Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1929-05-28 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:215, Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

1

Nr 215.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar

rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions-

och indragningsstaterna.

(Bankoutskottets utlåtande nr 24 samt memorial nr 46 och 47.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla sina beslut i anledning av nedannämnda

framställningar rörande elfte huvudtiteln.

A. Civila pensionsväsendet.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition

nr 26 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att f. d. ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid

kommunala mellanskolan i Vaxholm Signe Maria Wester må för pension

från statens pensionsanstalt tillgodoräkna sig sin under läsåren 1915/1916 och

1918/1919 intjänade tjänstetid vid Vaxholms samskola, dock att därvid skall

i tillämpliga delar gälla vad som i mom. 14 av övergångsstadgandena till

kap. IV av gällande reglemente för statens pensionsanstalt finnes föreskrivet

i fråga om lärarinna vid kommunal flickskola, varvid det i sagda moment

stadgade avdraget skall avse pensionsbelopp beräknat på det för Signe Maria

Wester under läsåret 1915/1916 erlagda statsbidraget till svenska lärarinnornas

pensionsförening och för dettas erhållande erlagda minimiavgifter.

Riksdagen, som ansett sig böra biträda det framställda förslaget, får

anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. U samt. Nr 215. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 215.

2:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 131 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att framlidne förre slöjdläraren vid Göteborgs folkskolor

Rudolf Eugen Malmborgs änka Sofia Mathilda Malmborg, född Eriksson,

må, räknat från och med mars 1928, tillerkännas pension enligt stadgandet

i punkten 8 av övergångsbestämmelserna till kap. IV i gällande reglemente

för statens pensionsanstalt.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen funnit sig böra

ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

3:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 132 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förra småskollärarinnan Ester Desideria Mellander

må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från

statens pensionsanstalt erhålla en årlig pension å 928 kronor 12 öre att

utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna

i anstaltens reglemente.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett starka billighetsskäl

tala för beviljande av pension i förevarande fall, har icke funnit anledning

till erinran mot vad i sådant avseende föreslagits av Eders Kungl.

Maj:t. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förevarande proposition.

4:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 133 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor Anna

Fredrika Ljungberg må för erhållande av pension från statens pensionsanstalt

räkna sig tillgodo två tredjedelar av den tid, hon före sin övergång

till folkskolan tjänstgjort såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid

Palmgrenska samskolan i Stockholm.

Med hänsyn till de omständigheter, som åberopats i ärendet, har riksdagen

icke velat motsätta sig ett medgivande för Ljungberg att för pension tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring vid ifrågavarande statsunderstödda läroanstalt

i den omfattning, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, varför riksdagen

anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

3

5 ro.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr

195 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att änkan Emma Adolfsson såsom styvmoder till avlidne

Albin Leonard Adolfsson må tillerkännas den ersättning, vartill bon jämlikt

bestämmelserna i förordningen den 1 juni 1923 (nr 138) angående ersättning

av statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena

under 1914—1919 års världskrig, med däri genom förordning

den 13 juni 1924 (nr 199) gjord ändring, skulle varit berättigad, därest

adoption i förevarande fall ägt rum.

Med hänsyn till att 1925 års riksdag medgivit, att i tvenne fall styvmoder

finge tillerkännas den ersättning, vartill hon skulle varit berättigad,

därest adoption ägt rum, bar riksdagen, som ansett att i nu föreliggande

fall föreligga liknande skäl som de, vilka föranledde berörda medgivande,

bifallit Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag

beträffande änkan Adolfsson. För att hon icke må försättas i en gynnsammare

ställning än den, som skulle tillkommit henne, därest adoption ägt

rum, lärer, såsom även i riksdagens förenämnda beslut förutsattes, prövning

beträffande förordningens tillämplighet i övrigt böra i vanlig ordning verkställas

av vederbörande myndighet. Därest ersättning beviljas, torde densamma

böra utgå från det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ersättning för skada till följd av olycksfall utav bär avsedd art.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.

Maj ds förevarande proposition av riksdagen bifallits.

6:o.

I punkten 3 av en till riksdagen den 15 mars 1929 avlåten proposition

nr 202 1 bar Eders Kungl. Majd, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att f. d. distriktsveterinären Ludvig Schagerströms

änka Hilma Schagerström må mot erläggande till statens pensionsanstalt

av 3,258 kronor jämte den ränta därå, som pensionsanstalten

bestämmer, förklaras berättigad att, utöver den pension från anstalten, som

hon enligt gällande bestämmelser äger uppbära, från och med den 1 maj

1928 komma i åtnjutande av ytterligare pension, så att det pensionsbelopp,

som hon från pensionsanstalten sammanlagt årligen erhåller, uppgår till

1,000 kronor.

Riksdagen har funnit det av principiella skäl synnerligen betänkligt att,

såsom i propositionen föreslås, efter en befattningshavares död medgiva in
1

Beträffande punkterna 1 och 2 av prop. nr 202, se riksdagens skrivelse nr 217, punkterna

33 och 34.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 215.

betalning av retroaktivavgifter, som befattningshavaren själv icke ansett sig

böra erlägga och varigenom befattningshavarens efterlevande skulle tillförsäkras

förhöjda pensionsförmåner. Ett bifall till den nu föreliggande framställningen

skulle enligt riksdagens mening kunna medföra icke önskvärda

konsekvenser. På grund härav och under framhållande att statens pensionsanstalt

avstyrkt bifall till framställningen har riksdagen icke kunnat

biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. Vad beträffar de i propositionen åberopade

precedensfallen, äro dessa enligt riksdagens uppfattning ej fullt jämförliga

med det nu förevarande, enär det i dessa fall gällde änkor, vilkas

män saknat möjlighet att själva genom erläggande av avgifter grundlägga

pensionsrätt för sina efterlevande i statens pensionsanstalt.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

B. Militära pensionsväsendet.

7:o.

I en till riksdagen avlåten, den 18 januari 1929 dagtecknad proposition nr 22

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att underofficeren av 3:e graden vid flottan Einar Ferdinand Broman

må från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten äger rum,

under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 900

kronor för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 335) med grunder för pensionsförbättring åt

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén

och marinen och utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring

för viss personal vid marinen.

I ett flertal fall, likartade med det nu föreliggande, har riksdagen medgivit,

att pensionsförbättring finge utgå, oaktat vederbörande pensionstagare

ej uppfyllt föreskrivna villkor för åtnjutande av dylik förmån. Under

sådana förhållanden har riksdagen funnit sig böra bifalla ifrågavarande

förslag om pensionsförbättring åt Broman.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition av riksdagen bifallits.

8:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

105 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 215.

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förra sömmerskan vid Svea livgardes intendenturverkstäder

Hilda Maria Lundahl må för erhållande av förtidspension enligt de

i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension och avskedsersättning

åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

angivna grunder tillgodoräknas den tid hon, utan att hava haft anställning

i statens tjänst, varit uteslutande sysselsatt med arbete för kronans räkning.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen ansett sig böra

biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande ärende, varför riksdagen

anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition av riksdagen

bifallits.

9:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition nr 47

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit

riksdagen medgiva, att till förre officersaspiranten Per Afze Afzelius må

— utan hinder därav att framställning om ersättning icke blivit gjord inom

den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från

och med den 1 januari 1929 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning

kan anses berättigad.

Kiksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall meddelat

dispens från de i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgade preskriptionsbestämmelserna.

Efter den år 1920 vidtagna utsträckningen av preskriptionstiden

från 2 till 3 år har dylik dispens i regel förekommit endast i

sådana den äldre preskriptionsbestämmelsen underkastade fall, i vilka ersättningsanspråket

likväl gjorts gällande inom den tid, som sedermera stadgats,

eller 3 år. Emellertid hava i vissa fall särskilda omständigheter ansetts

böra föranleda till dispens, oaktat även sistnämnda tidsgräns överskridits.

Så har varit fallet, då förhållandena synts giva vid handen, att särskild

undersökning enligt 11 § i berörda förordning bort äga rum men av vederbörande

militärbefäl underlåtits. I det fall, varom nu är fråga, synes anledning

hava förelegat till dylik undersökning. Med hänsyn härtill och

på grund av vad i övrigt i ärendet åberopats har riksdagen ansett sig böra

biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Kiksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

vunnit riksdagens bifall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 215.

10:o.

Under punkten 2 av samma proposition nr 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att till Ivar Napoleon Käck må — utan hinder därav

att framställning om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives

i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1

januari 1929 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas

den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan

anses berättigad.

Ehuru i detta fall icke synas kunna anföras omständigheter av samma

art som de under närmast föregående punkt åberopade, har riksdagen likväl,

med hänsyn till föreliggande, i hög grad ömmande omständigheter, funnit

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla, att riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

ll:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

107 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att till Sigfrid Israelsson må — utan hinder därav att framställning

om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1 januari 1929 från

beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill

han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.

