Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

1929-06-01 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:250, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

1

Nr 250.

Godkänd i första kammaren den 1 juni 1929.

Godkänd i andra kammaren den 1 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts

proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform

stående frågor.

(Statsutskottets utlåtanden nr 111 och nr 132.)

Till Konungen.

l:o) I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,

nr 86, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag, under punkt l:o föreslagit riksdagen att

dels besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande

fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, skall upprättas från och

med den 1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås

och Örebro, från och med den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad

och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt

från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping;

dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola i

stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet beträffande såväl

förutvarande högre allmänt läroverk som högre allmänt läroverk för

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. (Nr 250.)

Plan för inrättande

av

högre flickläroverk

i

vissa städer.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 250.

flickor, må, i den mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande

på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning

begränsas, kunna efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt

fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till det högre flickläroverket,

därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt

må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga

om överflyttning till statsläroverk av de den 1 mars 1927 anställda

ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till

allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i statsrådsprotokollet föreslås

i liknande hänseende, dock att överflyttning till högre flickläroverk må

äga rum endast därest den av vederbörande innehavda befattningen indrages

och motsvarande anställning vid högre folkskola eller annan därmed

jämförlig befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens skolväsen,

ej kan beredas honom;

dels medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola i stad, där

högre allmänt läroverk för flickor inrättas, må, därest mellanskolan till

följd av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges, utan hinder av

bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918 (nr

927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i

§ 16 första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för

varje årsklass eller avdelning av årsklass;

dels medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk för flickor

inrättas, kommunal mellanskola till följd av flickläroverkets inrättande

successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid den kommunala

mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande

till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Eders Kungl.

Maj:t prövar skäligt.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

l:o) två likalydande motioner (I: 241 och II: 374), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 86 punkten l:o och i anslutning till 1927 och 1928 års skolbeslut, hos

Eders Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av nödig utredning rörande

behovet över huvud av statliga särskilda flickläroverk samt i så fall deras

lämpligaste antal och organisation, ävensom för riksdagen så snart ske

kan framlägga den plan, vartill utredningen möjligen må föranleda;

2: o) en motion (I: 247), vari hemställts,

dels att riksdagen ville bifalla Eders Kungl. Majtts proposition nr 86 med

den modifikation, att under punkten 1 första stycket beslutet får följande

innebörd:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

3

Ett högre allmänt läroverk för flickor upprättas från och med den

1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro,

från och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad och

Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och

med den 1 juli 1933 i staden Jönköping; skolande dessa läroverk dels,

därest den kommunala representationen därom ansöker, erhålla anknytning

såväl till fjärde som till sjätte folkskoleklassen i analogi med vad

som är stadgat för de kommunala flickskolorna, dels, under samma förutsättning,

erhålla vare sig 3-årigt eller 4-årigt gymnasium eller, när

lärjungeantalets storlek därtill föranleder, bäggedera;

dels ock att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t anhålla, det Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta skyndsam utredning

beträffande möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna läroverken

för flickor kunna inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva realeller

studentexamen, lämpad praktisk linje å de orter, där behov av en

sådan linje gör sig gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill denna utredning kan föranleda;

3:o) en motion (II: 381), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att

de i punkt l:o av ovan nämnda proposition omförmälda högre allmänna

läroverk för flickor måtte i första hand så anordnas, att de komma att omfatta

femårig realskola, byggd på folkskolans fjärde klass, samt tre- eller

fyraårigt gymnasium;

4:o) en motion (I: 248), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Eders

Kungl. Majrts proposition nr 86 ville för sin del besluta, att realskolan i

Kristinehamn successivt från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas

till ett högre allmänt läroverk med två gymnasiallinjer, ett fyraårigt latingymnasium

och ett treårigt realgymnasium, båda med tillträde för både

manliga och kvinnliga lärjungar, under förutsättning att kommunen

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med därtill

hörande utrustning samt bostad eller hyresersättning åt rektor; samt

5:o) en motion (II: 356), vari hemställts, att riksdagen ville besluta avslå

förslaget om upprättandet från och med den 1 juli 1931 av ett högre allmänt

läroverk för flickor i Karlstad, och att riksdagen i stället för upprättandet

av nämnda läroverk beslutar inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn

samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i

Karlstad till ett samgymnasium för att på så sätt tillgodose behovet av

ökade möjligheter till gymnasieundervisning för flickor i Värmland.

