Skrivelse till Konungen i anledning av KungL May.ts proposition angående ändrade villkor för lån till skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall.
1929-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:180, Skrivelse till Konungen i anledning av KungL May.ts proposition angående ändrade villkor för lån till skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall.
Dokumentets text
14
Riksdagens skrivelse Nr 180.
Nr 180.
Godkänd av första kammaren den 16 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av KungL
May.ts proposition angående ändrade villkor för lån
till skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall.
(Statsutskottets utlåtande nr 97.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition,
nr 140, bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att medgiva sådan ändring i de föreningen till minne av Konung Oscar I
och Drottning Josephina åren 1925 och 1926 beviljade lån av statsmedel,
som i sagda statsrådsprotokoll förordats.
Av den i den föreliggande frågan gjorda utredningen framgår uppenbarligen,
att Oscar-Josephina-föreningen och det av föreningen drivna skyddshemmet
åkerbrukskolonien Hall nu åter befinna sig i sådant ekonomiskt
trångmål, att verksamheten vid skyddshemmet allvarligt äventyras, därest
icke hjälp i en eller annan form snarast lämnas.
Såsom känt är och i statsrådsprotokollet framhållits, utgör åkerbrukskolonien
Hall, såsom skyddshemsverksamheten nu är ordnad, ett nödvändigt
led i den organisation av skyddshem, på vilken 1924 års barnavårdslag vilar
beträffande vårdnaden av vanartade barn. I fråga om denna anstalts nödvändighet
uttalade ock 1926 års riksdag, att på grund av det obestridliga
värde, åkerbrukskolonien måste anses äga för skyddsuppfostringsverksamheten,
ett nedläggande, helt eller delvis, av densamma givetvis skulle innebära
ett svårt avbräck för barnavårdssaken i riket och riksdagen framhöll
det erkännansvärda uti föreningens strävan att utbygga och modernisera
ifrågavarande anstalt efter tidens krav, oaktat föreningen härvid måst tillsätta
de under årens lopp erhållna kapitaltillgångarna. Skulle föreningen
nu på grund av sina ånyo iråkade ekonomiska svårigheter eller av annan
anledning nödgas nedlägga anstalten, uppstår givetvis den situationen, att
staten måste på ett eller annat sätt skaffa ersättning för densamma. Vid
Riksdagens skrivelse Nr 180. 15
sådant förhållande bär riksdagen funnit, att staten åter hör träda hjälpande
emellan.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har anstaltsstyrelsen i fråga om
sättet för erhållande av de behövliga medlen för anstaltens fortsatta bedrivande
framlagt tre alternativa förslag. Det första av dessa förslag innebär,
att anstalten skulle tillerkännas en andel i någon lotteridragning till behövligt
belopp av 100,000 kronor, varigenom anstalten sålunda skulle bliva befriad
från återbetalningsskyldighet för beloppet. Det andra förslaget är av
den innebörd, att staten skulle medgiva ett utbyte av inteckningar i egendomen
Hall med underlydande fastigheter på det sätt, att med bästa rätt
eller förmånsrätt inom exempelvis hälften eller två tredjedelar av lantegendomens
taxeringsvärde liggande inteckningar å tillhopa 100,000 kronor finge till
anstalten återställas mot att till statsverket överlämnades inteckningsförbindelser
med rätt efter övriga, som av staten innehades. Såsom en tredje utväg
har från föreningens sida ifrågasatts, att Eders Kungl. Maj:t skulle utverka
medgivande för riksgäldskontoret att ikläda statsverket garanti för ett lån
till föreningen å det behövliga beloppet, 100,000 kronor med ränta.
Av de sålunda ifrågasatta alternativen har departementschefen på anförda
skäl i likhet med statskontoret förordat, att staten, som till säkerhet för
hittills beviljade lån har inteckningar med bästa förmånsrätt i ifrågavarande
egendom, skulle medgiva sådan nedsättning av denna säkerhet, att föreningen
finge en botteninteckning å 100,000 kronor disponibel för belåning å annat
håll, närmast hos pensionsförsäkringsfonden.
Ehuru riksdagen ej kunnat undgå att hysa betänklighet emot den betydande
statshjälp, som nu ifrågasättes, utan att samtidigt prövning verkställes
om anstaltens framtida drift och ställning, har riksdagen, såsom ovan
nämnts, med hänsyn till det föreliggande trängande behovet av statshjälp
ej velat motsätta sig, att dylik hjälp även nu beredes anstalten. Vad beträffar
formen för densamma, kan riksdagen emellertid icke bifalla Eders
Kungl. Maj:ts framställning härutinnan, utan riksdagen anser sig böra godkänna
riksgäldsfullmäktiges förslag, att statshjälpen beredes i form av ett
anslag till föreningen å 100,000 kronor att utgå av andra statsinkomster än
lånemedel. Anslaget har dock synts riksdagen böra anvisas såsom lån mot
inteckning i enlighet med principer, som förut tillämpats.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, beror det ekonomiska nödläge,
vari föreningen kommit, huvudsakligen på den opåräknade nedgången i antalet
elever vid anstalten. I anledning härav anser riksdagen, att i samband
med de i statsrådsprotokollet omförmälda undersökningarna i fråga om
omläggning av anstaltens skötsel i skilda hänseenden, vilkas igångsättande
synts riksdagen påkallat, det bör tagas under övervägande, huru anstalten i
händelse av försatt ringa beläggning bör på lämpligaste sätt utnyttjas.
Riksdagen vill slutligen erinra om det av 1926 års riksdag i skrivelse nr 235
gjorda uttalande i denna fråga.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen
16
Riksdagens skrivelse Nr 180.
dels medgivit, att till föreningen till minne av Konung Oscar I och
Drottning Josepliina må, under de villkor, riksdagen ovan angivit, beviljas
ett lån å 100,000 kronor;
dels ock bland utgifter för kapitalökning, rubriken fonden för låneunderstöd,
till lån åt nämnda förening anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.
Stockholm den 16 maj 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.