Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.
1929-06-01 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:250, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 250.
1
Nr 250.
Godkänd i första kammaren den 1 juni 1929.
Godkänd i andra kammaren den 1 juni 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts
proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform
stående frågor.
(Statsutskottets utlåtanden nr 111 och nr 132.)
Till Konungen.
l:o) I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,
nr 86, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag, under punkt l:o föreslagit riksdagen att
dels besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande
fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, skall upprättas från och
med den 1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås
och Örebro, från och med den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad
och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt
från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping;
dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola i
stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet beträffande såväl
förutvarande högre allmänt läroverk som högre allmänt läroverk för
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. (Nr 250.)
Plan för inrättande
av
högre flickläroverk
i
vissa städer.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 250.
flickor, må, i den mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande
på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning
begränsas, kunna efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt
fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till det högre flickläroverket,
därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt
må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga
om överflyttning till statsläroverk av de den 1 mars 1927 anställda
ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till
allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i statsrådsprotokollet föreslås
i liknande hänseende, dock att överflyttning till högre flickläroverk må
äga rum endast därest den av vederbörande innehavda befattningen indrages
och motsvarande anställning vid högre folkskola eller annan därmed
jämförlig befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens skolväsen,
ej kan beredas honom;
dels medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola i stad, där
högre allmänt läroverk för flickor inrättas, må, därest mellanskolan till
följd av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges, utan hinder av
bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918 (nr
927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i
§ 16 första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för
varje årsklass eller avdelning av årsklass;
dels medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk för flickor
inrättas, kommunal mellanskola till följd av flickläroverkets inrättande
successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid den kommunala
mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande
till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Eders Kungl.
Maj:t prövar skäligt.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
l:o) två likalydande motioner (I: 241 och II: 374), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen ville, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 86 punkten l:o och i anslutning till 1927 och 1928 års skolbeslut, hos
Eders Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av nödig utredning rörande
behovet över huvud av statliga särskilda flickläroverk samt i så fall deras
lämpligaste antal och organisation, ävensom för riksdagen så snart ske
kan framlägga den plan, vartill utredningen möjligen må föranleda;
2: o) en motion (I: 247), vari hemställts,
dels att riksdagen ville bifalla Eders Kungl. Majtts proposition nr 86 med
den modifikation, att under punkten 1 första stycket beslutet får följande
innebörd:
Riksdagens skrivelse Nr 250.
3
Ett högre allmänt läroverk för flickor upprättas från och med den
1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro,
från och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad och
Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och
med den 1 juli 1933 i staden Jönköping; skolande dessa läroverk dels,
därest den kommunala representationen därom ansöker, erhålla anknytning
såväl till fjärde som till sjätte folkskoleklassen i analogi med vad
som är stadgat för de kommunala flickskolorna, dels, under samma förutsättning,
erhålla vare sig 3-årigt eller 4-årigt gymnasium eller, när
lärjungeantalets storlek därtill föranleder, bäggedera;
dels ock att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t anhålla, det Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta skyndsam utredning
beträffande möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna läroverken
för flickor kunna inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva realeller
studentexamen, lämpad praktisk linje å de orter, där behov av en
sådan linje gör sig gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill denna utredning kan föranleda;
3:o) en motion (II: 381), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att
de i punkt l:o av ovan nämnda proposition omförmälda högre allmänna
läroverk för flickor måtte i första hand så anordnas, att de komma att omfatta
femårig realskola, byggd på folkskolans fjärde klass, samt tre- eller
fyraårigt gymnasium;
4:o) en motion (I: 248), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Eders
Kungl. Majrts proposition nr 86 ville för sin del besluta, att realskolan i
Kristinehamn successivt från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas
till ett högre allmänt läroverk med två gymnasiallinjer, ett fyraårigt latingymnasium
och ett treårigt realgymnasium, båda med tillträde för både
manliga och kvinnliga lärjungar, under förutsättning att kommunen
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med därtill
hörande utrustning samt bostad eller hyresersättning åt rektor; samt
5:o) en motion (II: 356), vari hemställts, att riksdagen ville besluta avslå
förslaget om upprättandet från och med den 1 juli 1931 av ett högre allmänt
läroverk för flickor i Karlstad, och att riksdagen i stället för upprättandet
av nämnda läroverk beslutar inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn
samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i
Karlstad till ett samgymnasium för att på så sätt tillgodose behovet av
ökade möjligheter till gymnasieundervisning för flickor i Värmland.
