Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1929-05-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:241, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

1

Nr 241.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts

proposition angående ändrade grunder för understöd åt

folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels

ock vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under

åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd

åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar m. m. jämte en i ämnet

väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 121.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har

Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, (punkt 242 av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

samma dag), föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet, för ändamålet beräkna

för budgetåret 1929/1930 ett ordinarie reservationsanslag av 760,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15

februari 1929 dagtecknad proposition, nr 141, vilken hänvisats till statsutskottet

för förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000

kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till understöd

åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 241—243.

Ändrade

grunder för

understöd åt

folkbiblioteksväsendet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 241.

och efter i huvudsak de grunder, som av departementschefen å sid. 107—

114 i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner (I: 251 och II: 392), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta att — med uteslutande ur riksstaten av

det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

nu 560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå

till de ändamål och efter i huvudsak de grunder som i det till propositionen

nr 141 fogade statsrådsprotokollet sid. 105—114 angivits, med de ändringar,

som kunna föranledas av ett bifall till vad yrkats i samtidigt av

motionärerna avlämnade motioner angående ändrade grunder för understöd

åt skolbibliotek;

dels två likalydande motioner (I: 252 och II: 391), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må

utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som i motionerna

angivits;

dels ock två likalydande motioner (I: 258 och II: 402), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen ville besluta att inom ramen av det i Eders

Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt

folkbiblioteksväsendet föreslagna beloppet medgiva, att från och med den

1 januari 1930 må kunna upprättas ytterligare ett centralbibliotek utöver

de två, som äro i kungl. propositionen föreslagna.

Under de sjutton år, som förflutit, sedan grunderna för statens understödjande

verksamhet för folkbiblioteksväsendet fastställdes i sina huvuddrag,

hava de hithörande biblioteken undergått en kraftig utveckling,

såväl kvantitativt som kvalitativt. Till mycket väsentlig del måste förvisso

denna gynnsamma utveckling tillskrivas de genomgripande förändringar,

som år 1912 genomfördes i de då gällande anslagsbestämmelserna.

Emellertid har det växande studieintresset och de därav föranledda ökade

anspråken på biblioteken medfört ett behov av större materiella resurser

för dessa. Kravet på en höjning av statsunderstöden har därför gjort sig

allt starkare gällande. Men i och med biblioteksorganisationens tillväxt

och de stegrade fordringarna på bibliotekens beskaffenhet hava även framträtt

vissa andra brister i de nuvarande understödsbestämmelserna än

dem, som hänföra sig till understödens otillräcklighet. De gällande bestämmelserna

hava visat sig kunna verka mycket ojämnt för olika slag av

bibliotek, och i en del hänseenden hava de, enligt vad erfarenheten givit

vid handen, varit ägnade att åstadkomma en splittring inom folkbiblioteksrörelsen

i stället för att befrämja ett önskvärt samarbete mellan de

särskilda biblioteken. Ej heller hava de i tillräcklig grad tagit sikte på att

befordra ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

3

Det är på dessa olika punkter det nu föreliggande förslaget åsyftar att

genomföra förbättringar. Genom en väsentlig höjning av understöden,

genom mera rationella anslagsbestämmelser och genom en förstärkning av

arbetskrafterna hos det statliga organ, som har att övervaka och leda

denna folkbildningsrörelse, strävar Eders Kungl. Maj:ts förslag att avhjälpa

de påtalade bristerna och lämna biblioteksverksamheten ett än starkare

stöd från statens sida än hittills.

Riksdagen finner det berättigat att fästa en mycket stor vikt vid folkbibliotekens

insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet. Därför måste

också riksdagen då det blivit ådagalagt, att dessa bibliotek äro i behov av

en mera verksam ekonomisk hjälp, för sin del behjärta kravet på statsåtgärder

i sådant syfte, även om, såsom nu ifrågasättes, de ökade ekonomiska

uppoffringar, som staten härigenom underkastar sig, ej bliva ringa.