Under hänvisning till vad riksdagen yttrat under punkten 9 i det föregående

får riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

12:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:154) har hemställts, »att riksdagen

må medgiva, att värnpliktige nr 328 38/22 John Rudolf Fogelqvist tillerkännes

ersättning enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

oberoende av att ansökningen ej inkommit i föreskriven tid».

Den verkställda utredningen utvisar, att i detta fall föreligga omständigheter

av samma art som de, vilka föranlett riksdagen att bifalla

den under punkten 9 i det föregående avhandlade framställningen i

ett liknande fall. På grund härav och under hänvisning till vad riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

7

dagen under berörda punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, medgivit, att till John Rudolf Fogel<jvist

må — utan hinder därav att framställning om ersättning icke

blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 §> av förordningen den 18

juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

— från och med den 1 januari 1929 från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt

grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.

13:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:31) har hemställts, »att riksdagen

må besluta, att f. d. soldaten Johan Konstans Andrén från Haurida Norregård

i Haurida socken av Jönköpings län må ifrån Vadstena krigsmanshuskassa

erhålla pension såsom om han tjänat 20 år ifrån 20 års åldern räknat.»

Med hänsyn till Andréns tjänstetid och då han synes vara i små ekonomiska

omständigheter har riksdagen ansett sig böra medgiva, att Andrén må förklaras

berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat

han icke tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för dylik förmån.

Underhållet har ansetts böra utgå från och med den 1 juli 1929.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente Johan Konstans

Andrén må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa

tilldelas underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls

erhållande föreskriven tid.

14:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:94) har hemställts, »att riksdagen

må medgiva, att förre korpralen vid Kungl. Upplands regemente P. S. Spets

må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas

underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid.»

Med hänsyn till Spets tjänstetid och svaga ekonomiska ställning har riksdagen

medgivit, att han må berättigas till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa,

såsom om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik

förmåns erhållande är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets

inträdande har riksdagen intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

medgivit, att förre korpralen vid Upplands regemente Johan Petter Spets

må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas

underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 215.

15:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 33) har hemställts, »att riksdagen

må besluta tillerkänna f. d. soldaten och handräckningskarlen vid Kungl.

Bohusläns regemente Johan Albin Wadman en årlig pension från den första

januari 1929 av 400 kronor jämte dyrtidstillägg, eller, om detta inte kan

beviljas, att han må tillerkännas ett årligt understöd från Vadstena krigsmanshuskassa».

Såsom av utredningen framgår, har visserligen frågan om pension åt Wadman

varit föremål för prövning av 1926 års riksdag utan att sådan förmån

då ansetts böra ifrågakomma. Emellertid hava därefter tillkommit vissa

omständigheter, vilka givit anledning ifrågasätta, huruvida icke Wadman

skäligen borde av allmänna medel tillerkännas något bidrag till sitt uppehälle.

I ett till riksdagens vederbörande utskott överlämnat, den 29 januari

1929 utfärdat intyg har regementsintendenten vid Bohusläns regemente efter

undersökning av Wadmans tjänstgöringsförhållanden upplyst, att Wadman

efter sitt avskedstagande från militärtjänsten tjänstgjort vid regementets

förråd å Backamo samt att denna tjänstgöring, vilken under sagda tid

pågått, året om, syntes kunna betecknas såsom fast anställning, oaktat mellan

regementet och Wadman icke funnits upprättat något kontrakt angående

anställningen. I ett den 26 januari 1929 avgivet intyg har vidare vederbörande

kommunalnämndsordförande anfört, att Wadman under den tid

Bohusläns regemente varit förlagt å Backamo därstädes uppodlat en lägenhet,

som han sedermera friköpt och som fortfarande tillhörde honom. Så

länge Wadman hade förtjänst av sitt arbete vid regementet, hade hans

ekonomiska ställning varit jämförelsevis god, men efter det denna inkomst

upphört hade Wadmans ekonomi försämrats trots hans ansträngningar att

hålla lägenhetens dåliga jord i hög kultur. På grund härav vore Wadman

numera i behövande ställning.

Den anställning såsom handräckningskarl, vilken Wadman innehaft vid

Bohusläns regemente och som han vid 48 års ålder måst lämna, torde icke

i och för sig hava varit av beskaffenhet att kunna motivera understöd av

allmänna medel. Med hänsyn till vad numera upplysts rörande denna anställning

har riksdagen emellertid ansett densamma i förening med Wadmans

närmare 16-åriga tjänstetid såsom soldat kunna föranleda ett medgivande,

i enlighet med vad i motionen alternativt ifrågasatts, att till Wadman

må utgå underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa såsom om han

tjänat kronan under den för sådant underhåll stadgade tiden. Förmånen

har ansetts böra utgå från och med ingången av juli månad 1929.

Åberopande vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Bohusläns

regemente Johan Albin Wadman må från och med den 1 juli 1929 från

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som

om han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

16:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:46) har hemställts, »att riksdagen

må besluta, att till förre soldaten Olof Öijvall, Björhammar, Grangärde,

Eskilstuna, skall utgå så stort årligt understöd, som Öijvall skulle ha erhållit,

därest han haft 20 års tjänstetid som soldat».

Med hänsyn till Öijvalls tjänstetid och övriga i ärendet åberopade omständigheter

har riksdagen ansett sig höra medgiva, att Öijvall må förklaras

berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat han icke

tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för en dylik förmån. Det

ifrågavarande underhållet har ansetts höra utgå från och med den 1 juli

1929.

I enlighet med det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Södermanlands

regemente Olof öijvall må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena

krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som om

han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

17:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 52) har hemställts, »att förre

soldaten vid Kungl. Jönköpings regemente Johan August Freij må från

och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas pensionsunderstöd

enligt samma grunder som om han tjänat för pensionens erhållande

föreskriven tid».

Då Freij icke synes vara alldeles medellös utan äger ett hemman, taxerat

till 4,700 kronor, kan det förefalla tveksamt, huruvida något understöd

borde tillerkännas honom. Med hänsyn till att Freijs tjänstetid uppgår till

i det närmaste 20 år har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig, att

han må förklaras berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

såsom om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik förmåns

erhållande är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets

inträdande har riksdagen intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente Johan August Freij

må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas

underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 215.

18 :o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 53) har hemställts, »att förre soldaten

vid Kungl. Jönköpings regemente August Malkolm Gren må från

och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas pensionsunderstöd

enligt samma grunder som om han tjänat för pensionens erhållande

föreskriven tid».

Med hänsyn till omständigheterna i ärendet och då Grens tjänstetid uppgått

till i det närmaste 20 år har riksdagen icke velat motsätta sig, att han

må förklaras berättigad att uppbära underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

såsom om han tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för

«n dylik förmåns erhållande.

Riksdagen anmäler således, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente August Malkolm

Gren må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa

tilldelas underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls

erhållande föreskriven tid.

19:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 175) har föreslagits, »att riksdagen

må besluta, att förre båtsmannen vid Tjusts roteringsbåtsmanskompani Johan

Albin Vanberg må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa

tilldelas underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för

underhålls erhållande föreskriven tid».

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit samt under åberopande av förut

av riksdagen i liknande fall fattade beslut, har riksdagen medgivit, att

Vanberg beredes båtsmanspension från flottans pensionskassa.

Riksdagen anmäler, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

medgivit, att förre båtsmannen vid Tjusts roteringsbåtsmanskompani Johan

Albin Vanberg må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan 20 år från

20 års ålder, att utgå från och med den 1 juli 1929.

20:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 176) har hemställts, »att riksdagen

må besluta, att förre soldaten vid Kalmar regemente Nils Oskar Hägg må

från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas

underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid».

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen medgivit, att

Hägg må berättigas till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa såsom

om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik förmåns erhållande

är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets inträdande har riksdagen

intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Riksdagen anmäler således, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

medgivit, att förre soldaten vid Kalmar regemente Nils Oskar Hägg må från

och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll

enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid.

21:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 272) har hemställts, »att riksdagen

må besluta, att förre soldaten vid Jerfsö kompani av kungl. Hälsinge regemente

Olof Johan Blad må erhålla understöd från Vadstena krigsmanshuskassa».

Med hänsyn till Blads tjänstetid och övriga i ärendet åberopade omständigheter

har riksdagen ansett sig böra medgiva, att Blad må förklaras berättigad

till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat han icke

tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för en dylik förmån.

Underhållet har ansetts böra utgå från och med den 1 juli 1929.

I enlighet med det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Hälsinge regemente

Olof Johan Blad må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena

krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som om han

tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

22:o.

