Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kangl. Maj:ts proposition angående anslag till överstäthällarämbetet in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-06-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:253, Skrivelse till Konungen i anledning av Kangl. Maj:ts proposition angående anslag till överstäthällarämbetet in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 253.

1

Nr 253.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1929.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kangl.

Maj:ts proposition angående anslag till överstäthällarämbetet

in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 133.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstand och behov har Eders Kungl. Maj it under femte huvudtiteln

(punkt 81 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över

socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten till överståthållarämbetet

m. m. beräkna ett ordinarie förslagsanslag av 129,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25

januari 1929 dagtecknad proposition, nr 56, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

I. beträffande överståthållaren,

dels från och med den 1 januari 1930 bestämma överståthållarens lön

till ett belopp av 30,000 kronor om året;

dels besluta, att i fråga om överståthållaren skola, likaledes från och med

den 1 januari 1930, gälla följande bestämmelser:

1. a) Överståthållaren är berättigad till fri bostad i för ändamålet anvisat

hus med därtill hörande planterat område. Där särskilda förhållanden därtill

föranleda, ma dock Kungl. Maj: t tilldela överståthållaren antingen annan,

förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant

hyresersättning till belopp, som bestämmes med hänsyn till förekommande

omständigheter.

Vid överståthållarens tillträde till tjänsten skall för honom avsedd bostad

vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda rum.

Underhåll av denna möblering bestrides genom statsverkets försorg.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 253—260.

1163 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 253.

b) Överståthållaren skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, såframt

icke Kungl. Maj:t på grund av särskilda omständigheter annorlunda förordnar.

I fråga om bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse

de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.

c) Har överståthållaren på grund av ändrad disposition av den honom

anvisade bostadslägenheten nödgats flytta, skall skälig flyttningskostnad efter

Kungl. Maj:ts bestämmande gottgöras honom genom statsverkets försorg.

Har genom sådan flyttning eller i följd av en mera väsentlig, vid överståthållarens

tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena

skada eller förlust åsamkats honom, skall skälig skadeersättning

efter Kungl. Maj:ts bestämmande beredas honom genom statsverkets försorg.

d) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall avträda bostadslägenheten

å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det

överståthållaren från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning skall

ske, där överståthållaren beviljas avsked på tid, som av honom begärts, å

den fardag, som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest överståthållaren

från tjänsten entledigas, å tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

e) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Maj:t, upplåta

nödigt utrymme i bostadslägenheten för överståthållarens efterträdare. Motsvarande

skyldighet skall, där Kungl. Maj:t så finner erforderligt, åligga

överståthållaren gent emot särskilt förordnad vikarie.

2. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av överståthållaren anvisad

bostadslägenhet samt för bränsle, som i lägenheten använts för hushållsändamål,

bestridas genom statsverkets försorg i enlighet med de närmare

föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1930 till överståthållaren

skall genom statsverkets försorg utbetalas ett belopp, motsvarande vad han

vid utgången av december månad 1929 skulle hava i nämnda befattning uppburit

i förskott för januari månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

II, beträffande överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar, med

undantag av polisdomstolen, samt polisverket i Stockholm,

dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari 1930 med i det

följande angivna undantag äga tillämpning å befattningshavare vid överståthållarämbetets

kansli- och polisavdelningar samt å polisintendenter vid polisverket

i Stockholm;

dels från och med sistnämnda dag bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

1 underståthållare................................................................................ A 2 •

1 polismästare....................................................................................... A 2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 253.

3

Befattning

1 polisintendent...............

5 assessorer ....................

1 notarie av första klass

2 notarier av andra klass

1 förste bokhållare ........

7 kanslister........................

3 bokhållare .....................

3 kansliskrivare ...............

3 kanslibiträden ...............

2 kontorsbiträden ............

15 skrivbiträden ...............