Likaså anser riksdagen det angeläget, att en ändring kommer till stånd på

de punkter i övrigt, där de nuvarande anslagsbestämmelserna visat sig

mindre tillfredsställande eller ej motsvara utvecklingens krav.

Eders Kungl. Maj:t har, med hänsyn till de ökade anspråk på statskassan,

som det framlagda förslaget innebär, och även med tanke på det

önskvärda i att kunna reglera de eljest automatiskt växande utgifterna

för ifrågavarande ändamål, föreslagit, att ifrågavarande anslag, som hittills

haft förslagsanslags natur, nu måtte förändras till reservationsanslag.

Härmed skulle följa att, om vid tillämpning av de föreslagna grunderna

för understöds utgående sammanlagda understödsbeloppet skulle visa sig

komma att överstiga tillgängliga anslagsmedel, en reduktion måste ske,

och denna reduktion skulle verkställas av skolöverstyrelsen, som därvid

skulle hava att tillämpa en skälighetsprövning.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del rikta sig motionerna I: 251

och II: 392, i vilka yrkats anslagets bibehållande såsom förslagsanslag.

Motionärerna hava framhållit, att den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta

ändringen av anslagets natur skulle medföra åtskilliga olägenheter för

biblioteken och ej endast försvåra dessas arbete utan även verka hämmande

på utvecklingen på detta område.

Riksdagen finner visserligen Eders Kungl. Maj:ts strävan att begränsa

utgifterna för ifrågavarande ändamål beaktansvärt, men anser, i likhet

med motionärerna, att en ändring av anslagets natur till reservationsanslag

skulle kunna medföra så allvarliga olägenheter för biblioteksverksamheten,

att riksdagen måste ställa sig avvisande mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag i denna del. Riksdagen vill erinra om att tidigare framkomna

förslag av samma innebörd icke vunnit riksdagens bifall, uppenbarligen

på grund av de svårigheter, som genom ett fixerande av anslagssumman

skulle kunna åsamkas biblioteken. Såsom motionärerna påpekat,

skulle en sådan åtgärd, i händelse anslaget visade sig otillräckligt, framför

allt gå ut över själva bokanskaffningen, i det andra utgiftsposter i allmän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 2il.

het icke kunna underkastas reduktioner, och härigenom komme förändringen

att drabba just det väsentliga i verksamheten och det, som man

genom det föreliggande förslaget om ändrade grunder för statsunderstöds

utgående i synnerhet velat befrämja. Riksdagen har också svårt att tänka

sig, huru några objektiva normer skulle kunna utfinnas för det reduktionsförfarande,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle verkställas av

överstyrelsen. Riksdagen anser sig alltså höra bifalla motionärernas hemställan,

att anslaget allt fortfarande måtte få hava förlagsanslags natur.

Av besparingsskäl har Eders Kungl. Maj:t i sitt förslag icke upptagit

den av skolöverstyrelsen gjorda framställningen om ändrade grunder för

understöd åt skolbibliotek. I motionerna I: 252 och II: 891 har yrkats, att

överstyrelsens förslag i denna del måtte med viss mindre jämkning av

riksdagen godtagas. Någon ökning av det av Eders Kungl. Maj:t begärda

anslagsbeloppet har med anledning härav icke ansetts erforderligt, så

mycket mindre som vederbörande motionärer i de förut nämnda motionerna

I: 251 och II: 392 ifrågasatt, att anslaget skulle bibehålla karaktären av

förslagsanslag.

Riksdagen anser visserligen i likhet med motionärerna i hög grad behjärtansvärt,

att skolbiblioteken kraftigt understödjas av staten, och att

de för dem gällande understödsbestämmelserna, i likhet med vad Eders

Kungl. Maj:t förslagit beträffande folkbiblioteken, omläggas i syfte att

befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete. Å andra

sidan måste riksdagen fästa avseende vid den statsfinansiella synpunkt,

Eders Kungl. Maj:t anlagt på denna fråga, och med hänsyn härtill finner

sig riksdagen icke nu kunna bifalla det i förevarande motioner gjorda

yrkandet. Riksdagen vill emellertid uttrycka en förhoppning om, att Eders

Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att inom en snar framtid underställa

riksdagen förslag om en förbättring av under stödsvillkoren även för dessa

bibliotek.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a., att från och med den 1 januari