I en till riksdagen avlåten, den 12 januari 1929 dagtecknad proposition

nr 8 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,

i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln Sven

Bengtsson Lilja må från och med den 1 oktober 1928 under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande pension —

en pension från allmänna indragningsstaten av 300 kronor för år.

Även riksdagen anser, att omständigheterna i detta fall äro behjärtansvärda,

och har därför, med hänsyn jämväl till 1927 års riksdags i ärendet omförmälda

beslut rörande tilläggspension åt vaktkonstapeln Schwan, funnit

sig böra biträda förslaget om en tilläggspension åt Lilja. Beträffande beloppet

av densamma har riksdagen icke haft anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 215.

23:o.

Uti punkten 2 av förevarande proposition nr 8 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att mjölnaren vid statens uppfostringsanstalt å

Bona Adolf Fredrik Andersson må från och med månaden näst efter den,

då han entledigas från sin anställning vid anstalten, dock tidigast från och

med den 1 juli 1929, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

upphära en årlig pension av 852 kronor.

Eders Kungl. Maj-.ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran,

varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

II. Ang. utrikesdepartementet.

24:o.

I en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition nr 192

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag, i punkten

41 föreslagit riksdagen medgiva, att konsuln i Triest, generalkonsuln

Carl Victor Lexow må från och med den 1 juli 1929 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en pension av 3,000

kronor.

Riksdagen har i likhet med statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet,

hyst tvekan, huruvida pension borde beviljas Lexow med det belopp, som av

Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Med hänsyn till hans osedvanligt långa

verksamhetstid i svensk konsulattjänst och till de alldeles särskilda omständigheter

i övrigt, vilka i detta fall åberopats, har riksdagen emellertid ansett

sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

III. Ang. försvarsdepartementet.

25:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 46 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1

föreslagit riksdagen medgiva, att envar av skomakarmästaren vid Svea artilleri
1

Beträffande punkten 5 av förevarande proposition nr 192, se riksdagens skrivelse nr 217

punkten 2.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

13

regementes intendenturverkstäder Lars August Lindström och sömmerskan vid

samma verkstäder Clara Cecilia Tolfström må från och med månaden näst

efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension, Lindström med 1,200

kronor och Tolf ström med 792 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,

varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

26:o.

I punkten 2 av förevarande proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att kocken vid Skånska kavalleriregementet Nils Holm

må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas från sin

anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 996 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

27:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 3 av förevarande proposition föreslagit

riksdagen medgiva, att färjskepparen vid flottans varv i Stockholm, förmannen

Hans Johan Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder

han entledigas från sin anställning vid varvet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

av riksdagen bifallits.

28:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 4 av samma proposition riksdagen

medgiva, att envar av nedan angivna förmän och arbetare vid Karlskrona

fästnings fortifikationsförvaltning må från och med månaden näst efter den,

varunder han avgått eller avgår från sin anställning vid nämnda förvaltning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årlig pension med följande belopp, nämligen Alexius Konstantin Svensson

1,044 kronor, Johan Alfred Lindahl 948 kronor, Frans Oskar Svensson

924 kronor, Anders Johan Göransson 924 kronor och Peter Mårtensson

852 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,

varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 215.

29:o.

Uti punkten 5 av propositionen nr 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att envar av sadelmakeriarbetaren vid arméns intendenturförråd

i Stockholm Per Herman Wesström och sömmerskan vid samma

förråd Maria Fredrika Hildegard Larsson, född Sydow, må från och med

månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension,

Wesström med 996 kronor och Larsson med 852 kronor.

Riksdagen anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

av riksdagen bifallits.

30:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 6 föreslagit riksdagen medgiva, att

arbeterskan vid ammunitionsfabriken Kers Anna Andersson må från och

med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 876 kronor.

Enligt ett till riksdagens vederbörande utskott inkommet meddelande har

Kers Anna Andersson numera avlidit. I följd härav har Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

31:o.

Under punkten 7 föreslås, att riksdagen må medgiva, att förra kokerskan

vid intendenturkompaniet å Karlshorg Hilma Charlotta Katarina Björling

må från och med den 1 juni 1928 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 720 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt ej givit riksdagen

anledning till invändning, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

32:o.

Uti punkten 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

sömmerskan vid Norrlands trängkårs intendenturverkstäder Rebecka Elisabet

Agren må från och med månaden näst efter den, varunder avgång från

tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

15

33:o.

I punkten 9 av ifrågavarande proposition nr 46 har Eders Kungl. Maj:t

slutligen föreslagit riksdagen medgiva, att förra skurförestånderskan vid sjömanskårens

i Karlskrona kaserner och kokhus Emelie Sofie Johansson, född

Andersdotter, ma från och med den 1 mars 1928 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 576 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majtts förevarande framställning.

34:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition nr

52 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att det änkan Anna Karolina Wickström jämlikt Svea hovrätts

dom den 4 november 1927 tillerkända skadestånd av 600 kronor för

år, att utgå från den 29 juni 1925 under hennes återstående livstid, så länge

hon lever ogift, må bestridas från anslaget till allmänna indragningsstaten,

med iakttagande av att å nämnda skadeståndsbelopp icke må åtnjutas

någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser tillkommer

pensionstagare.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

35:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr

63 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att översten i östra arméfördelningens reserv E. Mossberg

må från och med den 1 oktober 1928 under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension av 1,000 kronor.

Riksdagen har ansett skäl föreligga för beredande åt Mossberg av tilläggspension

med av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt belopp och har alltså bifallit

Eders Kungl. Majtts proposition. Då förhållandena i detta fall måste anses

vara av tämligen enastående art, har ett bifall till förslaget icke synts vara

ägnat att medföra några vittgående konsekvenser.

Riksdagen anmäler, att Eders Kungl. Majtts ifrågavarande proposition av

riksdagen bifallits.

36to.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

104 har Eders Kungl. Majtt, under åberopande av propositionen bilagt ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 215.

drag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

att envar av nedan angivna förutvarande mästare och arbetare vid

Karlskrona kustartilleriregementes numera nedlagda beklädnadsverkstäder

må från och med den 1 februari 1927 under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med följande belopp

nämligen: Jan Peter Winberg med 1,260 kronor, Oskar Melin med 1,200

kronor, Carl Anton Fredrik Carlsson med 948 kronor, Sven Peter Karlsson

med 948 kronor, Sven Magnus Petersson med 756 kronor, Ulrik Jönsson

med 624 kronor och Thor Johansson med 624 kronor; samt

att förre arbetaren vid samma verkstäder Sven Herman Borg må

från allmänna indragningsstaten uppbära ett understöd för en gång av

3,000 kronor.

Enligt riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna meddelanden hava

bemälda Sven Peter Karlsson och Sven Herman Borg numera avlidit. I följd

härav har Eders Kungl. Maj:ts förslag med avseende å nämnda personer

icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I fråga om omförmälda personal i övrigt har riksdagen biträtt Eders

Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, i vad den avser pension åt

Jan Peter Winberg, Oskar Melin, Carl Anton Fredrik Carlsson, Sven Magnus

Petersson, Ulrik Jönsson och Thor Johansson, medgivit, att envar av nämnda

mästare och arbetare må från och med den 1 februari 1927 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med

följande belopp, nämligen: Winberg med 1,260 kronor, Melin med 1,200

kronor, Carlsson med 948 kronor, Petersson med 756 kronor, Jönsson med

624 kronor och Johansson med 624 kronor.

37:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

106 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att bokföraren vid marinförvaltningens artilleriavdelning, f. d. flaggunderofficeren

vid flottan, underlöjtnanten i marinen Frans Oscar Carlsson

må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från sin

befattning i marinförvaltningen, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension till sådant belopp, att

hans sammanlagda pensionsförmåner komma att uppgå till 2,544 kronor

för år räknat.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande proposition.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse År 215.

17

. 38:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr

137 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit

riksdagen medgiva, att envar av nedan angivna förmän och arbetare

vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori må från och med månaden näst efter den,

varunder han avgår från sin anställning vid gevärsfaktoriet, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med

följande belopp, nämligen: Albert Fredrik Dahlström 1,260 kronor, Anders

Olof Skoog 1,260 kronor, Anders Gustaf Lindholm 1,200 kronor, Johan

August Wahlberg 1,092 kronor, Erik Otto Pettersson 1,152 kronor, Johan

Viktor Segerström 996 kronor och Johan Otto Carlsson 900 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

39:o.

Uti punkten 2 av förevarande proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att skomakeriförmannen vid Bodens ingenjörkårs intendenturverkstäder

Karl August Öhman samt tvätterskorna vid samma kår

Maria Matilda Andreasson, född Danielsson, och Johanna Evelina Rönnbäck,

född Sundberg, må från och med månaden näst efter den, varunder

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära årlig pension, Öhman med 1,224 kronor samt

envar av Andreasson och Rönnbäck med 600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

vunnit riksdagens bifall.

40:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 3 av samma proposition riksdagen medgiva,

att tvättförestånderskan vid Västernorrlands regemente Carolina Carlsson,

född Edin, må från och med månaden näst efter den, varunder avgång

från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Då Carlsson innehar befattning såsom tvättförestånderska och hennes avlöning

synes hava uppgått till icke obetydligt högre belopp än de i nästföregående

punkt omförmälda tvätterskornas, vilka tillerkänts ett pensionsbelopp

av 600 kronor, har riksdagen ansett, att Carlssons pension bör fastställas

till något högre belopp än det för nyssnämnda anställningshavare

fastställda.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att tvättföreBihang

till riksdagens protokoll 1929. l''i samt. Nr 2tö. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 215.

stånderskan vid Västernorrlands regemente Carolina Carlsson, född Edin,

må från och med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av fi96 kronor.

41:o.

Under punkten 4 har Eders Kungl Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

tvätterskan vid Hallands regementes tvättinrättning Bernhardina Jonsson

må från och med- månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att Eders Kungl. Majrts ifrågavarande framställning vunnit

riksdagens bifall.

42:o.

I punkten 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att tvätterskan

vid Svea artilleriregemente Hilda Otilia Söderberg, född Gustafsson,

må från och med månaden näst efter den, varunder hon entledigas från

sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 480 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

43:o.

Under punkten 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Elin Karolina Persson må från

och med den 1 februari 1928, så länge hon på grund av sinnessjukdom är

oförmögen till arbete, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av 600 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.

Maj:t föreslagit och får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning.

44:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att arbeterskan

vid ammunitionsfabriken Anna Olsson må från och med månaden näst

efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran,

varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

19

45:o.

Uti punkten 8 av förevarande proposition nr 137 har Eders Kungl. Maj:t

slutligen föreslagit riksdagen medgiva, att förre bageriarbetaren vid arméns

intendenturförråd i Stockholm Svante Rickard Strandman må från och

med den 1 november 1928 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 756 kronor, dock med skyldighet

för honom att till statsverket återhära det belopp av 500 kronor, som genom

Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1928 tillerkänts honom från lantförsvarets

anslag till extra utgifter.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har även riksdagen ansett, att

pension med angivet belopp bör tillerkännas Strandman, och får förty anmäla,

att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit riksdagens

bifall.

46:o.

I två likalydande inom riksdagen väckta motioner (1:100 och 11:169)

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att studeranden Gustaf Paul

Halén av statsmedel tillerkännes sådant understöd under sin sjukdom, som

skulle hava utgått, därest hans sjukdom i vederbörlig ordning prövats

ådragen under militärtjänstgöring».

Enligt riksdagens vederbörande utskott tillhandakommet meddelande har

bemälde Halén numera avlidit. Riksdagen har ansett sig böra i anledning av

Haléns under militärtjänstgöringen yppade sjukdom tillerkänna hans fader,

hemmansägaren Carl Gustaf Halén, visst understöd en gång för alla.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande

motioner, medgivit, att till hemmansägaren Carl Gustaf Halén må från allmänna

indragningsstaten utbetalas ett understöd en gång för alla till

belopp av 900 kronor.

47:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:51) har hemställts, att riksdagen

måtte bevilja förmannen vid Bodens fästnings- och kasernbyggnader Johan

Viktor Åkerlund en årlig pension av 980 kronor att utgå från och med

månaden näst efter den, då hans anställning vid fortifikationsförvaltningen

i Boden upphör.

Med hänsyn till utredda omständigheter har riksdagen vid prövning av

ärendet funnit sig kunna medgiva, att pension beredes Åkerlund utan hinder

därav, att frågan om dylik förmån icke varit föremål för prövning av

vederbörande myndigheter och Eders Kungl. Maj:t.

Vad angår frågan om storleken av pensionen, har riksdagen — i överensstämmelse

med av riksdagen under de senaste åren tillämpad praxis be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 215.

träffande bestämmandet av pensioner åt förmän bland fortifikationsarbetare

— funnit sig böra i detta fall medgiva ett pensionsbelopp av 924 kronor

årligen. Beloppet har ansetts böra beviljas från allmänna indragningsstaten

och med hänsyn till förebragta omständigheter utgå från och med dagen

näst efter den, då Åkerlund entledigas från sin anställning.

I detta sammanhang anser sig riksdagen böra framhålla, att det med

hänsyn till föreliggande förhållanden måste anses anmärkningsvärt, att

icke fortifikationsbefälhavaren i Boden i anledning av Åkerlunds sjukdom

omedelbart hos vederbörande överordnade myndighet gjort framställning om

pension åt Åkerlund. Därest så skett, hade pensionsfrågan kunnat efter

vederbörlig utredning i vanlig ordning föreläggas innevarande års riksdag

genom proposition.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att förmannen vid Bodens fästningsbyggnad

Johan Viktor Åkerlund må från och med dagen näst efter den, då han

entledigas från sin anställning, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 924 kronor.

48:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:261) har hemställts, »att riksdagen

måtte medgiva, att stenarbetaren Carl Johan Andersson må från och

med 1 januari 1929 under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

till belopp, beräknat efter samma grunder, som tidigare i liknande fall tilllämpats».

Då riksdagen i likhet med i ärendet hörda myndigheter ansett billighetsskäl

tala för att Andersson beredes pensionsunderstöd av statsmedel och

riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det belopp, 756 kronor,

som i sådant avseende ifrågasatts av statskontoret, har riksdagen medgivit,

att detta belopp beviljas Andersson från allmänna indragningsstaten.

Pensionen har ansetts böra utgå från och med den 1 januari 1929.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, i anledning av förevarande

motion, medgivit, att f. d. stenarbetaren Carl Johan Andersson må från

och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 756 kronor.

49:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:267) har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att bevilja förra sömmerskorna vid Vaxholms kustartilleriregementes

skräddarverkstad Matilda Sofia Mattsson och Ottilia Alexandra

Josefina Nilsson från allmänna indragningsstatens medel årligen från 1

juli 1929 ett belopp av 500 kronor vardera».

Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall medgivit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

21

tillgodoräknande för ålderspension av tjänstetid i anställning av samma

art som den här förevarande. Riksdagen har oekså under punkten 36 i

det föregående bifallit Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 104 framställda

förslag om beviljande åt vissa mästare och arbetare vid Karlskrona

kustartilleriregementes förutvarande beklädnadsverkstäder av pensioner,

grundade på tillgodoräknande av anställningar utav motsvarande

slag. Under sådana förhållanden har riksdagen även i nu avhandlade fall

funnit sig böra medgiva pensioner av statsmedel. Enligt riksdagens mening

torde emellertid även här, liksom i nyssberörda fall ägt rum, en mindre

reduktion böra verkställas av de belopp, vilka vid en direkt tillämpning av

kungörelsen angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga

löntagare vid armén och marinen skulle utgå. Beloppen hava synts

riksdagen skäligen böra fastställas för Mattsson till 696 kronor och för

Nilsson till 600 kronor för år. Pensionerna, vilka böra bestridas från

allmänna indragningsstaten, hava, på sätt statskontoret i avgivet utlåtande

ifrågasatt, bestämts att utgå från och med månaden näst efter

vederbörandes entledigande, med skyldighet för anställningshavarna i fråga

att återbära belopp, motsvarande dem tillerkända avskedsersättningar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, medgivit, att förra sömmerskorna vid

Vaxholms kustartilleriregementes skrädderiverkstad Matilda Sofia Mattsson

och Ottilia Alexandra Josefina Nilsson må, Mattsson från och med den

1 januari 1928 och Nilsson från och med den 1 april samma år, under

sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära årliga

pensioner, Mattsson av 696 kronor och Nilsson av 600 kronor, med skyldighet

för dem att till statsverket återbära belopp, motsvarande av dem

uppburna avskedsersättningar enligt kungörelsen den 15 januari 1926

(nr 10) angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga

civila löntagare vid armén och marinen. IV.

IV. Ang. socialdepartementet.

50:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagteeknad proposition

nr 59 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, i punkten 1

föreslagit riksdagen medgiva, att förra städerskan hos riksförsäkringsanstalten

Thilda Skjöld må, räknat från och med den 1 november 1928, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 456 kronor.

Ehuruväl Skjölds tjänstgöringstid hos riksförsäkringsanstalten endast uppgår

till omkring 13 år, har riksdagen likväl med hänsyn till vad som upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 215.

lysts angående hennes sjukdom funnit billigt, att pension beredes benne.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen intet

haft att erinra.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

51 :o.

I punkten 2 av samma proposition bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att trädgårdsarbetaren vid Lunds hospital och asyl

Per Nilsson må från och med månaden näst efter den, varunder hans

anställning vid hospitalet upphör, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 828 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

52:o.