I den för riksdagen framlagda propositionen föreslås, att riksdagen nu

skall besluta inrättandet vid tidpunkter, som närmare angivas i en av

skolöverstyrelsen uppgjord plan, av samtliga de högre allmänna läroverk

för flickor, som omförmälas i riksdagens skrivelse den 2 juni 1927, nr 262.

Upprättandet av nämnda plan har icke föregåtts av någon närmare utredning

angående behovet inom de olika städerna av ifrågavarande läro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 250.

anstalter. 1927 års riksdags medgivande, att, så länge icke högre flickläroverk

inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,

Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, kvinnliga lärjungar finge

efter framställning av vederbörande kommun av Eders Kungl. Maj:t lämnas

tillträde till gymnasierna i dessa städer, samt vad riksdagen i övrigt i

nämnda skrivelse anfört rörande högre allmänna läroverk för flickor, synes

av departementschefen hava betraktats såsom från riksdagens sida på

det sättet bindande, att den begärda planen icke kunde omfatta annat antal

högre flickläroverk än nio och icke heller andra städer än de nyss uppräknade.

Riksdagen håller emellertid före, att Eders Kungl. Maj:t varit oförhindrad

att, därest den förberedande undersökningen därtill givit anledning,

låta verkställa en mera omfattande och ingående utredning i avsikt att utröna

det verkliga behovet av ifrågavarande läroanstalter. En dylik utredning,

som eventuellt kunnat föranleda framläggande för riksdagen av en

mera begränsad plan, ligger icke till grund för den föreliggande propositionen

utan endast en bearbetning av de yttranden, respektive städer avgivit

som svar på till dem ställd förfrågan, huruvida de vore villiga att

ikläda sig de villkor, riksdagen uppställt.

Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett högre allmänt

läroverk för flickor är, enligt riksdagens mening, att det antal elever i staden

och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning, är så

stort, att det förmår rekrytera en dylik läroanstalt utan att den lokala

organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbas, om

dess bibehållande i oförändrad form är önskvärt med hänsyn till föreliggande

behov.

översiktliga redogörelser för elevfrekvensen under de senaste åren vid

läroanstalterna i de städer, om vilka fråga nu är, äro, enligt riksdagens

uppfattning, nödvändiga för belysning av behovet av skilda slag av läroanstalter.

Sådana redogörelser åtfölja emellertid icke den nu till behandling

föreliggande propositionen.

Norrköpings stadsfullmäktige hava såsom ett särskilt önskemål framfört,

att det högre allmänna läroverket för flickor måtte upprättas genom

ombildning av den kommunala mellanskolan i staden. Här skulle följaktligen

en kommunal mellanskola, som är avsedd för både gossar och flickor,

omvandlas till en rent statlig läroanstalt för enbart flickor. Riksdagen,

som anser en dylik utvecklingsgång mindre önskvärd, finner sig icke övertygad

om att beträffande Norrköping sådana särskilda förhållanden äro

rådande, att ombildningen fördenskull borde tillstyrkas. I de uppgifter,

som lämnats till stöd för framställningen i denna del, gives så till exempel

redogörelse för elevantalet endast under höstterminen 1928. Riksdagen anser

att en mera allsidig och belysande utredning är erforderlig, innan riksdagen

tager slutlig ståndpunkt till denna fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

o

Vidare finner sig riksdagen böra erinra därom, att 1928 års riksdags beslut

rörande inrättandet av kommunala flickskolor kan komma att öva ett

visst inflytande på behovet av högre allmänna läroverk för flickor. Någon

erfarenhet i detta avseende har emellertid ännu icke kunnat vinnas, då

vederbörande samhällen ännu icke hunnit utföra de undersökningar av

ekonomisk och annan art, som äro erforderliga, innan beslut fattas av de

kommunala myndigheterna.

