Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition angående provisorisk avlönings förbättring åt lärare vid folkoch småskolor samt vid högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner, dels väckt motion angående provisorisk löneförbättring för lärare vid folkhögskolor, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnin g sanstal ter.
1929-06-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:265, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition angående provisorisk avlönings förbättring åt lärare vid folkoch småskolor samt vid högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner, dels väckt motion angående provisorisk löneförbättring för lärare vid folkhögskolor, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnin g sanstal ter.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 265.
1
Nr 265.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1929.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts
proposition angående provisorisk avlönings förbättring åt
lärare vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor
jämte i ämnet väckta motioner, dels väckt motion angående
provisorisk löneförbättring för lärare vid folkhögskolor,
dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning
angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnin g sanstal ter.
(Statsutskottets utlåtande nr 122 punkterna 1 samt 3 och 4.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, med åberopande av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen
dels, under punkten 193, att, i avbidan på proposition angående provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folkskolor, för ändamålet beräkna
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 5,935,000 kronor,
dels ock, under punkten 208, att, i avbidan på proposition angående provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, för ändamålet
beräkna i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25
februari 1929 dagtecknad proposition, nr 180, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,
föreslagit riksdagen att
Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folk- och
småskolor
samt vid
högre folkskolor
jämte
i ämnet
väckta
motioner.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 265—267.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 265.
dels besluta,
att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring må utgå
till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig lärare å A-ort
och 288 kronor för manlig lärare å annan ort samt 216 kronor för kvinnlig
lärare å A-ort och 240 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;
för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184 kronor för manlig
lärare å A-ort och 204 kronor för manlig lärare å annan ort samt 160
kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å
annan ort;
för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare
med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning: 150 kronor för
lärare å A-ort och 168 kronor för lärare å annan ort;
för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola samt för lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd
på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare
vid småskola eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande
av det i föregående punkt omnämnda beloppet: 110 kronor för lärare
å A-ort och 120 kronor för lärare å annan ort; samt
till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300 kronor för
kvinnlig lärare;
för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring:
300 kronor för manlig och 250 kronor för kvinnlig lärare;
för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16 september 1918
angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan
skola stadgade belopp, dock med högst 270 kronor för manlig och 240 kronor
för kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring ej
må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring
eller tillfällig löneförbättring;
att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska avlöningsförbättring;
samt
att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,
vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet angivit, torde för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande
böra stadgas;
dels, vid bifall till ovan framlagda förslag, anvisa för budgetåret 1929/1930
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor ett
extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;
samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor
ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 265.
3
dels ock medgiva, att till föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och
biträdande föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna provisorisk avlöningsförbättring
må under budgetåret 1929/1930 enligt de ovan i fråga om
sådan avlöningsförbättring åt lärare vid småskola förordade grunder och
bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska skolan
i Tärna.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland annat
en inom riksdagen väckt motion (I: 38), däri hemställts, att riksdagen ville
besluta, att vid anslaget till statsbidrag för avlöning av lärarpersonalen vid
folkskolan skall fogas det villkor, att sagda lärarpersonal skall hava skyldighet
att, där så påkallas, tjänstgöra även i fortsättningsskolan och ersättningsskolan
mot åtnjutande av stadgad ersättning.
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, har 1928 års riksdag uttalat sig för
vidtagande av åtgärder till förbättrande av här ifrågavarande lärargruppers
löneförhållanden och hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning härom. Det
av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget avser att vara ett provisorium i
avbidan på en blivande definitiv lönereglering. Då lärarna vid folk- och
småskolor samt vid högre folkskolor sedan 1918 års lönereglering genomfördes
icke, i likhet med åtskilliga andra lärarkategorier, kommit i åtnjutande
av någon tillfällig löneförbättring, anser riksdagen skäl föreligga att
nu tillerkänna dem en löneförbättring av statsmedel.
Uppenbarligen är det emellertid av vikt att vid bestämmande av den
provisoriska avlöningsförbättringens belopp tillse, att ej ett föregripande av
den blivande löneregleringen sker. I sådant hänseende har Eders Kungl.
Maj:ts förslag synts riksdagen vara väl avvägt.
\ ad angår de av Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna grunderna för
avlöningsförbättringens utgående, har riksdagen ej funnit sig hava anledning
att ifrågasätta någon ändring i förslaget.