I den för riksdagen framlagda propositionen föreslås, att riksdagen nu
skall besluta inrättandet vid tidpunkter, som närmare angivas i en av
skolöverstyrelsen uppgjord plan, av samtliga de högre allmänna läroverk
för flickor, som omförmälas i riksdagens skrivelse den 2 juni 1927, nr 262.
Upprättandet av nämnda plan har icke föregåtts av någon närmare utredning
angående behovet inom de olika städerna av ifrågavarande läro
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 250.
anstalter. 1927 års riksdags medgivande, att, så länge icke högre flickläroverk
inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,
Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, kvinnliga lärjungar finge
efter framställning av vederbörande kommun av Eders Kungl. Maj:t lämnas
tillträde till gymnasierna i dessa städer, samt vad riksdagen i övrigt i
nämnda skrivelse anfört rörande högre allmänna läroverk för flickor, synes
av departementschefen hava betraktats såsom från riksdagens sida på
det sättet bindande, att den begärda planen icke kunde omfatta annat antal
högre flickläroverk än nio och icke heller andra städer än de nyss uppräknade.
Riksdagen håller emellertid före, att Eders Kungl. Maj:t varit oförhindrad
att, därest den förberedande undersökningen därtill givit anledning,
låta verkställa en mera omfattande och ingående utredning i avsikt att utröna
det verkliga behovet av ifrågavarande läroanstalter. En dylik utredning,
som eventuellt kunnat föranleda framläggande för riksdagen av en
mera begränsad plan, ligger icke till grund för den föreliggande propositionen
utan endast en bearbetning av de yttranden, respektive städer avgivit
som svar på till dem ställd förfrågan, huruvida de vore villiga att
ikläda sig de villkor, riksdagen uppställt.
Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett högre allmänt
läroverk för flickor är, enligt riksdagens mening, att det antal elever i staden
och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning, är så
stort, att det förmår rekrytera en dylik läroanstalt utan att den lokala
organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbas, om
dess bibehållande i oförändrad form är önskvärt med hänsyn till föreliggande
behov.
översiktliga redogörelser för elevfrekvensen under de senaste åren vid
läroanstalterna i de städer, om vilka fråga nu är, äro, enligt riksdagens
uppfattning, nödvändiga för belysning av behovet av skilda slag av läroanstalter.
Sådana redogörelser åtfölja emellertid icke den nu till behandling
föreliggande propositionen.
Norrköpings stadsfullmäktige hava såsom ett särskilt önskemål framfört,
att det högre allmänna läroverket för flickor måtte upprättas genom
ombildning av den kommunala mellanskolan i staden. Här skulle följaktligen
en kommunal mellanskola, som är avsedd för både gossar och flickor,
omvandlas till en rent statlig läroanstalt för enbart flickor. Riksdagen,
som anser en dylik utvecklingsgång mindre önskvärd, finner sig icke övertygad
om att beträffande Norrköping sådana särskilda förhållanden äro
rådande, att ombildningen fördenskull borde tillstyrkas. I de uppgifter,
som lämnats till stöd för framställningen i denna del, gives så till exempel
redogörelse för elevantalet endast under höstterminen 1928. Riksdagen anser
att en mera allsidig och belysande utredning är erforderlig, innan riksdagen
tager slutlig ståndpunkt till denna fråga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 250.
o
Vidare finner sig riksdagen böra erinra därom, att 1928 års riksdags beslut
rörande inrättandet av kommunala flickskolor kan komma att öva ett
visst inflytande på behovet av högre allmänna läroverk för flickor. Någon
erfarenhet i detta avseende har emellertid ännu icke kunnat vinnas, då
vederbörande samhällen ännu icke hunnit utföra de undersökningar av
ekonomisk och annan art, som äro erforderliga, innan beslut fattas av de
kommunala myndigheterna.