Av det nu anförda framgår, att riksdagen finner att frågan om inrättande

av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra, som av riksdagen

år 1927 beslutades, bör göras till föremål för eu förnyad utredning

med beaktande av de synpunkter beträffande antal och förläggningsorter,

som riksdagen i det föregående framfört.

Under sådana förhållanden saknar riksdagen anledning att nu till närmare

prövning upptaga vad departementschefen och vissa motionärer anfört

ifråga om organisationen av realskolor och gymnasier i de ifrågasatta

nya läroverken.

Den definitiva prövningen av denna del av ärendet bör, enligt riksdagens

förmenande, äga rum i samband med riksdagens handläggning av den förnyade

utredning och de därpå grundade förslag, Edei*s Kungl. Maj:t kan

komma att framlägga för riksdagen.

I motionen I: 247 har bl. a. yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning beträffande möjligheten

att i de nyinrättade högre allmänna flickläroverken kunna inpassa

en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller studentexamen, lämpad

praktisk linje å de orter, där behov av en sådan linje gör sig gällande.

Riksdagen vill i anledning härav erinra därom, att beträffande de städer,

i vilka de fyra redan beslutade högre allmänna läroverken för flickor

skola förläggas, torde antingen statsunderstödda privata flickskolor eller

kommunala flickskolor av 1928 års typ komma att allt fortfarande finnas,

varigenom behovet av högre undervisning för jämväl de flickor, som icke

ämna fortsätta till real- eller studentexamen, på dessa orter kan anses tillgodosett.

I fråga om mellanstora städer, där uppkomsten av särskilda flickläroverk

sannolikt skulle få till följd, att där befintliga flickskolor successivt

nedlades, ställa sig förhållandena däremot annorlunda.

Riksdagen anser det icke önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas

sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever

i de läroverk, som föra till studentexamen och samtidigt minska antalet

i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens

egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad

uppfostran och utbildning.

Motionärernas förslag i denna del synes fördenskull riksdagen vara värt

att beaktas i samband med den förnyade utredning, varom riksdagen i det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 250.

Ersättning å''

vissa lärarinnor

vid

statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

följande kommer att framställa begäran, och som därför bör även i berörda

avseende omfatta jämväl organisationsfrågan.

Den i Eders Kungl. Maj:ts proposition omförmälda framställningen av

stadsfullmäktige i Kristinehamn om upprättande i denna stad av ett samgymnasium

har icke föranlett något förslag till riksdagen. I motion I: 248

har yrkats, att riksdagen ville för sin del besluta, att realskolan i Kristinehamn

från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till ett högre allmänt

läroverk med ett fyraårigt latingymnasium och ett treårigt realgymnasium,

båda med tillträde för både manliga och kvinnliga lärjungar.

Riksdagen finner visserligen, att frågan om en utvidgning av samrealskolan

i Kristinehamn icke står i sådant samband med förslaget om inrättandet

av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad, att icke den

förra frågan kan avgöras oberoende av den senare. Men i likhet med departementschefen

och skolöverstyrelsen anser riksdagen, att förslaget om

upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn bör underkastas

en mera ingående utredning än den hittills förebragta.

Riksdagen, som tager för givet, att Eders Kungl. Maj:t i anledning av

de framställningar, som blivit gjorda, låter verkställa en dylik närmare

undersökning, har följaktligen icke kunnat bifalla motionen. Härav följer,

att riksdagen ej heller kunnat bifalla motionen II: 356, i vad denna avser,

att riksdagen skulle besluta inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn

samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad till

samgymnasium.