Riksdagen har slutligen att yttra sig angående den av riksdagen i förevarande
sammanhang upptagna motionen I: 38 rörande åläggande för folkskolans
lärarpersonal att mot stadgad ersättning tjänstgöra i fortsättningseller
ersättningsskola.
Det torde icke vara möjligt att beträffande i tjänst varande lärare utan
vidare föreskriva sadan skyldighet, men ett åläggande av denna innebörd
lärer däremot kunna knytas till eu löneförbättring eller till eu ny definitiv
lönereglering för lärarna. Uppenbarligen kunna under nuvarande förhållanden,
då det beror av lärarens gottfinnande, om han skall åtaga sig undervisningen
4
Riksdagens skrivelse Nr 265.
i berörda skolformer, svårigheter uppstå för skoldistrikten att anskaffa kompetenta
lärarkrafter till dessa, och enligt vad riksdagen har sig bekant, hava
också i några fall sådana svårigheter yppats till följd av att vederbörande
folkskollärare vägrat att mot vanlig ersättning bestrida undervisningen i fortsättningsskolan.
Det synes riksdagen därför vara anledning att vid den nu föreslagna
avlöningsförbättringen fästa såsom villkor en sådan utsträckning av
tjänstgöringsskyldigheten som av motionären ifrågasatts, givetvis under förutsättning
att läraren äger föreskriven kompetens för den tjänstgöring, varom
i det särskilda fallet är fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt icke
funnit anledning till erinran mot vad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag och ovanberörda motion (I: 38),
dels beslutat,
att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring må utgå
till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig lärare å A-ort
och 288 kronor för manlig lärare å annan ort samt 216 kronor för kvinnlig
lärare å A-ort och 240 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;
för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184 kronor för manlig
lärare å A-ort och 204 kronor för manlig lärare å annan ort samt 160 kronor
för kvinnlig lärare å A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;
skolande såsom villkor för avlöningsförbättringens utgående till nu nämnda
lärare gälla, att lärare, som därtill äger föreskriven kompetens, skall vara
skyldig att, där så av vederbörande skolstyrelse påkallas, mot åtnjutande av
stadgad ersättning tjänstgöra även i fortsättningsskola och ersättningsskola;
för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare med
ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning: 150 kronor för lärare
å A-ort och 168 kronor för lärare å annan ort;
för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola samt för lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd
på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare vid småskola
eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande av
det i föregående punkt omnämnda beloppet: 110 kronor för lärare å A-ort
och 120 kronor för lärare å annan ort; samt
till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300 kronor för
kvinnlig lärare;
för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring:
300 kronor för manlig och 250 kronor för kvinnlig lärare;
för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16 september 1918
angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan
skola stadgade belopp, dock med högst 270 kronor för manlig och 240
Riksdagens skrivelse Nr 265.
5
kronor för kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring
ej må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbär provisorisk
avlöningsförbättring eller tillfällig löneförbättring;
att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska avlöningsförbättring;
samt
att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,
vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25 februari 1929 angivit,
böra för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande stadgas;
dels anvisat för budgetåret 1929/1930
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor ett
extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;
samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor
ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;
dels och medgivit, att till föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och
biträdande föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna provisorisk avlöningsförbättring
må under budgetåret 1929/1930 enligt de av departementschefen
i fråga om sådan avlöningsförbättring åt lärare vid småskola förordade
grunder och bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande
av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska
skolan i Tärna.
2:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 122) har hemställts, att riksdagen
måtte
dels medgiva, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 utgå till lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse
med ett av skolöverstyrelsen framlagt, i motionen återgivet förslag,
dels och för ändamålet anvisa för budgetåret 1929—-1930 ett extra förslagsanslag
av 90,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
I statsverkspropositionen har bebådats en framställning från Kungl. Maj:t
rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor. Såsom skäl härför åberopas framställningar från
skolöverstyrelsen samt tidigare motioner inom riksdagen rörande tillfällig
löneförbättring, på grund varav 1928 års riksdag gjort ett uttalande i dylik
riktning.
Såvitt vi kunna finna, avser den blivande propositionen icke att upptaga
något förslag till avlöningsförbättring för folkhögskolornas lärarpersonal. Det
har dock såväl i föregående motioner som i framställningar till Kungl.