Under punkt 3 föreslår Eders Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att extra

expeditionsvakten hos länsstyrelsen i Uppsala län Johan Erik Nybom, må

från och med dagen näst efter den, då han efter uppnådd ålder av 67 år

entledigas från sin anställning hos länsstyrelsen, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagen, som ej haft anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

53:o.

Uti punkten 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

lappfogden i Jämtlands län, landsfiskalen i Ströms distrikt av samma län

Abraham Staaff må från och med månaden näst efter den, varunder, efter

avsked från landsfiskalstjänsten, förordnandet för honom å lappfogdetjänsten

upphör, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom såsom landsfiskal

författningsenligt tillkommande pension, en årlig tilläggspension å

allmänna indragningsstaten till belopp av 1,188 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att Staaff i anledning av sin

långvariga tjänstgöring som lappfogde beredes tilläggspension utöver honom

tillkommande pension såsom ordinarie landsfiskal. I fråga om storleken av

denna tilläggspension har riksdagen, i överensstämmelse med av riksdagen

under senare år tillämpad praxis, funnit sig icke kunna medgiva, att densamma

skulle, såsom statskontoret i avgivet utlåtande ifrågasatt, beräknas

utan hänsyn tagen till den omständigheten, att Staaff icke haft att erlägga

pensionsavgifter i förhållande till avlöningen å lappfogdetjänsten. Med utgångspunkt

från det av statskontoret ifrågasatta pensionsunderlaget skulle

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

23

emellertid vederbörlig reduktion på grund av bristande pensionsavgifter giva

till resultat en tilläggspension av allenast 1,000 kronor årligen. Då detta

belopp synts vara väl lågt i förhållande till Staaffs arbetsuppgifter såsom

lappfogde, har riksdagen — i betraktande jämväl av de särskilda omständigheter,

vilka föranlett uppskov med lösning av den sedan åtskilliga år aktuella

frågan om lappfogdarnas uppförande på ordinarie stat och lönereglering för

dem — icke funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag,

enligt vilket tilläggspensionen beräknats med utgångspunkt från stadgat

pensionsunderlag för nyreglerade befattningar i lönegraden B 24.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

54:o.

I punkt 5 av förevarande proposition nr 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva,

dels att polis- och fjärdingsmannen Anders Petter Skarin må för den tid,

varunder han enligt kommunalfullmäktiges i Kvillinge kommun beslut den

3 augusti 1928 åtnjuter pension, å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av statsmedel å 408 kronor;

dels ock att å ifrågavarande av statsmedel utgående pension må utgå

dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller kunna varda fastställda att

gälla för pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, med iakttagande

likväl att dyrtidstillägget skall beräknas å det sammanlagda pensionsbeloppet

men utgå allenast till vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget

belöper å den från allmänna indragningsstaten utgående delen

av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

55:o.

Uti punkten 6 av samma proposition nr 59 har Eders Kungl. Maj:t slutligen

föreslagit riksdagen medgiva,

dels att polisuppsyningsmannen Carl Ullberg må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin anställning såsoin polisman,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension av statsmedel å 756 kronor, under villkor att pension till belopp

av minst, 244 kronor årligen utgår från landsting, kommuner eller enskilda;

dels ock att å ifrågavarande pension av statsmedel må — under villkor

att sådan förmån beredes jämväl å den pension, som utgår från landsting,

kommuner eller enskilda — åtnjutas dyrtidstillägg enligt de grunder, som

äro eller kunna varda fastställda för pensionerade f. d. befattningshavare i

statens tjänst, med iakttagande likväl att dyrtidstillägget skall beräknas å

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 215.

det sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast till

vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper å den från allmänna

indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

56: o.

I eu till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 135 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, i punkten 1

föreslagit riksdagen medgiva, att byråchefen i pensionsstyrelsen Karl Daniel

Dickman må från och med dagen näst efter den, då han avgår från sin

tjänst, under sin återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt

tillkommande pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till sådant belopp, att densamma jämte den författningsenligt utgående

pensionen uppgår till 6,408 kronor årligen.

Riksdagen, som ansett goda skäl föreligga för beredande av tilläggspension

i detta fall, har icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i

sådant avseende föreslagit. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

57:o.

I punkten 2 av samma proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att förste expeditionsvakten hos länsstyrelsen i Malmöhus län

Fredrik Hvenberg må från och med dagen näst efter den, då han avgår från

sin tjänst, under sin återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt

tillkommande pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till sådant belopp, att densamma jämte den författningsenligt utgående pensionen

uppgår till 1,788 kronor årligen.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att, såsom ifrågasatts,

i detta fall medgiva tilläggspension, grundad på tillgodoräknande

av tjänstetid utom statstjänst. Enligt det stadgande i 1925 års förslag

till civil tjänstepensionslag, vilket åberopats till stöd för framställningen,

skulle såsom förutsättning för tillgodoräknande av tjänstetid utom statens

tjänst gälla, att under dylik tid utfört arbete varit av direkt allmännyttig

beskaffenhet och kunde anses hava varit till särskilt gagn för vederbörandes

arbete i statstjänst. Det synes riksdagen kunna sättas i fråga,

huruvida av Hvenberg fullgjord tjänstgöring såsom vaktmästare vid enskild

läroanstalt för flickor rimligen kan anses uppfylla berörda fordringar.

Enligt riksdagens mening måste det, på grund av önskvärdheten att hålla

tilläggspensioner av förevarande art inom skäliga gränser, anses angeläget

att vid prövning av ärenden utav detta slag taga särskild hänsyn bland

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 215.

annat till frågan, huruvida tjänstgöring, som föreslås tillgodoräknad, varit

av beskaffenhet att särskilt kvalificera befattningshavaren för hans efterföljande

statstjänst. Då detta i förevarande fall näppeligen kan sägas vara

fallet, har riksdagen ansett sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Under åberopande av det anförda och med framhållande, att det här avsedda

fallet icke synes kunna likställas med det fall, som riksdagen under

näst föregående punkt behandlat, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

58:o.

I punkten 3 av propositionen nr 135 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva,

dels att förre polisuppsyningsmannen Axel Edvard Falk må, räknat från

och med den 1 april 1928, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av statsmedel å 600 kronor, under villkor

att pension till belopp av minst 600 kronor årligen utgår från landsting,

kommuner eller enskilda;

dels ock att å ifrågavarande pension av statsmedel må — under villkor

att sådan förmån beredes jämväl å den pension, som utgår från landsting,

kommuner eller enskilda — åtnjutas dyrtidstillägg enligt de grunder, som

äro eller kunna varda fastställda för pensionerade f. d. befattningshavare i

statens tjänst, med iakttagande likväl att dyrtidstillägget skall beräknas å

det sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast till

vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper å den från allmänna

indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majcts förevarande framställning.

Y. Ang. kommunikationsdepartementet.

59:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagteeknad proposition

nr 55 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av7 propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att stenarbetaren Per Eriksson må, räknat från

och med den 8 mars 1928, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 320 kronor, dock utan rätt

att därå åtnjuta dyrtidstillägg.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 215.

60:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 153 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att förre järnvägsarbetaren Magnus Fredrik

Fröbom må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 624 kronor.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter har riksdagen

funnit sig böra bifalla förslaget om understöd åt Fröbom. Kiksdagen får

sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majrts förevarande

proposition.

61:o.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 33) har hemställts, »att riksdagen

ville bevilja byggmästaren Johan Fredrik Johansson i Luleå en årlig pension

av 600 kronor eller det belopp bankoutskottet eljes kan komma att

föreslå att utgå från och med innevarande budgetår».

Enär Johansson, såvitt av utredningen framgår, lämnat statens tjänst

redan år 1913, har riksdagen hyst tvekan, huruvida pensionsförmån av

statsmedel skäligen borde beviljas honom. Med hänsyn till hans jämförelsevis

långa anställningstid och då han vid avgången ur tjänst överskridit

62 års ålder, har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig, att

något understöd beredes honom. I betraktande av nyssnämnda omständighet

har riksdagen emellertid ansett denna förmån icke böra bestämmas

till högre belopp än vad järnvägsstyrelsen i avgivet utlåtande föreslagit

eller omkring 500 kronor i ett för allt. Förmånen lärer, på sätt nämnda

styrelse ifrågasatt, i detta fall böra utgå från allmänna indragningsstaten;

men då det av praktiska skäl synts lämpligt, att dyrtidstillägg enligt vanliga

grunder får åtnjutas å fastställt pensionsbelopp, har riksdagen funnit sig

böra bestämma pensionen till 396 kronor, varvid den sammanlagda förmånen,

inklusive dyrtidstillägg enligt nu gällande index, kommer att uppgå till

omkring 500 kronor för år. Pensionen har ansetts böra utgå från och

med ingången av innevarande år.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att f. d. byggmästaren Johan Fredrik

Johansson må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension av 396 kronor.

62:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 14) har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att bevilja arbetaren Karl Peter Nilsson, Heimdal 13, Troll
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215. 27

hättan, ett årligt understöd eller pension till det belopp, som kan anses

skäligt».

I likhet med i ärendet hörda myndigheter finner riksdagen billigt, att

Nilsson tillerkännes pension av statsmedel i anledning av sin anställning i

vatten falls verkets tjänst. Av statskontoret ifrågasatt belopp av 756 kronor

överensstämmer med vad riksdagen i vissa fall beviljat åt fortifikationsarbetare

med ungefär motsvarande tjänstetid och föranleder ej erinran från

riksdagens sida. Då Nilsson icke uppfyller de författningsenligt stadgade

villkoren för pension enligt kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859)

angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning, har pensionsbeloppet

synts riksdagen i detta fall lämpligen böra bestridas icke från det för pensionering

enligt nyssnämnda författning avsedda särskilda riksstatsanslaget

utan från allmänna indragningsstaten. Pensionen har ansetts böra utgå

från och med ingången av år 1929.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att f. d. arbetaren vid statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning Karl Peter Nilsson må från och med den 1 januari

1929 under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension av 756 kronor.

63:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 161) har hemställts, »att riksdagen

måtte bevilja f. d. sotarmästaren Frans Teodor Eriksson i Kristinehamn ett

årligt understöd att utgå under hans återstående livstid med det belopp,

som vederbörande utskott finner skäligt föreslå».

Med hänsyn till omständigheterna i detta fall har riksdagen, lika med i ärendet

hörda myndigheter, funnit det vara billigt, att Eriksson tillerkännes pensionsunderstöd

av statsmedel, oaktat han endast medelst personligt kontrakt

varit anställd i statens järnvägars tjänst. Mot av myndigheterna ifrågasatt

belopp av 624 kronor har riksdagen intet haft att erinra. Pensionen, vilken

ansetts böra utgå från och med ingången av innevarande år, har beviljats

från allmänna indragningsstaten.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att f. d. sotarmästaren vid statens

järnvägar Frans Teodor Eriksson må från och med den 1 januari 1929

under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 624 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 215.

YT1. Ang. finansdepartementet.

64:o.

I eu till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 148 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att justeraren av mått och vikt Ernst Seloni Tengelin må

från och med månaden näst efter den, under vilken hans förordnande såsom

justerare upphör, från allmänna indragningsstaten under sin återstående

livstid åtnjuta en årlig pension av 2,800 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling före haft en inom riksdagen

väckt motion (11:399), vari anförts och hemställts följande:

ȁr 1924 uttalade riksdagens revisorer, att inkomsterna av justerarnas

verksamhet vore synnerligen varierande inom de olika distrikten och att

desamma i vissa distrikt uppginge till belopp, som enligt revisorernas mening

knappast kunde anses vara betingade av verksamhetens art och omfattning.

I infordrat utlåtande den 27 juli 1927 fann statskontoret i likhet med statsrevisorerna,

att justerarnas inkomster av verksamheten i vissa fall vore högre

än vad som med hänsyn såväl till justerarnas utbildning som arbetets art

och omfattning kunde anses vara skäligt. Till belysning av detta uttalande

anförde statskontoret, att så gott som samtliga justerarebefattningar syntes

vara bisysslor, men att under år 1926 tio av justerarna åtnjutit en arvodesinkomst,

som i genomsnitt överstigit 14,000 kronor.

Justerarnas arvoden fastställdes genom kungl. kungörelsen den 15 september

1911 angående avgifter för justering av mått och vikt, varjämte efter nyssnämnda

år en del kompletterande föreskrifter utfärdats. Utöver de arvoden,

som enligt nämnda kungörelse skulle erläggas för justering, utgingo sedan

år 1918 på grund av penningvärdets fall särskilda tilläggsarvoden. Nästlidet

år fastställdes omsider definitiv arvodesreglering för justerarna genom

kungörelse härom, som den 24 november av Kungl. Maj:t utfärdades. Grundavgifterna

i 1911 års taxa höjdes härigenom med omkring 50 procent, och

gottgörelsen för justerarnas arbete synes ha så tillmätts, att den för innehavarna

av dessa eftersökta sysslor, vilka sakna pensionsförmån, skulle möjliggöra

att avsätta medel för sin självpensionering. Efter vad som förekommit medgiver

också mynt- och justeringsverket i sitt i nu förevarande ärende infordrade

yttrande, att ''frågan huruvida pension över huvud bör tillerkännas

justerare kan givetvis bliva föremål för olika meningar’.

Några månader sedan justerarnas arvoden definitivt reglerats utan att

deras pensionering ens blivit ifrågasatt, föreslår nu emellertid Kungl. Maj:t

i en till riksdagen avlämnad proposition nr 148, att justeraren Ernst Seloni

Tengelin må från och med månaden näst efter den, under vilken hans förordnande

såsom justerare upphör, från allmänna indragningsstaten under

sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av 2,800 kronor.

Tengelin har uppnått 75 års ålder och har en tjänstetid i mynt- och justeringsverket

av cirka 35 år. Han uppgiver sig sakna privat förmögenhet,

men han har under de tio sista åren åtnjutit en inkomst av i medeltal

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

29

10,086 kronor 70 öre från juste raretjänsten och har således liaft tillfälle att

förtjäna väsentligt mera än han efter avgång med pension vid vanlig pensionsålder

skulle ha kunnat påräkna.

Då riksdagen senast år 1926 avböjt ifrågasatt utredning angående pensionering

av justerarna, vilka helt nyligen erhållit definitiv arvodesreglering

utan att deras pensionering i sammanhang härmed ens blivit ifrågasatt, och

då omständigheterna i nu förevarande ärende icke på något sätt synas motivera

en undantagsförmån, få vi med hänsyn särskilt till de sannolika konsekvenserna

av ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställa, att förevarande

proposition nr 148 icke må av riksdagen bifallas.»

På sätt av utredningen framgår, äro justerare icke berättigade till pension

efter avgång ur tjänst. Enligt riksdagens mening torde ock den ersättning,

som tillkommer ifrågavarande befattningshavare, vilka icke kunna betraktas

såsom statstjänstemän i vanlig mening, få anses vara — och jämväl före

antagandet av nu gällande taxa beträffande justeringsavgifter hava varit

— så avvägd, att befattningshavarna själva äro i tillfälle att sörja för sin

pensionering. Pensionering av statsmedel har ej heller hittills ägt rum. Riksdagen

delar sitt vederbörande utskotts år 1926 uttalade mening, att det av principiella

skäl knappast kan ifrågasättas, att en ordnad pensionering av justerare

skulle åvägabringas, så länge jifsteringsväsendet är ordnat på sätt för närvarande

är fallet. Vid sådant förhållande finner riksdagen emellertid betänkligt

att i ett enstaka fall medgiva pensionsförmån. Riksdagen delar

nämligen de i förevarande motion uttalade farhågorna beträffande de konsekvenser,

till vilka ett beslut i sådan riktning skulle kunna leda. Under alla

förhållanden lärer efter riksdagens uppfattning pension åt justerare icke

böra i ett särskilt fall medgivas utan föregående närmare utredning rörande

dylika konsekvenser.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

avslagit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 148.

65:o.

I eu till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition nr 211

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att extra ordinarie kanslibiträdet i statskontoret Anna Scherdin,

född Freding, må från och med dagen efter den, då avsked från tjänsten

äger rum, under återstående livstiden från allmänna indragningsstaten uppbära

pension till ett belopp av 900 kronor årligen.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 215.

VII. Ang. ecklesiastikdepartementet.

66:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition

nr 27 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i

punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att eldaren vid nationalmuseum

Johan August Danielsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han erhåller entledigande från sin befattning vid museet, under sin

återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 720 kronor.

Riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot vad i ärendet föreslagits,

anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit

riksdagens bifall.

67:o.

t

Under punkten 2 av omförmälda proposition nr 27 har hemställts, att

riksdagen må medgiva, att amanuensen hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

Rosa Christina Norström, född Strokirk, må från och med

dagen näst efter den, å vilken entledigande från hennes befattning hos

akademien kan komma att beviljas, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,992 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

68:o.

Uti punkten 3 av samma proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala,

docenten vid universitetet därstädes Tore Torbiörnsson må från och med

månaden näst efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen åtnjuta — utöver

den pension, som författningsenligt tillkommer honom såsom läroverksadjunkt

— en tilläggspension från allmänna indragningsstaten till sådant belopp,

att pension och tilläggspension tillsammans uppgå till 4,000 kronor, med

iakttagande, att dessa pensioner skola i avseende å tilläggsförmåner behandlas

som utgjorde de tillhopa hel pension för läroverksadjunkt.