På grund av det anförda får riksdagen

ej mindre anmäla, att riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning;

än även i anledning av ovannämnda motioner I: 241 och II: 374 anhålla:

dels om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna

läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade

samt om deras organisation,

dels om utredning i samband därmed rörande behovet och möjligheten

av att vid de högre allmänna läroverk för flickor, som kunna komma att

upprättas, inpassa en för de flickor, som icke skola avlägga real- eller

studentexamen, lämpad praktisk linje,

samt att Eders Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga de förslag,

vartill berörda utredningar kunna föranleda.

2:o) Under punkt 2:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

besluta att, därest på grund av inrättandet av högre allmänt läroverk för

flickor statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphör med sin

verksamhet och på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna

med full tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under

förutsättning att hon vid början av skolans avveckling uppnått eu ålder av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

50 år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år, av

statsmedel åtnjuta en årlig ersättning, uppgående till två tredjedelar av

den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet

åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till

samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet

av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;

skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.

Föreliggande förslag innebär, att de förmåner i fråga om ersättning och

pension, vilka genom beslut av 1927 och 1928 års riksdagar redan tillförsäkrats

vissa flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen kunna

komma att förlora sin anställning, skulle under enahanda förutsättningar

beredas jämväl lärarinnor vid sådana statsunderstödda enskilda högre

flickskolor, som må komma att nedläggas till följd av högre allmänna

flickläroverks inrättande å vederbörande orter.

Utöver berörda förslag har i statsrådsprotokollet omförmälts ett annat

av skolöverstyrelsen uppgjort förslag till bestämmelser, avseende överflyttning

under vissa förutsättningar av lärarinnor från enskild högre

flickskola till allmänt läroverk. Detta förslag, som tillkommit med anledning

av ett uttalande i nämnda ämne av 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse

nr 262, sid. 100), har följande innehåll:

Då ämneslärarinnetjänst blivit ledig vid statligt samläroverk eller högre

läroverk för flickor, må skolöverstyrelsen kunna utan tjänstens ledigförklarande

i den ordning, som i gällande läroverksstadga föreskrives, till

innehavare av densamma utse vid statsunderstödd enskild högre flickskola

anställd föreståndarinna eller ämneslärarinna, som äger behörighet

till ämneslärarinnetjänst vid statsläroverk, under förutsättning att ifrågavarande

lärarinna dels antingen blivit entledigad eller enligt skolöverstyrelsens

beprövande kan förutses komma att bliva entledigad från sin befattning,

på den grund att verksamheten vid den skola, vid vilken hon är

anställd, nedlägges eller inskränkes såsom en följd av den av 1927 års riksdag

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet och av riksdagen

i anslutning därtill ifrågasatta åtgärder, dels före den 1 mars 1927

vunnit anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild

högre flickskola samt vid tiden för överflyttandet till ämneslärarinnetjänst

vid statsläroverk under minst 5 år varit anställd med full tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt.

Mot vad skolöverstyrelsen i senast berörda hänseenden föreslagit, liar

departementschefen icke haft annat att erinra än att de fall, då eu lärarinna

förutsättes gå förlustig sin anställning, ehuru flickskolans verksamhet

kan beräknas komma att allenast inskränkas till följd av 1927 års skolbeslut,

höra underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid har departementschefen icke velat tillstyrka, att sistnämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 250.

bestämmelser av Eders Kungl. Maj:t fastställas, förrän riksdagen fått tillfälle

att yttra sig över desamma. Något uttryckligt beslut av riksdagen

har dock icke ansetts böra ifrågasättas.

Riksdagen finner Eders Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag icke giva

anledning till erinran.

Vad åter angår förslaget om bestämmelser angående överflyttning av

vissa lärarinnor från enskilda flickskolor till allmänt läroverk kan riksdagen

i vad detta förslag avser att utvidga tidigare lämnat medgivande

att under vissa angivna förutsättningar till statsläroverk överflytta lärarinna,

som blivit entledigad från anställning vid högre flickskola, till att

gälla även de fall, då sådant entledigande »kan förutses», icke biträda

detsamma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat, att, därest på grund

av inrättandet av högre allmänt läroverk för flickor statsunderstödd enskild

högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den

grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring

går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början

av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,

soin nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före

den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en årlig

ersättning, uppgående till två tredjedelar av den avlöning, hon i enlighet

med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig

löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade,

samt för tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som skulle tillkommit

henne, därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i

tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande vad nu sagts äga

tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom tio år, räknat från och med den 1 juli 1929.