Lönegrad

B 30

B 27

B 24

B 21

B 18

B 15

B 15

B 11

B 7

B 4

B 2

dels från och med samma dag bestämma antalet polisintendenter vid polisverket

i Stockholm på följande sätt:

dels besluta, att nuvarande sekreteraren i överståthållarämbetets kansli

skall överföras till allmänna indragningsstaten från och med den 1 januari

1930, med rätt för honom att åtnjuta lön enligt nyssnämnda avlöningsreglemente

men med skyldighet att, i den händelse han efter förflyttning till

indragningsstaten erhåller annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida

de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna, samt,

därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande avdrag;

dels besluta, att utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas och

utan hänsyn till vad i sagda författningsrum finnes däremot stridande skall

gälla, att med annan tjänst än underståthållar-, polismästar-, polisintendentsoch

assessorsbefattning må under den i 2 mom. av berörda 3 § i avlöningsreglementet

angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat;

dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om befattningshavare vid överståthållarämbetet

av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente

givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet skall

— i den mån icke med avseende å befattningshavare vid överståthållarämbetets

kansli är annorlunda förordnat — med uttrycket »det verk, han tillhör

eller varunder han lyder» förstås ej blott överståthållarämbetet utan jämväl

polisverket i Stockholm samt landsstaten;

dels besluta, att polismästaren i Stockholm skall, utan hinder av föreskrifterna

i 22 § a) och b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med

bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet

emellertid att själv bekosta armatur och lampor;

dels bestämma, att polisintendenterna vid överståthållarämbetet och polisverket

i Stockholm skola utöver dem enligt avlöningsreglementet tillkommande

lön äga uppbära avlöningsförstärkning med följande belopp för år

räknat:

Befattning

3 polisintendenter

Lönegrad

B 30

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 258.

polisintendenten och chefen för kriminalpolisen........................ 2,500 kronor,

en var av övriga polisintendenter .............................................. 1,500 »

dels godkänna följande bestämmelser att gälla beträffande befattningshavare,

vilka på grund av omorganisationen flyttas från kommunalavlönad

tjänst till statsavlönad sådan:

a) dylik befattningshavare må — ändå att avlöningen helt eller delvis

icke utgått av statsmedel — äga att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig

förutvarande tjänstgöring vid överståthållarämbetet;

b) befattningshavare, vilken under sin anställning vid överståthållarämbetet

fått tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring utom ämbetsverket i och

för uppflyttning i högre löneklass, må alltjämt i enahanda hänseende äga

tillgodonjuta denna tjänstetidsberäkning;

c) å befattningshavare, vilken erhållit fullmakt eller konstitutorial å kommunalavlönad

tjänst, skola bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms

stad tillämpas jämväl efter förflyttningen, så länge befattningshavaren

kvarstår i den tjänst, dit förflyttning skett; befattningshavaren dock obetaget

att i stället underkasta sig föreskrifterna i statens avlöningsreglemente;

dels besluta, att, där ordinarie tjänsteman vid överståthållarämbetet eller

polisverket, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att från och

med den 1 januari 1930 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången

av januari månad 1930 genom statsverkets försorg till honom utbetalas ett

belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången

av december månad 1929 innehar, i förskott uppburit för januari

månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels förklara, att i övrigt av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade

medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande ifrågavarande

befattningshavare;

III. godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till stater

ej mindre för överståthållaren, underståthållaren och överståtliållarämbetets

kansli in. m. att lända till efterrättelse för tiden 1 juli—31 december 1929,

än även för överståtliållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för

polisintendenter vid polisverket i Stockholm att gälla från och med den 1

januari 1930;

IV. dels godkänna av departementschefen förordade huvudgrunder för

fördelning mellan staten och Stockholms stad ej mindre av kostnaderna för

överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för avlöning till

polisintendenter vid polisverket i Stockholm, än även av inkomster å indragna

sportler vid nämnda avdelningar av överståthållarämbetet;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med sålunda och

eljest i propositionen angivna huvudgrunder med Stockholms stad ingå avtal

ej mindre härom än även beträffande sådana särskilda bestämmelser, som

må påkallas av den föreslagna omorganisationen och kostnadsfördelningen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 253.

o

V. förklara att, därest dylikt avtal icke skulle komma till stånd, i stället

för vad under I-—IV föreslagits skall gälla, att nyssnämnda stat för överståthållaren,

underståthållaren och överståthållarämbetets kansli m. m. skall

lända till efterrättelse såväl för tiden 1 juli—31 december 1929 som även

för tiden 1 januari—30 juni 1930; samt

VI. under femte huvudtiteln — med uteslutande av det under avdelningen

överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till överståthållarämbetet — under samma avdelning med rubriken

»Överståthållarämbetet m. m.» uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 130,500

kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

riksdagen till behandling förehaft, bland annat, två inom riksdagen väckta

motioner, I: 242 och II: 378.