På de i ärendet anförda skälen har riksdagen ansett sig böra medgiva, att

Torbiörnsson beredes en tilläggspension utöver honom i egenskap av läroverksadjunkt

författningsenligt tillkommande pension. I fråga om storleken

av denna tilläggspension har riksdagen, som ansluter sig till vad statskontoret

i ärendet yttrat, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

69:o.

31

Under punkten 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,

att specialläraren i allmän teknisk och fabrikshygien samt i byggnadshygien

vid tekniska högskolan, professorn Klas Gustaf Anders Sondén må från

och med månaden näst efter den, varunder han erhåller entledigande från

sina befattningar vid högskolan, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har av riksdagen bifallits.

70:o.

Uti punkten 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

förre assistenten vid tekniska högskolan, civilingenjören Hjalmar Berwald

må, från och med månaden näst efter erhållet entledigande från assistentbefattningen

vid högskolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 2,400 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

71:o.

Uti punkten 6 av berörda proposition nr 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att f. d. undervisningsrådet och ledamoten av skolöverstyrelsen,

överdirektören August Wilhelm Falk må från och med månaden

näst efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av

340 kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta

förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

72:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.

adjunkten vid Vasa realskola i Stockholm Erik Olof Gregorius Lindqvist

må från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten

ägt rum, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 490 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 215.

73:o.

Under punkten 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

f. d. gymnastikvaktmästaren vid högre allmänna läroverket å Östermalm i

Stockholm Karl Johan Lindström må, räknat från och med den 1 oktober

1928, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära

— i stället för honom av 1928 års riksdag tillerkänt pensionsbelopp av 1,856

kronor — en årlig pension av 1,584 kronor.

Riksdagen vill till en början framhålla, att vad skolöverstyrelsen i avgivet

utlåtande anfört rörande stadgandena i 17 § av civila pensionslagen samt departementschefens

i anslutning därtill gjorda uttalande synts riksdagen ingalunda

vara avgörande för frågans bedömande, enär Lindströms i ärendet

åberopade stamanställning vid Svea artilleriregemente näppeligen lärer kunna

jämställas med tjänst, extra ordinarie anställning eller förordnande, som avses

i nämnda författningsrum. I likhet med statskontoret, som jämväl avgivit

utlåtande i ärendet, har riksdagen emellertid funnit billighetsskäl tala

för att ifrågavarande anställningstid tillgodoräknas Lindström i pensionshänseende,

varför riksdagen ansett sig böra bifalla det förslag, som av Eders

Kungl. Maj:t framlagts.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

74:o.

I punkten 9 av förevarande proposition nr 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att lärarinnan vid tekniska skolan i Stockholm

Marianne Ida Mathilda von Sydow må från och med månaden näst efter

den, under vilken hon avgår från sin tjänst vid skolan, under sin återstående

livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

av 708 kronor.

Då riksdagen tidigare under liknande omständigheter beviljat pensioner

åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, har riksdagen icke

velat motsätta sig bifall till förevarande förslag, oaktat den lärarinnan von

Sydow åliggande undervisningsskyldigheten varit jämförelsevis ringa.

Riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

75:o.

I punkten 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre

vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Hallmans änka Kristina

Charlotta Hallman, född Jansdotter, må, räknat från och med den 1

oktober 1927, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av 600 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Riksdagen, som ansett skäl föreligga att i detta fall bereda pension, har

icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende

föreslagit. Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning.

76:o.

Uti punkten 111 av förevarande proposition nr 27 bär Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att vårdarinnan vid institutet för blinda å

Tomteboda Anna Augusta öhman, född Andersson, må från och med månaden

näst efter den, under vilken hon avgår från sin anställning vid institutet,

dock tidigast från och med den 1 mars 1929, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten upphära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

77:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr

69 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att direktören vid det under musikaliska akademien

ställda musikkonservatoriet, professorn B. Beckman må från och med

dagen näst efter den, då han efter uppnådd levnadsålder av 65 år avgår

från befattningen såsom direktör vid musikkonservatoriet, under sin återstående

livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 6,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett frågan om ordnandet

av pensionsförhållandena för direktörsbefattningen vid musikkonservatoriet

böra tills vidare anstå, har funnit sig böra medgiva, att pension

beredes nuvarande innehavaren av nämnda befattning efter avgång

från tjänsten. Mot vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit har

riksdagen icke funnit anledning till erinran.

På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Majrts ifrågavarande proposition.

78:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr

71 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att envar av vaktmästaren vid tekniska skolan i Stockholm

Erik Valdemar Almberg och portvakten vid samma skola Anna Karo
1

Beträflande punkten 12 av prop. nr 27, se riksdagens skrivelse nr 217, punkten 30.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. It samt. Nr 215.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 215.

lina Almberg, född Karlsson, må från och med månaden näst efter den,

varunder vederbörande befattningshavare entledigas från sin tjänst vid

skolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära

årlig pension, Erik Valdemar Almberg med 1,584 kronor och Anna

Karolina Almberg med 600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition har vunnit riksdagens

bifall.

79:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition

nr 116 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva

dels att envar av f. d. ämneslärarinnan vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor Sigrid Een,

f. d. liandarbetslärarinnan vid samskolan i Sala Sofia Wilhelmina Wiberg,

f. d. första lärarinnan vid samskolan i Alingsås Louise Margareta Lindstedt,

f. d. första lärarinnan vid samskolan i Vimmerby Tecla von Reis,

f. d. teckningslärarinnan vid samskolan i Trälleborg Vilhelmina Gustava

Cecilia Meukow, f. d. ämneslärarinnan vid samskolan i Ängelholm Karin

Åhman, f. d. första lärarinnan vid samskolan i Piteå Emma Margaretha

Paterson, f. d. första lärarinnan vid samskolan i Trälleborg Anna Katarina

Montelius, f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Stockholm Helena Maria

Lovisa Charlotta Gagner, f. d. musiklärarinnan vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och den därmed förenade statens normalskola för flickor

Anna Katarina Bergström-Simonsson, f. d. adjunkten vid högre allmänna

läroverket i Uppsala August Hesslén, f. d. adjunkten vid högre allmänna

läroverket å Södermalm i Stockholm Robert Larssén, f. d. adjunkten vid

högre allmänna läroverket i Östersund Bror Alfred Finell samt f. d. adjunkten

vid samskolan i Åmål Henning Erhard Theodor Adlerz må från

och med den 1 januari 1929 under återstående livstiden uppbära — utöver

honom eller henne eljest tillkommande pension av statsmedel — en årlig

tilläggspension å allmänna indragningsstaten med följande helopp, nämligen

Sigrid Een 311 kronor, Sofia Wilhelmina Wiberg 120 kronor, Louise Margareta

Lindstedt 520 kronor, Tecla von Reis 595 kronor, Vilhelmina Gustava

Cecilia Meukow 160 kronor, Karin Åhman 307 kronor, Emma Margaretha

Paterson 720 kronor, Anna Katarina Montelius 390 kronor, Helena

Maria Lovisa Charlotta Gagner 140 kronor, Anna Katarina BergströmSimonsson

280 kronor, Hesslén 1,340 kronor, Larssén 240 kronor, Finell 90

kronor samt Adlerz 360 kronor,

dels ock att beträffande en var av nyssnämnda lärare och lärarinnor

samt f. d. handarbetslärarinnan vid samskolan i Ängelholm Julia (Julie)

Helena Lovisa Molin, f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Kalmar Anna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Vilhelmina Linder och f. d. adjunkten vid folkskoleseminariet i Falun

Valborg Henrika Olander pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg må beräknas å följande belopp, nämligen

för Sigrid Een 2,900 kronor, Sofia Wilhelmina Wiberg 560 kronor, Louise

Margareta Lindstedt 2,320 kronor, Tecla von Reis 2,433 kronor, Vilhelmina

Gustava Cecilia Meukow 1,500 kronor, Karin Åhman 2,700 kronor, Emma

Margaretha Paterson 2,700 kronor, Anna Katarina Montelius 2,400 kronor,

Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner 3,600 kronor, Anna Katarina Bergström-Simonsson

840 kronor, Hesslén 3,160 kronor, Larssén 3,760 kronor,

Finell 3,400 kronor, Adlerz 3,640 kronor, Julia (Julie) Helena Lovisa Molin

970 kronor, Anna Vilhelmina Linder 3,600 kronor och Valborg Henrika

Olander 2,400 kronor.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, avser föreliggande framställning

icke blott beträffande samtliga omförmälda förutvarande lärare utan även beträffande

flertalet ifrågavarande f. d. lärarinnor sådana fall, där pensionering

ägt rum redan innan principen om tillgodoräknande i viss utsträckning av

tjänstgöring utom statens tjänst kommit till uttryck i av statsmakterna

fattade beslut; och i vissa fall gäller det befattningshavare, vilkas pensionering

ägt rum för en avsevärd tid sedan, nämligen åren 1915 och 1916. Vad

statskontoret i avgivet utlåtande i fråga om lärarna anfört angående det betänkliga

i en retroaktiv reglering av en gång författningsenligt fastställda

pensionsförmåner måste i lika mån äga tillämpning jämväl i fråga om

nyssnämnda lärarinnor. Riksdagen delar statskontorets uppfattning om det

olämpliga i att låta ändrade bestämmelser eller av statsmakterna tillkännagiven

ändrad uppfattning beträffande sättet för avvägande av pensionsförmåner

erhålla tillbakaverkande inflytande på tidigare avgjorda pensionsärenden.