1930 skulle, under förutsättning att från vederbörande kommuner erforderliga

åtaganden göras, inrättas två s. k. centralbibliotek med i propositionen

närmare angivna uppgifter. I motionerna I: 258 och II: 402 har

förslag framställts om inrättande av ytterligare ett dylikt bibliotek från

och med samma tidpunkt, varvid dock ingen ökning av anslaget ifrågasatts.

Riksdagen anser, att förslaget om centralbibliotek utgör ett betydande

framsteg för folkbiblioteksrörelsen, och att staten därför hör i möjligaste

mån uppmuntra tillkomsten av sådana bibliotek. Men riksdagen kan likväl

icke finna tillräckliga skäl föreligga att frångå den av Eders Kungl.

Maj:t framlagda planen för organiserandet av centralhibliotek. Dels ställer

denna bibliotekstyp ganska stora krav på statens ekonomiska medverkan

och dels synes det vara lämpligt att avvakta erfarenheterna be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

5

träffande de två första biblioteken, innan åtgärder vidtagas för upprättandet

av flera dylika. Riksdagen har därför icke ansett sig kunna bifalla

sistnämnda båda motioner.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit,

har riksdagen funnit i det hela väl ägnat att avhjälpa de påtalade bristerna

i det nuvarande understödssystemet. Såväl beträffande de föreslagna

nya grunderna som eljest har riksdagen fördenskull bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor

— i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet

å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål ocli efter i

huvudsak de grunder, som av riksdagen här ovan angivits.

2: o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd ocli behov har Eders Kungl. Maj:t under

åttonde huvudtiteln (punkten 243 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen

att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag

må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt

högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av

dem havda resekostnader för föreläsare ävensom 1,500 kronor till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en motion

(1:137), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, bl. a.,

att såsom understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 428,500 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag

må användas dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent, dels 1,500 kronor till fortsatt utgivande av

Tidskrift för föreläsningsverksamheten, dels högst 20,000 kronor till understöd

åt centralbyråer, dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläs
-

Understöd åt

anstalter och

föreningar,

som anordna

populärvetenskapliga

föreläsningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2A1.

ningsförbund och dels högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare, samt

att dessa understöd måtte få i övrigt utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de villkor, skolöverstyrelsen föreslagit i yttrande den 14 oktober

1924 över Betänkande med utredning och förslag angående det fria och

frivilliga folkbildningsarbetet.1

Riksdagen behjärtar visserligen behovet av kraftigare stöd åt här

ifrågavarande del av folkbildningsverksamheten men anser, att någon

mera väsentlig ökning av förevarande anslag eller någon mera genomgripande

ändring av grunderna för understöd åt föreläsningar icke nu bör

ske, då riksdagen ännu icke varit i tillfälle att i ett sammanhang taga del

av folkbildningssakkunnigas härom framlagda förslag och däröver avgiva

yttranden. Riksdagen har därför icke kunnat bifalla den av motionären

föreslagna höjningen av anslaget med 28,500 kronor i vidare mån, än att

riksdagen beslutat, att anslagsposten till resekostnader för föreläsare skall

ökas från hittillsvarande 8,000 kronor med 2,000 kronor till 10,000 kronor

och anslaget i följd härav bestämmas till 402,000 kronor. Enligt nu gällande

bestämmelser kan understöd till resekostnader utgå till avlägset liggande

och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters föreläsningsanstalter och

föreningar med högst hälften av det belopp, varmed resekostnaden i genomsnitt

för varje föreläsning under året överstiger 8 kronor. Den föreslagna

och av riksdagen nu beslutade ökningen av nämnda anslagspost

innebär, att understöd i stället må utgå med högst tre fjärdedelar av det

belopp, varmed resekostnad, bestående av utgifter för järnvägsbiljetter och

ångbåtsbiljetter samt för skjutslega, i genomsnitt för varje föreläsning

under året överstiger 4 kronor. Riksdagen har ansett dessa förmånligare

understödsgrunder redan nu böra genomföras för att något lätta bördan

för här ifrågakommande, ekonomiskt svagt ställda föreläsningsorganisationer.