Av det nu anförda framgår, att riksdagen finner att frågan om inrättande
av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra, som av riksdagen
år 1927 beslutades, bör göras till föremål för eu förnyad utredning
med beaktande av de synpunkter beträffande antal och förläggningsorter,
som riksdagen i det föregående framfört.
Under sådana förhållanden saknar riksdagen anledning att nu till närmare
prövning upptaga vad departementschefen och vissa motionärer anfört
ifråga om organisationen av realskolor och gymnasier i de ifrågasatta
nya läroverken.
Den definitiva prövningen av denna del av ärendet bör, enligt riksdagens
förmenande, äga rum i samband med riksdagens handläggning av den förnyade
utredning och de därpå grundade förslag, Edei*s Kungl. Maj:t kan
komma att framlägga för riksdagen.
I motionen I: 247 har bl. a. yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till
Eders Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning beträffande möjligheten
att i de nyinrättade högre allmänna flickläroverken kunna inpassa
en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller studentexamen, lämpad
praktisk linje å de orter, där behov av en sådan linje gör sig gällande.
Riksdagen vill i anledning härav erinra därom, att beträffande de städer,
i vilka de fyra redan beslutade högre allmänna läroverken för flickor
skola förläggas, torde antingen statsunderstödda privata flickskolor eller
kommunala flickskolor av 1928 års typ komma att allt fortfarande finnas,
varigenom behovet av högre undervisning för jämväl de flickor, som icke
ämna fortsätta till real- eller studentexamen, på dessa orter kan anses tillgodosett.
I fråga om mellanstora städer, där uppkomsten av särskilda flickläroverk
sannolikt skulle få till följd, att där befintliga flickskolor successivt
nedlades, ställa sig förhållandena däremot annorlunda.
Riksdagen anser det icke önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas
sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever
i de läroverk, som föra till studentexamen och samtidigt minska antalet
i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens
egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad
uppfostran och utbildning.
Motionärernas förslag i denna del synes fördenskull riksdagen vara värt
att beaktas i samband med den förnyade utredning, varom riksdagen i det
6
Riksdagens skrivelse Nr 250.
Ersättning å''
vissa lärarinnor
vid
statsunderstödda
enskilda
läroanstalter.
följande kommer att framställa begäran, och som därför bör även i berörda
avseende omfatta jämväl organisationsfrågan.
Den i Eders Kungl. Maj:ts proposition omförmälda framställningen av
stadsfullmäktige i Kristinehamn om upprättande i denna stad av ett samgymnasium
har icke föranlett något förslag till riksdagen. I motion I: 248
har yrkats, att riksdagen ville för sin del besluta, att realskolan i Kristinehamn
från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till ett högre allmänt
läroverk med ett fyraårigt latingymnasium och ett treårigt realgymnasium,
båda med tillträde för både manliga och kvinnliga lärjungar.
Riksdagen finner visserligen, att frågan om en utvidgning av samrealskolan
i Kristinehamn icke står i sådant samband med förslaget om inrättandet
av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad, att icke den
förra frågan kan avgöras oberoende av den senare. Men i likhet med departementschefen
och skolöverstyrelsen anser riksdagen, att förslaget om
upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn bör underkastas
en mera ingående utredning än den hittills förebragta.
Riksdagen, som tager för givet, att Eders Kungl. Maj:t i anledning av
de framställningar, som blivit gjorda, låter verkställa en dylik närmare
undersökning, har följaktligen icke kunnat bifalla motionen. Härav följer,
att riksdagen ej heller kunnat bifalla motionen II: 356, i vad denna avser,
att riksdagen skulle besluta inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn
samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad till
samgymnasium.
På grund av det anförda får riksdagen
ej mindre anmäla, att riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning;
än även i anledning av ovannämnda motioner I: 241 och II: 374 anhålla:
dels om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna
läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade
samt om deras organisation,
dels om utredning i samband därmed rörande behovet och möjligheten
av att vid de högre allmänna läroverk för flickor, som kunna komma att
upprättas, inpassa en för de flickor, som icke skola avlägga real- eller
studentexamen, lämpad praktisk linje,
samt att Eders Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga de förslag,
vartill berörda utredningar kunna föranleda.
