byggnader. Skulle

området i dess helhet komma att reserveras, på sätt som föreslagits, torde visserligen,

såsom motionärerna påpeka, nämnda fordran böra täckas genom anslag

på riksstaten. Riksdagen har emellertid, såsom nämnt, ansett frågan om den

väster om Grevmagnigatan belägna, till ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor

uppskattade markens användning böra tills vidare stå öppen, och vid sådant

förhållande föreligger ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang

taga ställning till spörsmålet om beloppets täckande.

Yad angår det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade

byggnadsprogrammet, har detta ju icke någon definitiv karaktär utan

avser allenast att giva eu föreställning om möjligheterna att för museet använda

tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Riksdagen anser sig

emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda byggnadsplanen

synes riksdagen väl omfattande. Särskilt synes det riksdagen, att alltför rikliga

utrymmen upptagits till administrationslokaler. Riksdagen vill betona

angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva byggnadsförslaget

begränsningar i största möjliga män eftersträvas samt att det noga

tillses, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjas.

Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan

samt för uppgörande av detaljritningar m. m. bär riksdagen intet att erinra,

I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt att från och med

den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställas under byggnadsstyrelsens

förvaltning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna,

26,707 kvadratmeter omfattande delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet

hittills disponerade kasernområdet jämte den därå befintliga

kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar må — under förutsättning

av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen, som departementschefen

angivit i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 15

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 176.

februari 1929 — reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar ävensom för andra

statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt,

vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut må komma att framdeles

förläggas till byggnader å ifrågavarande område;

dels ock för utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar till sådana

ändrings- och nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga för en förflyttning av

statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande av

detaljritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under riksstatens

åttonde huvudtitel anvisat ett extra reservationsanslag av 40.000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.