Avlöningsoch

pensionsförmåner

för lärarpersonalen

vid

lyceer, anordnade

såsom

fristående

läroanstalter.

3:o) Under punkt 3:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

besluta att vad i gällande författningar eller eljest av Eders Kungl. Maj:t

meddelade beslut finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för

lärarpersonalen vid liögre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen

vid sådana lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter.

Riksdagen, som icke har något att erinra it >t Eders Kungl. Majrts

ifrågavarande förslag, får anmäla, att riksdagen beslutat, att vad i gällande

författningar eller eljest av Eders Kungl. Maj:t meddelade beslut

finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen vid

högre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen vid sådana

lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

9

4:o) Under punkt 4:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i

musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar

han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare

tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare

icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28

veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare,

som utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna

efter skolöverstyrelsens beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande

föreskrifter; dels ock medgiva, att där särskilda förhållanden det

påkalla, musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt motion (I: 238), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 86 i vad den avser utökning av antalet

undervisningstimmar i musik vid de allmänna läroverken m. m.

Då motionärerna yrkat avslag å förevarande förslag, hava de utgått

från, att de nya bestämmelserna angående musikundervisningen vid de

allmänna läroverken skulle innebära eu utökning av lärjungarnas arbetsbörda.

I anledning härav vill riksdagen framhålla, att de nya undervisningsplanerna

för musik icke upptaga någon höjning av de obligatoriska

musiktimmarna för lärjungarna. Den omläggning av musikundervisningen,

som med berörda undervisningsplaner avsetts, går ut på, utom ett

i viss mån förändrat innehåll av undervisningen, en uppdelning av lärjungarna

i mindre avdelningar, åsyftande en förbättring av undervisningen

och ett underlättande av arbetet för lärarna, ävensom en ökning

av den frivilliga instrumentalmusiken. Bortses från den sistnämnda, komma

sålunda de nya bestämmelserna allenast att medföra en ökning av

lärartimmarna.

Riksdagen, som anser en omläggning av musikundervisningen i angiven

riktning önskvärd, har för sin del intet att erinra mot Eders Kungl. Majrts

förslag, varvid riksdagen särskilt vill betona, att detta icke innebär ett genomförande

på en gång av de nya bestämmelserna i deras fulla omfattning

utan allenast att möjliggöra en efter hand skeende utveckling till en mera

rationellt ordnad musil^undervisning. Såsom i propositionen framhållits

ligger det i riksdagens händer att genom den årligen återkommande prövningen

av anslagsbehovet reglera den takt, varmed en sådan utveckling

skall fortskrida.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i musik

vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar

Utsträckt

tjänstgö

ringsskyldighet

för musiklärare

vid

de allmänna

läroverken

in. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1029. 14 sand. (Nr 250.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 250.

han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare

tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare icke

må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28 veckotimmar

samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare, som

utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna efter skolöverstyrelsens

beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande föreskrifter;
dels

ock medgivit att, där särskilda förhållanden det påkalla, musiklärare

vid allmänt läroverk må kunna, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,

erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.

Adjunktskompetent

lärares vid

kommunal

mellanskola

placering i

lönegrad vid

övergång till

adjunktstjänst

vid

samrealskola.