2:o) Under punkt 2:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
besluta att, därest på grund av inrättandet av högre allmänt läroverk för
flickor statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphör med sin
verksamhet och på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna
med full tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under
förutsättning att hon vid början av skolans avveckling uppnått eu ålder av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 250.
50 år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd
enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år, av
statsmedel åtnjuta en årlig ersättning, uppgående till två tredjedelar av
den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet
åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg
däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till
samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet
av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;
skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana
skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.
Föreliggande förslag innebär, att de förmåner i fråga om ersättning och
pension, vilka genom beslut av 1927 och 1928 års riksdagar redan tillförsäkrats
vissa flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen kunna
komma att förlora sin anställning, skulle under enahanda förutsättningar
beredas jämväl lärarinnor vid sådana statsunderstödda enskilda högre
flickskolor, som må komma att nedläggas till följd av högre allmänna
flickläroverks inrättande å vederbörande orter.
Utöver berörda förslag har i statsrådsprotokollet omförmälts ett annat
av skolöverstyrelsen uppgjort förslag till bestämmelser, avseende överflyttning
under vissa förutsättningar av lärarinnor från enskild högre
flickskola till allmänt läroverk. Detta förslag, som tillkommit med anledning
av ett uttalande i nämnda ämne av 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse
nr 262, sid. 100), har följande innehåll:
Då ämneslärarinnetjänst blivit ledig vid statligt samläroverk eller högre
läroverk för flickor, må skolöverstyrelsen kunna utan tjänstens ledigförklarande
i den ordning, som i gällande läroverksstadga föreskrives, till
innehavare av densamma utse vid statsunderstödd enskild högre flickskola
anställd föreståndarinna eller ämneslärarinna, som äger behörighet
till ämneslärarinnetjänst vid statsläroverk, under förutsättning att ifrågavarande
lärarinna dels antingen blivit entledigad eller enligt skolöverstyrelsens
beprövande kan förutses komma att bliva entledigad från sin befattning,
på den grund att verksamheten vid den skola, vid vilken hon är
anställd, nedlägges eller inskränkes såsom en följd av den av 1927 års riksdag
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet och av riksdagen
i anslutning därtill ifrågasatta åtgärder, dels före den 1 mars 1927
vunnit anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild
högre flickskola samt vid tiden för överflyttandet till ämneslärarinnetjänst
vid statsläroverk under minst 5 år varit anställd med full tjänstgöring
vid statsunderstödd enskild läroanstalt.
Mot vad skolöverstyrelsen i senast berörda hänseenden föreslagit, liar
departementschefen icke haft annat att erinra än att de fall, då eu lärarinna
förutsättes gå förlustig sin anställning, ehuru flickskolans verksamhet
kan beräknas komma att allenast inskränkas till följd av 1927 års skolbeslut,
höra underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid har departementschefen icke velat tillstyrka, att sistnämnda
8
Riksdagens skrivelse Nr 250.
bestämmelser av Eders Kungl. Maj:t fastställas, förrän riksdagen fått tillfälle
att yttra sig över desamma. Något uttryckligt beslut av riksdagen
har dock icke ansetts böra ifrågasättas.
Riksdagen finner Eders Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag icke giva
anledning till erinran.
Vad åter angår förslaget om bestämmelser angående överflyttning av
vissa lärarinnor från enskilda flickskolor till allmänt läroverk kan riksdagen
i vad detta förslag avser att utvidga tidigare lämnat medgivande
att under vissa angivna förutsättningar till statsläroverk överflytta lärarinna,
som blivit entledigad från anställning vid högre flickskola, till att
gälla även de fall, då sådant entledigande »kan förutses», icke biträda
detsamma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat, att, därest på grund
av inrättandet av högre allmänt läroverk för flickor statsunderstödd enskild
högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den
grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring
går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början
av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,
soin nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före
den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en årlig
ersättning, uppgående till två tredjedelar av den avlöning, hon i enlighet
med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig
löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade,
samt för tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som skulle tillkommit
henne, därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i
tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande vad nu sagts äga
tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling
påbörjats inom tio år, räknat från och med den 1 juli 1929.