Maj:t från skolöverstyrelsen framhållits, att även dessa lärare vore i behov
Provisorisk
löneförbättring
förlärare
vid folkhögskolor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 265.
av en löneförbättring, och 1928 års riksdag har i anledning av motion härom
hemställt (skrivelse nr 291), att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid
folkhögskolor må kunna snarast möjligt föreläggas riksdagen.
Härvid har riksdagen hänvisat till vad riksdagen anfört i fråga om
väckta motioner angående tillfällig löneförbättring för lärare vid folk- och
småskolor samt högre folkskolor, liksom det av riksdagens tidigare uttalanden
framgår, att frågan om förbättring av folkhögskollärarnas löneförhållanden
borde lösas i samband med motsvarande lönespörsmål för de
nämnda kommunalt anställda lärarna. Jämväl skolöverstyrelsen har i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1928 hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte för 1929 års riksdag framlägga förslag om tillfällig löneförbättring
åt lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse med ett av överstyrelsen
förut avgivet förslag.
Det synes oss därför icke tillbörligt, att folkhögskollärarna ställas utanför
den möjlighet till avlöningsförbättring, som nu förebådas för folkskollärare
m. fl. I jämförelse med realskolornas och de kommunala mellanskolornas
lärarpersonal, vid vilka folkhögskolornas närmast sidoordnades vid lönereglering
1919, ha folkhögskollärare länge befunnit sig i en ogynnsam ställning,
enär tillfällig löneförbättring sedan flera år tillbaka kommit de förstnämnda
lärargrupperna till godo, men icke folkhögskolornas lärare. I
längden måste en sådan undantagsställning även menligt inverka på möjligheten
att rekrytera folkhögskolornas lärarpersonal med väl kvalificerade
krafter.
Detta har även framhållits av skolöverstyrelsen i dess förutnämnda hemställan
om tillfällig löneförbättring åt folkhögsskollärare. Överstyrelsen hade
förut på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetat och den 31 augusti 1926 avgivit
ett förslag om tillfällig löneförbättring åt folkhögskollärare, vilket upptog
avlöningstillägg med nedanstående belopp:
Manlig Kvinnlig
kronor kronor
Föreståndare
a) vid skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig
kurs...................................... 700:— 600: —
b) vid skola med endast huvudkurs men med såväl manlig
som kvinnlig avdelning.......................600: — 540: —
c) vid skola med endast huvudkurs och endast en avdelning
...................................... 520; _ 485: —
Fast anställd ämneslärare
a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs .... 600: — 550: —
b) vid endast huvudkurs.......................... 485: — 465: —
Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare
a) vid huvudkurs.............................. 285: — 255: —
b) vid fristående kvinnlig kurs..................... 90: — 82: 50
Det för en tillfällig löneförbättring erforderliga anslagsbeloppet har överstyrelsen
under angivna förutsättningar beräknat till omkring 90,000 kronor.
Detta överstyrelsens förslag synes oss lämpligen kunna läggas till grund
för en provisorisk avlöningsförbättring åt folkhögskolornas lärare.
Riksdagens skrivelse Nr 265.
7
Vid den lönereglering, som år 1919 genomfördes för lärarpersonalen vid
folkhögskolorna, bestämdes lönerna för denna personal till belopp, som gjorde
ifrågavarande lärare närmast jämställda med lärare vid kommunala mellanskolor
och realskolor. Någon fullständig likställdhet kunde dock ej åstadkommas
med hänsyn till de särskilda förhållanden med avseende å tjänstgöringstiden,
som förekomma vid folkhögskolorna. Lönerna kommo att något
överstiga de kommunala mellanskolelärarnas men uppgingo icke till de löner,
som fastställts för realskolornas lärare. Sedermera har emellertid den sålunda
åvägabragta relationen förryckts därigenom, att såväl lärare vid
realskolor som lärare vid kommunala mellanskolor erhållit tillfällig löneförbättring,
en förmån, som däremot icke kommit folkhögskolornas lärare till
del, varjämte bör bemärkas, att dessa åtnjuta dyrtidstillägg endast å halva
lönen.
Upprepade framställningar om en förbättring av ifrågavarande lärares
löneförhållanden hava under årens lopp blivit gjorda såväl från lärarnas
egen sida som av skolöverstyrelsen utan att dock hittills hava föranlett
något resultat. Jämväl riksdagen har på grund av väckta motioner haft
frågan under omprövning, och, såsom motionärerna erinrat, har 1928 års
riksdag anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för dessa lärare måtte kunna
snarast föreläggas riksdagen.