5:o) Under punkt 5:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som

innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som

i samband med sådan skolas omorganisation till samrealskola eller ock

vid sådan skolas nedläggande eller begränsning i följd av inrättande å

orten av högre flickläroverk övergått i statens tjänst, skall vara berättigad

att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i sådan lönegrad, att

övergången i statstjänst icke för läraren medför minskning i de löneförmåner,

vilka han enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser

vid övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad och bränsle

beräknas för manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350

kronor samt hänsyn icke tages vare sig till den tillfälliga löneförbättring

eller till det dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper

kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida lärare, om vilken

nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende

å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest

hans övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom må

tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att

nämnda förhållande må utjämnas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner (I: 84 och II: 226), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville besluta, att adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola

må vid förstatligandet få såsom adjunkt åtnjuta lön i den lönegrad,

som närmast motsvarar hans samtliga löneförmåner före förstatligandet,

varvid ersättning för bostad beräknas efter å orten gängse pris för lagstadgad

sådan, och att lönetursår, som intjänats i den lönegrad, vari lärare

vid överflyttning befinner sig, må tillgodoräknas honom vid uppflyttning

i högre lönegrad såsom adjunkt.

I anledning av väckt motion medgav 1928 års riksdag, att adjunktskompetent

lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation

överginge i statstjänst, finge för erhållande av ålderstillägg såsom

adjunkt enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräkna så stor del

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

11

av sin tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst

icke för honom medförde minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han

enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället

åtnjutit, ersättning för bostad och bränsle därvid beräknade för

manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.

I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Eders Kungl. Maj:t

den 29 juni 1928 bestämmelser i ämnet, vilka bestämmelser återfinnas i

kungörelsen samma dag (nr 273) angående ändrad lydelse i vissa delar av

kungörelsen den 22 december 1927 (nr 496) angående vissa föreskrifter rörande

läroanstalter, som stå under ombildning från kommunala mellanskolor

till samrealskolor.

Emellertid hava dessa bestämmelser vid tillämpningen visat sig verka

ganska ojämnt och medföra vissa konsekvenser, som anses icke hava varit

avsedda, och det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget åsyftar

att avhjälpa dessa olägenheter. Motionärernas förslag har samma syfte,

men skiljer sig från Eders Kungl. Majrts förslag väsentligen därutinnan,

att, under det att enligt sistnämnda förslag bostadsersättningen, jämlikt

1928 års riksdags beslut, angivits till ett oavsett orten gällande, fixt belopp,

motionärerna föreslagit, att berörda ersättning skulle beräknas efter å

orten gängse hyrespris.

Riksdagen finner uppenbart, att de påtalade konsekvenserna av 1928 års

beslut icke varit avsedda, och anser erforderligt, att rättelse bärutinnan

sker. Visserligen kan, såsom motionärerna framhållit, den angivna grunden

för beräkningen av bostadsersättningen i vissa fall tillskynda vederbörande

lärare en förlust, men det torde enligt riksdagens mening icke

böra ankomma på staten att härutinnan hålla läraren skadeslös. Det av

Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget bar alltså synts riksdagen böra

godtagas med den jämkning allenast, att med hänsyn till riksdagens redan

fattade beslut angående de till upprättande föreslagna allmänna läroverken

för flickor de under nu förevarande punkt föreslagna bestämmelserna,

i vad de avse kommunal mellanskolas nedläggande eller begränsning i

följd av högre flickläroverks inrättande, böra utgå.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag och i anledning av ovanberörda motioner (I: 84 och II: 226),

medgivit, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som innehar

behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som i samband

med sådan skolas omorganisation till samrealskola övergått i statens

tjänst, skall vara berättigad att som adjunkt omedelbart erhålla placering

lägst i sådan lönegrad, att övergången i statstjänst icke för läraren medför

minskning i de löneförmåner, vilka han enligt för kommunal mellanskola

gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit, varvid er
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 250.

sättning för bostad och bränsle beräknas för manlig lärare till 500 kronor

och för kvinnlig lärare till 350 kronor samt hänsyn icke tages vare sig till

den tillfälliga löneförbättring eller till det dyrtidstillägg, som för lärare

vid här ifrågavarande skoltyper kan utgå; skolande härvid dock iakttagas

att, såvida lärare, om vilken nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare

ställning, därest hans övergång i statstjänst inträffat senare än som

skett, honom må tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras

för att nämnda förhållande må utjämnas.

Stockholm den 1 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

291974

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.