Avlöningsoch
pensionsförmåner
för lärarpersonalen
vid
lyceer, anordnade
såsom
fristående
läroanstalter.
3:o) Under punkt 3:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
besluta att vad i gällande författningar eller eljest av Eders Kungl. Maj:t
meddelade beslut finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för
lärarpersonalen vid liögre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen
vid sådana lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter.
Riksdagen, som icke har något att erinra it >t Eders Kungl. Majrts
ifrågavarande förslag, får anmäla, att riksdagen beslutat, att vad i gällande
författningar eller eljest av Eders Kungl. Maj:t meddelade beslut
finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen vid
högre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen vid sådana
lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter.
Riksdagens skrivelse Nr 250.
9
4:o) Under punkt 4:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i
musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar
han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare
tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare
icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28
veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare,
som utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna
efter skolöverstyrelsens beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande
föreskrifter; dels ock medgiva, att där särskilda förhållanden det
påkalla, musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom första
kammaren väckt motion (I: 238), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå
Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 86 i vad den avser utökning av antalet
undervisningstimmar i musik vid de allmänna läroverken m. m.
Då motionärerna yrkat avslag å förevarande förslag, hava de utgått
från, att de nya bestämmelserna angående musikundervisningen vid de
allmänna läroverken skulle innebära eu utökning av lärjungarnas arbetsbörda.
I anledning härav vill riksdagen framhålla, att de nya undervisningsplanerna
för musik icke upptaga någon höjning av de obligatoriska
musiktimmarna för lärjungarna. Den omläggning av musikundervisningen,
som med berörda undervisningsplaner avsetts, går ut på, utom ett
i viss mån förändrat innehåll av undervisningen, en uppdelning av lärjungarna
i mindre avdelningar, åsyftande en förbättring av undervisningen
och ett underlättande av arbetet för lärarna, ävensom en ökning
av den frivilliga instrumentalmusiken. Bortses från den sistnämnda, komma
sålunda de nya bestämmelserna allenast att medföra en ökning av
lärartimmarna.
Riksdagen, som anser en omläggning av musikundervisningen i angiven
riktning önskvärd, har för sin del intet att erinra mot Eders Kungl. Majrts
förslag, varvid riksdagen särskilt vill betona, att detta icke innebär ett genomförande
på en gång av de nya bestämmelserna i deras fulla omfattning
utan allenast att möjliggöra en efter hand skeende utveckling till en mera
rationellt ordnad musil^undervisning. Såsom i propositionen framhållits
ligger det i riksdagens händer att genom den årligen återkommande prövningen
av anslagsbehovet reglera den takt, varmed en sådan utveckling
skall fortskrida.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i musik
vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar
Utsträckt
tjänstgö
ringsskyldighet
för musiklärare
vid
de allmänna
läroverken
in. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1029. 14 sand. (Nr 250.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 250.
han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare
tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare icke
må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28 veckotimmar
samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare, som
utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna efter skolöverstyrelsens
beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande föreskrifter;
dels
ock medgivit att, där särskilda förhållanden det påkalla, musiklärare
vid allmänt läroverk må kunna, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,
erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.
Adjunktskompetent
lärares vid
kommunal
mellanskola
placering i
lönegrad vid
övergång till
adjunktstjänst
vid
samrealskola.