I motionen I: 242 har hemställts, att riksdagen måtte

1) avslå det till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 56 fogade omorganisationsförslaget

för överståthållarämbetet,

2) antaga för budgetåret 1928—1929 gällande stat för överståthållarämbetet

samt

3) i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om förnyat övervägande av

överståthållarämbetets omorganisationsfråga under samtidigt beaktande av

dels att i förening med indragandet av Stockholms län överståthållarämbetets

verksamhet utvidgas till Stockholms förortsområde, dels ock att överståthållarämbetets

verksamhet begränsas till rena länsstyrelseärenden.

I motionen II: 378 har föreslagits, att riksdagen med avslag å Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ville hos Eders Kungl. Maj:t hemställa

om ny utredning i ärendet, börande denna utredning jämväl avse 1) spörsmålet

om de nuvarande uppbörds- och exekutiva avdelningarnas framtida

uppgift, organisation och ställning, 2) möjligheten att begränsa överståthållarämbetets

förvaltningsområde till ärenden, som eljest åligga länsstyrelse,

och som följd därav att åt ämbetet giva en organisation likartad

med länsstyrelses, 3) lämpligheten av att överståthållarämbetets ämbetsområde

vidgas till att omfatta jämväl kommunerna i huvudstadens omgivning.

Förevarande proposition berör eu av de mest invecklade organisationsfrågor,

som torde hava förelegat inom den svenska statsförvaltningen. På

grund av historiska förhållanden och Stockholms ställning såsom rikets

huvudstad representerar överståthållarämbetet en blandning av statliga och

kommunala uppgifter, vilkas avvägning och reglering i en blivande omorganisation

självfallet måste erbjuda synnerliga svårigheter. Olika vägar för

frågans lösning kunna givetvis tänkas. Det nu föreliggande förslaget åsyftar

att åvägabringa en ändrad organisation av överståthållarämbetet under väsentligen

vidgad medverkan från statens sida vid fullgörandet av de olika uppgifter,

som påvila ämbetsverket. Sålunda skulle ett icke ringa antal befattningshavare,

anställda i stadens tjänst, upptagas å den statliga löneplanen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 253.

Statens utgifter för överståthållarämbetet skulle jämväl komma att väsentligen

stegras, samtidigt som Stockholms stads hittillsvarande kostnader för

ämbetsverket beräknas avsevärt minskade.

Vid den granskning, riksdagen ägnat förslaget, har riksdagen ej kunnat

finna, att detsamma innebär sådana fördelar för staten, att dessa i och för

sig kunna motivera en omorganisation av ämbetsverket i fråga. Även om

ämbetsverket i sitt nuvarande skick förefaller överorganiserat, synes ej heller

denna omständighet enbart få utgöra anledning till att en genomgripande

omorganisation nu vidtages, utan torde åtgärder för undanröjande av nämnda

olägenhet, i den mån så kan ske, böra genomföras av Eders Kungl. Maj:t.

Riksdagen har av sålunda angivna skäl funnit sig böra avslå den förevarande

propositionen men vill emellertid hava uttalat, att denna riksdagens ståndpunkt

givetvis icke får tagas till intäkt för att förnyad omprövning av frågan

på längre tid undanskjutes.

Motionsvis hava synpunkter framhållits, som tilläventyrs kunna tala mot

ett antagande av det föreliggande förslaget. Utan att riksdagen i något hänseende

tager ståndpunkt till dessa meningar, håller dock riksdagen för önskvärt,

att ett mera ingående övervägande, än vad riksdagen kunnat ägna desamma,

kommer till stånd, innan organisationsfrågan definitivt avgöres.

Ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet torde alltså såsom

följd av riksdagens ståndpunkt böra upptagas med oförändrat belopp, 137,422

kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

avslagit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt upptagit

ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet med oförändrat belopp,

137,422 kronor.

Stockholm den 1 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.