Förslaget att uppdela den hittillsvarande anslagsposten till »centralbyråer

och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling

av dylika (populärvetenskapliga) föreläsningar» i två poster, en till centralbyråer

och en till föreläsningsförbund, står, såsom i motionen påpekas,

bättre i överensstämmelse med numera rådande förhållanden, varför utskottet

vill tillstyrka en sådan åtgärd. Då totalsumman för detta ändamål,

25.000 kronor, enligt vad utskottet förut anfört, bör bibehållas oförändrad,

torde posten till centralbyråer böra bestämmas till 18,000 kronor

och posten till föreläsningsförbund till 7,000 kronor.

Vidkommande de av motionären i övrigt föreslagna ändringarna i gällande

bestämmelser rörande föreläsningsverksamheten äro dessa delvis

sådana, som torde kunna av Eders Kungl. Maj:t vidtagas utan att särskilt

1 Transumt av skolöverstyrelsens yttrande, innefattande av överstyrelsen föreslagna villkor,

finnes såsom bilaga fogat vid motionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 211. 7

medgivande av riksdagen därtill är erforderligt. De ändringar, som äro

av beskaffenhet att böra underställas riksdagen, gälla understöd åt föreläsningsverksamhet

genom riksförbund för studieverksamhet, understöd

till föreläsningsförbund, rätt att till föreläsningsämne välja politiska eller

religiösa frågor, för så vitt föreläsningen har rent saklig karaktär och ej

är agitatoriskt hållen, rätt att under vissa villkor erhålla understöd för

underhållning med sång, musik, uppläsning eller dramatisk framställning

samt slutligen bestämmelse om att mer än en föreläsningsanstalt i varje

kommun må erhålla understöd, endast när det gäller vidsträcktare eller

folkrikare kommuner. Mot vad i dessa hänseenden föreslagits synes riksdagen

i princip intet vara att erinra, så mycket mindre som till större delen

förslaget avser ett lagfästande av redan tillämpad praxis. Frågan om

den närmare utformningen av berörda bestämmelser torde dock böra ankomma

på Eders Kungl. Maj:t i samband med utfärdande av den nya författning

i ämnet, som torde påkallas av de här förordade ändringarna.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, att av anslaget måtte få utgå ett belopp av

1,500 kronor såsom understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen,

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 402,000 kronor,

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda

villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, högst 18,000 kronor till understöd åt

centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst

7,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till

understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare, samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av

Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels ock beslutat, att i övrigt understöd från ifrågavarande anslag må

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder med de

ändringar, som av riksdagen här ovan angivits.

3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under

åttonde huvudtiteln (punkten 244 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samma dag) föreslagit riksdagen

att till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå

efter de grunder Eders Kungl. Maj:t äger bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för
-

Anordnande

av s. k. flyttande

folkhögskolekurser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

8

slag, får anmäla, att riksdagen till anordnande av folkbildningskurser

(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t äger

bestämma,

Populärveten- 4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angåSläsnäiaskur-

ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders

ser,manord- Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 246 av det vid proxmiverliteten

Positionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden nämnda

UTuppsala dag) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till täckande av kostnaderna

och Lund. föreläsningskur ser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda

på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga

föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun

eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor

till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå

under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av

föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget

samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna

skäl föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund

varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till

populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss

kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1929 30

juni 1930 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000

kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att

utgå under villkor, att den som hegärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget

samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må

finna skäl föreskriva.

Anordnande 5:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angåav

s- ende statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har Eders

cirklar. Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 247 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor

att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner

gott meddela.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

9

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor

att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner

gott meddela.

Stockholm den 30 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

14 saml. Nr 241—243.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.