5:o) Under punkt 5:o) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som
innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som
i samband med sådan skolas omorganisation till samrealskola eller ock
vid sådan skolas nedläggande eller begränsning i följd av inrättande å
orten av högre flickläroverk övergått i statens tjänst, skall vara berättigad
att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i sådan lönegrad, att
övergången i statstjänst icke för läraren medför minskning i de löneförmåner,
vilka han enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser
vid övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad och bränsle
beräknas för manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350
kronor samt hänsyn icke tages vare sig till den tillfälliga löneförbättring
eller till det dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper
kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida lärare, om vilken
nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende
å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest
hans övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom må
tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att
nämnda förhållande må utjämnas.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner (I: 84 och II: 226), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville besluta, att adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola
må vid förstatligandet få såsom adjunkt åtnjuta lön i den lönegrad,
som närmast motsvarar hans samtliga löneförmåner före förstatligandet,
varvid ersättning för bostad beräknas efter å orten gängse pris för lagstadgad
sådan, och att lönetursår, som intjänats i den lönegrad, vari lärare
vid överflyttning befinner sig, må tillgodoräknas honom vid uppflyttning
i högre lönegrad såsom adjunkt.
I anledning av väckt motion medgav 1928 års riksdag, att adjunktskompetent
lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation
överginge i statstjänst, finge för erhållande av ålderstillägg såsom
adjunkt enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräkna så stor del
Riksdagens skrivelse Nr 250.
11
av sin tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst
icke för honom medförde minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han
enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället
åtnjutit, ersättning för bostad och bränsle därvid beräknade för
manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.
I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Eders Kungl. Maj:t
den 29 juni 1928 bestämmelser i ämnet, vilka bestämmelser återfinnas i
kungörelsen samma dag (nr 273) angående ändrad lydelse i vissa delar av
kungörelsen den 22 december 1927 (nr 496) angående vissa föreskrifter rörande
läroanstalter, som stå under ombildning från kommunala mellanskolor
till samrealskolor.
Emellertid hava dessa bestämmelser vid tillämpningen visat sig verka
ganska ojämnt och medföra vissa konsekvenser, som anses icke hava varit
avsedda, och det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget åsyftar
att avhjälpa dessa olägenheter. Motionärernas förslag har samma syfte,
men skiljer sig från Eders Kungl. Majrts förslag väsentligen därutinnan,
att, under det att enligt sistnämnda förslag bostadsersättningen, jämlikt
1928 års riksdags beslut, angivits till ett oavsett orten gällande, fixt belopp,
motionärerna föreslagit, att berörda ersättning skulle beräknas efter å
orten gängse hyrespris.
Riksdagen finner uppenbart, att de påtalade konsekvenserna av 1928 års
beslut icke varit avsedda, och anser erforderligt, att rättelse bärutinnan
sker. Visserligen kan, såsom motionärerna framhållit, den angivna grunden
för beräkningen av bostadsersättningen i vissa fall tillskynda vederbörande
lärare en förlust, men det torde enligt riksdagens mening icke
böra ankomma på staten att härutinnan hålla läraren skadeslös. Det av
Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget bar alltså synts riksdagen böra
godtagas med den jämkning allenast, att med hänsyn till riksdagens redan
fattade beslut angående de till upprättande föreslagna allmänna läroverken
för flickor de under nu förevarande punkt föreslagna bestämmelserna,
i vad de avse kommunal mellanskolas nedläggande eller begränsning i
följd av högre flickläroverks inrättande, böra utgå.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag och i anledning av ovanberörda motioner (I: 84 och II: 226),
medgivit, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som innehar
behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som i samband
med sådan skolas omorganisation till samrealskola övergått i statens
tjänst, skall vara berättigad att som adjunkt omedelbart erhålla placering
lägst i sådan lönegrad, att övergången i statstjänst icke för läraren medför
minskning i de löneförmåner, vilka han enligt för kommunal mellanskola
gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit, varvid er
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 250.
sättning för bostad och bränsle beräknas för manlig lärare till 500 kronor
och för kvinnlig lärare till 350 kronor samt hänsyn icke tages vare sig till
den tillfälliga löneförbättring eller till det dyrtidstillägg, som för lärare
vid här ifrågavarande skoltyper kan utgå; skolande härvid dock iakttagas
att, såvida lärare, om vilken nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare
ställning, därest hans övergång i statstjänst inträffat senare än som
skett, honom må tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras
för att nämnda förhållande må utjämnas.
Stockholm den 1 juni 1929.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
291974
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.