Då nu i förevarande motion begäres, att folkhögskollärarna måtte tillerkännas
en provisorisk löneförbättring, måste riksdagen för sin del finna detta
krav berättigat. Det synes riksdagen vara en rimlig och rättvis fordran att
genom ett tillskott till nämnda lärares löner i det närmaste återföra dem
till den ställning i förhållande till förenämnda båda andra lärargrupper,
som de genom 1919 års lönereglering kommo att intaga och vilken ansågs
välgrundad i betraktande av folkhögskollärarnas utbildning och kompetens
samt de särskilda krav, arbetet vid en folkhögskola ställer på lärarpersonalen.
Vad beträffar de av motionärerna föreslagna löneförbättringsbeloppen, anser
riksdagen, med hänsyn till önskvärdheten av att icke ett föregripande må
ske av en eventuell ny lönereglering samt vid jämförelse med de löneförmåner,
som utgå till realskolornas och de kommunala mellanskolornas lärare,
att de föreslagna beloppen, såvitt angår föreståndare och fast anställda
ämneslärare, genomgående böra reduceras med 100 kronor. De för extra
ordinarie och vikarierande ämneslärare upptagna beloppen föranleda däremot
ingen erinran från riksdagens sida. På grund av den av riksdagen
nu beslutade minskningen av löneförbättringens belopp för föreståndare
och fast anställda ämneslärare torde en sänkning av det erforderliga anslaget
kunna ske till 70,000 kronor.
Då flertalet folkhögskolor äro belägna å platser, tillhörande de billigaste
ortsgrupperna, torde någon differentiering med hänsyn till ortsgruppering
icke böra ifrågakomma.
8
Riksdagens skrivelse Nr 265.
Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.
Det torde få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
närmare bestämmelser rörande avlöningsförbättringens utgående.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av ovanberörda motion (11:122),
dels medgivit, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 utgå till nedannämnda befattningshavare vid folkhögskolor
med följande belopp
Föreståndare
Manlig
Kronor
Kvinnlig
Kronor
a) vid skola med såväl huvudkurs som fristående kvinn- lig kurs................................
b) vid skola med endast huvudkurs men med såväl man-
600: —
500: —
lig som kvinnlig avdelning...................
c) vid skola med endast huvudkurs och endast en av-
500: —
440: —
delning.................................
420: —
385: —
Fast anställd ämneslärare
a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs .
500: —
450: —
b) vid endast huvudkurs.......................
385: —
365: —
Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare
a) vid huvudkurs........................
285: —
255: —
b) vid fristående kvinnlig kurs..................
90: —
82: 50
dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra för-
slagsanslag av 70,000 kronor.
3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 291 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, vid kommunala flickskolor
och vid folkhögskolor ävensom åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa
sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
skola lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1929/1930
allenast med den jämkning beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor
och högre folkskolor, som Eders KuDgl. Maj:t, i anslutning till vad departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört, må finna lämpligt föreskriva;
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga,
som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende nu
gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstilllägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
vid förut angivna läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;
Riksdagens skrivelse Nr 265.
9
dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda lärargrupper
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 22,500,000
kronor.
Den ifrågasatta jämkningen beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor
och högre folkskolor sammanhänger med det av Eders Kungl. Maj:t
framlagda förslaget om provisorisk avlöningsförbättring åt nämnda lärare,
enligt vilket förslag dyrtidstillägg icke skulle utgå å denna avlöningsförbättring.
I övrigt bygger förslaget på att nu gällande grunder för dyrtidstilläggs
utgående skola tillämpas jämväl under budgetåret 1929,1930.
Under erinran att riksdagen, såsom i skrivelse nr 76 anmälts, bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förslag angående dyrtidstillägg under budgetåret 1929/
1930 åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom, på sätt under punkt 1
här ovan anmälts, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutat, att
dyrtidstillägg icke må utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen för
lärare vid folkskolor och högre folkskolor, får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, vid kommunala flickskolor
och vid folkhögskolor ävensom åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa
sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa
småskoleseminarier skola lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1929/
1930 allenast med den jämkning beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid
folkskolor och högre folkskolor, som Eders Kungl. Maj:t, i anslutning till
vad departementschefen under punkt 291 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1929 anfört, må finna lämpligt föreskriva;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må befinnas
erforderliga, som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende
nu gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
vid förut angivna läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda
lärargrupper anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
22,500,000 kronor.
Stockholm den 1 juni 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.