Riksdagen vill erinra, att dylik retroaktivitet hittills icke plägat

tillämpas. Även om, såsom departementschefen gjort gällande, ett bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke skulle komma att föranleda

några mera avsevärda konsekvenser beträffande lärarpersonal, finner riksdagen

uppenbart, att ett beslut i enlighet med förslaget skulle kunna medföra

vittomfattande konsekvenser i fråga om andra områden av statsförvaltningen.

På grund av vad nu anförts måste riksdagen såväl av principiella skäl

som med hänsyn till praktiska konsekvenser bestämt motsätta sig bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser tilläggspensioner åt befattningshavare,

vilka pensionerats före år 1926 eller det år, då riksdagen första

gången medgivit tilläggspensioner enligt grunder, vilkas tillämpning här

ifrågasatts.

Vidkommande härefter de lärarinnor, vilka pensionerats efter ingången

av år 1926, nämligen Een, Meukow, Aman, Gagner och Linder, kunde

måhända ifrågasättas beviljande av tilläggspension i anslutning till de

beslut, vilka tidigare fattats i sådant avseende. Emellertid har riksdagen

uppmärksammat, att i vissa av dessa fall tid, som ifrågasatts till tillgodo
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 215.

räknande, avser tjänstgöring vid läroanstalter, vilka vid ifrågavarande tider

icke varit statsunderstödda. Riksdagen, som tagit i övervägande vad skolöverstyrelsen

i avgivet utlåtande anfört i detta hänseende, vill visserligen icke förneka,

att skäl stundom torde kunna anföras för tillgodoräknande av tjänstgöringstid

vid enskild läroanstalt, även om densamma icke vid denna tid erhållit

det erkännande från det allmännas sida, som kan anses ligga i statsunderstödet.

Riksdagen har dock — under erinran, att i ärendet åberopade tidigare riksdagsbeslut

om tilläggspension åt lärarinnor avsett tjänstgöringstider, under

vilka vederbörande läroanstalt åtnjutit statsunderstöd — ansett sig icke böra

förorda ett beslut, som skulle kunna tagas till intäkt för ett mera allmänt medgivande

i dylik riktning, utan att äga tillfälle till bedömande av de konsekvenser,

ett sådant beslut skulle kunna medföra särskilt med tanke på de

omläggningar av såväl det statliga som det enskilda skolväsendet, vilka

blivit eller komma att bliva en följd av den år 1927 beslutade omorganisationen

av undervisningsväsendet. Bland annat med hänsyn bärtill har

riksdagen funnit sig för närvarande ej böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag i nu avsedda delar.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts

förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall.

80:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition nr

134 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att föreståndaren för John Lennings vävskola i Norrköping

Gustaf Adolf Wennerström må från och med månaden näst efter

den, varunder han efter erhållet entledigande avgår från föreståndarbefattningen

vid vävskolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,500 kronor, dock utan rätt att å

densamma åtnjuta några tilläggsförmåner av statsmedel samt under villkor,

att Wennerström från samma tidpunkt erhåller en årlig pension från Norrköpings

fabriksförening av 4,500 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts och under erinran, att lärare vid

statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning numera äga möjlighet

att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt, har riksdagen ansett

sig böra medgiva, att staten i den omfattning, som föreslagits, lämnar

bidrag till pensionering av här ifrågavarande befattningshavare.

Riksdagen liar alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

37

81:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 79) har hemställts, »att riksdagen

måtte medgiva, att f. d. eldaren och gymnastikvaktmästaren Alexander

Nilsson, Skara, må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående

livstid åtnjuta en årlig pension av 900 kronor».

Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall beviljat pensioner

åt personer, vilka haft anställning såsom vaktmästare vid allmänna

läroverk. Då Nilsson i sådan anställning räknar en tjänstetid av omkring

19 år och han vid avgången uppnått 65 år, vilken levnadsålder ansetts utgöra

skälig pensionsålder för ifrågavarande anställningshavare, har riksdagen

funnit sig böra medgiva, att Nilsson tillerkännes en årlig pension under

sin återstående livstid. I fråga om storleken av denna förmån har riksdagen

med hänsyn till tidigare meddelade beslut i liknande fall icke funnit något

att erinra mot det i motionen föreslagna beloppet. Pensionen har ansetts

böra beviljas från allmänna indragningsstaten och utgå från och med ingången

av år 1929.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till förevarande motion, medgivit, att f. d. eldaren och gymnastikvaktmästaren

vid högre allmänna läroverket i Skara Alexander Nilsson må från och med

den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

åtjnuta en årlig pension av 900 kronor. VIII.

VIII. Ang. jordbruksdepartementet.

82:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr

201 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, i punkten 1

föreslagit riksdagen medgiva, att ingenjörsbiträdet hos lantbruksstyrelsen

Carl Arvid Myhrman må från och med månaden näst efter den, varunder

hans anställning hos styrelsen upphör, under sin återstående livstid från

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 444 kronor.

Då Myhrman vid sin första anställning i statens tjänst överskridit 55

års ålder och hans tjänstgöringstid inskränker sig till endast omkring 101/2

år, har riksdagen lika litet som statskontoret, vilket ämbetsverk avgivit utlåtande

i ärendet, kunnat finna tillräckliga skäl föreligga att i detta fall

medgiva pension av statsmedel. Riksdagen har alltså nödgats ställa sig

avvisande mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får anmäla, att Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 215.

83:o.

1 punkten 2 av förevarande proposition nr 201 bär Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att extra lantmätaren Fritz Hjalmar Nilsson

Frode må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 1,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit riksdagens bifall.

84:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagteeknad proposition nr

205 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att lantbruksskolföreståndaren Per Rösiö må från och

med månaden näst efter den, varunder han frånträder föreståndarskapet för

lantbruksskolan å Hagaberg i Jönköpings län, dock tidigast från och med

den 1 juli 1929, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av 5,000 kronor.

Även riksdagen har funnit den långvariga och framgångsrika verksamhet,

som Rösiö bedrivit särskilt för väckande och stegrande av intresset för det

svenska jordbruket, kunna motivera ett erkännande från statens sida i form

av pension åt honom. Vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit

har riksdagen ansett sig böra bifalla allenast med den ändring att pensionsbeloppet,

för att bliva i fullt krontal delbart med tolv, jämkas till 5,004

kronor.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, medgivit, att lantbruksskolföreståndaren

Per Rösiö må från och med månaden näst efter den, varunder

han frånträder föreståndarskapet för lantbruksskolan å Hagaberg i

Jönköpings län, dock tidigast från och med den 1 juli 1929, under sin återstående

livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av

5,004 kronor.

85:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagteeknad proposition nr

228 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att f. d. amanuensen hos lantmäteristyrelsen, f. d. majoien

Emil Laurentius Löwenberg må, utöver honom på grund av hans förutvarande

militära anställning tillkommande pensionsförmåner, från och med

den 1 januari 1929 åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 1,116 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 215.

39

Riksdagen har funnit det billigt, att Löwenberg efter avgång ur tjänst hos

lantmäteristyrelsen tillerkännes pension. Då det belopp, som i sådant avseende

ifrågasatts, på av departementschefen närmare utvecklade grunder

får anses innefatta en av bristande pensionsavgifter betingad skälig reduktion

i det pensionsbelopp, som eljest med vanliga beräkningsgrunder skulle

ifrågakomma, har riksdagen intet haft att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t föreslagit.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förevarande proposition.

IX. Ang. handelsdepartementet

86:o.

I en till riksdagen avlåten, den 12 januari 1929 dagtecknad proposition nr 17,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, under punkten l1 föreslagit

riksdagen medgiva, att förre arbetsförmannen vid lotsverket Per Hultman

må från och med månaden näst efter den, varunder hans nuvarande

anställning vid lotsverket upphör, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta årligt understöd med 1,116 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.

Stockholm den 28 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

1 Beträffande punkten 2 av förevarande proposition nr 17, se riksdagens skrivelse nr 217,

punkten 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.